Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
UNDANTAG: sidor märkta ”Kopiering tillåten”.
Undantag från kopieringsförbudet: sidor märkta ”Kopiering tillåten”.
Tryck:
Hej!
Den här lärarhandledningen är till dig som har valt att arbeta med läromedelspaketet
Spegla språket 9. Ibland kan man behöva lite tips och idéer eller inspiration till hur man kan jobba med ett läromedel; vad man kan lägga till och förtydliga för eleverna och vad man skulle kunna erbjuda för extrauppgifter eller utmaningar. Det vill vi gärna tillhandahålla i den här guiden.
Spegla språket 9 Grundbok inleds med ett strategikapitel som vi kallar Tips från coachen. Kapitlet skiljer sig från övriga kapitel i boken, liksom i lärarhandledningen.
Vi hoppas att du ska finna handledningen tydlig och strukturerad och att den går hand i hand med grundbok och textsamling.
I lärarhandledningen presenterar vi syftet med de olika kapitlen. Du får också idéer till hur arbetet med respektive kapitel kan läggas upp. Dessutom erbjuder vi lästips, där du kan ta del av den forskning som läromedlet är inspirerat av.
Lösningsförslag till uppgifterna i grundbok och textsamling finns i de fall svaren är givna. I de fall uppgifterna bygger på elevens egna reflektioner har vi valt att utelämna lösningsförslag.
Vi hoppas att du ska ha stor glädje och nytta av läromedelspaketet Spegla språket 9. Vi hoppas också att du ska märka att grundboken träffar kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på ett genomtänkt sätt och att du och dina elever ska ha stor användning även av textsamlingen. Spegla språket Textsamling innehåller i del 1, fler texter ur de genrer vi presenterar i grundboken och i del 2 olika slags texter, indelade i tre teman inspirerade av del 1 och 2 i Lgr22.
Lycka till önskar
i nnehåll
Tips från coachen
Strategier för språk och lärande 6
Syfte 7
Några sätt att arbeta med kapitlet 8
Att analysera skönlitteratur 9
Syfte 10
Frågor att inleda med 11
Arbeta vidare 11
Kopieringsunderlag 12
Att skriva och bearbeta text individuellt 14
Syfte 15
Frågor att inleda med 16
Arbeta vidare 16
Kopieringsunderlag 17
Att skriva korrekt 18
Syfte 19
Frågor att inleda med 20
Arbeta vidare 20
Kopieringsunderlag 21
Att besvara utredande frågor 24
Syfte 25
Frågor att inleda med 26
Arbeta vidare 26
Kopieringsunderlag 27
Att bedöma källor utifrån olika kriterier 28
Syfte 29
Frågor att inleda med 30
Arbeta vidare 30
Kopieringsunderlag 31
Tips på litteratur 32
Kapitel
1
Skönlitteratur
Viktiga verk 35
Syfte 36
Kapitelöversikt 37
Några sätt att inleda kapitlet 38
Några sätt att arbeta med kapitlet 39
Extrauppgifter 41
Textsamlingen 42
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 44
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 48
Kopieringsunderlag 52
Kapitel 2
Ungdomslitteratur
Böcker för och om unga 57
Syfte 58
Kapitelöversikt 59
Några sätt att inleda kapitlet 60
Några sätt att arbeta med kapitlet 61
Extrauppgifter 62
Textsamlingen 63
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 64
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 66
Kopieringsunderlag 69
Kapitel 3
Film
När böcker blir film 71
Syfte 72
Kapitelöversikt 73
Några sätt att inleda kapitlet 74
Några sätt att arbeta med kapitlet 74
Extrauppgifter 76
Textsamlingen 76
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 78
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 79
Kopieringsunderlag 81
Kapitel 4
Tala och samtala
Textsamtal 83
Syfte 84
Kapitelöversikt 85
Några sätt att inleda kapitlet 86
Några sätt att arbeta med kapitlet 87
Extrauppgifter 88
Textsamlingen 88
Kopieringsunderlag 89
Kapitel 5
Sakprosa
Utredande texter 91
Syfte 92
Kapitelöversikt 93
Några sätt att inleda kapitlet 94
Några sätt att arbeta med kapitlet 95
Extrauppgifter 96
Textsamlingen 97
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 98
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 101
Kopieringsunderlag 103
Kapitel 6
Åsiktsbaserade texter
Krönikor och interaktiva texter 109
Syfte 110
Kapitelöversikt 111
Några sätt att inleda kapitlet 112
Några sätt att arbeta med kapitlet 113
Extrauppgifter 115
Textsamlingen 115
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 116
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 118
Kopieringsunderlag 123
Kapitel 7
Språkbruk
Språk och identitet 125
Syfte 126
Kapitelöversikt 127
Några sätt att inleda kapitlet 128
Några sätt att arbeta med kapitlet 128
Extrauppgifter 130
Textsamlingen 130
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 131
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 131
Kopieringsunderlag 135
Kapitel 8
Grammatik
Repetition av ordklasser och grammatik 137
Syfte 138
Kapitelöversikt 139
Några sätt att inleda kapitlet 140
Några sätt att arbeta med kapitlet 140
Extrauppgifter 142
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 143
Kopieringsunderlag 146
förslag på lösningar till del 2 i textsamlingen 153
Villkor och värderingar 153
Ligger Sverige i Iran 154
En droppe midnatt 154
Ankomsten 155
Swede Hollow 155
Väntarna 156
Det här kalla landet 157
Framtid och förväntningar 158
Ekon 159
Positiva problem ur Saker jag hade velat veta
när jag var 15 159
Jag är Nellie 160
Tre saker jag inte vet om dig 161
Golden boy 162
Lex bok 163
Livsstil och lärande 164
Ekoenkelt 165
Cell grön 166
Vadå vegan 167
Så funkar det! 168
Lev enklare 169
Jag vill bara att du gillar mig 170
o Tips fran coachen
Strategier för språk och lärande
✽ Att analysera skönlitteratur
✽ Att skriva och bearbeta text individuellt
✽ Att skriva korrekt
✽ Att besvara utredande frågor
✽ Att bedöma källor utifrån olika kriterier
spegla språket 9 | Lärarhandledning
SYFTE
Kapitlet Tips från coachen skiljer sig från övriga kapitel i boken och syftar till att ge eleverna redskap eller strategier för att tillägna sig stoffet i bokens övriga kapitel. Kapitlet är indelat i olika avsnitt, där eleverna får explicit undervisning i strategier för:
* att analysera skönlitteratur
* att skriva och bearbeta text individuellt
* att skriva korrekt
* att besvara utredande frågor
* att bedöma källor utifrån olika kriterier
Samtliga strategiavsnitt lämpar sig både för elever i svenska och svenska som andraspråk. Vi rekommenderar att strategiavsnitten bearbetas i helgrupp. Det ger eleverna möjlighet att ta del av kompisarnas tankar, förkunskaper och reflektioner. Extrauppgifterna i lärarhandledningen lämpar sig både som ytterligare träning och som fördjupning för dem som behöver det.
För språksvaga och mindre läsvana elever tjänar kapitlet till att explicit introducera framgångsrika strategier för språk och lärande.
Språkstarka och läsvana elever tillämpar troligen redan många av strategierna. Vinsten för dessa elever blir att de medvetandegörs om sina strategier och ges möjlighet att stärka och utveckla dem.
Några sätt arbeta med kapitlet
Kapitlet skiljer sig från grundbokens övriga kapitel, eftersom det även går att använda som uppslagsdel. Här presenteras två olika sätt att använda kapitlet:
✽ Inled arbetet på höstterminen med att arbeta er igenom kapitlet avsnitt för avsnitt. När ni sedan arbetar med resterande kapitel i grundboken, hänvisas ni tillbaka till passande avsnitt i Tips från coachen. Uppmana eleverna att inte strunta i dessa hänvisningar, utan gå tillbaka till sammanfattningen av avsnittet.
✽ Inled arbetet med något av grundbokens övriga kapitel i boken. När det kommer en hänvisning till ett av strategiavsnitten, bearbetar ni det aktuella avsnittet. Avsnitten är logiskt uppbyggda, kortfattat presenterade och lämpar sig väl att gå igenom i helgrupp.
spegla språket 9 | Lärarhandledning
Kapitel1
Skönlitteratur
Viktiga verk
I detta kapitel får eleverna:
✽ lära sig vad som kan göra en bok eller en författare ”odödlig”
✽ lära sig några vanliga perspektiv för litteraturanalys
✽ förståelse för hur författare ”syns” i texten
✽ skriva en litteraturanalys
SYFTE
Det går att läsa och uppskatta en skönlitterär bok utan att ha några förkunskaper om bokens författare eller den tid och det samhälle då boken skrevs. Att kunna sätta in ett verk i ett större sammanhang kan däremot ge en fördjupad förståelse och en hel del aha-upplevelser kring hur vi människor påverkas av vår samtid och våra livserfarenheter.
Samhällsströmningar och idéer, författarens uppväxt och livsvillkor, allt syns i litteraturen – om man läser den med rätt glasögon och skaffar sig de ”kringkunskaper” som krävs.
I det här kapitlet möter eleverna verk av Selma Lagerlöf, August Strindberg, Moa Martinson (och i textsamlingen verk av Toni Morrison och Nawal El Saadawi). Eleverna ges möjlighet att öva sig på att i texten hitta spår av författaren och uppgifterna hjälper dem att identifiera vad i språket och innehållet som avspeglar författarens samtid. De erbjuds en kortfattad beskrivning av litterära epoker och får lära sig att det är vanligt att litteratur analyseras ur historiskt sett marginaliserade gruppers perspektiv, det vill säga ur exempelvis genus- eller klassperspektiv.
För att kunna utföra uppgifterna ska eleverna ibland ta hjälp av information från internet eller uppslagsverk, men kapitlet innehåller även korta porträtt av Jonathan Swift och François Voltaire samt ett längre författarporträtt av Moa Martinson som eleverna utgår från då de analyserar ett utdrag ur Mor gifter sig.
Förhoppningen är också att eleverna, när de arbetat med kapitlet, ska ha en förståelse för varför vissa verk och författare är ”odödliga”, genom att de lär sig att identifiera allmänmänskliga företeelser och värden.
spegla språket 9 | Lärarhandledning
Kapitelöversikt
I grundboken får eleverna läsa om och reflektera över hur skönlitteratur kan lära oss om livet och vad som kan bidra till att göra verk och författare ”odödliga”. De får även ta del av en beskrivning av litterära epoker och några betydelsefulla författare och med koppling till dessa analysera textutdrag ur något av perspektiven kön, etnicitet, hudfärg, ålder, socialgrupp eller sexuell läggning.
Några av de större uppgifterna i grundboken är att eleverna får:
✽ analysera ett kort utdrag ur Kejsarn av Portugallien
✽ reflektera över hur vi kan känna igen oss i litteratur skriven för århundraden sedan
✽ analysera utdraget om Johan och muttrarna av August Strindberg
✽ skriva en litteraturanalys av utdraget ur Mor gifter sig av Moa Martinson
I textsamlingen kan eleverna arbeta vidare med fler texter och textutdrag:
✽ Törst av Nawal El Saadawi (sid. 9)
✽ Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf (sid. 18)
✽ Älskade av Toni Morrison (sid. 30)
SFörslag på strategiavsnitt att arbeta med i samband med detta kapitel:
• Att analysera skönlitteratur
Några sätt att inleda kapitlet
Förslag på hur arbetet kan inledas
* Läs utdraget ur förordet till Berättelsen om Pi, som kapitlet inleds med på sidan 71, högt. Ta diskussionsfrågan gemensamt i elevgruppen.
* Ställ frågan ”Vad gör en ungdomsbok trovärdig” och låt eleverna kortskriva egna reflektioner, diskutera i par och sammanfatta i helgrupp.
* Låt eleverna samla fördelar och nackdelar med att läsa en bok eller se filmatiseringen av boken först. Ställ följdfrågor om förståelse av huvudkaraktärer, bipersoner, miljöer och intrig.
Förslag till flipp(at klassrum)
* Låt eleverna se en ungdomsfilm (som också finns som bok) hemma och be dem fokusera på en person eller karaktär, som de sedan gör en fördjupad personanalys av. (Variant – de ser samma film och får olika karaktärer tilldelade, t.ex. Harry Potter, Guldkompassen, Sagan om ringen, eller Hungerspelen.)
* Be eleverna ta reda på lite om bakgrund, verk, språk och stil, mm. om en författare de ska fokusera på under arbetet med ungdomslitteratur.
* Ge eleverna tillgång till hela förordet till Berättelsen om Pi att läsa på och föra reflektionsanteckningar om. Låt dem diskutera i grupp utifrån sina medhavda reflektioner.
spegla språket 9 | Lärarhandledning
Några sätt att arbeta med kapitlet
Kapitel 2: Böcker för och om unga (sid. 97)
* Utgå från textutdraget och elevernas egna idéer om varför vissa böcker blir ”hyllvärmare” och ”dammsamlare” medan andra böcker läses av ”alla”.
Vad är ungdomslitteratur? (sid. 97)
* Om ni har arbetat med Spegla språket 8 och kapitlet noveller tidigare kan eleverna med fördel påminnas om att de har arbetat med tema, motiv och budskap förut. Att repetera utifrån elevernas förförståelse gör läsningen av den undervisande texten lättare. I övrigt är det lämpligt att diskutera begreppet trovärdighet och vad som menas med det, inför läsningen och arbetet med uppgift 2 Reflektera på sidan 101.
* Rekommendera gärna eleverna att läsa hela boken Förr eller senare exploderar jag av John Green.
Ingenting och allting (sid. 104)
* Utdraget ur boken Ingenting och allting av Nicola Yoon är lite längre än övriga utdrag. Texten ska fylla flera funktioner i Spegla språket 9 . I Kapitel 3 – När Böcker blir film finns en uppgift att välja en del ur texten och skapa en filmscen av den. Därför är det bra att eleverna har en ordentlig förförståelse för innehållet i texten. Låt dem läsa utdraget högt i grupper om fyra, gärna med läsroller (se sidan 307 i grundboken för repetition). Efter texten följer en diskussionsuppgift som med fördel kan utföras i samma grupp och läsförståelsefrågor där du som lärare avgör om dessa ska genomföras enskilt (miniexamination) eller gemensamt.
Handling (sid. 112)
* Huvudsyftet med denna undervisande del är att få eleverna att förstå att i en komplett analys ska innehålla en kortfattad beskrivning av handlingen så att huvuddelen av texten verkligen innehåller analys och inte återberättande.
Personer (s. 113)
* Om du som lärare valt att låta eleverna arbeta självständigt och i egen takt med kapitlet, är det lämpligt att samla ihop frågetecken och klargöra sådant som kan vara svårt eller ogenomskinligt för vissa elever i slutet av arbetspasset. Ställ gärna frågor till eleverna om innehållet i den undervisande texten. Exempel på frågor till avsnittet om personer kan vara:
• Kommer ni ihåg vad som menas med gestalta? Kan vi ge exempel?
• Vad menas med att en person är komplex? Kan vi ge exempel på en komplex huvudperson? Vad är det som gör hen komplex?
• Vad menas med direkta och indirekta beskrivningar?
• När ni har läst beskrivningen och analysen av Rubeus Hagrid, finns det något ni tycker saknas (de som har sett filmerna eller läst böckerna får svara.)
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken
1. Diskutera
Här är det egentligen oviktigt vad eleverna beslutar sig för gällande vem som säger vad. Det viktiga är att få igång en diskussion kring en filmscen. Om eleverna läst textutdraget ur boken i kapitlet ungdomslitteratur bör de kunna göra en rimlig bedömning. Om möjlighet finns kan man visa ett klipp från scenen efter avslutad diskussion.
3. Reflektera
Odödliga filmrepliker eller ”catchphrases” beror på olika saker. Timing, placeringen av repliken i en avgörande scen, repliken säger ofta något om livet – kanske på ett drastiskt sätt, eller har en undertext som triggar oss eller inspirerar oss. Det finns många sidor på internet där eleverna kan googla fram fler kända repliker och därmed kanske blir inspirerade att se filmer de inte känner till. Finn fler repliker på kopieringsunderlag 2.
6. Diskutera
a. ”Skymning”, ”solens sista strålar” och ”kvällsdimmorna” anger att det är kväll. Det ska vara höst eftersom röd- och gulfärgade höstträd nämns. Vädret måste vara vackert. Scenen bör spelas in i norra Sverige där det finns djupa skogar, myrmark och dvärgbjörk. Myrmarken måste vara sådan att det finns synligt vatten och grästuvor att hoppa på.
b. Språket är meänkieli. Tornedalsfinska eller finska fungerar som svar.
spegla språket 9 | Lärarhandledning
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen
I taket lyser stjärnorna (sid. 92)
på raderna
a. Jenna förklarar sitt dåliga betyg i franska med att ”det bara är en massa accenter hit och dit” dvs franska är ett språk som är svårt att stava och uttala.
b. Jenna köper en skiva (vinyl) med Serge Gainsbourg och Jane Birkin ”Je t’aime moi non plus.
mellan raderna
c. Alla gissningar mellan 1994 och 2010 är okej eftersom betygsskalan IG–MVG användes under denna period.
d. Sakke frågar (på inkorrekt tyska) om Jenna vill ligga med honom. (ficken betyder knulla) men det låter ju lite grann som att fika på svenska. Antagligen vill han skoja med Jenna, men vågar sedan inte riktigt översätta ordagrant vad det är han har sagt.
bortom raderna
Modellsvar:
e. Ett möjligt svar är att Jenna inte vill att något från hennes hemska verklighet med en sjuk mamma ska få förstöra stunden med Sakke, ett annat är att hon inte vill svara på frågor om sin mamma. Elever som svarar att hon antagligen inte skäms utan bara vill slippa en jobbig situation har lika rätt som de som svarar på varför hon skäms.
f. En ungdomsfilm ska gärna ha en tydlig kärlekshistoria med en konflikt av något slag. En romantisk scen gestaltar vad Jenna känner för Sakke och hur hon hanterar det. (Boken fokuserar mer på sorgen och förlusten av mamman samt vänskapen med Ullis – detta kan eleverna inte veta om de inte läst hela boken –men de kan göra en kvalificerad gissning kring fokus på mammans sjukdom.)
Ondskan (sid. 100)
Ord och uttryck
a. Logi betyder bostad – ibland tillfällig bostad (rum, övernattningsställe).
b. En fäktardräkt är den specialdräkt som används när man utför sporten fäktning.
c. En budbärare är någon som kommer och lämnar ett besked, ett meddelande från en annan person.
Textfrågor
på raderna
a. Erik ska göra en tjänst åt en äldre elev som heter Silverhielm.
b. Erik ska putsa en massa smutsiga skor åt Silverhielm.
c. Erik går därifrån utan att putsa skorna. ”Aldrig i livet” säger han, vänder ryggen åt de andra och går.
mellan raderna
d. Olympen är det berg som de grekiska gudarna (Zeus m fl.) bor på. Antagligen heter huset Olympen för att symbolisera att de som bor där har stor makt och är ”gudalika”.
spegla språket 9 | Lärarhandledning
En utredande läromedelstext – Kopieringsunderlag 1
Läs läromedelstexten om konstruktion och material och gör uppgifterna.
Balkens profil ger den namn
För att balkar ska vara lätta men ändå styva och svåra att böja, brukar man göra dem smalare i mitten och i stället förstärka ”ytterkurvorna” och ”innerkurvorna” där belastningen är störst.
Om man tittar på en sådan balk från kortsidan ser den ut som ett stort I och kallas därför I-balk. Den är ett exempel på balkform
Ett ihåligt järnrör är mycket lättare än en massiv stång men kan ändå i vissa fall vara nästan lika starkt. Till skillnad från balkar är rör lika svåra att böja åt alla håll, både uppåt, nedåt och i sidled. Därför kan man ofta använda rör i konstruktioner som ska vara hållbara men samtidigt lätta.
Armering kombinerar styrkan hos två material
Betong tål hög tryckbelastning, men inte särskilt hög dragbelastning. Man säger att betong har bra tryckhållfasthet. För att betongen ska få bättre draghållfasthet så förstärker man betongen med ett annat material. När man gjuter in ett nätverk av järnstänger i betongen får den draghållfasthet av järnstängerna. Man säger att betongen är armerad och järnstängerna kallas armeringsjärn. Armerad betong är vanligt material i golv, trappor och pelare.
Armeringsjärn som gjuts in i betongen ger draghållfasthet, åt exempelvis ett golv.
154 6. Konstruktion och material
Olika balkformer brukar namnges med den bokstav som de liknar om man tittar på balkens profil. I-balkar och H-balkar placeras på högkant och används exempelvis till pelare, golv och broar. Det finns även L-, C-, och U-balkar.
Betongbalkarna armeras där de utsätts för dragbelastning. I det här fallet i balkens underkant.
Vikta kanter
Titta på bilden av plastmuggen här intill. Som du ser har tillverkaren vikt kanterna runt muggen. Det gör man för att öka hållfastheten och ge muggen stadga. Genom att vika kanterna i en konstruktion kan man använda mindre material. På så vis blir konstruktionen lättare och billigare och samtidigt bättre för miljön, eftersom det går åt mindre material. Vikta kanter kan du hitta på många ställen, till exempel på en hink, en motorhuv och en ugnsplåt.
Vecken ger styvhet
När man veckat plåt kallas den korrugerad plåt. Korrugeringen gör plåten styv och stark, trots att den inte är så tjock.
Ett skrivpapper kan du lätt böja eller rulla ihop till en rulle. Pappret är så tunt att det nästan inte blir någon skillnad mellan ”ytterkurva” och ”innerkurva”. Men om du först viker pappret som ett dragspel blir pappret liksom tjockare – det är ju ganska långt mellan toppen och botten av ett veck. Om du försöker böja pappret tvärs över vecken, blir det stor skillnad mellan ”ytterkurva” och ”innerkurva”. Det veckade pappret är mycket styvare än det släta. Det här är något man använder i olika typer av konstruktioner, både för att spara material och för att göra konstruktionen lätt. Till tak av olika slag använder man ofta korrugerad plåt eller plast.
Den vikta kanten och den veckade sidan ger muggen stadga.
Wellpapp består av ett lager veckat papper som ligger mellan två ytskikt av slätt papper. Det ger ett mycket lätt och starkt material till kartonger och liknande.
När man veckat plåt kallas den korrugerad plåt. Korrugeringen gör taket styvt och starkt, trots att plåten inte är så tjock.
Konstruktionsprinciper
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen
.. Villkor och varderingar
Ligger Sverige i Iran
Textfrågor
på raderna
a. David befinner sig i Turkiet.
b. De är på väg till Grekland.
c. Smugglaren ger dem en pump, två paddlar och en uppblåsbar båt.
mellan raderna
d. Busschauffören hotar med polisen och på så sätt kan han ta ut ett mycket högre pris än vad bussresan egentligen kostar.
e. Då skulle de bli gripna av polisen.
En droppe midnatt
Textfrågor
på raderna
a. Mosterns man, som han bodde hos, sa att det inte var lönt för en liten nigger (observera att ordet i nutida svenskt språkbruk är starkt nedsättande) att gå i skolan, att böcker inte gav honom något.
b. I sökandet efter sin identitet hoppas Jason hitta det sista som kan hjälpa honom att få ihop sin splittrade identitet.
c. Människan har behov av tydliga svar, att det ska finnas tydliga gränser. Jason kan inte svara tydligt på sitt ursprung, hem och sin identitet, eftersom han har så många olika.
mellan raderna
d. Rocken och skorna visade att farfar inte längre var en fattig bomullsplockare utan att han sett till att få en bättre ställning i samhället. Han tog sig från fattigdomen på bomullsfälten till gatorna i Harlem.
e. Jason upplevde att han inte riktigt hörde hemma någonstans, varken i något land eller i någon folkgrupp. Han kände heller aldrig någon gemenskap kring sin hudfärg. Han var varken svart eller vit.
spegla språket 9 | Lärarhandledning
Ankomsten
Textfrågor
på raderna
a. En man lämnar sitt hem och sin familj för att flytta till ett annat land. Det är många andra människor som samtidigt lämnar sitt hemland. Mannen försöker hitta någonstans att bo i det nya landet och han saknar sin familj.
b. Han ritar.
c. Han öppnar sin resväska och tar fram fotot på familjen och sätter upp det på väggen.
mellan raderna
d. Ett svar skulle kunna vara för att hans familj rent fysiskt inte följer med honom till det nya landet och då är fotot det som han har kvar av familjen i det nya landet. Ett annat svar skulle kunna vara att familjen är betydelsefull för honom.
e. Han frågar förmodligen om mannen känner till någonstans att bo.
Swede Hollow
Textfrågor
på raderna
a. De måste visa papper på vem de är och berätta var de kommer ifrån. Sedan undersöks de av läkare för att se om någon har parasiter.
c. Båten lägger till i New York. Frihetsgudinnan och Ellis Island nämns.
d. Resan tog en vecka. Det står i texten ”Plötsligt tystnade Majestics motorer, för första gången på en vecka.
e. I texten nämns häst och vagn (beskrivs genom vagnshjul och hästhovar) och hjulångare. Spårvagnar nämns också, men det behöver inte signalera att texten utspelar sig för länge sedan.
Laila M. Guvå Åse Wewel
SPEGLA SPRÅKET 9 LÄRARHANDLEDNING
Vilka strategier hjälper elever att analysera skönlitteratur? Hur bedömer elever källor utifrån olika kriterier? Och hur får elever kunskaper om att skriva och bearbeta text?
Spegla språket 9 Lärarhandledning hör till Spegla språket 9 Grundbok samt den tillhörande Spegla språket 9 Textsamling. Lärarhandledningen kompletterar grundboken och textsamlingen genom att erbjuda konkreta övningar och kopieringsunderlag. Den ger också tips och idéer på hur man kan arbeta vidare med de teman som finns i grundboken. I lärarhandledningen finns dessutom lösningsförslag till de övningar där svaren är givna.
Spegla språket är en heltäckande läromedelsserie i svenska och svenska som andraspråk. Till varje årskurs finns en grundbok, en textsamling och en lärarhandledning. Dessutom finns Spegla språket Digital som har samma innehåll som den tryckta boken.
