Gösta von Porat i ett glatt gäng flygpionjärer vid M 2 Nieuport IV-G på flygskolan i Linköping. Året var 1913. I bild ser vi flygskolans grundare Carl Cederström i rutig väst, Emil Björnberg, blivande chef för Tredje Flygkåren (F 3) 1926—1932, en flygredo von Porat och till höger Allan Jungner, som året därpå, 1914, tragiskt omkom i en bilolycka på väg att besöka von Porat, som då nyligen hade kraschat med sin M 2 i Skillingaryd.
Källa: Flygvapenmuseum. FVMF.001630. Fotograf okänd. Public Domain, vykort.
Utöver de pionjärer vi just har läst om har förstås många fler bidragit till vårt flygvapen av idag och därmed flyget i norr. För att välja en huvudfigur tar vi Gösta von Porat, som skulle bli chef för F 21 i Luleå, men det visste han inte när han utförde Sveriges första spaningsflygning 1912, skissade på sin Tummeliten eller medverkade till att Sveriges flygvapen bildades 1926.
Smålandspojken von Porat fick ett stort inflytande på flyget i Norrbotten. När Gösta var kårchef för F 21 åren 1942 till 1946 brann det i luften. Han axlade ansvaret för Flybo ÖN och utmaningar under ett världskrig.
Här återges några av de insatser von Porat med kollegor utförde för Sveriges flygvapen under de tidiga årtiondena.
Pionjärer - von Porat med vänner
Drakballongen vid Ballonghallen i Boden år 1920. Foto: Teleseum. Tack vare ballongflygningarna blev det naturligt att förlägga artilleriets flygavdelning till Boden. De första flygplanen kom 1916, för spaning längs gränsen. Sjöhangar anlades vid Buddbyträsket. År 1923 kom ambulansflyget till Boden.
På Försvarsmuseum i Boden kan man med VR-teknik resa i ballongfärd över Bodens fästning.
På Klinten står Ballonghallen stadigt faluröd år 2024
Byggnadsminnet är 35 meter långt med takhöjd och bredd på tio meter. Foto: S. Mässing, 2024.
Bodens fästning och drakballongen
Majestätisk visit! Kadett kronprins Carl Gustaf på bergsanläggning Minken under sin militärtjänstgöring, cirka 1968. Nedan ser vi en arbetsdag på Laxen. Foton: Flygmuseet F 21 arkiv.
Den legendariske ambulansflygplansföraren Ferdinand Cornelius, född 1896. Här vid en Phönix D II. Han flög i Boden till 1926 och hann flyga Sveriges första jetflygplan (Saab R 21) innan han avslutade flygarkarriären 1949. Planeringsingenjör. Som pensionär, från 1961, skrev han dikter och filmade. Flygkompaniet, Fälttelegrafkåren, cirka 1923. Foto: Flygvapenmuseum, FVMF.005719, pdm.
”För Nordens frihet”
4. F 19, svenska flygare i vinterkrig
När Sovjetunionen anföll Finland den sista november 1939 inleddes ett fruktansvärt krig under en rekordkall vinter där termometern stod på minus 20 till minus 40 - förutom det där dygnet då det var 47 (!) grader kallt...
Sverige hade förklarat sig ”Icke-krigförande” och kunde därför som stat inte involveras direkt i militära operationer. Sverige kunde däremot ställa materiel, livsmedel och frivillig personal till Finlands förfogande.
En svensk frivilligkår organiserades och verkade med tre artilleriförstärkta bataljoner och den svenska frivilliga flygflottiljen F 19 i norra Finland.
Här följer berättelser från det finska vinterkriget med vittnesbörd från några av de flygare som satte sina liv i fara.
5. Bomber
över Norrbotten
Det andra världskrigets ankomst innebar turbulenta år även i Sverige. I norr föll bomber över bland annat Kallaxön, Pajala och Övertorneå. Luleå stod under stort hot att bombas av självaste Churchill.
Värt att minnas är att det samtidigt med bombningar och världskrig utspelade sig andra stora händelser, som att Norrbottens Flygbaskår F 21 sattes upp med flygfält, frivilligflottilj F 19 ställde upp för Finlands sak i Vinterkriget och Balchen utförde sin operation ”Where and When”, som vi också läser om i denna bok.
(Även i övriga Sverige släpptes bomber, som i Stockholm, Strängnäs och Södertälje).
Här följer berättelser om några av de bomber som fälldes - och planerades att fällas - i norr.
Det dubbeldäckade brittiska torpedflygplanet användes, trots att det ansågs föråldrat, framgångsrikt vid frontlinjen under det andra världskriget.
Churchill ville också använda dessa flygplan för att skicka bomber och torpeder över Luleå.
(I foto LS 326 vid Shoreham Airshow 2013. Fotograf okänd, möjligtvis P. Noble. Copyright CCBY2).
Fler än Sovjetunionen riktade sina blickar mot neutrala Sverige under det andra världskriget. Storbritanniens
Winston Churchill, då marinminister, irriterade sig över att Sverige levererade järnmalm till Tyskland, så han tänkte sig bomba hamnen i Luleå och minera dess farled under maj till juni 1940.
Bombräden skulle genomföras med Swordfish-flygplan placerade på tre hangarfartyg i Luleå.
Diskussioner i kabinettet
I London ansåg man att Tyskland var starkt beroende av järnmalm från Sverige för att föra kriget och att det därför var viktigt att stoppa malmtransporter från hamnar i Narvik, Luleå och Oxelösund.
Premiärminister Neville Chamberlain förespråkade en mer defensiv linje medan marinminister Churchill var inriktad på aktiv offensiv krigföring. Militärledningen ansåg att sabotage var bäst metod, om detta misslyckades skulle militär aktion övervägas.
Churchill ville bomba Luleå
6. Krigets haverier
Norra Sverige har ett stort luftrum och det finns tyvärr mängder av exempel på olyckor i skyn. Under det andra världskriget åren 1939 till 1945 nödlandade i övre Norrland tjugo militära flygplan, varav 13 tyska, fem engelska och två finska.
Sammanlagt i Sverige blev siffran för krigsårens nödlandningar hela 327, de flesta skedde vid bombräder mot Tyskland, då många skadade bombflygplan sökte sig till Sverige.
Även svenska flygplan havererade under det andra världskriget. Här läser vi om några av alla dessa händelser. (Övriga haverier i andra tider beskrivs andra kapitel).
Illustrationer ovan: Easy Elsies sista färd och karta med nödlandningar i norr. Flygmuseet F 21:s arkiv.
”Storken” S 14 Fieseler Fi 156C Storch. Här skidförsedd, från F 3.
Konstnär: Carl Gustaf Ahremark, 1993. Flygvapenmuseum, FVM.147138.
A7. Fjällstorkarna i Kiruna
kuta flyginsatser till norrmännen måste sättas in, beslöt överbefälhavare Helge Ljung den 24 november 1944 i samråd med Röda Korset.
Norrmän försökte att i hårda stormar och minus 40 graders kyla att ta sig till Sverige över gränsen i norr.
Norrmännen jagades dels av tyskar, som drevs bort från Norge av sovjetiska trupper, dels av sovjetiska förband som efter vinterkrigets fred nu trängde fram i Norge.
I
sina
fyra S 14
”Storkar” undsatte Fjällstorkarna över 120 norrmän och fler av okänd nationalitet till säkerhet. Här följer ett kort utdrag ur deras verksamhet.
”Kallax. Vi hade roligt nästan jämt”. Cirka 1942. Ur jaktflygare Kurt Edenholms album ”Minnen ur min kommistid 1940—1944”. Kurt besökte F 21 flygbaskår från bl.a. F 9 Säve. /Flygvapenmuseum FVMF.006122.
8. Flygbaskår F 21:s
första år
Behovet av en permanent flygbas i övre Norrland hade diskuterats länge när det andra världskriget var inne på sitt andra år. Sovjetiskt flyg hade kränkt svenska gränser då de hade ”navigerat fel” och släppt bomber över bland annat Kallaxön och Pajala. Norra Sverige hade ett utsatt läge intill ett ockuperat Norge och ett Finland i krig med Sovjet.
Det hittills mest nordligt belägna flygförbandet, F 4 Frösön, låg dock så långt söderut som Östersund.
Efter förödande bränder på Kallaxheden skulle Luleå 1941 få både flygfält (med Sveriges längsta bana) och en flygbaskår som tog emot flygdivisioner från södra Sverige för övningar i vinterförhållanden. Flygbaskåren skulle också få ett oväntat besök av Balchen, Dakotas och norska polistrupper i den hemliga operationen ”Where and When”...
9. Balchens hemliga uppdrag
När tio amerikanska DC-3:or plötsligt landade
på Flygbaskår F 21 den trettionde december 1944 frågade sig många om Sverige hade gått med i kriget. Förvirringen växte när F 21 beordrades att i skydd av mörkret inkvartera norska militärer, ”polistrupper” som hade anlänt till Gammelstads järnvägsstation.
Operationen skulle, med F 21 som bas, hållas hemlig under täckmanteln ”Where and When”. Norskfödde amerikanske överste Bernt Balchen förfogade över de tio flygplanen i samarbete med norsk militär och amerikanskt flygvapen.
Det blev såväl ”Vilda Västern” med busflygningar som heroiska insatser av norrmän, svenskar och amerikaner. RevolverHarry spelade också sin roll väl med de norska polistrupperna.
I bild: Douglas DC-3 (I USA ”Skytrain”, i RAF och RAFC ”Dakota”, i Sverige Tp 79). Foto: Karlsborgs fästningsmuseum.
Divisionsmärken för F 21: ”Ensamma vargen” Akktu Stakki, Urban Röd (nu Wolf). /Urban Blå (nu Dalton). /Urban Gul, Lätt attack. /F 21 arkiv.
10. Från Storken
till Gripen på F 21
Norrbottens första flygdivision kom till Flygbaskår F 21 år 1949. Spaningsdivision 211, ”S-div” blev snart känd som ”Urban Röd”, inledningsvis flögs ”Storkar”, S 18 och ”Tunnor”. Jaktdivision 212, ”Urban Blå” sattes upp 1961, beväpnad med Saabs Lansen, Draken och Viggen.
Först 1963 blev Flygbaskår F 21 officiellt”Kungliga Norrbottens Flygflottilj”
”Urban Gul” blev 1973 den tredje divisionen hos F 21, ”Lätta attacken” med SK 60B, snart jaktdivision med JA 37 Viggen.
Idag opererar två stridsflygsdivisioner på flottiljen: 211 Wolf (Urban Röd) och 212 Dalton (Urban Blå) med JAS 39.
S 14 Storken. Hos F 21 cirka 1949 till 1961
S 26 Mustang På F 21 1952 till 1954.
Vampire J 28 för övning på ”rea-fart”inför flygning i S 29C
Saab Lansen 32C, 1959 till 1961. Här prototyp 1957. /Saab AB, FVM
Hos F 21 1979 till 2005. /Rydh, F 13.
• Flyget i Norr •
Saab SK 60B. Klargöring för start. Skolflygplan i Urban Gul, ”Lätt attack”. /F 21 arkiv.
Saab JAS 39A Gripen
10. från storken till gripen på f 21
Divisioner Urban Röd, Blå och Gul
Saab 35E Draken. På F 21 1966—1977
FVM
1.
10. Evert Skirgård, Flygvapenmuseum (FVM) FVM 2.
Arkiv F 21 4.
3.
5. Nygren, F 3, FVM
7. 8.
9. 6.
FVM
Saab SF 37 Viggen.
Per Björkqvist, FVM
Spanare Saab S 18A På F 21 1949 till 1959
Saab S 29C Tunnan På F 21 1954—1967
haveriet i porsi blev rubriker:
”50 skolbarn i livsfara efter kollision mellan reaplan: Flygare omkomna - kamrat chockad Under att inga bybor blev dödade”.
”Klockan 13:52 den 8 januari 1960 kolliderade två S 29C Tunnan från F 21 (29928 röd G, 29908 röd B) vid Porsi 8 mil nordväst om Boden. Fältflygare av andra graden Bo Elmlund, 19 år, från Skåne-Fagerhult och Anders Ingvar Andersson, 21 år, Eskilstuna, omkom omedelbart. En tredje S 29C deltog med flygförare Harry Edman”.
Ovan: Bo Elmlund, som omkom vid kraschen, hade två månader tidigare intervjuats av NSD kring sin pojkdröm att flyga.
Plats för haveriet är markerat. Klipp NSD. Missionshuset i Porsi. Sivert Mässing.
Flyget i Norr
Kollissionen i Porsi 1960
10. från storken till gripen på f 21
Ur Norrländska Socialdemokraten, NSD, 9 jan 1960.
1) Ingemar Wängström, som utförde flygspaningsuppdrag från F 21 i Spitfire. Foto via Axel Carlefors. 2) S 31 Spitfire. Ekelund, Flygvapenmuseum.
11. Spionflyg på F 21
Det kalla kriget var en konflikt som pågick 1945 till cirka 1991. Konflikten utspelade sig mellan väst (där USA var en stor aktör) och Sovjetunionen med dess allierade i Östeuropa.
Krigshotet var alltid närvarande, man höll andan. Atombomben låg som en mörk skugga över framtiden.
Maktblocken stred mot varandra genom ombud och spioner, stater och gerillarörelser gavs ekonomiskt och militärt stöd. I propaganda förhärligade parterna sina ideologiska system och svartmålade motståndarens.
Sverige blev en viktig strategisk skiljelinje i Europa med sitt läge mellan östblocket och väst.
12. ”Öbasbat” Hedenbasen
År 1956 blev flygbas Fält 32 väster om Boden hemvist för flygvapnets enda övningsbasbataljon, ”Ö-Basbat”, med uppgift att serva gästande förband. På ”Hedenbasen”, som blev ett slags sattelitbas till F 21, bedrevs en unik verksamhet där förband söderifrån, som knappt hade sett snö tidigare, skulle få sin vinterutbildning.
I en betongbunker hade Kommandocentralen, KC, direktkontakt med Luftförsvarscentralen, Lfc. Fjärrskriftsoperatörer mottog krypterade ordrar till divisioner för attack och spaning. På basen genomfördes också bland annat köldprov av nytt materiel och försök med maskering.
Sivert Mässing var från 1971 periodvis stationerad på Hedenbasen som spindeln i nätet i ”Vädertroppen” och delar här med sig av berättelser från denna tid, som han minns som sina roligaste år i flygvapnet.
Foto: Klargöring av flygplan under vinterövning Norrland, 1960-tal. F 21 arkiv.
”Helikopter till F 21 i Luleå”. Dec 1962 HKP 3 Agusta Bell. 1) Kapten Sven-Erik Everstål leder utbildningen. 2) Flyglärare ingenjör Kurt Edvardsson med kapten Everstål. 3) Provtur på gång. Överste Kurt Bellander m Konrad Öqvist på Storbrändön. /Fotograf okänd. Luleå kommuns stadsarkiv.
13. Helikoptergruppen på F 21
Helikoptrar för Sveriges försvar och räddningsinsatser har verkat under decennier. Den flexibla helikopterflottiljen hjälper Försvarsmakten till sjöss och på land, här och utomlands. Flottiljen rycker ut vid flygplanshaverier, bränder, eftersökning, ubåtsjakt, polistransporter och hämtning av soldater, med mera. Sedan år 2005 är samlokaliserad med Norrbottens flygflottilj F 21 och sedan 2010 en av fyra skvadroner i helikopterflottiljen (ytterligare skvadroner finns i Ronneby och Linköping, där basen är förlagd). Första helikopterskvadronen, baserad i Luleå, är Helikopterflottiljens nordligaste basering och ansvarig för subarktisk förmåga.
Här följer utdrag ur helikoptrars historia i norr, med inblickar i HKP 3 Agusta Bell, HKP 4 Vertol 107 och HKP 10 Super Puma.
14. Flygplatsräddningstjänst på F 21
Inovember 1956 organiserades en beredskapspluton på F 21. Ingvar Jonasson blev chef. Plutonen skulle under decennier utföra fina räddningsinsatser och dessutom uthärda politiska beslut som gav kniviga organisatoriska utmaningar, exempelvis 2002 med civila brandmän och slutligen 2008, då plutonen upplöstes och räddningstjänsten fick en helt ny framtid.
Här berättar räddningschefer på F 21 om hur det gick till när man byggde upp en organisation för att rädda liv. Denna unika redogörelse baseras bland annat på dokument sammanställda åren 1956 till 2007, med vissa tillägg. Berättelser ur minnet kan ha angett felaktiga datum - men det som har hänt, har skett. Källor är också bland andra F 21 Old Firefighters, som även har restaurerat de flesta av de fordon vi ser i kapitlet.
Ovan: Fordonspark 1989 med räddningssoldater. /Facktecken Räddningstjänst, Beredskapspluton 1900-tal, Räddningspluton på Skyddskompaniet 1997—2002, R3-plutonen,Skyddskompaniet, vpl under utbildning. Bilder via Christer Lindgren.
Räddningsinsats. JAS 39 Gripen, 10 april 2007, Kallax. Fotograf: Christer Lindgren, fd Flygplatsräddningstjänstchef F 21.
15. Flygande meteorologer
på F 21
Kallaxmeterologerna på F 21 i Luleå blev ovärderliga i Sveriges Radios populära inslag Norrbottenskvarten. Man får ofta frågan om det går att förutspå vädret, det ändras ju hela tiden? Det är svårt att ge exakta prognoser - men meteorologi räddar liv.
Med insikt om vädrets inverkan på militära operationer ökar Försvarsmaktens operativa förmåga.
(Försvarsmakten, 2024)
Försvarets vädertjänst fick fart i ballonger och flyger idag fram med kraft från datorer, satelliter och annan teknik som skickliga innovatörer har skapat. Verksamhetens historia är lång och spännande. Här följer vädermässiga insikter och utsikter från Sivert Mässing, som ingick i ”Vädertroppen”.
Molnhöjd? Här läser väderbiträdet av molnhöjden i en molnhöjdsmätare, som smattrade som en k-pistsalva när man tryckte på sändarknappen.
Lufttrycket lästes av på en barometer; ett kärl med kvicksilver och ett glasrör som kvicksilvret pressades upp i av luften: Vid högtryck lång pelare, vid lågtryck låg pelare.
Foton: Ur Flygmuseet F 21:s arkiv från sommaren 1960 på Avd. 2, Väderavdelningen vid F 21.
Meteorolog Rune Rosander har vädergenomgång för ”Lillkalle” och Åke Flodin från spaningsdivisionen på F 21. (Notera ryggsäcksfallskärmar som användes i S 29C Tunnan).
Manuell plottning av väderkarta utförs här av väderassistent på F 21. Varje timme ritades uppgifter från observationer in på en karta,för arbetet i att skapa en väderprognos. Ett fint hantverk. Idag maskinplottas kartor.
Uppdrag: Väderprognos
Alternativ meteorologi
Här besöker väderspåmannen Enok Sarri S-div på F 21 tidigt 1950-tal. Enok föddes 1909 i Masugnsbyn som ett av 14 syskon.
Under sitt 95 år långa liv blev Sarri bland annat känd för att spå vädret i renmagar och abborrar.
I 25 år var Sarri SMHI:s väderobservatör i Nikkolauokta, som har flera köldrekord, då det där uppstår mycket låga temperaturer när kalluften rinner ner längs byns tre dalgångar.
Foto: Enok Sarri framför S 26 Mustang vid F 21. Arkivsamling Flygmuseet F 21
Uppdrag: Väderprognos
16. Flygmuseet F 21 i Luleå
Här visas flyghistoria i norr, från pionjärer till den första JAS 39 Gripen. Norrbottens Flygflottilj F 21 presenteras, liksom exempelvis F 19 och vinterkriget, ambulansflyg, Balchens hemliga operation, STRIL, flygplatsräddningstjänst, vädertjänst, helikoptrar och spionflyg.
På museet ses världens enda kvarvarande S 26 Mustang tillsammans med J 28B Vampire, S 18A, SK 60C, glidflygare SG 38, S 29C Tunnan. Nyfikna kan också, bland mycket annat, se Lansen, Draken och Viggen samt testa flygsimulator JA 37 Viggen DI. Radarstationer TILS och TLF finns på plats.
En briljant idé under sent 1980-tal skapade ett förbandsmuseum, som efter många ivriga, svettiga arbetstimmar och år landade som Flygmuseet F 21 av idag. Kapitlet avslutas med museets sektion Brand och Räddning,” F 21 Old Firefighters” samt tankar om museets framtid.
världens enda s 26 mustang
På Flygmuseet F 21 ses det enda bevarade exemplaret av S 26 Mustang, individ 26084. Det havererade 1952 vid Jokkmokk och bärgades 47 år senare. Renoverades under nio år av Pelle och Kerstin Lundberg. Efter 18 400 ideella arbetstimmar och 25 000 inslagna nitar glänser hon. Nedan ser vi vrakdelar (19 pallar skrot), med haveriorsaker som kolv och brusten vevstake.
