Anatomi och fysiologi
Anatomi och fysiologi
NIVÅ 1B
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm
www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör: Maria Sandum
Grafisk form: Anna Markevärn/Anna Markevärn Art Direction
Layout: Gyllene Snittet bokformgivning AB
Bildredaktörer: Helena Å:son Bratt, Zobra Bildresearch/Maria Sandum
Omslagsbild: Abo Photography/Shutterstock
Anatomi och fysiologi nivå 1b
ISBN 978-91-523-6682-0
© 2025 Rosita Christensen, Kristina Ohlsén & Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: GPS Group, Bosnien och Hercegovina 2025
Förord
Den här boken är skriven för dig som läser ämnet Anatomi och fysiologi nivå 1b på Vård- och omsorgsprogrammet, men passar även för andra utbildningar med fokus på grundläggande anatomi och fysiologi.
Innehållet är knutet till kunskapsområdet medicinsk vetenskap. Detta förstärks med många och tydliga illustrationer och du får lära känna människokroppen ur både ett makroskopiskt och mikroskopiskt perspektiv. Allt ifrån hur kroppens minsta beståndsdel cellen och de olika organen samt organsystemen är uppbyggda och fungerar, till hur de tillsammans arbetar för att upprätthålla det vi kallar liv.
I två av bokens kapitel får du följa människokroppens utveckling från det befruktade ägget till den åldrande människan. På så sätt får du en inblick i vilka förändringar kroppen och organsystemen genomgår under en individs livslängd.
Du får också kunskap om olika mikroorganismer och hur de sprids samt hur man arbetar smittförebyggande.
Boken förmedlar dessutom gedigna kunskaper om läkemedel, läkemedelsbehandling och vilka lagar och bestämmelser som reglerar detta. Vikten av att kunna genomföra enklare läkemedelsberäkning och göra en rimlighetsbedömning i samband med läkemedelshantering förklaras och du får även en genomgång av de vanligaste läkemedlen.
I läkemedelsavsnittet betonas också allas vårt ansvar för en ansvarsfull antibiotikaanvändning.
Lycka till med dina studier!
Rosita Christensen och Kristina Ohlsén
Innehåll
Förord 3
KAPITEL ETT
Cellen och kroppens vävnader 8
1:1 Cellens uppbyggnad 11
1:2 Cellens energiproduktion 14
1:3 Cellens förnyelse, tillväxt och delning 15
1:4 Vävnader 19
Sammanfattning 22
1:5 Vilka ämnen kan passera genom cellmembranet? 24
1:6 Vad är stamceller? 25
Sammanfattning 26
Studieuppgifter 27
KAPITEL TVÅ
Huden och andra hinnor 28
2:1 Kroppens olika hinnor 31
2:2 Huden 32
2:3 Hudens uppbyggnad 34
2:4 Hudens utseende 37
2:5 Olika slags hinnor 39
2:6 Körtlar, hår och naglar 41
Sammanfattning 43
2:7 Hudens betydelse för produktion av olika ämnen 45
2:8 Hudens lymfflöde 46
2:9 Skadad hud 47
Sammanfattning 48
Studieuppgifter 49
KAPITEL TRE
Rörelsesystemet 50
3:1 Skelettet 53
3:2 Skelettets indelning 56
3:3 Benförbindelser – fogar och leder 61
3:4 Skelettmuskulatur 62
Sammanfattning 66
3:5 Faktorer som påverkar benvävnadens hållfasthet 68
3:6 Hur styr nervsystemet musklernas funktion? 69
Sammanfattning 70
Studieuppgifter 71
KAPITEL FYRA
Nervsystemet 72
4:1 Nervsystemets uppbyggnad och funktion 75
4:2 Nervvävnadens uppbyggnad och funktion 77
4:3 Det centrala nervsystemet 80
4:4 Det perifera nervsystemet 87
4:5 Våra sinnen 90
Sammanfattning 98
4:6 Nervsystemets olika bansystem 100
4:7 Nervsystemets reflexer och motoriska program 101
Sammanfattning 103
Studieuppgifter 104
KAPITEL FEM
Andningssystemet 106
5:1 Andningssystemets uppgift 109
5:2 Andningssystemets uppbyggnad 110
5:3 Andningen 116
5:4 Gasutbyte 118
5:5 Andningsreglering 121
Sammanfattning 122
5:6 Syrebrist 124
5:7 Olika undersökningar 126
Sammanfattning 127
Studieuppgifter 128
KAPITEL SEX
Cirkulationssystemet och blodet 130
6:1 Vår cirkulation – ett transportsystem 133
6:2 Hjärtats anatomi och funktion 135
6:3 Hjärtats arbete 140
6:4 Blodtryck 141
6:5 Blodkärlens anatomi och funktion 142
6:6 Blodet 147
6:7 Hemostas 152
6:8 Blodgrupper 154
Sammanfattning 156
6:9 Blodets väg genom lilla och stora kretsloppet 159
6:10 Att mäta hjärtats elektriska impulser – EKG 160
6:11 Ökad produktion av vita blodkroppar 161
6:12 När modern och fostret har olika blodgrupper 162
Sammanfattning 163
Studieuppgifter 164
KAPITEL SJU
Endokrina systemet 166
7:1 Det endokrina systemets uppbyggnad och funktion 169
7:2 Hypofysen 172
7:3 Sköldkörteln 175
7:4 Binjurarna 177
7:5 Bukspottkörteln 179
7:6 Tallkottkörteln 181
Sammanfattning 182
7:7 Kortisol – ett av kroppens viktigaste stresshormon 185
7:8 Frisättning av hormoner 186
Sammanfattning 188
Studieuppgifter 188
KAPITEL ÅTTA
Matspjälkningssystemet 190
8:1 Matspjälkningssystemets uppbyggnad och funktion 193
8:2 Matspjälkningskanalens uppbyggnad 194
8:3 Matspjälkningskanalens hjälporgan 201
Sammanfattning 205
8:4 En tuggas väg från munhålan till anus 207
8:5 Mag-tarmkanalens mikrobiota 210
8:6 Kräkning 211
Sammanfattning 213
Studieuppgifter 214
KAPITEL NIO
Njursystemet och urinvägarna 216
9:1 Njursystemets uppgifter 219
9:2 Njurarnas uppbyggnad och funktion 220
9:3 Så bildar njurarna urin 223
9:4 Urinvägarnas uppbyggnad och funktion 225
Sammanfattning 228 9:5 Reabsorption och sekretion av olika ämnen 230
Sammanfattning
KAPITEL TIO Immunsystemet
10:1 Immunsystemets uppgifter och indelning
10:2 Ospecifika försvarsmekanismer
10:3 Inflammation
10:4 Specifika försvarsmekanismer
10:5 Det lymfatiska systemet
10:6 Immunisering
KAPITEL ELVA
Smittskydd och vanliga mikroorganismer
Svampar
11:8 Smitta och smittspridning
Smittskydd
11:10 Normalflora
11:11 Tekniker för att särskilja olika bakterier
11:12 Virus som stannar kvar i kroppen 286
11:13 Parasitsjukdomar 287
11:14 Opportunistiska svampinfektioner 289
Sammanfattning 290
Studieuppgifter 292
KAPITEL TOLV
Fortplantning, befruktning och förlossning 294
12:1 Reproduktion 297
12:2 Kvinnans reproduktionssystem 299
12:3 Mannens reproduktionssystem 303
12:4 Befruktning och graviditet 305
12:5 Förlossning 309
Sammanfattning 312
12:6 Assisterad befruktning 314
Sammanfattning 315
Studieuppgifter 316
KAPITEL TRETTON
Människans utveckling från barndom till ålderdom 318
13:1 En programmerad utveckling 321
13:2 Tillväxtens olika faser 322
13:3 Utveckling och mognad 324
13:4 Åldrandet 328
13:5 Så påverkas organsystemen när vi åldras 330
Sammanfattning 338
13:6 Teorier om åldrandet 340
Studieuppgifter 342
Sammanfattning 342
KAPITEL FJORTON
Näringsbalans 344
14:1 Våra olika näringsämnen 347
14:2 Vårt närings- och energibehov 352
Sammanfattning 355
14:3 Kakexi och anorexi 357
Sammanfattning 358
Studieuppgifter 359
KAPITEL FEMTON
Kroppens vätske- och elektrolytbalans samt syra-basbalansen 360
15:1 Vatten är livsnödvändigt 363
15:2 Joner och elektrolyter 366
15:3 Koncentration och volym 367
15:4 Kontroll och reglering av vatten- och jonbalansen 369
15:5 Dehydrering 372
15:6 Syra-basbalansen 374
Sammanfattning 376
15:7 Lösningars koncentration 378
Studieuppgifter 380
Sammanfattning 380
KAPITEL SEXTON
Läkemedel 382
16:1 Vad är ett läkemedel? 385
16:2 Beredningsformer och tillförsel av läkemedel 389
16:3 Läkemedlets väg genom kroppen 398
16:4 Biverkningar och interaktioner 403
16:5 Läkemedelsordination och läkemedelshantering 405
Sammanfattning 411
16:6 Växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och homeopatiska läkemedel 414
Sammanfattning 416
Studieuppgifter 417
KAPITEL SJUTTON
Läkemedelsbehandling och rimlighetsbedömning 418
17:1 Läkemedelsbehandling utgår från en ordinationshandling 421
17:2 Rimlighetsbedömning i samband med läkemedelshantering 425
17:3 Läkemedelsrelaterade problem och avvikelsehantering 431
Sammanfattning 434
17:4 Läkemedelsrelaterade myndigheter och författningar 436
Sammanfattning 438
Studieuppgifter 439
KAPITEL ARTON
Vanliga läkemedel 440
18:1 Läkemedel 443
18:2 Läkemedel med effekt på celldelning 444
18:3 Läkemedel med effekt på hudsystemet 446
18:4 Läkemedel med effekt på rörelsesystemet 448
18:5 Läkemedel med effekt på nervsystemet 450
18:6 Läkemedel med effekt på sinnesorganen 454
18:7 Läkemedel med effekt på andningssystemet 456
18:8 Läkemedel med effekt på cirkulationssystemet och blodet 459
18:9 Läkemedel med effekt på det endokrina systemet 463
18:10 Läkemedel med effekt på matspjälkningssystemet 465
18:11 Läkemedel med effekt på njursystemet och urinvägarna 467
18:12 Läkemedel med effekt på immunsystemet 469
18:13 Läkemedel med effekt på mikroorganismer 471
18:14 Läkemedel med effekt på reproduktionssystemet 474
Sammanfattning 475
18:15 Hur antibiotika fungerar och ansvarsfull användning av antibiotika 478
Sammanfattning 482
Studieuppgifter 483
Viktiga begrepp 486
Register 501
Centralt innehåll 504
Bildkällor 507
Cellen och kroppens
vävnader
I det här kapitlet får du lära dig om cellen som är människokroppens minsta beståndsdel. Celler specialiserar sig och bildar olika vävnader som i sin tur bildar kroppens olika organ och organsystem.
Avsnitt
1:1 Cellens uppbyggnad
1:2 Cellens energiproduktion
1:3 Cellens förnyelse, tillväxt och delning
1:4 Vävnader
Viktiga begrepp
• Cellkärna
• Mitokondrie
• Cellmembran
• ATP
• Metabolism
• Proteinsyntes
• Mitos
• Meios
• Celldifferentiering
Syfte
• Kunskaper om människokroppens uppbyggnad, fysiska utveckling och funktion samt om relevant medicinsk terminologi.
1:1 Cellens uppbyggnad
Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. Det finns flera olika celltyper som alla har varierande uppgifter. Vissa celler är till exempel hjärtmuskelceller, andra är nervceller och några är benceller. En större grupp av celler med likartad funktion och struktur kallas för vävnad. Flera olika vävnader bildar tillsammans organ, som till exempel hjärtat och hjärnan.
Kroppens celler har olika utseende och uppgifter. Trots detta är de flesta celler i grunden uppbyggda på samma sätt.
Cellen är den minsta enheten hos en levande organism. De flesta celler innehåller en cellkärna med arvsmassa (DNA) samt flera olika organeller. Organeller kan liknas vid cellens organ. Cellens insida avgränsas mot sin omgivning av ett cellmembran. Inne i cellen finns en vätska, intracellulärvätskan, som innehåller olika ämnen samt organellerna.
Organeller
Organeller är små specialiserade delar inuti cellen som har specifika uppgifter, till exempel att bygga proteiner, förpacka fetter eller skapa energi. Här beskrivs ett urval av organeller.
En cellkärna finns i de flesta celler. I cellkärnan återfinns det genetiska materialet DNA, deoxiribonukleinsyra, som innehåller cirka 22 000 olika gener. Varje gen innehåller ett recept för hur ett visst protein ska konstrueras. Man brukar säga att varje gen kodar för ett visst protein. Utifrån generna skapas de proteiner som är nödvändiga för cellernas överlevnad. Det är också i cellkärnan som celldelningen startar.
Mitokondrierna är cellens ”kraftverk”. I mitokondrierna skapas energi som cellen använder för sitt specifika arbete. Till exempel behöver hjärtmuskelceller skapa energi för att hjärtat ska kunna dras samman (kontraheras). Nervceller behöver energi för att kunna skicka nervimpulser. Energi skapas av näring och syre. Hur många mitokondrier en cell innehåller beror på vad den har för uppgift. En cell med hög energiomsättning, till exempel en hjärtmuskelcell eller en nervcell, innehåller många mitokondrier.
För det centrala innehållet se bilaga längst bak i boken
cellkärna ribosomer
endoplasmatiskt nätverk
lysosomer
golgiapparat
intracellulärvätska
cellmembran
mitokondrier
Ribosomerna ansvarar för cellernas proteinbildning, det vill säga proteinsyntesen. Ritningen för hur ett specifikt protein ska konstrueras fraktas från cellkärnan till ribosomen. Proteiner byggs av aminosyror. I ribosomen sätts de aktuella aminosyrorna samman till det specifika proteinet.
Endoplasmatiskt retikel (ER) är ett nätverk av tunt veckade membran som ansvarar för transporter inne i cellen. I membranen transporteras olika substanser som till exempel lipider (fettämnen) och nyligen tillverkade proteiner.
Golgiapparaten sorterar, paketerar och transporterar proteiner som tillverkats i ribosomerna. Proteinerna förpackas i små blåsor och transporteras sedan inom cellen eller ut ur cellen. Det kan till exempel vara hormonet insulin som just tillverkats i en bukspottkörtelcell och som sedan ska insöndras i blodbanan.
Lysosomer är cellens ”städare” och har till uppgift att bryta ner gamla utslitna organeller eller mikroorganismer som invaderat cellen.
Lysosomernas inre miljö har mycket låg surhetsgrad, lågt pH, jämfört med resten av cellens inre miljö. De enzymer som är aktiva inne i lysosomerna kräver ett lågt pH för att kunna aktiveras. Vid en cellskada kan lysosomernas enzymer läcka ut. Detta leder till att den skadade cellen bryter ner sig själv.
Cellmembranet är den struktur som avgränsar och skyddar cellens inre från dess omgivning. Innanför cellmembranet finns
intracellulärvätskan med organellerna. Cellmembranet är uppbyggt av fetter (fosfolipider och kolesterol). Membranets uppbyggnad tillåter små ämnen att passera in och ut ur cellen. Läs mer om cellmembranets genomsläpplighet i Vill du veta mer? i slutet av kapitlet.
Intracellulärvätska, ICV, finns i riklig mängd inuti cellerna. ICV består främst av vatten, joner (en stor andel kalium) och proteinmolekyler.
Intracellulärvätskan är lösningsmedlet för cellens alla olika ämnen och organeller.
KAN DU NU?
Vad innehåller cellkärnan?
Vad är en organell?
1:2 Cellens energiproduktion
Det pågår en ständig aktivitet inne i cellerna. Några exempel på sådana aktiviteter är bland annat kontraktion av hjärtmuskelceller och tillverkning av insulin i bukspottkörtelceller. En annan viktig aktivitet är den ständigt pågående transporten av natrium och kalium in och ut ur nervceller för att de ska kunna skapa och skicka nervimpulser. Nervimpulser är elektriska signaler som styr olika funktioner i kroppen, till exempel våra muskler.
För att skapa energi behöver kroppens alla celler tillgång till näring och syre. Näring tillförs via födan som vi äter. Födan bryts ner i mag-tarmsystemet. Därefter tas näringsämnena upp, från tarmen till blodet, för vidare transport till cellerna. Syret tillförs via inandningen. I lungorna tas syret upp och förs över till blodet. Blodet transporterar syret till cellerna. Genom den tillförda näringen och syret kan cellerna producera energi, ATP. ATP bildas när kolhydrater, fetter och proteiner bryts ner tillsammans med syre. Det är en energiform som cellerna kan använda för att utföra sitt arbete.
Cellerna behöver kontinuerlig tillgång till energi för att utföra sina uppgifter. Det innebär att transporten av näring och syre till cellerna måste ske utan avbrott. Om tillförseln av syre och näring minskar eller upphör kan cellerna skadas och dö inom kort tid. Vid brist på syre kan cellerna endast tillverka en liten mängd energi under kort tid. Vissa celler är mer känsliga för syrebrist. Till exempel överlever nervceller endast några minuter utan syre.
Värmeenergi
Förutom ATP bildas det även stora mängder värmeenergi i samband med energiomsättningen, metabolismen, i cellen. Det är den energin som skapar kroppstemperaturen. När vi ökar energiomsättningen i till exempel muskulaturen vid jogging, ökar även kroppstemperaturen och vi känner oss varma och börjar svettas.
KAN DU NU?
Vad är ATP?
Vad händer med cellerna om syre- och näringstillförseln upphör?
1:3 Cellens förnyelse, tillväxt och
delning
Cellerna och deras olika beståndsdelar behöver med jämna mellanrum förnyas och bytas ut. Det har att göra med de vardagliga krav som ställs på våra celler och det vardagliga slitage som de utsätts för. Vardagliga krav kan till exempel vara att skapa molekyler som insulin och adrenalin.
Det vardagliga slitaget kan innebära att en gammal sliten organell, till exempel en lysosom, måste ersättas av en ny. Cellerna måste också kunna anpassa sig till förändrade krav. Till exempel måste muskelceller skapa fler och mer effektiva mitokondrier om kravet på deras energitillverkning ökar, vilket sker i samband med konditionsträning. Det kan också handla om behovet av ökad celltillväxt, till exempel i samband med styrketräning. Vid styrketräning ökar kraven på muskelcellen, den måste bli starkare. Muskelcellerna tillverkar då fler proteiner som gör att de blir starkare. Ytterligare ett exempel är bukspottkörtelceller som har till uppgift att producera hormonet insulin som ska skickas ut i blodet. I bukspottskörtelcellerna pågår ett ständigt skapande av insulinmolekyler. Förnyelse och tillväxt av cellen sker genom att det skapas nya proteiner genom så kallad proteinsyntes
Proteinsyntes
Proteinsyntesen utgår från cellkärnan. I cellkärnan finns DNAmolekylen som har den genetiska mallen för alla proteiner. När en ny proteinmolekyl ska framställas, till exempel insulin, översätts den specifika genen för insulin till en mall, det vill säga en beskrivning av hur en insulinmolekyl ska byggas ihop. Mallen för insulinmolekylen transporteras sedan ut ur cellkärnan, till ribosomerna. I ribosomerna sker en översättning av mallen. Det innebär att byggstenarna placeras i den ordning som mallen föreskriver för en insulinmolekyl. Proteinsyntesen är en kontinuerligt pågående process hos i princip alla celler. Det är en energikrävande process.
Byggstenarna som används i proteinsyntesen är aminosyror. Aminosyror kommer från proteiner i kosten, till exempel kött eller sojabönor. Byggstenarna kommer även från återvinning av ”nedmonterade” gamla
organeller. Det finns olika stora proteinmolekyler. Insulinmolekylen som är uppbyggd av 51 aminosyror räknas som en liten proteinmolekyl.
Celldelning
En individ utvecklas från ett befruktat ägg genom upprepade celldelningar. Celldelning pågår under hela livet och är viktigt för tillväxt, specialisering, läkning och fortplantning. När det är dags för delning sker en strukturering av de lösa DNA-trådarna i cellkärnan som då organiseras i så kallade kromosomer. Det finns två typer av celldelning: mitos och meios.
Ett frö till en blivande människa.
Mitos
Kroppscellernas delning kallas mitos. Mitos sker när kroppen tillväxer samt när nya celler ska bildas, till exempel hos ett barn som tillväxer på längden. För att skelettets olika delar hos ett barn ska kunna bli längre krävs att fler benvävnadsceller bildas genom celldelning. Celldelning sker också när nya celler ska bildas för att ersätta gamla. Vid en celldelning kopieras och fördubblas kromosomerna. Därefter fördelas
kromosomerna i två nya, identiska celler, så kallade dotterceller. De nya cellerna får samma kromosomtal som ursprungscellen, modercellen. De två dottercellerna fortsätter därefter i sina respektive cellcykler med tillväxt och när tiden är inne sker en ny celldelning.
Meios
I cellkärnan finns det genetiska materialet. Det består av gener utspridda på DNA-molekyler som packas ihop i kromosomer vid celldelningen.
Bildandet av könsceller, det vill säga ägg och spermier, kallas meios I varje kroppscell finns det 46 kromosomer (23 par). Av dessa 46 kromosomer kommer hälften (23 kromosomer) från äggcellen och den andra hälften (23 kromosomer) från spermien. Varje kromosom ärvs i dubbel uppsättning. Det vill säga att det finns två stycken exemplar av varje kromosom (två stycken av kromosom 1 och så vidare). Det innebär att antalet kromosomer i ägg respektive spermier måste halveras. Halveringen sker genom att könscellerna i äggstockar respektive testiklar delar sig två gånger.
Mellan de två delningarna har kromosomerna möjlighet att utbyta genetiskt material. Detta är viktigt för den genetiska variationen. När ägg och spermie möts kommer således den första cellen som bildas att ha 46 kromosomer, 23 från ägget och 23 från spermien. Från denna första cell bildas sedan den nya individen genom återkommande vanliga celldelningar, det vill säga mitos, och celltillväxt.
kromosom
Om fel uppstår vid någon av de meiotiska delningarna leder det antingen till att cellen elimineras eller till att skadan förs vidare till den nya individens alla celler. Som exempel kan nämnas Downs syndrom, där den befruktade cellen har tre stycken kromosomer av nummer 21 i stället för två stycken.
Könskromosomerna består av antingen två X-kromosomer (hos kvinnor) eller en X- och en Y-kromosom (hos män).
KAN DU NU?
Vad innebär proteinsyntes?
Förklara skillnaden mellan mitos och meios.
1:4 Vävnader
Människokroppen utvecklas från en enda cell, den befruktade äggcellen. Efter befruktningen delar sig äggcellen i två celler. Celldelningsprocessen fortsätter och de två cellerna delar sig och ger upphov till fyra nya celler och så vidare. Förutom att cellerna delar sig sker även celldifferentiering. Det innebär att cellerna blir specialiserade för vissa uppgifter. Vissa celler får de egenskaper som krävs för att bli en muskelcell medan andra celler blir nervceller. Celler som kan göra identiska kopior av sig själva och som ännu inte har differentierat eller specialiserat sig kallas stamceller. Läs mer om stamceller i Vill du veta mer? i slutet av kapitlet.
En större grupp av celler med likartad funktion och struktur kallas vävnad. Kroppens vävnader brukar delas in i fyra grundvävnader: epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad. Ibland beskrivs även blod och lymfa som vävnad, så kallad flytande vävnad.
Epitelvävnad
Epitelvävnad består av celler som täcker både kroppens inre och yttre ytor och som även bygger upp körtlar. Det epitel som täcker ytor har till uppgift att skydda och att reglera transport av ämnen mellan omgivningen och kroppens inre miljö. Epitelceller ska också registrera olika känselstimuli. En typ av epitelceller bildar hudens yttre skikt.
En annan typ av epitelceller bildar de slemhinnor som täcker våra inre ytor i till exempel luftvägarna, matspjälkningskanalen, urinvägarna och könsvägarna. Blod- och lymfkärlens insidor är också de beklädda med epitelceller, det benämns då endotel.
Epitelvävnad utsätts ständigt för både kemisk och mekanisk påverkan. Detta medför slitage och epitelceller måste därför dela sig ofta för att skapa nya epitelceller. Egenskapen att kunna dela sig ofta innebär samtidigt en ökad risk för cancerutveckling.
Stödjevävnad
Stödjevävnad som även kallas bindvävnad indelas i fyra huvudgrupper: benvävnad, broskvävnad, fibrös bindvävnad och fettvävnad.
De olika typerna av stödjevävnad har många olika uppgifter, men primärt är deras uppgift att skydda, stödja, knyta samman och förankra de olika delarna av kroppen.
Kroppen har tre olika typer av muskelvävnad
Hjärtmuskelvävnad
Muskelvävnad
Glatt muskulatur återfinns i väggarna hos håliga organ, t ex mag- tarmsystemet, urinblåsan, blodkärlen och bronkerna.
Tvärstrimmig skelettmuskulatur.
Det finns tre olika slags muskelvävnad: skelettmuskelvävnad, hjärtmuskelvävnad och glatt muskelvävnad. De olika typerna av muskelvävnad skiljer sig åt på många punkter men har en gemensam nämnare: de kan dra ihop sig och därmed förkorta sin längd.
Skelettmuskelvävnad är uppbyggd av muskelceller som är viljestyrda. Muskelceller kan vara korta såsom fingermuskler, eller också väldigt långa såsom lårmuskler. När skelettmuskelvävnad drar ihop sig, kontraheras, skapas rörelse hos de skelettdelar som är förbundna med muskeln.
Hjärtmuskelvävnad består av korta hjärtmuskelceller som sitter ihop i ett nätverk och fungerar som en enda enhet. Hjärtmuskelceller är inte styrda av viljan utan står under kontroll av det autonoma nervsystemet.
Hjärtmuskelceller kan inte nybildas utan döda celler ersätts av bindväv.
När hjärtmuskelceller kontraheras skapas hjärtats pumprörelser, hjärtslag.
Glatt muskelvävnad kallas glatt eftersom den inte har ett tvärstrimmigt utseende, vilket skelett- och hjärtmuskulatur har. Den glatta muskelcellen är mycket liten och spindelformad. Glatt muskelvävnad finns i väggarna hos håliga organ som till exempel urinblåsan, livmodern, blodkärlen, mag–tarmsystemet och luftvägarna. När den glatta muskulaturen kontraheras, minskar diametern i organets hålighet. Ett exempel på detta är i samband med förlossningar när livmodern drar sig samman.
Nervvävnad
Nervvävnad består av nervceller, det vill säga neuron och gliaceller. Nervceller består av en nervcellskropp, soma, med ett antal utskott, dendriter och axon. Dendriterna för information in till somat och axonet för information ut från somat. Vissa axon, såsom de som löper från ryggmärgen till foten, kan vara mycket långa, omkring en meter. Gliaceller finns runt omkring neuronen och har till uppgift att stödja dem, tillföra näring samt isolera neuronen från varandra. Det finns omkring tio gånger fler gliaceller än neuron.
KAN DU NU?
Vilka är kroppens fyra grundvävnader?
Det finns tre typer av muskelvävnad. Vilka och hur skiljer de sig åt?
Sammanfattning
1:1 Cellens uppbyggnad
• Kroppens olika celler är i grunden uppbyggda på ett likartat sätt. Det som skiljer dem åt är att de har olika specifika uppgifter, de är specialiserade.
• I varje cell finns det genetiska materialet som är en slags ritning för hur proteiner ska konstrueras.
• Flera celler bildar tillsammans en vävnad och olika vävnader bildar tillsammans organ.
1:2 Cellens energiproduktion
• Celler är i kontinuerligt behov av energi.
• Energi i form av ATP produceras i mitokondrierna med hjälp av syre och näring.
• Brist på ATP leder till cellskada eller celldöd inom kort tid.
1:3 Cellens förnyelse, tillväxt och delning
• Cellerna skapar nytt material genom proteinsyntesen.
• Celldelning sker bland annat för att vävnader och organ ska kunna tillväxa och sår kunna läka.
1:4 Vävnader
• Det finns fyra grundvävnader. Blod och lymfa kan räknas som den femte vävnaden.
• Cellerna som bildar en vävnad är förbundna med varandra.
• Olika vävnader är väl avgränsade från varandra.
• Vävnader har specifika uppgifter.
• Flera vävnader kan tillsammans bilda organ.
Avsnitt
1:5 Vilka ämnen kan passera genom cellmembranet?
1:6 Vad är stamceller?
Viktiga begrepp
• Receptor
• Stamcell
1:5 Vilka ämnen kan passera genom cellmembranet?
Cellernas membran är uppbyggda så att endast vissa ämnen kan passera in och ut ur cellen. Ämnen som syrgas, koldioxid, hormoner och fettlösliga ämnen kan utan svårighet passera genom cellmembranet. Däremot har vattenlösliga ämnen som natrium, kalium och glukos större svårigheter att passera genom cellmembranet. Dessa ämnen måste passera via specifika öppningar som finns insprängda i cellmembranet. Öppningarna är uppbyggda av proteinstrukturer.
1:6 Vad är stamceller?
Stamceller är celler som kan skapa exakta kopior av sig själva. Men de kan även utvecklas till specialiserade celler som till exempel hjärtmuskelceller, nervceller eller körtelceller som bland annat producerar olika hormoner. Det finns två olika typer av stamceller: embryonala och vuxna. De embryonala stamcellerna kommer från äggceller som blivit över efter en provrörsbefruktning. De kan utvecklas till många olika typer av celler. Vuxna stamceller finns i kroppen under hela livet, exempelvis i benmärgen. Dessa stamceller kan producera celler som finns i blodet, till exempel röda och vita blodkroppar. Andra vuxna stamceller finns i huden, hjärnan och i musklerna.
vita blodceller
Receptorerna passar för specifika ämnen som till exempel insulin.
På cellmembranet finns även proteinstrukturer som kallas receptorer
Receptorerna passar för specifika ämnen som till exempel hormoner som insulin och adrenalin. Även läkemedel verkar via dessa receptorer. Cellmembranet är alltså till stor del selektivt och släpper inte igenom vilka ämnen som helst. För att komma in eller ut ur cellen måste ett ämne oftast ha en specifik ”kanal”. För att ämnet ska kunna kommunicera med cellen krävs att ämnet fastnar i en specifik receptor.
KAN DU NU?
Vilken funktion har receptorer på cellmembranens yta?
t-lymfocyt b-lymfocyt
i benmärgen som bildar olika blodceller.
förstadie till lymfocyt
stamcell förstadie till benmärgscell monocyt eosinofil neutrofil blodplättar röda blodkroppar
Stamceller används i dag vid behandling av vissa sjukdomar som till exempel leukemi. Det pågår intensiv forskning inom stamcellsområdet. Till exempel undersöks hur stamceller kan utvecklas till insulinproducerande celler. Kanske kan dessa sedan transplanteras till bukspottkörteln hos personer med diabetes typ 1.
KAN DU NU?
Vad är karaktäristiskt för stamceller?
vita blodceller
Stamcell
Glukos Insulin
Insulinreceptor
Glukoskanal
Sammanfattning
1:5 Vilka ämnen kan passera genom cellmembranet?
• Cellmembranet är selektivt och släpper inte igenom vilka ämnen som helst.
• Ämnen som syrgas, koldioxid, hormoner samt fettlösliga ämnen kan utan svårighet passera genom cellmembranet.
• Vattenlösliga ämnen som natrium, kalium och glukos har större svårigheter att passera genom cellmembranet. De måste passera via specifika öppningar som finns insprängda i cellmembranet.
• Vissa ämnen, bland annat hormoner och läkemedel, använder sig av receptorer som finns på cellmembranet för att kunna passera in i cellen.
1:6 Vad är stamceller?
• Stamceller är celler som inte är specialiserade.
• Embryonala stamceller kan utvecklas till alla typer av celler.
• Stamceller hos vuxna finns framför allt i benmärg.
Studieuppgifter
1:1 Cellens uppbyggnad
1. Beskriv hur en cell är uppbyggd.
2. Räkna upp tre av cellens organeller och beskriv kortfattat deras funktion.
3. Vilken är cellmembranets funktion?
4. Vad innehåller intracellulärvätskan?
1:2 Cellens energiproduktion
1. Vilken organell tillverkar energi?
2. Vad kallas den kemiska energiform som cellerna använder?
3. Vad krävs för att bilda energi?
4. Ge exempel på vad cellen använder energin till.
5. Vad sker om cellen inte får syre eller näring?
6. Nämn en funktion som natrium och kalium har för nervsystemet.
1:3 Cellens förnyelse, tillväxt och delning
1. Vad är de flesta organeller och receptorer uppbyggda av?
2. Vad kallas den process där nya proteiner skapas?
3. Varifrån utgår den process där nya proteiner skapas?
4. Förklara hur en skelettmuskelcell kan bli starkare när kraven på den ökar.
5. Vilka är byggstenarna i proteinsyntesen?
6. Vad kallas den process som innebär att till exempel ett foster tillväxer?
1:4 Vävnader
1. Vad betyder det att en celltyp är differentierad?
2. Vilka är kroppens huvudsakliga vävnader?
3. Beskriv funktionen hos de olika vävnaderna.
4. Vilka vävnader bildar ett organ som hjärtat?
Vill du veta mer?
1:5 Vilka ämnen kan passera genom cellmembranet?
1. Vissa ämnen, till exempel vattenlösliga ämnen samt hormoner och läkemedel, har svårare att passera igenom cellmembranet. Hur går dessa ämnen tillväga för att kunna komma in i den cell de vill påverka/aktivera?
1:6 Vad är stamceller?
1. Vad skiljer stamceller från en ”vanlig” cell?
2. Ge exempel på en funktion hos vuxna stamceller.
TA REDA PÅ
1. Gå in på Tobiasregistret, det nationella register dit sjukvården vänder sig när de söker givare av blodstamceller, till exempel vid leukemi. Ta reda på hur en blodstamcellstransplantation går till och läs några berättelser från både givare och mottagare av blodstamceller. Läs också om Tobias som gav namn åt registret.
2. Gå in på Karolinska Institutets hemsida och läs mer om stamcellsforskning.
ANATOMI OCH FYSIOLOGI NIVÅ 1B är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet men passar även för andra utbildningar med fokus på anatomi och fysiologi.
Boken ger eleven grundläggande kunskaper om hur människokroppens olika organsystem är uppbyggda och fungerar. I anslutning till kapitlet om immunsystemet beskrivs också sjukdomsframkallande mikroorganismer och hur samhällets smittskyddsarbete bedrivs samt vilken lagstiftning som reglerar detta. I beskrivningen av de olika organsystemen vävs även grundläggande medicinsk terminologi in.
Den fysiologiska processen kring människans fortplantning, från befruktning till förlossning förklaras också liksom människans utveckling och mognad, från det späda barnet till den åldrade människan.
I de kapitel som fokuserar på läkemedel ges en introduktion till läkemedel och läkemedelshantering samt de lagar och bestämmelser som reglerar detta. Här ges också en inblick i enklare läkemedelsberäkning och rimlighetsbedömning som båda är väsentliga för en säker läkemedelshantering. I ett avsnitt redogörs också för de vanligaste läkemedlen och hur dessa används.
Varje kapitel i boken är indelat i två delar – Det här måste du kunna! och
Vill du veta mer? Den första delen innehåller det viktigaste som eleverna behöver kunna medan den andra delen erbjuder fördjupning för de som önskar förkovra sig ytterligare. I kapitelstarten presenteras ämnets syfte samt viktiga begrepp. Kapitlen är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform samt studieuppgifter.
Rosita Christensen är utbildad fysiolog, fil. mag. i vårdpedagogik och leg. naprapat. Kristina Ohlsén är leg. sjuksköterska och specialiserad inom anestesi och medicin/kirurgi.
Båda författarna är universitetsadjunkter och har undervisat på såväl grund- som specialistnivå på sjuksköterskeutbildningen samt på Vård- och omsorgsprogrammet.