Martin Lönnebo
Pärlornas sånger
Verbum AB
Box 225 43, 104 22 Stockholm
08-743 65 00
verbum.se
© 2025 Martin Lönnebo och Verbum AB
Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet
© Dag Hammarskjöld licensierat genom ALIS
Tonsättningar : Helena Ritzén, om ej annat anges
Bokens ikoner : Ikonograf Christina Lundström
Musik S-E Bäck © Nordiska Musikförlaget / 2007 Gehrmans Musikförlag AB, tryckt med tillstånd
Omslag & grafisk form : Tomas Einarsson
Notsättning : Anders Annerholm, Notografiska
Tryck: Livonia, Lettland 2025
isbn 978-91-526-3829-3
Martin Lönnebo har valt att låta sin royalty för Frälsarkransen gå till Individuell Människohjälp (IM) där han har inrättat en fond i sonen Jonas namn för barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning.
Frälsarkransen™ 2008 : Verbum AB
Upphovsman till Frälsarkransen : Martin Lönnebo
Mer information om Frälsarkransen finns på www.verbum.se/fralsarkransen
Pärlornas sånger
1. Kom Kärlek 37 2. Kom Glädje
3. Kom Frid 53 4. Kom Tålamod
5. Kom Vänlighet
6. Kom Godhet
7. Kom Trofasthet
8. Kom Ödmjukhet
9. Kom Självbesinning
Preludium
Långsamt sökande musik på basstämmorna. Tillägnas de uppriktiga sökarna.
ATänk er en gammal trött man med rullator. Det sägs att han är nittiotre år och att han har plågats av ett par besvärliga sjukdomar. Nu har han fått besked från det stora sjukhuset : »Din tid är utmätt, du har inte långt kvar att leva.« Han går sakta uppför Ålderdomsgatan. Den blir lite brantare för var dag. Snart orkar han inte. Han stannar för att vila. Rullatorn fungerar som stol. Han kommer att tänka på en händelse i köket där långt uppe i norr. Pojken var cirka fem år och mörkrädd. Han låg i dragsoffan vid norra fönstret där vinterhimlen flammade i grönt, gult och rött. Pappa satt vid tramporgeln. Vi sjöng : »Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer …« Den sista versen lyder : »Men om det stilla dödens bud i denna natt jag hör, det är min tröst, att din, o Gud, jag lever och jag dör.« Pojken tänkte : Då är det inte så stor skillnad mellan att leva och att dö. Han somnade. Vaknade sedan i mörka natten och såg en hemsk varelse vid västra väggen. Först blev han rädd,
men så kom han ihåg psalmen och granskade lugnt sin syn. Det var ju mormors svarta gungstol med en kofta på. Han vände sig på sidan och somnade igen.
Den gamle kan inte låta bli att tänka och arbeta – och syna spöken. I rullatorns väska har han ett manus som han snart ska sända till förlaget. Titeln är : Pärlornas sånger. De hyllar existensens två dimensioner i samverkan, den horisontella och den vertikala.
Den gamle har kommit till sista versens sista rad i sitt livs psalm. Likt många andra åldringar upprepar han sig ofta. Det är tydligt att han även i detta manus vill inprägla något bekant som han tycker är livsviktigt. Han sänder sin hälsning om tro, hopp och kärlek till alla, men särskilt till de trötta och rädda. Han hälsar den kämpande kyrkan med trons väktare : »Fatta mod, alla ni kamrater som vill rädda jorden och rädda själen. Det är inte hopplöst. Världen behöver er. In i det sista vill jag be för er. Och jag hoppas att manuset, om än obetydligt, blir ett hjälpmedel. Sjung med pärlorna.«
Den gamle fryser invärtes trots att han är klädd för vårens oväntade kyla. Han har nämligen på sina vandringar sett alltför många stängda kyrkportar. Kyrkorna fryser. Han tänker på sitt manus i väskan som om det vore en nyckel till deras lås. Han vill ge kyrkan mer möjligheter att tända värmande eldar och öppna hjärtats dörrar och bli ett varmt hem för spökrädda och andligt hemlösa. Omsorg värmer som en lägereld.
Nyckeln i min väska är nio enkla gudstjänster för hem och kyrka. Låt inte kyrkan stå öde. Lekmän kan leda åtminstone en gudstjänst i veckan, och de söndagar när prästen inte kan
komma. Inspelningar med församlingens körer kan vara till stöd för sången. En sådan enkel handling kan vara början på en folkrörelse för att rädda vår kyrka. Var inte rädd. Bibeln upprepar »Var inte rädd« 366 gånger.
Den gamle vet genom studier och egen erfarenhet att kyrkans framtid inte bara beror på om vi har hängivna biskopar, präster, diakoner och en god ekonomi. Att vara kyrka är att vara en andlig folkrörelse. Lekmän i varje församling bör ta tydligt andligt ansvar, och det i både hem och församling. Det finns redan många tappra kristna, men det behövs många, många fler ! Våga lev ett »vildare« liv där människor av olika traditioner, önskningar och åldrar får plats.
Mannen med rullatorn ler. Han fortsätter att söka bastoner, kanske inbillar han sig att rullatorn är en kyrkorgel med stort tonomfång. Han mumlar : »Var inte rädda för vetenskap och andlighet. Båda behövs. Vetenskapen kan bli den stora räddaren av jordens liv. Men den behöver stöd av friska själar som inte är rädda att ta ansvar för helheten av etik och vetande. Tro är inte vetenskap utan hjärtats förtröstan, en slags kosmisk kärlekshistoria. Må den blomstra i våra liv i frid tillsammans med det rationella vetandet. Glöm inte gudagåvorna empati, uthållighet, vishet, sanning, förnuft, ödmjukhet och humor.«
Maria, Jesu mor, är med oss i andakterna. Världen och tron i kris behöver tröstande moderlighet och uppmuntran från dem som stått närmast trons källa.
Jagpärlan
Doppärlan
Tystnadspärla
Ökenpärlan
Bekymmerslöshetspärlan
GudspärlanTystnadspärla Tystnadspärla
Uppståndelsepärlan
TystnadspärlaNattenspärla
Hemlighetspärlorna
TystnadspärlaTystnadspärla
Kärlekspärlorna
Pärlornas sånger
Ljus, begrundande rymdmusik, drömmande folkmusik. Till alla som som har omsorg om livet.
tecknets gudsmoder
1. Kom Kärlek
STILLHET
Inled med en stunds tystnad, eventuellt med passande musik eller klockringning. Slappna av så att kroppen och själen öppnar sig mot det osynliga heliga som omger dig : ljuset, bedjande människor jorden över, Kristus, Maria, helgonen, änglarna …
INLEDNING
Maria visar Sonens bild :
Här min vän är nådens tecken.
Även du får bära detta.
Du får gå till hjärtats dörrar.
Du får bulta, stilla, stilla.
Kärleken ska öppna dörren.
Tag Frälsarkransen. Grip Gudspärlan.
GUDSPÄRLANS SÅNG
Vi C vill sjung a - sjä -lens skön G het. - Vi vill sjunga hjärtats C läng tan. G& # & # & # & # & #
L: Ljus, ljus, ljus, ljus, ljus
E‹ ic ke - mör ker. C - Mening, godhet, kärlek, E‹ vis C het.Jorden är min kära E‹ o d C ling.E‹ Vårda, älska, skydda denna.
HopC pas, tro, tve-ka ej, hopG pas. A: Ljus, ljus, ljus, ljus, ljus G ic ke - mörC ker.
Vi C vill sjung a - li vets - sång G er. - Vi G vill sjung a - jor dens - blomst C ring. -
* Vilken ära att få odla på Livets farkost. Sjung med i livets sånger. Res dig mänsklighet mot höjden. Som sångare i livets kör har du en härlig uppgift. Gör dig redo. Börja med att öppna dina ögon och se dina möjligheter, även de små. Öppna dina händer och se ditt kall. Öppna ditt hjärta och se ditt hopp. Svara, om möjligt, på livets SOS med bön och handling.
* L: Gudspärlan, A: Vi svarar.
ikonograf
christina lundström
Kort om ikonerna i boken
1 . TECKNETS GUDSMODER (s. 28)
Tecknets Gudsmoder förmedlar en profetia. Den unga Maria lyfter sina händer som i bön. Hon bär den ännu ofödde Kristus Immanuel vid sitt bröst.
»Då skall Herren själv ge er ett tecken : Den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanu El« (Jes 7 :14). Immanuel betyder »Gud med oss«.
2 . ÖMHETENS GUDSMODER (s. 36)
Den rena kärleken mellan en förälder och sitt barn. Den stora ömheten i sättet Jesusbarnet och Maria berör varandra berättar om deras djupa kärlek.
Detta motiv är ett av de käraste och vanligaste av Maria med Jesusbarnet.
Christina Lundström och Martin Lönnebo väljer ikoner till boken. Foto: BrittLouise Lönnebo.
3 . BEBÅDELSEN (s. 44)
Festikoner eller händelseikoner beskriver stora händelser som utspelat sig exempelvis vid jul eller påsk. Här i Bebådelsen står Jungfru Maria vid en skogstjärn omgiven av doftande nattvioler. Nattviolen doftar på natten och växer rikligt i skogarna längs Tidernas väg och är tillsammans med liljan Jungfru Marias attribut. Det röda lönnlövet i tjärnen symboliserar skapelsens förgängelse och Marias röda skor dess uppståndelse.
4 . MARIA GUDSMODER AXION ESTI (s. 52)
Med begreppet Axion Esti (Axion Estin) syftar man på den stora psalmen om Jungfru Maria som sjungs i ortodoxa kyrkans liturgi omedelbart efter invigningen av de heliga gåvorna. Axion Estin hänvisar
också till ikonen av Jungfru Maria som i dag finns på Athos. Jesusbarnet gläds och syns dansa med i musiken. Axion Esti betyder »Den värdefulla, Så ska det vara.«
5 . LIDANDETS GUDSMODER (s. 60)
Också i lidandet finns den Stora Kärleken som övervinner allt. På samma sätt som Maria fick bud av ängeln Gabriel om att hon skulle bli havande med Guds son, får hon genom änglar veta att Jesus kommer att korsfästas. Det omöjliga, hennes lilla älskade barn kommer att tas ifrån henne. Det går ett svärd genom hennes hjärta. Att våga säga ja till det man inte förstår.
6 . DEN GIVANDE GUDSMODERN (s. 68)
Maria blir den tröstande, omhändertagande och vårdande Gudsmodern i den stora sorgen. Säger varsamt : Sorgen blir kvar, men det kommer att ljusna. Jesus är vägen.
7. MARIA OCH ÄNGLARNA (s. 76)
De tysta, osynliga änglarna finns runt omkring oss som budbärare. De skyddar våra innersta hemligheter och berättar dem för oss när vi glömmer och behöver höra dem igen.
8 . MARIAS INSOMNANDE (s. 84)
Den 15 augusti firas Marias himmelska födelsedag som uppmärksammar när hennes son Jesus Kristus kom ner till henne och hämtade hennes själ, den lilla Maria, hem till Gud.
9 . MARIA HIMLADROTTNINGEN (s. 92)
Himladrottningen Regina Caeli bär himlavalvet, här symboliserat av hennes mantel, över sina armar och den ännu ofödde Jesus Immanuel vid sitt bröst. Hon står omgiven av en rosenkrans på en uppåtgående månskära i Tystnadens pärla. Ur Skapelsetriptyken.
Medverkande i boken
MARTIN LÖNNEBO (1930–2023)
Biskop i Linköpings stift och upphovsman till Frälsarkransen. Han introducerade traditionen med ljusbärare i svenska kyrkor och är författare till en rad böcker. Martin Lönnebo arbetade in i det sista med som nu ges ut postumt.
Musiker, sångerska och tonsättare. Född och uppvuxen i Gällivare och med rötter i Torne dalen.
Utbildad på musikhögskolan i Piteå. Bosatt och verksam i Linköpings domkyrkoförsamling.
»Samarbetet med Martin Lönnebo kring Pärlornas sånger tog sin början hösten 2022 då jag i ett mail frågade om möjligheten
att få tonsätta fler av texterna till Frälsarkransen, i samma stil som Välsignelsen som jag tidigare satt musik till. Tonspråket tänkte jag mig folkligt, vardagligt och brukbart för alla åldrar. Redan samma kväll fick jag hans tillåtelse och han skrev: ›Du har sänt mig ett glatt budskap en frusen kväll. Tonsätt mer än gärna. Jag sänder dig ett bokmanus, där finns texter du kan lyssna till. Vad behöver vi för toner?‹
Samarbetet inleddes och jag fick under de månader som följde förmånen att jämte hans arbete med boken finna musiken till pärlorna som nu resulterat i 20 nya sånger. Sommaren 2023 hölls också urpremiär för musikteatern Pärlornas sånger som vuxit fram parallellt med den här boken.«
Foto: Hillevi Pärn.
LUNDSTRÖM
Ikonograf Christina Lundström är utbildad vid konsthögskolan i Atén. Hon är verksam som ikonmålare och violinpedagog i sin ateljé i Åkerby kapell, strax norr om Uppsala. Hon har sedan många år haft ett nära samarbete med Martin Lönnebo och har tillsammans med honom valt ut de ikoner som finns med i boken – och på hans uppdrag också gjort avskedsikonen som avslutar boken.
Foto: Anna Zhibaj.
CHRISTINA
Ge inte upp! Hoppet finns. Ljuset finns!
Den gamle har kommit till sista versens sista rad i sitt livs psalm. Likt många andra åldringar upprepar han sig ofta. Det är tydligt att han även i detta manus vill inprägla något bekant som han tycker är livsviktigt. Han sänder sin hälsning om tro, hopp och kärlek till alla, men särskilt till de trötta och rädda. Han hälsar den kämpande kyrkan med trons väktare: ”Fatta mod, alla ni kamrater som vill rädda jorden och rädda själen. Det är inte hopplöst. Världen behöver er.”
– Ur innehållet
Pärlornas sånger bjuder oss att sträcka oss mot Andens livgivande frukter och gå den vackra vägen till tro och ansvar.
Att tillsammans anta uppdraget att med varma hjärtan och öppna händer visa omsorg om varandra och vår värld. I nio enkla andakter för hem och kyrka möter vi de sjungande pärlorna i Frälsarkransen tillsammans med bön, bibeltext, ikoner och eftertankar – omslutna av ett preludium och postludium där Martin Lönnebo utvecklar sina tankar kring andakterna.