9789153431671

Kan hästar få borrelia? Vad är regnskållor?

Vilka växter är giftiga för hästar? Hur behandlas mugg? Hur mycket vikt orkar hästar bära?

Ingen fråga är för stor eller för liten för att platsa i HÄSTARS HÄLSA OCH SJUKDOMAR .

Här får läsaren en faktaspäckad men lättförståelig bok med numrerade svar på allt som rör hästar. Frågorna och svaren följer årstidens växlingar, vilket gör allt överskådligt och enkelt.

Ett omfattande register avslutar boken.

Författarna är CHARLIE LINDBERG (se bilden), veterinär på Regiondjursjukhuset i Helsingborg, banveterinär på Jägersro samt försäkringsveterinär för Agria samt INGRID ANDERSSON , frilansjournalist med hästar som specialitet.

LOTTA GYLLENSTEN svarar för de fina fotografierna.

Hästars hälsa och sjukdomar

En bok för alla hästintresserade, antingen man sysslar med ridsport, trav, galopp eller avel.

Hästars hälsa och sjukdomar 250 frågor får svar CHARLIE LINDBERG INGRID ANDERSSON FOTO LOTTA GYLLENSTEN

LINDBERG ANDERSSON

ISBN 978-91-534-3167-1

www.icabokforlag.se

3167-omslag-HastarsHalsa.indd 1

2010-06-21 13.50

www.icabokforlag.se © 2010 Ingrid Andersson, Charlie Lindberg, Lotta Gyllensten och Ica Bokförlag, Forma Books AB Tredje omarbetade upplagan helt i färg Första och andra upplagan hade titeln Hästveterinären, 200 frågor och svar om hästars hälsa och sjukdom Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljö­ certifierat enligt SS-EN ISO 14001 Redaktör: Birgitta Weigl Foto: Lotta Gyllensten Teckningar: Pia Dahlén Grafisk form: Linda Andersson Repro: Done Tryck: Grafiche Flaminia, Italien 2010 ISBN: 978-91-534-3167-1

Innehåll Förord

5

Goda råd för bättre hästhälsa

7

‌

Våren Fråga nr 1–44

11

Samband mellan frostbitet gräs och fång, fotskabb, mugg, betäckning, fölning m.m.

Sommaren Fråga nr 45–75

33

Giftiga växter på bete, allergier, ormbett, sommareksem, földiarré m.m.

Hösten Fråga nr 76–103

52

Bantning, vaccinationer, kvarka, kastration, virusabort m.m.

Vintern Fråga nr 104–114

66

Regnskållor, Cushing´s sjukdom (PPID), sandkolik, hudknutor m.m.

Träning och tävling Fråga nr 115–149

75

Tävlingshästar på lösdrift, boxvila, kylning av ben, magsår, lungblödning, överträning, halsproblem m.m.

Hästars hovar och ben Fråga nr 150–188

97

Chipfraktur, överben, senskador, gonit, osteochondros, böjprov, spatt, ryggömhet, kissing spines m.m.

Blandat Fråga nr 189–250

117

Hästars sömn, chocktillstånd, salmonella, krubbitning, hyperlipemi, shivering, blodcancer, stollsvamp, headshaking, kolik, vilken vikt hästar kan bära, urinvägsproblem m.m.

Alfabetiskt register

141

Våren 1. Kan frostbitet gräs orsaka fång?

Ja, man ska vara försiktig med att släppa ut häs­ tarna dygnet runt alltför tidigt på våren, natt­ temperaturerna bör ligga någorlunda stabilt över fem grader innan hästarna släpps.

Alla hästar behöver en successiv tillvänjning till gräset och man måste vara ännu mer försiktig med hästar som har haft fång. Orsaken är att grä­ set under dagtid bildar flera olika sockerarter, bland annat fruktan (utt: fruktán), som man vet kan ha betydelse för upp­komsten av fång.

Sockerarterna används för till­växt av gräset un­ der förutsättning att det är tillräckligt varmt hela dygnet. Om temperaturen går under fem grader på natten stannar fruktanet kvar i gräset och finns där fortfarande på morgonen. Därför kan det vara vanskligt att släppa fånghästarna på gräs så länge det är låga nattemperaturer.

ten med krökt rygg för att försöka befria sig från obehaget.

Känn noga med handen så att det inte finns sand- eller gruskorn på den tunna huden innan gjorden dras åt och se till att det inte finns några hudveck under gjorden. Gör det till en vana att lyfta vänstra frambenet framåt efter att sadelgjor­ den dragits åt. Det rätar ut ev veck i huden som kan skava.

Använd en sadelgjord som ligger an på ett brett område och håll den smidig genom smörjning.

Om det ändå uppstår skavda ställen i området, kan det vara lämpligt att smörja in med lite fett, t.ex. matolja innan gjorden läggs an, för att hålla huden smidig och undvika sår.

Kontrollera att sadeln ligger väl an på hästen så att det inte är den stramande sadelgjorden som håller den i rätt läge.

2. Helt plötsligt har min häst blivit orolig

3. Min Frieservalack står ofta och stampar

Det kan vara så enkelt att hon har blivit tunnhårig och därmed känslig i sadelgjordsområdet efter att hon fällt sin vinterpäls. Detta visar sig i plötslig ovilja vid sadling och vissa hästar kan till och med utveckla sadelgjordstvång – hoppa rätt upp i luf­

Det är säkert fotskabb som hästen råkat ut för. Det är intensiv klåda orsakad av skabbkvalstret Chorioptes bovis. Fotskabb drabbar företrädesvis häs­ tar med mycket hovskägg och kvalstren är särskilt

när jag ska dra sadelgjorden, hon står inte stilla och verkar väldigt irriterad.

Kan hon ha fått något fel i ryggen?

med bakhovarna på ett väldigt bestämt sätt. En äldre uppfödare som jag känner påstår att det är någon slags skabb, som arbetshästar hade förr. Kan det stämma?

vå ren

11

39. Jag har på kort tid hört talas om tre

ston som dött i samband med fölningen på grund av tarmruptur. Vad kan vara orsaken till det? Kan man göra något för att förhindra det?

Tarmruptur vid förlossning orsakas i regel av att fostret trycks upp mot ändtarmen så att den bris­ ter eller rispas. Detta kan framför allt inträffa vid felläge, men också i fall där fölet ligger rätt om stoet krystar vid fel tillfälle eller krystar mycket frekvent. Ibland kan tarmen tryckas ut genom det hål som uppstått.

Tillståndet kan vara allvarligt och det är inte all­ tid stoets liv går att rädda. Prognosen för tillfrisk­ nande är helt och hållet beroende på omständig­ heterna i varje enskilt fall. Snabb veterinärvård är nödvändig.

Tarmruptur är dock inte särskilt vanligt och även om man hör talas om två, tre fall i bekant­ skapskretsen får detta snarare betraktas som en slump än tecken på en tendens. Det man kan göra är att övervaka fölningarna (vilket man för övrigt är ålagd enligt djurskyddslagen) och att tillkalla veterinär om fostret ligger fel eller något annat ovanligt inträffar i samband med fölningen.

40. Vad är en proberhingst?

Uttrycket proberhingst kommer från tyskan och betyder prova eller pröva och det är helt enkelt en hingst som endast används för att uppvakta stona och framkalla brunst på dem. Han provar om de är brunstiga nog att betäckas av den riktiga avels­ hingsten eller semineras.

41. Vårt fina halvblodsföl suger på allt han

kommer åt – mammans has, boxväggen och vattenhinken. Vad beror det på, lider han av någon brist?

Det är fullt normalt med ett stort sugbehov, det är medfött och en försäkran om att fölet ska kunna få i sig föda. De flesta föl suger på annat än juvret i början, innan de kommit igång att dia ordentligt.

28

hä stars hä lsa och s juk domar

Däremot ska man vara observant på de föl som fortsätter att ständigt suga på saker i sin omgiv­ ning efter någon vecka, det tyder på att de inte får tillräckligt med mjölk. Detta kan vara grundor­ saken till att ett föl får ”dålig mage” och i förläng­ ningen kan fölungen utveckla krubbitning eller luftslukning för att må bättre.

Om ett föl verkar få för lite mjölk måste stoets foderstat ändras så att hon får tillräckligt med ­näring. Tänk på att det digivande stoet behöver mycket foder, mer än det högdräktiga stoet.

42. Vilka är de vanligaste fölsjukdomarna?

Fölsjuka sätter sig i lederna, först som en diffus svullnad i kroppens leder under något eller några dygn, sedan tillstöter hög feber och mycket ned­ satt allmäntillstånd. Det är ett allvarligt sjukdoms­ tillstånd, där antibiotika snabbt måste sättas in.

Slarv med desinficering av naveln kan vara in­ körsporten till ledinfektioner. Det är därför extra viktigt med god navelhygien på det nyfödda fölet.

De första dagarna efter fölning måste man vara mycket observant på att allt verkar normalt; att fölet har normal avföring och verkar pigg i ögon och uppträdande. En mycket viktig kontroll består i att man känner på stoets juver då och då. Om det är mjukt är allt i sin ordning, då diar fölet som det ska. Om det däremot är hårt kan detta vara första tecknet på att fölet börjar må dåligt på något vis och inte diar ordentligt.

Normalt får fölet lite diarré i samband med föl­ brunsten 7–11 dygn efter fölning. Skulle diarrén bli kraftig kan det bli allvarligt och invagination (tarminstjälpning) kan bli följden. Det kräver operation.

Ihållande diarré kan även bero på att fölet slickar för mycket på saltstenen, att det inte tål stoets mjölk eller att det är angripet av parasiter.

Kontakta veterinär om fölet har vattnig, ihållande diarré. En liten fölkropp torkar snabbt ut!

”Här kommer jag!” En kaxig fölunge i sommarhagen.

Checklista den första veckan:

●● kontrollera stoets juver då och då. Om det är mjukt vet man att fölet diar normalt, men om det är hårt kan detta vara första tecknet på att fölet börjar må dåligt och inte diar som det ska ●● ta tempen på fölet vid minsta misstanke om att det är sjukt eller uppträder konstigt. Normal kroppstemperatur hos ett föl är cirka 38 – 38,5 grader C, vilket är högre än hos den vuxna hästen. Har fölet högre temp än så, diar dåligt eller verkar slött, bör veterinär omedelbart kontaktas ●● kontrollera fölets avföring, den ska varken vara för hård eller lös

43. Varför ser det nyfödda fölets hovar så konstiga ut? De verkar ju inte riktigt färdiga!

Det är den s.k. fetthoven som sitter kvar och gör att hovarna ser långa och konstiga ut i formen.

Den finns som skydd för stoet under fostrets väg ut ur hennes kropp. Normalt torkar fetthoven snabbt bort och försvinner, men på för tidigt födda föl kan den sitta kvar. Fölet kan då behöva hjälp att komma på benen och kunna stå.

44. Vårt halvblodssto ska föla i juni. När vi var på en uppfödarträff fick vi höra att föl inte bör växa upp ensamma. Hur löser man det?

Till optimala uppfödningsförhållanden hör att ha fler än ett föl, så att fölungarna kan leka och rasa ut med varandra. Då håller de igång större delen av dagarna och får utlopp för sin energi och nyfi­ kenhet. Det är mycket viktigt att fölen rör sig mycket. Uppbyggnaden av deras kropp anpassas till de signaler kroppen får om behovet av starkt skelett, rörliga leder och spänstiga senor och liga­ ment. Detta är grunden till den framtida hållbar­ heten och brukbarheten!

30

hä stars hä lsa och s juk domar

●● de föl som har en avvikande benställning – t.ex. trampar igenom i kotorna – bör successivt räta upp sig och bli bättre. Om ingen förbättring skett inom två veckor bör veterinär kontaktas för åtgärder ●● vanligtvis börjar stoet brunsta runt nio dygn efter fölning, s.k fölbrunst, men stora individuella variationer förekommer och en del ston börjar brunsta redan efter fem dygn. Var uppmärksam på detta, så är det lättare att pricka in nästa brunstperiod.

Fölungen får inte tillräcklig stimulans av att leka med mamman, utan den behöver en lek­ kamrat med mera fart i. Försök att lösa detta på något sätt; låna in en ettåring eller ordna med sambete med ett annat fölsto och hennes föl.

När flera fölston ska släppas samman bör detta ske vid en gemensam släppning. Stona leds in en bit i hagen och släpps på samma gång, precis på det sätt man alltid ska släppa ihop hästar som inte känner varandra. Det kan se dramatiskt ut om ­stona backar mot varandra och slår bakut och skriker, men redan efter några minuter brukar hälsningsceremonierna vara avklarade och rang­ ordningen fastställd.

Att ha flera ston och deras föl till­sammans är det optimala.

Naturbeteshagen är en stimulerande miljö för hästarna och innehåller oftast flera olika grässorter.

och tävlingshästar på elitnivå. Övriga klarar sig på gräs om det finns i normal omfattning.

De flesta hästar sjunker ihop något inom en vecka efter installning, eftersom gräs innehåller så mycket vatten. En del av omfånget är bara vätska, och i takt med att gräset successivt byts ut mot hö eller hösilage smalnar hästen av. Har den fortfa­ rande överflödigt fett då, gäller det att göra upp en långsiktig bantningsplan. I första hand handlar det om att se över foderstaten och gradvis öka mo­ tionen. Det går inte att åstadkomma underverk på kort tid genom att drastiskt dra ner på fodret och motionera stenhårt.

Grovfoder är A och O även för den bantande hästen. Det är fel att ge betydligt mindre grovfoder och fortsätta med kraftfoder och tro att hästen går ner i vikt av detta. Då får den för lite sysselsättning

54

hä stars hä lsa och s juk domar

och det kan ge beteendestörningar samt ojämn blodsockernivå.

Ge grovfoder med en lägre koncentration av näring. Är stallets hö/hösilage mycket näringsrikt, får en del av det bytas ut mot halm.

Morötter kan gärna läggas ut i boxen eller ha­ gen så att hästen måste gå och leta upp dem.

Gör om vinterhagarna så att hästarna tvingas att röra sig mellan flera utfodringsställen.

Tänk redan nu framåt på nästa sommar och planera betessäsongen. Idealet för lättfödda häs­ tar är magra naturbeten, där de måste röra sig över stora områden för att få i sig tillräckligt med gräs. Alternativet är att låta hästen byta mellan nedbetade och frodiga hagar eller att använda be­ tesreducerare under korta perioder.

För den måttligt tränande hästen kan s.k. spårklippning räcka. Då kan den i regel gå utan täcke i rasthagen, men torkar fortare efter träning.

79. Vi har en tvåårig welshhingst som under hela betessäsongen hade ett knäppande ljud i ena bakkotan. Vi undersökte honom noga men hittade inte tillstymmelse till svullnad, fyllda leder eller värme någonstans. Den sista tiden på betet slutade knäppningarna. Vad beror detta på?

På fullblod kan det bero på en subluxation i kron­ leden men det syns i sådana fall utanpå leden.

Både halvblod och ponnyer kan ha sådana knäpp­ ningar i lederna, men man vet faktiskt inte varför.

Det kan förekomma både på äldre och yngre häs­ tar och upphör vanligen av sig själv.

80. Varför klipper man hästar?

En klippt häst är mer lättskött under vintermåna­ derna. Dels svettas den mindre under arbete, dels torkar den snabbt. En korthårig häst kommer lät�­ tare i kondition.

Oktober/november är rätta tiden att klippa häs­ ten, då har den satt vinterpäls. För den måttligt tränande hästen kan det räcka med s.k. spårklipp­ ning, då klipps bringa, undersidan av halsen, flan­ ken samt buken.

81. Fryser äldre hästar mer än yngre? Får de sämre underhudsfett med åren?

Det finns ingen egentligen forskning kring hur un­ derhudsfettet förändras när hästen blir äldre. Man

h ö sten

55

Här plockas den ”gömda” testikeln ut ur en klapphingst.

närmare undersökning visa sig ha en hovböld. En sådan måste lokaliseras ordentligt och skäras upp så att den kan tömmas. Om det inte går att hitta en misstänkt hovböld, kan man genom våtvärmande omslag få den att mogna och därmed blir den lät�­ tare att finna.

Andra hästar har blivit mycket ömfotade när hornet blivit mjukt och uppluckrat. Det åtgärdas genom att hästen skos, vilket man ibland fått göra även på unghästar och andra hästkategorier som inte används i arbete. Hästskorna skyddar sulan.

Tappskor är ett annat vanligt problem som kan dyka upp på hösten. Skorna sugs helt enkelt av i leran och många gånger kan hornet trasas sönder vid avtrampningen. Om det blivit så sprucket att det är svårt att fästa sömmen tillfredsställande, får man pröva att låta hästen gå barfota en period och

62

hä stars hä lsa och s juk domar

gärna ge biotintillskott för att stimulera horntill­ växten. Det finns olika former av hovskydd som kan spännas på för att skydda hornet.

Svamp yttrar sig som en skorvig kant och sätter sig i kronranden och/eller karleden. Den behand­ las genom att man tvättar rent med mild tvål, t ex Lactacyd. Man kan också använda något svampoch bakteriedödande preparat. Observera att man inte ska tvätta med Jodopaxlösning i karleden, det är alltför starkt för den tunna huden där.

Efter noggrann rengöring kan man stryka på kortisonsalva eller i svårare fall licenspreparatet Imaverol som i så fall skrivs ut av veterinär.

Det finns andra orsaker till svamp än fuktig mil­ jö, bl a stress och foderbyte.

Det är inte någon smitta i markerna som orsakar bärrandsrötan, men mikroorganismerna (svampar och bakterier) trivs i de syrefattiga miljöer som upp­kommer i blött, kladdigt och lerigt underlag, så ett annat förebyggande råd är att försöka dränera hagarna och att inte ha för många hästar på en li­ ten areal.

99. Jag har läst om en ny muskelsjukdom

som kan drabba utegångshästar och vill veta mer om den.

Bärrandsröta. Allt förändrat horn måste skäras bort.

98. Vi har ett litet amatörstall med travare

och i våra trakter har hästar på den ena gården efter den andra fått bärrands­ röta i höst. Finns det något man kan göra för att förhindra det? Finns det någon smitta i marken som ger detta?

Bärrandsröta kallas även White Line Disease och innebär att mikroorganismer – bakterier och svamp – tränger in i hoven och orsakar nedbryt­ ning av bärranden. Ingångshålet är ofta bara en liten mörk fläck, men om den grävs ur finns det en syrefri ficka under den. Där inne frodas rötan.

Hästarna kan gå länge med bärrandsröta utan att visa några symtom, särskilt på skodda hästar kan det vara svårt att upptäcka något problem. Se­ dan blir de plötsligt blockhalta när infektionen gått så djupt att den når kötthoven.

Det är svårt att vinna kriget mot mikroorga­ nismerna när de väl har fått fäste. Allt förändrat horn måste bort, men ibland är processen mycket svår att få stopp på. Återkommande desinfektion utifrån, t ex bad i desinfektionsmedel som Virkon eller liknande, har hjälpt i en del fall.

Det man kan göra i förebyggande syfte är att vara noga med att sköta hästarnas hovar. Verka dem regelbundet så att inte hornet blir för långt och fläks upp, då blir det många ingångar för orga­ nismerna. Gör rent hovarna ofta!

Det är säkert atypisk muskelglobinurie frågestäl­ laren tänker på. Det har förekommit fall i Belgien, Österrike, Frankrike, Tyskland och Holland.

Det är en åkomma som kan drabba hästar som är ute största delen av dygnet. I motsats till andra muskelsjukdomar, som t.ex. korsförlamning, har den inget samband med arbete eller överut­ fodring, tvärtom har samtliga insjuknade hästar varit oridna betesdjur.

Hästarnas symtom visar sig i vacklande eller stel gång och muskeldarrningar. Tillståndet blir bestående och roterande rörelser eller kramp i be­ nen kan tillstöta. Vissa hästar ligger mycket och har svårt att resa sig. Hästarna svettas och är slöa på gränsen till apatiska, men bibehåller sin aptit.

Puls och andning är förhöjda och en del hästar får kolikliknande smärtor. Trots snabb insats med in­ tensivbehandling dör de flesta hästar inom 1–3 dagar efter att de insjuknat.

Påfallande ofta ha sjukdomen uppträtt i sam­ band med plötslig kyla efter en lång och torr som­ mar. Den troligaste förklaring som forskarna kommit fram till är att sjukdomen orsakas av svamp- eller mögelgift.

AVEL

100. Vid fölmönstringen fick vi höra att vårt föl hade uppdrivna kotor. Vad innebär det? Är det farligt?

Uppdrivna eller upprätade kotor är en naturlig följd av en snabb tillväxt. Tillväxtzonerna blir då irriterade så att kotorna får en ojämn form.

h ö sten

63

Träning och tävling 115. Kan en ridhäst, som tävlas upp till msv

B i hoppning, må bra av att gå i lösdrift?

Finns det några studier eller enbart ”sunt förnuft” i frågan?

Det finns inga studier angående lösdrift för hög­ presterande tävlingshästar, däremot flera exempel på tävlande, mycket värdefulla travhästar som hålls på detta vis. Både inom svensk och fransk travsport finns proffstränare som har hästarna ute dygnet runt. Flera av dem är topphästar som gör hårdare tävlings- och träningspass än en ridhäst i medelsvår klass.

Framför allt har utegång visat sig vara bra för hästar som har problem med benen; i och med att de rör sig så mycket utomhus håller de sig friskare.

Exempel på rutiner för ett utegångsstall för täv­ lingshästar: ●● tillgång till ligghall (detta är ett krav enligt djur­ skyddslagen) ●● hästarna är inte klippta men har högkvalitativa utegångstäcken, utan halskrage ●● fri tillgång på hö (ofta runt 10–15 kg/häst och dygn) ●● tillskott av kraftfoder ●● vissa stall har även utfodring med varmt kraft­ foder (stöpt havre = man häller kokande vatten över den) en gång i veckan ●● dusch efter träningspass. Hästarna får torka ge­ nom att gå i skrittmaskin med särskilda täcken

för detta. När de är torra läggs utegångstäckena på och så släpps hästarna ut igen.

Ligghallen kan ordnas på flera olika sätt, beroende på omständigheterna. ●● att hästarna kan gå in på en loge ●● att man har öppet in till boxar i stallet ●● att en ligghall byggs i hagen.

Ligghallen kan göras ganska enkel – en trä­ stomme som kläs med vindväv eller plåt eller stora halmbalar som ställs ut och förses med tak. Place­ ring och storlek är viktig, så att hästarna verkligen använder ligghallen. Ett användbart tips är att sätta ett kryss av avskiljande brädor inne i hallen.

Då vågar även hästar med låg rang gå in till­ sammans med andra, även om ligghallen inte är jättestor.

Lösdrift fungerar bra för många hästar, men man kan inte generellt säga att det passar alla.

Kontrollera hur väl varje häst trivs med det.

Se även fråga nr 108.

116. En av våra hästar ska operera gomseglet. Finns det någon statistik över om opererade hästar har presterat bättre efteråt?

Att operera gomseglet är något som företrädesvis görs på travare och galoppörer. Dessa hästar, som

träning och t ävling

75

för varje häst. Om de får för lite energi och pro­ tein kan de inte prestera något. ●● Kontrollera höskullen så att det finns tillräckligt bra ventilation. Det finns en luftburen svamp som bildas i tätt lagrat hö med dålig luftcirkula­ tion. Svampen avsöndrar ett gift som hästarna reagerar mot. Detta har varit orsak till att häs­ tarna i flera stall haft mycket korta formtoppar, ganska normal blodbild med vissa svaga sym­ tom på luftvägsbesvär. Efter sanering av hö­ skullen har hästarnas hälsotillstånd snabbt vänt till det bättre. ●● Kontrollera så att nytillkomna hästar är vacci­ nerade mot hästinfluensa och stelkramp. ●● Kontrollera att hästarna dricker ordentligt.

Hästar kan inte dricka om vattenkoppen har otillräckligt tryck. Ge vatten i hink utöver det som serveras i vattenkopp. Analysera vattnet, det kan behövas även med kommunalt vatten. ●● Kontrollera hästarnas blodvärden. Man bör ha ett blodprov från hästens formtopp att jämföra med, eftersom det är stora individuella variatio­ ner mellan hästar.

131. Jag vill veta mer om hur hästar ska

behandlas när de är konvalescenter. En häst i vårt stall har fått kotledsinflammation vänster fram. Ägaren lade stödbandage på det skadade benet, medan jag hävdar att stödet ska läggas på det friska benet. Vem av oss har rätt?

Man bör lägga stödbandage på båda! Helt natur­ ligt vill hästen avlasta det sjuka benet så mycket som möjligt och då uppstår ökad påfrestning på det friska. Det friska benet behöver då stöd för att inte bli överbelastat. Båda benen bör alltså banda­ geras. Övrigt att tänka på gällande konvalescenter: ●● de behöver utfodras oftare än vanligt och gärna ges mer betfor för att undvika förstoppning. De bör dessutom få halm att sysselsätta sig med. ●● en konvalescent gör av med mycket energi un­ der läkningsprocessen och bör ha täcke vid kall väderlek

84

hä stars hä lsa och s juk domar

●● om boxvila har ordinerats måste det inte inne­ bära att hästen står inomhus i en box. Beroende på hästens psyke kan boxvilan lösas på olika sätt; antingen med en liten hage (i storlek med en box) eller en utebox. Båda stimulerar den ”sjukskrivna” hästens psyke och ger den möjlig­ het att hålla igång muskler och leder utan att överanstränga dem. Ofta kan man låta hästen gå i successivt större hage allt eftersom läkning­ en fortskrider. ●● När hästen får börja skrittas ska detta ske under kontroll så att hästen leds vid hand. Travare och andra körda hästar kan relativt snabbt skrittas i sulky, andra får ledas en längre period. ●● Rådgör med behandlande veterinär om hur och i vilken takt uppträning ska ske. Det är viktigt att få igång hästen efter konvalescensperioden.

Om hästen får stå alltför länge finns det risk för att den aldrig kommer tillbaka fullt ut. ●● Det finns numera flera rehabstall med rullband i vatten och simträning, som kan vara ett bra alternativ vid vissa skador. Hästen kan då hållas igång utan att belasta den skadade kroppsdelen och bibehålla konditionen.

132. Är ”boxvila” detsamma som att hästen

ska stå stilla i en box hela tiden eller får den komma ut i rasthage någonting?

Precis som på humansidan har man övergått till mindre total stillhet när det gäller konvalescens för hästar. Man anser att läkning ska ske under normala förhållanden, vilket har kortat kon­ valescenstiderna betydligt.

Det enskilda sjukdomsfallet avgör vilken form av boxvila som krävs. Om en häst har brutit benet eller har någon annan allvarlig benskada kan den behöva stå helt stilla i boxen en tid innan lätt skrittmotion vidtar. Den behandlande veterinären avgör från fall till fall vad som gäller.

Utebox är bra för konvalescenter, de får psykisk stimulans av att kunna se vad som händer runt omkring dem.

Kan hästar få borrelia? Vad är regnskållor?

Vilka växter är giftiga för hästar? Hur behandlas mugg? Hur mycket vikt orkar hästar bära?

Ingen fråga är för stor eller för liten för att platsa i HÄSTARS HÄLSA OCH SJUKDOMAR .

Här får läsaren en faktaspäckad men lättförståelig bok med numrerade svar på allt som rör hästar. Frågorna och svaren följer årstidens växlingar, vilket gör allt överskådligt och enkelt.

Ett omfattande register avslutar boken.

Författarna är CHARLIE LINDBERG (se bilden), veterinär på Regiondjursjukhuset i Helsingborg, banveterinär på Jägersro samt försäkringsveterinär för Agria samt INGRID ANDERSSON , frilansjournalist med hästar som specialitet.

LOTTA GYLLENSTEN svarar för de fina fotografierna.

Hästars hälsa och sjukdomar

En bok för alla hästintresserade, antingen man sysslar med ridsport, trav, galopp eller avel.

Hästars hälsa och sjukdomar 250 frågor får svar CHARLIE LINDBERG INGRID ANDERSSON FOTO LOTTA GYLLENSTEN

LINDBERG ANDERSSON

ISBN 978-91-534-3167-1

www.icabokforlag.se

3167-omslag-HastarsHalsa.indd 1

2010-06-21 13.50