



I SP EGE L N MANN EN I SP EGE L N MANN EN
av Viktor Engholm
Ellie sitter på golvet framför spegeln i hallen. Hon har suttit där i över en timme nu och det börjar bli mörkt i huset. Ellie kan inte sluta stirra på sig själv.
– Varför får jag inte se ut så här? viskar
hon till sin spegelbild. Varför tycker de att jag är så himla fel?
De andra i hennes klass brukar skratta
åt henne och driva med henne. Idag skrek
Ante att hon såg ut som Harry Potter, fast jävligt mycket fulare och utan magi. Andra i klassen skrattade. Inte alla, men många.
Det gjorde ont.
Ellie lutar sig fram och drar handen genom sitt korta hår. Varför
är det så svårt att bli accepterad som man är?
Hon ska just resa sig upp och ta blicken
från spegeln, när hon ser att det står någon i mörkret bakom henne.
Det är en gammal man. Han är vithårig, mager och klädd i svart kostym. På huvudet har han en hatt och under den syns ett rynkigt ansikte. Ett stort ärr
går från pannan och fortsätter ner till ena mungipan.
I panik vänder sig Ellie om. Till sin förvåning upptäcker hon att mannen inte är där. Han finns bara i spegeln.
Mannen ser på Ellie och ler. Det är ett obehagligt leende. Munnen ler, men inte ögonen.
Rädslan sköljer över Ellie. Hon hasar sig bakåt och ställer sig upp.
Mannen ler ännu större. Som om han njuter av att se Ellie rädd. Sedan för han handen till ansiktet. Han griper med handen vid sitt ärr och lyfter bort en smal skärva av ansiktet. Där skärvan satt finns nu bara ett svart tomrum.
Ellie gnyr till av rädsla och backar ännu några steg.
Mannen
tar ett kliv närmare samtidigt
som han höjer skärvan som ett vapen. Till sin fasa
ser Ellie hur mannen gör en huggande rörelse. Skärvans vassa spets tränger ut genom spegelns glas och kommer snabbt emot henne.
– Du inbillar dig bara, säger pappa och kramar om Ellie. Det är så lätt att få för sig saker när man är ensam.
Ellie gråter. Hon hann precis hoppa undan när mannen i spegeln högg mot henne. Sedan rusade hon ut ur huset och ringde sin pappa. Nu står hon och pappa framför spegeln. Men där finns inte minsta spår kvar efter mannen.
Ellie vet inte vad hon ska tro. Hon förstår
ju att det hon just berättat för pappa låter helt galet. Men mannen i spegeln kändes så verklig.
Pappa håller om Ellie en lång stund.
När han släpper säger han:
– Jag måste tillbaka till jobbet nu. Men jag slutar om två timmar.
Ellie nickar och torkar sina tårar. Ellies pappa jobbar på biblioteket. Bara några
kvarter från där han och Ellie har sitt radhus.
Pappa går och Ellie blir ensam. Så fort pappa gått känner Ellie paniken växa i henne igen. Hon vill inte vara ensam hemma nu. Snabbt drar hon på sig skorna och går ut.
Hon önskar så att hon hade någon att ringa. En vän. Men det har hon inte.
Hennes bästa kompis Smilla vill inte vara med henne längre.
Det började i höstas. Smilla blev kompis med några andra i klassen. Ellie försökte
hänga på. Men det kändes aldrig bra. Ingen lyssnade när hon sa något. Inte ens Smilla.
Ellie var svansen som bara följde efter utan
att någon brydde sig om henne.
Till slut gav hon upp. Hon började gå för
sig själv istället. Orkade inte bli ignorerad längre.
Ellie går ner mot sjön. Hon är på sin vakt och ser sig ofta omkring. Fortfarande rädd för den där mannen hon såg i spegeln.
Solen är på väg ner på en molnfri himmel.
Det är mars och kyligt i luften.
Ellie sätter sig på en bänk. Ute på bryggan sitter ett gäng killar. Hon känner igen dem. Det är Ante och hans kompisar
Hugo, Khaled och Viktor. De går alla
i Ellies klass. Ante hänger mycket efter Smilla i skolan. Kanske är han kär i henne.
Med bankande hjärta rusar Ellie ut ur huset. Såg hon fel? Den leende mannen som nyss dök upp bakom henne i hallspegeln kan väl inte vara på riktigt?
Men snart visar det sig att Ellie inte har inbillat sig. Spegelmannen dyker upp i er speglar. I bilens backspegel, i spegelhuset på lekplatsen och på skoltoan. Han ler sitt elaka in. Sedan lyfter han bort bitar från sitt spegelansikte. Bitarna är vassa som knivar och kan döda med ett enda hugg …
Mannen i spegeln är en fristående del i rysarserien Creepy. För den som inte är rädd för skräck och blod.