9789185329953

Page 1

Te

Boken bjuder på en fullständig översikt om teet, dess historia, hur det spreds till Europa och om det berömda Boston Tea Party i USA, olika sorter från hela världen och hur du kokar det perfekta teet. Vad är det egentligen för skillnad på grönt och rött te? Du får också veta hur man framställer olika teer och hur vissa metoder påverkar smakerna.

En handbok

I En handbok te får teälskaren verkligen sitt lystmäte. Te är hälsosamt då det innehåller bland annat mycket antioxidanter som sägs skydda mot olika sjukdomar och bevara oss unga.

En Handbok

Ett unikt inslag i boken är teprovningarna. Författaren vill här inspirera oss till att våga prova lite mer udda teer. För att underlätta för den aningen skeptiska tedrickaren har han gjort det själv först. Här får du betyg och smakomdömen på teer från Japan till Sri Lanka, och så klart Kina. De är provade ”ur en vinprovares perspektiv” och tillagade enligt producentens rekommendationer. Något att göra hemma själv! Så, fram med kopparna, ladda tekokaren och njut!

Om författaren Författare är Roland Eriksson, en kännare på det mesta som har med livets goda att göra. Med ett intresse sedan snudd på barnsben kring detta är hans kunskaper även om te omfattande.

ISBN 978-91-85329-95-3

9 789185 329953

10000

Roland Eriksson

Roland Eriksson har anställning som sensorisk bedömare på Pernod/ V&S Group och han är också en flitig föredragshållare kring både cognac, vin, sherry, ost och andra delikatesser. Han har god vana att berätta om alla de underhållande detaljer som kännetecknar allt vad njutningsfull mat och dryck heter. Det är därför med stor behållning som du här kan ta del av hans erfarenheter kring även te.

Roland Eriksson

7H

(Q KDQGERN WH )|URUG

2P WHHWV KLVWRULD

2OLND WHW\SHU IUnQ RGOLQJ WLOO VN|UG

.RQVWHQ DWW XSSQn GHW SHUIHNWD WHHW

.RQVWHQ DWW EOL HQ WHSURYDUH

7H VHWW JHQRP HQ YLQSURYDUHV |JRQ

5HIHUHQVHU 7DFN RFK LQN|SVVWlOOHQ

Grenadine BokfÜrlag AB Hammarby Fabriksväg 25 120 33 Stockholm info@grenadine.se www.grenadine.se En handbok te Š Grenadine BokfÜrlag och Roland Eriksson 2010 FÜrsta upplagan ISBN 978-91-85329-95-3 Foto: Roland Eriksson fÜrutom Tony Broman LÜfbergs Lila AB sidorna 4, 6, 8, 9, 11, 12, 13, Yuko Ono Sthlm sidorna 14, 17, 30, 34, 36, 38, 54, 55, 62, 63, 66, 69, David Abucina Venustas, House of tea sidorna 19, 21.

Creative director: Stefan LindstrÜm Art director: Eliq Maranik Produktionssamordning och textgranskning: Stevali Production Grafisk formgivning: Stevali Production Tryck: Livonia Print, Lettland 2010 Citera gärna boken med angivande av källan, fÜr all reproduktion av bildmaterial eller annat ur boken krävs fÜrlagets tillstünd.

)|URUG Redan i övre tonåren när jag läste ett mycket tidigt nummer av Allt Om Mat, där man hade provat och bedömt Systembolagets alla viner, blev jag passionerat intresserad av mat och goda drycker. Intresset började med tyska viner, vintage port och konjak, tätt följt av bordeauxoch bourgogneviner. På 1970-talet fanns ingenting att köpa från den nya världen. Chile och Sydafrika bojkottades av politiska skäl och Australien var väl ingenting att räkna med? Sverige hade fortfarande ett monopol, som via Vin&Sprit och Systembolaget helt styrde vad som importerades. Som tur är har vi helt andra möjligheter i dag, för med över 800–900 enskilda importörer finns allt att köpa. Tyvärr har många viner blivit investeringsobjekt vilket gör att få har råd att dricka dem. Visst är vin och konjak gott och jag skulle gärna dricka vin dagligen – men att konsumera alkohol i för stor omfattning är som bekant inte särskilt nyttigt. Att intressera sig för goda och ovanliga teer är på många sätt lika spännande som att prova vin. Dessutom har te många positiva egenskaper som man upptäckte i Kina för tusentals år sedan. Te sägs stärka immunförsvaret, skydda mot cancer, motverka såväl kolesterolökning som högt blodtryck, sänka blodsockernivån, vara bakteriedödande och bra för hjärtat. Det innehåller även fluor samt dämpar inflammationer. Men framför allt är det njutbart och variationen är enorm! Så jag hoppas att jag lyckas inspirera er att prova lite mer spännande teer än vad ni är vana vid. Roland Eriksson En skön sommardag i juli 2009

2P WHHWV KLVWRULD .LQD NHMVDUHQ RFK ÂľWHKHOJRQHWÂľ /X <X Näst efter mer eller mindre rent vatten är te världens mest vanliga dryck, av vilken vi dricker hela 500 miljoner koppar per dag. Te kan vara vitt, gult, grĂśnt och svart, men det är fĂĽ som vet att alla sorter kommer frĂĽn exakt samma buske med det latinska namnet Camellia sinensis av kameliafamiljen. Skillnaden bestĂĽr av växtplats och olika framställningsmetoder. Att brygga en kopp te kan fĂśr en del innebära att man doppar en tepĂĽse i en mugg hett vatten sĂĽ pass mĂĽnga gĂĽnger att det tar färg. FĂśr andra kan det vara en ritual där man med hjälp av en termometer värmer vattnet till exakt temperatur och väger tebladen pĂĽ en liten digital fickvĂĽg, av samma typ som används av människor som handlar med guld eller vitt pulver. Ă„nnu en ritual är japanernas teceremoni i zenbuddhistisk anda. Det hela bĂśrjade enligt sägnen i Kina fĂśr 5 000 ĂĽr sedan där kejsar Shen Nung alltid ville ha sitt vatten kokat. FĂśr som en klok och vis man visste han att man blev sjuk av orent vatten. Vid en längre resa till en avlägsen provins ĂĽr 2737 f Kr, där kejsaren och delar av hans armĂŠ slog läger, fick hans tjänare som vanligt koka upp vattnet. Innan tjänaren hann servera, blĂĽste det ned nĂĽgra torra blad frĂĽn den vilda tebusken i koppen och färgade vattnet brunt. Kejsaren drack och fann drycken bĂĽde god och stärkande och det som kallades fĂśr cha, eller te som vi säger, var uppfunnet. En annan legend kommer frĂĽn Japan och berättar om Bodhidharma (495 f Kr), den indiske kungen Kaisawos tredje son, som var den fĂśrste buddhistiske missionären i Kina. När han under en meditation inte kunde hĂĽlla Ăśgonen Ăśppna utan somnade, blev han vid uppvaknandet sĂĽ arg Ăśver sin egen svaghet att han skar av sig bĂĽda Ăśgonlocken och kastade dem pĂĽ marken. Ă–gonlocken slog direkt rot och frĂĽn vardera växte det upp en buske med grĂśna blad. Bodhidharma smakade pĂĽ bladen, varpĂĽ hans trĂśtthet fĂśrsvann och han kände sig underbart stärkt! Det japanska skrivtecknet cha betyder inte bara te, utan även Ăśgonlock.

FrĂĽn bĂśrjan betraktades te som en medicinalväxt och mycket odlades pĂĽ muromgärdade odlingar, sĂĽ kallade tributträdgĂĽrdar som endast var avsedda fĂśr det kejserliga hovet. Vid skĂśrden av detta tributte användes det som kallades kejserlig plockning. Det innebar att nybadade och vitklädda kvinnor, samtliga oskulder, klippte av de allra finaste bladen med en speciell sax. Bladen placerades sedan fĂśrsiktigt i smĂĽ korgar av silver. Det var fĂśrst under Tangdynastin (618–906 f Kr) som adeln bĂśrjade uppskatta te som njutningsdryck, vilket snabbt spred sig Ăśver hela Kina. Den Ăśkade efterfrĂĽgan gjorde att bĂśnderna i stället fĂśr att plocka bladen frĂĽn vilda träd bĂśrjade odla te i stĂśrre skala. PĂĽ den här tiden torkades och maldes bladen och pressades sedan samman till kakor eller tegelstensliknande former. En liten bit av kakan pulveriserades i en stenmortel, blandades med vatten och fick koka – ibland smaksatt med salt och kryddor. En stor man i tehistorien var Lu Yu, en fĂśräldralĂśs som togs om hand av buddhistiska munkar i ett av Kinas finaste kloster. Lu Yu studerade allt inom te passionerat och lärde sig alla odlingsmetoder, klassificeringar och beredningar. Allt sammanfattade han i det som skulle bli världens fĂśrsta tebok Ch’a Ching som gavs ut 780 e Kr. Boken inspirerade andra zenbuddhistiska munkar och missionärer att som en tjänst servera te under ceremoniella former. Fenomenet spreds ända till Japan, där teceremonin Cha-no-yo (= hett vatten till te) fortfarande är en viktig del av kulturlivet. PĂĽ 1100-talet var kejsaren Hui Tsung en

gjorde mängder av kineser narkotikaberoende. Den här byteshandeln ledde senare till de båda opiumkrigen 1839–1842 och 1856–1860. Kinas armé hade ingenting att sätta emot européerna, de förlorade Hongkong, fick betala ett stort krigsskadestånd och fick acceptera opiumhandeln. När 1800-talet led mot sitt slut hade Indien slagit ut Kina som världens största teproducerande nation.

+|JD VNDWWHU Sn WH RFK PHODVV YDU JUXQGHQ WLOO HWW VMlOYVWlQGLJW $PHULND Den holländska generalguvernören för det Holländska Västindiska kompaniet, Peter Stuyvesant, var den förste att importera te till New Amsterdam (staden bytte namn till New York 1665) på 1650-talet. Nybyggarna blev stora tedrickare, grönt te blev mycket populärt bland kvinnorna och teintresset fortsatte även när man blev en engelsk koloni. England blev en riktig stormakt, de hade besegrat fransmännen i Kanada, lagt beslag på spanska Florida och all indianmark öster om floden Mississippi. Allt var frid och fröjd och kanske hade Amerika

fortfarande tillhört England om de inte gjort sitt allra största misstag 1767 när de överlät allt inflytande och bestämmande över kolonierna till parlamentet i London där de inte fick någon representation. Nästa steg var att kraftigt sänka den engelska adelns och godsägarnas skatter. För att kompensera inkomstbortfallet skyhöjdes tullarna på allt som importerades till och från de nya kolonierna, bland annat fransk melass (grunden till rom), färg, papper (det spridda ordet ansågs farligt) och te. Det stora missnöjet ledde till att ett antal frimurare från en lokal loge ledda av Samuel Adams och John Hancock klädde ut sig till mohawkindianer och slängde telasterna från ett antal engelska fartyg i Bostons hamn vattnet år 1773. Händelsen är sedemera känd som Boston Tea Party, och fenomenet upprepades på ett flertal ställen i Amerika. Den 4 juli 1776 skrevs oavhängighetsförklaringen (världens dyrbaraste dokument?), där de 13 nordamerikanska kolonierna förklarar sig självständiga. England skeppade över flera brittiska yrkesarméer som kämpade mot en brokig skara av inhemsk milis, bestående av hantverkare, jägare, farmare och intellektuella. Stödda av franska trupper under general George Washingtons ledning segrade de slutligen och USA blev en självständig nation 1783. Till minne av Boston Tea Party är te

fortfarande befriat fr책n tull i USA.

2OLND WHW\SHU IUnQ RGOLQJ WLOO VN|UG Teplantan finns i två huvudtyper. Den första, Camellia sinensis, är en köldtålig och småbladig höglandsväxt som utan beskärning kan bli 3–4 meter hög. Den är grunden till nästan allt te. I Kina förekommer även stora teträd som är upp till 800 år gamla. Den andra typen som upptäcktes av engelsmännen i Assam i Indien på 1830-talet heter Camellia assamica och är en tropikväxt. Om den inte beskärs kan den växa upp till ett träd på hela 15–20 meter. Under århundradena har det uppkommit mängder av olika korsningar och hybrider av dessa båda. Te kan odlas i tropiskt och subtropiskt klimat, helst med en dagstemperatur på 18–28 grader och med rätt många soldagar på 600–2 800 meters höjd. Hög höjd innebär svalare klimat och precis som svenska äpplen oftast är aromrikare och godare än importerade, vinner även tebladen på att mogna långsammare. I dag odlas te i stora delar av Asien, Afrika, Georgien, Mellanöstern och Sydamerika, men de länder vi i första hand tänker på och där vi även hittar de bästa kvaliteterna är Kina, Japan, Indien och Sri Lanka. Teplantan förökas antingen med frösådd, eller genom att sticklingar tas från moderplantor. Att plocka teblad är lite av en ”kvinnofälla” med dåligt betalt. Det mesta plockas för hand och kräver mindre händer och stort tålamod. Dock har en teplockare hög status och har oftast bättre betalt än liknande arbete. Visserligen finns även maskinell skörd men den används främst i höglöneländer, exempelvis Japan, där nästan bara de mest exklusiva och dyraste sorterna handplockas. En skicklig plockerska kan plocka cirka 30–35 kilo blad per dag, vilket ger ungefär 8 kilo torkat te. Normalt sett skördar man tre blad åt gången (en knopp och två blad), men på exklusiva sorter förekommer också fyra blad (för att bevara bladsaften bättre), där det fjärde bladet sorteras bort vid produktionen. Den icke maskinella plockningen sker för hand eller med en speciell sax. De som plockar måste vara väldigt försiktiga så att de inte skadar bladen eller skaften. För liksom skadade druvor kan börja vildjäsa, kan bladsaften göra att bladen börjar oxidera för fort, vilket framför allt är en katastrof

9LWW WH Egentligen är vitt te det enklaste och naturligaste att framställa, men det kräver ocksü den finaste rüvaran. Teet bestür oftast av unga späda knoppar (gärna med silverhür), sü kallade Silver needles som plockas max 48 timmar efter de slagit ut, vilket sker mellan mitten av mars och mitten av april. Det für inte fÜrekomma dagg, frost eller regn som püverkar kvaliteten under skÜrden. Och det är ett mycket tidskrävande arbete, fÜr det gür üt Üver 40 000 knoppar till ett kilo te! Efter att de plockats für knopparna lufttorka i solen, glest utspridda i stora bambukorgar eller med hjälp av varmluft. I enklare kvaliteter fÜrekommer det även att man använder en knopp och ett blad, och man skÜrdar även vid en senare tid pü üret. Vitt te kan ibland vara aningen oxiderat, och det anses även vara den allra hälsosammaste tetypen eftersom nästan alla näringsämnen bevarats.

6YDUW WH Under slutet av 1500-talet bĂśrjade man framställa svart te i Kina, där det faktiskt kallas fĂśr rĂśtt te. Svart te var även det fĂśrsta fĂśrsta som exporterades till Europa och till Ăśvriga länder. Detta berodde pĂĽ att svart te, som är mer eller mindre oxiderat, är mycket tĂĽligare och klarar av lĂĽnga och besvärliga transporter. Allt transporterades med hjälp av segelfartyg, eller i karavaner om 10 000 djur där kameler och kärror fraktade te till Moskva via Mongoliet och Sibirien. En resa som kunde ta 15–18 mĂĽnader. FĂśrutom i Kina och Japan är svart te i princip det enda teet som framställs i Ăśvriga delar av världen. De nyskĂśrdade bladen fĂĽr vissna och torkas under 8–24 timmar och fĂśrlorar dĂĽ upp till 60% av sin vikt. Sedan ska bladen rullas, antingen fĂśr hand eller maskinellt fĂśr att Ăśppna bladens celler där enzymerna i bladen reagerar med syre och startar oxidationsprocessen. Nu väljer man om man vill

ha hela blad eller om bladen ska malas till mindre storlekar. Efter det är det dags att sprida ut de rullade och eller finfĂśrdelade bladen och lĂĽta dem oxidera färdigt nĂĽgra timmar, och till slut, när man är nĂśjd med resultatet, avbryts oxideringsprocessen i en varmluftsugn. Vid 85 graders värme stoppas oxideringsprocessen och enzymerna dĂśr. Svart te brukar oftast oxideras ut till 70–100 %. PĂĽ fyra kilo färska blad fĂĽr man ut cirka ett kilo färdigt te. De färdiga bladen graderas därefter med hjälp av olika masknät till rätt storleksklass (mer om det senare). Det här är den traditionella, eller som man säger, ortodoxa metoden. Det finns ocksĂĽ tvĂĽ enklare sätt att tillverka svart te snabbt, enkelt och maskinellt.

&UXVKLQJ 7HDULQJ &XUOLQJ &7& PHWRG I|U VYDUW WH Crushing Tearing Curling innebär att bladen krossas, slits sÜnder och rullas helt maskinellt. FÜrst lufttorkas bladen innan de rullas och strimlas i en maskin med taggiga valsar, där även en snabbare oxidering sker. Slutresultatet är sÜnderdelade blad av sorteringsklasserna Fannings och Dust som bara används till tepüsar.

/DZULH 7HD 3URFHVVRU /73 PHWRG I|U VYDUW WH Maskinen med namn efter uppfinnaren, Lawrie Tea Processor, var ursprungligen utvecklad fĂśr tobaksindustrin. I denna blĂĽses kall luft in som torkar bladen, samtidigt som bladen strimlas med en fin kniv innan den finfĂśrdelade massan ramlar ned i stora kar fĂśr slutoxidering. Ă„ven denna metod ger sorteringsklasserna Fannings och Dust till tepĂĽsar.

7*)23 ² MX à HU ERNVWlYHU GHVWR ElWWUH" *UDGHULQJ DY VYDUW WH Fina vita teer bestür oftast bara av knoppar, medan grÜna och oolongteer nästan alltid har hela blad. Hos dessa utgÜr ursprunget, odlaren och skÜrdetiden en stor del av teets kvalitet. Man kan däremot stÜta pü ord som Top grade, Highest grade, Monkey picked (fÜrr använde man dresserade apor som plockade bladen) och Queen eller King quality pü bättre kinesiska teer. När det gäller svart te sü fÜrekommer büde knoppar, smü hela blad, stora hela blad, sÜnderskurna blad och ocksü en del stjälkar, vilket gjorde att engelsmännen infÜrde ett bokstavssystem som kan verka fÜrvillande. Vi kan bÜrja med vad de vanligaste orden betyder. (B) Broken = FinfÜrdelade blad.

(O) Orange = Kunglig kvalitet, efter det holländska kungahuset Oranje Nassau.

(P) Pekoe = Kinesiskt ord fÜr vitt fjun, innebär att toppskottet finns kvar. (F) Flowery = Blommigt te frün späda blad med en hel del knoppar. (G) Golden = Te som innehüller gyllene toppskott.

(T) Tippy = Te med hÜg andel av unga bladknoppar. Alla dessa ord plus ett antal till används i olika kombinationer fÜr att fÜrklara bladens kvalitet. Smü finfÜrdelade blad ger ett mÜrkare te med fylligare smak, medan stora blad ger ett ljusare te med finare och elegantare aromer. Bladen sorteras genom att de für passera olika finmaskiga nät och

utseendebedöms av skickliga hantverkare. Dessa kvalitetsbeteckningar används mest på teer som är producerade i Indien och Sri Lanka, och de allra högsta beteckningarna nästan bara från området Darjeeling i Indien. Hur man nu klarar av att skilja på alla dessa klasser, framför allt om man kommer upp till de allra högsta, kan kännas som något av en gåta. Och vill man göra det hela ännu mer komplicerat kan man lägga till 1, 2 eller 3 beroende på vilken skörd det gäller, till exempel SFTGFOP:1. Men en 1:a kan även stå för den allra högsta kvalitet med tillägget First Flush (FF) eller Second Flush (SF). Det här är den officiella kvalitetsindelningen där hela blad och toppskott värderas högst. D = Dust: Smådelar, blandat med tedamm nästan i pulverstorlek.

F = Fannings: Smådelar som blir kvar när man sorterat de maskinfördelade bladen.

BP = Broken Pekoe: Små finfördelade krulliga blad som ger ett kraftigt te. BOP = Broken Orange Pekoe: Mindre finfördelade blad.

FBOP = Flowery Broken Orange Pekoe: Mindre finfördelade blad med en andel knoppar.

GFBOP = Golden Flowery Broken Orange Pekoe: Mindre finfördelade blad med mycket knoppar.

S = Souchong: Grova vridna blad som växt längre ned på busken, används mest till rökt te.

P = Pekoe: Korta krulliga blad, få knoppar.

OP = Orange Pekoe: Långa smala blad rullade på längden, få knoppar.

FOP = Flowery Orange Pekoe: Långa unga blad och en hel del knoppar.

GFOP = Golden Flowery Orange Pekoe: Långa unga, späda blad med knoppar av högre kvalitet.

TGFOP = Tippy Golden Flowery Orange Pekoe: Långa unga, späda blad med upp till en fjärdedel knoppar av hög kvalitet.

FTGFOP = Finest Tippy Golden Flowery Orange Pekoe: Toppkvalitet med större andel knoppar än TGFOP.

SFTGFOP = Special Finest Tippy Golden Flowery Orange Pekoe: Bättre kan inte ett svart te bli, perfekta blad med en mycket stor andel knoppar.

)nU MDJ EH RP HQ NDND 3X HUK " (OOHU YLQWDJH RFK ODJUDW WH Te är i första hand en färskvara som är allra godast direkt, eller några veckor efter att torknings- eller oxideringsprocessen har avbrutits. Egentligen är det rätt knepigt eftersom många teer bara skördas mellan mars och försommaren, så man får acceptera att teet kan vara 6–12 månader gammalt när man köper det. Det finns däremot alltid några undantag där ”ju äldre desto bättre” gäller.

3X HUKWH Pu-erh är en av de äldsta typerna av te i Kina med anor ända tillbaka till Handynastin (25–220 e Kr). Det produceras i Yunnan i den sydvästliga delen av Kina på upp till 2 000

meters höjd i sval och frisk bergsluft. Den finns i två varianter, grön som är den traditionella typen som mognar långsamt, eller mörk, oxiderad och behandlad för att lagringen ska gå fortare. De färska bladen knådas och rullas men processen avbryts inte med värme. Den vanligaste metoden är att te sammanpressat till hårda kakor sveps in i papper eller bambu. Kakorna får oxidera långsamt i fuktiga och kalla stenhus eller i grottor under många år tills smakerna blir komplexa och utvecklade – ungefär som att lagra ett fint vin! En ålder på 3–7 år är ganska vanligt och det går att hitta teer från tidigt 1990-tal i Sverige. Äldre teer från 60- och 70-talet går att köpa utomlands, men dessa blir givetvis mycket dyrare. De är inte så vanligt förekommande och är kanske mer att betrakta som samlarobjekt. Oftast säljs teerna i pressad form som runda kakor på några hundra gram. Dessa kakor fungerade också förr i tiden som så kallade tepengar och användes som betalningsmedel, eller som exklusiva gåvor värdiga en kejsare. Det är också en tesort som intresserar samlare, för i och med att hållbarheten i stort sett är oändlig så kan

.LQHVLVND RFK WDLZDQHVLVND WHHU I Kina, som skulle kunna kallas för teernas moder, tillverkas allt – vitt te, grönt te, gult te, oolongte, Pu-erhte och svart te. Longjing (Dragon Well eller drakbrunnen), som produceras i bergen nära staden Hangzhou väster om Shanghai i Zhejiangprovinsen görs av gröna, fina mjälla skott från vårens första skörd som kallas baby tea. Hangzhou är nog Kinas huvudstad i te och Longjing dess stolthet. Andra kända teer är Lu An Gua Pian från Anhuiprovinsen som enbart är gjort av toppblad som oxideras, rostas och hanteras vid en långsam process i ett antal wokpannor innan slutprodukten är perfekt. Tai Ping Monkey King som odlas i de gula bergen i samma område är lika berömt. Biluochun är ett grönt te från Wudistriktet i Jiangsu, Huangshan Maofeng är ett grönt te från berget Huangshan i Anhui och Meng Ding Huan Ya är ett gult te som var en hyllning till kejsaren under Tangdynastin (618-907 f Kr) och kommer från Mengberget i Sichuan, Bai Hao Yinzen är det finaste vita teet från Fujianprovinsen och är tillverkat på enbart unga knoppar och Bai Mu Da är ett annat vitt te som består av en knopp och två blad och anses näst finast. Ett liknande te är Lin Yun White Downey från Guangxiprovinsen. Sedan finns det

oolongteer som Da Hong Pao från Wuyibergen i Fujianprovinsen och Fenghuang Dancong från Guangdongprovinsen. Utbudet är enormt av lagrade teer som Pu-erh, jaderingar och olika jasminteer där man rullar bladen till små pärlor eller binder upp bladen så att de vecklas ut och det blir en vacker blomma i koppen. Gillar du rökighet så finns det rökta Bohea Souchong från Zhengshanbergen, en något lättare variant av Lapsang. De allra finaste kvaliteterna av te från Kina går inte att köpa. Detta gäller till exempel teer från berömda buskar, en hemlig inhägnad trädgård, eller ett 500-årigt teträd. De går nämligen direkt till den kinesiska regeringen, som förmodligen konsumerar dem själva eller bjuder på dem vid viktiga statsbesök Taiwans tehistoria är inte alls lika lång som Kinas eftersom allt te från början importerades från fastlandet. Det skulle dröja ända till 1860-talet innan man i liten skala planterade kinesiska plantor på ön, ett försök som nästan avstannade under den japanska ockupationen (1895-1945) då det mesta teet togs direkt från Japan. På 1950-talet började odlingarna utökas igen, och i och med att många från Fujianprovinsen hade utvandrat från Kina, blev det halvoxiderade oolongteet Taiwans specialitet.

.LQJ RI :KLWH 7HD :KLWH +DLU 6LOYHU 1HHGOHV (NR

2 g/2 dl, 80–85°C, 4–5 min, 3–4 ggr, vitt. www.graceteahouse.se

Blekgul färg. Medelstark, rätt frisk doft med svag gräsighet. Rätt fyllig, mjuk smak med inslag av torkat gräs och en svag Ürtighet. Ger mycket smak pü bara 2 gram knoppar.

2UJDQLF 6LOYHU 7LS )XMLDQ (NR

4 g/2 dl, 80°C, 2 min, 3–4 ggr, vitt. www.gronateimporten.se Blekgul färg. Medelstark doft av torkat gräs. Rätt fyllig, mjuk smak med inslag av torkat gräs och en svag Ăśrtighet.

%DL +DR <LQ =KHQ 6XSHULRU 2UJDQLF )XMLDQ (NR

4 g/2 dl, 80°C, 2 min, 2–3 ggr, vitt. www.houseoftea.se Blekgul färg. Medelstark, lite sĂśt doft av torkat gräs och kondenserad mjĂślk. Rätt fyllig, mjuk smak med inslag av torkat gräs och en svag Ăśrtighet.

$Q -L %D &KD 7RS *UDGH =KHLMDQJ 3 g/2 dl, 70°C, 1,5 min, 2–3 ggr, vitt. www.houseoftea.se Blekgul färg. Rätt stor frisk, gräsig doft med inslag av kokt broccoli och citrus. Mjuk, medelfyllig smak med goda gräsiga toner och en pigg efterbeska.

.LQJ RI :KLWH -DVPLQH )XMLDQ (NR

2 g/2 dl, 80–85°C, 4–5 min, 3–4 ggr, vitt. www.graceteahouse.se Blekbrun färg. Stor, nĂĽgot sĂśt och blommig doft av syrener och jasmin. Rätt fyllig, blommig, parfymerad och intensiv smak av jasmin och sĂśtma. LĂĽng eftersmak.

4XHHQ RI :KLWH -DVPLQH )XMLDQ (NR

2 g/2 dl, 80–85°C, 4–5 min, 3–4 ggr, vitt. www.graceteahouse.se Blekbrun färg. Medelstark doft av blommor och jasmin. Rätt fyllig, blommig och parfymerad smak av jasmin. Dock inte alls sĂĽ intensiv som King of White Jasmin.

0HQJ 'LQJ +XDQJ <D 3 g/2 dl, 80°C, 1 min, 2–3 ggr, gult. www.houseoftea.se Blekgul färg. Medelstark, lite gräsig och kryddig doft. Medelfyllig smak med grĂśna, gräsiga toner och en svag rĂśkighet, strävhet och efterbeska.

6LFKXDQ *UHHQ 1HHGOHV 4 g/2 dl, 80–90°C, 2–3 min, 2–3 ggr, grĂśnt. www.gronateimporten.se Ljusgul färg. Medelstark, nĂĽgot sĂśt och gräsig doft. Medelfyllig smak med grĂśna, gräsiga toner och viss efterbeska.

-DGH 5LQJV <XQQDQ 4 g/2 dl, 80–90°C, 1–2 min, 2–3 ggr, grĂśnt. www.gronateimporten.se Blek gulbrun färg. Medelstark, nĂĽgot rĂśkig doft. Medelfyllig, rätt mjuk och nĂĽgot rĂśkig smak med en svag gräsighet och en balanserad efterbeska.

$OSLQH /XQJ &KLQJ =KHMLDQJ (NR

4 g/2 dl, 80–90°C, 1–1,5 min, 2–3 ggr, grĂśnt. www.gronateimporten.se Blekgul färg. Stor, nĂĽgot sĂśt doft med inslag av gräs och blommor. Rätt fyllig, nĂĽgot sĂśt smak med balanserad gräsighet, citrustoner och en lite pigg, syrlig och gräsig avslutning.

5HIHUHQVHU Te från Sencha till Lapsang, Petter Bjerke och Mauris Vernon, Natur & Kultur Te, Viola von Wachendorf, Läsförlaget Med smak av te, Jan Sigurd, Anders Nilsson, Jan Emzén och Gunnar Nydrén, Damm förlag

7DFN RFK LQN|SVVWlOOHQ Angela Ljungblad och Ashok Kapoor Chaikhana AB Svartmangatan 23 111 29 Stockholm www.chaikhana.se Ann Gustafsson Gott Grönt Te Sibeliusgången 48 164 72 Kista www.gottgrontte.se Grace Guo Grace Tea House Beridarebanan 1 111 51 Stockholm www.exclusivetea.se www.graceteahouse.se Charlotte Lesche Gröna Teimporten AB Jettendal 185 41 Vaxholm www.gronateimporten.se

Te

Boken bjuder på en fullständig översikt om teet, dess historia, hur det spreds till Europa och om det berömda Boston Tea Party i USA, olika sorter från hela världen och hur du kokar det perfekta teet. Vad är det egentligen för skillnad på grönt och rött te? Du får också veta hur man framställer olika teer och hur vissa metoder påverkar smakerna.

En handbok

I En handbok te får teälskaren verkligen sitt lystmäte. Te är hälsosamt då det innehåller bland annat mycket antioxidanter som sägs skydda mot olika sjukdomar och bevara oss unga.

En Handbok

Ett unikt inslag i boken är teprovningarna. Författaren vill här inspirera oss till att våga prova lite mer udda teer. För att underlätta för den aningen skeptiska tedrickaren har han gjort det själv först. Här får du betyg och smakomdömen på teer från Japan till Sri Lanka, och så klart Kina. De är provade ”ur en vinprovares perspektiv” och tillagade enligt producentens rekommendationer. Något att göra hemma själv! Så, fram med kopparna, ladda tekokaren och njut!

Om författaren Författare är Roland Eriksson, en kännare på det mesta som har med livets goda att göra. Med ett intresse sedan snudd på barnsben kring detta är hans kunskaper även om te omfattande.

ISBN 978-91-85329-95-3

9 789185 329953

10000

Roland Eriksson

Roland Eriksson har anställning som sensorisk bedömare på Pernod/ V&S Group och han är också en flitig föredragshållare kring både cognac, vin, sherry, ost och andra delikatesser. Han har god vana att berätta om alla de underhållande detaljer som kännetecknar allt vad njutningsfull mat och dryck heter. Det är därför med stor behållning som du här kan ta del av hans erfarenheter kring även te.

Roland Eriksson

7H

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.