9789147091843 by Smakprov Media AB

JEGORENKOV • SALOMAA • RYDÉN

Libers ryska grammatik innehåller ryska språkets basgrammatik. Boken är avsedd för alla som lär sig ryska på gymnasiet, inom vuxenutbildningen och för självstudier. Libers ryska grammatik är som en rysk docka i uppslagsform. Här hittar du all den basgrammatik du behöver för att börja kunna kommunicera på ryska. Till grammatiken hör en övningsbok. Övningsboken innehåller grammatikövningar från en mycket enkel till en mer krävande nivå. Avsikten är att ge en klar bild över hur ryskan är uppbyggd och att öva de grundläggande moment som behövs för att förstå och kunna använda språket i praktiken.

Libers ryska grammatik omfattar:

LIBERS RYSKA GRAMMATIK

MARJA JEGORENKOV • TIINA SALOMAA • KERSTIN B. RYDÉN

LIBERS RYSKA GRAMMATIK

Grammatika Övningsbok Facit till övningsboken (Internetversion)

Best.nr 47-09184-3 Tryck.nr 47-09184-3

Omslag LIBERS RYSKA GRAMMATIK 1

10-03-09 14.04.49

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Libers ryska grammatik Marja Jegorenkov Tiina Salomaa Kerstin B. Rydén

LIBER

Dobr• pov∞lowatx!

Libers ryska grammatik är avsedd för ryskstuderande på ungdomsgymnasiet, komvux och baskursen på universitetsnivån men passar också för självstudier. Boken innehåller den ryska basgrammatiken men går också djupare in på vissa områden för att tillgodose behoven hos de studerande som har kommit lite längre i sina studier. Vårt mål har varit att skriva en grammatikbok med enkla och tydliga förklaringar och som det är lätt att hitta i. Reglerna har exempelmeningar på vardagligt modernt språk och alla exempel är dessutom översatta till svenska. Libers ryska grammatik är en självständig grammatikbok, men den kan också användas tillsammans med läroboken Movno! Som komplement till grammatikboken finns en separat övningsbok, med facit på Internet.

Velaem uspeha w izu^enii russkogo qzyka! Vi önskar lycka till med studierna i ryska!

Ryska språkets historia Ryska är ett indoeuropeiskt språk och tillhör den östslaviska språkgruppen. Dit hör även vitryska och ukrainska. Det ryska alfabetet med sina kyrilliska bokstäver har sina rötter i 1000–1100-talet. På 800-talet regerade Rotislav i Stormähren. Han bad Bysans att skicka slavisktalande lärare till landet för att sprida kristendomen. De grekiska bröderna Kyrillos och Methodius från staden Soluni åtog sig uppdraget. Bröderna skapade ett nytt språk där slaviska språk blandades med dialekten från Thessaloniki. Ett nytt alfabet skapades, glagolitsa, och ett nytt språk, fornkyrkoslaviska, som spreds i Bulgarien, Ryssland och andra slaviska länder. Med tiden ersattes glagolitsa av det kyrilliska alfabetet (kir¶llica).

Efter 1100-talet började man använda kyrkslaviska som sedan förstärkte sin ställning som slavernas gemensamma religiösa språk. Kyrkslaviskan används fortfarande som gudstjänstspråk i de ortodoxa kyrkorna i Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Bulgarien, Makedonien och Serbien. Peter den Store reformerade det ryska alfabetet i början av 1700-talet. Under 1700- och 1800-talet började ryskan användas som litterärt språk, framför allt tack vare författaren Aleksander Pusjkin. Det moderna alfabetet reformerades efter revolutionen 1918, då man tog bort några tecken som blivit betydelselösa.

Substantiv Su]estw¶telxnye

Innehållsförteckning 3

Adverb • Nar§^iq

Alfabetet • Alfaw¶t

Allmänt om ryska språket

Adverbens bildning Adverbens komparation

50 50 51

Pronomen • Mestoim§niq

Personliga pronomen Possessiva pronomen

52 53 53 54 55 55 55 55 56 57 57 57 57 57 58 58

Dobr• pov∞lowatx!

Ordens betoning Hårt och mjukt uttal Vokaler Konsonanter Skrivregel Vokaler som faller bort eller läggs till Intonation Ordföljd

7 7 7 9 11 11 11 12

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Genus

13 15 16 16 20 20 24 24 24 27 30 31 33 36 38 38 39 40

Icke levande och levande substantiv Substantiv med hård och mjuk stam

Numerus Kasus Hur kasus bildas Hur kasus används NOMINATIV GENITIV DATIV ACKUSATIV INSTRUMENTALIS LOKATIV KASUS EFTER VERBKONSTRUKTIONER

Egennamn Ryska personnamn Främmande namn Ortsnamn

Adjektiv • Prilag∞telxnye

Adjektivens böjning Korta adjektiv Adjektivens komparation

41 43 46 46 48 49 49

Komparativ Superlativ

Possessiva adjektiv Substantiverade adjektiv

moj, twoj, etc.

Reflexivt pronomen Reciprokt pronomen Demonstrativa pronomen £tot, £ta, £to, £ti den här, de här tot, ta, to, te den där, de där tak•j, tak∞q, tak•e, tak¶e sådan, så

Definita pronomen wesx, wsq, ws≤, wse hel/a, all/a k∞vdyj varje, var och en l@b•j varje, vilken som helst wsækij varje, alla slags sam, sam∞, sam•, s∞mi själv s∞myj, s∞maq, s∞moe, s∞mye samma, just, själv

Interrogativa pronomen kto? vem? ^to? vad? kak•j? kak∞q? kak•e? kak¶e? hurdan? kot•ryj? kot•raq? kot•roe? kot•rye? vilken? ^ej? ^xq? ^x≤? ^xi? vems?

Indefinita pronomen Pronomen som slutar på -to Pronomen som slutar på -nibudx och -libo Pronomen som börjar på -k•e n§kotoryj någon, något, några n§kto (kt•-to), n§^to (^t•-to)

Nekande pronomen och adverb Pronomen som börjar på ni Adverb som börjar på ni Pronomen som börjar på ne

Relativa pronomen kot•ryj, kot•raq, kot•roe, kot•rye som, vilken kto som, vilken ^to som, vilket

59 59 59 59 60 60 60 60 61 61 61 61 61 62 62 63 63 63

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Pronominaladverb som uttrycker en mängd sk•lxko? hur många? hur mycket? st•lxko så mycket n§skolxko några

64 64 64 64

Räkneord • ~isl¶telxnye

Grundtal

65 65 67 68 69 69 69 70 71 71

Räkneord + substantiv/adjektiv Grundtalens böjning

Ordningstal Tidsuttryck Datum Klockslag

Kollektiva räkneord Bråktal Gruppräkneorden •ba •be båda

Verb • Glag•ly Tempus Presens 1:A KONJUGATIONEN 2:A KONJUGATIONEN VERB PÅ - owa-, -ewa- OCH - sq

Preteritum Futurum

Aspekter Aspektbildning Användning av aspekter i preteritum

Konditionalis Imperativ Verb som slutar på -sq Infinitivens användning Opersonliga uttryck

72 72 72 73 73 73 74 75 76 76 77 78 79 80 81 83

Nekande satser Ägande Avsikt och önskan Direkt och indirekt tal Rörelseverb

Particip Gerundium Passiv

83 83 84 85 86 86 88 89 92 93

Konjunktioner • Soÿzy

Samordnande konjunktioner Underordnande konjunktioner

94 95

Tidsuttryck • Wyrav§niq wr§meni

Rörelseverb utan prefix Rörelseverb med prefix

Dygn Dagar Veckor Månader År Århundrade Övriga tidsuttryck

96 97 98 98 99 99 100

Prepositioner • Predl•gi

101

Tillägg

105

Substantivens böjningsmönster Adjektivens böjningsmönster Böjning av de vanligaste verben Böjning av rörelseverb utan prefix Förkortningar

105 106 106 108 111

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Alfabetet | Alfaw¶t TRYCKBOKSTÄVER

Aa Bb Ww Gg Dd Ee E≤ Vv Zz Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Rr Ss Tt Uu Ff Hh Cc ~^ {[ }] _ y x |\ `@ Qq

TRANSKRIBERING

a b v g d e, je o, jo zj z i j k l m n o p r s t u f ch ts tj sj sjtj hårt märke (markeras inte) y mjukt märke (markeras inte) e ju ja

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Allmänt om ryska språket

Ordens betoning Hur man betonar orden är mycket viktigt för betydelsen. Betoningen är rörlig. En betonad vokal uttalas lite längre än en obetonad. Betoningen kan växla i ett och samma ord i olika böjningsformer: g•rod – gorod∞ stad – städer Ett ord kan ha olika betydelser, beroende på vilken vokal som betonas: zam•k lås – z∞mok slott

Hårt och mjukt uttal De flesta ryska konsonanter kan vara hårda eller mjuka. Konsonanten är hård om den står före a, o, u, \, y. Konsonanten är mjuk om den står före x, e, i, q, ≤, @. De hårda konsonanterna uttalas i stort sett som motsvarande svenska. De mjuka konsonanterna bildas genom att man höjer tungan mot gommen ungefär som när man ska uttala j.

Vokaler Ryskans vokaler är: HÅRDA

MJUKA

≤

Uttalsregler o betonat • o uttalas som [o]: dom hus, port hamn

obetonat • o uttalas som [a] (uttalet beror på var i ordet o står): okn• fönster, d•ktor doktor, m§sto plats, Moskw∞ Moskva, k•smos rymden, kosmos

Allmänt om ryska språket

betonat • a uttalas som [a]: k∞rta karta, traw∞ gräs

obetonat • a uttalas som [ ] efter konsonanterna ^ och ]: ^asº klocka, ]aw§lx harsyra

betonat obetonat • e uttalas som [e] inuti ord och • e uttalas som [je] i början av ord gör föregående konsonant mjuk: och stavelser: rak§ta raket, tekst text, ed∞ mat, El§na Helena stud§nt student, elev, pr§ssa press • e uttalas som ett mellanting mellan • e uttalas som [je] i början av ord e och i: och stavelser och efter mjukt och sestr∞ syster, te∞tr teater, hårt märke: rekl∞ma reklam, rem•nt reparation, estx äta, po§hatx åka, matem∞tik matematiker, pl∞txe klänning restor∞n restaurang

• e uttalas som ett kort e i slutet av ord: m•re hav, p•le fält

betonat • q uttalas som [ja] inuti ord och visar att föregående konsonant är mjuk: dædq morbror, farbror, mæso kött, nænq barnflicka • uttalas som [ja] i början av ord och stavelser och efter mjukt och hårt märke: ærkij klar, twoæ din (fem.), semxæ familj

≤ @

obetonat • q uttalas som [ji] i början av ord och stavelser: qzºk språk, qjc• ägg • q uttalas som ett mellanting mellan e och i: lqgª[ka groda, pqtn∞dcatx femton • q uttalas som ett kort [ja] i slutet av ord: nænq barnflicka, b∞nq bastu

alltid betonade • i början av ord och stavelser och efter mjukt och hårt märke uttalas ≤ som [jo] och @ som [ju]: ≤v igelkott, mo≤ min (neutrum), @g söder, poÿt de sjunger

Allmänt om ryska språket

Konsonanter Ryska konsonanter kan vara mjuka eller hårda. Obs! ^, ] är alltid mjuka; v, [, c är alltid hårda.

Uttalsregler Konsonanterna är antingen tonande eller tonlösa.

Konsonantpar TONANDE

TONLÖSA

[

Tonande konsonanter uttalas som tonlösa i slutet av ord: grib svamp ~§how Tjechov Peterbªrg Sankt Petersburg g•rod stad Par¶v Paris raz gång Tonande konsonant uttalas tonlöst framför tonlös konsonant: w•dka (dk uttalas tk) vodka awt•bus (wt-ft) buss l•vka (vk-[k) sked w sadª (ws-fs) i parken Tonlös konsonant uttalas som tonande framför tonande konsonant. Undantag: inte framför w! wokz∞l (kz-gz) järnvägsstation futb•l (tb-db) fotboll \kz∞men prov anekd•t (kd-gd) vits

Konsonanter utan par TONANDE

TONLÖSA

]

Konsonanter före l, m, n, r uttalas tonlöst.

Konsonantkombinationer s[, z[ – [[

bes[ªmno

tyst

sv, zv – vv

s vurn∞lom

med en tidning

s^, z^ – ]

izw•z^ik

chaufför

stn – sn

grªstnyj

ledsen

zdn – zn

p•zdno

sent

ndsk – nsk

finlændskij finsk

Allmänt om ryska språket

stsk – ssk

tur¶stskij

turist-

stl – sl

s^astl¶wyj

lycklig

rdc – rc

s§rdce

hjärta

wstw – stw

^ªwstwo

känsla

lnc – nc

s•lnce

sol

Konsonantväxling g–v

d–v

d – vd

z–v s–[

h–[ k–^

t–^

sk – ] st – ]

c–^ b – bl p – pl m – ml w – wl

drug – druv•k str•gij – str•ve pomogª – pom•ve[x molod•j – mol•ve w¶detx – w¶vu – w¶di[x rod¶tx – rovd§nie oswobod¶tx – oswobovd§nie n¶zkij – n¶ve priglas¶tx – prigla[§nie pis∞tx – pi[ª – p¶[e[x starªha – starª[ka mægkij – mægê pe^x – pekª – pe^≤[x krut•j – krªê otw§titx – otw§û – otw§ti[x isk∞tx – i]ª – ¶]e[x prost•j – pr•]e propust¶l – propª]ennyj p∞lec – p∞lxîk l@b¶tx – l@blÿ – lÿbi[x kup¶tx – kuplÿ – kªpi[x kup¶l – kªplennyj korm¶tx – korml§nie de[≤wyj – de[§wle ispr∞wil – ispr∞wlennyj

vän – liten vän sträng – strängare jag hjälper – du hjälper ung – yngre se – jag ser – du ser föda – födelse befria – befrielse låg – lägre bjuda – inbjudan skriva – jag skriver – du skriver gammal kvinna – gumma mjuk – mjukare baka – jag bakar – du bakar brant – brantare svara – jag svarar – du svarar söka – jag söker – du söker enkel – enklare försummade – försummad finger – lillfinger älska – jag älskar – du älskar köpa – jag köper – du köper köpte – köpt mata – utfodring billig – billigare rättade – rättad

Allmänt om ryska språket

Skrivregel Efter följande bokstäver skrivs i. k, g, h, v, ^, [, ]

OBS!

Efter v och [ uttalas i som y.

Vokaler som faller bort eller läggs till o och e faller bort utom i nominativ och ackusativ singular: rot rta mun – munnens denx dnq dag – dagens o och e faller bort i ord som slutar på -ok, -ek, -ec utom i nominativ och ackusativ singular: tigr≤nok tigr≤nka tigerunge/ns ot§c otc∞ pappa/ns o och e faller bort i femininum, neutrum och plural av korta adjektiv: k•rotok korotk∞, k•rotko, korotk¶ kort kr∞sen krasn∞, krasn•, krasnº röd i många former av genitiv plural skjuter man in en extra vokal om stammen slutar på två konsonanter: e eller ≤ om en av de två konsonterna är k, g eller h och den andra är v, ^, [, ], j, x eller om ingen av de två konsonanterna är k. I andra fall är den extra vokalen o. l•vka l•vek sked tar§lka tar§lok tallrik sestr∞ sest≤r syster okn• •kon fönster

Intonation I talad ryska stiger eller faller intonationen i slutet av satsen. Intonationen har stor betydelse för förståelsen.

Påståenden • I ett påstående faller intonationen i slutet av meningen. P∞pa got•wit z∞wtrak. Pappa lagar frukost.

Allmänt om ryska språket

Frågor I frågor som inte börjar med ett frågeord går intonationen upp på det ord eller den fras man vill ha svar på. P∞pa got•wit z∞wtrak? Lagar pappa frukost (eller är det mamma)? P∞pa got•wit z∞wtrak? Lagar pappa frukost (eller stökar han bara till)? P∞pa got•wit z∞wtrak? Lagar pappa frukost (eller lagar han lunch)? I frågor som inleds med ett frågeord går intonation upp kraftigt på frågeordet. Kto £to byl? Vem var det? Gde ty vil? Var bodde du?

Ordföljd Ordföljden i ryska meningar är relativt fri, men genom att växla ordföljd kan man få språklig variation. P§tq kup¶l m∞me pod∞rok w^er∞. Petja köpte en present till mamma igår. W^er∞ P§tq kup¶l m∞me pod∞rok. Igår köpte Petja en present till mamma. (Se ”Direkt och indirekt tal” på s. 85.)

Substantiv | Su]estw¶telxnye Genus • Rod Ryska substantiv har tre genus: maskulinum (muvsk•j rod, m.), femininum (v§nskij rod, v.) och neutrum (sr§dnij rod, sr.). Maskulina substantiv slutar på konsonant eller -x eller betecknar manliga varelser. Feminina substantiv slutar på -a, -q eller -x. Neutrala substantiv slutar på -o, -e eller -mq. OBS! Ryskan har inga bestämda eller obestämda artiklar. Kniga = bok, en bok, boken; knigi = böcker, böckerna. MASKULINUM (on)

FEMININUM (on∞)

diw∞n

soﬀa

muz§j

museum

rublx

rubel

p∞pa

pappa

P§tq

Petja

NEUTRUM (on•)

l∞mpa

lampa

m§sto

plats

ned§lq

vecka

p•le

fält

rolx

roll

¶mq

namn

Vissa substantiv som slutar på -x är maskulina, andra är feminina. Det finns inga exakta regler för vilka substantiv som är maskulina eller feminina. Man måste lära sig varje ord för sig. Några regler finns: Femininum Ord som slutar på -znx,- stx, -sx, -wx, -bx, -px: viznx liv r∞dostx glädje

Femininum Ord som slutar på -[x, -vx, -^x, -]x: rovx råg no^x natt

Maskulinum Månader som slutar på -x: qnw∞rx januari noæbrx november

Substantiv som slutar på -a eller -q och som betecknar manliga varelser och diminutivformer (smeknamn) av manliga namn är maskulina: ÿno[a yngling dædq farbror, morbror slug∞ tjänare st∞rosta ordningsman sudxæ domare M¶[a Misja Dessa substantiv böjs som femininer, men tillhörande adjektiv och pronomen böjs i maskulinum: moj molod•j p∞pa min unga pappa

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Följande tio ord på -mq är neutrala: ¶mq namn wr§mq tid zn∞mq fana s§mq frö t§mq hjässa str§mq stigbygel

pl∞mq låga br§mq börda

pl§mq folkstam wºmq juver

Oböjliga lånord på -o, -i, -e, -u, -@ kan vara maskulina, feminina eller neutrala. Maskulinum – lånord som betecknar män eller djur: ma£stro maestro kengurª känguru atta[§ attaché [impanz§ chimpans – ordet ”kaffe”: ^≤rnyj k•fe svart kaffe – bl.a. följande ord: torn∞do tornado h¶ndi hindi Femininum – lånord som betecknar kvinnor: l§di lady miss fröken – bl.a. följande ord: cec§ (mªha) tsetsefluga salæmi (kolbas∞) salami awenÿ (ªlica) aveny

Neutrum – lånord som betecknar föremål eller begrepp: r∞dio radio metr• metro, t-bana interwxÿ intervju palxt• rock

– Oböjliga geografiska namn får samma genus som sitt huvudord: Umeo (g•rod) – är maskulinum. – Lånord som slutar på -a/-q böjs på vanligt sätt.

Yrken är oftast maskulina: inven§r ingenjör arhit§ktor arkitekt Adjektiv som bestämningsord till yrken är maskulina, men verben anpassas efter personen: Moæ m∞ma – hor•[ij wra^. Min mamma är en bra läkare. W^er∞ prof§ssor Vªkowa ulet§la w Am§riku. Igår reste professor Zjukova till Amerika. Nationalitetsord och vissa yrken har olika form för män och kvinnor: akt≤r, aktr¶sa skådespelare, skådespelerska [wed, [w§dka svensk, svenska

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Vissa ord som betecknar mänskliga tillstånd och egenskaper kan vara maskulina eller feminina, beroende på vem de syftar på: sirot∞ föräldralöst barn ªmnica klok person grqznªlq smutsgris obv•ra matvrak Adjektiv och andra bestämningsord till dessa substantiv är maskulina eller feminina, beroende på vem substantivet syfter på: Moj ml∞d[ij brat udiw¶telxnyj grqznªlq. Min yngste bror är en otrolig smutsgris.

Icke levande och levande substantiv Icke levande Hit räknas föremål, abstrakta begrepp och företeelser. krasot∞ skönhet stol bord •blako moln Maskulina och neutrala substantiv i singular och plural har samma form i nominativ och ackusativ.

Levande Hit räknas människor, djur, fåglar, fiskar och insekter. stud§nt student mªha fluga solow§j lärka

k•[ka katt

Dessa substantiv är oftast maskulina eller feminina. Några är neutrala, t.ex.: lic• person su]estw• varelse ditæ barn nasek•moe insekt viw•tnoe djur Maskulina och neutrala levande substantiv i singular och plural har samma form i ackusativ och genitiv. Feminina substantiv i plural har samma form i ackusativ och genitiv. OBS!

Djur, fåglar och fiskar som maträtt böjs vanligtvis som levande substantiv. My §li cyplæt i kr•likow. Vi åt kyckling och kanin. Litterära verk med huvudpersonens namn som titel böjs som levande substantiv. My ^it∞li “Ewg§niq On§gina”. Vi läste ”Eugen Onegin”. Orden tip typ, •braz gestalt, har∞kter karaktär böjs som icke levande substantiv.

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Substantiv med hård och mjuk stam MASKULINUM

FEMININUM

NEUTRUM

HÅRD STAM

stol

bord

kn¶ga

bok

okn•

fönster

MJUK STAM

muz§j

museum

p§snq

sång

m•re

hav

gostx

gäst

tetr∞dx

häe

Substantiv som slutar på konsonant, -o eller -a har hård stam. Substantiv som slutar på -x (mjukt märke), -j, -q eller -e har mjuk stam.

Numerus • ~ISL• De flesta ryska substantiv används både i singular och plural. Plural bildas vanligtvis genom att en ändelse läggs till singularformen.

Maskulinum och femininum Maskulina substantiv som slutar på hård konsonant och feminina substantiv som slutar på -a får pluraländelsen -y. SINGULAR

PLURAL

vurn∞l

vurn∞ly

tidskri

v§n]ina

v§n]iny

kvinna

Substantiv som slutar på -x, -j, -q, -iq får pluraländelsen -i. rublx

rubl¶

rubel

rolx

r•li

roll

muz§j

muz§i

museum

ned§lq

ned§li

vecka

l¶niq

l¶nii

linje

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Maskulina substantiv som slutar på -k, -g, -h, -v, -^, -[, -] och feminina substantiv som slutar på -ka, -ga osv. får pluraländelsen -i. (Uttal, se s. 11.) m∞lx^ik

m∞lx^iki

pojke

d§wo^ka

d§wo^ki

flicka

kn¶ga

kn¶gi

bok

or§h

or§hi

nöt

mq^

mq^¶

boll

pla]

pla]¶

regnrock

nov

nov¶

kniv

karand∞[

karanda[¶

penna

Neutrum Neutrala substantiv på -o får pluraländelsen -a. Neutrala substantiv på -e får pluraländelsen -q. SINGULAR

PLURAL

okn•

•kna

fönster

p•le

polæ

fält

zd∞nie

zd∞niq

byggnad

Oregelbunden plural Några vanliga maskulina substantiv får pluraländelsen -a eller -q. Denna ändelse är alltid betonad. SINGULAR

PLURAL

b§reg

bereg∞

strand

bok

bok∞

sida

w§^er

we^er∞

kväll

g•rod

gorod∞

stad

dom

dom∞

hus

les

les∞

skog

n•mer

nomer∞

nummer

•strow

ostrow∞

p•ezd

poezd∞

tåg

u^¶telx

u^itelæ

lärare

cwet

cwet∞

färg

Substantiv • Su]estw¶telxnye

Några maskulina substantiv som slutar på hård konsonant samt vissa neutrala substantiv som slutar på -o får pluraländelsen -xq. brat

br∞txq

bror

d§rewo

der§wxq

träd

list

l¶stxq

blad (på växt)

muv

muvxæ

äkta man

stul

stªlxq

stol

Några neutrala substantiv som betecknar par får pluraländelsen -i. kol§no

kol§ni

knä

ple^•

pl§^i

axel

ªho

ª[i

öra

Några substantiv har en förändrad pluralstam. do^x

d•^eri

dotter

drug

druzxæ

vän

¶mq

imen∞

namn

reb≤nok

d§ti

barn

matx

m∞teri

mamma

cwet•k

cwetº

blomma

^elow§k

lÿdi

människa

Substantiv som slutar på -anin/-qnin får pluraländelsen -ane/-qne. angli^∞nin

angli^∞ne

engelsman

OBS!

gorov∞nin

gorov∞ne

stadsbo

rossiænin

rossiæne

ryss

gospod¶n gospod∞ hozæin hozæewa

Djurungar som slutar på -≤nok/-onok får pluraländelsen -qta/-ata. kot≤nok

kotæta

kattunge

medwev•nok

medwev∞ta

björnunge

herr värd, värdfolk

ISBN 978-91-47-09184-3 © 2010 Liber AB för den svenska upplagan © 2008 originalets titel: Movno i grammatika! Marja Jegorenkov, Tiina Salomaa och Otava Förlag, Finland Projektgrupp: Kerstin B. Rydén, Anna Gezelius, Kjell Bånge och Anna Törnqvist Göpel Teckningar och illustrationer: Gua Vainio, Tanja Varonen Omslag: Eva Jerkeman Omslagsfoto: Rex Features/ IBL Bildbyrå Grafisk formgivning: Irja Louhio Språkgranskare: Johan Forsell Första upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

JEGORENKOV • SALOMAA • RYDÉN

Libers ryska grammatik omfattar:

LIBERS RYSKA GRAMMATIK

MARJA JEGORENKOV • TIINA SALOMAA • KERSTIN B. RYDÉN

LIBERS RYSKA GRAMMATIK

Grammatika Övningsbok Facit till övningsboken (Internetversion)

Best.nr 47-09184-3 Tryck.nr 47-09184-3

Omslag LIBERS RYSKA GRAMMATIK 1

10-03-09 14.04.49