Effektiv logistik

Page 1

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

Effektiv logistik med fokus på optimering och tillväxt

NOVEMBER 2013

E-handel

– skapar nya utmaningar

Citylogistik

– utökade satsningar

Supply chain management

– hur hanteras flödet?

Anna Greisz

– logistiken hos Coca-Cola

Logistikläget

Affärssystem och nyckeltal

Hållbar transport

– avgörande faktorer

– effektivisera logistikprocessen

– elvägar möjlig lösning

Nyhet! Hemleverans av paket – dag, kväll och på lördagar. Läs mer på bring.se/ehandel


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

LE D A RE

Effektiv logistik – från beslutsfattare till konsument Väl fungerande logistik­ kedjor är av stor betydelse för tillväxt och kon­ kurrenskraft. Staten har en viktig förutsättnings­ skapande roll som ansva­ rig för lagstiftning och regelverk, för utbyggnad och underhåll av infra­ strukturen och vilka ­skatter, avgifter och styr­ medel som långsiktigt ska gälla på transportområdet.

Sverige är ett av de länder i Europa som är mest beroende av effektiv logistik. Näringslivet är starkt beroende av att de villkor som man arbetar under är stabila. De olika artiklarna i tidningen landar i en övergripande fråga om hur en effektiv logistik samlat och i dess olika delar kan användas som ett medel för jobb och konkurrenskraft för näringslivet, och för Sverige som nation. är avgörande delar i hela logistikkedjan. Hamnar liksom kombiterminaler är platser där gods antingen byter transportslag eller sorteras om i transportkedjan. De är helt nödvändiga. Omkring 90 procent av svensk export och import sker med sjöfarten. Det är även viktigt att den anslutande infrastrukturen i form av vägar och järnvägar till viktiga hamnar har hög kapacitet och tillgänglighet.

Sjöfart och hamnar

som negativt påverkar det svenska näringslivets konkurrenskraft är EU:s svaveldirektiv för sjöfarten i norra delen av Europa från och med den 1 januari 2015. Näringslivet ifrågasätter inte vikten av skärpta regler för utsläpp av svavel från fartygsbränsle men den snäva tidsplanen motverkar en problemfri omställning. Likaså måste konkurrensvillkoren vara lika för företag inom hela EU. En viktig fråga

Guy Ehrling, Kanslichef Näringslivets Transportråd

Det är då positivt att regeringen i budgetpropositionen för 2014 föreslår satsningar riktade till sjöfarten och basindustrin för att underlätta den omställning som EU:s svaveldirektiv innebär. Svaveldirektivet innebär kraftigt ökade bränslekostnader och därmed ökade transportkostnader för industrin i Sverige.

» Omkring 90

procent av svensk export och import sker med sjöfarten.

föreslås en tillfällig ökning av anslagen till Sjöfartsverket under tre år, 2014 till 2016. Förslaget skapar förutsättningar för en sänkning av farledsavgifterna vilket innebär minskade kostnader för rederier och näringsliv. De av regeringen föreslagna åtgärderna täcker dock inte de ökade kostnaderna till följd av svaveldirektivet, men är ett första betydelsefullt steg i rätt riktning. Dock behövs fler åtgärder för att bevara och förstärka konkurrenskraften. Huvuddelen av regeringens satsning på sjöfarten och basindustrin är tidsbegränsad I budgetpropositionen

läs mer om...

till tre år. De nya kostnadsdrivande svavelreglerna är permanenta. Den ökade urbaniseringen och inflyttningen till städerna leder till att framkomligheten i dessa kommer att bli en allt viktigare faktor för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i framtiden. Behovet av godstransporter i våra städer kommer att öka både genom inflyttning och till följd av ökat välstånd. Konsumenter kommer även i allt högre utsträckning använda sig av e-handelstjänster. För att garantera att e-handeln kan fortsätta att växa krävs främst förbättrad infrastruktur, effektivare varudistribution samt smidiga och säkra returlösningar. Detta kommer att leda till ändrade distributionsmönster som ställer krav på framsynthet i infrastrukturplaneringen. 2014 ska regeringen fatta beslut om nivåer och inriktningen av investeringarna i infrastrukturen under de kommande tolv åren, 2014 till 2025. Ett unikt tillfälle att långsiktigt skapa goda förutsättningar för tillväxt och konkurrensfördelar för Sverige och att ta ett samlat grepp på framtidens infrastruktur, transporter och logistik. Under våren

allt snabbare och regering och riksdag måste systematiskt, flerårigt och långsiktigt skapa förutsättningar för framflyttade svenska logistikpositioner.

06

08

10

16

04 Satsning på citylogistik – internationell trend 05 Hur är läget? 06 E-handel – fortsatt tillväxt och nya krav 08 Supply chain management – samarbete och överblick 10 Profilintervju – Anna Greisz 12 Hur skapas effektiv logistik? 14 Expertpanel – trender och behov i logistikbranschen 16 Hållbara transporter – utmaningar att vänta

Omvärlden förändras

18 Krönika

Effektiv logistik

Detta är Smart Media

Projektledare: Simon Lönnström, simon.lonnstrom@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Annika Wihlborg, Fredrik Dhejne Omslagsbild: Stefan Nilsson Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Svenska Dagbladet, november 2013 Tryck: V-TAB Södertälje Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar auto­ matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

www.corem.se

Följ oss:

Lediga lager- och produktionslokaler i Växjö För dig som uppskattar hög kvalitet erbjuder vi lager- och produktionslokaler i Växjö från 2 000 kvm till 26 000 kvm. Lägg därtill bärighet om 6 000 kg/kvm, två spåranslutningar, 2 000 kvm fryslager samt 3 500 kvm kontor och personalutrymmen med matsal, gym mm. Ett flexibelt, prisvärt alternativ där kvalitet, tillgänglighet och stora, funktionella ytor möjliggör många olika lokallösningar.

T E K N I S K I N F O R M AT I O N – L Å D A N 1 , H Ö G S B Y VÄ G E N 1

• Takhöjd 6 till 9 meter. • 55 externa portar (vädertätning och lastbrygga). • Invändig miljöstation med lastkaj. • Möjlighet till egen restaurang och matsal. • Helsprinklade lagerytor.

För ytterligare information kontakta Jesper Carlsöö på 073 - 357 18 87 eller jesper.carlsoo@corem.se

• Kraftförsörjning: 1 300 A. • 2 spåranslutningar in i fastigheten. • Bärighet i golv 6 000 kg/kvm. • Frysrum 2 000 kvm med 1 600 pallplatser. • 25 000 kvm ranger- och parkeringsytor.

Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel.


lyckad logistik

Intermodal terminal

Karlskrona ligger helt rätt för dig som vill nå Polen, central- och sydeuropa på enklaste sätt. Faktum är att den smartaste vägen från Skandinavien och ända ner till Adriatiska havet eller Suezkanalen går via Karlskrona hamn. Karlskrona har blivit möjligheternas hamn i sydost – och

Välkommen till vår intermodala terminal, där vi kan hantera

ett givet nav för gods och passagerare. Det beror inte bara

godståg på upp till 600 meter. Den nya terminalen erbjuder ut-

på läget, utan också på vår målmedvetna satsning. Vi har till

märkta möjligheter för omlastning av gods mellan järnväg, lastbil

exempel, tillsammans med Stena Line, etablerat Karlskrona

och färja. Vår miljöcertifierade hamn spelar redan nu en central

Baltic Port AB som äger både färjeterminalen och det effektiva

roll i utvecklingen av den gröna transportkorridoren Baltic-Link.

stuveribolaget. Karlskrona Baltic Port är även operatör för den nya intermodala terminalen.

Vi har gjort stora framsteg och intagit en ledande position,

Stena Line, kör femton gånger per vecka mellan Karlskrona

ökar ser vi bara nya möjligheter.

och Gdynia. Den ökande trafiken har inneburit att rederiet satt in en tredje färja på linjen. Dessutom har de valt Karlskrona som sitt eget nav för färjetrafiken i Östersjöregionen.

men vi är inte i hamn riktigt än. I takt med att vår kapacitet

Låter det lagom logiskt för din logistik? Ta gärna en tur hit! Kaj vid ro-ro-färjeläge på 240 meter. Två industrikajer om 70 meter var.

Järnvägen norrifrån till Karlskrona ingår, liksom järnvägen

Stora ytor för gods eller ny industri.

till Verköhamnen, i EU-initiativet ”Motorways of the Sea”. De

Direktlänkar till väg- och järnvägsnät.

stora investeringarna har medfört en fullständig modernisering

Intermodal terminal för 600 meter långa tåg.

respektive en miljövänlig elektrifiering.

Bara 20 minuters gång till öppet hav.

För mer information 0455-30 30 00 | www.karlskrona.se/hamn

infabab.se

Karlskrona hamn har logiskt läge för


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

f okus

Infrastruktur

»Vi behöver värna om de citynära terminaler som finns.

Stefan Back

En stark trend såväl nationellt som internationellt är utökade satsningar på citylogistik, där stadsplanerare fokuserar på att skapa utrymme för godstransporter i stadsmiljö.

Citylogistik – en stark trend Tidigare i år beslutade EU om nya riktlinjer för utbyggnad av transport­ nätet och i höst kom Trafikverkets nationella transportplan. text Annika Wihlborg

Tidigare i år har EU tagit beslut om riktlinjer för utbyggnad av det europeiska transportnätet Trans European Network – Transports (TEN-T). TEN-T innebär bland annat att det framtida europeiska transportnätet delas in i ett stomnät och ett övergripande nät. Hösten 2012 höjde regeringen kraftigt de ekonomiska anslagen för transportinfrastruktur till 522 miljarder kronor under perioden 2014 till 2025. I september kom Trafikverkets förslag till nationell transportplan, som anger åtgärder, investering, drift och underhåll av den svenska transportinfrastrukturen

People that make a difference

de kommande åren. För att Sverige ska planera och genomföra sina delar i stomnätet samt få möjlighet att söka EU-bidrag krävs att stor hänsyn tas till TEN-T. – I riktlinjerna för det europeiska transportnätet talas det inte uteslutande om ”hårdvara”. Även ”mjukvara” i form av hur olika transportslag kan samverka, it-stöd och att integrera terminaler, och transportnoder i det övergripande transportsystemet diskuteras flitigt, säger Stefan Back, chef för hållbar logistik på Transportgruppen, som representerar åtta bransch- och arbetsgivarförbund inom transportsektorn. En stark trend såväl nationellt som internationellt är utökade satsningar på citylogistik, som länge varit en förbisedd del av transportsystemet. När fokus legat på att skapa effektiva flöden för långväga transporter har citylogistik hamnat i skymundan. Nu fokuserar stadsplanerare allt mer på att skapa utrymme även för godstransporter i stadsmiljö.

»Ett nyckelord

i planeringen av framtida transportnät är resilience. Citylogistiken fyller en nyckelfunktion i arbetet med att öka intermodaliteten, samspelet mellan olika trafikslag. Där är terminalfrågorna avgörande. – Vi behöver värna om de citynära terminaler som finns, exempelvis i Årstaberg söder om Stockholm. Dessa terminaler underlättar intermodala transporter, i det här fallet kombinationen järnväg och lastbil, inte minst i citymiljö, säger Stefan Back. Ökar transportsystemets motståndskraft

Ett nyckelord i planeringen av framtida transportnät är resilience

– motståndskraft – ett begrepp som just nu diskuteras på såväl nationell som EU-nivå. Att öka trafiksystemets robusthet handlar bland annat om att tillgängliggöra alternativa färdvägar i samband med översvämningar, stormar och andra naturkatastrofer. Alternativa vägar till stamnäten och de stora transportkorridorerna är en nödvändighet för att minska sårbarheten i systemet. En viktig riktlinje i såväl den nationella som den europeiska transportplanen är att i största möjliga utsträckning modernisera befintliga resurser i form av vägar, järnvägar och andra investeringar som redan gjorts. – En viktig lärdom är att EU:s medlemsländer i ökad utsträckning behöver se bortom sina nationella gränser när de planerar infrastruktursatsningar, inte minst av hänsyn till de strategiska gröna transportkorridorer som ska underlätta intermodala transporter genom Europa, säger Stefan Back.

Alternativ till tyska motorvägar

Tore Almlöf på Karlskrona kommun är koordinator för kommunens investeringar i EU-projektet ”Baltic-Link Motorways of the Sea, Gdynia – Karlskrona”, som är finansierat inom ramen för TEN-T. Projektet syftar till att utveckla och öka kapaciteten för järnvägsgods i Baltic-Link korridoren som förbinder Karlskrona med Göteborg. I oktober invigs en ny elektrifierad järnväg och en intermodal terminal som sammanför tåg- lastbil- och färjetransporter i Karlskrona hamn. Parallellt genomförs investeringar i såväl väg- som järnvägsanslutningar till Gdynias hamn. – Genom projektet skapar vi en intermodal korridor mellan Skandinavien och Adriatiska havet. Ett viktigt delsyfte är att erbjuda ett attraktivt alternativ till de hårt belastade järnvägarna och vägarna genom Tyskland. Ambitionen är också att minska transportkostnaderna och minimera miljöpåverkan, säger Tore Almlöf.

Efficiency I Eskilstuna-Strängnäs får du snabbt ut dina varor via en av Sveriges bästa kombiterminaler Om något är viktigt kämpar man lite extra. I Eskilstuna-Strängnäs är logistik viktigt. Vill du ha mer fart på dina logistikflöden ring Mikael Jonsson, 073-950 63 00, Krister Widström, 076-723 16 81 eller Bernt Arehäll, 070-340 25 32. Mer information hittar du på: eskilstuna-strangnaslogistik.se

Eskilstuna Kombiterminal Årets Transportlösning 2013


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

logistiklägen

fo kus

HALLÅ DÄR...

Läge och tillgänglighet avgörande Framtidens logistiknav är förstås beroende av en hög tillgänglighet, ett strategiskt geografiskt läge och en god tillgång till mark. Men rätt kom­ petens väger också tungt när företag planerar sina framtida logistiklägen. text Annika Wihlborg

Att ligga rätt i förhållande till kunder och leverantörer för att minimera transportkostnader är den enskilt viktigaste faktorn när framtidens logistiknav etableras. Såväl enskilda kommuner som regioner arbetar i dag intensivt för att skapa förutsättningar som attraherar logistikföretag och gör dem till en av Sveriges framtida transportnav. En rad nya logistikcentrum växer fram runtom i Sverige, men expansionen är trots allt störst i de befintliga logistiknaven. En strategisk geografisk placering är, enligt Mats Abrahamsson, logistikprofessor vid Linköpings universitet, en faktor som är svår att bortse ifrån. Det är i själva verket förmodligen den främsta tillväxtfaktorn för såväl befintliga som nya logistiknav. – Det är ingen slump att de logistiknav som växer snabbast har en närhet till flera olika transportslag, exempelvis Göteborg med sin närhet till hamnen eller Rosersberg med sin närhet till såväl E4:an som Arlanda flygplats. Närhet till ”tvärvägar” som gör det möjligt att frakta gods på tvären genom Sverige och till andra Nordiska länder är också ett plus. Kommuner som har genomfört eller planerar stora infrastrukturinvesteringar, exempelvis en ny avfart eller upprustning av större vägar, ökar ofta i attraktivitet sett ur logistikföretagens perspektiv, säger Mats Abrahamsson.

Kommuner med bransch­ erfarenhet vinner i längden

På senare år har tidspressen i logistikkedjan tilltagit. Eftersom många företag tillämpar just- in-time leveranser och en liten lagerhållning är de i hög utsträckning beroende av snabba leveranser på daglig basis. Det gör att möjligheten att beräkna exakt transporttid har förvandlats till allt viktigare konkurrensfaktorer. En framgångsfaktor för flera av de logistiknav som vuxit fram på senare år i exempelvis Norrköping, Strängnäs och Katrineholm, är att kommunerna har anställt kompetenta medarbetare med egna erfarenheter från logistiksektorn. – Medarbetare som har förståelse för företagens förutsättningar och behov har en förmåga att snabbt fånga upp logistikföretagens önskemål och omsätta dem i praktiken, bland annat vad gäller snabb tillståndsgivning och andra faktorer som kan påskynda

etableringsprocessen. Attityden, servicekänslan och erfarenheten hos de individer som arbetar på kommunernas näringslivskontor är ofta en starkt bidragande faktor till var ett logistikföretag i slutänden väljer att etablera sig, säger Mats Abrahamsson.

till såväl Norge som Finland och Danmark. Norrköping, Örebro, Jönköping, Stor­stockholm och Helsingborg är och förblir betydelsefulla logistiklägen på grund av sina strategiska geografiska placeringar, säger Mats Abrahamsson.

Norden – en samlad marknad

Avgörande konkurrensfördel

På attraktiva logistiklägen skapas en klustereffekt som förstås medför att fler företag söker sig dit. Mekanismen fungerar på samma sätt som när Ikea bestämmer sig för en ny etableringsort, vilket i allmänhet attraherar många andra detaljhandelsaktörer till området. När ett stort företag väljer att etablera en terminal i ett område fungerar etableringen som en katalysator för andra aktörer. – En trend är att många logistikbaserade företag betraktar Norden som en samlad marknad och därmed väljer logistiklägen som möjliggör smidiga transporter

Man bör inte underskatta logistiklägenas beroende av en god infrastruktur. Närhet till flera olika transportslag är förstås ett stort plus, vilket bland annat illustreras i Rosersbergområdet i närheten av Arlanda flygplats. Området tillhör Sveriges för närvarande mest snabbväxande logistiklägen, vilket bland annat beror på att en ny avfart byggts samt tillgången till såväl flyg som tåg och vägtransporter. Tillgång till järnväg bör inte underskattas, allt fler företag väljer av miljöskäl att förlägga en ökad andel av sina transporter på järnvägsnätet och upplever det som en klar fördel att kunna kombinera väg- och järnvägstransporter. – Andra företag väljer att förlägga sina logistikbyggnader nära en hamn för att ha tillgång till smidiga sjötransporter. Många tänker långsiktigt och planerar även för framtida logistikbehov när de väljer etableringsort, säger Mats Abrahamsson.

»Allt fler

företag väljer av miljöskäl att förlägga en ökad andel av sina transporter på järnvägsnätet.

Mats Abrahamsson

SYDSVENSKA KRYSSET För nyetablering och expansion. Mitt i Sydsverige, med cirka två timmars avstånd till väst-, syd- och ostkusten ligger Sydsvenska Krysset. Ett etableringsområde med byggklar industrimark väntar på dig och din organsiation som vill göra framtidssäkra etableringar. Området som sträcker sig drygt en kilometer utmed både E4 och Riksväg 27 (som är en del av Baltic Link), ligger i Gnosjöregionen, ett av Europas tätaste industriområden. En region känd långt utanför Sveriges gränser för sin företagskultur och entreprenörsanda. Välkommen och läs gärna mer på www.sydsvenskakrysset.se

Smart fakta Eftersom logistikverksamhet är resurskrävande är behovet av utbildad och erfaren personal relativt stort. Personalbehovet varierar ofta över tid, vilket genererar ett behov av bemanningsföretag. Behovet av högskoleutbildad personal, vilket sannolikt kommer att öka i takt med att komplexiteten i logistikbranschens utmaningar tilltar.

...Jesper Carlsöö, uthyrnings­ chef vid Corem Property Group AB.

■ Vilka behov ser du att

e-handeln har när det gäller lagerlokaler? – E-handeln är en bransch i tillväxt men normalt behö­ ver de inte lager med stora takhöjder. De klarar sig väl med normal takhöjd och i ett plan. De arbetar oftast med lätta varor och behöver därför heller inte förstärkt bärighet i golven. Många e-handlare vill även ha plats för en hämtbutik i anslutning till lagret och kan­ ske förlägga kundtjänst och kontor där, vilket kräver plats för kontorsarbetsplatser och övriga personalutrymmen. – Ytterligare en viktig faktor för e-handlarna är att de vill kunna lämna ut sina varor så sent som möjligt. Därför ska deras lager ligga strategiskt nära de stora logistikföreta­ gens terminaler och väl till i förhållande till övrig infra­ struktur. Många e-handlare arbetar med stöldbegärliga varor vilket kräver ett bra skalskydd mot intrång och inbrottsför­ sök. – Här vill vi gärna ha en dialog med våra kunders för­ säkringsbolag så att vi tillsam­ mans kan hitta kostnadseffek­ tiva lösningar. Ofta kan man med larmteknik åstadkomma ett lika bra skalskydd som med mer dyrbara fysiska åtgärder i form av ombyggnader, extra skyddsplåtar och liknande, säger Jesper Carlsöö.


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

e-handel Foto: Mats Ramkvist, Posten

mö jligheter

»Logistik­

företagen måste kunna leverera till ombuden på lördagar.

Forskningsprojekt kartlägger förutsättningarna

Jonas Ogvall

Jonas Owgall säger att hämtningen kan utvecklas för att skapa en bättre upplevelse för kunderna.

E-handeln skärper kraven Den svenska e-handeln fortsätter sin starka tillväxt framgångsrikt. Men e-handeln behöver förbättra sin kundservice och skärpa kraven på sina logistikleverantörer. text Fredrik Dhejne

E-barometern ges ut av PostNord, Svensk Distanshandel och HUI Research. Nu visar barometern för andra kvartalet i år att e-handeln under 2013 väntas omsätta drygt 37 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxt om 18 procent. Det skulle innebära den högsta tillväxten för ehandeln ett enskilt år sedan 2007 då tillväxten var 24 procent. – Den starka tillväxten är delvis en effekt av att många detaljhandelsföretag nu är igång med e-handel vid sidan av sina vanliga butiker. De vill kunna erbjuda sina kunder större tillgänglighet genom både e-handel och butiker. Om de inte satsar så

här riskerar de att bli omåkta. De måste ju ändå vara på nätet och vara sökbara på Google, plus att e-handel efterfrågas av konsumenterna, säger Jonas Ogvall, vd Svensk Distanshandel.

Hur påverkas deras logistik av detta? – De får bygga upp en ny logistik. Vissa erbjuder så kallad collect in store och eftersom många butiker får leveranser varje dag kan de då skicka med paket med beställda varor. Det här kräver dock arbetskraft som sköter hanteringen, packning med mera. En del företag lägger ut detta till logistikföretag. Andra använder sitt vanliga lager som de kan sköta i egen regi eller via en partner. tror att tredjepartslogistiken här kommer att öka. – Det är nog bra då e-handelsföretagen därmed kan fokusera på sin kärnaffär. Han ger Amazon som ett intressant exempel på en aktör som inte bara erbjuder ett torg för e-handlare. – De åtar sig också att fixa allting Jonas Ogvall

åt e-handlaren inklusive logistiken. Det kan vara smidigt för mindre handlare. har tagit fram en rad punkter där logistikföretagen kan bli bättre. – De måste till exempel kunna leverera till ombuden på lördagar. De måste också mycket enklare än i dag kunna bestämma själv var någonstans varorna ska hämtas och att det ska vara så enkelt som möjligt för slutkunden. De ska få fler valmöjligheter när det gäller leveranstid med mera, och då också betala för det som kostar. – Vi behöver även göra hämtningen trevligare för kunderna. Leveranser till bostaden är också något vi tror att folk vill betala för. De som säljer vin på nätet gör redan detta i dag. Svenska e-handelsföretag måste vara bättre än de utländska konkurrenterna, annars förlorar vi ännu mer till utländska aktörer. Svensk Distanshandel

säger att e-handeln och logistikföretagen behöver ut-

Jonas Ogvall

veckla fler tjänster kring leveransen och mottagandet av varorna, och då även göra returerna smidigare. – Telefonen har också blivit viktig för e-handeln. Med smarta telefoner gör kunderna mycket research även om de inte köper så mycket via mobilen. Däremot kommer läsplattorna att göra det ännu enklare att handla, här är skärmen större och det är enklare att skriva jämfört med telefonen.

Vilken trend ser du? – Att e-handeln ökar. Fler äldre personer är nu mer datorvana än tidigare generationer. Fler köper också dyrare varor, heminredning ökar. Även e- handel med matvaror ökar, säger Jonas Ogvall.

Smart fakta Försäljningen över internet ökade under andra kvartalet 2013 med 19 % – sex procentenheter mer än för motsvarande kvartal 2012.

Ett forskningsprojekt vid Vik­ toria Swedish ICT är inriktat på att identifiera metoder som kan förutse de infrastruktu­ rella underhållsåtgärder som behöver sättas in. Forsknings­ projektet kallas ”Prediktivt underhåll”. Projektets syfte är att undersöka hur historiska data kan användas för att effektivi­ sera, kvalitetssäkra och mins­ ka kostnaderna för drift och underhåll. Utifrån data från drift- och underhållssystem satsar forskarna på att, med hjälp av prediktionsanalys och visualisering, utveckla funktio­ ner och verktyg som indikerar var trafiksystemstörningar är på väg att uppstå. Forskarna tar fram modeller som visar hur systemet beter sig vid normaldrift och dessutom kan prediktera avvikelser. Syftet är att skapa ett system som kan bidra med värdefull information för de aktörer som planerar och optimerar såväl avhjälpande som förebyggande under­ håll av vägar och järnvägar. Forskningsprojektet bedrivs i samarbete med företaget Infracontrol och delfinanserias av Västra Götalandsregionen genom programmet ”Forsk­ ning och utveckling i små företag”, som ska bidra till att stärka små och medelstora fö­ retags konkurrenskraft på den internationella marknaden.

Hamnarbetarnas A-kassa Hamnarbetarnas A-kassa – Ekonomisk trygghet vid – - Ekonomisk trygghet vidarbetslöshet arbetslöshet -

Vi är a-kassan för Dig som jobbar inom hamn- och

 Vistuverinäringen är a-kassan för Digi magasin som jobbar inom hamn- och samt och godsterminaler stuverinäringen samt magasin ochi rätt godsterminaler Vårt mål är att betala ut irätt ersättning tid  Vårt är att betala ut rätt ersättning i rätt tid Vi ärmål lättillgängliga och erbjuder personlig service  Vi är lättillgängliga och erbjuder personlig service

Hamnarbetarnas a-kassa har funnits sedan 1972 och har ca 50% av alla kollektivanställda inom svensk hamnnäring som1972 nöjdaoch medlemmar. Om Du Hamnarbetarnas a-kassa har funnits sedan har ca 50% aväralla hamnarbetare och inte med i a-kassan, kontakta oss om medlemskap.

kollektivanställda inom svensk hamnnäring som nöjda medlemmar. Om Du är hamnarbetare och inte med i a-kassan, oss omi terminaler medlemskap. Vi är en fristående organisation som ävenkontakta Du som arbetar av

Fotokällor: Göteborgs Hamn och DHL

Fotokällor: Göteborgs Hamn och DHL

skilda slag är välkommen att bli medlem i. Kontakta oss för mer information.

Vi är en fristående organisation som även Du som arbetar i terminaler av skilda slag är välkommen attavblilagstiftning medlem i.och Kontakta oss regelverk. för mer information. A-kassorna styrs har samma A-kassorna styrs av lagstiftning och har samma regelverk. Hamnarbetarnas Hamnarbetarnas a-kassa a-kassa Sydatlanten Sydatlanten 15 15 418 418 34 34 Göteborg Göteborg

Telefon: 031-51 54Telefon: 11 031-51 54 11 E-post: info@hamnarbetarnasakassa.se info@hamnarbetarnasakassa.se Webb: internetkassan.nu/66 Webb: internetkassan.nu/66


For Excellence in Supply Chain Execution

From production to customer satisfaction with solutions fit for your business. We provide you with the tools to maximize profit and improve your overall performance.

www.consafelogistics.se

Vilka behov har Din verksamhet? Välkommen att kontakta oss! www.gdl.se

• Entreprenadmaskintjänster • Schakt & Anläggningar • Specialtransporter • Lyft & kranbilar • Vinterväghållning • Betongtjänster • Miljötjänster • Avfallsentreprenader

• Fjärrtransporter • Flytt, lager & terminal • Distributionstransporter • Tempererade transporter • Industri & Lagerlogistik • Sjöcontainer • Bud & Express • Spannmål, bulk & flak


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

f okus

Supply chain management

De stora logistikföretagen vill gärna satsa på miljövänligare transporter om kunderna delar risker och kostnader.

Kostnaderna viktigaste parametern i logistikkedjan För många företag är logistiken avgörande för deras framgång på marknaden. Att styra sin försörjningskedja blir cen­ tralt och kräver effektiva informationssystem och ett nära samarbete med logistikpartners.

»Vi ser att de som jobbar

nära varandra är mer öppna för miljösatsningar än de som jobbar mer konventionellt.

text Fredrik Dhejne

Maria Huge-Brodin

Med en supply chain avses flödet av pengar, varor eller information från tillverkare till den slutliga kunden genom alla skeden i förädlingen. Försörjningskedjan omfattar även de organisationer och processer som behövs för att skapa och leverera produkter och tjänster till slutkunden. Styrning och kontroll över kedjan brukar kallas för supply chain management. Genom att effektivisera denna kan man sänka kostnader och minska varulager. – Man måste alltid hantera sina flöden. Supply chain är helt enkelt att styra och samordna sina flöden och jobba tillsammans med sina leverantörer. Man vill få en överblick över hela kedjan och gärna ha en transparens mot kedjans olika affärspartners. Samtidigt kan det också handla om att skapa sig ett övertag genom att kontrollera informationen, förklarar Maria Huge-Brodin, logistikforskare, Linköpings universitet. Många varuägare föredrar att själva ta kontroll över sin logistik i stället för att låta varuleverantörerna göra det. Har man ingen egen styrning är det svårt att påverka. De anlitar logistikföretag och låter dem lägga upp en lösning som varuägaren har inflytande över. Hon säger att riktigt nära partnerskap där man erbjuder varandra insyn i kalkylerna är sällsynta.

– Det finns exempel där man jobbar mot marginal och där logistikföretaget och varuägaren kommit överens om att garantera logistikföretaget en viss marginal samtidigt som partnerna arbetar för att göra logistiken så effektiv som möjligt.

»Det är ovanligt att

företag tar ansvar för mer än ett par steg bakåt i kedjan. om tredje- och fjärdepartslogistik där parterna har ett långsiktigt samarbete och där logistikföretagen styr flöden åt sina kunder, sköter lagerhållning, distribution med mera. Det förekommer även att logistikföretagen utför viss bearbetning, packning, märkning eller anpassning av varor. Denna Man talar ibland

typ av outsourcing förutsätter mer långsiktiga avtal. Tillverkande industri lägger i dag ut stora delar av sin produktion på underleverantörer. – De gör detta därför att det i regel är produktionskostnaderna som är de stora medan transporterna är billiga – för billiga. Många företag kanske ser för mycket till produktionskostnaderna och nedvärderar andra kostnader och olägenheter när de kalkylerar på utflyttning till lågkostnadsländer. Ju mer man lägger ut, ju mer företagen specialiserar och ju längre bort leverantörerna finns, desto mer komplex blir logistiken, menar Maria Huge-Brodin. – Detta gör också systemen mer svårstyrda, ökar riskerna och sårbarheten. Avstånden gör det också besvärligare att rätta till fel. En försörjningskedja består av många led och det är ovanligt att företag tar ansvar för mer än ett par steg bakåt i kedjan. Samtidigt finns det företag som styr mycket hårt i

sina kedjor och kontrollerar sina leverantörer, typ Ikea, H&M med flera. Prisfrågan är oerhört central i försörjningskedjan, men det finns även andra faktorer såsom strategier som är viktiga i hur företagen ser på detta. – Priset på transporter är en viktig faktor för effektiviteten, blir de dyrare skulle det stimulera effektivitetsutvecklingen för transporterna. Kundernas krav är naturligtvis en stark drivkraft. Men vår forskning visar också att de utgör en broms för mer ambitiösa miljösatsningar. Logistikföretagen tror att miljön blir ett viktigt konkurrensmedel i framtiden men kunderna är inte lika intresserade än.

att man inte får igenom mer ambitiösa miljösatsningar är alltför korta kundkontrakt och att logistikföretagen arbetar med låga marginaler. – Vi ser att de som jobbar nära varandra är mer öppna för miljösatsningar än de som jobbar En orsak till

mer konventionellt. Ska man vara mer ambitiös och våga investera i åtgärder som är bra miljömässigt måste en kund vara med och dela på kostnader och risker. Finns det någon tendens att välja eget kontra inlejt? – De flesta väljer inlejda transporter och många använder det väl utbyggda linjebilsystemet i Sverige som i många fall är effektivt. Samtidigt kan det utgöra en viss hämsko mot utvecklig av nya tjänster, till exempel gröna tjänster även om linjetrafiken naturligtvis successivt blir miljövänligare i takt med hårdare krav på lastbilarna. Lean är ett sätt att öka effektiviteten. Används det i logistiken? – Ja även om man i logistiken ofta talar ännu mer om agile som står för mer flexibilitet. En flödeskedja kan styras både med lean och agile. Lean passar bättre för stabila flöden medan agile är mer flexibelt och passar för flöden med stor variation. Vad ser du framöver? – Med bättre information och it-system kan man minska lagerkostnader, minska slöseri och öka kundanpassningen. Samtidigt behöver vi höja kostnaderna för fossila drivmedel för att stimulera fram grönare alternativ. Men detta måste ske internationellt eftersom transporter är en global bransch, säger Maria Huge-Brodin.

Smart fakta Maria Huge-Brodin är docent i logistik vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet. Hon leder nu bland annat två projekt om hur Logistikföretagen arbetar strategiskt med hållbarhet och varför just logistikföretag och deras kunder har så svårt att utveckla ett miljötänkande sinsemellan.


Dörren till framgång

”Skånska Byggvaror började på 60-talet med att sälja ytterdörrar på annons i tidningen Land. Idag är vi ett av landets ledande distanshandelsföretag inom byggvarubranschen med ett stort sortiment av både dörrar, fönster, badrum, garderober, uterum och växthus. Våra kunder finns över hela Sverige och i delar av Norge, och vi kommer snart att

T H O R N R E K L AM BY R Å

Vårt läge är en naturtillgång

expandera vidare inom Norden. Vårt huvudkontor ligger i Helsingborg och vi har egen tillverkning i Bjuv. Sedan 2007 har vi dessutom en logistikenhet i Ängelholm. För oss är det positivt att verka i den här regionen som har bra infrastruktur och kompetens inom logistikområdet.”

Intresserad av att etablera er verksamhet hos oss i Familjen Helsingborg? Läs mer och se hela intervjun med Patrik Bengtsson på:

familjenhelsingborg.se

Patrik Bengtsson, Logistikchef på Skånska Byggvaror i Helsingborg

Vårt läge är en naturtillgång – Nära kontinenten, med väl utbyggd infrastruktur. Den väl fungerande hamnen, våra goda järnvägsförbindelser, och Europavägarna mot både Stockholm och Göteborg. Vi ser faktiskt läget som en naturtillgång. familjenhelsingborg.se


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

PR OFILINTERV JU

Ständigt fokus på att spara vikt och bränsle Hos Coca-Cola i Haninge filas det ständigt på logistiken. Det handlar om lättare emballage och smartare transporter. Det säger Anna Greisz, Operations Director Supply Chain på Coca-Cola Enterprises Sverige i Jordbro. text Fredrik Dhejne

foto Stefan Nilsson

– Mitt ansvarsområde är råmaterialintag, läskberedning, produktion, lager och distribution. I min grupp är vi ungefär 350 personer, berättar Anna Greisz. Hon är livsmedelskemist i botten och började arbeta inom kvalitetsområdet. I sju år jobbade hon på en hamburgerfabrik i Linköping som gjorde hamburgare åt McDonald’s. – När Coca-Cola öppnade här sökte jag jobbet som produktionschef. Jag hade ju jobbat med McDonald’s länge och hade fått ribban och kravställningen från den typen av kund. in- och utflöde har lite olika transportupplägg. Intransporterna består av råvaror och emballage. Vatten tas in via två rörledningar, en med Mälarvatten och en från en lokal källa till produkten Bonaqua. – Vi tar så mycket inkommande gods som vi kan på järnväg, vi har ju spår alldeles intill. Tyvärr är flexibiliteten i järnvägstransporter för att vara snabb ut till kund är inte riktigt som vi skulle önska. Därför går det mesta utgående på bil. Fabrikens omfattande

Vilken är den logistiska utmaningen för er? – När man ligger i Stockholm är det egentligen hela infrastrukturen,

»Vi tittar också på

om vi kan använda slaktavfall till biodiesel och biogas. vi förlorar mycket tid i bilköer även om våra distributionsbilar startar tidigt på morgonen. Utmaningarna är ju att hela tiden vara effektiva och bli bättre.

Vad betyder logistiken för er? – Att få ut produkterna är A och O för oss. Förra året låg vår servicegrad till kunder på 99,8 procent. Varje variation här avgör ju vårt rykte som leverantör. I min grupp går vi därför varje dag igenom hur läget ser ut för produktion och distribution, och om vi till exempel behöver prioritera om någon smak eller produkt och så vidare. Efterfrågan varierar ganska mycket under året. På distributionen är det största trycket från slutet av maj till och med juli för att fylla upp alla småbutiker och sommarbutiker. – Förhoppningsvis har vi då byggt upp ett ganska stort lager så att vi klarar efterfrågan, särskilt när det är

en så fin sommar som i år. Julen är också en stor tid för oss. De utgående fjärrtransporterna sköts av logistikföretag i ett nära samarbete med Coca Cola-märkta fordon. – Att vi inte äger fjärrbilarna beror på att vi inte kan fylla dem i returtransporterna. Däremot har vi egna distributionsbilar på flera orter i Sverige. Det är kostnadseffektivt genom att vi kan fylla dem och hämta emballage tillbaka. Vi är duktiga på att optimera ruttplaneringen.

Hur jobbar ni med hållbarhet? – All el och fjärrvärme till vår produktion kommer från förnybara källor. Fjärrvärmen till fastigheten och produktionen kommer från ett lokalt värmeverk som eldas med biobränsle. Vi jobbar med att styra beslysning och ventilation och ska gå över till LED-belysning. I distributionen tillämpar vi ecodriving och följer noga upp bränsleförbrukningen. Våra egna bilar går till omkring 75 procent på biodiesel (RME) och Malmö Lastbilscentral har satt in två gasbilar i våra fjärrflöden. att de jobbar mycket med att ta ned vikten på flaskorna och har gått ifrån återfyllningsbara PET-flaskor till återvinningsbara flaskor. Anna Greisz berättar

Anna Greisz säger att det hittills varit kostnadseffektivt för Coca-Cola att äga hämtar emballage tillbaka.

Möjligheternas logistikpartner! Aditro Logistics är Nordens ledande tredjeparts/fjärdepartslogistikpartner. Vi är transportörsoberoende och har ett brett spektrum av verktyg för hantering av varje unikt uppdrag efter kundens önskemål! Våra logistikcenter ligger strategiskt placerade i Norden och vi kan även ta hand om era totala logistiklösningar i er egen verksamhet som en ”inhouse” fullservice-partner. Kontakta oss gärna för ytterligare information. Välkommen till möjligheternas logistikpartner. Välkommen till Aditro Logistics!

www.aditrologistics.com


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

11

PROFILINT ERV JU HALLÅ DÄR...

»Att få ut produkterna är A och O för

oss. Förra året låg vår servicegrad till kunder på 99,8 procent.

– I dessa har vi en ganska stor andel återvunnen plast och även biobaserad plast. Vi står för en premiumprodukt och därför vill vi inte göra flaskorna för tunna, men vi har ändå vunnit otroligt mycket vikt. Vi har också gjort gängan lite lägre och därmed kan vi ha en kortare kork. kortare kork på PET-flaskan sparar 560 ton plast per år, vilket minskar deras bränsleförbrukning. – Här pågår en utveckling tillsammans med våra förpackningsleverantörer. Nästa utmaning blir att investera i ännu bättre blåsmaskiner som klarar att göra ännu tunnare och lättare flaskor i rätt form. Även aluminiumburkarna har vi gjort lättare. En millimeter

Är dagens distributionssystem färdigt nu? – Nej det vill jag inte säga. Jag vill gärna att vi går över till 100 procent återvunnet material och att vi med nya brätten (plastplattor) försöker ställa våra tvålitersflaskor tätare.

distributionsbilar på flera orter i Sverige. Bilarna går fulla med drycker ut och

Vilka är de intressanta trenderna inom logistiken? – Att vi har kommit så långt med att köra på RME. Vi även skaffat egna tankställen för RME i Malmö och Västerås. Vi tittar också på om vi kan använda slaktavfall till biodiesel och biogas. Vi ser till att våra bilar alltid är fulla och i våra fjärrtransporter fylls ju returbilarna med annat gods av våra logistikleverantörer. – En annan form av logistiksamarbete är att vi hjälper våra kunder att optimera sina lager och

med hyllplanering ute i butik (space management). Får vi en maffig hylla så säljer butiken bättre, det blir en vinn-vinn-situation.

Enligt forskare i Linköping är det svårt för logistikföretag att betala lite mer för bättre miljöteknik och gröna tjänster, hur ser du på det? – Jag tycker att vi är med på miljösatsningar tillsammans med logistikföretagen. Vi har en ganska stadig volym och är en bra kund för dem, därför vågar de också satsa på till exempel gasbilar. Detta stöds även av kunder som Ica och Coop. Gnet eller revolution? – Jag tycker att den växtbaserade plastflaskan är ganska revolutionerande, där var vi först ute och även att vi kör på RME. Annars är det ett tålmodigt gnetande med hela logistiksystemet för att göra det så effektivt och miljövänligt som möjligt. Sammantaget är vi duktiga på logistik, både i att servicegraden mot kund är otroligt hög och i vår ruttplanering, avslutar Anna Greisz.

Smart fakta Coca-Cola Enterprises Sverige AB I Jordbro utanför Stockholm producerar företaget cirka 381 miljoner liter dryck om året. Företagets varumärken tillhör världens mest kända, bland dessa finns Coca-Cola, Fanta, Sprite, MER®, Bonaqua med flera. De omsätter 3,1 miljarder kr och har 858 medarbetare.

...Mia Lenman, ansvarig för logistik och bygg inom den svenska avdelningen av den internationella standardise­ ringsorganisationen GS1. ■ Varför använder vi streckko-

der egentligen? – Därför att det är ett utmärkt sätt att skapa unika identiteter på varor och där­ med kunna hålla ordning på ett butikssortiment. Våra dag­ ligvaror skulle vara betydligt dyrare utan streckkoder och vi skulle heller inte kunna välja mellan så många olika varor som vi kan i dag utan dessa koder, säger Mia Lenman, ansvarig för logistik och bygg inom den svenska avdelningen av den internationella standar­ diseringsorganisationen GS1. Med streckkod kan vi skriva information som kan avläsas automatiskt. Streckkoden uppfanns 1949 av de ameri­ kanska ingenjörerna Norman Woodland och Bernard Silver. Streckkoder används av hela handeln, logistikföretag och tillverkningsindustrin. I många branscher är det oerhört väsentligt att exakt kunna veta var en produkt el­ ler komponent är tillverkad, av vem och när. Tekniken medger spårbarhet och möjlighet att unikt identifiera produkter och transportbärare med mera.

■ Vad ser du framöver? – Jag väntar mig att med bättre informationsöverföring och behov av att säkerställa att rätt informationen kopplas till produkterna kommer an­ vändningen av streckkoder att öka, säger Mia Lenman.

S V E N S K T I L LV E R K A D E E LT R U C K A R TRUCKAR SOM PALLAR TUFF HANTERING DYGNET RUNT PLOCKTRUCKAR

STÅSTAPLARE

SITTSTAPLARE

LEDSTAPLARE

DUBBELSTAPLARE

TRANSPORTTRUCKAR

SPECIALTRUCKAR

KONTAKTA OSS FÖR NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

överblick

effektiv logistik

»Frikoppla logistik- och

ekonomistyrningssystemen för att undvika onödiga begränsningar.

Pär Wetterlöf

Rosersberg stärker sin ställning

– En övergripande trend som påverkar logistiksektorns affärssystemlösningar är den dramatiskt ökande tillgången på data, säger Pär Wetterlöf.

Realtidsdata effektiviserar logistikprocessen Tillgång till ett kontinuer­ ligt informationsflöde där logistikaktiviteter jämförs med relevanta nyckeltal är en nödvändighet för att kunna fatta genomtänkta beslut och agera i den hastighet som marknaden kräver.

omsorg välja vilka nyckeltal som har störst inverkan på logistikprocessens effektivitet, säger Pär Wetterlöf. Tillåt systemflexibilitet

text Annika Wihlborg

– För att logistikkedjan ska bli verkligt effektiv behöver ett företag ha koll på samtliga länkar i kedjan, såväl lagerhantering som produktion, orderhantering och leverans så att varan når mottagaren vid exakt rätt tidpunkt. Det finns en mängd olika it-system som förenklar tillvaron och hjälper företagen att balansera dessa parametrar, säger Pär Wetterlöf, som arbetar med supply chain management på mjukvaruföretaget Aptean. Ett högkvalitativt affärssystem för logistikverksamheter ger medarbetarna möjlighet att agera proaktivt och snabbt reagera utifrån kundens behov. Affärssystemet ska ge insikt i vilka resurser som finns tillgängliga, när och varifrån produkter behöver köpas in, och var de bör placeras i lager utifrån efterfrågan. Logistikprocesser kan på så sätt optimeras utifrån många olika beroenden och bli systemdrivna snarare än användardrivna. Det ger både bättre beslutsstöd och förutsättningar att automatisera manuella processer.

» Ett stort genomslag var förstås när

företag började integrera affärssystemen med leverantörernas och kundernas system.

Pär Wetterlöf

att beräkna tillverkningsbehov och lagernivåer snarare än att låta dem baseras på historiska data. Ett stort genomslag var förstås när företag började integrera affärssystemen med leverantörernas och kundernas system. Det har ökat logistikprocessernas automatiseringsgrad, säger Pär Wetterlöf.

lera förändringar i systemen för att möta nya marknadskrav. Vad gäller mer standardiserade flöden, som till exempel att avropa transporttjänster, har genomslaget för molnbaserade lösningar och portaler däremot varit större. Via portaler kan företag få tillgång till och beställa transporter från företag i hela världen.

Molnbaserade lösningar

kommer starkt på affärssystemsmarknaden, men i logistiksektorn föredrar många aktörer fortfarande att styra över sina egna system. Det beror, enligt Pär Wetterlöf, på att många strävar efter att behålla kontrollen på särskilt verksamhetskritiska logistikprocesser.

Överväldigande datamängder

Det kan vara i lagerverksamheter där användarna behöver extremt snabba svarstider via mobil utrustning eller där man behöver kontrol-

– En övergripande trend som påverkar logistiksektorns affärssystemslösningar är den dramatiskt ökande tillgången på data. Moderna affärssystem kan leverera detaljerad realtidsdata på såväl produktnivå som övergripande verksamhetsnivå, men även uppdateras med statusinformation från transportörer, butiker och olika partners. Det ökar kunskapen om hur kunden agerar vid point of sale, men för att inte drunkna i data gäller det att med stor

Molnbaserade lösningar

– Dagens affärssystem levererar realtidsdata som möjliggör snabba beslut. Det gör att företag lättare kan göra vetenskapliga analyser för

knapp.com

Många affärssystem för logistikrelaterad verksamhet är sprungna ur företagets ekonomisystem, vilket, enligt Pär Wetterlöf, riskerar att begränsa affärssystemet. Han rekommenderar därför företag att frikoppla logistikoch ekonomistyrningssystemen för att undvika onödiga begränsningar och tillåta en viss flexibilitet. Detta i synnerhet i samband med om företaget förvärvar andra verksamheter, konsoliderar eller expanderar på andra sätt. tillägger att framtidens logistikorganisationer har en avgörande konkurrensfördel i att på kort tid kunna analysera logistikprocessen och anpassa den till förändrad efterfrågan, exempelvis genom att snabbt kunna prioritera och styra om leveranser. I dagsläget använder många detaljhandelsföretag separata tekniska plattformar för sin e-handelsverksamhet och sina fysiska butiker. Han tror att allt fler får behov av att integrera dessa system för att kunna öka tillgängligheten och leva upp till visibilitetskraven från framtidens kunder. Pär Wetterlöf

Smart fakta När man investerar i och jämför olika affärssystem bör man tänka på förändringsförmåga generellt, exempelvis att vid behov kunna lägga ut delar av logistiken på tredje part, från tillverkning hos externa parter i lågkostnadsländer till lagerproduktion hos logistikspecialister.

Mycket av tillväxten vad gäller logistikfastigheter i Stock­ holmsområdet sker just nu norr om staden. Logistiknavet Rosersberg, som är en del av Airport City Stockholm, är ett av de områden som expanderar i snabb takt. På bästa logistikläge skapas här ett snabbväxande centrum för industri och handel. Allt fler företag väljer att förlägga sina logistikbyggna­ der till Rosersberg, med när­ het till Arlanda och E4. Som en del av den nya rikskombiter­ minalen i Rosersberg byggs en ny kombiterminal med en tota­ lyta på 80 000 kvadratmeter. Terminalen ligger i anslutning till såväl Arlanda, E4:an och en övergångsbangård till den kommande Ostkustbanan, vilket gör den lättillgänglig för många transportslag. Kombiterminalen är en del av logistikparken Stockholm Nord och beräknas kunna invigas i slutet av 2014. Rosersbergsområdet och Airport City Stockholm har även försetts med en ny motorvägsavfart, som ökar tillgängligheten och kapacite­ ten i området. Ambitionen är att den nya kombiterminalen och logistikpark Stockholm Nord ska bidra till smidigare och effektivare varuflöden i Storstockholm och Mälarda­ len. Och dessutom reducera andelen tung trafik på Es­ singeleden. Den nya kombi­ terminalen bidrar även till en effektivare och miljövänligare hantering av containertrafiken i Sveriges kanske mest expan­ siva logistikområde. Stock­ holm Nord beräknas inom en snar framtid utgöra en av Sveriges mest betydelsefulla logistikterminaler. Flera nya företag och verk­ samheter väljer att flytta till Rosersberg, däribland Posten, som bygger en ny terminal i området och Lidl, som förlagt sitt nya centrallager till området. Andra exempel på företag i Rosersbergsområdet är HL, Ingram Micro, Bonnier Samdistribution och Dustin.

KNAPP and E-Commerce Solutions mean high-efficiency warehouse and picking technologies.


Yta, yta, yta! Men vem ställer de djupa frågorna? Som vad är ditt företags affärsidé, varifrån kommer och går era transporter, var lastar ni om och hur skrymmande är produkterna, kan de förvaras på höjden, tvären, kallt eller varmt? Som du förstår är vårt erbjudande mycket mer flexibelt än ett antal kvadratmeter. Vi bygger, anpassar och inreder lager vid knytpunkter som passar ditt företag. Ring Jörgen Ljungberg på 073 410 15 17, han ställer de rätta frågorna. Läs mer på skanska.se/logistik

m ko Vi

nsera pe

r det so

m

sa kn

as

THE TRUE VALUE

SUPPLY CHAIN SPECIALISTER PÅ INKÖP OCH LOGISTIK • Interimskonsulter • Managementkonsulter • Rekrytering

ValueOne AB Tel +46 702 19 13 66 info@valueone.se www.valueone.se

Rederi AB TransAtlantic Lindholmsallén 10 / P.O Box 8809 SE-402 71 Gothenburg, Sweden Phone: +46 (0)31 763 2300 www.rabt.se


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

Överblick

trender

Logistikkedjan – trender och behov Vi har samlat experter inom olika logistikbranscher; sjöfart, postleverans, lager och distribution för att svara på frågor om aktuella trender och behov. Anders Brödje

Johan Holgersson

Martin Svedin

Hans Wachtmeister

biträdande projektledare för projektet MONALISA 2.0, Sjöfartsverket

kommersiell chef, Bring

marknadschef, Xter Logistics

försäljningschef, Nycopac

Vad är MONALISA-projektet? – Det är ett EU-projekt med det övergripande syftet att bidra till säkrare, mer miljövänliga och effektivare sjötransporter. Projektet är uppdelat i fyra aktiviteter; dynamisk och proaktiv ruttplanering, verifikationssystem för sjöbefälscertifikat, kvalitetssäkring av HELCOM-farlederna samt globalt utbyte av maritim information. Vad är MONALISA 2.0? – I MONALISA 2.0 är avsikten att vidareutveckla det koncept som vi skapade i MONALISA; Sea Traffic Managament. Konceptet har sin grund i den utvecklingen som sker på flygsidan, främst SESAR. Bland annat kommer vi att utveckla ett gemensamt tekniskt format för utbyte av ruttinformation mellan olika fartygs navigationsutrustning även om de är av olika fabrikat. Projektet har en budget på 24 miljoner euro och pågår mellan 2013 och 2015. Projektet omfattar 39 europeiska partners från akademi, näringsliv och myndigheter. Målet med projektet är att lägga grunden för ett system för stöd till sjöfarten som samtidigt effektiviserar logistikkedjan som helhet. Vad har ni uppnått hittills i projekten? – Ett viktigt syfte är att modernisera sjöfartsinfrastrukturen och vi har kommit en bra bit i det arbetet. Vi har lagt grunden för ett koncept för ökad sjösäkerhet och minskad miljöpåverkan samtidigt som vi höjer effektivitetsnivåerna. Vi har arbetat med att kvalitetssäkra djupinformation, vilket är en förutsättning för att kunna optimera rutter.

logistikkarlshamn.se

Vilka logistikkrav ställer den växande e-handelssektorn? – Konsumentkraven har ökat markant de senaste åren. Inte minst inom e-handeln. Kraven handlar om tillgänglighet och påverkningsgrad/valfrihet. Ett exempel på tillgänglighet är den ökade förväntan på handel via mobila plattformar, medan valfriheten bland annat handlar om logistiken, eller snarare leveransalternativen. Dagens konsument är vidare mycket upptagen med att få veta status på pågående leveranser, vilket ställer höga krav på logistikföretagens it/produktionssystem. Hur har kraven på logistikkedjan förändrats sedan e- handelssektorn började expandera i snabb takt? – Hälften av nätbutikerna i Sverige i dag erbjuder till exempel endast ett leveranssätt. Det är mitt antagande att logistikdelen inom e-handeln sågs initialt som ett nödvändigt ont i affärsmodellen och bidrog föga till dess konvertering eller intjäning. Över tid och fram till i dag har konsumentmakten ökat dramatiskt, vilket medfört högre och högre krav på valfrihet – inte minst när det gäller leveransalternativen. Vi brukar kalla det den konsumentära evolutionen. Hur kan e-handelsföretag effektivisera sina logistikkedjor? – Som alltid är det viktigt att ställa krav på sina leverantörer, men allra viktigast är att lyfta logistikfrågan högt upp på agendan. Vi är i ett läge i dag där just logistiken är ett väldigt viktigt konkurrensmedel. Med en stabil grundlogistik, kompletterad med flertalet leveransalternativ, kan en affärsmodell få helt andra konkurrensförutsättningar.

Vilka trender har du noterat inom tredjepartslogistik? – Kunder ställer allt högre krav på snabba flöden från order till levererad produkt. Allt gods ska ha full spårbarhet, och informationsutbytet mellan kund och logistikpartner är betydligt mer intensivt än tidigare. Det ställer höga krav på logistikföretag, inte minst utifrån ett it-perspektiv.

Vilka tips har du till logistikföretag som ska välja emballagelösning? – Analysera varuflödet. Valet står i allmänhet mellan engångsemballage som kasseras när det använts och returemballage, som återanvänds flertalet gånger. Det som avgör vad man väljer är om flödet är mellan två punkter, exempelvis centrallager och butik samt varuflödets intensitet.

Vilka krav tror du att framtidens kunder ställer på logistikleverantörer? – Vi får förmodligen se en fortsatt kostnadspress och mer transparenta kalkyler mellan logistikleverantör och kund. Fler kunder kommer förhoppningsvis att skärpa sina miljökrav och ta miljöinitiativ, även när de upphandlar logistikprocesser. Kraven på att få en miljöredovisning av logistikprocessernas samlade miljöpåverkan kommer starkt i framtiden. Att minska miljöpåverkan i logistikprocessen innebär en viss merkostnad, men en växande skara företag prioriterar de miljömässiga fördelarna framför renodlat kostnadsfokus.

När är returemballage att föredra framför engångsemballage? – Företag som har intensiva och dagliga godsflöden gör klokt i att i första hand välja returemballage. Företag vars logistikflöden har en något mindre intensitet kan med fördel välja engångsemballage. En livscykelanalys gjord i våras på Linköpings Universitet visade att fyllnadsgraden på lastbilen påverkar totalkostnaden fem gånger mer än kostnaden för själva emballaget och ett returemballage blir ju billigare ju fler ggr man kan använda det.

Vad har du för tips till företag som ska välja logistikpartner? – Analysera noga de alternativ som står till buds. Jämför logistikprocessens totalkostnad med de eventuella kvalitetsbrister som logistikleverantören kan hjälpa er att minska eller bli av med. Allt fler logistikföretag erbjuder tjänster som kompletterar grundtjänsten, exempelvis system som indikerar när färskvarors bäst före datum närmar sig.

Vilka trender har du identifierat på emballagemarknaden? – Returemballage i plast är en stark trend just nu. Allt fler företag väljer emballage av återvinningsbar plast framför emballage i trä och plywood. Det beror bland annat på att plastemballage överlag har en betydligt lägre vikt än träemballage, vilket bidrar till lägre frakt- och miljökostnader. Plast är ju också ett rent material som inte ger ifrån sig partiklar och som dessutom går att tvätta.

atsar K a r ls h a m n s es m es t ig r e v S a r d ö s V i s ka p a r a li s e r in g f ö r k lo a t t le p m ko h ete r! m a s k r e v e d n e transpor tbero

Y TA

Ö S TE R

S JÖ


SNABBT OCH ENKELT SATT I SYSTEM GBD Lagersystem AB är ett företag med lång erfarenhet av att förse industrier och lager med produkter för effektiv lagring.

Fem skäl att välja GBD Monteringsline: Modulärt

Du behöver inte längre tänka om produkterna passar eller ej. Flytta runt hur du vill i fabriken.

Tidsbesparing

Snabbkoppling utan bärbalk. På så sätt minimeras förlusterna i höjdled. Med ett par klick fäster du en hel utdragsenhet på den höjd du önskar.

Kundanpassat

I mer än 30 år har vi tillsammans med våra kunder utvecklat många olika typer av lagerlösningar. Varje kund är unik och har olika behov av lagerhantering.

Ergonomiskt

Produkterna är utformade för att ge arbetsplatsen bästa ergonomi.

Snygg design

Vita låga ställage skapar en öppen och ljus lokal som är lätt att överblicka.

Grönsta Industriväg 8A, 635 02 Eskilstuna Telefon: 016-12 54 30 I gbd@gbd.se I www.gbd.se

VI UTFÖR TJÄNSTER OMBORD FARTYG OCH PÅ TERMINAL ü Omlastning av tunggods på sjöflak med leveranser till hamnen för vidare sjötransport. ü Lastsäkring och ombordarbete. ü Omlastning vid lastförskjutning. ü Sanering, blästring och målning. ü Försäljning av surrningsmaterial. ü Svets och mek.

MIMAB, Sydatlanten, 418 34 Göteborg, www.mimab.se

FÖR SNABBINSATSER DYGNET RUNT – RING 031-644 288


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

u tm aning

Hållbara transporter

Trafikverket vill prova ett system med elvägar och eldrivna fjärrfordon. Den långväga tunga trafiken går i stabila stråk genom landet, och det gör att en elektrifiering kan ge stora effekter.

Prissätt efter samhällskostnaden Transporter är nöd­vändiga men de orsakar också samhället kostnader. Ett av de viktigaste medlen att skapa en hållbar logistik är att prissätta transporterna på rätt sätt. text Fredrik Dhejne

– Transporter är bra men de orsakar även buller, trängsel och utsläpp. Därmed bär de inte de samhällets kostnader. Det viktigaste problemet kring transporter är att de ofta är felaktigt prissatta, säger Svante Mandell, transportekonom vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. De externa kostnaderna från godstransporterna är högst för vägtransporter, därefter kommer järnväg och sjöfart, enligt rapporter från VTI. – En prissättning som speglar de externa kostnaderna skulle ge incitament till branschen att göra mer rätt än vad man gör i dag, säger Svante Mandell.

Hur får vi mer hållbara transporter? – Ser vi över styrmedlen och får dessa rätt vinner vi väldigt mycket. Kmskatten på lastbilar är träffsäkrare än drivmedelsskatt. Problemet är att den är dyr att införa. Vi vet inte riktigt om nyttan är större än kostnaderna. Gods på järnväg bär inte sina egna kostnader för banslitaget och det är trångt på spåren. Prissätt därför tågoperatörernas slottider för att öka utnyttjandet, och höjer regeringen banavgifterna bör vägavgifterna för godstrafiken höjas parallellt. Svante Mandell framhåller också vikten av att forska mer kring gröna drivmedel och bygga upp en infrastruktur för dessa. – Här måste nog staten så småningom sätta ned foten och välja vilka vi ska satsa på, med risken att göra fel. Fordon och tekniska system ska däremot fordonstillverkarna och transportbranschen utforma, menar Svante Mandell. Ett spännande förslag på att minska tunga lastbilars utsläpp är att elektrifiera de största godsstråken. Trafikver-

» Här måste nog

staten så småningom sätta ned foten.

Svante Mandell

ket ser ingen annan hållbar lösning för att ta ned dessa utsläpp. De långväga biltransporterna går i stabila stråk och det gör att en elektrifiering kan ge stora effekter, anser verket. – Med eldrivna långtradare kan vi kraftigt minska de tunga transporternas koldioxidutsläpp. Dessutom sänker eldrift åkeriernas drivmedelskostnader med 30 till 40 procent, säger Anders Nordqvist, vd i Svenska Elvägar AB. Ytterligare ett starkt skäl är det säkerhetspolitiska. – Alla är överens om att oljan blir allt dyrare och att tillgången kommer att minska. Lastbilar är det absolut viktigaste transportmedlet vi har och de är väldigt beroende av fossila drivmedel.

Elvägarna kan minska utsläppen trots att lastbilstrafiken förväntas öka mycket i framtiden De första elvägarna föreslås bli triangeln Malmö-GöteborgJönköping-Stockholm och senare E4:an norrut. Triangeln motsvarar ungefär 100 mil och kostar cirka 18 miljarder kronor att elektrifiera. Han betonar att satsningen ska vara lönsam både miljömässigt och kommersiellt. Tekniken är i stort sett löst. Vi har lång erfarenhet av tråddrivna fordon. Lastbilarna ska vara av hybridtyp. Drivlinan blir elektrisk och kompletteras med en mindre förbränningsmotor som driver en generator. Därmed kan fordonen täcka hela Sverige utanför elvägarna. Bilarna förses med en automatisk och datorstyrd strömavtagare som följer elkablarna oavsett fordonets rörelser. Strömavtagaren höjs och sänks vid broar och tunnlar om dessa inte har plats för luftledning. Energimyndigheten och Vinnova bjuder nu in aktörer till

Trafikverket,

en förkommersiell upphandling för en teststräcka på en allmän väg. – Vi talar om att ändra Sveriges basinfrastruktur vilket är ett paradigmskifte. De tekniska frågorna är däremot i stort sett lösta. Vi har ett större mentalt problem, säger Anders Nordqvist. – Det finns en stor poäng i att utnyttja eldrift och samtidigt få den flexibilitet som vägnätet erbjuder. Det är ett mycket intressant förslag, säger Svante Mandell.

Smart fakta Svenska Elvägar AB startades januari 2010 med stöd av dåvarande Vägverket och Energimyndigheten och tog fram en förstudie om elvägar. Nu arbetar man tillsammans med Trafikverket och en rad företag på att utveckla en strömavtagare som kan agera självständigt i hastigheter upp till 100 km/h.

Brought to you by

våra plustjäns

ter säKerHetslaGer

pacKteKniK installation KonFiGuration

oemballerat leverans på pl

ats HanterinG av Ko nst scenteKniK supp ort int. transporte r

vår reF Johannes Fo rs/säljchef +4 9 8 54 600 131 övriG inFormatio Leverans och n mekanisk instal lation av takhän gt system för kransk ärlsröntgen och PC I. Centralsjukhuset /Kristianstad/SW E.

mtab etablerade i norden


ANNONS

Västra Järnvägsgatan 15, 12 tr 111 64 Stockholm www.gs1.se 08-50 10 10 00 support@gs1.se

Gemensam standard är nyckeln till effektiv och hållbar logistik En global standard möjliggör att produkter, tjänster och platser i hela världen kan identifieras och spåras. Företag kan med hjälp av informationen skapa en ökad effektivitet och en hållbar logistik. GS1 utvecklar globala standarder och är en neutral not-for-profit organisation som brinner för att skapa ett hållbart samhälle, bland annat med hjälp av effektivare logistik, ökad produktsäkerhet och patientsäkerhet. Snabb identifiering, ökad spårbarhet och kontroll över godset genom hela logistikkedjan är några av affärsnyttorna som företagen kan få vid användande av GS1:s standarder. Med hjälp av unika identiteter ökar spårbarheten på såväl godstågvagnar och pallar som enskilda kollin. Genom att tilldela varje pall och enskilt kolli ett individuellt nummer kan du hålla ordning genom hela logistikkedjan och därmed skapa spårbarhet vid fullt genomförande utifrån GS1:s standarder. Med spårbarhet får företagen en ökad kontroll och kan säkerställa produktsäkerhet för konsumenten och patientsäkerhet för vårdtagaren. GS1 är en global organisation med kontor i 111 länder och har en stark lokal förankring.

Internationell streckkodsstandard underlättar spårbarhet Utvecklingen tog avstamp i dagligvaruhandelns ökade behov av spårbarhet och utmynnade i en internationell streckkodsstandard som numera används i de flesta branscher och länder runtom i världen. GS1 utvecklar standarder som näringsliv, myndigheter och

samhället anammar och anpassar utifrån sin befintliga verksamhet. Transportsektorn var tidigt ute och började använda GS1:s standarder i sin transportmärkning. På senare år har många företag valt att utveckla kringtjänster för att utnyttja ännu större del av streckkodernas affärsnytta, exempelvis webbportaler där transportköparen kan följa godset på väg till mottagaren. – För snart tjugo år sedan började vi märka varje kolli med ett unikt nummer. När varje enhet förses med ett individuellt nummer och möjliggör full spårbarhet. Det innebär att godset alltid kan spåras, oavsett var i logistikkedjan det befinner sig och bidrar även till full spårbarhet när kollit befinner sig på lagret, säger Mia Lenman, ansvarig för transport och logistiklösningar på GS1 i Sverige.

Standardiserad informationsöverföring spar logistikresurser och miljö GS1 har utvecklat en standard för informationsöverföring som gör det möjligt att samla in och överföra data på ett automatiskt, enhetligt och säkert vis, inom och utom företags informationssystem. – Med vår informationsöverföringsstandard som grund kan logistikföretag utveckla lösningar som bidrar till ett ökat informationsflöde. Transportköparen har möjlighet att planera och boka sina transporter. Mottagaren får bland annat veta när försändelsen väntas ankomma, var i logistikkedjan den befinner sig och när den skickades från leverantörens lager. Ett enhetligt informationssystem kan drastiskt minska administrativa kostnader, förbättra transportoptimering, effektivisera lagerhantering och allt detta ger i slutändan miljövinster, säger Mia Lenman.

Ökad kontroll över hela transportflödet Informationsöverföringstandarden är interna-

tionellt gångbar och fungerar även utmärkt för intermodala transporter, vilket bidrar till effektiviserade transportflöden på väg, järnväg och till sjöss. GS1 och transportindustrin lanserade sina första informationsöverföringsstandarer för drygt femton år sedan. Standarden utvecklas kontinuerligt och har genomgått en total uppdatering för att stödja intermodala och gränsöverskridande logistik. Den nya lösningen erbjuder många intressanta funktioner för logistikaktörer som vill få bättre kontroll över hela transportflödet. Här finns mycket resurser att spara, inte minst genom en strukturerad planeringsprocess från såväl transportören som godsmottagarens sida. – Genom att förse samtliga godstågvagnar med RFID-koder (digitalt chip) kan trasiga tågvagnar tas ur trafik för reparation, vilket ökar framkomligheten och minskar slitaget på rälsen och därmed undviker stora kostnader. Det ger godsmottagaren information om i vilken ordning vagnarna kommer och på vilken sida de ska lastas av, vilket ger stora tidsbesparingar vid urlastning. Det nya systemet kan stärka tågets ställning som ett attraktivt godstransportslag när transportköparen har möjlighet att se på vilken vagn deras produkter är lastade och var vagnen befinner sig, säger Mia Lenman.


a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

krönika

»Ungefär 90 procent av den svenska

utrikeshandeln passerar våra hamnar, mätt i volym.

Hamnar – rätt väg till konsumenten Nästa gång du går i affä­ rer och spanar efter årets höstmode eller plockar ihop ingredienserna till kvällens middag, så kan du skänka en tacksamhetens tanke till Sveriges hamnar. Utan dem hade det nämligen varit ganska tomt i hyllorna.

konsumenten måste de fungera väl och ha ytterst goda förbindelser med områden där människor bor. vilar på utrikeshandel och därför krävs en väl fungerande sjöfart och hamnkapacitet. Satsningar på att öka hamnkapaciteten och underlätta transporter av varor leder till ökad sysselsättning och ett bättre utbud för konsumenterna. Sveriges välstånd

text Dag Klackenberg, vd för Svensk Handel

Ungefär 90 procent av den svenska utrikeshandeln passerar våra hamnar, mätt i volym. Hade vi inte haft tillgång till sjöfarten och de femtiotal hamnar som finns runt Sveriges kuster hade många varor sannolikt varit dyrare till följd av högre transportkostnader. att när världens största containerfartyg, Mærsk McKinney Möller, lägger till i Göteborg finns det i en av de 18 000 containrarna en vinterjacka eller par böcker som du beställt på nätet. Men innan ett sms plingar till om att varan kan hämtas ut i videobutiken eller snabbköpet runt hörnet i ditt kvarter krävs en omfattande logistikapparat. Tänk tanken

En hel del containrar skall lastas om till tåg eller fjärrlastbil, mellanlagras, lastas om till lastbil för att åka till en spridningspunkt närmare en stad, innan det slutligen lastas om till en distributionsbil. Eftersom huvuddelen av alla varor passerar en hamn på väg till

sjöfart är, trots sin långa historia, ett modernt ­transportsätt med stor framtidspotential. Det blir allt viktigare för konsumenter att varor transporteras så miljöeffektivt som möjligt och det avspelas i att handelsföretagen försöker använda sig av så miljövänliga transporter som möjligt. Ur miljösynpunkt har sjöfarten en klar konkurrensfördel i och med att lastkapaciteten i ­förhållande till utsläpp är hög jämfört med andra transportslag. Hamnar och

För att utveckla framtidens transporter krävs investeringar. Det är därför bra att Trafikverket föreslår åtgärder för att öka kapaciteten i Göteborg. Men det är också viktigt att notera att Östeuropa vuxit fram som en viktig varuleverantör. Det avspeglas inte på kartan över infrastrukturen för hamnar, vägar och järnvägar i Sydsverige. Om sydostlänken byggs ut och södra stambanan får fyra spår kan både godstrafik och arbetspendling öka i södra Sverige. Det finns också behov av en mer utbyggd infrastruktur för införsel av varor i anslutning till Mälardalsområdet.

Kompletta lösningar inom bemanning, rekrytering, produktion, utbildning, logistik och lagerhållning. Det är vårt erbjudande. Besök oss gärna på www.speedgroup.se

Allt för din truck och lite till

Reservdelar, tillbehör och teknisk kompetens till truckar och eldrivna fordon

QR-koden leder till mer information om våra produkter

www.tvh.se

Speed Group AB Företagsgatan 44, 504 64 Borås Tel. 033 44 47 30 www.speedgroup.se

Jordbrovägen 22 • SE-668 30 Ed • Tel: 0534 -622 00


Vill du förbättra dina logistikflöden? Gör som Texas Longhorn, kontakta Xter.

EFFEKTIVA AFFÄRSSYSTEM

Xter erbjuder kyl-, frys- och koloniallager samt lokal- och rikstäckande distribution.

TRANSPORT | PROJECT MANAGEMENT | UTHYRNING www.icecon.se • 031- 15 17 00

För svensk tillväxt byggnorrbotniabanan.nu • NBB är ett samhällekonomiskt lönsamt projekt! • 27 mil ny järnväg mellan Umeå och Luleå • Ger driftsäkerhet och dubbelspår till Stambanan • Minskar transportkostnaderna med upp till 30 % • Halverar restiderna och underlättar kompetensförsörjningen och ger regionförstoringen. • Minskar koldioxidutsläppen med ca 80 000 ton/år • Beräknad byggkostnad: 20-26 miljarder kronor

92 procent av Europas malm bryts i Norrbotten till ett värde av 20 miljarder kronor. Denna malm vidareförädlas i Sverige till ett värde av 500 miljarder kronor. Vidareförädlingen fortsätter sedan ute i Europa till ett värde av ytterligare 500 miljarder kronor. Det är en av orsakerna till att EU har pekat ut Norrbotniabanan som en viktig del i det Europeiska stomnätet för järnväg. Från EU kan projektet erhålla upp till 50 % av planeringskostnaden och upp till 30% av själva byggkostnaderna. Vad väntar vi på!

Annons_SvD_MHL_EffektivLogistik_124x183.indd 2

2013-10-23 15.11

helikopter.nu

www.xterlogistics.se | 08 - 522 108 76


Vi tar alltid fram den mest funktionella och kostnadseffektiva emballagelösningen för Er. Ett urval av våra produkter:

NYCOSLeeve Den hopfällbara pallboxen

NYCOLid Hel- och halvpallslock

Balkstöd För axlar, cylindrar och rör

Formade mellanlägg I PC/ABS/PS/PET, i alla storlekar

Blisterförpackningar För engångsbruk, upp till halvpall

Plana mellanlägg För lådor och i pallkragar

NYCOPAC utvecklar, producerar och säljer emballage och förpackningar i olika plastmaterial. Tillsammans med våra kunder tar vi fram den mest kostnadseffektiva förpackningen, där vi väljer den produktionsteknik och det material som är bäst lämpat i varje enskilt fall. Vi arbetar framförallt med olika returförpackningar och emballage där livslängd, packoptimering och miljöpåverkan är de viktigaste faktorerna men även engångsemballage där kostnaden och kvalitén har den största betydelsen.

Nycopac AB St Annegatan 4, 2tr 611 34 Nyköping, Sweden Tel +46 (0)155-98050 Fax +46 (0)155-210504 info@nycopac.se www.nycopac.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.