Framgangsrika kommuner

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

Framgångsrika kommuner med fokus på tillväxt

JUNI 2013

Effektiv samverkan – fördelar och risker

Besöksnäringen växer – större än bilindustrin

Digitala investeringar

– främjar näringslivsutveckling

Johan Rockström – vi är mycket nära riskzonen

Billigare bostäder

Välfärdssektorn

Infrastruktur

– koncepthus effektiva

– attrahera rätt arbetskraft

– finansieringen omdebatterad

En nationell allmännytta – en långsiktig partner till tillväxtkommuner www.rikshem.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

ledare

Framgångsrika kommuner kräver framgångsrika platsledare Svensk tillväxt är sum­ man av det som sker ute i våra 290 kommuner. Det är här man kan utöva ett ansvar. Det är här som vi kan urskilja professionella platsledare och attrak­ tivare investeringsklimat.

Jag har i fyra decennier ägnat kraft åt att bygga framgångsrika platser. Detta har skett i 200 svenska kommuner och över 100 utländska. Min erfarenhet är att vi tyvärr undviker en sida av utvecklingsarbetet: Vi måste ta oss an frågan om hur vinnande ansatser organiseras och leds. Den nordiska modellen med kommunal självstyrelse innebär förhållandevis starka kommuner som i hög grad har verktyg för att påverka platsens attraktion. Då måste vi också lära hur vi organiserar framgångsrikt arbete.

Jag skulle vilja sammanfatta några iakttagelser så här:

benägna att skriva ihop påkostade visioner. Det intressanta med dessa visioner är att de är väldigt lika i uppbyggnad och inriktning. Ofta har de dessutom en horisont på år 2030 och nu senast 2040 (då de flesta inte kan utvärdera resultaten, eftersom de närmast sörjande antingen är pensionerade eller helt enkelt inte lever längre). Därmed är det lite si och så med ansvarstagandet.

» Vi måste ta oss

an frågan om hur vinnande ansatser organiseras och leds.

• Näringslivet håller förvånansvärt god koll på var det finns vinnande platser. Man vet att det i vissa fall inte lönar sig ens att approchera platsen för det finns inget platsledarskap att förhandla med.

• På hundratals platser har jag noterat att viljan att diskutera HUR man arbetar som platsledare är ytterst begränsat. Man glider hellre över på visioner och platsmarknadsföring i stället för att gå in i den svåra världen av innovativ attraktionsutveckling i sina detaljer. Detta är djupt mänskligt då den värld som handlar om genomförande ställer utomordentliga krav på energi, personligt mod och helt professionellt management.

• Allt oftare vill företag verifiera sina innovationer och då måste det finnas intresserade platsledare som det lönar sig att diskutera med. Ibland kallas detta för att få igång en demo-plats eller en framåtriktad innovationsupphandling (den offentliga upphandlingen uppgår på årsbasis till 1,285 miljarder kronor och utgör en slumrande innovations-potential, som vi inte alls tar tillvara på grund av bland annat ”beröringsskräck”).

Christer Asplund Place Consulting

• Samtidigt märker jag av en euroepisk trötthet med all den

• Platsledarna är i Sverige väldigt

meningslösa ”sloganeeringen” som spritt sig från slipade konsulter med rötter från Coca Cola och Pepsi Cola, där det givetvis gäller att slå motståndaren i huvudet med något dräpande. Sanningen är den att platsmarknadsföring och produktmarknadsföring skiljer sig helt från varandra. Det inser professionella platsledare.

• I takt med den internationella konkurrensen i företags- och platsvärldar ställs krav på att platserna fokuserar på konceptutveckling i allmänhet och smart specialisering i synnerhet.

Detta innebär att de framgångsrika platserna måste ha ledare som har intigretat och begåvning i tillräcklig grad för att våga sig på tydliga konceptdrivna projekt, och att tränga sig förbi sloganeeringens förenklade värld och bearbeta de öppningar som finns för smart specialisering. Vi har bara börjat se det förändringstryck som ligger i denna utmaning – också för de svenska platsledarna.

• Nästa stora trend för platsledarna handlar om talangjakt på en internationell marknad. Även här gäller att organisera sig på ett nytt sätt och hitta nya allianser. Om det är någon som tror att detta stannar vid ett storstadsfenomen så är det fel. Storuman, Kiruna, Nässjö är lika eller kanske ännu mer beroende av att talangjakten bedrivs professionellt.

läs mer om...

08

10

04 Många fördelar med kommunal samverkan 05 Kommunen som arbetsgivare 06 Den svenska turistnäringen växer så det knakar 08 Frågor om infrastruktur engagerar 10 Profilintervju – Johan Rockström 12 Företagsklimatet viktigt för kommunernas utveckling 14 Digitala investeringar 16 Billigare bostadsbygge med standardiserade koncepthus 18 Krönika

Framgångsrika kommuner

Detta är Smart Media

Projektledare: Thomas Johansson, thomas.johansson@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Annika Wihlborg, Fredrik Dhejne Omslagsbild: J. Lokrantz/Azote Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Dagens industri, juni 2013 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, Örnsköldsvik Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar auto­ matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

VI KLÄTTRAR GÄRNA LITE HÖGRE ÄN ANDRA...

EKONOMISKT MEST VÄLSKÖTTA KOMMUN

PLATS 1 AV 290 KOMMUNER

TRE ÅR I RAD ENLIGT SVENSK KOMMUNRATING

NÄRINGSLIVSKLIMAT

PLATS 17

AV 290 KOMMUNER ENLIGT SVENSKT NÄRNGSLIV

GRUNDSKOLOR

PLATS 17

AV 290 KOMMUNER ENLIGT SVERIGES KOMMUNER & LANDSTING

HÄR ÄR DET BÄST ATT BO

PLATS 25

ÄLDREVÅRDENS MAT

82% MYCKET NÖJDA

PERSONAL INOM ÄLDREVÅRDEN TAR SIG TID

79% MYCKET NÖJDA

NÖJD -MEDBORGAR-INDEX

63% MYCKET NÖJDA

H Ö G A N Ä S

-

V Ä L

V Ä R T

AV 290 KOMMUNER ENLIGT FOKUS

A T T

75% I ÖVRIGA SVERIGE

ÖPPNA JÄMFÖRELSER FÖR VÅRD & OMSORG OM ÄLDRE 2012

70% I ÖVRIGA SVERIGE

ÖPPNA JÄMFÖRELSER FÖR VÅRD & OMSORG OM ÄLDRE 2012

54% I ÖVRIGA SVERIGE

ENLIGT SCB:S MEDBORGARUNDERSÖKNING

I N V E S T E R A

I

•

W W W . H O G A N A S . S E

Följ oss:

Fördubblad kollektivtrafik bra affär Att öka människors rörlighet är en bra affär. Investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik kan höja Skånes bidrag till BNP med 40 miljarder kronor årligen om sysselsättningen och produktiviteten kommer upp i nivå med riket. Det skapar större möjligheter för individen att hitta jobb och för företagen att finna rätt kompetens. Dessutom är det bra för miljön.

www.skane.se/skanepaketet

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

möjligheter

samverkan

» Jag tror att fler

kommuner kommer att genomföra gemensamma upphandlingar framöver, bland annat inom itområdet.

Annika Wallenskog

I Värmland samverkar tolv kommuner kring en gemensam plattform för e-tjänster, ett arbete som höjer kommunernas servicenivå gentemot medborgarna, samtidigt som de gör besparingar.

"Behovet av effektiv samverkan ökar" Kommunal samverkan, som innebär att kommu­ ner går ihop och exempel­ vis bedriver skolverksam­ het, utvecklar e-tjänster eller initierar en gemen­ sam ekonomifunktion, har många fördelar. text Annika Wihlborg

Det finns många goda skäl till att samverka över kommungränserna.

Många små kommuner är beroende av samverkansprojekt för att kunna erbjuda sina invånare en hög servicenivå, för att exempelvis kunna erbjuda en räddningstjänst som är tillgänglig dygnet runt och gymnasieskolor med många valmöjligheter krävs ofta att kommuner går ihop i gemensamma satsningar. Serveringstillståndshandläggning, tillståndsgivning, överförmyndarverksamhet, it och räddningstjänst är exempel på vanliga samverkansområden.

– I dagsläget finns 48 kommuner med färre än 8 000 invånare. Om några år kommer flertalet av dessa kommuner sannolikt at tappa ännu fler invånare. Det innebär att behovet av effektiv kommunal samverkan ökar framöver. I princip all kommunal verksamhet som inte är geografiskt bunden kan bedrivas i samverkansform. Jag tror att fler kommuner kommer att genomföra gemensamma upphandlingar framöver, bland annat inom it-området, säger Annika Wallenskog, enhetschef på sektionen för ekonomisk analys på Sveriges kommuner och landsting.

» Kommunerna är

generellt sett duktiga på att initiera samverkansprojekt.

Annika Wallenskog

eller borgerlig vigsel. Framöver planerar ytterligare fyra kommuner att ansluta sig. Många av kommunerna som deltar i samverkansprojektet är för små för att kunna utveckla e-tjänster med egna resurser. Genom att samverka höjer kommunerna servicenivån gentemot medborgarna och sparar samtidigt två miljoner kronor per år.

Samverkan kring e-tjänster

organisationer parallellt med kommunernas övriga verksamhet. En noggrann uppföljning är central för att kunna dra nytta av erfarenheterna till framtida samverkansprojekt.

Tydliga målformuleringar

En avgörande framgångsfaktor för kommunala samverkansprojekt är, enligt Annika Wallenskog, tydliga överenskommelser angående projektets ambitionsnivå, syfte och finansiering. Styrningen och de deltagande kommunernas ansvarsområden bör också regleras från start, annars finns det en risk att samverkansorganisationerna utvecklas till autonoma

Norbergs kommun har exempelvis inrättat en gemensam ekonomifunktion som leds av en gemensam ekonomichef. I Stockholms län har flera kommuner valt att gå ihop och starta Storstockholms brandförsvar, och i Jämtland har samtliga kommuner i länet initierat en gemensam organisation för gymnasieskolan, säger Annika Wallenskog.

underlätta kommunernas rekrytering, för många presumtiva medarbetare är det mer attraktivt att vara delaktig i ett team än att arbeta själv med exempelvis handläggning av serveringstillstånd.

– Kommunerna är generellt sett duktiga på att initiera samverkansprojekt. Töreboda, Mariestad och Kommunsamverkan kan

Somliga samverkansprojekt organiseras via de tjugo regionförbund som finns runtom i Sverige. Fördelen med att låta regionförbundet hantera administrationen kring samverkansprojekten är, enligt Annika Wallenskog, att de erbjuder kommunerna en möjlighet att dra nytta av en befintlig organisation med mycket kompetens som ett alternativ till att starta en separat samverkansorganisation.

I Värmland samverkar tolv kommuner kring en gemensam plattform för e-tjänster som gör det möjligt för medborgarna att exempelvis ansöka om förskoleplats, parkeringstillstånd

Smart fakta Hittills är asymmetrisk upp­ giftsfördelning, som innebär att kommuner delar upp ansvars­ områdena mellan sig, inte särskilt vanlig i Sverige. Annika Wallenskog tror dock att det kan bli vanligare i framtiden.

Assymetrisk uppgiftsfördelning kan i praktiken innebära att två kommuner som samverkar vad gäller gymnasieskolor och räddningstjänst delar upp de två ansvarsområdena sinsemellan.

Är du trygg som arbetsgivare? kfs uppgift är att genom professionalism, medlemsnära support och förtroendefull samverkan vara den självklara arbetsgivarorganisationen för samhällsnära företag.

Vårt medlemsfokus är din trygghet.

Arbetsgivarorganisationen för samhällsnära företag

Klarabergsviadukten 70, C 8 tr. 107 24 Stockholm Tel: 08-556 009 50. info@ kfs.net www.kfs.net

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

utbildning

fra mt id

Omfattande rekryteringsbehov i landets kommuner Ett arbete i den kommunala sektorn ger en unik möjlighet att påverka samhället och att utvecklas med en trygg anställning och goda villkor. En utmaning för kommunernas del är att bli bättre på att framhäva sina karriärmöjligheter. text Annika Wihlborg

– Vi uppmuntrar kommuner att arbeta systematiskt med kompetensförsörjningsfrågor, exempelvis genom att göra riktade satsningar mot exempelvis sommarjobbade ungdomar, nyutexaminerade akademiker och medarbetare som tidigare arbetat i den egna kommunen, säger Caroline Olsson, tillförordnad sektionschef på Sveriges Kommuner och Landstings arbetsgivarpolitiska avdelning.

bli svårt att rekrytera till omsorg och vård, medan fler barn och unga i storstäderna leder till större rekryteringsbehov i skolan och förskolan.

Den som vill arbeta i pedagogiska eller omvårdande yrken har med andra ord goda framtidsutsikter i de svenska kommunerna.

– Drygt 400 olika yrken finns representerade i Sveriges kommuner, som behöver bli bättre på att marknadsföra de karriärmöjligheter man kan erbjuda och informera om hur det är att arbeta i en kommun. När vi undersökte kommunanställdas inställning till sina jobb fanns det ett glapp mellan föreställningen av hur det är att jobba i kommuner och hur de anställda upplever sina arbeten. Kommunerna har med andra ord en del arbete kvar vad gäller profileringen av sig själva som arbetsgivare, säger Caroline Olsson.

beprövad metod för att attrahera ny arbetskraft.

På senare år har allt fler kommuner startat traineeprogram som dels vänder sig till befintliga medarbetare med intresse för ledarskap och dels till nyutexaminerade akademiker, som får prova på att arbeta i en kommun i drygt ett år. På flera håll i landet har kommuner gått ihop och skapat populära traineeprogram, bland annat i Halland, nordvästra Skåne och södra Norrland.

Traineeprogram är en

Öka attraktiviteten

Ungas associationer

Tydliga och lättöverskådliga karriärvägar, exempelvis specialist, generalist eller chef på olika nivåer, efterfrågas av många unga enligt en undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL, där 1 500 unga i åldern 15 till 24 bland annat fick svara på vad som kan motivera dem att göra en kommunal karriär. 60 procent av de tillfrågade kan tänka sig att arbeta i välfärdssektorn.

– För att öka kommunernas konkurrenskraft gentemot andra presumtiva arbetsgivare behöver fler kommuner arbeta mer aktivt med individuell lönesättning. Vår undersökning visar att många unga värdesätter möjligheten att uppmärksammas för sin insats, att belönas när man på olika sätt lyckats bidra till verksamheten, säger Caroline Olsson.

När unga spontant fick svara på vilka värden de förknippar med välfärdssektorn toppade möjligheten att få göra skillnad och hjälpa andra listan.

Att få träffa många människor i sitt arbete, en trygg och säker anställning, bra villkor och förmåner hamnade också högt när unga associerade fritt till att arbeta i offentlig sektor.

» Vi kommer

att se en ökad efterfrågan framöver på välfärdstjänster.

Caroline Olsson

400 olika yrken

De regionala skillnaderna i kommunernas rekryteringsbehov är stora. I många glesbygdskommuner medför en åldrande befolkning att det kan

På nationell nivå arbetar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med att stötta kommuner genom att öka kunskapen om de jobb kommunerna kan erbjuda, i dag och i framtiden. De uppmuntrar också kommuner att arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke genom att profilera sig tydligare mot olika målgrupper, exempelvis nyutexaminerade studenter och sommarjobbande ungdomar.

– Vi kommer att se en ökad efterfrågan framöver på välfärdstjänster, vilket bland annat kan härledas till demografiska förändringar. Efterfrågan på hemtjänst- och vårdtjänster kommer exempelvis att öka. Det innebär att välfärdsjobben är en verklig framtidsbransch för de som står inför ett yrkesval, säger Caroline Olsson.

– Uppdragsutbildning är en verksamhet på tillväxt på landets högskolor och universitet. Via lärosäten får kommunernas medarbetare tillgång till fortbildning som vilar på vetenskaplig grund och bygger på den senaste forskningen.

Högskolor och universitet kan dessutom erbjuda en mångfald av uppdragsutbildningar för alltifrån ingenjörer till sjuksköterskor, säger Detlef Clöwe, ansvarig för uppdragsutbildningar på Uppsala universitet.

420 000 nya medarbetare I dagsläget arbetar 1,1 miljoner människor i välfärdssektorn.

Fram till år 2020 behöver välfärdssektorn rekrytera 420 000 nya medarbetare, varav cirka 75 procent i kommuner­ na, enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, rekryte­ ringsprognos. Rekryteringsbe­ hoven styrs bland annat av att andelen äldre ökar i somliga kommuner, medan den yngre befolkningen växer i andra. De största rekryteringarna sker därför inom socialtjänsten, äldreomsorgen samt förskolan och skolan, enligt SKL:s prog­ nos, som sträcker sig till år 2019. Skillnaderna vad gäller rekryteringsbehov och tillgång på arbetskraft är stora i olika delar av landet – behoven skil­ jer sig exempelvis åt mellan storstads- och glesbygdskom­ muner.

Förskollärare, lärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter den kommande tioårspe­ rioden. Drygt 30 procent av välfärdssektorns medarbetare går i pension fram till år 2020.

Ett generationsskifte äger rum även på chefssidan. Under de kommande tio åren förväntas drygt 16 000 av välfärdssek­ torns 39 000 chefer att gå i pension. I genomsnitt beräk­ nas 42 000 nya medarbetare om året rekryteras under perioden 2010 till 2019.

Det handlar inte om dokumenthantering, processtöd, ärendehantering och informationsutbyte

Det handlar om att förverkliga ett enklare, tryggare och effektivare informationssamhälle Läs mer om oss på idainfront.se

Linköping

Stockholm

Sundsvall

Oslo

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

möjligheter

turistnäringen

Digitala turismupplevelser

Norrtälje kommun är en av landets mest fritidshustäta med 23 000 fritidshus. Här är några av dem i Köpmanholm på Yxlan, alldeles intill Furusund.

Besöksnäringen – större än bilindustrin Besöksnäringen blir allt viktigare för Sverige och landets kommuner. Som andel av svensk export svarade branschen för dryga 98 miljarder kronor år 2011. text Fredrik Dhejne

Turismen i Sverige ger ett viktigt bidrag till svensk ekonomi och sysselsättning. Det är också en växande bransch. Under 2011 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 6,4 procent till 264 miljarder kronor. mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 9,3 procent till 98,8 miljarder kronor under 2011.

Det var nästan 45 procent mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten.

Besöksnäringen skapar också många arbetstillfällen, inte minst Turismens exportvärde,

i glesbygdskommuner. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit med 31 500 nya arbeten sedan 2000.

Under 2011 bidrog turismen med 162 300 arbetstillfällen. näringen goda villkor för att utvecklas. Här finns fortfarande mycket att göra för att öka professionalismen hos turistföretagen och underlätta för besökarna. Enligt Tillväxtverket har man i många sammanhang inte till fullo förstått näringens potential. Ett exempel är planering och utformning av infrastruktur där det fortfarande är den varuproducerande industrins och kollektivtrafikens behov som prioriteras.

Näringen består huvudsakligen av många små entreprenörer. Dessa har ytterst begränsade resurser att själva ta fram den marknadskunskap som krävs för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet.

Ett exempel på sätt att stödja näringen är de tre Roslagskommunerna Samtidigt behöver

Norrtälje, Österåker och Östhammars gemensamma destinationsbolag Visit Roslagen AB. Bland delägarna finns också 160 privata företag och föreningar. Vd är Gisela Norén.

Hur viktig tycker du besöksnäringen är för kommunerna?

– Det är Sveriges viktigaste näring just nu och för kommunerna som arbetar aktivt med att skapa en ökad attraktion för besökarna så bidrar det nästan alltid till fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Samtidigt skapar man också viktiga värden för invånarna, vilket i sin tur kan påverka inflyttningen positivt.

Hur ser Roslagskommunerna på turistnäringen?

– De jobbar väldigt aktivt med dessa frågor och har flera års erfarenhet av att samverka när det gäller just besöksnäringsfrågor och infrastruktur- satsningar. Ett exempel på detta är vårt nya destinationsbolag. Syftet med detta bolag är att hjälpa våra aktörer att synas, utveckla deras verksamheter och etablera fler och mer

värdeskapande kontakter med deras kunder. Vi hjälper bland annat till med marknadsföring och försäljning via webbsidan roslagen.se, förmedlar service på våra turistbyåer och driver olika projekt som utvecklar destinationen.

Gisela Norén säger att besöksnäringen i de tre kommunerna genererar sysselsättning och intäkter inte bara till direkta branschföretag utan även i stor del till handels- och tjänsteföretag. Bara i Norrtälje kommun finns 23 000 fritidshus vars ägare handlar och utnyttjar tjänsteföretag i kommunen.

Smart fakta Under 2011 spenderade ut­ ländska besökare 98,8 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer drygt 165 miljar­ der kronor i Sverige.

Resor och transporter 87,6 (+4,9), boende och restaurang 78,9 (+5,7), Varuhandel 75,9 (+8,8).

Innovationsmyndigheten Vin­ nova har beviljat Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS) en halv miljon kronor till ett projekt som syftar till att utveckla digitala tjänster för att tillgängliggöra helhetsupp­ levelser av natur och kultur i hela Sverige. Projekttiteln är ”The Ultimate Experience”.

Vinnova framhåller att till­ gängligheten till hållbara, kon­ kurrenskraftiga helhetsupp­ levelser av natur och kultur i hela Sverige är en utmaning och ett mål för hela Sverige – och en i delar outnyttjad potentiell tillväxtmotor.

Projektets långsiktiga mål är att utveckla digitala platt­ formar som ökar tillgänglig­ het till attraktiva, hållbara helhetsupplevelser av natur och kultur i Sverige. Plattfor­ marna ska göra det möjligt för turismföretag att utveckla nya internationellt konkur­ renskraftiga erbjudanden utifrån dagens och framtidens kundbehov.

Att skapa erbjudanden utifrån hela kundresan kräver samver­ kan, utveckling av nya affärs­ modeller och affärsstrategiska förhållningssätt till immateriella tillgångar hos företag, offentliga verksamheter och ideella organi­ sationer. Projektet fokuserar på att integrera digital information om hela kundresan i gränssnitt mot kund. Länkade öppna data är ett viktigt inslag, och metoder och modeller baserade på tjänstedesign är grundläggande i arbetet.

ANNONS

Pensionsstiftelse – flexibilitet och valfrihet Swedbank Stiftelsetjänst erbjuder en helhetslösning när kommuner vill bilda pensionsstiftelser. Swedbank kan bilda, administrera, förvalta och sköta alla myndighetskontakter för en pensionsstiftelse. Genom att hantera kommunernas pensioner via en stiftelse kan kommuner trygga sina pensionsutbetalningar, maximera kapitalavkastningen och få tillgång till Swedbanks stiftelseexperter.

– Vi kan erbjuda en komplett service, från utredning av kommunens finansieringsalternativ, skapandet av stiftelsen med myndighetskontakter och all dokumentation samt naturligtvis den löpande administrationen när stiftelsens verksamhet är igång. Våra stiftelsespecialister har lång erfarenhet av pensioner, försäkringar och naturligtvis stiftelser, för att säkerställa att finansierings- och förvaltningsformer anpassas utifrån varje enskild kommuns förutsättningar. Genom vårt arbetssätt så har vi blivit den ledande aktören inom den kommunala pensionsstiftelsemarknaden, säger Per Spjut, ansvarig för Swedbank Stiftelsetjänsts pensionsstiftelser.

stiftelsetjänst ansvarar för administration, stiftelsekompetens och stiftelsekontroll.

Swedbank Stiftelsetjänst arbetar sedan drygt femtio år tillbaka uteslutande med stiftelser och finns med hela vägen, från bildande till förvaltning, förändring och avveckling av en stiftelse. Swedbank Stiftelsetjänst är en fristående del av Swedbank, vilket innebär att kommunerna/uppdragsgivarna kan ha flera olika förvaltare och portföljer under samma tak.

Långsiktig helhetslösning för kommunernas pensionsstiftelse Swedbanks stiftelseexperter genomför analyser av kommuners pensionsskuld, med utgångspunkt från varje kommuns förutsättningar, önskemål och framtidsprog-

Fristående del av Swedbank Utifrån placeringsriktlinjer förvaltar Swedbank pensionskapitalet, medan bankens

Per Spjut

nos. Analyserna ger kommunerna ett bra underlag i deras framtida beslutsprocess.

Stiftelseformen ger kommuner en möjlighet att själva styra över sitt pensionskapital. Kommuner har också möjlighet att återlåna pengar till kommunen vid behov.

När pensionspengarna förvaltas i en stiftelse påverkar stiftelsens resultat inte direkt kommunernas finansiella resultat, vilket är en fördel.

– Men de två avgörande argumenten till varför kommuner ska bilda pensionsstiftelse är att låta varje generation stå för sin del av pensionskostnaden och att kommuner skapar ekonomiskt handlingsutrymme för framtiden när kostnaden för åldringsvården ökar stort, säger Per Spjut.

Härnösands kommun har valt att delegera helhetsansvaret Härnösands kommun har valt att låta Swedbanks Stiftelsetjänst administrera och förvalta kommunens pensionsstiftelse.

– Vår tidigare ekonomichef förvaltade stiftelsen själv, men när jag tillträdde valde jag att låta en expertorganisation ansvara för helheten. Vi jämförde flera olika aktörer och valet föll slutligen på Swedbank eftersom de är kommunens ”husbank”. De kunde dessutom erbjuda ett attraktivt helhetserbjudande i kombination med en gedigen kompetens, säger Bo Glas, ekonomichef i Härnösands kommun.

I samarbete med Swedbank Stiftelsetjänst utarbetades placeringsriktlinjer som baseras på etiska ställningstaganden och en målavkastning på 4,5 procent.

– Det känns tryggt att Swedbank Stiftelsetjänst ansvarar för såväl transaktionshantering som bokslut, årsredovisningar och så förstås kapitalförvaltningen. Ytterligare en fördel är att vi slipper betala löneskatt på avkastningen, säger Bo Glas.

Uppskattar rådgivarnas handlingskraft Uppsala kommun har också valt Swedbank Stiftelsetjänst som samarbetspartner och rådgivare vid bildande av kommunens pensionsstiftelse. Stiftelsen är en gemensam stiftelse, där Uppsala, Tierp och Heby kommun i dagsläget ingår, vilket ger stordriftsfördelar.

– Den stora erfarenhet som Swedbank Stiftelsetjänst har av kommunala pensionsstiftelser avgjorde vårt val. Vi har samarbetat i ett års tid. Jag uppskattar att Swedbanks rådgivare är proffsiga, handlingskraftiga och bidrar till att driva processen framåt, säger Annica Ekstedt, finanschef på Uppsala kommun.

Följ med till Almedalen Ett år kvar till valet, många aktörer på plats. Almedalen 2013 blir intressantare än på länge. Vi är på plats igen för att ge dig möjlighet att lyssna till intressanta debatter och samtal med ledande företrädare för politik och näringsliv.

Tar Sverige steg i rätt riktning?

Under en innehållsrik vecka diskuterar vi framtidsfrågor för Sverige och svenskt näringsliv.

2 juli 11.00-12.00

2 juli 13.00-14.00

2 juli 16.00-17.00

3 juli 14.00-15.00

Hållbarhet och cleantech – ett svensk-kinesiskt perspektiv

Omreglering av apoteken till konsumenternas nytta?

Hotar politikerna och bankerna tillväxten?

Hur kan svenska och kinesiska företag samarbeta kring hållbarhet? Vilka är synergierna? Vilka erfarenheter finns från genomförda projekt? Finns det andra områden där svenskt och kinesiskt näringsliv kan samverka för att bidra till en mer hållbar miljö?

Ökad tillgänglighet och lägre kostnader för konsument. Så lät det då. Nu ökar antalet apotek endast i tätorter och det är svårt att få tag i vissa mediciner.

Vad är effekterna av omregleringen?

Hur påverkas servicen i den tuffa konkurrensen? Vem säkerställer tillgänglighet av rätt mediciner?

Hur påverkar begränsningar i traditionell utlåning finansieringen av mindre och medelstora företag? Är effekten av de nya regelverken underskattad, med hastig kreditåtstramning som följd?

Vilka alternativa möjligheter finns? Vad kan banker och politiker göra för att stödja tillväxten?

Är svensk konkurrenskraft ett minne blott, hur påverkar utbildningspolitiken?

Anmäl dig redan nu, eller registrera dig för att få löpande information inför Almedalsveckan.

www.affarsvarlden.se/almedalen

Svensk tjänstesektor verkar stå stark, men hur ser framtiden ut? Hur kommer problemen i den svenska skolan att påverka näringslivet? Vad kan näringslivet göra för att påverka utvecklingen? Vad händer om utvecklingen fortsätter i en värld med ökad globalisering?

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

utmaning

trafikplanering

» De större

kommunerna prioriterar mycket av sitt bostadsbyggande med hänsyn till kollektivtrafiken.

Jan Söderström

Jan Söderström anser att trängselskatten fungerar bra och har gett ökad framkomlighet. Avgifter är det enda sättet att slippa kaos i storstäderna, menar han.

Trängselavgifter är bra mot trängsel men inte för att finansiera infrastruktur Svenska kommuner är starkt engagerade i ­infrastrukturfrågorna som de anser väsentliga för företagsetableringar och sysselsättning. De priorite­ rar också kollektivtrafiken när de planerar nya stads­ delar och förnyelsen av befintliga. text Fredrik Dhejne

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och kommunerna är starkt engagerade i infrastrukturfrågorna. Under senare år har det förts en intensiv diskussion om medfinansiering och om hur statens pengar till vägar och järnvägar ska användas. Kommuner och landsting är i dag mycket mer engagerade i statens infrastruktursatsningar än tidigare och det finns en vilja att vara med och betala trots att det egentligen är statens ansvar när det gäller de större vägarna och järnvägarna. SKL:s grundlinje är att den som äger också ska betala även om denna linje i praktiken har mjukats upp.

Frågan om medfinansiering har också fått sig en törn. Staten har slutit avtal med Sundsvall och Motala om avgifter för att bygga broar. I Sundsvall skulle privatbilister få åka gratis över bron. I Motala skulle alla betala.

Dess avtal har regeringen sedan rivit upp eftersom EU inte godtar detta.

Detta kan innebära att kommunerna blir mer tveksamma om att delta i medfinansiering och sluta avtal med staten.

– Vi är starkt negativa till statliga tullavgifter. Det är ett dyrt och krångligt sätt att finansiera infrastruktur. Även om man har samma teknik som vid trängselskatten i Stockholm och Göteborg har man ju där en tydlig vinst i form av mindre trängsel. Vi hoppas att staten tar till sig våra argument och avstår från sådana tullar vars enda syfte är finansiering,

säger Jan Söderström, tf sektionschef vid avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL. Möjlighet till upplevelser

När det gäller kommunernas trafikplanering framträder två tydliga trender, säger han.

– Den ena är att vitalisera stadscentra och skapa attraktiva miljöer och möjligheter till upplevelser.

Malmö är en av de kommuner som gått i täten. Gatukontoret där har till och med en evenemangsavdelning.

Den andra trenden handlar om att göra trafikmiljön bättre för oskyddade trafikanter.

– Man satsar mycket på att underlätta för cyklisterna. Här har SKL också varit mycket aktivt. För 25 år sedan när jag kom till dåvarande Kommunförbundet var det inte många kommuner som satsade på cykling. I dag satsar många kommuner på bättre cykelvägar.

Vad prioriterar kommunerna i dag när de planerar nya stadsdelar och

förnyelsen av befintliga?

– De större kommunerna prioriterar mycket av sitt bostadsbyggande med hänsyn till kollektivtrafiken. De vill utnyttja befintliga linjedragningar och förtäta. Man vill också utnyttja ytor som inte längre används så mycket. När näringslivet omvandlas försvinner ofta industrier från centrala lokaliseringar och flyttar ut till mer lämpliga områden. Även hamnar och platser som tidigare använts för logistik blir lediga och kan användas till bostäder, handel och arbetsplatser inom tjänstenäringar.

Tydliga exempel på det är förändringen av hamnområdena i Stockholm Göteborg och Malmö.

Här frigörs stora arealer där kommunerna kan bygga hela nya stadsdelar nästan från början.

Står biltrafik och kollektivtrafik i motsats till varandra när kommunerna planerar?

– Nej, men i storstäderna finns ett starkt behov av mer kollektivtrafik medan behoven är mindre i de små kommunerna. Sedan handlar det mer

om trafiksystem och hur man prioriterar i dessa. I storstäderna vill man förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken och cyklister. Generellt vill kommunerna ha centrum som är mer attraktiva och levande och som ska fungera för alla trafikslagen. Det innebär att man vill sänka farten för biltrafiken och bättre anpassa den efter de oskyddade trafikanterna.

Jan Söderström menar att man tidigare varit för generös med gatuutrymmet.

– Numera projekterar kommunerna så att gatorna ska vara ’självförklarande’, det vill säga att bilisterna egentligen inte ska behöva några fartskyltar utan de ska känna vilken hastighet som är lämplig. Gatorna görs i dag trängre av trafiksäkerhetsskäl och därför att gatuutrymme kostar. Även parkeringspolitiken är ett kraftfullt styrmedel för att se till att man inte har för mycket långtidsparkering på gator där parkeringsutrymmet behövs för att folk ska kunna handla och utnyttja annan samhällsservice.

I de större städerna handlar kollektivtrafiken främst om att erbjuda arbetsresor. I glesbygden ska den göra det möjligt för att personer utan bil ska kunna bo kvar och ta sig till butiker och annan samhällsservice.

Jan Söderström säger att när det gäller kollektivtrafiken har den lite olika roll i tätort och glesbygd. I de större städerna handlar den främst om att erbjuda arbetsresor. I glesbygden ska kollektivtrafiken göra det möjligt för att människor utan bil ska kunna bo kvar och ta sig till butiker och annan samhällsservice, den är en förutsättning för att orterna inte ska dö.

Hur ser kommunerna på trängselavgifter?

– Det här är i huvudsak intressant för Stockholm och Göteborg.

Resultatet är positivt i Stockholm och visar på att systemet fungerar bra, framkomligheten har ökat. Även p-avgifterna fungerar som en form av trängselskatt för att få bättre rörlighet. De som tjänar mest på systemet är yrkestrafiken. Avgifter är det enda sättet att slippa kaos.

Jan Söderström betonar att trängselavgifterna ska sättas efter graden av trängsel och inget annat.

Sedan menar SKL att trängselskatten borde vara en lokal avgift på ungefär samma sätt som p-avgifterna, som ju beslutas lokalt i motsats till trängselskatten, som ju beslutas av Riksdagen.

Jan Söderström säger att ett problem kring kollektivtrafiken är att planeringen är tudelad. Det är regioner och landsting som planerar kollektivtrafiken medan det är kommunerna som sköter stadsplaneringen. Här måste de olika nivåerna samarbeta bättre för att nå bästa möjliga resultat.

Har SKL som organisation någon synpunkt på hur statens medel till infrastruktur fördelas?

– Inte särskilt mycket. Det ska finnas regionala potter som är tillräckligt stora och som går att påverka regionalt. När det gäller det övergripande vägnätet menar vi att det i första hand är en fråga för regering och riksdag, säger Jan Söderström.

Grundvattendagarna 16–17 oktober i Lund

SGU bjuder in till grundvattendagar i Lund, tillsammans med Geologiska institutionen vid Lunds universitet och Länsstyrelsen i Skåne.

Här har du möjlighet att dela med dig av dina kunskaper och själv lära mer om vad som händer på området inom myndighetssfären, vid universiteten, i olika branscher och i konsultvärlden – på nationell, regional och lokal nivå.

Vi välkomnar företag, myndigheter, forskare, kommuner, länsstyrelser och andra organisationer till två dagar om grundvattnet, dess betydelse och användningsområde.

Sista dag för anmälan är 16 september 2013.

Anmälan görs på: www.sgu.se

F O RT B I L D N I N G

Vi utbildar det offentliga Sverige!

Från 1 juli 2013 tar Uppsala universitet över KRUS utbildningar för statsanställda. Tillsammans med vårt övriga utbud blir vi den ledande aktören för fortbildning av det offentliga Sverige. Med världsledande forskning och praktisk erfarenhet skapar vi utbildningar som lyfter din organisation.

Kontakta oss gärna eller läs mer på www.uu.se/uppdragsutbildning

Varsågod!

En hEl byggorganisation till din tjänst.

Varje byggprojekt är unikt. Därför bör varje lösning och leveransmodell också vara det, tycker vi på Midroc. Vi erbjuder lösningar anpassade efter dig och ditt projekt och kan ställa upp med en komplett byggorganisation om du så önskar. Från konsulttjänster till totalentreprenad. Alltid i nära samverkan med dig som kund.

Tillsammans med dig kan vi driva projekt med rätt kompetens i varje steg.

Våra tjänster kan innefatta samtliga faser i ett projekt: analys/planering, design och konstruktion samt upphandling, genomförande och överlämnande. Självklart kan vi också samarbeta med en systemleverantör.

Vårt arbetssätt är att med tydlighet och fasta beslutspunkter ta projekten mot det gemensamma målet. Och där miljö- och specialkunskap om Miljöbyggnad alltid finns med som viktiga parametrar.

Vi arbetar lika gärna med fasta priser eller i samverkan med målpriser beroende av projektets karaktär och dina önskemål. Och vår grundläggande idé är att alltid överträffa dina förväntningar i alla steg. Läs gärna mer på www.midrocpm.se.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

P ROFILINTERV JU

Hållbarhet handlar om vår välfärd ”Vi ska inte tillbaka till grottlivet utan hållbarhet går utmärkt att förena med ett bra och bekvämt liv, om vi utnyttjar goda tekniska lösningar och anpassar våra system efter jordens spelregler”. text Fredrik Dhejne

Foto J. Lokrantz/Azote

Detta menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, och verkställande direktör för Stockholm Resilience Centre.

Vilken är den viktigaste miljöfrågan enligt dig?

– Jag tycker egentligen inte om den frågan eftersom den indikerar att vi har en speciell miljöfråga, det har vi inte. Allting handlar om vår välfärd och vi är mycket nära riskzonen för att rycka undan grunden för den, det vill säga klimatet, naturresurserna, ekosystem och processer som utgör förutsättningarna för vårt liv på jorden.

Rockström menar att vi länge har kunnat skyffla över miljöproblemen på en förlåtande jord.

– Men nu har vi börjat nå gränsen där jorden inte orkar mer. Från 1990talet kan vi se att våra gamla metoder med en ständig strävan efter tillväxt inte längre fungerar. Vi kan inte ha en tillväxt utan gränser. Det är miljön och ekosystemen som måste styra. säger att vi måste undvika en temperaturhöjning över 1,5 graders genomsnittligt på jorden.

– Vad vi kan säga nu är att det råder noll osäkerhet om att jordens temperatur ökar. Vi har låg osäkerhet

Johan Rockström

om att människorna är huvudorsaken till detta. Samtidigt råder stor osäkerhet om de här processerna och det är mycket som vi inte förstår.

Viktigt att notera är att de senaste 10 000 åren har jordens genomsnittliga temperatur varierat oerhört lite.

Denna stabilitet har varit grunden för vår civilisations utveckling. Nu är denna stabilitet rubbad. Frågan om hur ekosystemen svarar på detta är viktig och vår utmaning är att förvalta alla delar av naturen så att vi kan leva vidare.

låg solaktivitet.

Johan Rockström anser att Sverige har bra miljömål även om det ibland kan vara svårt att konkretisera dem i direkt handling.

– Den viktigaste frågan för oss är vår konsumtion och främst produktionen av mat. Den förbrukar mest vatten och släpper ut mest koldioxid, plus att den försurar haven. Alla kommuner måste jobba med frågor kring hållbart lantbruk, hållbar energi och hållbara transporter och infrastruktur, inklusive byggande och bostäder.

» Varför ska vi

Han framhåller att vi behöver experimentera mer med alternativbränslen.

– Det kommer aldrig bara att finnas ett alternativ till fossila bränslen.

I Sverige har vi lyckats bra med att minska det fossila beroendet för vår energiförsörjning genom vatten- och kärnkraft, biodrivna kraftvärmeverk, och vindkraft. Transporterna är det vi har kvar. Vi har ju ett tufft mål att de ska vara fossilfria till 2030. Därför måste hela infrastrukturen för våra transporter ändras. Det finns mycket att göra med nya bränslen för att få mångfald.

fortsätta på en farlig, skitig och odemokratisk väg?

Nya studier visar att temperaturökningen dämpats, vad betyder det?

– Det finns en chans att det beror på jordens inneboende motståndskraft. Våra hav och skogar tar upp mycket koldioxid, cirka hälften av utsläppen. Haven är jordens termostat och ger en stor tröghet. En bidragande orsak kan också vara en

Här växer det så det knakar Växjö som Europas grönaste stad handlar om en hållbar framtid.

Ambitionen är att vara en grön plats som präglas av stark tillväxt, öppenhet, trivsel, ett innovativt och brett miljöarbete och ett gemensamt arbete för framtiden.

Hur ser du på kärnkraften?

– Jag är kluven till den. Men vi måste vända på varje sten för att

Johan Rockström säger att de senaste 10 000 åren har jordens genomsnittliga civilisations utveckling. Nu är denna stabilitet rubbad.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

11

pro filint ervju

» Vi har länge kunnat skyffla över miljö­

problemen på en förlåtande jord. Men nu har vi börjat nå gränsen där jorden inte orkar mer.

minska utsläppen av växthusgaser.

Därför måste vi fortsätta att utveckla kärnkraften. Detta får dock inte stänga dörren för andra lösningar. Vi kan se på Tyskland som har infört så kallade feed in tariffer vilket gynnar investeringar i uthållig kraft, plus att alla hushåll kan köpa och sälja el. Detta borde vi införa här. Det innebär ju också en mer demokratisk energiförsörjning.

Har vi rätt regelverk för att gynna miljöteknik i vid mening?

– Det vi kan göra mycket mer är att skapa goda incitament för nya energilösningar. Politiska styrmedel är avgörande för att få konkurrens på marknaden och påverka industrin till ny teknik. Man måste gå in med stöd.

Vi behöver även ta bort regler som låser oss fast i fossilberoendet. Det är en stor strukturförändring som vi redan är inne i när vi går mot nya bränslen och då behöver vi modiga politiker, och vi är fortfarande inne i en experimentell fas.

temperatur varierat oerhört lite. Denna stabilitet har varit grunden för vår

Är du optimistisk?

– Ja, det som oroar mig är en oåterkallelig förändring av jorden.

Ett exempel är Grönlands is som minskar vilket ger Grönland en mörkare yta som tar in mer värme i stället för att isen reflekterar ut den.

Men fönstret står ännu på glänt. Vi har också så mycket kunskap nu. Vi kan göra mycket på ett smartare sätt.

Vi behöver fokusera debatten på vad det kostar att inte göra någonting åt problemen.

Rockström anser att hållbarhet är en investering och näringslivet

behöver få in mer hållbarhet i sina kärnaffärer.

– Företagen måste sluta sina kretslopp, annars blir de utkonkurrerade. Samtidigt är vi inne i ett spännande skede i världen. I Asien börjar en del länder bygga in hållbarhet i sina utvecklingsplaner.

– Varför ska vi fortsätta på en farlig, skitig och odemokratisk väg?

Varför skulle det vara negativt att gå en omvänd väg? Världen står inför stora utmaningar, men vår enorma innovationsförmåga och kreativitet är nyckeln till de transformationer som behövs. säger att vi redan ser att naturkatastrofer i till exempel USA kostat oerhörda summor.

– Det positiva är att vi ändå har ett stort gehör för hållbarhet nu. Det är naivt att inte bejaka utveckling för ökad välfärd och välbefinnande i ett långsiktigt perspektiv. Det betyder inte att vi ska tillbaka till grottlivet, betonar Johan Rockström till sist.

Johan Rockström

Smart fakta Johan Rockström är agronom och har forskat kring vatten­ frågor i mer än 15 år. Han har skapat över 100 publikationer om forskning inom områden från tillämpad mark och vatten­ förvaltning för global hållbarhet.

Han är sedan 2007 ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksa­ kademien.

EU-pengar till gröna fonder Regeringen ska ta fram förslag till åtta regionala strukturfondsprogram och ett nationellt regionalfondspro­ gram för gröna investeringar.

Jämfört med nuvarande period räknar regeringen med en procentuell fyrdubbling av medel till gröna investeringar.

Sverige, liksom övriga EUländer, omfattas av struktur­ fonderna som är en del av EU:s politik för utveckling av Europas olika regioner.

– EU-medlen kommer nu att koncentreras och fokuseras på ett område där EU verkligen kan bidra till en skillnad, i övergången till en grön ekonomi som är långsiktigt hållbar, säger näringsminister Annie Lööf.

85 procent av medlen kom­ mer att avsättas till åtta regio­ nala program, som omfattar hela Sverige. Resterande 15 procent avsätts för ett natio­ nellt program. Sammanlagt kommer minst en femtedel av pengarna att investeras i över­ gången till en koldioxidsnål ekonomi – förnybar energi och energieffektivisering.

– Den goda utveckling som sker inom ramen för struktur­ fonderna skapas regionalt av de som är engagerade i olika projekt. Därför är det viktigt med ett stort regionalt själv­ bestämmande över pengarna, säger Annie Lööf.

Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt till privat medfinansiering i programmen som löper mellan 2014–2020.

Ale växer så det knakar. Inte undra på det, satsningen på infrastrukturen gör Ale till mittpunkten för hållbart resande där du har nära till det mesta. Oavsett om du är företagare som vill etablera dig i ett centralt läge eller om du satsar på centralt boende med 5 pendeltågsstationer nära till hands.

Intresserad?

Gå in på ale.se och läs mer om våra framtidsprojekt!

ale.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

utmaning

företagsklimat

Bästa företagsklimatet Växjö kommun har även i år det bästa företagsklima­ tet i Kronobergs län, enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets samtliga kommuner.

Bo Frank, kommunstyrelse­ ordförande i Växjö kommun, och Charlotta Svanberg, vice ordförande i kommunstyrelsen, ger oss Växjös framgångskon­ cept.

Hur blir en kommun så framgångsrik på att främja företagandet?

Solna har i flera år utsetts till Sveriges företagarvänligaste kommun, en framgångsfaktor är att man jobbar aktivt med att utveckla företagarservicen.

Effektiv ärendehandläggning efterfrågas Ett gynnsamt företags­ klimat är en av de mest avgörande faktorerna för kommunal tillväxt. Ett positivt företagsklimat bygger bland annat på en bra dialog mellan politiker och företagare, en effektiv kommunal näringslivsser­ vice och snabba beslut. text Annika Wihlborg

Varje år genomför Svenskt Näringsliv enkäter bland företagare i Sveriges samtliga 290 kommuner. I enkäten får de besvara frågor om hur de upplever det lokala företagsklimatet och hur man uppfattar den lokala företagsservicen. Rankingen bygger på svar från drygt 31 000 företagare.

Den senaste rankingen släpptes i april 2013. Den syftar till att göra politiker medvetna om företagens åsikter och motivera dem till förbättringar.

Undersökningen ska fungera som en sporre för kommunerna att arbeta fokuserat med företagsklimatet.

Svenskt Näringslivs undersökning bygger i huvudsak på att företagen i kommunen besvarar hur de upplever företagsklimatet och kommunens service, dialog och tillämpning av regler i kommunen.

Solna – Sveriges företagarvänligaste kommun

Enligt Svenskt Näringslivs senaste årliga kommunranking toppade Solna kommun listan. Solna har i flera år utsetts till Sveriges företagarvänligaste kommun.

En framgångsfaktor för Solna kommun är att man jobbar aktivt med att utveckla företagarservicen.

Kommunen har bland annat satsat mycket på att utveckla stadens infrastruktur och företagsservice, upphandling av varor och tjänster i konkurrens, samt att erbjuda nyföretagarrådgivning.

– Solnas kommunledning har en företagsnära organisation, man låter bland annat samma förvaltningschef ansvara för näringslivs-, arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningarna, vilket underlättar kompetensförsörjningen för kommunens företag, säger

Serviceinriktad attityd viktigt

Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, återkommande rapport Insikt mäter vad företagarna anser om kommunernas myndighetsutövning inom fem områden. I servicemätningen Insikt, där 166 av Sveriges 290 kommuner ingick, svarade 28 000 företag på frågor om bemötande, effektivitet, kompetens, information, tillgänglighet och rättssäkerhet i kommunens myndighetsutövning.

Enligt rapporten skapar en effektiv och rättvis service från näringslivskontoret goda förutsättningar för ett blomstrande lokalt näringslivsklimat.

Undersökningen visar att det är viktigt för företagare att få valuta för pengarna och framför allt veta vad man betalar för när man exempelvis betalar avgifter för tillstånd.

» Kommuner

med ett gynn­ samt företags­ klimat ökar inflyttningen och antalet nyetablerade företag.

– Vårt fokus ligger hela tiden på företagen. Bland annat har vi en mängd nätverk, semina­ rier med mera, dit flera hundra egenföretagare brukar komma.

Att alla politiker i kommunsty­ relsen varje år i två veckors tid enbart gör företagsbesök är förmodligen också en av de viktigaste insatserna vi gör. Vi vill möta alla företagare med en attityd att allt är möjligt. Vi gillar företagare, utropar Bo Frank.

– Vi gör väldigt mycket, bland annat arbetar vi med regelbundna och många före­ tagsbesök. Det gör vi för att lära oss om företagen och för att ha koll på vilken situation de befinner sig i, men också för att ta in deras synpunkter. Vi vill hela tiden vara lyhörda och föra en dialog och servicenivån ska vara hög, säger Charlotta Svanberg.

Företag värdesätter snabba handläggningstider

Carolina Brånby, ansvarig för Svenskt Näringslivs arbete med företagsklimat. andra och tredje plats

Skånska Vellinge kommun hamnade på andraplatsen, vilket innebär att de klättrade en placering sedan förra årets ranking. Trosa kommun hamnade på tredje plats i årets ranking, vilket bland annat är en konsekvens av att kommunen satsat mycket på att förbättra skolans attityd till företagande.

Den tyngst vägande faktorn i Svenskt Näringslivs ranking är förstås företagens egna bedömningar av det lokala näringslivsklimatet, men även statistiska faktorer som andelen sysselsatta, hur stor andel av sin verksamhet som en kommun lägger ut på entreprenad till ett privat företag, andelen företagare, och andelen nyföretagsamma människor påverkar vilka kommuner som toppar rankinglistan.

Ett gynnsamt företagsklimat ökar integrationen

Rapporter från såväl Svenskt Näringsliv som andra aktörer visar att kommuner med ett gynnsamt företagsklimat ökar inflyttningen och antalet nyetablerade företag, vilket medför fler jobb och ökade skat-

teintäkter. Enligt Svenskt Näringsliv kan ett positivt företagsklimat också bidra till att minska utanförskapet och öka integrationsgraden i en kommun, vilket bland annat beror på att funktionshindrade, människor med invandrarbakgrund och unga i större utsträckning kommer ut på arbetsmarknaden.

Företagslotsar – en populär ”one stop shop”

Många kommuner arbetar framgångsrikt med företagslotsar, som kan bidra till att effektivisera näringslivsservicen och erbjuda ”en väg in”, en kontaktperson, oavsett vilket typ av ärende företagaren har. En företagslots kan också ha företagens behov i åtanke genom att driva näringslivsfrågor internt i kommunen. I år introducerade Swedish Standards Institute, SIS, en ny standard för kommunal företagslotsning som syftar till att skapa förutsättningar för en hög och jämn nivå på näringslivsservicen. Standarden är uppdelad i tre nivåer – hur kommunledningen ska arbeta, hur företagslotsning fungerar i praktiken och vilken kompetens personalen ska ha. Undersökningar visar att många företagare efterfrågar företagslotsar som kan hjälpa dem att navigera rätt bland kommunens olika förvaltningar.

Enligt Jan Torége, som arbetar med lokala utvecklingsfrågor på SKL, efterfrågar många företag en effektiv ärendehandläggning och serviceinriktade medarbetare på näringslivskontoret. Det signalerar att tjänstemännen har en gedigen förståelse för företagens vardag och villkor.

Han menar att attraktiva företagarkommuner ofta också är attraktiva boendekommuner. Frågorna hänger alltså ihop, företag söker sig gärna till kommuner som kan erbjuda en mångfacetterad rekryteringsbas.

– Engagemanget från medarbetarna på näringslivskontoret är en avgörande faktor. Det har visat sig vara särskilt viktigt i små kommuner, där företagare ofta bygger personliga relationer med exempelvis näringslivschefen. Vår undersökning visar att företag värdesätter tydliga besked angående hur lång handläggningstid ett ärende beräknas ha. Hög tillgänglighet och företagslotsar som hjälper företagare att snabbt få tag på rätt kontaktperson i kommunen värdesätts också, säger Jan Toregé.

Smart fakta SKL genomför mätningen Insikt vartannat år. Mätningen kartläg­ ger bland annat vad företag värdesätter i form av lokal kom­ munal företagsservice.

Årets klättrare Ale kommun i Västra Götaland är en av de kommuner som klättrat i årets ranking från Svenskt Näringsliv. Ale kom­ mun återfanns på plats 163 av landets 290 kommuner. Det betyder att kommunen stigit 78 placeringar från föregå­ ende år.

En rak, öppen och ärlig dialog är, enligt kommunsty­ relsens ordförande, de främsta framgångsfaktorerna för Ale kommun.

Kommunens satsning på att förändra näringslivsklimatet tog fart i början av 2012, när kommunledningen, politikerna och tjänstemännen gjorde gemensam sak och bildade ett näringslivsråd. En av rådets uppgifter var att formulera nya mål för kommunens näringslivs­ arbete.

Hösten 2012 rekryterades en ny näringslivschef. Samverkan inom kommunen och mellan kommunen och det lokala nä­ ringslivet har fördjupats.

Välj vackra Härnösand!

Härnösand ökar 76 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking 2013 Här finns lokaler att hyra och tomter att bygga på.

Testa oss!

Härnösand ligger vackert i Höga Kusten, mitt i Sverige. Här finns goda kommunikationer med flyg, tåg, bil och båt.

Här hittar du också prisvärda lokaler, tomter och boende.

Varför ska du välja Härnösand?

• Det vackra och nära läget • Snabba kommunikationer - E4 - Flyg - Tåg - Djuphamn - Stadsnät • Bra samarbete mellan kommun och näringsliv • Bra boendemiljö och skolor

Ung arkitektur för odling i staden

c/o Kolonin

Välkommen till Landskrona – en av Sveriges främsta och äldsta kolonistäder.

Engagemang Enkelt Etablera En kontakt

I sommar visas utställningen c/o Kolonin som bjuder på nyskapande arkitektur och tolkningar av modern odling i staden. Tio nyskapade paviljonger i trä och ett litet putsat hus som har tagits fram av arkitektstudenter visar hur kolonihus och lotter kan brukas i dag – för odling, vila, umgänge, njutning och lek.

Jag är näringslivschef och den som håller i trådarna vid en etablering. Tillsammans syr vi ihop en lösning som passar er.

Utställningen är öppen varje dag klockan 10-17 fram till 28 september. Under juli och augusti är det även kvällsöppet på torsdagar, klockan 10-20.

Välkommen – du är inbjuden!

UNO JONSSON Näringslivschef Tel 0611-34 80 34 E-post uno.jonsson@ harnosand.se

Läs mer på landskrona.se/600

ETT VÄSBY I FRAMKANT Ett flerårigt arbete med att ge service till medborgare på ett bättre och effektivare sätt börjar bära frukt. Till nytta för alla som redan bor i Väsby och för alla andra som letar en bra plats att bo eller arbeta på. Här är några av våra framgångar.

Välkommen till Väsby du också!

✓

Sveriges mest innovativa skolledare 2013

✓

Sveriges mest innovativa lärare 2013

Lärarförbundet och Microsoft

Kungliga vetenskapsakademin - Ingvar Lindqvistpriset i matematik 2013

10 som miljökommun i Sverige ✓ Topp Miljöaktuellt IT- kommun 2011-2012 ✓ Sveriges Kvalitetsmässan 2011 i kundbedömd kommunal service ✓ Toppnotering Sveriges kommuner och landsting samt Stockholm Business Alliance kommun i Sverige 2011 ✓ Effektivaste Dagens Samhälle Topp 10 Näringslivsrankning i Sverige 2011, 2012 & 2013 ✓ Svenskt Näringsliv arbetsgivare, störst förbättring 2012 ✓ Attraktiv Nyckeltalsinstitutet upplandsvasby.se • Väsby Direkt tel: 08-590 970 00 • Besöksadress: Drabantvägen 9 vasbydirekt@upplandsvasby.se facebook.com/upplandsvasby • twitter.com/upplandsvasby

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

framtid

stadsnät

» Det är

viktigt att kommunpolitiker placerar bredbandsfrågan högt upp på ­agendan.

Mikael Ek

I primärvården och hemtjänsten finns stora effektivitetsvinster att göra för kommuner som kan erbjuda digitala komplement eller alternativ till hembesök.

Digitala investeringar genererar tillväxt Kommuners digitala inves­ teringar i form av fiberbase­ rade bredbandslösningar har många positiva synergief­ fekter. De bidrar till att öka kommunens attraktivitet för såväl företag som befintliga och presumtiva invånare. text Annika Wihlborg

– Stadsnäten är en resurs som tillför affärsmässig samhällsnytta genom att öppna upp för olika tjänsteleverantörer. Stadsnäten fyller en viktig funktion i arbetet med att främja konkurrensen och bredda det digitala tjänsteutbudet, säger Mikael Ek, vd för Svenska stadsnätsföreningen.

En undersökning från Svenska Stadsnätsföreningen visar att stadsnätens strategiska betydelse ökar. Stadsnät och andra fiberinvesteringar skapar förutsättningar för kommunal service i form av e-tjänster och genererar en sund konkurrenssituation genom att skapa goda förutsättningar för de företag som vill erbjuda tjänster

genom stadsnätens infrastruktur.

Vinsterna från stadsnäten går ofta tillbaka till kommuninvånarna, exempelvis i form av fiberutbyggnad i delar av kommunen där andra aktörer inte visat intresse för att bygga. Enligt Bredbandsforum, regeringens verktyg för bredbandsutbyggnadssamverkan kan en bredbandspenetration som ökar med tio procentenheter bidra till att BNP ökar med cirka en procent. Samma mätning visar att 1 000 nya bredbandsanvändare i snitt genererar 80 nya arbetstillfällen. Det finns alltså tydliga tillväxtfördelar med en väl utbyggd fiberinfrastruktur.

Kommuner bör driva frågan om digital infrastruktur

Enligt forskningsinstitutet Acreo genererar varje krona som investeras i bredband 1,5 kronor i avkastning över en femårsperiod genom att öka antalet arbetstillfällen och sänka kommunikationskostnaderna med uppemot femtio procent.

– Det är viktigt att kommunpolitiker placerar bredbandsfrågan högt upp på agendan, det har en positiv effekt på såväl välfärden som den lokala näringslivsut-

»Det

finns alltså tydliga tillväxt­ fördelar med en väl utbyggd fiberinfra­ struktur.

vecklingen. Jag vill understryka vikten av att kommuner själva sätter sig vid rodret och tar på sig en tydlig kravställande roll när de initierar bredbandssatsningar, säger Mikael Ek.

ligt kraftfull för att exempelvis kunna erbjuda äldre invånare patientsamtal med en sjuksköterska via videolänk som ett alternativ eller komplement till hembesök.

I framtiden kan även delar av skolornas undervisning ske via videolänk.

Småkommuner bygger gemensam infrastruktur

Digital infrastruktur

– På senare år har allt fler mindre kommuner gått ihop i gemensamma satsningar kring digital infrastruktur, bland annat i Kronobergs län, där Växjö kommun gör gemensam sak med ett antal mindre småländska kommuner. Den typen av satsningar kommer vi sannolikt att få se mer av framöver, säger Mikael Ek. Han poängterar vikten av att kommuner behöver vara drivande i utvecklingen av den digitala infrastrukturen och menar att det i grund och botten är en demokrati- och tillväxtfråga snarare än en teknikfråga.

Kraftfull internetinfrastruktur fyller dessutom en viktig funktion i arbetet med att bevara den kommunala välfärden. I primärvården och hemtjänsten finns stora effektivitetsvinster att göra för kommuner vars digitala infrastruktur är tillräck-

stärker välfärden

Mikael Ek jämför kommunernas digitala utveckling med banksektorn. För tjugo år sedan erbjöds bankernas tjänster i huvudsak via manuell betjäning på bankkontor med begränsade öppettider. I dagsläget levereras merparten av banktjänsterna digitalt, vilket medför en ökad servicenivå för många kunder.

– För att anpassa sig till det digitala samhället behöver kommuner genomgå samma utveckling de kommande åren.

Framgångsrika exempel på hur en digital infrastruktur kan stärka välfärden och medborgarservicen finns i flera Norrlandskommuner, som har introducerat virtuella patientkonsultationer via videolänk som en följd av långa avstånd mellan patient och vårdgivare, säger Mikael Ek.

Behöver ni arbeta med visioner för er stad?

Hur blir städer och regioner mer attraktiva i framtiden? Vilka är framgångsfaktorerna? Det var frågorna vi ställde oss inför vårt globala projekt Stadstrender. Vi intervjuade stadsutvecklingsgurus i världsstäderna New York, San Francisco, São Paulo, Toronto, Istanbul, London, Hong Kong, Shanghai, Tokyo och Sydney och kompletterade dessa med studier av 24 svenska regioner. Nu finns ett gediget underlag som kan användas för arbete med visioner för er stad eller region.

Nu vet vi vilka globala trender som formar människors attityder, preferenser och beteende i framtiden.

Vi vet också vilka gemensamma framgångsfaktorer som behöver lyftas fram och vilka behov som är drivande bland invånare i olika regioner i Sverige.

Behöver ni arbeta med er stads eller regions vision? Vill ni ha visionära inspel? Kontakta oss, vi erbjuder både workshops och hela utvecklingsprogram för en hållbar stadsutveckling.

Besök oss på www.tyrens.se

ANNONS

SKANOVA

Regina Lundgren, chef Produkt & IT - Skanova

Skanova – en långsiktig och resursstark nätutbyggnadspartner Skanova står för långsiktighet, finansiell och infrastrukturmässig styrka och en gedigen kompetens vad gäller nätutbyggnadsfrågor. På Skanovas lokalkontor runtom i landet finns medarbetare med god kännedom om de lokala förutsättningarna och behoven i regionens kommuner.

Bland kunderna finns kommuner i hela landet som befinner sig i olika faser, några av dem initierar en kommunal fibersatsning, medan andra är i behov av att expandera en befintlig lösning.

– Vi skräddarsyr vårt erbjudande i nära dialog med varje kommun. Somliga kommuner behöver förstärka fibernätet gentemot villahushåll och lägenheter, medan en annan kategori vill förstärka fibernätet gentemot företag, i tätorter eller på landsbygden. Vår erfarenhet av att bygga, drifta och underhålla nätet utgör en trygghet för kommuner. Skanova vill ha en bra dialog med kommunerna, förklarar Regina Lundgren, chef för enheten Produkt & IT på Skanova.

Bollplank i samband med behovsanalys och planering En utmaning för många kommuner är att analysera och få perspektiv på sina behov av fiberinfrastruktur. Skanova är ofta ett uppskattat bollplank när behoven ska kartläggas och en konkret plan för fiberutbyggnad ska upprättas, vilket bland annat ställer krav på en koordinering av alltifrån el till vatten och andra infrastrukturella resurser i kommunen.

Skanova underhåller näten i realtid, men ser också till de långsiktiga underhållsbehoven.

Skanova äger och driver Sveriges största öppna nät, ett högkvalitativt fiber- och kopparnät som täcker hela Sverige. Kommuner som väljer att samarbeta med Skanova får inte bara en långsiktig, resursstark och erfaren nätutbyggnadspartner, de möjliggör också ett smartare och kostnadseffektivare alternativ till att bygga fibernät i egen regi.

En långsiktig samarbetspartner i nätfrågor Skanova är en långsiktig aktör med en mångsidig produktportfölj med såväl koppar- som fiberprodukter. Produktportföljen täcker in samtliga behov i en kommun, dess storlek, demografi eller läge.

– De geografiska, demografiska och behovsmässiga förutsättningarna varierar i kommunerna. Vår breda produktportfölj och långa erfarenhet av att samarbeta med många olika typer av kommuner gör oss till en långsiktig samarbets- och diskussionspartner, oberoende av kommunens förutsättningar och behov.

Genom samarbete med kommunerna kan vi tillsammans skapa den breda rörelse framåt som behövs om Sverige ska komma att nå regeringens bredbandsmål 2020 – så att Sverige kan fortsätta vara en av världens ledande IT-nationer, säger Regina Lundgren.

Mölndal valde Skanova som partner Mölndal har valt att samarbeta med Svenska Stadsnät, som numera är en del av Skanova, i samband med kommunens fiberutbyggnad.

Kommunen inledde sitt partnerskap 2007 och driftsatte de första etapperna i stadsnätet 2009.

I Mölndal finns drygt 6 000 företag, såväl storföretag som Astra Zeneca som mindre företag. En kraftfull fiberutbyggnad är en viktig pusselbit i arbetet med att göra Mölndal till en attraktiv kommun där företag vill etablera sig och växa.

– Att säkra fiberanslutning i regionen har

www.skanova.se | 08-604 04 90

varit livsviktigt, framför allt för att behålla ett välmående näringsliv. Intresset för att etablera sig i vår kommun är stort, vilket bland annat beror på vårt strategiska geografiska läge, men också vår stabila och tillförlitliga digitala infrastruktur, säger Lars Ekberg, näringslivschef i Mölndals kommun.

Inkluderar bredbandsutbyggnad i stadsplaneringen Fiberutbyggnaden innebar också utökade möjligheter att förbättra servicen till såväl kommuninvånare som företag. Förvaltningarnas externa enheter, exempelvis förskolor, skolor, omsorgsenheter och den tekniska förvaltningens verksamhet, knöts närmare varandra tack vare fiberutbyggnaden. Sedan flera år tillbaks har Mölndals stad inkluderat bredbandsutbyggnad i den totala stadsplaneringen och målmedvetet styrt den lokala fiberagendan.

Fibernätet gynnar kommunen på många sätt, inte minst IT-satsningar i skolan och i utvecklingsarbetet med kommunens medborgartjänster.

– När vi inledde vårt samarbete med Svenska Stadsnät 2008 hade vi ett fibernät som enbart servade kommunens verksamhet. Vår målsättning var att kunna erbjuda samtliga medborgare och företag i kommunen ett väl utbyggt fibernät. Den sista etappen i stadsnätet invigdes vid årsskiftet 2011/2012, säger Göran Persson, IT-chef i Mölndals kommun.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

fördjupn i ng

bostadsbyggande

» Vi hoppas på

att det blir så många hus att det lönar sig för entreprenörerna att satsa strategiskt och långsiktligt.

Petter Jurdell

– Produktionskostnaden för nybyggnad av flerbostadshus har skenat iväg och är i dag det största hindret för att bygga fler hyresrätter, säger Petter Jurdell, SABO.

Koncepthus ger billigare bostäder Sveriges befolkning ökar och trycket på tillväxtkom­ munerna är starkt. Dess­ utom byggs det för lite och till för höga kostnader.

Nu försöker allmännyttan möta detta med ramupp­ handlade typhus. text Fredrik Dhejne

Petter Jurdell är ansvarig för Fastighetsutveckling hos allmännyttans bransch- och intresseorganisation SABO. – SABO:s två högst prioriterade frågor är att öka möjligheten för våra medlemsbolag att bygga nytt och att öka möjligheten för våra medlemsbolag att renovera.

Ett sätt att göra detta är konceptet med ramupphandlade typhus.

– Produktionskostnaden för nybyggnad av flerbostadshus har skenat iväg och är i dag det största hindret för att bygga fler hyresrätter.

Den ramupphandling som nu gäller gör att vi kan få ner den totala produktionskostnaden med ungefär 25 procent, och det är möjligt tack vare att vi kan erbjuda entreprenörerna långa avtal med många beställare och att entreprenörerna därigenom erbjuds att bygga många likadana hus över hela landet. Det möjliggör högre kvalitet till lägre produktionskostnad i och med att bolaget producerar exakt samma hus om och om igen.

Petter Jurdell hoppas på att det blir så många hus att det lönar sig för entreprenörerna att satsa strategiskt och långsiktligt.

– Och vi hoppas även att vi genom att erbjuda ett konkurrerande alternativ kan pressa priserna för att bygga lokalt på det här sättet. Det vill säga att våra bolag kan välja att handla upp entreprenader själva, men att de då alltid kan jämföra om detta blir bättre och billigare än vad ramavtalen erbjuder.

SABO:s koncept kallas för ”SABO:s Kombohus”:

Kombohus, två till fyra våningar: Här blev det företagen JSB, BoKlok och Lindbäcks som fick uppdraget.

Kombohus Plus, fem till åtta våningar. Här fick NCC, Skanska och Lindbäcks uppdragen. Inga Kombohus Plus är ännu byggda. utvecklat sin lösning enligt SABO:s kravspecifikation. Sedan kan varje SABO-företag vända sig till de här leverantörerna och beställa sina hus. Alla kostnader och utföranden är redan klara – det finns ett färdigt ”recept” hos varje leverantör.

– Som byggherre innebär den här modellen mycket låga konsultarvoden och marginella projekteringskostnader. Det som tillkommer och varierar är projektering och iordningställandet av marken och transportkostnaderna.

Färdiga hus finns nu i Iggesund och på Öland och är på gång i Halmstad. JSB har i dagsläget 69 likadana punkthus åt 25 olika bostadsbolag i projektportföljen.

Varje företag har

BoKlok kom tvåa i Sabos första upphandling av Kombohus. Det har hittills inte givit några direkta affärer för BoKlok.

– Nej, men om det beror på att ettan JSB tagit alla erbjudande vet jag inte. Kan ju bero på något annat.

Jag kan dock konstatera att tävlingen inte lett till några konkreta affärer för oss vilket jag också påtalat för SABO, säger BoKloks vd Jonas Spangenberg.

Men BoKlok tycker ändå att Sabos Kombohus är en bra idé.

– Det gav upphov till branschen att vara innovativ. I BoKlok gör vi till exempel 80 procent av värdet på våra hus i fabriken. Vi monterar varje hus med sex lägenheter på plats på en dag. Det mesta av inredning och utrustning sitter redan i modulerna.

Därefter tar det ett antal veckor att färdigställa området exteriört.

Han säger att fördelarna med denna byggteknik är ett torrt byggande med bättre kvalitet och kontroll.

– Vi minskar också arbetstimmarna utomhus och stör mindre i det område vi bygger. Det blir också

biligare och effektivare att göra om igen och igen som i bilindustrin.

Hur ser du på industriellt byggande?

– Branschen är konservativ och det är oftast kunderna som dikterar villkoren, vilket minskar branschens incitament att driva FoU. Samtidigt händer det en del och branschen börjar vakna upp. Vi måste jobba mer med kostnadsmassan och det kräver utveckling av vårt sätt att bygga.

Smart fakta SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är bransch- och intresseorganisation för cirka 300 allmännyttiga bostadsfö­ retag. Tillsammans äger och förvaltar medlemsföretagen nästan 730 000 bostäder.

SABO-företagen omsätter 43 miljarder kronor per år och har cirka 12 000 anställda. De flesta SABO-företagen ägs av kom­ munerna.

Det naturliga sättet att bygga Att förverkliga sina visioner om hållbarhet. Vi på Martinsons har länge haft ambitionen att bygga framtiden i trä och har satsat stenhårt på utvecklingen inom industriellt byggande. Som en naturlig följd av det har vi fått en viktig roll för Sverigeledande trästäder som Växjö och Skellefteå. Allt ifrån höga bostadshus och limträbyggnader, till träbroar med full trafikkapacitet. Självklart är vi stolta över att kunna driva den utvecklingen.

Och ärligt talat känns det helt naturligt.

Älvsbacka Strand, Skellefteå. Såväl bostadshusen i trä som gång- och cykelbron över Skellefteälven är lysande exempel på hållbart byggande i trä.

Martinsons är en norrländsk familjeägd träförädlingsindustri. Vi är Sveriges största producent av limträ, träbroar och byggsystem i trä för flerbostadshus och hallar. www.martinsons.se

En naturlig del av framtiden

Tillsammans bygger vi det nya Katrineholm

VVS konsulten med känsla för miljö och energi.

Redan tidigt i projektet analyserar PB teknik tillsammans med kunden möjligheterna att projektera så energioptimalt som möjligt. Vi minimerar kyl- och värmebehov och vi utnyttjar all tillgänglig teknik för att få ner energiförbrukningen med så liten påverkan på miljön som möjligt.

Vi är certifierade i Miljöbyggnad och GreenBuilding. Välj det hållbara alternativet och främja grönt byggande!

Vill du veta mer?

Gå in på www.katrineholm.se FOTO: HANNA MAXSTAD

Boka in oss för att diskutera en offert och hur vi kan göra ditt projekt mer miljö- energimedvetet.

Är du intresserad eller har frågor, kontakta Torbjörn Lång eller Patrik Bergström tfn 08-56485950 eller mail pbt@pbt.se Byggannons SBF.indd 1

2012-08-10 14:54:18

Här skapas en sjudande skärgårdsstad.

Havsutsikt från köksfönstret och huvudstaden runt hörnet – precis som man vill ha det.

De spännande industrihistoriska miljöerna i centrala Gustavsberg är på väg att utvecklas till en helt unik och tilltalande boendemiljö. Totalt ska ungefär 2 300 nya bostäder byggas fram till år 2025. Till dig som flyttar hit har vi mycket att erbjuda. Vi är en entreprenörstät tillväxtkommun och tillhör en av världens mest dynamiska storstadsregioner. Med kollektivtrafik tar du dig in till Slussen på endast 20 minuter. Samtidigt har du tillgång till Stockholms stoltaste skärgård. I Värmdö finns fler öar, kobbar och skär än någon annanstans i landet. Anledningarna till att sätta bo här är alltså många. Kanske är det dags för dig? www.varmdo.se/gustavsberg

www.pbt.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

krönika

Infrastruktur för tillväxt, jobb och konkurrenskraft Transporter och infra­ struktur är ryggraden i ett modernt samhälle. Inves­ teringar och underhåll be­ hövs för jobb och konkur­ renskraft för Sverige som nation och näringslivet. text Guy Ehrling, Kanslichef, ­N äringslivets Transportråd

Den 14 juni presenterar Trafikverket sitt förslag till Nationell Infrastrukturplan för 2014-2025. Planförslaget skickas därefter på en bred remiss till kommuner, län, regioner, forskning och näringslivet. Det blir en spännande och intressant agenda månaderna framöver. riksdagen har under hösten 2013 och våren 2014 en unik möjlighet att ta ett samlat grepp på framtidens infrastruktur, transporter och logistik för ökad konkurrenskraft och välfärd.

Regeringen och

rapport från Svenskt Näringsliv om ”infrastrukturskulden” anger att Sveriges infrastrukturinvesteringar som andel av BNP har halverats sedan mitten av 1960-talet. Perioden har efterföljts av tre decennier av långsam tillväxt i infrastrukturen vilket har medfört att Sverige byggt upp en betydande infrastrukturskuld på grund av underinvesteringar. För svenskt näringslivs konkurrenskraft behövs en effektiv transportinfrastruktur och att investeringar och underhåll sker systematiskt, flerårigt och långsiktigt.

En nyligen publicerad

»Kostnad, pålitlighet, säkerhet och

tidhållning måste samverka.

sporter i Sverige med internationella kopplingar till de för svenskt näringsliv viktigaste transportstråken inom EU och Europa av stor vikt. Logistiken är en integrerad del av företagens produktions- och utvecklingsprocess och kraven på leveransprecision skruvas upp alltmer. Kostnad, pålitlighet, säkerhet och tidhållning måste samverka för att hela transportkedjan ska fungera. Det finns en rytmik i logistiken som är invävd i hela produktionskedjan i ett företag, och det får inte gå fel någonstans. effektiva godsstråk och omlastningspunkter – noder – går över nationella, regionala liksom administrativa kommungränser.

Det handlar om sammanhängande system som är nationella och internationella. Här behövs en koordinering mellan den nationella och regionala infrastrukturplaneringen i Sverige, den som sker i våra nordiska grannländer och inom ramen för utbyggnaden av de Transeuropeiska transportnätverken inom EU (TEN-T).

Frågor som rör

noder, hamnar, terminaler och flygplatser som är viktiga för svenskt näringsliv måste kopplas ihop med de viktigaste europeiska transportnätverken – där vägar och järnvägar med hög kapacitet ansluter till och från viktiga hamnar, kombiterminaler och flygplatser.

Sveriges geografiska läge på den skandinaviska halvön, och den öppna svenska ekonomin med en stor utrikeshandel, är i högsta grad beroende av effektiva sjötransporter.

De godsstråk,

Helheten och kopplingen mellan de nationella och internationella transportsystemen måste därför vara För det svenska näringslivet är efstamb_ann_100x120_Layout 1 2013-04-26 14.19 Sida 1 i fokus i kommande politiska beslut. fektiva och väl fungerande godstran-

Framgångsrika kommuner

Plats för nya tankar Erik Schampi är sjuksköterska och en av Västerbottens innovatörer som med stöd av Innovationsslussen har utvecklat sin idé om en kudde för att sitta i sängen.

Region Västerbotten stärker innovationer, entreprenörskap och företagande.

Region Västerbotten är delägare och engagerade i Uminova Innovation och ALMI Företagspartner Nord AB. Vi främjar internationella investeringar genom VIA Västerbotten.

Innovationssluss Västerbotten och Norr tar tillvara idéer från hälso- och sjukvården och hjälper personalen att kommersialisera sina idéer.

Läs mer om Innovationsslussen på: www.innovationssluss.se

Vi gör satsningar på kreativa och kulturella näringar.

Läs mer om Region Västerbotten: regionvasterbotten.se facebook.com/regionvasterbotten

bildreklam.se

7 500 företag | 35 min till stockholm | 57 308 inVånare nära till beslutsfattare och möjligheten att påVerka

h e j f ö r e tag a r e , Va d g ö r d u e f t e r j o b b e t ?

Närheten till fritid och kvalitetstid är ofta det som lockar med Gotland. Unna dig att återuppta ett gammalt intresse eller testa något nytt. Här finns något för alla smaker.

Näringsliv & Etablering hjälper dig och ditt företag att flytta till Gotland. www.gotland.com

För ett trafiksäkert Huddinge Vandrande skolbussar, nya hastighetsgränser och väggupp, det är bara några av alla de åtgärder som Huddinge använder sig av för att minska antalet olyckor.

– Målsättningen är att halvera antalet dödade och svårt skadade i trafiken, säger Annika Feychting, chef på gatu- och trafikavdelningen i Huddinge.

Huddinge kommun har i många år arbetat systematiskt för att minska antalet olyckor i trafiken. Nyligen blev man klar med en hastighetsplan som inneburit att många gator fått nya hastighetsgränser. Istället för 50 och 70 är numera 40 och 60 högsta tillåtna hastighet på de flesta huvudgator i kommunen. På lokalgator gäller 30 sedan länge.

– Hastigheten har en enorm betydelse för hur svåra skadorna blir, säger Annika Feychting. Valet av hastighet är också en avvägning i förhållande till gatans utformning och säkerhet, i vissa fall höjs hastigheten men oftast handlar det om sänkningar.

Enbart nya skyltar räcker inte för att få ner antalet olyckor. Det är också viktigt att bygga väggupp, timglashållplatser, cirkulationsplatser och andra hinder som får ner bilisternas hastighet.

– Vi mäter vad varje åtgärd får för effekt. Har hastigheten inte sjunkit tillräckligt måste man kanske genomföra fler åtgärder.

Huddinge pilotkommun Huddinge är mitt uppe i arbetet med att utveckla ett trafiksäkerhetsprogram i samarbete med Sveriges

www.huddinge.se

Kommuner och Landsting, som utsett Huddinge till pilotkommun. Tanken är att programmet ska tjäna som inspirationsmaterial för andra kommuner som vill gå på djupet med trafiksäkerhet. Programmet ska vara klart till hösten, då det ska ut på remissrunda. Samtidigt kommer invånarna kunna tycka till om innehållet.

Statistiken är underlag Statistiken är viktig för att kunna ta reda på hur olycksbilden ser ut. Huddinge använder transportstyrelsens rapporteringsverktyg, där sjukvårdens rapporter finns med.

– Det ger oss en väldigt tydlig bild av olyckssituationen, berättar Annika Feychting. Bland annat har vi noterat att det är vanligt med singelolyckor bland cyklister. Som kommun har vi ett ansvar att undanröja hinder och se till att underlaget är bra. Därför har vi stor nytta av den informationen.

Information och folkbildning är en annan del i detta och kommunen försöker uppmuntra Huddingeborna att använda cykelhjälm.

– Ju fler hjälmanvändare, desto lindriga skador, konstaterar Annika Feychting.

ANNIKA FEYCHTING Chef på gatu- och trafikavdelningen i Huddinge.

Frågan engagerar Trafiksäkra skolvägar är förstås en viktig fråga och ett stort bekymmer är att föräldrar alltför ofta lämnar sina barn med bil. Därför har kommunen i samarbete med skolorna försökt uppmuntra till nya vanor.

Det kan till exempel vara vandrande skolbussar där föräldrarna turas om att promenera med barnen till skolan. Behöver man ändå ta bilen går det oftast att parkera en bit bort och gå sista biten fram till skolan.

– Vi ordnar avlämningsplatser en bit ifrån skolan, berättar Annika Feychting. Det viktiga är att få föräldrarna att tänka om, och biltrafiken vid skolorna har faktiskt minskat med 17 procent de senaste tre åren. Det är ingen tvekan om att trafikfrågorna engagerar invånarna. Annika får ofta frågor och synpunkter från Huddingebor. I ett långsiktigt perspektiv vill politikerna i Huddinge prioritera gång, cykel och kollektivtrafik, inte minst med tanke på hållbarhetsfrågorna.

– Visionen är förstås att folk använder bilen så lite som möjligt, säger Annika Feychting. Kommunens uppgift är att underlätta livet så att det blir lättare att klara vardagen utan bil.