Modern samhällsutveckling

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

modern samhällsutveckling grunden för tillväxt och hållbarhet

APRIL 2013

Svenska flygplatser

– initierar världsunik satsning

Kundernas transportkrav – styr miljöpåverkan

Samhällsutveckling – mer än bara stora projekt

Catharina Elmsäter-Svärd – mer infrastruktur för pengarna

Regeringen kritiseras

Svensk transportforskning

Hamn och sjöfart

– skattebefria biodrivmedel

– attraktiv exportvara

– livsnerven för världshandeln

SVERIGES LEDANDE BUSSBOLAG BJUDER PÅ

INSPIRATION!

Besök nobina.se för att se tre högaktuella filmer om framtidens kollektivtrafik.

Vi visar BRT-lösningar i Kent, Busway-systemet i Nantes och jobbpendling i Norrtälje.

nobina.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

ledare

Staten måste ta sitt ansvar vad gäller bostadsbyggandet Det byggs inte tillräckligt med bostäder i Sverige, och skulden för det läggs inte sällan på landets kommuner. Sant är att kommunerna har ett centralt ansvar i planeringen av ny bebyggelse. Men förutsättningarna för att kommunerna ska kunna utöva sitt ansvar styr staten över.

Med ett fåtal relativt enkla åtgärder kan staten röja undan besvärliga hinder och stimulera bostadsbyggande i landets kommuner.

allt annat än entydiga. Riktlinjer och ramar måste vara tydliga, annars blir det hopplöst för aktörerna på området att åstadkomma något vettigt.

på kommunerna, vill att det byggs fler bostäder.

Fråga valfritt kommunalråd och vederbörande kommer att svara att bostadsbyggande är en mycket viktig fråga. Likafullt är bostadsbristen ett problem i stora delar av landet, framför allt i storstadsregionerna. Att beståndet av bostäder inte ökar i takt med behoven är ett hinder för kommunernas möjligheter att växa och utvecklas. Den ekonomiska tillväxten i hela landet hämmas av bostadsbristen, och därmed också i ett större perspektiv vår vällevnad.

Ett befintligt

Alla, inte minst

i Sverige ska kunna möta de uppenbara svårigheter som kringgärdar hela bostadsproblematiken måste staten ta sitt ansvar och styra upp det samspel mellan alla aktörer som krävs för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande. Det gäller kommunerna och staten å ena sidan, fastighetsägare, byggföretag och investerare å andra sidan.

På SKL ser vi naturligtvis med kommunernas glasögon på den här frågan. Och för oss är det uppenbart att de olika besked och underlag som kommunerna får i dag från staten är För att vi

Håkan Sörman Vd, Sveriges Kommuner och Landsting

system, som i sin nuvarande form tyvärr blir en hämsko i utvecklingen, är så kal�lade riksintressen. Riksintressen är områden – allt ifrån renbetesmarker till kulturminnesmärkta platser – som staten pekat ut som viktiga att bevara, och missförstå mig nu inte: jag tycker att riksintressen är bra.

» Vi tycker att

r­ eglerna om riks­ intressen ska finnas i plan- och bygglagen.

Runt om i landet finns oerhört värdefulla områden som av olika skäl ska värnas om. I det tror jag att de flesta av oss kan vara eniga. Problemet är att systemet som det ser ut i dag inte fungerar. På många platser finns områden där riksintressen anförs som skäl till att bebyggelse inte får ske, men där avgränsningarna är otydliga och argumenten diffusa. Frågan om

läs mer om...

riksintressen måste ses över så att vi kan få klara riktlinjer för vad som gäller, och så att bostadsbyggande inte hindras i onödan. Vi tycker att reglerna om riksintressen ska finnas i plan- och bygglagen och inte som nu, i miljöbalken. staten se till att ansvariga myndigheter får en samsyn kring frågan om buller som miljöstörning.

En utredning är tillsatt men vägen till en lösning på problemet känns tyvärr lång. Människor vill bo i täta stadsmiljöer, faktum är att många är beredda att betala riktigt mycket för bostäder som knappt skulle vara tillåtna att bygga i dag. Med modern byggteknik kan man dock bygga hus där gatans buller inte alls märks av inomhus. Här handlar det inte om att justera riktvärden, utan att vi behöver moderna regler som gör det möjligt att utveckla städer tätt, attraktivt och klimatsmart.

04

08

10

14

Vidare måste

läggas frågor om energikrav, detaljregleringar, strandskydd och förbättrad infrastruktur – alla områden där staten måste göra en översyn, skapa tydliga ramar, och i slutänden förenkla för alla som vill bidra till ett ökat bostadsbyggande, och i förlängningen ett mer dynamiskt och tillväxtfrämjande samhälle.

Ovanpå detta kan

04 Samhällsutveckling – vitala funktioner 06 Biobränslen – otydligt regelverk 08 Hamn och sjöfart – miljökrav utmanar 10 Profilintervju – Catharina Elmsäter-Svärd 12 RTS – flygtrafikledning på distans 14 Logistik – kunderna driver miljöpåverkan 16 Svensk transportforskning – internationellt erkänd 18 Krönika

modern samhällsutveckling

Detta är Smart Media

Projektledare: John Wiklund, john.wiklund@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Anders Edström Frejman, Fredrik Dhejne, Annika Wihlborg Omslagsbild: Kristian Pohl Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Dagens industri, april 2013 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, Örnsköldsvik Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

Är du trygg som arbetsgivare? kfs uppgift är att genom professionalism, medlemsnära support och förtroendefull samverkan vara den självklara arbetsgivarorganisationen för samhällsnära företag. Vårt medlemsfokus är din trygghet.

Arbetsgivareorganisationen för samhällsnära företag

Klarabergsviadukten 70, C 8. 107 24 Stockholm Tel: 08-556 009 50. www.kfs.net

Bygga nytt?

Studera kärnkraft

Vattenfall har sökt tillstånd att bygga nya reaktorer. Strålsäkerhetsmyndigheten jobbar just nu med att ta fram regler för nya kärnkraftverk. Förutom eventuell nybyggnation kommer branschen att anställa minst 5000 de kommande 10 åren.

KTH och Chalmers har tvååriga mastersprogram i kärnkraftteknik. Uppsala universitet har ettårigt högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik. Då ska du ha läst minst två år på något högskoleingenjörsprogram i Sverige innan.

Forska om framtidens kärnkraft Nyss startade ett stort svensk-franskt projekt att utveckla reaktorer som använder avfallet från dagens reaktorer som bränsle.

Intresserad att bo några år i Provence för att utveckla framtidens energi?

Alla tre erbjuder kurser i kärnkraft för civilingenjörer. Uppsala har en intensivkurs i kärnkraft för civilingenjörer på andra högskolor.

Inom alla utbildningar ingår laborationsresa till Frankrike.

Sök på studera.nu senast 15 april Mer information: www.svenskkarnkraft.se

SKC

Svenskt Kärntekniskt Centrum

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

aktuellt

kommuner i framkant

Samhällsutveckling – en ständigt pågående Samhällsutveckling är inte bara storslagna projekt. Det handlar även om att säkerställa en trygg miljö och fungerande samhällsfunktioner över tid. text Anders Edström Frejman

Sverige växer och våra städer är i ständig förändring. Nya stadsdelar byggs och äldre stadsdelar får nya funktioner. Ett talade exempel på detta är till exempel många städers hamnområden som helt eller delvis byggts eller byggs om till bostads-, rekreations- eller kontorsområden. Ofta handlar det om en kombination av dessa.

Hamnområdet i centrala Örnsköldsvik, Hammarby Sjöstad, H+ i Helsingborg och Västra Hamnen i Malmö är bara några exempel på projekt av olika storlek, ambitionsnivå, tidsplan och omfattning.

Vad man dock kan konstatera är att stora moderna stadsomvandlingsprojekt innehåller betydligt fler ingredienser än de storslagna samhällsbyggnadsprojekt som präglade 1950-, 1960-, och 1970-talets Sverige.

I ABC-samhällena skildes samhällets funktioner tydligt i stadsplanen. Man skulle bo på ett ställe, handla på ett andra och jobba på ett tredje.

Modern stadsplanering är på sätt och vis en motreaktion på detta. Ofta är projekthorisonten lång – 20 till 30 år eller kanske mer. En anledning är att de stadsplaneringsprojekt man gör är komplexa.

Helsingborg är ett exempel på ett långsiktigt stort projekt som syftar till att utjämna skillnader mellan de norra och de mer socialt utsatta södra delarna av staden. Detta genom att bland annat skapa en mer sammanhållen stad där man även här bebygger industrimark och flera nya stadsdelar uppförs.

Här finns en rad utmaningar. Inte minst att Västkustbanan och Malmöleden utgör en barriär i staden.

Projektet H+ i

Förutom att stadsplaneringsprojekt som i Stockholms, Malmös och Helsingborgs fall kan innehålla stora delar infrastruktur, försöker man ofta i nya stadsdelar blanda bostäder, arbete, handel, rekreation och skapa naturliga samlingsplatser – det senare även för dem som inte nödvändigtvis bor i området.

Detta för att skapa stadsdelar som även kan följa de förändringscykler som ett samhälle hela tiden genomgår.

Olika typer av verksamheter såsom butiker eller olika servicenäringar försvinner och kommer sedan tillbaka i andra skepnader när tiderna ändras.

Med andra ord har den klassiska gamla blandstaden, med butiker i bottenplan, ett par våningar kontor

som kanske redan blivit en floskel.

Självklart associeras ordet ofta till miljöfrågor. Det handlar dock lika mycket om att se till så att städer lever även utanför kontorstid och att samhällsfunktioner som till exempel skola och barnomsorg fungerar. Då krävs att man har en förutseende organisation för stadsplanering.

Bara en sådan självklar sak som effektiv bygglovshantering är viktig både för företag och privatpersoner som vill etablera sig på en plats. Det är nämligen konkurrens om skattebetalare i allmänhet, barnfamiljer i synnerhet, och ett vapen för en kommun är att uppfattas som trygg och attraktiv att bo i. en stad som vill öka tryggheten och samtidigt sätta sig själv på kartan är Alingsås. Staden arrangerar varje år eventet ”Lights in Alingsås” där internationella ljussättare under några veckor ljussätter delar av staden.

Barkabystaden som uppförs 20 minuter nordväst om Stockholm C på ett gammalt flygfält är återigen ett exempel på modern stadsplanering.

Totalt 5 000 bostäder ska byggas på drygt tio år. I näringslivsområdet planerar kommunen för 6 000 arbetsplatser. Med närhet till natur såväl som befintliga kommunikationer och stora kommande infrastruktursatsningar uppför man en genomtänkt blandning av bostadsrätter, hyreslägenheter, radhus och villor.

En mix av boendeformer anses nämligen vara stabiliserande – även i befintlig bebyggelse. I stora miljonprogramsområden som till exempel Ett exempel på

» Kritiken grundar

sig på att ambitions­ nivåerna varierar från kommun till kommun. ovanpå det och därefter bostäder, alltid varit modern med sin flexibilitet.

Stadsdelar som innehåller många funktioner och lever dygnet runt bidrar till att skapa trygghet. Att bygga in denna form av sociala värden i en fysisk planering är en gemensam utmaning för städer i alla storlekar.

Hållbarhet – mer än bara miljö

Sedan har vi modeordet ”hållbarhet”

Västra Hamnen i Malmö är ett exempel på ett projekt med lång horisont.

I länken mellan Barkarby handelsplats och den nya stadsdelen Barkarbystaden erbjuder ICA Fastigheter Sverige kommersiella lokaler.

Välkommen till hjärtat i Barkarbystaden!

På det gamla flygfältet i Barkarby växer en helt ny stadsdel fram. En stadsdel som när den är klar kommer innefatta 6 000 nya arbetsplatser och 5 000 nya bostäder.

Barkarbystaden är ett av de största och mest spännande utbyggnadsområdena i Stockholmsområdet. Den nya stadsdelen kommer, tack vare sitt strategiska läge och välutvecklade kommunikationer, att bli en modern regional knutpunkt i norra Storstockholm.

Mellan Barkarbystaden och Barkarby handelsplats kommer ICA Fastigheter Sverige att bygga en anläggning om ca 17 500 kvm. Här kommer finnas tillgång till ICAbutik, restauranger, butiker, friskvård och närservice samt ca 570 parkeringsplatser, varav ca 380 i garage.

Handelsplatsen planeras stå klar våren 2014.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

kommuner i framkant

a kt uellt

process Botkyrka i södra Stockholm söker därför det kommunala fastighetsbolaget Botkyrkabyggen nya vägar för diversitet i boendeformer.

Fastighetsbolaget har långt framskridna planer på en andelsägarmetod som går ut på att hyresgäster erbjuds möjlighet att köpa en andel i fastigheten som ger rätt att bo i lägenheten.

De som inte vill köpa bor kvar som vanligt, som hyresgäster. Denna helt unika metod kommer att testas i två fastigheter i ett område.

Tanken är att använda detta dels som ett alternativ till ombildning till bostadsrätter och dels som ett komplement till att sälja av delar av hyresbeståndet till privata fastighetsbolag. Detta för att frigöra pengar till renoveringar och nybyggnationer. har städer generellt sett stor potential att vara mycket klimatsmarta. Effektiv distribution av energi och rationell uppvärmning av många bostäder är två aspekter liksom möjligheter till effektiva och samordnade transporter.

En annan tydlig trend är därför förtätningar av redan befintliga städer.

Till exempel försöker en del kommuner att premiera energieffektivt byggande. Här försöker en del kommuner profilera sig genom att stipulera till exempel extra höga krav på energieffektivitet vid uppförande av byggnader i nya områden som planeras.

Med andra ord får byggherren inte bygglov om de projekterade fastigheterna inte presterar på en viss bestämd nivå bättre än Boverkets byggregler, BBR. De lärde tvistar om dessa så kal�lade ”kommunala särkrav” stimulerar energieffektivt byggande eller tvärt emot driver på byggkostnaderna.

Kritiken grundar sig på att ambitionsnivåerna varierar från kommun till kommun. En del kommuner definierar dessutom egna krav på till Ur ett miljöperspektiv

exempel på hur toaletter ska utformas för maximal tillgänglighet. Sammantaget riskerar detta att förhindra utvecklandet av rationella byggprocesser menar vissa.

Avfallshantering är en annan bit.

Många kommunala reningsverk har sedan länge egna biogasanläggningar för att ta tillvara den gas som bildas vid rötningsprocesser bland annat för sitt eget energibehov. Utöver detta har många städer ambitiösa projekt med utökade biogasanläggningar. Bland annat för att förse lokaltrafikens biogasdrivna bussar med drivmedel eller komplettera befintlig gasdistribution med förnybar råvara.

Detta försöker man på sina håll alltså ta ett steg längre genom att på olika sätt även få in komposterbart hushållsavfall. I stadsdelen Hyllie i Malmö, som är under stark expansion, finns till exempel planer på att skapa vad man på kommunförbundet Va syd kallar en energibalans i stadsdelen.

Det kan till exempel ta sig i uttryck av att nybyggda fastigheter från början förses med avfallskvarnar. Dessa matar på detta sätt kontinuerligt det lokala reningsverket med biologiskt nedbrytbart avfall för rötningsprocesser. Finessen med detta tänk skulle vara att man minimerar transporter och avfallsvolymer samtidigt som man försöker maximera återvinningen.

Smart fakta Moderna stadsomvandlingsprojekt är ofta ambitiösa, har en lång horisont och har stort fokus på miljö där stadens yttre miljöpåverkan bara är en aspekt. Även mjuka värden för de boende som till exempel trivsamma och trygga omgivningar som är levande en stor del av dygnet räknas in i detta ”hållbarhetstänk”.

Positiva resultat 2012 var ett bra år för de flesta landsting och kommuner. Det konstaterar Statistiska centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande. En förklaring till det starka resultatet är att AFA försäkring under 2012 gjorde en återbetalning av inbetalda premier för avtalsförsäkringar avseende år 2007 och 2008.

Under 2012 redovisade landstingen ett resultat på 4,9 miljarder kronor. Det var ett klart lyft jämfört med 2011 då man hade ett underskott på 2,5 miljarder.

Under året gjorde AFA försäkring en återbetalning av inbetalda försäkringspremier motsvarande 3,0 miljarder kronor, vilket bidrog till det starka resultatet. 17 av landets totalt 20 landsting och regioner redovisade ett positivt resultat.

Kommunernas resultat förbättrades med 4,7 miljarder jämfört med 2011. Resultatet före extraordinära poster slutar på hela 14,1 miljarder. I resultatet ingår återbetalningen från AFA försäkring med cirka åtta miljarder kronor.

För år 2012 redovisar cirka 94 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en förbättring gentemot år 2011, då 85 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster. År 2012 uppgår andelen kommuner med ett överskott om minst 500 kronor per invånare till 74 procent. Detta ska jämföras med 2011 då det var 64 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott.

Behöver ni arbeta med visioner för er stad?

Hur blir städer och regioner mer attraktiva i framtiden? Vilka är framgångsfaktorerna? Det var frågorna vi ställde oss inför vårt globala projekt Stadstrender. Vi intervjuade stadsutveckingsgurus i världsstäderna New York, San Francisco, São Paulo, Toronto, Istanbul, London, Hong Kong, Shanghai, Tokyo och Sydney och kompletterade dessa med studier av 24 svenska regioner. Nu finns ett gediget underlag som kan användas för arbete med visioner för er stad eller region.

Nu vet vi vilka globala trender som formar människors attityder, preferenser och beteende i framtiden.

Vi vet också vilka gemensamma framgångsfaktorer som behöver lyftas fram och vilka behov som är drivande bland invånare i olika regioner i Sverige.

Behöver ni arbeta med er stads eller regions vision? Vill ni ha visionära inspel? Kontakta oss, vi erbjuder både workshops och hela utvecklingsprogram för visions- och stadsutveckling.

Besök oss på www.tyrens.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons frün smart media

annons

6

aktuellt

biobränslen

Beskattning av biobränslen – regeringen ger oklara signaler Biobränslen svarar i dag fÜr drygt en tredjedel av svensk energianvändning.

Samtidigt ger regeringen olika signaler i regelsystemet och beskattningen av biobränslen.

ÂťVi vill visa

att det gür att fÜrgasa biobränsle och tillverka biogas av hÜg kvalitet.

text Fredrik Dhejne

– År 2050 ska utsläppen av koldioxid ha minskats med 80 till 90 procent genom Üvergüng till fÜrnyelsebar energi. Vi tror ocksü att energianvändningen kommer att minska genom bättre isolering, värmepumpar och energieffektivisering. Även transporterna har faktiskt minskat de senaste tvü üren. Vi für ocksü mer effektiva bilar och andra transportmedel, säger Jonas Ericson vid branschorganisationen Svebio.

Jonas Ericson säger att skogsrüvara och cellulosa kommer att vara viktiga rüvaror i framtiden. Han tror dock att vi även behÜver använda grÜdor och skÜrderester ocksü.

Han framhüller att det som behÜvs är en riktig marknad fÜr biobränslen. Dü krävs att dessa blir konkurrenskraftiga gentemot de fossila bränslena. EU motverkar detta genom att kommissionen vill stoppa användning av mark i träda till att producera energigrÜdor. – VarfÜr sätta stopp frün produktion av biobränslen frün grÜdor? Vi har Üverskott pü jordbruksmark och detta stoppar den tekniska utvecklingen och uppbyggnaden av en infrastruktur fÜr biobränslen, anser han.

Jonas Ericson anser att det är fel att regeringen frün och med i

att producera värme som vi ska kÜra ut i fjärrvärmenätet. Vi kommer därfÜr att ha avancerade system i anläggningen fÜr att ta vara pü restvärme.

Hon säger att fÜrgasningstekniken är beprÜvad men omvandling och rening av gasen frün fÜrgasning av biobränsle är mer oprÜvat. Det finns en referensanläggning i Österrike med samma fÜrgasningsteknik i mindre skala som fungerar väl.

Ă…sa Burman

ür skattebelagt lüginblandning av koldioxidneutrala biodrivmedel Üver fem volymprocent. Han menar att alla biodrivmedel nu borde skattebefrias och fÜrbli det under 15 ür. – Dessa bränslen für full energiskatt, men ingen koldioxidavgift. Att regeringen gÜr sü här beror pü att de vill ha in pengar. Detta hänger inte ihop. VarfÜr lägga skatt pü biodrivmedel när det är dem man vill ha?

Frügan om vilka former av bioenergi vi ska satsa pü bÜr marknaden avgÜra, menar han. – Men alla bränslen vi satsar pü ska vara hüllbara och bidra till att minska utsläppen av koldioxid. I stort sett vet vi nu vad vi ska gÜra tekniskt och avseende forskning och utveckling. De fossila bränslena är fortfarande fÜr billiga. En sak vi behÜver satsa pü är att gÜra de biodrivna bilarna

mer bränslesnüla. De drar i dag mer än de borde, vilket beror pü att de i grunden drivs av en motor anpassad fÜr bensin. Här krävs en tydlig signal frün politikerna att det finns en lüngsiktig marknad fÜr biodrivmedel. utmärkt bränsle men produktion och infrastruktur behÜver byggas ut. GÜteborg Energi satsar nu och bygger en fÜrgasningsanläggning i Ryahamnen som ska producera biogas frün skogsrester. – Vi vill visa att det gür att fÜrgasa biobränsle och tillverka biogas av hÜg kvalitet, säger projektchef Åsa Burman, GÜteborg Energi.

I GÜteborgsanläggningen är mület att fü ut 65 procent av energiinnehüllet i rüvaran i den producerade gasen.

Man vill ocksü ha en hÜg andel totalt nyttjande av energin. – Det betyder att vi ocksü kommer Biogas är ett

INDUSTRISERVICE

Vi levererar e�er Era Ünskemül� Färdig värme

Projektet initierades 2006, genomfÜrandet startade 2011 och planen är att bÜrja producera gas i november. Det här är en demonstrationsanläggning. Investeringen gür pü cirka 1,4 miljarder varav Energimyndigheten bidrar med 222 miljoner kronor. Den ska producera 160 gigawattimmar per ür i form av biogas, vilket motsvarar fÜrbrukningen hos 15 000 till 20 000 personbilar och mer än tio procent av den svenska biogasproduktionen. – Vi är dock bekymrade Üver att regeringen inte har gett tydliga signaler och fÜrutsättningar fÜr biodrivmedel. Det är en fÜrutsättning fÜr att vi ska kunna gü vidare med en storskalig anläggning, säger Åsa Burman.

Smart fakta Biobränslena har blivit Sveriges stÜrsta energikälla. Huvuddelen av den bioenergi vi använder i Sverige kommer frün skogen. Av de cirka 131 TWh bioenergi som används i Sverige (2010) kommer nästan 85 procent frün skog och skogsindustri. Jordbruket bidrar med cirka 1,5 TWh. Källa: bioenergiportalen.se

Svensk solcellsforskning i bräschen Vetenskapsradion uppmärksammade tidigare i januari i ür att Energimyndigheten delar ut 108 miljoner kronor till svensk solcellsforskning. Denna summa ska fÜrdelas pü sex forskningsgrupper som arbetar med solceller och solbränsle. – Sverige har stora mÜjligheter att bli världsledande i utvecklingen av solenergi, säger Sara Bargi till Vetenskapsradion, som är handläggare pü Energimyndigheten och har utrett ansÜkningarna till forskningsprojekt.

Sara Bargi berättar att nügra av de forskare som har fütt pengar av myndigheten redan är världsledande pü sina omrüden, vilket flera utvärderingar har visat. – Just de projekt som har valts ut i den här omgüngen har framfÜr allt en väldigt hÜg vetenskaplig kvalitet och det är främst akademiska projekt.

Vi ska hülla en andra utlysning inom programmet i ür och där kommer fokus att vara stÜrre pü näringslivsutveckling och vi hoppas pü tydliga samarbetsprojekt mellan akademisk forskning och industri eller till och med att attrahera fÜretag som idag inte vet om att de skulle kunna vara solcellsfÜretag, säger Sara Bargi vid Energimyndigheten, till Vetenskapsradion.

Ett av de projekt som fick pengar fÜr solcellsforskning är forskare i Lund som utvecklar solceller gjorda av nanotrüdar.

Källa: sverigesradio.se

�Fjärrvärme & Pellets av bästa miljÜklass�

V����������E������������������������������ Exempel pü lÜsningar: • �i äger värmeanläggningen och vi ansvarar fÜr dri� � underhüll. • �i äger värmeanläggningen med dri� � underhüll och vi stür fÜr pellets. • Vi bygger värmeanläggningen och vi tar helhetsansvar fÜr energifÜrsÜrjningen.

�onceptet �Färdig värme� är e� smart sä� fÜr stÜrre industrier a� hantera energifÜrsÜrjningen – büde ekonomiskt och miljÜmässigt.

Vill �i veta mer eller har �i frügor� �veka inte a� kontakta oss� 0281-71525 eller kundtjanst@rindipellets.se

www.rindipellets.se

MoelvenByggmodul_252-176_DagensSamhällsutveckling_v14-2013.pdf 1 2013-03-27 08:33:47

Goda rum C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Ängsnäs Terrass. Vi på Moelven Byggmodul vill vara en del i utvecklingen av bostäder med god arkitektur och funktionalitet. Med modern industriell byggprocess får man kostnadskontrollen på köpet. För oss handlar det om att skapa Goda Rum helt enkelt. moelven.se

Moelven Byggmodul AB

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

fördjupning

hamn & sjöfart

Transporterna av gods via fartyg står för lejonparten av världshandeln. Men miljöpåverkan är betydande.

Nödvändiga miljökrav slår hårt Hamnar och sjöfart utför livsnerven för världshandeln och fortsätter att öka i betydelse. Men nödvändiga skärpningar på miljöområdet är en utmaning. text Anders Edström Frejman

Hamnars betydelse för inleveranser av viktiga råvaror och produkter är omtvistat. I Sverige ligger Stockholm i topp på persontransporter följd av Trelleborg. Landets enskilt viktigaste hamn för gods är dock Göteborg som ensam står för 30 procent av genomströmningen av svensk utrikeshandel. 60 procent av de volymer som hanteras utgörs av olja och Göteborgs hamn är ett viktigt logistiknav för Västsverige och stora delar av Norge.

Hamnens betydelse kommer sannolikt att öka som en följd av de två gigantiska infrastrukturprojekten som sker i regionen; BanaVäg i Väst och Västlänken. Den ligger redan bra till och geografiskt nämnda satsningar kommer att göra hamnen än mer tillgänglig och upptagningsområdet än större.

som passerar här. Trafikvolymen lastbilar genom Skåne har nämligen fördubblats sedan 1990-talet och här passerar fler lastbilar än över Alperna. Inslaget av lastbilar på E6:an mellan Malmö och Helsingborg om morgnarna gör att högerfilen snarast kan beskrivas som ett enda långt godståg.

Lejonparten av de produkter vi möter dagligen har antingen i sin helhet blivit skeppade via båt, till exempel elektronik eller exotiska frukter som kiwi och bananer, eller så innehåller de beståndsdelar som importerats och som då i något skede fraktats med båt.

Ytlast är nämligen fortfarande den transportform som ger det bästa förhållandet mellan kostnad och vikt eller volym. De enorma lastfartyg som trafikerar världshaven är till det yttre stora och tydliga bevis på detta.

Men det finns orosmoln på fartygshimlen. De flesta stora oceangående lastfartygen tar var för sig visserligen enorma mängder last och kan på så vis ses som mycket energieffektiva. Ur ett miljöperspektiv är de dock inga söndagsskolebarn. Det är enorma mängder gods som transporteras över världshaven i en ständigt

Andra viktiga svenska logistiknav för gods sjövägen är Helsingborg, Trelleborg, Luleå och Malmö. De tre sistnämnda har tillsammans med Göteborgs och Stockholms hamnar av EU blivit utnämnda till så kal�lade CORE-hamnar. Det innebär att de anses vara strategiskt viktiga.

För hamnägare medför detta att denne får vissa krav på sig, men kan samtidigt ansöka om medfinansieringar vid investeringar – sammantaget i grund och botten en positiv konsekvens.

Nämnda skånska städer gör landskapet unikt för den transit-trafik

växande väldsflotta och drivmedlet är ett stort aber.

En förkrossande majoritet av de oceangående giganterna har motorer som körs på HFO, Heavy Fuel Oil. Det är den produkt – bestående av en rad restbränslen – som blir över i raffinaderier då destillatbränslen som till exempel bensin utvunnits ur råoljan.

HFO:n passerar genom hela raffinaderiet i flytande form till skillnad från andra produkter. Många orenheter blir kvar i oljan under processerna, nya tillkommer och dessutom finns det en hel del vatten i slutprodukten.

Tjockoljan har dessutom andra väldigt speciella egenskaper. Bland annat måste den värmas för att bli lättflytande och oljan måste varmhållas i fartygstankarna för att kunna pumpas.

Oljan måste även renas internt i fartygen för att inte orsaka ökat slitage i fartygsmotorerna.

Det stora och ständigt växande antalet fartyg medför att den globala användningen av HFO i fartyg medför relativt stora utsläpp av koldioxid, svavel och kvävedioxider.

Internationella sjöfatsorganisationen, IMO, har skärpt kraven för svavel i nämnda fartygsbränslen. Globalt har gränsvärdet sänkts från 4,5 till 3,5 viktprocent sedan början av förra året. I till exempel Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen gäller att de minskas från 1,5 procent ända ned till 0,1 från och med 2015 efter det att IMO:s förslag antogs i EU. Nämnda områden motsvarar en yta som i sin tur motsvarar endast 0,3 procent av världshaven.

För resten av välden siktar IMO på 0,5 procent år 2020, men här finns en hel del förbehåll och det råder osäkerhet om var man de facto kommer att landa.

När det gäller hamnar finns osäkerheter om vad 2015 kommer att innebära. Man är osäker på vilken typ av bränsle rederierna kommer att använda framöver och vilken infrastruktur man måste tillhandahålla i land för dessa samt för avfallet från fartygens rening.

Med modern teknik kan dock 95 procent av utsläppen av svavel- och kväveoxiderna minska och man kan fortsätta att köra på samma bränsle.

Problemet är förstås att det kostar pengar, speciellt om fartyg ska förses

»Från och med år 2015 kommer starkt

skärpta miljökrav på fartygsbränslen att gälla bland annat i Östersjöområdet och Engelska kanalen.

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Hur hållbara är urbana visioner som prioriterar konkurrens och skapar segregation och marginaliseraring? Vad kostar drömmen om den moderna staden? Hur bygger vi ett rättvist samhälle? Frågor som dessa söker forskare och studenter vid Kulturgeografiska institutionen svar på. humangeo.su.se Kulturgeografiska institutionen

med reningsutrustning, så kallade scrubbers, som fungerar både på väldshaven och i speciella 0,1-procentszoner som till exempel Östersjön. kan användas på världshaven – tack vare vattnets höga alkalinitet och salthalt – skiljer sig nämligen mycket från den slutna sötvattenbaserade process som måste användas i Östersjöns bräckta vatten.

Därför blir frågan komplicerad.

Om kostnaderna för transporter sjövägen skenar på grund av snabbt ökade miljökrav, riskerar mindre miljövänliga alternativ att gynnas av detta.

För den svenska exportindustrin är de kommande kraven inte helt okomplicerade. 200 miljoner ton gods exporteras årligen från Sverige och 90 procent av dessa går sjövägen.

Skärpningen av miljökraven i de vatten där en stor del av dessa produkter transporteras ökar kostnaderna för svensk industri med 13 miljarder, och gör att handeln inte kan ske på lika villkor. Det konstaterar företrädare för SEKO och Pappers nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Likaså tror man att den svenska handelsflottan kan komma att utarmas än mer på grund av konkurrens från och utflaggning till länder med förmånligare skattevillkor på tonnage och dåliga anställningsvillkor.

Den process som

Källor: IMO, Sveriges redareförening, NyTeknik

Smart fakta En förkrossande majoritet av de varor som importeras och exporteras transporteras sjövägen.

Sjötransporternas betydelse ökar även i värde i takt med att världshandeln utvecklas.

We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

www.trelleborgshamn.se

Vi bygger nya idrottshallar fรถr halva kostnaden!

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

PROFILINTERV JU

Infrastrukturministern vill se fler samverkansprojekt Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd ökar gärna standardiseringsgraden och antalet totalentreprenader för att få mer infrastruktur för pengarna. text Annika Wihlborg foto Kristian Pohl

En väg till ökad effektivisering är, enligt Catharina Elmsäter-Svärd, att Trafikverket i ökad utsträckning arbetar med funktionsentreprenader samt ett innovationssamarbete med entreprenörer som inleds redan i projektens tidiga faser. Hon är också öppen för en ökad standardisering, vilket öppnar upp för skalfördelar.

Trafikverkets mer renodlade beställarroll innebär att de i framtiden siktar på att upphandla entreprenörer redan på projekteringsstadiet.

– En utmaning är att initiera och genomföra underhålls- och nybyggnationsprojekt med minimala störningar på kringliggande verksamheter. På vägsidan är det lättare att stänga av vägar eftersom man i allmänhet kan erbjuda alternativa vägsträckningar, men på järnvägssidan krävs ofta en framförhållning på åtminstone arton månader för att planera in ersättningstrafik vid eventuella avstängningar, säger Catharina Elmsäter Svärd. vi kommer att få se fler samverkansprojekt där två infrastrukturprojekt genomförs parallellt.

Ett sådant exempel är Bana väg i väst, dubbelspårsutbyggnaden och vägutbyggnaden på sträckan TrollhättanGöteborg, som stod klar i december 2012. Vinsterna med att samordna projekt är flera; informationsarbetet till allmänheten blir mer kostnadsefHon tror att

fektivt, samtidigt som störningarna minimeras.

Godskorridoren StockholmPalermo invigs 2015

En av transportindustrins högst prioriterade frågor är satsningen på internationella godskorridorer, som bland annat ska underlätta godstransporterna över landsgränserna.

Framkomligheten på järnväg för internationell godstrafik är i dagslä-

» Några av de ­viktiga transportnoder vi identifierat är Malm­ banan och Öresunds­ regionen.

get ofta bristfällig. Det beror bland annat på varierande regelverk och signalsystem för godstrafik i de olika EU-länderna. De internationella godskorridorerna ska öka järnvägens attraktivitet som transportslag för gods.

En av godskorridorerna sträcker sig mellan Stockholm och Palermo i Italien och beräknas stå klar senast i november 2015. Genom de internationella godskorridorerna införs

ett tvingande samarbete mellan EUländerna som förhoppningsvis bidrar till att harmonisera regelverket och underlätta transportflödena mellan olika medlemsländer.

– Vi arbetar med att utforma internationella godskorridorer även för andra trafikslag, exempelvis flyg och sjöfart. Sverige och Danmark är först ut i Europa med sitt samarbete med en gemensam internationell flygkorridor som ska effektivisera transporter och minimera miljöpåverkan. Vi behandlar för närvarande flera ansökningar om nya godskorridorer för sjöfarten, så kallade Sjömotorvägsprojekt. Dessa godskorridorer sträcker sig bland annat över Östersjön till Finland, Baltikum och Polen, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Flaskhalsar åtgärdas

– Vi har identifierat flera flaskhalsar i transportsystemet som vi förstås prioriterar att åtgärda. I direktiven till åtgärdsplaneringen som presenterades i vintras prioriteras bland annat en tidigareläggning av dubbelspår på Hamnbanan i Göteborg, utbyggnad till fyra parallella spår på södra stambanans sträcka mellan Flackarp och Lund samt att arbetet med de sista delarna av godsstråket Åstorp-Teckomatorp påskyndas, säger Catharina Elmsäter-Svärd

– En utmaning är att initiera och genomföra underhålls- och nybyggnationsinfrastukturministern.

Vi tycker arbete ska löna sig.

Miljöarbete också. Är dina byggen lika energisnåla som husen du bygger?

Förmodligen inte. I Sverige är vi bra på energisnåla hus men sämre på att bygga miljöanpassat. Därför introducerar vi nu Ramirent EcoSolve.

EcoSolve är en helhetslösning. Vi tar reda på vad du behöver, ser till att du får rätt utrustning och hjälper dig komma igång. Du får löpande support och hjälp att utvärdera resultatet efteråt. Vi har energisnål miljöteknik för: • Bodetablering • Belysning och värme • Bränslen och oljor Bra för miljön. Men också för din budget. Ramirent EcoSolve kan faktiskt minska din energinota med upp till 45%.

Det är det vi kallar grön lönsamhet.

www.ramirent.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

11

pro filint ervju

» Sverige och Danmark är först ut i Europa med sitt samarbete med en gemensam internationell flygkorridor.

Sedan tidigare har regeringen föreslagit en rad kapacitetshöjande projekt, däribland järnvägen Ostlänken, som sträcker sig mellan Linköping och Stockholm. Ostlänken bidrar bland annat till att avlasta den hårt ansträngda sträckan Norrköping-Linköping. En efterlängtad och nödvändig åtgärd är en upprustning av södra stambanan. Handläggningstiden är dock lång när det gäller infrastrukturprojekt, man får räkna med att det tar drygt tre år innan en särskild arbetsgrupp kan presentera en järnvägsutredning. Först därefter är det dags att ta första spadtaget på Ostlänken.

nen som ett nav för transporter och sträckan mellan Gävle och Sundsvall, säger Catharina Elmsäter Svärd.

Förstärkningar av E10:an ­n ödvändiga för gruvindustrins tillväxt

Catharina Elmsäter-Svärd tillägger att det finns ett antal vägsträckor som står högt på dagordningen, däribland E4:an i höjd med Ljungby, där den tillåtna hastighetsgränsen i dagsläget sänks markant jämfört med andra delsträckor. E20 i höjd Skara är ytterligare en sträcka som ska ses över, liksom vissa sträckor längs med E10 i Norrbotten, som förstärks för gruvindustrins behov.

Viktig transportnod i Öresundsregionen

projekt med minimala störningar på kringliggande verksamheter, säger

Andra planerade satsningar är utbyggnad av dubbelspår mellan Göteborg och Borås samt ett gruvpaket som ska säkerställa effektiva godstransporter av järnmalm i Norrbotten och Bergslagen. Vintern 2012 fick Trafikverket direktiv om att påbörja en ny åtgärdsplanering, som ska presenteras sommaren 2013. Såväl Ostlänken som dubbelspårsutbyggnaden på sträckan Göteborg-Borås ska ansluta till flygplatser.

– Några av de centrala och viktiga transportnoder som vi identifierat är Malmbanan, där vi behöver se till att logistiken fungerar smidigt hela vägen till Narvik, Öresundsregio-

Svenska infrastrukturministern Catharina Elmsäter Svärd och norska samferdselsministern Marit Arnstad under E16invigningen tillsammans med Statens Vegvesens regionchef Per Morten Lund.

Ministrarna invigde nya E16 Sveriges och Norges infrastrukturministrar invigde nya Europaväg E16 på Kongsvingers fästning. Därmed har E16 genom Nordirland, Skottland och Norge förlängts österut från Oslo-regionen genom Nordvärmland och Dalarna till Gävle.

E16 är av stor vikt för näringslivs- och turismutvecklingen i de båda länderna. Stråket går från Bergen genom Norges vackra fjord- och fjälland-

skap och passerar Gardermoens storflygplats och Glåmdalsregionen. Genom Sverige är E16 matarstråk för norra Europas största vintersportområde och Sveriges största exportindustri- och turistnäringsregion utanför storstadsområdena. På sitt östra avsnitt passerar E16 rakt igenom MellanSveriges LogistikNav, Borlänge-Gävle, och knyter an till Gävle hamn.

Läs mer på: www.E16.se

utformar Trafikverket, i samarbete med lokala arbetsgrupper, förslag på hur och var dessa insatser ska genomföras.

Förslagen presenteras för regeringen i juni 2013.

För närvarande

Smart fakta Bakgrund: Gruppledare för moderaterna i Södertälje, riksdagsledamot och ordförande i arbetsmarknadsutskottet, ordförande i miljö- och jordbruks­utskottet samt finanslandstingsråd. Infrastrukturminister sedan 2010.

Projekt2_Layout 1 2013-02-22 11.40

Ostlänken skapar goda förutsättningar Ostlänken är en drygt femton mil lång planerad dubbelspårsjärnväg mellan Järna och Linköping som syftar till att knyta Östergötland, Södermanland och Mälardalen närmare varandra, vilket bland annat möjliggör en smidig arbetspendling i hela regionen.

Ostlänken utgör en pusselbit i den framtida Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg, via Borås och Jönköping.

När Ostlänken står klar kan den även effektivisera resandet mellan Stockholm och Malmö.

Den utredning som genomförts om Ostlänken är klar och regeringen angav Ostlänken som en prioriterad satsning i infrastrukturpropositionen som kom i oktober 2012. Ostlänken ger Norrköpings- och Linköpingsregionen en stark koppling till Stockholm, vilket medför att fler i framtiden kan bo i Norrköping och arbeta i Stockholm. Även boende i Nyköping får närmare till Stockholm, säger Per Sandström, vd för NyköpingsÖstgötalänken AB. Restidsvinsten med Ostlänken kan bli cirka 20 minuter på sträckan Stockholm-Norrköping och 30 minuter på sträckan Stockholm-Linköping. När Ostlänken står klar frigörs kapacitet eftersom färre tågtyper kommer att trafikera dagens stambana. Enligt regeringens infrastrukturproposition bedöms Ostlänken kunna börja byggas tidigast år 2017 och stå klar senast år 2028, till en beräknad Sida 1kostnad på 30 miljarder kronor.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

fokus

flygfart

» För en mindre ort

kan förlusten av en aktiv flygplats vara kännbar, inte minst för det lokala näringslivet.

Minskat antal flygrörelser i februari

Niclas Gustavsson

RTS är en lösning utvecklad av Saab och LFV för att bedriva flygtrafikledning på distans.

Så ska små flygplatser räddas Modern kamerateknik, snabbt bredband och fjärrstyrning är viktiga ingredienser i Luftfartsverkets lösning för hur små flygplatser ska kunna överleva och utvecklas. text Anders Edström Frejman

Flygbolagen har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Lågprisbolag har ritat om kartan för en bransch som på sina håll tidigare kunde uppvisa stora marginaler.

Lite förenklat kan man säga att uppstickarna snappat upp att en stor del av resenärerna bildligt talat kan tänka sig att bara köpa en stol för transport från A till B, sitta något trängre, acceptera lite enklare service eller ingen service alls.

Vidare tycks resenärer kunna åka några extra mil för att komma till flyget på en mindre och enklare flygplats. Bara om flygresan är billig.

Parallellt har många stora anrika flygbolag gått i konkurs eller brottas med ekonomiska problem. Uppköp och konsolideringar har skett och det skapas allianser mellan tidigare arga konkurrenter.

Men de traditionella ”fullservice”flygbolagen har ändå svårt att klara ökade bränslekostnader, dyra flygplatsavgifter, en ryggsäck av ett organisatoriskt arv från en tid som inte längre finns. Detta samtidigt som kundunderlaget sviktar på grund av konkurrensen från lågprisflyget, vars företagsstruktur ser fundamentalt annorlunda ut. då med flygplatser att göra? Jo, det kan tyckas vara en paradox att resandet via flyg utvecklas starkt samtidigt som många mindre lokala flygplatser hotas av Vad har detta

nedläggning. Detta är en trend som i princip kan hittas över hela världen.

Det är en utmaning att få ihop ekvationen med öppettider, bibehållen flygsäkerhet och rimliga driftskostnader. En nyckel till att kunna behålla flygplatser och kanske till och med öppna nya regionala dito är förstås att öka effektiviteten.

– Inom LFV har det länge funnits tankar om att på något sätt kunna bedriva flygtrafikledning på distans med hjälp av modern teknik och på så sätt kunna avlasta lokala flygplatser. Detta genom att kunna låta ett antal flygplatser dela på en pool av flygledare på en eller flera centrala platser, säger Niclas Gustavsson på det statliga affärsverket Luftfartsverket, LFV. Och han fortsätter: – Flygplatser ser som alla andra företag ständigt över sina kostnader.

Med vårt koncept fjärrstyrda torn bidrar LFV till att sänka en av flygplatsens stora kostnader rejält.

Ȁven USA:s federala

flygledning har börjat visa stort intresse för vad vi gör.

Niclas Gustavsson

Ägare av lokala flygplatser måste nämligen skjuta till pengar för att hålla flygplatserna öppna när flygbolagen inte har underlag för att hålla en linje öppen. Därav behovet av flexibel flygledning.

– För en mindre ort kan förlusten av en aktiv flygplats vara kännbar, inte minst för det lokala näringslivet, säger han.

Det finns i dag drygt ett fyrtiotal flygplatser i Sverige, varav elva drivs av det statliga bolaget Swedavia vars

flygplatser står för fyra femtedelar av alla resenärer. Övriga drivs av landsting, eller kommuner, men med två undantag: Flygplatsen i Ängelholm som ägs av det lika skånska byggföretaget PEAB och Skavsta flygplats i Nyköping som är utlandsägd.

– Öppna fungerande flygplatser är viktiga för att minska restider, hålla samman ett land och för effektiva transporter. Jag tänker till exempel på tidskritiska ambulansflyg, leveranser av kritiska delar till industri och näringsliv, men också ur ett beredskapsperspektiv. har jobbat parallellt med att förverkliga fjärrstyrda torn.

Medan SAAB har utvecklat tekniken och produkterna har LFV utvecklat det operativa konceptet. Tekniken är i dag förfinad efter omfattande och lovande praktiska försök och nu är man inte långt ifrån skarp drift.

– Status är att vi den första januari 2014 kan vara i skarp drift i både Sundsvall och Örnsköldsvik om alla bitar faller på plats. All teknik är redan på plats och har testats, säger Niclas Gustavsson.

Sundsvall och Örnsköldsvik blir i så fall världsunika som världens två första flygplatser med fjärrstyrda trafikledartorn med kameror för 360-graders vy och mikrofoner. Tekniken kallas RTS som står för remote tower services.

– Vi har från början varit noga med att inte utmana befintliga regelverk, eftersom detta bara skulle ha fördröjt processen. Vi har anpassat teknik och arbetsmetoder så att de ska kunna passa in i befintligt arbetssätt. Flyg är en mycket reglerad verksamhet och säkerheten är rigorös.

Han förklarar att 90 procent av all flygledning sedan lång tid tillbaka sker via olika typer av radarsystem och via flygledningscentraler. Personal i flygledartorn utgör alltså bara en liten del av detta och RTS är delvis SAAB och LFV

även en generationsfråga. Yngre flygledare har ännu lättare att ta till sig tekniken, menar han.

– RTS är utan tvekan framtiden och tekniken, och det praktiska kunnandet kan utan vidare bli en exportprodukt för Saab och LFV. Med relativt billig kamerateknik kompletterad kan man, förutom att följa starter och landningar med värmekameror, även säkerställa att det inte finns djur, arbetsfordon som till exempel snöröjare eller andra hinder på en landningsbana.

LFV:s fokus har helt tiden varit att kunna erbjuda fjärrstyrning på ett kostnadseffektivt sätt. Det vill säga att hålla små flygplatser öppna.

– För en flygplats som Heathrow med helt andra resurser kan fokus vara att med hjälp av byggstenar i RTS, och med mer avancerad kamerateknik i kombination med avancerade radarsystem, säkerställa att inte tappa kapacitet vid dåligt väder.

öppnas även större möjligheter utöver ren RTS. Det kan även handla om att kunna fjärröppna en flygplats för att kunna assistera en nödlandning eller plocka ned en brådskande sjuktransport.

Och intresset för utfallet i den svenska satsningen är stort internationellt.

– Eftersom regelverken i huvudsak är de samma internationellt märker vi ett stort intresse även från länder där man tidigare var skeptiska till att vi skulle lyckas, avslutar Niclas Gustavsson.

I förlängningen

Smart fakta Intresset för RTS är stort internationellt. Det är viktigt att kunna hålla flygplatser öppna i glest befolkade eller svåråtkomliga områden och/eller där trafikvolymer är låga.

Antalet flygrörelser i svenskt luftrum minskade med knappt sju procent i februari 2013 jämfört med februari 2012. Efter två månader är trafiknedgången knappt fem procent. Det visar LFV:s februaristatistik.

I statistiken delar LFV in trafiken i kategorierna inrikes, utrikes och överflygare. Den sistnämnda kategorin är flyg utan start eller landning i Sverige. I februari minskade samtliga tre kategorier; inrikes och överflygare med sju procent och utrikes med sex procent.

– Den europeiska och globala konjunkturnedgången blir alltmer påtaglig i det svenska luftrummet. De ekonomiska omvärldsfaktorerna har snarare försämrats än förbättrats under de senaste månaderna med en våg av lagda varsel i Sverige som följd. Flygtrafiken i Sverige drabbas nu av denna lägre ekonomiska tillväxt i Sverige, och finansoron som redan hämmat utvecklingen i Europa en längre tid, säger LFV:s omvärldsanalytiker Lars Ahlm i en kommentar.

Österrikarna gör som svenskarna Arbetet med att harmonisera flygtrafikledningssystem i Europa passerade ytterligare en viktig milstolpe när Austro Control i Österrike gick över till Coopanssystemet den 27 februari. Därmed har Österrike samma flygtrafikledningssystem som LFV, danska Naviair och irländska IAA, konstaterar LFV i ett pressmeddelande.

I Coopansalliansen finns utrymme för fler partners, bland annat för att sänka kostnader.

Syftet med Coopansalliansen är att samarbeta om utveckling av de tekniska flygledningssystemen och att arbeta för en harmonisering av systemen, som hittills har skiljt sig från land till land.

Samtidigt uppfyller samarbetet intentionerna i EU:s Single European Sky-program, där ett av målen är en total harmonisering av alla system i Europa.

Projektering VVS och energi för skolor, isbanor och simhallar Vi är en energimedveten projekteringsbyrå och ett av Sveriges ledande konsultföretag med inriktning på VVS projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar.

Vi har speciellt fokus på energieffektiva lösningar för skolor, ishallar och badhus.

Boka in oss för att diskutera en offert och hur vi kan optimera de tekniska lösningarna.

Är du intresserad eller har frågor, kontakta Torbjörn Lång eller Patrik Bergström tfn 08-56485950 eller mail pbt@pbt.se

www.pbt.se

Ytliga problem?

Vi vet att du har det. Oavsett om det är Hornsgatan i Stockholm som är ditt problem eller om det är golvet på firman så spelar det oss ingen roll.

Vi har teknik för att skapa eller renovera alla ytor oavsett material.

Med avancerad diamantteknik kan vi bearbeta och underhålla de flesta ytor efter ditt önskemål. Kontakta oss för en demonstration.

Ring 0121-294 00 eller maila info@htc-sweden.com

www.htc-twister.com

www.htc-floorsystems.com

ETT VÄSBY I FRAMKANT Ett flerårigt arbete med att ge service till medborgare på ett bättre och effektivare sätt börjar bära frukt. Till nytta för alla som redan bor i Väsby och för alla andra som letar en bra plats att bo eller arbeta på. Här är några av våra framgångar.

Välkommen till Väsby du också!

✓

Sveriges mest innovativa skolledare 2013 Lärarnas Riksförbund och Microsoft

mest innovativa lärare 2012 ✓ Sveriges Lärarnas Riksförbund och Microsoft 10 som miljökommun i Sverige ✓ Topp Miljöaktuellt IT- kommun 2011-2012 ✓ Sveriges Kvalitetsmässan 2011 i kundbedömd kommunal service ✓ Toppnotering Sveriges kommuner och landsting samt Stockholm Business Alliance kommun i Sverige 2011 ✓ Effektivaste Dagens Samhälle 10 Näringslivsrankning i Sverige 2011 & 2012 ✓ Topp Svenskt Näringsliv arbetsgivare, störst förbättring 2012 ✓ Attraktiv Nyckeltalsinstitutet upplandsvasby.se • Väsby Direkt tel: 08-590 970 00 • Besöksadress: Drabantvägen 9 vasbydirekt@upplandsvasby.se facebook.com/upplandsvasby • twitter.com/upplandsvasby

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

p ers pekti v

transport & logistik

»Framtidens

system kommer att likna data­paketens väg över internet där paket i samma sändning kan ta olika vägar beroende på ­'kösituationen'.

Gunnar Stefansson

Kunder förstår inte alltid kopplingen mellan önskad leveranstid och en transports miljöpåverkan.

Logistikkundernas förväntan påverkar miljön Dagens system för logistikflöden är mycket effektiva. Det finns dock fortfarande en del att göra för att minimera transporternas miljöpåverkan, men även kundernas beteende har stor betydelse. text Anders Edström Frejman

It-system för olika led och skeden i en logistikkedja har utvecklats mycket snabbt under de senaste decennierna. Både vad gäller it-stöd för planering och för att utföra logistiktjänster. I det senare fallet handlar det till exempel om att håll koll på försändelser på terminaler, styra flöden, optimera fyllnadsgrader i fordon. Till exempel lastbilar och budbilar.

För speditörerna är en viktig del i detta att kunna tillgodose kunders önskan om just-in-time-leveranser, JIT, för att hjälpa dem minimera sina

lager och därmed deras kapitalbindning i fysiska varor.

– Konkurrensen mellan speditörer är hård och att vara duktig på JIT är livsviktigt för dessa. Därför ställer de upp på det mesta för att lösa kundernas transportönskemål, säger docent Gunnar Stefansson på avdelningen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

Han menar att det ibland kan uppstå en målkonflikt mellan å ena sidan kundens krav och förväntningar, och speditörens kostnader och tjänstens miljöpåverkan. De två senare är ofta olika sida av samma mynt.

Kundernas ofta korta framförhåll-

ning försvårar för en speditör att optimera sina transporter även om just det är en speditörs kärnverksamhet.

Detta gäller även speditörer med en väloljad organisation och modernt it-stöd.

– Om en kund lägger en order sent och förväntar sig leverans tidigt dagen därpå minskar förstås möjligheterna för speditören att

» Konkurrensen

mellan speditörer är hård.

Gunnar Stefansson

utföra leveransen på bästa sätt ur ett miljöperspektiv.

Med det vill han mena att nyttan av fina transportplaneringssystem och it-system för ledning och övervakning av transporter minskar om speditörens utrymme i tid begränsas.

– Ska man hårdra det skulle man kunna säga att för att ytterligare kunna spara på miljön behöver kunderna ge speditörerna bättre chanser att optimera sina flöden genom att tillåta att mindre tidskritiska leveranser tar längre tid.

Självklart erbjuder speditörer sedan länge produkter med längre leveranstid till en lägre kostnad, men Gunnar Stefansson menar att kunderna inte alltid förstår vilken

betydelse deras beteende och val av önskad leveranstid kan ha på en transports miljöpåverkan.

Man skulle även kunna tänka sig att samarbeten mellan speditörer skulle kunna spara både pengar och miljö, men det kan finnas ett problem med det senare.

– Jag tror att konkurrenslagstiftningen inte skulle tillåta storskaliga samarbeten mellan speditörer.

Framtidens logistiksystem kommer i det stora hela se ut ungefär som dagens, men trots decennier av förfinade algoritmer, transportledningssystem och smarta it-stöd finns det fortfarande saker som speditörerna kan göra. Gunnar Stefansson drar parallellen med hur datapaket transporteras över internet.

Datapaket som var för sig ingår som små delar i till exempel ett elektroniskt dokument kan ta vitt skilda vägar över webben beroende på ”kösituationen”, men ändå nå mottagardatorn ungefär samtidigt. Här existerar ett ”överordnat logistiksys-

tem” för datapaket.

– Jag tror att vissa av framtidens logistiksystem kommer att kunna förutsäga att fyra pallar till exempel inte kommer att få plats på turen från Stockholm till Göteborg, men att de kan gå en omväg via en annan transport som inte är full och ändå komma fram i tid.

Men det förutsätter ett större datautbyte och mindre stela system.

– Det molntänkande som finns på så många områden i dag finns inte på samma sätt inom logistiken, men det förutsätter en större grad av standardisering och sömlöst datautbyte.

Där är vi inte i dag, avslutar Gunnar Stefansson.

Smart fakta Logistik handlar i grunden om att styra och kontrollera flöden av produkter, maximera effektivitet och optimera detta mot de organisatoriska och ekonomiska resurser som finns tillgängliga.

Nu behöver du bara ett mobildatasystem i dina fordon!

Vehcos Co-Driver är en mobil dator som monteras i förarmiljön och ett uppföljningssystem på kontoret. Föraren och kontoret kommunicerar med varandra, Det hjälper dig i transportbranschen att nå dit du vill.

Till lägre bränsleförbrukning. Till effektivare orderhantering.

Till säkrare transporter. Och, till bättre lönsamhet.

Vehcos Co-Driver erbjuder det mesta du behöver i ett och samma system

info@vehco.com www.vehco.com

Vad heter din mest lokala partner för logistiksystem?

Flygsäkerhet – en självklarhet

Effektivitet – ett måste

Miljö – en överlevnadsfråga Samarbete

Som du vet är IT helt avgörande för optimala logistikflöden. Med EVRY får du en IT-partner som kan effektivisera er verksamhet från strategi till genomförande.

Resultatet är ökad konkurrenskraft samtidigt som logistikarbetet blir både effektivare och enklare. Idag finns EVRY på över 50 orter i Norden med ett team på 10 000 människor. Med oss får du det stora företagets resurser men med en lokal närvaro och förståelse för just dina affärer.

– en framgångsfaktor

LFV är ett affärsverk med drygt 1 300 anställda som driver flygtrafiktjänst för civila och militära kunder vid 32 platser i Sverige och vi leder omkring 700 000 flygplan per år i det svenska luftrummet.

Våra lösningar för ännu säkrare och mer kostnadseffektiv flygtrafik uppmärksammas i omvärlden och inom miljöområdet går vi i bräschen för att minimera miljöbelastningen.

Tillsammans med flygbolag och flygplats jobbar LFV för att flyget ska fortsätta att spela en viktig roll för människor, näringsliv och regioners utveckling.

www.lfv.se

MÄSSA OCH KONFERENS – en arena för logistiker!

VÅR MÖTESPLATS – DIN MÖJLIGHET! SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG 29–30 MAJ 2013 • Mässa •

Besökaraktiviteter • Årets tyngsta logistikkonferens • Nätverksevent • Branschfest LÄS MER PÅ WWW.LOGISTIK.TO

OFFICIELL PARTNER

OFFICIELL MEDIAPARTNER

MEDIAPARTNER

Lär känna oss lite närmare på evry.com eller träffa oss den 29 – 30 maj när Logistik & Transport 2013 är på Svenska Mässan i Göteborg!

We bring information to life evry.com

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

fokus

Forskning & utbildning

Svensk transportforskning håller hög internationell standard Svensk transportforskning håller överlag en hög internationell nivå, i synnerhet kring konsekvensanalyser och trängselskattesystem. Mycket forskning bedrivs också på hur hållbara samhällen skapas. text Annika Wihlborg

Forskningen har en avgörande betydelse för den svenska transportsektorns fortsatta konkurrenskraft.

Infrastrukturprojekt är stora och kostsamma projekt med en relativt liten felmarginal. En stor del av den transportforskning som för närvarande bedrivs i Sverige syftar till att bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet och utvecklandet av ett hållbart transportsystem.

– Magkänslan räcker inte särskilt långt när man ska analysera planerade investeringar i transportsektorn.

Den intuitiva analysen angående behovet av nya projekt och investeringar visar sig sällan stämma, vilket beror på att transportsystem är komplexa och påverkas av en mängd olika faktorer. Konsekvenserna av politiska infrastrukturella beslut är ibland helt andra än de man ser vid första anblicken, säger Jonas Eliasson, professor i transportsystemsanalys och föreståndare för Centrum för transportstudier på KTH, Kungliga Tekniska högskolan.

Efterlyser mer forskning på

fler innovativa metoder i verksamheter som inte nödvändigtvis innefattar stora investeringar, exempelvis snöröjning, utformningen av busstidtabeller och olika kollektivtrafiksatsningar. I Skåne och Göteborgsregionen har kollektivtrafikföretagen exempelvis provat att dela ut kostnadsfria månadskort till inbitna bilister, vilket kan uppmuntra fler att ställa bilen och åka kollektivt.

Den typen av experiment ser Jonas Eliasson gärna mer av – men då måste man också göra en noggrann uppföljning av resultatet, något som alltför sällan görs.

– Det räcker till exempel inte att deltagarna i ett experiment känner sig nöjda. För att veta om en åtgärd är lyckad måste man ha en uppföljning där man använder vanlige vetenskaplig metodik, exempelvis kontrollgrup-

per och påverkan av olika omvärldsförändringar. Annars är pengarna man lagt på experimentet bortkastade, säger Jonas Eliasson.

I framtiden tror han att stora delar av den svenska transportforskningen kommer att inriktas på hur vi kan förvalta och utveckla de infrastrukturinvesteringar som gjorts på ett effektivt vis. Historiskt sett har forskningen till stor del koncentrerats kring att det inom nybyggnation exempelvis, finns välutvecklade metoder för att analysera transportsektorns investeringar.

– Framöver satsas det för­ hoppningsvis mer på forskning kring drift, underhåll, prissättning, tid­ tabeller och kortsiktig planering. Jag hoppas också att forsknings­resultaten snabbare kan implementeras i ­verksamheter, säger Jonas Eliasson.

svensk forskning Världsledande

Svensk trafikforskning är också en attraktiv exportvara, främst inom två områden; samhällsekonomisk analys och trängselskattesystem. Vi är erkänt duktiga på att göra väl sammansatta ekonomiska och samhällspolitiska analyser av infrastrukturinvesteringar och åtgärder innan vi tar första spadtaget.

– När jag som svensk transportforskare åker på internationella transportforskningskonferenser får jag ofta frågor om hur vi resonerade när vi skapade trängselskattesystemet i Stockholm. Vi har haft studiebesök från många europeiska länder och från Kina, Indonesien, Sydkorea och flera andra länder. De betraktar vårt trängselskattesystem som en förebild och är intresserade av att ta del av vår kompetens och erfarenhet, säger Jonas Eliasson.

Trafikingenjörer – en framtida bristvara

»Trafik­

ingenjörer är en kompetens som ­förmodligen blir en brist­vara i framtiden.

Jonas Eliasson

drift- och underhållsåtgärder

Han efterlyser ett utökat utrymme för experimentell verksamhet och

För att bygga framtidens hållbara samhälle och bidra till en transportsektor som ser till såväl individers som industrins behov krävs en väl utvecklad samverkan mellan många olika kompetenser.

– Trafikingenjörer är en kompetens som förmodligen blir en bristvara i framtiden. Trafikingenjörer har bland annat kompetens kring hur man bygger rondeller, hur gator bör dimensioneras för optimal funktion, hur man designar busshållplatser och hur trafiksignaler bör underhållas.

Intresset för trafikingenjörsutbildningen har tyvärr varit relativt lågt på senare år, vilket talar för att det kan utvecklas till ett bristyrke, säger Jonas Eliasson.

Drömmen om den moderna staden Vad kostar drömmen om den moderna staden? Hur hållbara är urbana visioner som prioriterar konkurrens och skapar segregation och marginalisering?

Hur kan vi bygga den rättvisa staden, som kan leda vägen till en hållbar samhällsutveckling?

Idealen om den moderna och konkurrenskraftiga staden sprider sig globalt. Mycket resurser satsas på urban förnyelse och spektakulära projekt som till exempel Stockholm Waterfront som symboler för framgång, samtidigt som urban segregation blir djupare. Strävan efter en stad i ”världsklass” är påtaglig även i delar av världen där fattigdomen är utbredd. I Afrika rivs det ner stora informella bostadsområden för att ge plats åt nya lyxbostäder och köpcentra, som byggs med utländska investeringar.

Tidigare invånare avhysas och förlorar sin plats i staden.

Andra fattiga såsom gatuförsäljare tvingas bort från stadskärnan, där inkomstmöjligheterna är störst. De anses inte passa in i bilden av den ’moderna’ staden, inspirerad av västs stadsideal. Spänningarna växer när de fattigas behov och kunskap ignoreras. Kan man tänka staden i sin helhet, där alla inkluderas? Hur kan den privata sektorn bidra till att bygga socialt hållbara städer?

Dessa frågor studeras nu av forskare inom The Stockholm Urban and Regional Research Environment (SURE), vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Din nya utsikt

Landskrona stad utvecklar Norra Borstahusen Borstahusen och dess omgivningar har ett fantastiskt havsnära läge och närhet till de andra städerna i Öresundsregionen. Här ska vi skapa en ny unik stadsdel med miljöanpassning och god arkitektur som ledord – ett regionalt attraktivt boende!

landskrona.se

Hur länge orkar Sverige vänta?

Kan du hitta ett bättre upplägg?

Satsar i Sveriges mest expansiva logistikregion, Stockholm och Mälardalen. Äger och förvaltar logistikfastigheter i 18 kommuner.

Lediga kontorslokaler!

Markinehav med attraktiva lägen i Strängnäs, Sigtuna, Upplands-Bro, Nykvarn och Staffanstorp, sammanlagt 4.000.000 kvm.

Utvecklar med detaljplaner och infrastruktur.

Ett dubbelspår, istället för dagens enkelspår mellan Gävle och Härnösand, skulle halvera restiden och fyrdubbla kapaciteten. Men beslutsfattarna tvekar. Skynda på beslutet om Nya Ostkustbanan i nationell plan, skriv under vårt upprop och öka pulsen i hela Sverige!

Betongstomme från egen produktion

Hyra lokaler, köpa mark?

Fördelaktigt upplägg med - mark i attraktivt läge - stomme i betong - fasad av betongelement

Scanna QR-koden eller gå in på nyaostkustbanan.se

QR-kod läsare finns att hämta gratis på App-store eller Google Play

Ny trafikplats Rosersberg, tillgänglig juni 2013

kilenkrysset.se

0152-244 00

BYGGER

ÄGER

GreenCoat – den nya generationen färgbelagd plåt GreenCoat® är ett nytt patenterat färgkoncept som baseras på naturliga oljor från växtriket.

Upp till 40 procent av traditionella råoljebaserade lösningsmedel har ersatts med förnyelsebara alternativ. resultatet är en ny generation färgbelagd plåt.

GreenCoat är den enda kromatfria färgbeläggningen på marknaden som är speciellt utvecklad för nordiska förhållanden.

www.prelaq.com

FÖRVALTAR

®

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

krönika

Vårt beroende av en bra infrastruktur Många av oss avnjuter gärna en kopp kaffe till frukosten. Vi tar det som en självklarhet att vi har tillgång till en kopp kaffe.

Men hur många tänker på hur beroende vi är av en väl fungerande infrastruktur för att sådana självklarheter ska vara möjliga?

butiken transporterar vi det i regel själva hem till köket för att slutligen landa i våra kaffebryggare. Det är alltså en lång väg från kaffeplantagen till frukostbordet. Samma sak gäller för produkter som exporteras från Sverige. Cirka 65 procent av Sveriges export kommer från industrivaror som skog, papper, stål och malm.

» Svenska företag kommer

med svaveldirektivet att få betala avsevärt mer för trans­ porter än konkurrenterna.

Transporter och infrastruktur – ryggraden i ett modernt samhälle

text Per Bondemark Styrelseordförande Närings­ livets Transportråd

Kaffets väg till vårt frukostbord är lång och kantad av besvärligheter.

Först ska det transporteras från kaffeplantagerna i till exempel Sydamerika till en lastingspunkt där kaffet lastas i en container. Sedan ska containern till en hamnstad och skeppas till en hamn i Sverige.

Därifrån ska det till ett kafferosteri innan det körs till ett centrallager för vidare transport till butik. Från

Vilka är då besvärligheterna? Allt är ju frid och fröjd, kaffet står där på frukostbordet och industrin går väl bra? Nej, allt är tyvärr inte frid och fröjd. I näringslivet ser vi med oro på den eftersatta infrastrukturen: Vårt järnvägsnät är utnyttjat till bristningsgränsen och är dåligt underhållet. Samtidigt nästan fyrdubblas banavgifterna de kommande tolv åren. Mer och mer tunga transporter drivs då ut på våra vägar. Sjötransporterna blir mindre attraktiva i och med att kostnaderna för svenska företag ökar när svaveldirektivet för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen träder i kraft 2015. Samtidigt har Transportstyrelsen blivit avgifts-

finansierad i stället för som tidigare anslagsfinansierad, vilket innebär att företag får betala 1 400 kronor per timme om Transportstyrelsen vill göra en inspektion. Ovanpå detta diskuteras kilometerskatt, koldioxidskatter och en internalisering av trafikens samhällsekonomiska kostnader. Vem ser till näringslivets konkurrenskraft i denna villervalla av skatter, avgifter och okoordinerade initiativ?

Helhetssyn ett måste

Man kan säkert argumentera för varje initiativ som enskild företeelse, men ingen tycks ha tänkt på helheten: Industrin vill använda järnväg för att det är ett miljövänligt transportalternativ som dessutom är

effektivt när det fungerar. Men med nästan fyrdubblade banavgifter de kommande 12 åren blir det dyrt att transportera gods på dåligt underhållen järnväg. Men då är väl sjövägen ett bra alternativ? Från regeringshåll vill man ju att vi använder sjövägen mer för att avlasta landinfrastrukturen. Ja, det hade varit ett utmärkt alternativ, om miljövillkoren hade varit lika i hela Europa. Svenska företag kommer med svaveldirektivet att få betala avsevärt mer för transporter än konkurrenterna i Syd- och Mellaneuropa och övriga världen. Önskvärt vore att det fanns en politisk samordning och en helhetssyn där man också väger in hur beroende Sverige är av sin handel med omvärl-

den. Vi deltar i en alltmer hårdnande global konkurrens där kraven på leveransprecision hela tiden skärps.

Viktiga långsiktiga satsningar i infrastrukturpropositionen

Men finns det då inga ljusglimtar?

Självklart finns det sådana! Infrastrukturpropositionen som kom i oktober visar att det finns en analys och en förståelse kring problembilden med infrastrukturen. Propositionen visar också att det finns en politisk vilja att åtgärda problemen och att man verkligen vill knyta samman Sveriges infrastruktur med övriga Europa.

Den nu pågående åtgärdsplaneringen inom Trafikverket får utvisa i vilken takt och i vilken ordning förbättringarna kommer att ske.

Arbetet med en fossilfri fordonsflotta 2030 är ett av exemplen på att det finns en vilja att hantera de miljöfrågor som följer med transporter.

Det är vår förhoppning att detta och andra initiativ görs med en helhetssyn som är bra för Sverige, både ur ett miljöperspektiv och ett konkurrensperspektiv.

Motorways of the Sea, Gdynia – Karlskrona Vägarna genom Europa är på väg att proppas igen och det behövs alternativ för godstransporter.

Därför är det pågående projektet Baltic-Link, Motorways of the Sea Gdynia-Karlskrona både välkommet och prioriterat.

www.balticlinkmos.com

Trans-European Transport Network (TEN-T)

Det går att se framför sig. Hela Tyskland som ett enda hav av stillastående lastbilar, bilar och tåg. Det är inte för inte som man ibland talar om att Tyskland och därmed mycket av Europa står inför en trafikinfarkt.

– Vårt syfte med projektet är att etablera en alternativ korridor för de nord-sydliga godstransporterna, säger projektledaren Per-Olof Löfberg, på Regionförbundet Södra Småland.

Nyttan med projektet blir en intermodal korridor som kommer erbjuda effektiva och miljövänliga transporter mellan

Skandinavien och Adriatiska havet genom den PAN Europeiska transportkorridoren nr VI i TEN-T systemet, Trans European Network.

– När projektet är avslutat har vi en utbyggd och officiell EU-transportkorridor som går från Göteborg till Gdynia för både järnväg och bilar, säger Per-Olof Löfberg.

Det betyder att vi kan klara av den ökning fram till 2020 som vi såg redan 1999.

Totalt omsluter projektet 1 miljard SEK varav 785 miljoner kronor avser investeringarna på den svenska sidan. EU satsar 160 miljoner kronor till de svenska investeringarna genom TEN-T programmet Motorways of the Sea och partners i projektet är Alvesta kommun, Karlskrona kommun, Trafikverket, Stena Line, Alwex AB, Green Cargo, Hamnen i Gdynia och SPEDCONT. Projekt koordinator är Regionförbundet södra Småland.

helikopter.nu

Y R K E S H Ö G S K O L A

Luleå 09:13.

Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige.

Vi vill frakta två. byggnorrbotniabanan.nu

Bli klimatsmart

- satsa på en utbildning med en hållbar miljöutveckling!

I vår strävan efter en hållbar miljö, och samhällsutveckling görs nu stora satsningar både inom järnvägssektorn och fastighetsbranschen. Var med och bygg för framtiden, välj en högaktuell yrkeshögskoleutbildning hos Stockholms Tekniska Institut som snabbt leder dig till arbete!

STI-Ingenjör Järnväg: Järnvägen har alltid haft en viktig roll i samhället och är ett nav för transporter såväl nationellt som internationellt.

STI-Ingenjör Lågenergibyggnader: Ett energieffektivt byggande är i fokus vid nyproduktion av byggnader, kraven på nyproducerade byggnader ökar och inom en nära framtid är kravet på nära nollenergi byggnader ett faktum.

Läs mer och hitta fler utbildningar på www.stockholmstekniskainstitut.se

Ni bygger.

Vi garanterar.

Byggsäkerhet. Betalningsgaranti.

Förskottsgaranti. Fullgörandegaranti.

Anbudsgaranti. Med mera.

Snabbt, smidigt och utan krav på motsäkerhet. Använd vårt kundverktyg FastTrack, så kan ni logga in och se kontraktssummor, garantibelopp och löptider, för varje byggprojekt och/eller entreprenör. Online, dygnet runt, tokenkelt och kostnadsfritt.

Välkommen!

Ett smartare sätt att säkra affären www.nordg.se

Trängsel på spåren Hård konkurrens mellan regional-, fjärr- och godstrafik råder på de svenska spåren. Värst är det i södra Sverige.

Kapacitetsutredningen visade att sju av järnvägens 26 värsta brister 2021 kommer att finnas i Skåne.

Effekten av flaskhalsarna märks redan i dag. Bättre förbindelser, större tillförlitlighet och kortare restider är avgörande för att stärka vår konkurrenskraft. Dagens arbetsgivare och arbetssökande ställer höga krav på regional rörlighet.

Hälften av Sveriges export går genom Skåne. Trafikstockningarna på de skånska järnvägarna är därför en fråga för hela Sverige.

www.skane.se/skanepaketet