Natural resources

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

NATURAL RESOURCES FÖR ALLA LED I GRUV- OCH MINERALBRANSCHEN

FEBRUARI 2013

Råvaror – hetare än aktier

Nordisk överblick – tillväxtpotentialen i gruvor

Sprängning

– fokus på miljö och säkerhet

Ulf Adelsohn

– brinner för järnvägen och gruvnäringen Expertpanel

Guld

Konsulter

– om gruvnäringen

– säkerhet vid oro

– möjliggörare i stora projekt

En hiss ...........

..... minskar underhållskostnaden för din anläggning!

När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla, reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material som snabbt och säkert måste komma på plats, har hissen en viktig roll. Våra hissar löser vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i sextio år.

www.alimakhek.com

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

ledare läs mer om...

Världen behöver metaller Behovet av metaller och mineraler är stort och växande såväl i Europa som i resten av världen. Den svenska mineralindustrin omsätter tillsammans med stål- och metallverken, som utgör nästa steg i förädlingskedjan, 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan 60 000 människor. Mineralnäringen svarar för 19 procent av det svenska nettoexportvärdet.

Tillgång till järn, koppar, silver, sällsynta jordartsmetaller och så vidare är nödvändiga förutsättningar för modern energi- och miljöteknik, till exempel vindkraft, solceller, lågenergilampor och katalysatorer i bilar.

Det går åt 40 olika råmaterial för att göra en mobiltelefon, bland annat litium, tantal, kobolt och antimon. En miljöbil innehåller 10 till 15 kiloggram sällsynta jordartsmetaller.

Osäker tillgång

Jan Magnusson Generaldirektör SGU

Men tillgången på många av dessa nödvändiga ämnen är inte oproblematisk. Kina producerar 95 procent av de sällsynta jordartsmetallerna, Rare Earths Elements, Brasilien 90 procent av all niob, som behövs i bland annat pipelines och jetmotorer, och Sydafrika 79 procent av världens radium, bland annat för katalysatorer i bilar.

Våra kollegor på British Geolo-

gical Survey publicerade nyligen en rapport, som beskriver riskerna för leveransavbrott för kritiska mineral (se SGU:s nyhetsbrev Malm och Mineral 16 januari). Av ett 40-tal ämnen på listan är det hälften, därav 9 av de 10 med högt beräknat riskindex, som har Kina som ledande producent. I takt med att Kina ökar sin egen produktion av bilar, miljöteknik och så vidare kommer deras möjligheter att upprätthålla en stor export av dessa ämnen sannolikt att minska.

» Tillgången på

många av dessa nödvändiga ämnen är inte oproblematisk.

Den här situationen måste hanteras både med ökad återvinning och med prospektering/utvinning i länder som har förutsättningar för detta. Sverige tillhör dessa länder. ”Norge har olja, Sverige har framtidens metaller”, för att travestera vad Deng Xiaoping sa om Saudiarabien och Kina.

För närvarande har vi prospekte-

ringsföretag som söker efter sällsynta jordartsmetaller, platina, volfram, grafit, kobolt och antimon i Sverige.

Dessa ämnen står alla på EU:s lista över kritiska mineral. ansökt om bearbetningskoncession (första steget i att etablera en gruva) för sällsynta jordartsmetaller och LKAB arbetar med ett projekt för utvinning av REE ur gruvavfallet.

Antalet gruvor i Sverige, som för fem år sedan var nere på rekordlåg nivå, ökar nu med två till tre om året.

I dag har Sverige 16 gruvor. Utvinningen sker med modern teknik när det gäller både arbetsmiljö och yttre miljö. En nutida gruva är som all annan industri – den blir mer och mer automatiserad, med arbeten som blir allt mer ingenjörsmässiga och som sker i kontorsmiljö och i kontrollrum ovan jord.

Ett företag har

ett antal forskningsprojekt som syftar till att ytterligare utveckla framtidens hållbara gruvverksamhet. Några av dem presenteras i denna bilaga. Den nationella mineralstrategi som regeringen publicerar i dagarna, ska stödja och driva på denna utveckling. Vi går en spännande tid till mötes.

Det startar nu

16

04 Tillväxtpotential i gruvnäringen – överblick 06 Specialistkompetens – i gruvprojekt 08 Guld – trygg investering 10 Expertpanel – om gruvnäringen 12 Råvarupriser – snabb utveckling 14 Handel – investera i råvaror 16 Profilintervju Ulf Adelsohn 18 Sprängning – ökad säkerhet 20 Gruvindustrin – förståelsen måste öka 24 Branschutrustning – produkternas utveckling 26 Forskning – aktuellt i mineralbranschen 28 Krönika

NATURAL RESOURCES

Detta är Smart Media

Projektledare: Markus Kaplun, markus.kaplun@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Anders Edström Frejman, Fredrik Dhejne Omslagsbild: Per Myrehed Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Dagens industri, februari 2013 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, Örnsköldsvik Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar auto­ matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

Vi är redo – var är malmtågen?

Tel +46 (0)155-25 80 00 www.oxhamn.se

At your service!

250 000 m2 lageryta

1 000 m kaj

8 000 spårmeter

16,5 m djupt

newmarket.se

Världens behov av metal�­ ler växer med efterfrågan på modern miljöteknik.

Men att säkra tillgången är inte oproblematiskt.

Sverige har goda för­ utsättningar att bidra till en hållbar utveckling av gruvindustrin och åter bli ett ledande gruvland.

14

annons

Bengt Ljung, VD Botnia Exploration

Botnia Exploration Malmen från provbrytningen i Vargbäcken anrikades hos Björkdalsgruvan och Botnia Exploration har nu producerat sina första kilon riktigt guld.

Bengt Ljung tror att Vindelgransele kan utvecklas till ett gruvområde.

Fem kilo guld producerat från provbrytning Prospekteringsbolaget Botnia Exploration fortsätter sina satsningar väster och öster om Vindelgransele.

Man har nu producerat sina första dryga fem kg guld från provbrytningen i Vargbäcken och provborrningar fortsätter i den lovande kvartsgången i undersökningstillståndet i väster.

De båda tänkta gruvorna ligger på var sin sida om Vindelälven inom en radie av ett par kilometer och i närheten av den lilla orten Vindelgransele i Lycksele kommun. Projektet är lovande ur många aspekter menar Botnia Explorations vd, Bengt Ljung: – Vår närvaro uppfattas som positivt av lokalbefolkningen och vi har mycket lovande resultat från provborrningar i dels underökningstillståndet Stenberget 3 (Fäbodliden C) och dels från provbrytnigen i Vargbäcken. I båda fallen handlar det om mineralisering som är relativt enkel såväl att bryta som att anrika och med höga halter av guld framförallt i kvartsgången på den västra

sidan. Höga guldhalter är ytterst viktigt ur transporthänseende.

Provborrningarna som avslutades våren 2012 i samband med barmarksperioden visade på synligt guld i borrkronorna och mycket höga halter av guld som redovisades i PM i augusti. Borrningarna har fortsatt under vintern 2012 och fortsät-

”DEN GULDHALTIGA KVARTSGÅNGEN SER UT ATT VARA VÄL DEFINIERAD OCH REGELBUNDEN” ter även under vårvintern 2013. Borrningarna under december och januari har varit mycket framgångsrika med synligt guld i fyra borrhål i Fäbodliden C. – Den guldhaltiga kvartsgången ser ut att vara väl definierad och regelbunden, vilket är mycket

gynnsamt genom att det minimerar gråbergsinblandningen vid brytning. Status just nu är att vi fortsätter att borra för att kunna göra mer noggranna malm- och resursberäkningar och sedan kunna gå vidare med provbrytning.Vi har nu synligt guld på djup över 210 meter.

Han uppskattar att en gruvstart i Stenberget 3 ligger tidigast ett par tre år fram i tiden. För Vargbäcken skulle man i bästa fall kunna starta ännu tidigare. Här finns redan en bearbetningskoncession och behöver förutom en lämplig samarbetspartner även ett miljötillstånd.

– Under vintern 2012 har vi gjort en provbrytning i Vargbäcken. Vi anrikade guldmineraliseringen från provbrytningen i Björkdalsgruvans anläggning med en kombination av gravimetri och flotation. Utbytet blev nära 90 procent och vi har nu producerat våra första 5,5 kg riktigt guld!

Han tror att området runt Vindelgransele mycket väl har potential till att utvecklas till ett nytt gruvområde.

– Vi är i ett mycket intressant skede just nu. Särskilt efter den lyckade provanrikningen från Vargbäcken. Vi söker samarbetspartners samtidigt som vi säkrar malmtillgångar genom ytterligare provborrningar i Stenberget.

OM BOTNIA EXPLORATION

Botnia Exploration är ett prospekteringsbolag. Botnias huvudprioritet är guld, men även andra ädel- och basmetaller finns i projektportföljen.

Företaget är verksamt i Sverige och inriktar sig på att fyndighetsutveckla mineraliseringar och skapa malmbas.

Organisationen består av erfarna geologer och malmletare, med ovärderliga kunskaper om landområden med stor potential som ännu inte upptagits av konkurrenter. Därtill har företaget en styrelse och ledning med gedigen kompetens inom företagsledning och från ledande befattningar i industrin och LTU .

Botnia Exploration AB | Box 1343 | Herserudsvägen 18 | 181 25 Lidingö | 08-636 25 15 | www.botniaexploration.com

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

aktuellt

gruvnäring

Stor tillväxtpotential i nya och befintliga Sverige har goda förutsättningar att kanske fördubbla antalet metallgruvor fram till 2020. Men det kräver avvägningar och dialoger vid motstridiga intressen. text Anders Edström Frejman foto Fredric Alm

Gruvnäringen är en viktig del av den svenska ekonomin. Även om en modern gruva inte sysselsätter lika många arbetare som på till exempel 1950- och 1960-talet så inverkar den starkt positivt på den plats där den är lokaliserad.

Gruvor har ett mycket högt förädlingsvärde jämfört med många andra industrigrenar med betydligt mer komplexa produkter. Det vill säga värdet av ett gruvföretags produktion minus insatsvarorna är i sammanhanget mycket högt. Det innebär i praktiken stora skatteintäkter till det allmänna.

Utöver förädlingsvärdet skapar även gruvverksamhet ringar på vattnet.

Stödfunktioner som externa hantverkare, restauranger, livsmedelsbutiker och i förekommande fall även lokalavdelningar av stora konsultbolag är bara några exempel. Den totala mängd arbetstillfällen som i realiteten skapas på en gruvort är i praktiken många gånger större än gruvföretagets.

Gruvornas ekonomiska betydelse för etablerade gruvorter som till exempel Malmberget och Kiruna är väl dokumenterade. Gruvöppningar medför miljardinvesteringar och är ofta mycket långsiktiga projekt. LKAB och Boliden har till exempel under åren investerat och investerar löpande miljarder i utvidgningar av befintlig verksamhet. blygsamt stora kommunen Pajala är ett exempel på en kommun i norr som under en handfull år gått från kriskommun till att ha en av de högsta tillväxtalen i Sverige. Även det i sammanhanget

Den till befolkningen

mindre projektet i Uppländska Österåkers kommun där Dannemora järnmalmsgruva återstartat har bidragit positivt till utvecklingen på orten.

En fördel med gruvor är just att de ligger där de ligger. När många andra typer av verksamheter relativt enkelt kan flyttas och till exempel kan hotas av konkurrens från låglöneländer, så är en gruva hårt knuten till en geografisk plats. intresse från statens håll att aktivt engagera sig i fler gruvbolag än den helstatliga vinstmaskinen LKAB. Men man ser gärna att nya gruvor startas i landet och man har till exempel under det gångna året anordnat seminarier och dialogmöten om detta.

Från regeringens håll finns en uttalad strategi att på olika sätt underlätta kommande gruvetableringar i landet.

Man talar om att landets 15 aktiva metallgruvor mycket väl kan närma sig det dubbla redan år 2020.

Två medel för att nå detta mål är att på olika sätt underlätta tillståndsgivningar och att säkerställa att landets infrastruktur går i paritet med transportbehoven. Det satsas till ex-

Det finns inget

» I förhållande

till många andra näringar tar gruvor en relativt liten yta i anspråk.

empel miljarder i skattepengar på att rusta upp strategiskt viktiga järnvägssträckningar, bygga mötesplatser för tåg etcetera. attraktivt gruvland av många orsaker. Bland annat transparens i tillståndsgivning, ett bra nationellt arkiv över tidigare prospektering, väl utbyggd infrastruktur på rätt plats, politisk stabilitet och intressanta fyndigheter i ett – i med internationella mått – underprospekterat land.

Då ska man hålla i minnet att det sannolikt finns enorma obrutna mineraltillgångar i Nordamerika, Ryssland och Asien. Problemet med många av dessa fyndigheter är att en eller flera av de ovan nämnda parametrarna ofta saknas för att möjliggöra brytning.

En kritik som framförts mot tänkta gruvetableringar i Sverige och regeringens kommande så kallade Mineralstrategi är att landet kommer att plundras på sina naturtillgångar av utländska företag under några få decennier. Verksamhet som bara efterlämnar sig förstörd natur och förorenade vattendrag och grundvatten.

Det som talar mot det förstnämnda är att landet som tidigare nämnts är relativt underprospekterat. Sverige är en del av det så kallade Fennoscandia, ett i geografiskt och geologiskt hänseende mycket intressant område som innefattar Finland, Kolahalvön och den halvö som Norge och Sverige tillsammans bildar. Här ligger Sverige mycket bra till.

Jan Magnusson, generaldirektör för Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, konstaterade tidigare i år

Sverige är ett

Bara i Norrbotten har vi mer än 100 personer som arbetar uteslutande mot gruvindustrin.

2.01 / One look

The CGI logo The CGI logo is the primary visual representation of CGI. Our new logo, to be used in our communications beginning January 14, has more presence visually than the current logo—quadrupling the size of CGI within the same width—to demonstrate a direct, powerful presence for CGI in the market going forward.

It is a prominent symbol of our long-term commitment to being the best in our business and a consolidator within the industry.

One voice.

Vi är Sveriges största IT-tjänsteföretag och One look. har specialister inom områden One somCGI. t.ex.

SharePoint, Lync, mobilapplikationer, Movex, SAP, Microsoft Protection areaDynamics och IT-drift.

Size X

Testa oss, bli vår kund – de största är det!

X

Läs mer på www.cgi.se

Color CGI Red (Cherry)

Pantone största PMS 186 C IT-tjänsteföretag CGI – Sveriges RGB

227-25-55

CMYK

0-100-81-4

Web

E31937

CGI brand guide

Minimum siz

• 0.5 inch • 14 mm • 36 points • 50 px (scre

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

gruvnäring

a k t uellt

gruvor en debattartikel i Svenska Dagbladet att gruvbrytning skett i Sverige under tusen år och att dessa naturresurser mer än väl räcker lika länge till.

Gruvprojekt är – som tidigare nämnts – miljardprojekt som även kräver uthållighet i tid. Bara ett av hundra så kallade undersökningstillstånd leder dessutom till utvinningstillstånd. Det kräver finansiärer med djupa fickor och utbudet av svenska sådana är begränsat.

Inte alla befintliga och sannolikt inte heller alla kommande metallgruvor kommer därför ha svenskt ägande. Men även en utlandsägd gruva är positiv för ”bolaget Sverige”.

Intäkterna till staten – det vill säga oss medborgare – är betydande oavsett vem som äger en gruva. Förutom skatteintäkter från den inledande investeringspuckeln kommer löpande inkomster till statskassan från en gruvas hela livslängd.

Detta i form av till exempel arbetsgivaravgifter, inkomstskatt från anställningar, moms, bolagsskatt från gruvbolaget och skatt från utdelningar som svenska ägare betalar. Allt detta gäller även alla andra bolag, till exempel tjänsteföretag och underleverantörer som helt, delvis eller indirekt lever på gruvverksamheten.

Tvärtemot vad man kanske kan tro är gruvor som verksamhet per definition starkt begränsade rent geografiskt.

Det handlar ju om att bryta en väl utvald så kallad mineralisering – en naturlig lokal koncentration av en eller flera ekonomisk intressanta mineral.

I många fall handlar det om underjordsbrytning och då blir det i princip bara ett hål i jorden, möjligen i kombination med en permanent avfallsdamm för anriktningssand eller en uppläggningsplats för restprodukter. Även om dagbrott ger synliga och bestående ingrepp i naturen bör det vägas mot den i sammanhanget begränsade ytan som verksamheten kräver.

Revisorer som förstår var du kommer ifrån och vart du är på väg Med LRQA och Business Assurance får du mer än ett certifikat. Vi är en naturlig samarbetspartner för dig som kontinuerligt vill förbättra din verksamhet genom ökad effektivitet och minskade risker. LRQA har mer än 25 års erfarenhet inom certifiering av ledningssystem. Med hög kompetens och väl beprövad metodik täcker vi alla dina certifieringsbehov. Kontakta oss på tfn 031-26 21 80 eller besök www.lrqa.se.

LRQA Business Assurance Improving performance, reducing risk

Det finns en lång rad andra näringar som kräver betydligt större ytor för sin verksamhet.

På miljöfronten har det hänt oerhört mycket bara under de senaste decennierna. Tekniker för dammhantering, återvinning och rening är bara några exempel. Många av de utsläpp som kan relateras till gruvverksamhet härrör ofta från gruvbrytning som skett på platsen långt tidigare.

Tyvärr har modern gruvverksamhet ett oförtjänt dåligt rykte som i många fall bygger på hur verksamheten sköttes längre tillbaka.

I dag är miljökraven mycket hårda för gruvverksamhet. Generellt sett har moderna gruvföretag inget emot mycket hårda miljökrav bara man vet de långsiktiga spelreglerna. i världen kommer att vara stort under lång tid framöver tack vare befolkningsökningen, ökad levandsstandard och ekonomisk tillväxt i till exempel Kina, Indien och andra länder som står på tur att göra liknande resor.

Sedan mycket lång tid tillbaka har metaller återvunnits. Men återvinning av metallskrot kan bara bidra med några tiotals procent av den årliga globala efterfrågan på metaller. Därför kommer det under all överskådlig tid att finnas ett behov av nya gruvor.

Behovet av metaller

Smart fakta Gruvverksamhet karaktäriseras av stora initiala kapitalinsatser och möjligheter till stora rörel­ semarginaler vid full produktion.

Modern gruvdrift är en högt au­ tomatiserad industriell verksam­ het som tagit mycket stora tek­ niska kliv bara under de senaste decennierna, speciellt gällande borrning och sprängning.

Nystarter och investeringar i svenska gruvor I Sverige finns det i dagsläget 15 aktiva metallgruvor i Sverige.

De drivs av åtta svenska bolag.

Fyra finns på Stockholmbör­ sen, ett företag är statligt ägt och de övriga tre är listade på utländska börser. Förklaringen till det senare är att utländskt kapital i praktiken behövs för att utveckla den svenska gruvin­ dustrin.

De tre senaste gruvstarterna är järnmalmsgruvan i Pajala, Dannemora Minerals återstar­ tade järnmalmsgruva i uppländ­ ska Österåkers kommun samt Bolidens guldgruva Kankberg.

Parallellt med nystarter och omstarter görs stora inves­ teringar i befintliga gruvor. I Garpenberg – Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift – är ägaren Boliden mitt uppe i en investering om 3,9 miljarder för att öka årskapaciteten med 1,1 miljoner ton till 2,5 miljoner ton malm per år. Full produk­ tion beräknar man uppnå under 2015.

LKAB slog 2012 alla rekord gällande leveranser. Det tidi­ gare rekordet från 2010 slogs med 0,3 miljoner ton till 26,3 miljoner ton järnmalmspro­ dukter. Företaget står för 90 procent av järnmalmsproduktio­ nen i EU och man avser att öka produktionen med ytterligare 35 procent när man öppnat ytterligare tre dagbrottsgruvor i Svappavaara i Kiruna kommun under 2015.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

aktuellt

konsulter

» Det är van­

» Miljö­

ligt att frågor om mark­ användning kommer upp.

aspekterna är som alltid mycket viktiga.

Stark åter­ hämtning för järn­ malmspriset

Jan Lindbäck

Klara Eriksson

Konsulter viktig nyckel i gruvprojekt Gruvprojekt är komplexa, tar lång tid och kostar miljarder. I nästintill alla led i processen krävs specialistkompetens.

Det är här som bolagen vilka levererar ett brett spektrum av tjänster kommer in. text Anders Edström Frejman

Eriksson på konsultföretaget Hifab.

Dessutom behövs en mängd dokument för att kunna ro en finansiering i hamn. Det senare kräver noggranna analyser och simuleringar av provborrningar och beräkningar.

– När vi väl kommit så långt som att en gruva verkligen blir av kommer all projektering i form av kraftförsörjning, förädlingsverk och underjordsanläggningar, deponier samt dammar och andra system för att säkerställa en minimerad miljöpåverkan.

Vi utför till exempel projektering av processanläggningar, mediasystem samt bygg- och infrastruktur, konstruktioner i gruva och ovan jord.

På dammar utför vi även stabilitetsutredningar. Miljöaspekterna är som alltid mycket viktiga, säger Jan Lindbäck på konsultbolaget Sweco.

Gruvdrift är mycket komplex till sin natur. Till skillnad från till exempel de flesta industri- och fabriksetableringar hamnar gruvor där de hamnar.

En rad tillstånd måste också ordnas längs vägen. Undersökningstillstånd, bearbetningskoncession och miljökonsekvens-beskrivningar (MKB) är bara några.

Fokus varierar förstås på projek– Det är vanligt att frågor om tets natur. Om en etablering ligger markanvändning kommer upp. Exnära bebyggelse ligger förstås mycket empelvis när en verksamhet planeras fokus på till exempel buller.

Sweden_252x120.ai 1 29/01/2013 10:14:57 – Finns det känsliga vattendrag i områden med höga naturvärden eller i renbetesområden, säger Klara i närheten blir förstås vattenfrågor

extra viktiga, säger Klara Eriksson.

Logistiken är en annan hörnsten där järnväg definitivt är att föredra om det är möjligt. Till detta kommer all underjordsprojektering i form av framdrivning av gruvorter, ventilation, kraftförsörjning, nödsystem, kommunikation, avvattning och system för så kallad uppfodring av malm till marknivå.

Det är inte svårt att förstå att uppstarten av ett gruvprojekt inte bara tar tid. Notan blir minst tiosiffrig och i alla led behövs det specialistkompetens. Företag som ABB och givetvis Atlas Copco och Sandvik är ofta viktiga samarbetspartners tillika leverantörer.

Hifab och Sweco är bara två exempel på konsultbolag som möter många av de specifika behov av specialistkompetens som uppstår redan från idéstudie till färdig driftsatt gruva.

– En viktig del är att vara en länk mellan företagen och myndigheter.

Med undantag av de etablerade gruvföretagen som har egna miljöstaber

handlar det ofta om att hjälpa relativt slimmade organisationer att sätta samman ansökningar och hjälpa till att driva processer. I andra fall kan det handla om specialkompentens kring vattenfrågor eller ren byggprojektering, säger Klara Eriksson. håller med: – Trenden är att man i stora investeringsprojekt köper konsulttjänster för de olika delarna av processen var för sig. Gruvsidan är inget undantag i detta hänseende. Även i stora bolag behåller man en viss kärnkompetens och beställarkompetens för att kunna beställa, men köper specifika tjänster när man behöver dem.

Jan Lindbäck

Smart fakta Gruvprojekt karaktäriseras av att de är utsträckta i tid och är ytterst kapitalintensiva – sällan mindre än tiosiffriga. 8-10 år för en uppstart av gruva är inte ovanligt.

Sedan toppnoteringen i februari 2011 (187 dollar per ton) föll järnmalmspriset kraftigt i september 2011 (135 dollar) för att sedan stabilisera sig och öka fram till april 2012 då en ny nedåtresa påbörjades. Den kul­ minerade i september 2012 med ett pris under 100 dollar per ton – det lägsta sedan november 2009. Detta enligt siffror från indexmundi.com.

Men sedan dess har järn­ malmspriset återhämtat sig kraftigt. Sajten di.se konsta­ terade i början av januari att priserna under de senaste månaderna återhämtat sig med den snabbaste ökningen sedan 2010. En starkare kinesisk eko­ nomi gör att 2013 förutspås bli ett rekordår gällande efterfrå­ gan på stål.

Sajten hänvisar till uppskatt­ ningar från Westpac Banking som förutspår en ökning av järnmalmspriset till 170 dollar i juni 2013. En enkät med 14 analytiker ger vid handen att genomsnittspriset på järnmalm i Tianjan-hamnen – som utgör ett viktigt riktmärke – kommer att närma sig 120 dollar per ton under första kvartalet och ligga på 122 dollar under nästkom­ mande månader.

Vidare konstateras att lagernivåerna av järnmalm i kinesiska hamnar är de lägsta på två år. Enligt UBS talar det för en möjlig ökning i importen framöver då stålproducenter fyller på sina lager.

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

MAXAM Civil Explosives, Initiation Systems och teknisk service: En helhetslösning som bygger på 140 års innovation och erfarenhet.

Från Sverige till Brasilien, från gruva till specialprojekt, finns ett över 140 år gammalt arv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanande sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens behov för bergtäkter och specialprojekt på alla 5 kontinenter.

Initiation Systems • Electronic Systems • Packaged Explosives • Bulk Explosives MAXAM Sverige • AB Sörmons Grusgrop P.L. 89 02 • 65346 Karlstad Sweden • Tel: +46 (0) 54 53 53 10 • email: contact.se@maxam.net • www.maxam.net

Global Product Finder

En järnmalmsgruva i tiden

”Vilka utmaningar du än står inför tar våra tekniska lösningar dig över mållinjen ” ÅF-medarbetare

ÅF är teknikkonsulten som löser Gruvindustrins tekniska utmaningar ÅF Mining: från exploatering av en gruvfyndighet till gruvbrytning och malmförädling med hela logistiken till malmkunden. ÅF kombinerar hög kompetens och avancerat ingenjörskunnande, förnyelse och modernaste teknik med lång erfarenhet inom Gruvindustrin.

tarna ska vara kvinnor. Idag är andelen kvinnor 30 procent av totalt 80 anställda.

Vill du arbeta hos oss?

Du som är intresserad av att arbeta i en järnmalmsgruva för framtiden, är välkommen att registrera dig på www.dannemoramineral.se.

www.dannemoramineral.se

2012154

ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com.

Den 13 juni 2012 återinvigdes Dannemora järnmalmsgruva av kung Carl XVI Gustaf efter att gruvan hade lagts ner 1992. Återinvigningen var startskottet till en ny era i Dannemora med omnejd där järnmalm troligen har brutits ända sedan 1200-talet.

Dannemora Mineral startade i maj 2005 och på sju år har gruvan gjorts produktionsklar och gruvverksamheten är återigen i full gång.

50 nya medarbetare har anställts i företaget under 2012. Dannemora är en spännande arbetsplats som drivs med moderna metoder och med en modern organisation där målsättningen är att minst en tredjedel av medarbe-

annons Dannemora-Nat rec.indd 1

2013-01-30 09:31

annons

FAKTA

Vanadinhaltig metall från reduktion av LD-slagg.

LD-slagg är en restprodukt vid ståltillverkning.

Swerea MEFOS skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom tillverkning, bearbetning, användning och återvinning av metaller för huvudmännen och andra kunder, för att förstärka deras konkurrenskraft. Våra kunder är stål-, järn-, legerings- och basmetallindustrin, liksom miljöföretag och utrustningsleverantörer. Swerea MEFOS ingår i Swerea-koncernen tillsammans med Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST.

Svensk LD-slagg – en levande vanadingruva Med processer utvecklade av Swerea MEFOS kan LD-slagg användas som källa för utvinning av det viktiga legeringsämnet vanadin.

Swerea MEFOS driver tillsammans med SSAB, LKAB, SSAB Merox och finska Ruukki ett spännande projekt som handlar om att utvinna vanadin ur så kallad LD-slagg – en restprodukt som fås vid stålproduktion.

Inom ramen för det Mistrafinansierade gemensamma projektet VILD söker man hitta bra använd-

ningsområden för LD-slaggen som idag till stor del mellanlagras av stålverken.

Inom VILD har man lyckats utveckla processer som testats både i pilot- och driftskala med gott resultat. På en ort anpassar man nu till och med sin tillverkningsprocess för att regelmässigt börja utvinna vanadin parallellt med befintlig stålframställning.

- Genom att använda de processer vi utvecklat för LD-slagg kan man slå fyra flugor i en smäll: en vanadinprodukt, lägre CO2-utsläpp, renare stål och en slagg som kan användas vid produktion av cement, säger Guozhu Ye på Swerea MEFOS i Luleå.

Men projektet är även intressant ur en femte as-

pekt. Det är i princip bara Kina och Sydafrika som levererar vanadinråvara idag och det finns i stort sett bara en enda europeisk leverantör. Metallen är dyr (30 USD/kg) och ytterst viktig till exempel vid tillverkning av låglegerat höghållfast stål som är en stor svensk exportprodukt.

- På detta sätt skulle beroendet av import av detta legeringsämne på sikt kunna minska, säger han.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

aktuellt

guld

»Vi rekom­

»Många ser

menderar att man köper fysikt guld och att man själv tar kontrollen över sitt eget guld.

guld som en safe haven vid osäkerhet och befarad inflation.

Jörgen Kennemar

Christer Granath

Guldets värde varar Oroliga tider gynnar guld vars pris ligger på en historiskt hög nivå. Det finns heller inga tecken på att guldets värde kommer att minska. Proble­ men i USA och eurozonen fortsätter, och räntorna ligger på låga nivåer. text Fredrik Dhejne

– Vi menar att guld är en bra produkt i en del av en sund investeringsportfölj. Vi rekommenderar att man köper fysikt guld och att man själv tar kontrollen över sitt eget guld, säger Christer Granath, vd för Guldcentralen och fortsätter: – Guld är tryggare än många andra investeringar och det är klokt att sprida sina risker. I dåliga tider är det extremt bra att ha guld. En stor fördel med investeringsguld är också att det är undantaget moms. observation är att man i många andra kulturer har en annan syn på guld än vad vi varit vana vid. I länder

En intressant

där statsmakten inte är att lita på och där det förekommer oroligheter satsar många på att skaffa sig guld som man lätt kan ta med sig. Christer Granath tycker att detta är klokt och uppmanar svenskar att ta efter. att vi borde uppvärdera silver. I dag är skillnaden mellan priserna på guld och silver alldeles för stor. Silver ligger runt 30 USD per oz och borde upp till 400 USD per oz. Långsiktigt har guldpriset stigit, mycket kraftigt.

Sedan 2002 har det ökat med 400 procent.

2005 sålde Guldcentralen investeringsguld för cirka 19 miljoner kronor, 2011 sålde företaget för 227 miljoner kronor.

Christer Granath tror att guldpriset och även priser på många andra råvaror långsiktigt kommer att stiga.

– Fysikt guld har alltid ett inbyggt värde och fungerar som en säkerhet i oroliga tider. Banker har ju gått omkull och de som köper ett värdepapper baserat på guld kan ju inte lösa in det i riktigt guld. Köper du fysiskt guld har du alltid kontroll över det. Jag anser att en sund portfölj bör innehålla 1/3 guld, 1/3 andra

Han tycker också

»Egent-

ligen är guld bara en sparform och en upplevd ­bevarare av köpkraft.

Magnus Strömer

råvarubaserade tillgångar och 1/3 aktier och fonder.

– Egentligen är guld bara en sparform och en upplevd bevarare av köpkraft.

Investeringar i guld kan passa den som är rädd för inflation. När räntan är låg är alternativkostnaden för att äga guld också låg. Nu har vi en period med stora stimulanser från centralbanker, vilket en del bedömare befarar kommer att leda till inflation, säger Magnus Strömer, råvaruchef vid Handelsbanken Han säger att intresset för guld är stort nu. Priserna stiger och rekylerna är ganska små. Historiskt har guld varit ett bra skydd mot ekonomisk oro.

– Ett nytt fenomen är att det senaste året har gulpriset rört sig i takt med basmetallerna. Så har det inte varit historiskt och vi vet inte varför det sker nu.

Handelsbanken rekommenderar investeringar i värdepapper baserade på guld.

Krisen inom eurozonen och USA:s skuldberg gynnar prisutvecklingen på guld.

Guldpriset rör sig dessutom oberoende av aktiekurserna och är inte korrelerat med dem, menar Magnus Strömer.

Jörgen Kennemar, Swedbank, delar Magnus Strömers och Christer Granaths bedömningar.

– Många ser guld som en safe haven vid osäkerhet och befarad inflation. Där har guldet fått ökad betydelse. Stater ser guld som en säkerhet i valutareserven och vi har sett att asiatiska centralbanker ökat andelen guld i sina valutareservers innehav.

– Guldet har haft en snabbare och säkrare utdelning än aktiefonder och jag tror på ett fortsatt högt guldpris. Det beror bland annat på oron kring euron, Grekland och USA:s finansiella problem. Silver har också ökat men är mer volatilt.

Jörgen Kennemar tycker att guld är en bra del i ett sparande och borde vara intressant i en portfölj.

Smart fakta Guldets användning Guldet används i stort enligt följande; 70 procent till smycken, 2 procent till tänder, 14 procent till investeringar.

Björkdalsgruvan är en guldgruva i dubbel bemärkelse.

Gruvan har ovanligt grovt guld och är extremt ren miljömässigt sett.

Björkdalsgruvan är belägen cirka 40 kilometer väster om Skellefteå i Västerbottens län. Guldfyndigheten upptäcktes 1985 och verksamheten startade 1988.

Brytning av guldmalmen sker både i dagbrott och under jord. Gruvan är unik i och med de ovanligt grova guldkornen som ofta är synliga för ögat. De kvartsvener som guldet oftast är bundet till är tydliga och sitter tätt. Årligen bryts närmare 1,3 miljoner ton malm, varav ungefär hälften kommer från underjordsdelen. I dag finns cirka 35 kilometer tunnlar fördelade på nio nivåer i underjorden. Den djupaste är belägen på 305 meters nivå. Björkdalsgruvan planerar

att överta och själva utföra en stor del av de underjordsarbeten som idag utförs av entreprenörer. Därför har man bland annat beställt en helt ny och modern maskinpark för de olika driftfaserna.

Björkdalsgruvan har eget krossverk och anrikningsverk. Genom anrikning av guldmalmen produceras fyra olika koncentrat som säljs till olika smältverk i Europa. Årligen utvinns cirka 1 350 kilo guld i Björkdals anläggningar. År 2010 firade företaget att det utvunnits en miljon ounces sedan driftstart, vilket motsvarar cirka 31,1 ton guld. Utvecklingspotentialen för verksamheten är mycket stor. Björkdals-

gruvan har idag ca 95 anställda och ungefär lika många hos entreprenörerna.

Björkdalsgruvan är en guldgruva i dubbel bemärkelse. Den har sitt grova guld men

den är också extremt ren miljömässigt sett.

Utsläppsvattnet från Björkdalsgruvan är ett av de renaste från alla världens guldgruvor.

Den kalkrika malmen har till och med haft positiv effekt på flora och fauna i området.

Är du intresserad av att arbeta hos oss?

Vi söker kanske just dig, se vår hemsida!

mer information hittar du på www.bjorkdalsgruvan.se

Ludvika Gruvor på spåret - Mångfaldigar mineraltillgångar efter nya borrningar Det historiska projektet med att återstarta Ludvika Gruvor har passerat flera viktiga milstolpar det senaste halvåret. Nordic Iron Ore är bolaget bakom projektet och som jobbar målmedvetet med att åter sätta Bergslagen på den internationella järnmalmskartan, med planerad produktionsstart i slutet av 2015.

Gruvorna Blötberget och Håksberg i direkt anslutning till Ludvika i Dalarna har från start varit projektets två grundpelare. Dessa gruvor har inte varit verksamma sedan slutet av 1970-talet, men om två-tre år är det alltså dags igen.

Dessutom finns en stor obruten järnmineralisering under sjön Väsman, mellan de två gamla gruvorna, och just prospekteringen av denna fyndighet har prioriterats det senaste halvåret och Väsman är nu en central del i projektet. Nordic Iron Ore har genomfört en provborrningskampanj för att få ytterligare svar på både fyndighetens storlek samt malmens geologiska egenskaper. Parallellt har provborrningar även skett i Blötberget i syfte att höja klassificeringen av mineraltillgångarna samt öka tillgångarna. Resultaten från borrningarna, som redovisades för några veckor sedan, var klart över bolagets interna förväntningar.

- Borrkampanjen var onekligen framgångsrik och resulterade i nästan tre gånger ökade totala mineraltillgångarna i Ludvika Gruvor och verifierar bland annat de tidigare utförda geomagnetiska mätningarna inom Väsmanfältet.

Resultaten av de hittills genomförda undersökningarna visar på betydande förekomster av järnmineralisering, trots att endast en liten del av fältet undersökts”, säger Christer Lindqvist, VD Nordic Iron Ore. Borrningarna under den gångna hösten utgör första delen av ett större kärnborrningsprogram som kommer att avslutas under sommaren 2013. De nu gjorda uppskattningarna visar att indikerade och antagna mineraltillgångar i Blötberget totalt ökar med 15,9 Mton med 46,1 procents järnhalt, vilket är en ökning av tonnaget med 66 procent jämfört med tidigare rapporterade uppskattningar. I Väsmanfältet uppgår de indikerade och antagna mineraltillgångarna till 7,0 Mton med 38,3 procents järnhalt respektive 85,9 Mton med 38,4 procents järnhalt. Samtliga mineraliseringar som undersökts är fortsatt öppna mot djupet. Förutsättningarna för att väsentligt öka mineraltillgångarna genom fortsatta borrningskampanjer bedöms därför vara mycket goda.

Men det är inte bara de potentiella järnmalmsvolymerna som talar för en positiv utveckling av projektet.

Järnmalmspriset har återhämtat sig snabbt, efter den korta dykningen i somras, och ligger nu åter på mycket attraktiva nivåer i förhållande till bolagets beräknade produktionskostnad, som i sig är på en mycket konkurrenskraftig nivå. Därutöver har projektet mycket goda logistiska förutsättningar med fungerade järnväg i direkt anslutning till gruvorna – ett mycket gynnsamt utgångsläge för ett

gruvprojekt. Bara för några veckor sedan föll ytterligare en pusselbit på plats då bolaget meddelade en att man tecknat en avsiktsförklaring med Oxelösunds hamn för utskeppning av Nordic Iron Ores järnmalm. Regeringens uttalade stöd i infrastrukturpropositionen strax innan jul för den kommande malmtrafiken från Bergslagen, med bland annat allokerad finansiering av upprustning av järnvägen i regionen, är ytterligare en viktig faktor som möjliggör en snabb återstart av Ludvika Gruvor.

Under det gångna året har bolaget nått flera andra viktiga milstolpar. En ansökan om miljötillstånd inlämnades till myndigheterna under sommaren och en andra omgång finansiering på 60 miljoner kronor slutfördes - en bedrift i en mycket svår finansiell marknad.

Under 2013 kommer Nordic Iron Ore slutföra den pågående feasability-studien som omfattar fortsatta provborrningar och analys.

“Det kommer i sin tur ger oss underlag för att på bästa sätt utveckla fyndigheten och möjliggöra pragmatisk projektplanering. Vi har en spännande tid framför oss”, säger Christer Lindqvist.

Ludvika Gruvor (Blötberget, Väsmanfältet, Håksberg) Mineraltillgångar: 62,2 Mton indikerade (36-45% Fe), 107,7 Mton antagna (36-43% Fe) Planerad produktion järnmalmsprodukter: 4,4 miljoner ton/år Planerad produktionsstart: Slutet av 2015

Kittilä Gold Mine Focus on safe production

Agnico-Eagle Finland Oy, Kittilä Mine, Pokantie 541, FI-99250 Kiistala, Finland

www.agnico-eagle.com

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

e xpertpa nel

gruvnäring

God efterfrågan på metaller Tre vd:ar inom gruvbranschen ger här sin syn på den globala efterfrågan på metaller, möjligheter till finansiering av projekt i Norden och företagens innehav. text Anders Edström Frejman

Bengt Ljung

Per Storm

Markus Ekberg

vd, Botnia ­Exploration AB

vd, Kopparberg Mineral AB

ceo, Endomines AB

1. Vad anser ni talar för en fortsatt god efterfrågan på gruvrelaterade råvaror i ett längre perspektiv?

– Fortsatt efterfrågan från utvecklingsländer genom ekonomisk tillväxt och urbanisering bör leda till fortsatt efterfrågan på industrimetaller. Även om Kina sjunkit i sin tillväxt kommer metallbehovet att vara på en fortsatt extremt hög nivå. Detta från många andra asiatiska länder och Afrika där sju länder ligger bland tio i topp i världen när det gäller tillväxt. En låg räntemiljö och fortsatt hög finansiell osäkerhet talar för att guld också bör ha en stabil prisutveckling.

– En fortsatt stark tillväxt i Kina är det viktigaste skälet till fortsatt god efterfrågan på metaller under den kommande tioårsperioden. En begynnande stark tillväxt och stora infrastrukturbehov i andra folkrika länder som Indien, Indonesien, Pakistan, Thailand med flera talar för en långsiktighet i efterfrågan.

För ädelmetaller och speciellt för guld är dagens och framtidens turbulenta ekonomi primär orsak, som kommer att hålla efterfrågan på hög nivå. Guld har alltid varit och är också i framtiden ”valuta” och en investering som aldrig helt förlorat värdet.

Efterfrågan på basmetaller och järn kommer just nu från Kina, där folk flyttar till städer och infrastruktur byggs. Samma sak händer i Indien. Man kan anta att BRIC-länderna kommer att genomgå samma utveckling som Europa och USA efter andra världskriget.

2. Gruvdrift är som ­bekant en ytterst kapital­ intensiv verksamhet.

Vad är er bedömning av tillgången på riskvilligt kapital för att utveckla projekt i Norden?

– Bankerna är generellt sett inte tillgängliga för projektfinansiering. En högre efterfrågan på obligationslån från investerarsidan har dock skapat nya möjligheter till upplåning. Tillgången på aktiekapital svänger med riskviljan. Flera gruvprojekt har finansierats under de senaste åren i Norden vilket visar på att långsiktigt kapital finns tillgängligt för rätt projekt.

– Tillgången på riskvilligt kapital för inledande skeden av gruvutveckling är relativt god. Vad som saknas i dessa skeden är främst statligt kapital som kan utgöra en grund för att sedan kompletteras med privat kapital. I senare skeden, för slutliga genomförbarhetsstudier och konstruktion – då det behövs väsentligt större kapitalinsatser – är den svenska kapitalmarknaden både för liten och för osofistikerad för att tillfredsställa behoven.

– Trots att några gruvprojekt har misslyckats under de senaste åren, är det säkert möjligt att få finansiering om man har ett bra projekt och malmberäkning samt lönsamhetsanalys har genomförts professionellt av ett erfaret projektteam.

3. Vilka av era innehav har störst potential på kort- respektive längre sikt och varför?

– Vårt fokusprojekt, Vindelgransele, har styrkts som ett nytt gruvområde. Vi har dels bekräftade mineraltillgångar och lyckad provanrikning, samt intressanta mineraliseringar med höga halter som talar för goda möjligheter till en betydande utökning av mineraltillgången. Vår strategi är att antingen utveckla projekten mot produktion i samarbete med partners eller avyttra det i delar eller i helhet, där målsättningen är att skapa högsta möjliga aktieägarvärde. Vi har också ett antal volframprojekt som kan ha en bra potential under de närmaste åren. Vi reducerar antalet undersökningstillstånd för att satsa våra resurser på Vindelgransele och guldresurserna som vi anser ökar i värde för varje dag.

– Av projekten i Kopparberg Minerals portfölj har samtliga en god potential att utvecklas till gruvor, det i huvudsak om när i tiden dessa blir aktuella för utveckling. Först i utvecklingskedjan ligger Nordic Iron Ore med återöppnandet av Ludvika gruvor, därefter sannolikt Norrliden Mining där fyndigheten Norra Norrliden är relativt långt framskriden och där resterande fyndigheter har god potential. De helägda projekten i Bergslagen, främst Håkansboda, kommer att utvecklas succesivt med ytterligare resursutveckling innan ekonomiska bedömningar kan göra på allvar. Vi har dock gott hopp om en positiv och relativ snabb utveckling i detta område.

– Vi har en unik situation då vi kontrollerar med prospekteringstillstånd och bearbetningskoncessioner en över 40 kilometer lång sträcka av det guldpotentiella Hattu grönstensbältet i Östra Finland, så kallade Karelska Guldlinjen. Vi har haft Pampalo-guldgruvan i produktion i två år och har ökat produktion hela tiden. Gruvan ligger centralt på fältet och vi kan använda anrikningsverket för alla fyndigheter i området. Geofysiska flygmätningar inleddes sommaren 2011 och samma höst hittade vi Korvilansuo – en ny lovande fyndighet. Det visar att med nya idéer och nya metoder kan lovande malmfyndigheter hittas där man tidigare prospekterat. Från tidigare prospektering har vi fem andra fyndigheter med malmtillgångar och totalt 28 malmuppslag där vi har guld i berget.

g N i l k c e V t u r ba e l r l a å t h e V N r e u l t l i a t N a h r c d i o b e Vi Vill rgarbetar för be

e co å hu r S w 50 p l e p m m e nhet s o är de ex ra. Alla tens och er fare st 50 år till. o m e n n e in van i Da a komp tner i m r t av gru binera vår unik samarbetspar ta s r te Å d m t. m att ko ppskatta lmberge och Ma industri. Geno as vi vara en u a n u ir K v p i ru tag, hop r gruvan eriges g dnivå fö sningar för Sv ra ett stor t före u v u h y a lö N e d at t v ållbara o.se Kiruna. tsverk i er har skapat h d fördelarna m på www.swec e ll e p t t e r Ett ny s s, m d kund tjänste a ns me a r get t o konsult tillsamm uvbranschen h s mer om våra gr Lä år inom i göra för dig? v Vad kan

HÅRT ARBETE HAR ETT NAMN För ett hållbart nyttjande av naturresurser.

Metaller och mineral efterfrågas allt mer, inte minst i modern energi- och miljöteknik. Sverige har goda tillgångar.

För att nyttja dem på ett hållbart sätt krävs kunskap om naturen, om de geologiska förhållandena och om miljömässigt goda utvinningsmetoder.

Sverige deltar i flera internationella forskningsprojekt för att finna den bästa kunskapen om allt från kartläggning och malmgeologi till automatiserade utvinningsprocesser.

Följ utvecklingen i SGUs månatliga nyhetsbrev, Metaller och mineral, www.sgu.se Make your own way

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

www.olofsfors.se

DIN EGEN GULDRESERV

inansorolig för ditt sparkapital? Investera i fysiskt guld så sover du lite bättre om nätterna. En klok rekommendation är att ha cirka 10 procent guld i sin sparportfölj, vid sidan av aktier och obligationer.

Guld har en inbyggd säkerhet och är historiskt sett en trygg sparform.

Hos Guldcentralen är det enkelt att köpa och sälja guld. Momsfritt och problemfritt! Vi är en seriös aktör och ett av Sveriges ledande företag inom handel med investeringsguld.Våra kunder är allt från småsparare som köper guldmynt och mindre guldtackor till privatpersoner och företag som investerar i 12,5 kilos guldtackor. Kontakta oss så berättar vi mer om det ädla guldet.

Tel 08-410 515 90

•

info@guldcentralen.se

•

www.guldcentralen.se

Tel 0930-311 40

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

aktuellt

råvaror

För ett långsiktigt sparande anser Magnus Strömer att portföljen bör innehålla råvarutillgångar på mellan 10 och 20 procent.

Svag konjunktur dämpar oljepriset Den snabba utvecklingen i Kina har drivit upp råva­ rupriserna på höga nivåer.

Nu har världsekonomin bromsat in och efterfrågan på metaller har dämpats. text Fredrik Dhejne

Frågan är nu hur djup nedgången blir och hur länge den varar. Långsiktigt kommer råvarupriserna dock fortsätta att stiga beroende på utbyggnaden av bostäder och infrastruktur i Kina och övriga Asien.

Handelsbankens råvaruchef Magnus Strömer, rekommenderar du investeringar i råvaror?

– Om sparandet avser perioder upp till fem år tycker vi att man ska upp till tio procent råvaror i portföljen. Om sparandet avser perioder upp till tio års sikt bör man ha upp

till 20 procent råvaror i portföljen.

Fördelen med råvaror är att de inte korrelerar med aktiekurserna. Vi tycker att man ska börja med en bred exponering av råvaror för bästa riskspridning. När man blir mer kunnig kan man rikta investeringarna mot vissa kategorier.

Han konstaterar att priserna på koppar och aluminium hänger ihop.

– När kopparpriserna stiger blir aluminium ett alternativ för användningsområden som berör ledning av el. Koppar är också en metall som Kina måste importera för hela sitt behov, därför påverkar Kina priserna mycket. Kopparpriset ligger kvar på en hög nivå även om det har sjunkit från 10 000 USD per ton för en tid sedan till cirka 8 100 USD per ton. År 2003 låg kopparpriset på 1 000 USD per ton.

Järnmalm är i huvudsak en råvara som köps och säljs för användning.

Priserna har gått ned och sedan kommit tillbaka igen och ligger nu

på cirka 140 USD per ton.

– Vi hoppas att järnmalm blir en finansiell investeringsråvara som det blir lättare att handla med så att man kan prissäkra sig. Guld, silver, platina och palladium handlas på börserna och där finns en bra derivatmarknad.

Man kan säga att de råvaror som handlats längst på börsen har de bästa värdepapperen. största råvara på alla sätt och det finns oerhört bra finansiella produkter för alla typer av oljebaserade produkter.

– Spararna köper i regel värdepapper baserade på Brentolja medan våra kunder köper värdepapper baserade på raffinerade produkter som bensin, diesel med mera.

Magnus Strömer säger att Handelsbanken också gör mycket affärer i vete. Kundkretsen är bönder, lantbruksföretag och andra som använder vete och som terminssäkrar.

– Priserna på vete har stigit med

Olja är världens

Vi står bakom svensk export inom gruvindustrin även när marken skakar.

40 procent under sommaren. De produktionsområden som har drabbats av torka i somras har tappat mellan 15 och 20 procent av produktionen.

Vete finns med i råvarufonden, annars används inte varuslaget som en finansiell investeringsvara, säger han.

Jörgen Kennemar, Swedbank anser att flera faktorer pekar mot ett lägre genomsnittligt oljepris för i år.

– En ökad oljeproduktion inte minst i USA, OPEC-länderna (läs Saudiarabien), växande oljelager samt en svag omvärldskonjunktur talar för detta. Samtidigt påverkas oljepriset av den geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern. Likviditetslättnader från centralbankerna kan också bidra till att oljepriset kan bli högre än vad vi prognostiserar. För 2014 bedöms oljepriset drivas mer av en växande global efterfrågan, varför oljepriset åter hamnar över 110 dollar per fat i vår bedömning.

– Vi bedömer att metallpriserna, som i slutet av 2012, vände upp

kommer att fortsätta upp under 2013.

Fjolårets lagerneddragningar bland slutkonsumenter av metaller förväntas byggas upp under loppet av 2013, varför metallpriserna förväntas gradvis öka. Produktionsinskränkningar och senarelagda kapacitetsökningar i råvaruindustrin tenderar också att leda till att utbudet på flera metal�ler begränsas med stigande priser som följd. Kvantitativa lättnader och ökade kinesiska investeringar bidrar också till att metallpriserna pressas uppåt. Under 2014 blir prisökningstakten större när den globala tillväxten stärks.

Han säger vidare att livsmedelspriserna sjönk i slutet av 2012 efter en kraftig ökning under tredje kvartalet.

– För 2013 förutser vi en genomsnittlig prisökning med fem procent drivet av fjolårets minskade livsmedelslager (främst på spannmål) men också på grund av den växande globala konsumtionen av livsmedel.

När världsekonomin är ostadig söker allt fler inom svensk gruvindustri nya marknader. Även när råvarupriserna är höga kan kundernas betalningar vara osäkra.

Då är det bra att veta att EKN har garantier för betalning och finansiering. Det ger dig möjlighet att göra fler och säkrare exportaffärer – även när det är lite skakigt i omvärlden.

VI HAR BRANSCHEXPERTERNA Vi har specialister med stor erfarenhet av gruvindustrin. Vill du veta mer om hur EKN kan bli en del av din finansieringslösning?

Kontakta Maria Mattson, senior underwriter, 08-788 01 45 eller mejla till maria.mattsson@ekn.se

EKN – DIN SÄKERHET I EXPORTAFFÄRER EKN är en myndighet med uppgift att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Det gör vi genom att erbjuda garantier för betalning och finansiering, tillsammans med rådgivning om affärsstruktur och riskhantering.

Våra tjänster ger dig en större säkerhet, ökad konkurrenskraft och fler möjligheter till lyckade exportaffärer.

www.ekn.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

13

Stockholms universitet

Visste du att det finns ett

xxxxxxx

xxxxxxxxx

Kandidatprogram i geologi vid Stockholms universitet ?

Kandidatprogrammet i geologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper ger dig såväl breda som fördjupande kunskaper om Jordens långa historia från dess födelse tills idag. Vi undervisar om plattektonik, jordbävningar, vulkanism,och tsunamis; om mineral, berg- och jordarter; om havet och miljöförändringar.

För att få en så verklighetsanknuten utbildning som möjligt exkursione fältstudier och varvas de teoretiska studierna med exkursioner,

laborationer. Efter avslutade studier har du en internationell arbetsmarknad att se fram emot där gruv- och prospekteringsföretag idag är stora arbetsgivare liksom byggnads- och anläggningsindustrin. Geologer finns också inom oljeindustrin, konsultfirmor, kommuner, universitet och andra statliga myndighete myndigheter.

För mer information - www.geo.su.se

Det finns ekonomichefer som har vårt namn intatuerat.

Ok, det där var kanske inte riktigt sant.

Men det är många som gillar oss riktigt mycket för att de slipper binda kapital i en bankgaranti när de behöver en förskottsgaranti, betalningsgaranti, fullgörandegaranti eller någon annan garanti för att säkra en affär.

Ett smartare sätt att säkra affären www.nordg.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

överblick

råvaruhandel

Snabbare tillväxt på råvaror än på aktiehandel Handel med råvaror har ökat betydligt snabbare än traditionell aktiehandel sedan 2006. Fler finansiel­ la produkter har gjort det enklare även för privat­ personer att få exponering mot råvaror. text Anders Edström Frejman

Det skrivs årligen spaltmil om olika spar- och investeringsformer. Råvaror och i synnerhet metaller har seglat upp som ett intressant område för investeringar under senare år.

Starkt ökad efterfrågan på metaller från främst Asien, oro på finansiella marknader och dålig korrelation mellan råvarupriser och aktiemarknader är tre vanliga förklaringar som brukar nämnas. Historien visar även att i tider av hög inflation har till exempel råvarupriser fortsatt att öka. Priserna kan visserligen falla, men de faller sällan under produktionspriserna som bildar ett naturligt ”prisgolv”.

Många råvaror handlas på terminskontrakt. Köpare och säljare kommer överens om priset för en viss mängd råvara vid en tidpunkt i framtiden. Leverantören vill köpa tillbaka sitt kontrakt om att leverera fysisk råvara innan terminen löper ut och investeraren vill sälja. ett vanligt verktyg för råvaruproducenter att hjälpa till att finansiera verksamheten.

I stället för att ha eget kapital som buffert för resultatsvängningar, som beror på att priset rör sig, försäkrar man bort risken genom att prissäkra med terminer.

Ofta är försäkringen via termin-

smarknaden billigare än extra eget kapital. En råvaruproducent med mindre resultatsvängningar är naturligtvis mer attraktiv att investera i än en med högre, givet ungefär samma genomsnittliga vinstnivå. Terminshandeln medför en ökad produktion och därmed lägre priser på produkterna. stor och lång erfarenhet av råvaruhandel från banksidan är författaren och råvaruexperten Torbjörn Iwarson, tidigare ansvarig för råvaror på Handelsbanken och nu chef för råvaruhandel på SEB. – Terminer har blivit vanligare under senare år på grund av att prisförändringarna har blivit större. Både producenter och köpare av råvaror ser gärna att andra på detta sätt kan bära den finansiella risken.

Via så kallade certifikat kan man få exponering mot den underlig-

Någon som har

gande terminsmarknaden. Man skulle kunna säga att ett enskilt certifikat utgör en liten bit av en termin där den senare kan omfatta åtskilliga miljoner kronor.

Finessen med certifikat är alltså att de öppnar möjligheter även för mindre investerare, till exempel privatpersoner, att handla med råvaror.

– Terminer på råvaror kan ge tio gångers hävstång på satsat kapital. Dessutom är förlustrisken inte begränsad till insatsen. På råvarucertifikat kan man aldrig förlora mer än insatsen och hävstången varierar typiskt sett från 1:1 i förhållande till underliggande pris, till 4:1 som högst.

Det här gör att man kan investera i råvarumarknaden på längre sikt och med mindre risk. att allt fler råvaror blir börshandlade. Tidigare gick till exempel järnmalm på långa

Trenden är också

bilaterala avtal, men efter finanskrisen 2008 tyckte köpare att det blev för dyrt och tungrott att göra affärer på det sättet.

– Gruvbolag lät därför kunder fortsätta köpa till spotpris och det var så som terminshandeln med järnmalm började rulla igång, säger han.

Såväl köpare som säljare av malmen ville inte ha osäkerheten om priset, men valde att mötas på terminsmarknaden i stället. som råvarucertifikat, råvarufonder och börshandlade fonder (ETF:er) med råvaruinriktning är tre sätt att investera i råvaror. Ett fjärde är att handla med fysisk råvara och här är guld helt dominerande. Investeringsguld är dessutom momsbefriat.

Att äga aktier i gruvbolag är ett femte sätt. Men korrelationen mellan metallpriser och enskilda gruvbolags aktiekurser är av erfarenhet dåligt korrelerade.

– Om man exempelvis tror att priset på guld eller zink är på väg upp bör man därför hellre köpa motsvarande råvarucertifikat i stället för att köpa aktier i Boliden respektive Lundin Mining eller någon annan liknande producent. Med råvarucertifikat undviker man även risken med att förlora insatsen jämfört med om man köpt aktier i ett företag som går i konkurs, avslutar Torbjörn Iwarson.

Finansiella produkter

Terminskontrakt är

Smart fakta

Kina spås tillverka fler bilar under 2013 än hela Europa. Det bidrar till att hålla efterfrågan på platina på en hög nivå.

Metaller som guld, silver, pla­ tina, koppar och järn är exempel på råvaror som handlas globalt.

Men även matvaror som sid­ fläsk, majs och vete prissätts på en internationell marknad.

High Tech "app" för transport och industri eMaintenance är ny forskning vid Luleå tekniska universitet, LTU, som bidrar till att ut­ veckla innovativa lösningar för industrin. En av dessa lösningar är eMaintenance Cloud inom vilken ”industriella appar” kan utvecklas för effektivare underhåll inom bland annat järnväg, gruva, väg, flyg samt papper och massa. Ett nytt labb för apputveckling vid LTU invigs i januari 2013.

– Man bygger en industriell app-plattform i vårt nya eMain­ tenance Lab där olika intressen­ ter inom olika industrier kan ut­ byta information med varandra i realtid och säkerställa att rätt information når fram till rätt mottagare i rätt tid, säger Ra­ min Karim, biträdande professor inom drift- och underhållsteknik vid LTU. Dessa appar kan till exempel bidra till att minimera risker för tågstopp vintertid på grund av brister i underhåll.

Hela grundidén med en molnlösning är effektiv infor­ mationsförsörjning. Det sker i ett helt nytt labb på universitet, eMaintenance Lab. Genom att bygga en industriell app-platt­ form blir det möjligt att hantera komplex information och samar­ beta i realtid. Behovet av detta är stort inom både industri- och transportsektorn.

annons

Sveriges mest okända världsmästare Det svenska exportnätverket SMTG består av ett 40-tal världsledande företag inom gruvindustrin som levererar teknik, produkter och tjänster till hela världen.

SMTG samlar såväl stora multinationella företag (t ex Sandvik, ABB, Atlas Copco och Volvo), som nischade specialister (t ex Stafsjö och Bergutbildarna), samt LTU som är ett av Europas ledande universitet inom gruvutbildning och levererar personal till såväl svenska som internationella företag.

Många stora beslutsfattare inom gruvindustrin världen över får hjälp och råd av SMTG. Här finns djupa kunskaper inom en mängd områden, från prospektering via dagbrott eller underjordsgruva, till logistikkedjan från gruva till slutkund. Nät verket arbetar aktivt för utvecklingen av en hållbar och

uthållig gruvverksamhet och anlitas också ofta av regeringen och UD som remissinstans och medverkar på handelsdelegationer för att stärka Sveriges position i utvecklingens framkant.

SMTG är redan idag en betydande leverantör av såväl kompenets som tjänster för gruvindustrin, men strävar hela tiden efter att bli ännu bättre.

– Vi vet att det finns företag därute, både stora och små, som sitter på kunskaper som kan komplettera oss, säger Bengt Ljung, ordförande i SMTG:s styrelse, och vi vill gärna veta vilka de är.

SMTG:s webbapplikation ger en övergripande bild av omfattningen av gruppens erbjudanden, information om varje specifikt affärsområde och medlemsföretag, samt direktlänkar till deras respektive webbplatser. Adressen är presentation.smtg.se.

Du kan också läsa mer på www.smtg.se.

Archelon har som affärsidé att identifiera, förädla och skapa mervärden i tidiga råvaruprojekt. Syftet är att kostnadseffektivt prospektera efter bas- och ädelmetaller eller andra råvaror.

Läs mer på www.archelon.se.

Archelon Mineral AB

ANNONS

”Nu tar vi nästa steg” Kopparberg Mineral har under hösten lämnat in en ansökan om bearbetningskoncession, påbörjat ytterligare borrningar i bolagets kopparförekomst i Håkansboda i Bergslagen och genomfört en nyemission. Därutöver har bolagets två intressebolag, Nordic Iron Ore och Norrliden Mining, utvecklas ytterligare. ”Under hösten har vi tydligt sett att såväl Kopparberg Minerals huvudprojekt i Bergslagen samt intressebolagen Nordic Iron Ore och Norrliden Mining genom vårt aktiva ägande tar tydliga steg framåt. Med den ansökta bearbetningskoncessionen för Håkansboda och det påbörjade borrprogramet fortsätter utvecklingen”, säger bolagets VD Per Storm. ”Målet är att utveckla fyndigheterna till fungerande gruvor, men vår affärsidé är att hitta strukturella lösningar med andra intressenter, finansiella eller industriella, när projekten går in i en tyngre investeringsfas med anläggning av gruva och anrikningsverk”.

Omfattande borrprogram Inom det prioriterade Håkansbodaprojektet besitter bolaget en omfattande kännedom om områ-

Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala Tel 0580-888 90, Fax 0580-888 99

dets geologi, existerande och nedlagda gruvor och fyndigheter samt den historiska utvecklingen.

Tidigare borrningsprogram verifierade mineraliseringarna och en första mineraltillgångsbedömning omfattar en indikerad tillgång på 629 000 malm med 1,4 procent koppar, 0,4 gram guld per ton och 14,3 gram silver per ton och en antagen mineraltillgång om ytterligare 1 485 000 ton med 1,5 procent koppar, 0,3 gram per ton guld och 11,3 gram per ton silver. Under senhösten inleddes nästa fas i detta med påbörjandet av ett c:a 7000 meters kärnborrningsprogram som i första hand syftat till att utöka mineraltillgången men även att ökad kännedom och höjd klassificering av tillgångarna.

Bolagets intressebolag Det finns en stor utvecklingspotential i Kopparberg Minerals båda intressebolag. Nordic Iron Ore AB, där Kopparberg Mineral äger c:a 20 %, har järnmalmsfyndigheter i Bergslagen och med de borrningar Nordic Iron Ore genomfört på Blötberget och Väsmanförekomsten ligger bolaget väl i linjen med planerna. Målsättningen är att inleda järnmalmsproduktion med beräknad produktionsstart 2015.

I Norrliden Mining AB äger Kopparberg Mine-

info@kopparbergmineral.se www.kopparbergmineral.se

ral hälften och är operatör. Efter ett omfattande utvecklingsarbete finns en mycket bra bild av geologin. Utvecklingspotentialen i Skelleftefältet bedöms som mycket stor.

“Kopparberg Mineral är verksamt i rätt marknader och med rimliga projekt. I två av bolagets innehav, Nordic Iron Ore och Norrliden Mining är det dessutom relativt nära till ett kassaflöde och i Bergslagen finns en påtaglig expansionspotential.

Kopparberg Mineral utgör ett prospekterings- och projektutvecklingsbolag som ger utomordentliga möjligheter att delta i en spännande utveckling som är långsiktig, inriktad på tillväxt och skapar nya möjligheter i Sverige”, avslutar Per Storm.

Tvärsnitt av en borrkrona från Håkansboda innehållande kopparkis.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

PROFILINTERV J U

Vill vara med och skapa industrihistoria De flesta känner honom som före detta moderatledare och som landshövding i Stockholms län under tio år. Men faktum är att Ulf Adelsohn arbetat med företagsfrågor sedan 1980-talet och styrelse­uppdragen har varit många – och är fortfarande. text Anders Edström Frejman

De flesta känner honom som före detta moderatledare och som landshövding i Stockholms län under tio år. Men faktum är att Ulf Adelsohn hållit på med företagsfrågor sedan 1980-talet och styrelseuppdragen har varit många – och är fortfarande.

I skrivande stund håller han i ordförandeklubban i fyra bolag. Det senaste är gruvbolaget Nordic Iron Ore (NIO) som har som mål att återstarta två gruvor i Ludvika som SSAB lade ned 1979.

På frågan om hur det kom sig att det blev ett gruvbolag denna gång svarar han: – Jag blev tillfrågad. Att vara med och öppna järnbrytning i Bergsslagen är lite av svensk industrihistoria och det är ett väldigt stimulerande uppdrag, säger Ulf Adelsohn. erfarenhet av styrelseuppdrag, finansieringsfrågor och självklart hans tid som kommunikationsminister är viktiga erfarenheter.

Givetvis är även hans breda kontaktnät bland såväl generaldirektörer, politiker, ministrar och landshövdingar ytterst värdefullt för ett gruvbolag.

Gruvdrift är nämligen oerhört kapitalintensivt, har långa ledtider, påverkar regionen starkt vari den finns och kräver en väloljad logistik.

Hans stora

Det senare stavas i detta fall järnväg och då är det ingen nackdel att som gruvbolag ha en styrelseordförande som haft samma position i självaste SJ mellan 2002 och 2011.

Uppdraget som styrelseordförande i SJ fick dock ett abrupt slut förra året när den som alltid frispråkige Adelsohn sade att SJ varit en lekstuga för okunniga politiker i 25 år. I efterhand inser han att ordern att sparka honom kom från högsta ort.

» Efter Kina kommer

grannländerna och Indonesien. Efterfrågan kommer att vara stor.

Det vore därför helt fel att intervjua Ulf Adelsohn utan att prata järnväg. Engagemanget för den svenska järnvägen går inte ta miste på. Och även hans största kritiker måste erkänna att han visat sig ha rätt i mycket han sagt om den svenska järnvägen.

– Vårt järnvägsnät är ett av de sämst underhållna i Europa. Det är

inte ovanligt att politiker generellt sett väntar med underhåll. Jag minns att jag redan som finansborgarråd i Stockholm hade svårt att få igenom preventiva satsningar på underhåll.

Underhåll är osexigt, politiker drar gärna igång flashiga projekt och lägger gärna pengar på sådant som ökar driftskostnaderna och underhållsbehoven framöver, menar Ulf Adelsohn. Parallellen till det svenska järnvägsnätet är enligt honom tydlig.

– Under framför allt Perssons tolv år underhöll man inte järnvägen under många år. Den här regeringen har visserligen underhållit bättre, men har å andra sidan inlett experiment där man drivit avregleringen av den svenska järnvägen till höjder som saknar motstycke någon annanstans.

Han är inte emot avregleringar i sig. Det han syftar på är att gamla SJ styckats i en rad olika nischade bolag. Redan under den senaste S-regeringen skapades bland annat de två återstående driftsbolagen för person- respektive godstrafik.

– Genom att man skilde av fastigheterna till ett fastighetsbolag dränerades driftsbolagen på eget kapital.

ökat trafikvolymerna utan att i motsvarande grad

Man har dessutom

Ulf Adelsohns breda kontaktnät och erfarenhet från både företagande och

PRECISE INFORMATION

from deep inside the Earth KATI is a Finnish company providing deep drilling services for ore exploration purposes. Our position as a technical forerunner is based on our genuine commitment to environmental values. In 2004, KATI was the first ever Nordic drilling contractor to receive an ISO14001 environmental certificate.

Oy Kati Ab Kalajoki | +358 207 430 660 info@oykatiab.com | oykatiab.com

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

17

pro filint erv ju 2 frågor...

» Under framför allt Perssons tolv år

underhöll man inte järnvägen under lång tid. ...till Maria Mattson på Exportkreditnämnden.

underhålla spåren konstaterar han.

Kontaktledningar som borde bytts för tio år sedan är bara ett exempel och på den interregionala trafiken har man blandat skattefinansierad trafik med kommersiell trafik.

– Om man släpper ut konkurrenter till SJ på de högst fyra linjer som är lönsamma bryter man sönder den värdekedja som bussar är tillsammans med anslutningståg. Allt detta har man gjort av ideologiska skäl utan att göra en noggrann konsekvensbeskrivning.

Men åter till gruvbranschen.

Den sittande regeringen har tydligt annonserat vikten av att gruvnäringen växer i Sverige. Frågan är då om den gör tillräckligt för att säkerställa fungerande transporter för denna bransch.

– Jag kan inte bedöma huruvida de upprustningar som man gör är tillräckliga. För vår del kan jag dock konstatera att de 900 miljoner som man lägger på den sträcka vi kommer att använda ned mot vår sannolika utskeppningshamn Oxelösund räcker för den produktion vi för närvarande ser.

De två Ludvika- gruvorna

politik är värdefullt för uppdragsgivarna.

Håksberg och Blötberget som NIO avser återstarta har en rad fördelar menar Ulf Adelsohn.

Malmen är tacksam ur miljöhänseende. Den planerade återstarten är lokalt välkomnad. Hos de flesta och största av NIO:s ägare finns det stark lokal förankring.

– Ett färdigt tunnelsystem (så kallade orter) gör att vi inte bara sparar tid utan även hundratals miljoner

kronor vid starten. Sedan har vi – till skillnad från till exempel Northland Resources i Pajala – järnväg i direkt anslutning till våra gruvor. lovande resultat av provborrningar som bland annat skett i det så kallade Väsmanfältet som ligger mellan de två befintliga gruvorna. Med detta skulle malmreserven kunna växa än mer.

– När man tittar på världsmarknadspriset på järnmalm som ju föll under hösten, men som återhämtat sig, har vi en god fallhöjd även på priser runt 100 till 120 dollar per ton.

Lägg till detta

På frågan om man kan förvänta sig att Kina ska fortsätta vara dragmotor svarar han: – Kina har en hög BNP, men inte per capita. I bakhasorna ligger dessutom Indien, dess grannländer och så har vi hela Indonesien. Så jag är inte orolig för efterfrågan, avslutar Ulf Adelsohn.

Smart fakta Jur kand Ulf Adelsohn, 71, är gift med statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth. Han är fd riksdagsman (m), partiledare (1981-1986), kommunikationsminister (1979-1981) och landshövding i Stockholms län (1992-2001).

Han har haft och innehar en rad styrelseuppdrag, bland annat i finansbolag och fastighetsbolag.

Vad anser ni talar för en fortsatt god efterfrågan på gruvrelaterade råvaror?

– EKN ser en fortsatt stor ef­ terfrågan på exportkreditgaran­ tier för leveranser av gruvut­ rustning. Efterfrågan på råvaror kommer att fortsätta vara god, men att variera beroende på mineral/råvara. På lång sikt kommer medelklassen i Kina och Indien att driva efterfrågan.

På kort- och medellång sikt är hanteringen av skuldkrisen i Europa, USA:s skuldtak och ekonomi samt tillväxten i Kina viktiga faktorer. Råvarupriserna kommer troligen att fortsätta vara höga, fast kanske inte på samma nivå som tidigare. Det ger ett större fokus på kost­ nadseffektivitet. Den fortsatta tillväxten kommer att ske i Afrika, Asien och Latinamerika.

EKN täcker risker för export av alla typer av råvaruproducenter och i alla stadier av utvin­ ning. Vi försäkrar betalning av utrustning till ett stort antal länder och för utvinning av olika mineraler

Hur kan ett typiskt upplägg där EKN medverkar i exportaffären se ut?

– Många av EKN:s kunder efterfrågar EKN:s garantier när affärerna expanderar. Köparna efterfrågar kredit och affärerna blir allt större. Nya kunder tillkommer, där exportören inte har betalningserfarenhet. Den mest efterfrågade garantin är garanti för kundfordringar, där EKN försäkrar risken för att betalningen uteblir.

Gold Mining Company:

Positioned for Growth!

Pampalo Gold Mine in production since February 2011 Actual gold production 2012 866 kg First gold mine on Finland’s Karelian Gold Line: Endomines controls all known gold deposits Promising exploration targets discovered Satellite mine production and expansion of Pampalo set for 2013 Modern and environmentally sustainable technology and production process

Endomines AB shares are listed on NASDAQ OMX Stockholm Main Market with ticker: ENDO.ST

www.endomines.com

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

fokus

sprängning

»Fasta

sprängämnen används fortfarande även om emulsioner står för cirka 90 procent av förbrukningen.

Ola Andersson

– Tillsammans med flytande sprängämnen och elektroniska sprängkapslar som är helt döda i borrhålet före aktivering blir sprängningen mycket säker och kontrollerad, betonar Ola Andersson.

Ökad säkerhet och mer precision Gruv- och entreprenad­ branscherna delar i viss mån teknik när det gäller borrning och sprängning.

En viktig skillnad mellan branscherna är att tunnel­ byggarna ofta vill spränga så försiktigt som möjligt medan gruvföretagen vill få ut så mycket massa som möjligt på varje salva. text Fredrik Dhejne

Sprängningens uppgift är att skapa ett tryck som bryter sönder berget i de fraktioner man väljer. Valet sker genom längden på borrhålen, antal hål och avstånden mellan hålen och styrkan i laddningarna. Det berättar Jan Udén vid NCC och projektchef för Norrströmsdelen av Citybanan och med lång erfarenhet av entreprenadarbete och jobb i gruvor.

Han säger att den stora skillnaden

mellan gruvdrift och entreprenadjobb är att man i gruvor snabbt vill komma fram till malmkroppen och få ut så mycket material som möjligt vid varje sprängning.

– Vi har oftast högre omgivningskrav än gruvor och måste spränga med hög precision. Vi vill ha fina kanter och därför skjuter vi mot centrum i en sekvensordning för att få låga vibrationer och där hålen längst ut mot kanterna sprängs sist, säger Jan Udén.

Sprängämnet är ofta en gel av ammoniumnitrat som blandas med en vätska, till exempel diesel. Fördelen med moderna flytande sprängmedel är att de är ofarliga före laddningen.

De består av flera komponenter och känsliggörs först i borrhålet.

Tändkapslarna initierar explosionen och kan aktiveras antingen elektriskt eller via en stubin. Det finns också smarta elektroniska kapslar.

Dessa har en individuell identitet och löses ut i en fastställd tidsordning.

– Då kan vi skjuta större salvor med högre säkerhet, säger Jan Udén.

Problemfri avvattning sedan 1960

Grindex AB • Box 7025 • 174 07 Sundbyberg Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 marketing@grindex.com • www.grindex.com

» Vi har oftast högre omgivningskrav än gruvor och måste spränga med hög precision.

Jan Udén

Han tror att utvecklingen går mot energisnålare utrustning, skonsammare arbetssätt och bättre arbetsmiljö. Sprängningens precision förbättras med lägre vibrationer och mindre buller. Andelen manuellt arbete minskar.

Ola Andersson är Manager Technical Service vid sprängämnesleverantören Orica.

– Förr arbetade man mycket med elektriska sprängkapslar men nu använder vi oftast icke-elektriska som tänds med en stötvåg eller elektroniska ”smarta” sprängkapslar. Fasta spräng-

ämnen används fortfarande även om emulsioner står för cirka 90 procent av förbrukningen. Tillsammans med elektroniska sprängkapslar som är helt döda i borrhålet före aktivering blir sprängningen mycket säker och kontrollerad. Kapslarna aktiveras genom att man scannar in deras streckkod, som sitter på en kabel. Därefter förs informationen över till en så kallad blaster som håller reda på alla tider när varje kapsel ska lösas ut.

Pier Goliats är vd för Årsta Berg & Bygg och ansvarig för sprängarbeten på Citytunneln mellan Södermalm och Riddarholmen.

– Säkerhetsfrågorna är en stor utmaning genom att vi spränger nära husgrunder plus att vi jobbar under vattnet och via ett schakt i vattnet spränger fram anslutningar till sänktunneln mellan Söder och Riddarholmen. Vi spränger med traditionell teknik och använder konventionella fasta sprängämnen. Vi använder alla typer av tändare och elektroniska vid sprängning i vattnet eftersom de är säkrare.

Valet av konventionell teknik motiverar han med att arbetet går genom känsliga områden med hus ovanför och en Teliatunnel bredvid i vattnet.

– Vi vill använda teknik som vi vet fungerar och är skonsam.

Han säger att sprängtekniken går framåt och att det nu finns många aktörer som levererar kapslar och sprängämnen.

– Det är till en del ett problem eftersom de använder olika färger och märkningar på sina produkter vilket ökar risken för förväxlingar.

Här tycker jag att branschen borde enas om en standard, främst på tändarsidan. Vi har också fått bättre kvalitet på sprängmedlen och har sällan odetonerade sprängmedel efter sprängning. Fasta sprängämnen är nu också relativt okänsliga för hantering.

Pier Goliats tycker det är bra att sprängämnes- och borrleverantörerna arbetar både mot gruvor och byggare eftersom det stimulerar den tekniska utvecklingen.

consum

Fammoorr050 är resultatet av ett framgångsrikt samarbete mellan LKAB och Kockums Industrier. Varje vagn lastar 100 ton jämfört med tidigare versioners 80 ton.

De nya vagnarna som byggs i Kockums Industriers regi, rullar från gruvorna i Kiruna, Svappavaara och Malmberget till hamnarna i Narvik och Luleå i 750 meter långa tågset. Seten väger 8 500 ton och består av 68 vagnar.

Den totala lastvikten är 6 800 ton.

1.000 Tack för förTroendeT. 1902 öppnas hela järnvägssträckan mellan Luleå i Sverige och norska Narvik för trafik och den 536 km långa Malmbanan är ett faktum.

1859, alltså drygt 40 år tidigare och under ledning av Frans Henrik Kockum pågår redan produktion av järnvägsvagnar för gods- och persontrafik på Kockums Industrier i Malmö. Ytterligare drygt hundra år senare och i en hisnande historisk förlängning sluts cirkeln när vi på Kockums Industrier i mars 2005 sluter ett avtal med LKAB om serieleverans om 834 malmvagnar – en beställning som 2011 utökas med ytterligare 296 vagnar till totalt 1130 vagnar. Alla i ny konstruktion som avsevärt ökar transportkapaciteten mellan gruvorna i Kiruna/Malmberget och hamnarna i Narvik och Luleå.

I november 2012 levererar vi den 1000:e vagnen.

Vår långa erfarenhet och dokumenterade kunskap har förbättrat logistiken för många företag. Bland våra kunder finns förutom LKAB, några andra Europeiska storföretag som Green Cargo, Autolink, Autotransport, EWS, Stora Enso, SCA och Outokumpu.

På www.kockumsindustrier.se finns all fakta om malmvagnen och vår idé om hållbara transporter. Surfa dit så vi tillsammans kan börja planera din logistik.

Kockums Industrier, Stora Varvsgatan 14, SE-211 19 Malmö. Tel: +46 (0)10 492 94 00. Fax: +46 (0)10 492 94 99. www.kockumsindustrier.se Kockums Industrier är norra Europas ledande tillverkare av specialdesignade järnvägsvagnar för godstransporter, har 85 medarbetare och omsätter 200 M SEK. Företagets historia sträcker sig tillbaka till 1859 då järnvägen kom till Sverige. Under årens lopp har Kockums Industrier levererat drygt 16 000 vagnar. Bland uppdragsgivarna märks LKAB, Green Cargo, Autolink, Auto Transport Service, Trafikverket, EWS, med flera.

I juni 2007 förvärvades SweMaint, Skandinaviens ledande reparations- och underhållsföretag inom godsvagnssektorn, med ett väl utvecklat nätverk av verkstäder på strategiska platser. Förvärvet innebär ett industrilogiskt samarbete som gör godstransporter på järnväg ännu mer konkurrenskraftiga. Den nya företagsgruppen omfattar närmare 330 medarbetare och omsätter 600 M SEK.

Ett uns guld * kostar $1648.

Med råvarucertifikat har du möjlighet att tjäna pengar på upp- eller nedgångar. Så, om du tillhör dem som har en klar uppfattning om alltings värde – titta närmare på börshandlade certifikat. Du väljer själv om du vill investera med hävstång (Bull & Bear) eller utan. Läs mer om hur du placerar på kort eller lång sikt på aktie-, råvaru- och valutamarknaden på www.seb.se/cert En placering i certifikat är förknippat med risker. Du kan förlora hela ditt investerade kapital (gäller särskilt certifikat med hävstång). Läs mer om riskerna i SEB:s offentliggjorda grundprospekt på www.seb.se/cert

*

Exemplet avser priset per troy uns den 7 januari 2013.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

20

e xpertpa nel

gruvmarknaden

Öka acceptansen för gruvindustrin En av de viktigaste frågorna för gruvnäringen är att skapa förståelse för branschens betydelse och få allmänhetens acceptans för gruvdrift. Det menar vår expertpanel. text Fredrik Dhejne

Bo-Göran Johansson

Per Klingbjer

Tomas From

Per Weihed

stabschef vid SGU

vice vd SveMin

professor, Luleå Tekniska Universitet

ansvarig för Atlas Copcos försäljning av gruv- och bergbrytningsutrustning

Vilken är den svenska gruv- och mineralbranschens största utmaning?

– Utmaningarna som jag ser det är flera. Samhällsacceptansen och förståelsen över gruvnäringens betydelse är låg, handläggningstiden för ny- och återetablering av gruvverksamhet tar lång tid och examineringen av utbildad personal är låg, samtidigt som vi behöver ökade satsningar på infrastruktur och ökat stöd till kommunerna i gruvområdena.

Hur bedömer ni marknaden framöver?

– Positiv. Vi har i Sverige i dag goda malmdepåer, världsledande gruvbolag och maskinleverantörer, hög kompetens inom yrkesskola och universitet samt en god gruvtradition i flera regioner.

Hur ska vi kompetensförsörja branschen?

– Ytterligare öka samarbetet mellan industri och skola, samt öka samhällets medvetenhet över gruvindustrins inverkan i samhället med anställda, inte bara i gruvorna utan också hos maskinleverantörer, underentreprenörer och i kommunerna.

Blir det fler nya eller nygamla gruvor, och var i så fall i Sverige?

–Tidshorisonten per gruvcykel styr investeringarna, om inte de punkter jag tar upp i fråga ett så kommer det inte att ske många nyetableringar eller återetableringar av gruvor.

Vilken är den svenska gruv- och mineralbranschens största utmaning?

– Den främsta handlar om att få en acceptans i samhället för verksamheten och att hela branschen tar det sociala och miljömässiga ansvaret. Andra utmaningar ligger i att trygga kompetensförsörjningen.

Hur bedömer ni marknaden framöver?

– Globalt kommer efterfrågan på metaller och mineral sannolikt att fortsatt vara stark.

Industrialiseringen i utvecklingsländer och den kraftiga utvecklingen i tillväxtområden innebär att dessa länder borde ha en fortsatt hög efterfrågan på metaller och mineral. Sverige har goda förutsättningar för att möta stora delar av dessa behov.

Hur ska vi kompetensförsörja branschen?

– Det finns ett behov av kvalificerad arbetskraft inom hela värdekedjan. Det ligger en stor utmaning i att göra de naturvetenskapliga och tekniska ämnena och utbildningarna i skolan och gymnasieskolan attraktiva för ungdomar.

Det finns också en stor potential att ta tillvara den kunskap och kompetens som finns bland de personer som av olika skäl kommer till Sverige.

Blir det fler nya eller nygamla gruvor, och var i så fall i Sverige?

– De geologiska förutsättningarna för fler gruvor i Sverige är mycket goda. Var dessa kommer att ligga är givetvis svårt att förutspå men nordligaste Sverige och Bergslagen är förstås en kvalificerad gissning.

Vilken är den svenska gruv- och mineralbranschens största utmaning?

– Det kanske är att skapa förståelse för dels att gruvor krävs för det moderna och hållbara samhället och att vi med våra goda förutsättningar måste ta vårt ansvar, dels att det är med inkomster från export av varor som vi upprätthåller landets välstånd.

Vilken är den svenska gruv- och mineralbranschens största utmaning?

– Den viktigaste är kanske långsiktigt imagefrågan och acceptansen i Sverige för en livskraftig gruvindustri. I övrigt är det naturligtvis de långa handläggningstiderna för tillstånd, energieffektivisering och energikostnader, samt tillgången till utbildad arbetskraft.

Hur bedömer ni marknaden framöver?

– Stora delar av världen utvecklas ur fattigdom och använder mineral och metaller för att bygga välfärden. Detta ger en stor efterfrågan på metaller, som upprätthåller stabila priser över lång tid framöver.

Hur bedömer ni marknaden framöver?

– Svårt att säga. Långsiktigt är det ingen tvekan om att världen behöver metaller och därmed gruvor.

Hur ska vi kompetensförsörja branschen?

– Behoven av kompetenta medarbetare i gruvbranschen är en stor utmaning. Det gäller alla utbildningsnivåer men blir sannolikt mest akut för ingenjörer och geologer med prospekterings- och gruvinriktning. Att erbjuda attraktiva arbeten och samhällen är viktiga frågor för företag och kommuner. Samverkan mellan branschen och utbildningsanordnare blir allt viktigare.

Blir det fler nya eller nygamla gruvor, och var i så fall i Sverige?

– Det intressanta är att potential för gruvor finns i stort över hela landet. Men de flesta fyndigheter som närmar sig att utvecklas till gruvor ligger i Norr- och Västerbotten, Bergslagen och Gotland.

Hur ska vi kompetensförsörja branschen?

– Det krävs attraktiva utbildningar för civilingenjörer, geologer, högskoleingenjörer. Jag tror att mer interaktion med industrin är en sak som kan göras bättre. Arbetsplatsförlagda utbildningsmoment, lärare från industrin, garanterade sommarjobb för studenter, stipendier med mera, och det är oerhört viktigt att geologin kommer in på schemat för grund- och gymnasieskolan.

Blir det fler nya eller nygamla gruvor, och var i så fall i Sverige?

– Det finns flera väldigt lovande projekt. Jag hoppas att det kan bli en ny gruva med produktion av sällsynta jordarter i Norra Kärr och flusspat utanför Storuman, tillsammans med lovande basmetalls-, ädelmetalls- och järnmalmsobjekt i mer traditionella områden.

trygghet för volvoägare med erfarenhet sedan 1946 Följ Swecon i sociala medier: SweconVolvoCE @Swecon_VolvoCE Swecon

Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

NATURAL-RESOURCES-v2-252x120.indd 1

Swecons samarbete med Volvo började redan 1946. Det stannar inte vid Volvos kraftfulla, bränsleeffektiva och miljövänliga anläggningsmaskiner. Med ett oslagbart servicenätverk med över 500 personer på över 40 orter i landet och fler än 200 mobila enheter ovanpå det, så ser vi till att du och din verksamhet får den support och omtanke ni behöver. Mer information på www.swecon.se och www.facebook.com/swecon.

2013-01-28 12:05:13

Ethernet-nätverk i extrema miljöer Westermo-produkter är utvecklade att fungera i de mest krävande och extrema miljöer och samtidigt leverera pålitlig drift i säkerhetskritiska tillämpningar. Vi använder endast de bästa tänkbara komponenterna i vår tillverkning och alla produkter genomgår tuffa tester för att försäkra att varje produkt levererar, oavsett miljö. … MTBF >50 år enligt MIL HDBK-217F … Utvecklade för 15 års livsländ … Kallstart från -40°C … Arbetstemperatur upp till +70°C utan krav på kylning … Isolation och skydd mot strömspikar … Högsta graden EMC-skydd

Det finns en ljus framtid.

I norra Sverige.

Framgångsrik rekrytering och bemanning bygger på kunskap, erfarenhet, metodik och engagemang. För rekrytering till gruvindustrin krävs såväl lokal närvaro där gruvorna finns som närhet till rätt kandidater.

Proffice Mining™ har ett specialiserat team som hittar den kompetens du behöver, både spetskompetens och större volymer, oavsett om du vill rekrytera eller hyra personal. Vi har kontor nära gruvorna och ett brett nätverk och processer för att rekrytera där kompetensen finns – som ibland är långt utanför Sveriges gränser.

A Beijer Electronics Group Company

Varmt välkommen att kontakta oss på telefonnummer 010-209 45 02 för en ljusare framtid i norra Sverige.

Proffice Mining™ har kontor i Kiruna, Gällivare, Pajala, Luleå och Skellefteå. Och på drygt 100 andra orter i Norden.

… Westermo Data Communications AB … Tel. 021-548 08 00 … www.westermo.com

Läs gärna mer på www.proffice.se/mining

SWEDEN’S MOST PUNCTUAL TRAIN RUNS 1,365 M UNDERGROUND. Right now one of Sweden’s biggest ever industrial projects is underway. LKAB in Kiruna is ensuring access to iron ore for another 20 years by creating a new main level, 1,365 meters underground. The Kiruna mine is the most modern in the world, with underground operations largely automated.

Midroc Automation is working together with partner Bombardier Transportation to deliver a totally integrated logistics system for iron ore transportation underground. With Midroc supplied systems and infrastructure, LKAB transports iron ore automatically and at the highest possible speeds from mine face to hoisting, without compromising on personal safety. Quickly, safely - and on time.

Photo: H-O Utsi

We believe in allowing our customers to focus on developing their operations.

Our project capabilities mean that we can handle very large multidisciplinary industrial projects while still making it simple and secure for our customers, with close project collaboration. One project, one contract – together, to get there.

annons

Geoenergi – En naturresurs att räkna med!

När solen lyser på oss lagras energi i mark och berg geoenergi. Och det är ansenliga mängder solenergi som lagras in. Effekten av solen når ner till drygt 400 m djup. Därefter tar geotermin, värme från jordens inre, över i allt större utsträckning.

Att värma upp en stor bergmassa tar lång tid och därför tar det också lång tid att kyla ner berget. Den trögheten gör att fastighetsägare kan tillgodogöra sig energin även under den tid på året som solen inte har så stark intensitet eller till och med ”lyser” med sin frånvaro.

En naturresurs som är välkänd och enkel En geoenergianläggning till en fastighet består oftast av ett eller flera borrhål kopplade till en värmepump. Borrhålets djup varierar beroende på vilken marktemperatur man har och på hur stort energiuttag man skall göra. Vanliga djup i Sverige är mellan 150 – 250 m.

Det populäraste systemet benämns ”bergvärme”. Värmepumpen hämtar energin genom att cirkulera en vätska i en slang – kollektorn - som sitter monterad i ett borrhål. Kollektorn fungerar som värmeväxlare mellan värmepump och bergmassa. Vätskan består av en etanoloch vattenblandning av lagom groggstyrka.

Den ingående slangen i borrhålet har en lägre temperatur än berget och därför strömmar värmeenergi till från omgivningen och värmer upp vätskan.

Värmeenergin kan sedan förädlas i värmepumpen som sedan kan överföra den till ett konventionellt vattenburet uppvärmningssystem och även användas för varmvattenproduktion. Utväxlingen av energi från geoenergi till

småhus är drygt tre (energifaktor 3), dvs en del drivenergi (köpt) och två delar gratis och förnybar.

Större fastigheter Det ovan beskrivna systemet går också att använda i större skala. Det är då viktigt att antalet borrhål dimensioneras korrekt utefter det energibehov som fastigheten har. De större fastigheterna och industrierna använder ofta framgångsrikt system med många, tätt liggande borrhål – s.k. borrhålslager. Då samverkar borrhålen och en större bergmassa utnyttjas.

Borrhålslagren blir väldigt effektiva när det finns ett kylbehov. Då utvinns värme under vinterperioden varvid berget blir kallare än omgivningen – och när kylsäsongen börjar i maj, vänds systemet och kylan hämtas hem som frikyla varvid berget successivt återuppvärms till nästkommande vintersäsong. Dessa system går att göra mycket stora och med synnerligen stora miljömässiga och ekonomiska vinster.

IKEA och Biltema är några av de stora företag som valt att installera geoenergi för kyla och värme till många av sina varuhus. Utväxlingen av energi från borrhålslager ligger normalt mellan 4 – 7.

Finns det möjligheter att använda sig av en grundvattenförekomst med tillräcklig kapacitet är det effektivaste sättet att utnyttja geoenergin, även för bara uttag av värme eller kyla, men framför allt om det finns behov av bägge. De kallas akviferlager. Eftersom vattnet fungerar som energibärare sker energiväxlingen nu inte bara i borrhålen, utan framför allt i de porer och sprickor där grundvattnet finns. Det gör att den energiöverförande ytan blir betydligt större.

Med fördel görs stora system som också får en exceptionell verkningsgrad. Utväxlingen kan under sommarhalvåret komma upp över 40. Kristianstad Centrallasarett är ett exempel på akviferlager och Arlanda flygplats startade under 2009 sin stora anläggning – helt utan värmepumpar.

www.svenskgeoenergi.se | www.geotec.se

Ser en kraftig ökning fram i tiden Under de senaste två åren har det skett en markant ökning av installationer i bostadsrättsföreningar som konverterar från företrädelsevis fjärrvärme. Anläggningarna blir också större och större. Även installationer i större fastighetskomplex och industrier fortsätter att öka i allt större takt.

Tredje största förnybara energikällan Idag är geoenergi den tredje största förnybara energikällan, näst vattenkraft och biobränsle.

Den finns överallt, är tyst och syns ej heller från utsidan när den väl är installerad. Det är en naturresurs Sverige inte har råd att vara utan.

Johan Barth VD Geotec MÅNGA OCH STORA FÖRDELAR

• Geoenergi är ett av de mest ekonomiska och mest miljövänliga energislag som finns.

Därför används den idag av runt 400 000 fastighetsägare, tusentals hyreshus, industrier, varuhus, kontorshus och restauranger.

Och allt sker på den enskilde ägarens initiativ. Oavsett om det är en villa på 140 kvadrat eller en stadsdel på totalt 200 000 kvadratmeter.

• Geoenergi tar idag över 12 TWh gratis energi ur marken i Sverige.

• Geoenergi står för 15-20 % av bostadsuppvärmningen, villor och flerbostadshus.

• Geoenergin är förnybar precis som sol, vind och vatten. Den finns överallt och har inga geografiska hinder • Geoenergi är samlingsnamnet för bergsjö- och markvärme respektive kyla samt borrhålslager och akviferlager • Mer information finns på www.svenskgeoenergi.se och www.geotec.se

annons

Rune J Arnøy - VD, Narviks hamn

Stark framtidstro i Narviks hamn Expansionen fortsätter i Norges och Nordens största transporthamn för malm och mineraler. Inom en 10-årsperiod räknar man med volymer på över 50 miljoner ton per år.

– Vi bygger ut för att möta en ökande efterfrågan på världsmarknaden. Samtidigt erbjuder vi ett effektivt, tidsbesparande och miljövänligt alternativ för transporter från öst till väst, berättar Rune J Arnøy, VD på Narviks hamn.

Narviks hamn har en över hundra år lång och gedigen tradition av att transportera järnmalm.

Hamnen är och har också alltid varit den viktigaste hamnen för Sverige när det gäller bulktransporter.

– Nuförtiden är vi även det för Norge räknat utifrån volym, konstaterar hamnens VD Rune J Arnøy.

Trots de enorma transportvolymerna ingår Narviks hamn än så länge inte bland Norges s k ”utsedda hamnar” eller nationalhamnar.

– Men det bryr vi oss inte om. Vi har varit en stor aktör genom alla år. Narvik har en unik position i Nordnorge och är en strategisk hamn mellan öst och väst - en internationell hamn med en enorm framtidspotential, och det är jag mycket stolt över!

Förra året fraktades 18,3 miljoner ton järnmalm ut via Narvik. Under 2013 räknar man med att komma upp i en volym av 22 miljoner ton. Hittills är det i stort sett uteslutande den svenska gruvjätten LKAB som varit den dominerande aktören.

– Narvik erbjuder den perfekta lösningen för LKAB. Man kan säga att vi är beroende av varandra. Är LKAB framgångsrika så är även Narviks hamn det, och tvärtom, berättar Rune.

Volvobilar till USA Från och med februari i år kommer även företaget Northland Resources med verksamhet i Pajala och norra Finland att låta sina transporter av järnmalm gå via Narvik för vidare leveranser ut i världen.

– Trycket är stort nu. Vi har även andra aktörer som står på tur för att komma in och använda vår hamn, berättar Rune.

– När vi närmar oss år 2020 planerar vi för volymer bortåt 40 miljoner ton per år. Och då är än så länge inte Northland Resources och övriga kommande aktörer medräknade!

I de vidare framtidsplanerna ingår även att få ta hand om Kinas leveranser av Volvo-bilar till USA. Tanken är att det samarbetet ska kunna dra igång under 2018.

– Det är helt fantastiskt. I och med att Kina väljer oss kommer antalet transportdagar av Volvobilar att minska från 45 dagar till 25 dagar.

www.narvikhavn.no +47 76 95 03 70 post@narvikhavn.no

I den stora satsningen gäller även att man snart börjar med containerfrakter.

En del av den nya marken som man hade tänkt använda till en ny containerhamn kommer dock Northland istället att börja nyttja för sina bulktransporter.

– Det innebär att vi nu behöver utvidga ytterligare för att etablera containertrafiken utifrån en ny plats. Vi har redan fram till idag byggt ut med 40 000 kvm till en kostnad av 100 miljoner norska kronor, och utbyggnaden fortsätter utmed hela kustlinjen.

Fler spår på Malmbanan och Ofotbanen En helt avgörande faktor för de långtgående planerna för en utökning av hamnens verksamhet är att man parallellt också utvidgar spårkapaciteten på Malmbanan och Ofotbanen. Den togs i bruk redan 1902 och sträcker sig mellan Boden och Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge och är cirka 50 mil lång. Malmbanan/ Ofotbanen är än så länge enkelspårig men här finns goda intentioner, både från den svenska och den regeringen, om att börja bygga dubbelspår.

– Den svenska regeringen har redan utlovat resurser för en utbyggnad och dialogen med Norge verkar lovande. Sverige och Norge ser fördelarna med att samverka. Jag är helt säker på att vi framöver kommer att kunna matcha tågtransporterna med den växande verksamheten i Narviks hamn, avslutar Rune J Arnøy.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

24

bransc hutrustning Foto: Fredric Alm

överblick

Bombardier levererar de stora IORE-loken till LKAB, Ruukki levererar lasersvetsade och skurna ramplåtar för godsutrymmet i Northlands nya malmvagnar.

Helhetslösning viktig faktor Gruvindustrin är en krä­ vande kund när det gäller inköp av utrustning. Det tycker leverantörerna är bra eftersom det tvingar dem till ständig utveckling och förbättring av deras produkters effektivitet och prestanda.

»Tillgängligheten är viktig.

Vi vill ha så lite oplanerade stopp som möjligt.

Hans Andersson

text Fredrik Dhejne

Till Northland Resources järnmalmsgruva i Kaunisvaara har bolaget köpt truckar, lastmaskiner, borrutrustning, transportband och krossutrustning.

Stora leverantörer är bland andra Atlas Copco, Caterpillar och Metso, berättar platschef Hans Andersson.

Att det blev de här stora leverantörerna var inte så konstigt, menar han.

Det finns andra gruvor i Skandinavien som använder samma utrustning, och de här är marknadsledande leverantörer.

– Metso kunde leverera en helhetslösning för hela flödet, vilket var viktigt. Andra väsentliga parametrar var tillgänglighetsgarantier och naturligtvis priset. Metso och Atlas Copco har sin grund här i Norden vilket är en fördel eftersom de kan skandinaviska förhållanden. Caterpillar är också vana vid tuffa krav.

Tycker du att det är något som leverantörerna kan bli bättre på?

– Har vi några synpunkter kommer vi att ta upp det efterhand. Men tillgängligheten är viktig. Vi vill ha så lite oplanerade stopp som möjligt.

Ser du någon intressant teknisk utveckling avseende utrustning?

– Det vi har fokuserat på är en helhetslösning. Huvuddelen av det vi använder är beprövad teknik och när vi kommit upp i full produktion

blir det mer intressant att förändra processen och utveckla teknik mer ner på utrustningsmiljönivån. Det är en normal process i industrin. Vi vill hela tiden försöka få ut mer för varje insatt kilowattimme. gruvtruckar, lastmaskiner och en del specialfordon för underhåll av vägar.

Leveranserna går via Caterpillars nordiska återförsäljare PON Mining International. Platschef i Kaunisvaara är Henrik Torneus.

– Vi har redan levererat ett antal maskiner och fler är på väg. Våra maskiner är modulbyggda och så stora att de skeppas i delar och monteras på plats. Vi har egna montage-team för detta. Vi har hela tiden pågående montage till alla våra nordiska kunder.

Caterpillar levererar

Varför valde Northland er?

– Därför att vi kunde erbjuda en helhet och för att vi har en stark organisation med kompetens, lång erfarenhet och givetvis bra produkter.

Vi kan backa upp Caterpillars starka varumärke.

Hur fungerar era maskiner i det bistra klimatet i Kaunisvaara?

– Generellt är våra maskiner anpassade för att fungera i hårda klimat, det kan vara där det är oerhört varmt eller som här ordentligt kallt.

De maskiner Northland köper av oss är anpassade för vinterklimat med bättre isolering med mera.

Northland kör maskinerna med egen personal. Däremot har de köpt ett servicepaket där PON garanterar tillgängligheten på maskinerna.

– Den skandinaviska gruvnäringen är mycket viktig för oss. Generellt är gruvkunderna mycket krävande.

Maskinerna körs dygnet runt året runt vilket kräver hög tillgänglighet, personal och reservdelar. Gruvbranschen är en processindustri som kräver en välfungerande supportorganisation för sin utrustning, vilket vi tillhandahåller.

Vad händer teknisk inom ert område?

– Det kommer nya maskiner som är mer bränslesnåla och det kommer hybrider med el- och dieseldrift.

Egentligen är denna teknik inte ny men den kommer mer och mer.

I över 30 år har vi designat bort dyra driftsstopp på världens tuffaste maskiner. Låt oss berätta mera om våra oöverträffade skruvsäkringslösningar över en god frukost!

Scanna QR koden för mera information!

Då kan man till exempel utnyttja rörelseenergin när man bromsar och trycka tillbaka energin i systemet. För kunden betyder det lägre kostnader per ton och det är det kunderna tittar på.

Pär Isaksson är kommunikationschef för Bombardier Transportation Sverige.

– Vår verksamhet gentemot den svenska gruvindustrin handlar framför allt om att vi levererat de stora IORE-loken till LKAB. De är så tunga att de levereras i byggsatser och sätts ihop på plats. De är världens starkaste eldrivna lok. De byggs i Tyskland men är designade och utvecklade i nära samarbete med LKAB. Vi har utgått från tidigare modeller och skalat upp dem ordentligt.

Det vi fått höra av LKAB är att de är mycket nöjda med loken.

Pär Isaksson säger att loken är mycket energieffektiva och på nedluten på Malmbanan mot Narvik efter Riksgränsen matar de tillbaka lika mycket energi som gått åt för att dra de fullastade tågen från Kiruna.

– Vi levererar lok även till andra

gruvföretag i världen. Vi bygger också signalsystem för obemannade underjordståg i gruvor. För gruvindustrin är de automatiska tågen och signalsystemen en del av deras produktionsapparat som är oerhört viktiga. Här är tillförlitlighets- och säkerhetskraven mycket höga. Vi har utvecklat system tillsammans med bolag som bland annat Codelco i Chile och LKAB, som kommer att driftsätta ett signalsystem från oss för den nya underjordsnivån i Kiruna under 2013. Signalsystem utvecklas av Bombardier i Göteborg som har koncernens globala ansvar för denna teknik.

– Gruvbranschen är en jättebra kund genom att de tvingar oss att stå på tå och utveckla våra produkter och system, vi blir mer konkurrenskraftiga, understryker Pär Isaksson.

Från Kaunisvaara kör Northland sin järnmalm med specialfordon med en totalvikt på 90 ton till järnvägen i Svappavaara för vidare transport till Narvik. Finska stålkoncernen Ruukki är komponentleverantör till de vagnar som Northland använder och som tillverkas av Kiruna Wagon.

– För oss betyder leveranserna en ny viktig ingång till den svenska gruvsektorn, säger Bogoljub Hrnjez, teknisk chef för Ruukki Sverige AB. Ruukki levererar lasersvetsade och skurna ramplåtar av Ruukki Optim-stål för godsutrymmet i vagnsenheterna. Plåtarna prefabriceras vid Ruukkis stålservicecentra i Seinäjoki och Nystad. För Kiruna Wagon spelade Ruukkis beredskap att hjälpa till med design- och prototypstadiet en viktig roll i valet av partner. Ruukkis förmåga att leverera stora lasersvetsade plåtar minskar arbetsbelastningen och förbättrar produktens kvalitet, säger Kiruna Wagons vd Fredrik Kangas.

Vi säkrar dina investeringar! www.nord-lock.se

sandvik

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

26

fokus

gruvforskning

Osynliga gruvor, miljö- och återvinning högt på dagordningen Miljö- och återvinnings­ frågor och hur man mest effektivt hittar och tar upp malm är några av de cen­ trala forskningsområdena för mineralbranschen. Det säger Katarina Persson Nilsson, vid Sveriges geolo­ giska undersökning, SGU.

»Inom tio år

kommer upp­ emot hälften av de nu yrkes­ verksamma i gruv­näringen att ha ­pension­erats.

text Fredrik Dhejne

– Forskningen lägger stor vikt på innovativa idéer i alla led. Motivet är naturligtvis att vi ska kunna behålla och utveckla en konkurrenskraftig gruvindustri i Sverige. Satsar vi rejält på FoU står vi bättre rustade när tiderna blir sämre, betonar Katarina Persson Nilsson.

Forskarna studerar hela värdekedjan – hur malm har bildats till hur man hittar den på bästa sätt, hur man mest effektivt tar upp den samt miljöoch återvinningsfrågor.

– Man har också börjat titta på material som lagts åt sidan och restprodukter från tidigare brytning för att se om det går att utvinna mer ur dem. Som exempel kan nämnas apatit som tagits bort från järnmalm vid LKAB:s gruvor. Apatitkoncentrat är råvara för gödningsmedlet fosfor och man är intresserad av att se om det går att utvinna så kallade sällsynta jordartsmetaller som finns i mineralet. Det finns i dag flera pågående FoU-projekt kring hur vi nyttjar gammalt material och restprodukter, och om det går att göra det lönsamt.

Vilka är de stora problemen man vill lösa?

– När det gäller malmgeologi har

Katarina Persson Nilsson

vi en ganska begränsad kunskap om hur våra svenska malmer bildades och vad som hänt efteråt. Vi behöver studera detta närmare för att kunna hitta malmkropparna lättare, särskilt det som ligger djupt ner i bergrunden.

SGU har kartlagt berggrunden på ytan, men inte på djupet. Vi behöver också veta mer om de malmbildande processerna för att bättre kunna bistå prospekterare med information om var de ska leta.

Nilsson anser också att vi behöver bättre prospekteringstekniker.

– Vi behöver kunna se djupare ner i berggrunden och med högre upplösning. Vi söker också efter bättre och snabbare borrningsmetoder där man hoppas kunna förse borrutrustningen med mätinstrument så att det tidigare går att avgöra hur berget ser ut i och omkring borrhålet för att bland annat

Katarina Persson

kunna avgöra om borrningen ska fortsätta eller inte.

Gruvindustrin tillsammans med de ledande universiteten och SGU skriver just nu en gemensam forskningsagenda där bland annat området innovativ djupprospektering ingår.

En annan viktig fråga att lösa är bristen på kompetens i alla gruvbranschens yrkesled. Inom tio år kommer uppemot hälften av de nu yrkesverksamma i gruvnäringen att ha pensionerats.

– Rekrytering till branschen är ett av de stora problemen och det har varit lite trögt att få in studenter på geo-utbildningarna på universiteten.

De färdiga geologerna kan också välja att gå till bygg- och anläggningssektorn i stället för gruvbranschen.

SGU tänker ha ett tydligare samarbete med akademin än tidigare.

– Den stora satsningen vi gör är

att ha adjungerande professorer på universiteten. Det innebär att en del av våra medarbetare arbetar 20 procent av sin arbetstid på universiteten med undervisning och handledning av doktorander och studenter. Vi har också knutit ett antal gästforskare från universiteten och instituten till SGU. Under 2013 planerar vi att ytterligare fördjupa samarbetet med de ledande universiteten. ett finansiellt stöd som de delar ut för att stödja til�lämpad eller riktad geovetenskaplig forskning och riktad geovetenskaplig forskning. De avsätter också medel internt för egen FoU-verksamhet, och vill framför allt satsa på behovsidentifierad forskning och innovationsutveckling för att få fram nya tekniker.

SGU har också

Vilken är den stora FoU-utmaningen för gruvnäringen?

– Att kunna lokalisera malmkroppar på djupet och att sedan på ett effektivt och hållbart sätt kunna utveckla en ”osynlig” gruva. Hållbarhetsaspekterna är centrala. Vi behöver utveckla säkra system för att få bort olyckor och förbättra arbetsmiljön.

Framtidens gruva bör vara mer automatisk och restmaterialet ska vara kvar nere i gruvan. och utnyttjande av gamla restprodukter är en mycket viktig del.

– Inom EU finns ett stort intresse av att utveckla metoder för att ta vara på sällsynta jordartsmetaller eftersom vi är starkt beroende av import från Kina. Dessa metaller används i många avancerade industritillämpningar, till exempel i informations- och miljöteknik.

Även återvinning

Kritiska metaller på global ­rankinglista Konkurrensen om världens tillgångar börjar bli allt mer tydlig. Det syns inte bara i form av ökade priser på metaller som järn, zink och koppar som drivits och drivs av bland annat infrastrukturprojekt, bostads­ byggande och efterfrågan på vitvaror i växande ekonomier.

Många ämnen som används i högteknologiska produkter och som till exempel legeringsäm­ nen i stål behövs visserligen i små eller mycket små mängder, men är ytterst viktiga.

Sveriges Geologiska under­ sökning, SGU, refererar i ett nyhetsbrev till en sammanställ­ ning som dess brittiska motsva­ righet BGS gjort. Här framgår tydligt att Kina är ledande pro­ ducent för majoriteten av dessa ”kritiska” grundämnen och sitter dessutom på de största obrutna reserverna.

Listan toppas av de så kallade sällsynta jordartsmetallerna, REE, som är viktiga i modern miljöteknik. Långt upp finns även gruppen med platinametal­ ler som är viktiga för framställ­ ning av bilkatalysatorer. Niob sticker ut som en nischmetall.

Den är viktig för framställning av pekskärmar till smartphones och inom medicinsk teknik. Till­ gången på volfram är kritisk för svenska företag som tillverkar skär- och borrverktyg, till ex­ empel Sandvik och Atlas Copco.

Den kompletta listan återfinns på SGU:s hemsida. annons

KTH Materialvetenskap – världsledande inom materialforskning Sverige ligger i framkant inom materialforskning rörande legeringar, speciellt om stål och stålets egenskaper.

Professor Börje Johansson och hans forskarkollegor på Kungliga Tekniska Högskolan har genom egen forskning och nära samarbeten internationellt nått en position som är unik.

–Det är frukten av en mycket tidig och långsiktig satsning utgående från den atomnära elektronstrukturen hos material med sikte på bland annat vår basindustri där stålet har varit och är viktigt. Länder som USA och Kina ligger i startgroparna för att satsa stora resurser på samma typ av forskning men vi har ett klart försprång.

Risken är dock att försprånget snabbt äts upp om fortsatta aktiva satsningar inte görs, förklarar Börje.

Vad krävs för att behålla försprånget och vad ska vi inrikta oss på?

–Materialutvecklingen går väldigt fort nu och även vår basindustri har ambitionen att behålla tätpositionen inom stål och stålkvalitéer. Här finns alltså ett område där forskningen ska vara med och bidra.

Det händer också mycket inom svensk materialforskning. Två exempel finns i Lund där forskningsanläggningarna Max-lab och kommande ESS bidrar och kommer att kraftfullt bidra till fortsatt stark grundforskning.

–Satsningarna i Lund visar också på vikten av ett livligt internationellt samarbete. Traditionellt har vi på avdelningen för Materialvetenskap ett ständigt ömsesidigt utbyte

med forskningscentra i världen. Negativt är de svårigheter det idag är att kunna bjuda in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt stipendiera en senior forskare för exempelvis två månader, köpa biljett och få hit forskaren direkt. Det var otroligt värdefullt för verksamheten.

Börje kommer även in på vikten av rätt förutsättningar för svenska forskare. Idag försvinner många lovande unga forskare utomlands utan att vi skapar tillräcklig stimulans för att de ska komma tillbaka.

–Svenska forskare måste få internation-ella erfarenheter och kunskaper. Samtidigt måste vi lyfta de inhemska förutsättningarna så det blir rejält lockande att komma tillbaka hem och ta de avgörande stegen som forskare. Dessutom

Börje Johansson, professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH. borje.johansson@mse.kth.se Institutionen för materialvetenskap KTH | Brinellvägen 23 | 100 44 Stockholm | Tel: 08-790 83 91 | Fax: 08-20 76 81 | www.mse.kth.se

måste vi kunna ställa ännu högre krav på både forskare och doktorander. Det räcker inte att vara lagom om vi ska behålla vår ledande position. Vi måste vara bäst vilket kräver de rätta förutsättningarna och rätt inställning. Går det att peka på något speciellt viktigt för Börje och hans forskarkollegors framgångar?

–Teamkänsla! Även om många av forskarna är de bästa skulle vi inte lyckas om vi inte jobbar och trivs som team. Detta hjälpte oss till att erövra ett ytterst åtråvärt forskningsbidrag från europeiska forskningsrådet ERC. I vår forskning prioriterar vi spännande materialfysikaliska problem kopplade till grundforskning. Goda relationer internationellt är också mycket viktigt.

Dessutom, lite tur med vissa forskningsprojekt skadar inte heller.

Materialdesign Civilingenjör 300 hp KTH Stockholm

Civilingenjörsutbildningen i Materialdesign ger dig färdigheter i att välja, utveckla och tillverka material.

Programmet är tvärvetenskapligt och omfattar allt från framställning av material till utveckling av nya material.

Material är ett av morgondagens viktigaste teknikområden, av stor strategisk betydelse för svensk industri.

KTH har en världsledande position inom materialområdet.

Civilingenjörer från Materialdesignprogrammet arbetar idag inom de positioner. Många arbetar också med miljöfrågor, till exempel med att utveckla nya miljövänliga material och processer.

Efterfrågan på civilingenjörer med specialisering inom materialområdet är stor, både i Sverige och internationellt. www.mse.kth.se

CAMM bildar kärnan i LTU:s excellens inom området gruv- och metallurgi, där LTU av regeringen inom ramen för utlysningen av strategiska forskningsområden som enda lärosäte i Sverige fått medel att bygga upp världsledande forskning inom området Hållbart nyttjande av naturresurser – gruv och mineral.

Excellenscentret CAMM arbetar inom följande områden: • Geometallurgi • Deep mining • Lean mining • Partikelteknologi • Green mining • Råvaror för framtidens järn och stålframställning (samarbete mellan LTU och Swerea MEFOS) För mer information kontakta verksamhetsledare Professor Pär Weihed (par.weihed@ltu.se) är idag det mest kompletta universitetet i Sverige inom gruv, metallurgi och materialvetenskap. LTU har ett nationellt ansvar för utbildningar mot gruv-, prospekterings- och stålindustri. tekniska områden som är centrala för dessa branscher.

LTU har idag ett nära samarbete direkt med industrin inom olika centrumbildningar såsom HLRC (Hjalmar Lundbohm Research Centre, gruvforskning), CHS (Centrum för högpresterande stål), ARC2 (Agricola Research Centre, partikelteknologi) och MiMeR (Minerals and Metals Recycling, återvinning).

annons

Ledande materialforskning gynnar industrin Ett av världens mest kraftfulla elektronmikroskop placerat i ett ultrastabilt hus befäster Linköpings universitets plats inom eliten för materialforskning.

– Vi skräddarsyr och studerar nya material på atomnivå, säger Lars Hultman, professor tunnfilmsfysik.

Allt mer avancerade material ställer större krav på att man kan se exakt hur atomerna är placerade eller rör på sig så att strukturerna blir optimala. Det nya bildfelskorrigerade mikro­ skopet är ett genombrott för forskningen.

Lars Hultman är en av de mest citerade materialforskarna i världen. Och hans forskar­ avdelning med 60 personer tillhör Europas främsta. Den större forskningsmiljön har också varit ovanligt framgångsrik gällande forsknings­ anslag från Vetenskapsrådet, Vinnova, Stiftelsen för Strategisk Forskning , EU, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med flera.

– Regeringen har valt Linköpings universi­ tet för ett strategiskt forskningsområde inom materialvetenskap. Det förpliktigar, säger Lars Hultman.

Här lever grundforskningen i nära växelverkan med näringslivet, såväl regionalt som nationellt och internationellt. Hans uppfattning är att forskningen ska vara av betydelse för den svenska industrin och i förlängningen bidra till att skapa nya jobb och välstånd i landet.

– Det finns ett stort industriellt intresse för forskningen och flera avknoppningsföretag härifrån kommersialiserar våra ytbeläggningar,

Professor Lars Hultman, forskningsledare.

Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

Ångströmhuset i Linköping med en fasad av titanplåt rymmer det nya elektronmikroskopet Arwen. till exempel Impact Coatings. Vi utvecklar även tunnfilmsmaterial till neutrondetektorerna för forskningsanläggningen ESS i Lund.

Fantasieggande egenskaper I universitetets labb skapas nya material med fantasieggande egenskaper. Det handlar om yt­ beläggningar med helt nya keramiska blandma­ terial, i kombinationer som överträffar de som bildas i naturen.

– Det är en utmaning att få dem att legera.

Vi förångar materialen i en vakuumkammare och styr atomernas rörelser, säger Lars Hultman.

Samtidigt utförs avancerade beräkningar för prediktering och verifiering.

Syftet är att få material med unika egenskaper, till exempel superhårda ytor som kan användas för verktyg som skär i härdat stål. Nya funktio­ nella nanomaterial kommer ha stor betydelse för att svensk verkstads­ och processindustri ska hålla ställningarna. Det gynnar bland annat företag som Sandvik.

– Vi har byggt in en smarthet i ytan, kame­ leontiska material, som gör att materialet blir hårdare när temperaturen stiger då verktyget används. Fördelen är att man kan skära djupare

och snabbare. Hela samhället drar nytta av vår forskning. Överallt finns det ytor som kräver sina speciella egenskaper, säger han. Ett exempel är ytbeläggningar med minskad friktion i kul­ lager för SKF. Annat är ytor med speciella egen­ skaper som sensorer i bilar, kirurgiska implantat, dataminnen eller elektriska kontakter.

Nya material är också nyckeln till miljövänli­ gare produktionsprocesser och energieffektivare system, inte minst för solceller och lysdioder.

Excellens Det finns en lång tradition i Sverige att utveckla material och processer. Helen Dannetun är rektor för Linköpings universitet.

– Materialforskningen tog fart redan vid starten av universitetet. Vi har byggt upp en om­ fattande och väldigt framgångsrik materialforsk­ ning som är strategisk viktig för Sverige. Den spänner från den grundläggande forskningen hela vägen till industrinära tillämpningar.

– Vi är också stora på utbildningssidan, på grund­, avancerad­ och forskarnivå, med undervisning och handledning för såväl blivande civilingenjörer som för naturvetare och lärare, säger hon.

i Linköpings universitet, LiU, har 3 900 anställda, 27 300 studenter i grundutbildningen och 1 300 forskarstuderande.

Universitetets intäkter är 3,2 miljarder.

LiU har fyra fakulteter: Tekniska högskolan, Hälsouniversitetet, Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap. LiU har en lång tradition av samarbete över ämnesgränserna vilket lett till starka, internationellt erkända forskarmiljöer.

Forskningen vid LiU har utvecklats i nära samverkan med övrig svensk och internationell forskning och samhället i stort.

En ledstjärna är att forskningen ska ha såväl hög vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans.

Linköpings universitet 581 83 Linköping Tel: 013-28 10 00 www.liu.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

28

borrning Foto: Fredrik Dhejne

aktuellt

»Säkerhet och

arbetsmiljö ­kommer alltid först i vårt ut­ vecklingsarbete.

Stefan Svensson

Utvecklingen av bergborrning har gått från att vara en manuell tvåmans-operation med borrspett och slägga till dagens högteknologiska hydrauliska bergborriggar.

Krävande nordisk marknad triggar borrtekniken Borrtekniken har utveck­ lats enormt genom åren.

Maskinerna blir snabbare, mer tillförlitliga och får allt bättre precision. text Fredrik Dhejne

Utvecklingen av bergborrning har gått från att vara en manuell tvåmans-operation med borrspett och slägga till dagens högteknologiska hydrauliska bergborriggar.

Automation och säkerhet står högst på agendan när det gäller produktutveckling menar Stefan Svensson, expert på bergborrutrustning.

– Borrutrustningen har utvecklats enormt, de blir snabbare och mer tillförlitliga och har bättre precision.

En hög grad av automation och maskinstyrning efterfrågas allt mer, särskilt i gruvorna. Vi satsar mycket på det.

Många borrarbeten sker i tätorter nära bostäder och känsliga områden.

Detta ställer stora krav på hänsyn avseende buller och vibrationer.

– Säkerhet och arbetsmiljö kommer alltid först i vårt utvecklingsarbete. Damm, vibrationer och buller är alltid ett problem vid bergborrning. Damm är svårt att eliminera helt. Under jord används vatten för att binda dammet, ovan jord används dammsugare med filter. Med hjälp av en ljuddämparsats kan vi halvera ljudnivån på våra bergborriggar ovan jord, vilket är något som efterfrågas mer och mer. Det är inte bara bra för omgivningen utan också för operatörens arbetsmiljö. Att hålla nere bränsleåtgången är något man arbetar aktivt med, de senaste bor�riggsmodellerna har bland annat en steglös reglering av luftflödet vilken bidrar till en minskad bränsleåtgång på närmare 50 procent. en ny metod för provtagning av bland annat malmhalten i en bergart där analysen sker online direkt på borrplatsen.

Nu lanseras också

Tekniken kallas för Oralyzer och är en form av scanning där borrkaxet scannas varvid resultatet skickas direkt för analys. Oralyzer används i kombination med GPS för att få exakt position över borrningen och innehållet i berget.

» Det är viktigt att göra så lite skada och påverkan på omgivningen som möjligt.

– Fördelen med Oralyzer är det snabba online-resultatet kontra konventionella metoder där kärna eller kax först ska tas ut och skickas på analys, här får kunden svar direkt under produktionsborrningen, säger

Stefan Svensson.

– Vi använder kommersiell tillgänglig teknik och det händer inte så mycket när det gäller själva borrningen, däremot en hel del avseende mätteknik, var borrhålet verkligen är, säger Mikael Berglund, vd för borrföretaget Drillcon. kunderna och borrföretagen hela tiden vill kunna jobba fortare och billigare och att borrhållet kommer precis där kunden vill ha det.

Han säger att det är viktigt att göra så lite skada och påverkan på omgivningen som möjligt.

– Vi är försiktiga med diesel och hydrauloljor och har utrustning för att ta hand om eventuellt spill.

Vi måste också se till att ha ett bra samförstånd med markägarna. Vi ska också ta hand om slurryn vi får upp ur borrhålen.

behöver bättre borrningsmetoder för prospektering.

– Vi söker efter en bättre borrteknik där det går att förse borren med mätinstrument för att tidigare kunna avgöra om borrningen ska fortsätta eller inte.

Han menar att

Nilsson vid forskningsstaben på SGU anser att vi

Katarina Persson

Smart fakta För prospektering borrar man i Sverige vanligen för att ta upp en kärna som kan analyseras – kärnborrning. Den andra me­ toden är så kallad Reversed Cir­ kulation. Det borrkax från olika djup som borrningen genererar, blåses upp till markytan med hjälp av tryckluft och samlas upp i provtagningssäckar. RC-borr­ ning går snabbt och har därför blivit allt vanligare, framför allt i de tidiga faserna av prospekte­ ringsprocessen.

Utan Geologer stannar samhället!

Läs geovetenskap vid Göteborgs universitet!

Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper

tänk om ... … du tillsammans med oss driver den framtida utvecklingen av geoteknik? Kolla in vårt certifierade traineeprogram.

Foto © Erik Munch-Søegaard

På Vectura arbetar idag 85 geotekniker. Vi har många spännande uppdrag inom området och gör nu en stor satsning. Vårt Traineeprogram Geoteknik är ett specialistprogram som stäcker sig över 18 månader och som ger en språngbräda in i branschen.

Som trainee erbjuds du anställning på Vectura och en fast arbetsplats på något av våra 40 kontor. I programmet ingår introduktion och handledning i ditt dagliga arbete.

Du får dessutom geoteknisk utbildning som omfattar teori, praktik och studiebesök. Traineegruppen träffas också regelbundet för gemensam utbildning, med fokus på affärsmannaskap, ledarskap och personlig utveckling.

Sök till traineeprogrammet Vecturas Traineeprogram Geoteknik startar 2 september 2013. Sista ansökningsdag är 31 mars 2013.

Läs mer på vectura.se

Kraften bakom innovativ gruvdrift

Innovativ gruvdrift kräver innovativt tänkande. Kraften i Atlas Copcos lösningar kommer från 140 års erfarenhet av att tillsammans med våra kunder skapa banbrytande lösningar för svensk gruvdrift.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

30

krönika

En hållbar användning av mineraltillgångar Sambandet att ekonomisk utveckling kräver metaller ger i sig stora möjligheter för Sverige utifrån landets tradition och geologiska förutsättning. text Lennart Gustavsson Ordförande GEORANGE

vara ett föregångsland vad gäller tillämpning av ny miljöteknik och efterbehandlingsmetoder, så att alla tre förutsättningar för en hållbar utveckling samverkar. Det skapar konkurrenskraft och arbetstillfällen, samtidigt som värdefulla naturvärden och turism, rennärings- och friluftsintressen kan bevaras. en hållbar användning av Sveriges mineraltillgångar och genom detta öka den svenska konkurrenskraften vill jag bland flera faktorer peka på några:

För att nå

Världsmarknadens ökande efterfrågan av mineralråvaror har fått EU att inse betydelsen av Sveriges och då kanske specifikt norra Sveriges fyndigheter. Det är dock önskvärt att än mer öka medvetenheten, såväl inom Europa som i övriga världen om Sverige som en viktig leverantör av förädlade produkter och tjänster, och inte enbart som en exportör av råvaror.

Hållbar utveckling handlar om att miljöfrågor (ekologiska frågor) ska samverka med de ekonomiska och sociala intressena i samhället.

Sverige har en stor potential att

• Gruvindustrin är basen för ett helt kluster av aktiviteter med världsledande tillverkare av gruvutrustningar med Sandvik och Atlas Copco i spetsen men också med många mindre bolag som tillsammans med konsulter och FoU institutioner bildar ett dynamiskt kluster. Ett exempel är Bergteamet, som sedan starten 1999 vuxit till ett internationellt verksamt gruvtjänsteföretag

» Sverige har en stor

p­ otential att vara ett föregångsland vad gäller tillämpning av ny miljöteknik och efter­behandlingsmetoder. med över 500 anställda. Georange är ett exempel på en klusteraktör som förutom de traditionella bolagen även har kunskaps-, tjänste- och miljöteknikföretag samt offentliga aktörer och fackliga organisationer aktiva i sin verksamhet.

Sverige har unika möjligheter att utveckla ett av världens mest dynamiska kluster som inkluderar bland annat gruvföretagen, utrustningsleverantörer, konsulter, FoU och samhällsbyggare. Det som gynnar ett kluster gynnar också flera andra

kluster och det är därför viktigt att hitta och utveckla kopplingen mellan gruvnäringen, skogsnäringen, besöksnäringen och de så kallade kreativa näringarna. står inför en närmast paradoxal situation. Det är traditionella krympande utflyttningsbygder med nedskärningar i offentlig verksamhet. Med en blomstrande gruvbransch med tillhörande näringslivsutveckling skapas behov av att utveckla attraktiva boendemil-

• Flera gruvsamhällen

jöer. För att möta denna utmaning måste gruvindustrin tillsammans med staten och regionen arbeta för att utveckla dessa samhällen.

• En ökad satsning på jämställdhetsfrågor är nödvändig för att klara rekryteringsbehovet samt minska den sneda könsfördelningen i branschen.

Det är viktigt att bygga attraktiva samhällen som ger ökad inflyttning och som får folk att stanna. Ska orter i Sverige vara attraktiva måste de kunna erbjuda bra och utvecklande arbeten, en fungerande service och en meningsfull fritid för både kvinnor och män.

Avslutningsvis menar jag att det krävs stor samverkan mellan olika aktörer i samhället. Lyckas vi med utmaningarna kan våra naturtillgångar nyttjas på ett sätt som gör att Sverige och kanske speciellt den norra regionen utvecklas, och än mer blir en attraktiv och dynamisk del av Europa.

Effektivare resultat med standardiserade positioneringssystem

annons

Med dagens positioneringssystem och SWEPOS® kan användare få direkt tillgång till aktuella referenspunkter med centimeternoggranhet, vilket blir både kostnadseffektivt och tidsbesparande.

SWEPOS erbjuder navigeringsstöd och positionering vid exempelvis styrning av maskiner vid anläggningsarbeten och infrastrukturprojekt, där kraven på lägesnoggrannhet är höga.

– SWEPOS möjliggör navigering och positionering med centimeternoggrannhet i realtid eller genom efterberäkning. Fördelen med att mäta i realtid är att man får en position redan ute i fält, vilket gör att man redan där kan kontrollera sina mätningar.

Genom att koppla upp sitt positioneringssystem till SWEPOS får användaren direkt tillgång till aktuella referenspunkter. Det innebär

inte bara att man slipper investera i och underhålla egen utrustning på basstationer. Antalet manuella mätningar, som är både tids- och kostnadskrävande, kan dessutom minimeras, samtidigt som flexibilteten ökar.

Ytterligare fördelar är minskade felmarginaler, att entreprenörers radiosignaler för korrektionsdata inte slår ut varandra och att man enkelt får tillgång till aktuella referenspunkter.

Nackdelarna är få där det mest uppenbara är behovet av god internetuppkoppling och sikt till satelliterna. Tillgängligheten till Internet är oftast mycket god, men

det pågår ett nära samarbete med leverantörer för att nå Internettillgänglighet i de områden där det idag inte är full täckning.

I nuläget finns det cirka 2 000 yrkesmässiga användare. De flesta avdessa finns inom kommuner, entreprenadföretag, statliga organisationer och mätkonsultföretag. SWEPOS tjänster erbjuds i abonnemangsform men kan även betalas per mätning.

– På så sätt får de användare som är intresserade möjlighet att se om detta system är något för dem. Beroende på förutsättningar kan systemet anpassas till olika användares behov.

SWEPOS är ett nationellt nät av fasta referensstationer för GPS. Deras uppgift är att tillhandahålla data från GPS/ GLONASS-satelliterna för en mängd olika tillämpningar, framförallt för positionsbestämning i realtid för bland annat navigering och datainsamling för

databaser med geografisk information samt inmätning av fastigheter och maskinstyrning vid till exempel anläggningsprojekt och i jordbruket. Lantmäteriet svarar för drift och underhåll av nätet, som finansieras dels via statliga anslag och dels via användaravgifter.

Bättre arbetsmiljö i gruvan Gruvindustrin blir mer och mer automatiserad. Men trots de moderniserade arbetsmomenten behöver arbetsmiljön fortfarande vara i absolut toppklass när det gäller säkerheten.

Läs mer på: prevent.se/gruv

Prevent har utbildningsmaterial inom arbetsmiljö och en vägledning för köp av företagshälsovårdstjänster särskillt framtagna för gruv- och mineralindustrin.

MÄSSA OCH KONFERENS

VÅR MÖTESPLATS – DIN MÖJLIGHET! SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG 29–30 MAJ 2013 På Nordens största renodlade logistikmässa med konferens möts hela branschen och skapar de rätta kontakterna – alla viktiga aktörer finns på plats som utställare eller besökare!

Läs mer på www.logistik.to

OFFICIELL PARTNER

OFFICIELL MEDIAPARTNER

Böcker o m arbetsm iljö för gruv an

MEDIAPARTNER

www.ruukki.se

EN STARK UTMANARE. VI GÖR DET LÄTTARE.

Vårt mål är att göra ditt arbete smidigare, snabbare och effektivare så att du kan göra en bättre affär. Med våra höghållfasta stål, slitstarka Raex-stålet och konstruktionsstålet Optim, kan vi lova en längre livslängd på tunga fordon och maskiner. Det resulterar i lägre bränsleförbrukning, högre nyttolast och mindre utsläpp. Det tycker vi är en hållbar affär.

Så nästa gång du vill prata stål, prata med oss. För med oss är det lättare.