Säkrare vård o omsorg

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

SÄKRARE VÅRD & OMSORG PATIENTEN I FOKUS

APRIL 2013

Kroniska sjukdomar – nyttan av ny teknologi

Patientsäkerhet – förutsättningar för likvärdig vård

Framtidens medicin – diagnos och behandling

Filippa Reinfeldt – patientsäkerheten måste komma först Medicintekniken finns

Öka patientsäkerhetstänk

Dagens äldreomsorg

– få ut innovationerna i vården

– redan på utbildningsnivå

– behov av särskilda boenden

Premiär för Sveriges mest omfattande medicinska uppslagsverk!

Läs mer och teckna ditt abonnemang på www.medibas.se

En tjänst från

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

LEDARE

SKL och dess medlemmar, kommunerna och landstingen, har i många år jobbat intensivt för att minska antalet skador i vården. Med statligt stöd genomförs under 2011 till 2014 en omfattande satsning på cirka 2,5 miljarder kronor för att reducera antalet vårdskador.

Vårdskador innebär direkta lidanden för patienter, men de innebär också onödiga kostnader för sjukvården, pengar som i stället borde användas till bättre, säkrare vård.

På tio år har kunskaperna och medvetenheten om patientsäkerhet ökat kraftigt. Sedan den nationella satsningen som SKL gjorde tillsammans med alla landsting 2007 finns i dag riktlinjer kring bland annat hygienrutiner, läkemedelsgenomgångar och medicinförskrivning.

Flera mätverktyg som kan användas för kartläggning och analyser har tagits fram. Vi har också en ny patientsäkerhetslag från 2011, som tydliggör ansvaret i vården för att stärka säkerheten. på patientsäkerhet som vi nu är mitt uppe i har ett antal områden identifierats, som är särskilt viktiga att arbeta med.

I den satsning

•

Håkan Sörman, vd Sveriges kommuner och landsting, SKL

•

i samband med vård är vanliga. Därför finns bland annat tydliga regler för arbetskläder, handdesinfektion ska alltid finnas tillgängligt, städningen ska skötas exemplariskt.

SKL deltar i utvecklingen av ett system för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner.

Systemet ska ge förutsättningar förbättringar av arbetssätt som minskar vårdskadorna.

E-hälsa är ett led i satsningen.

Utvecklingen av informationsteknologi kan ge nya möjligheter att förbättra patientsäkerheten. Just när en patient byter avdelning, sjukhus eller läkare är ett tillfälle då vårdskador kan uppkomma, om det finns brister i kommunikationen och där olika it-lösningar minskar riskerna.

» Genom att jobba

långsiktigt och mål­ medvetet kan vi fortsätta att minska antalet vårdskador.

•

Infektioner

•

måste användas rätt. Felaktig användning av antibiotika kan leda till ökad resistens mot detsamma. Därför ställs krav på läkarkåren att minska förskrivningen av antibiotika.

Till de vanligaste vårdskadorna hör biverkningar av läkemedel, och verkningar av kombinationer av olika läkemedel. I den pågående satsningen ingår krav på att informationsutbytet mellan patienten och vården när läkemedel skrivs ut måste förbättras.

Antibiotika

•

•

på sjukhus kan innebära risker för patientsäkerheten, och kan vara ett arbetsmiljöproblem. Snart finns en ny databas som ger sjukhusen betydligt bättre möjligheter att se aktuell beläggning och att agera därefter.

Patientmedverkan är en viktig utgångspunkt i patientsäkerhetsarbetet, inte minst för att se till att patientens önskemål och behov tillgodoses. Medan vårdpersonal har det medicinska ansvaret kan patienten vara en resurs i planering och genomförande av den egna vården.

läs mer om...

06

Överbeläggningar

årligen många miljoner vårdkontakter. De allra flesta vårdkontakter är bra – vi får inte glömma att svensk vård håller absolut världsklass. Men tyvärr inträffar också skador i vården. En studie som Socialstyrelsen presenterade 2008 visade att det i Sverige inträffade cirka 100 000 vårdskador varje år.

Sedan dess har emellertid siffrorna sjunkit så det är ingen tvekan om att patientsäkerhetsarbetet ger resultat.

I Sverige sker

Genom att jobba långsiktigt och målmedvetet kan vi fortsätta att minska antalet vårdskador så att allt färre människor blir lidande. Det är viktigt för alla patienter, för anhöriga och för alla som arbetar i vården.

10

08 Foto: Jonna Thomasson

Vi ska inte acceptera att människor blir sjuka på sjukhus

12

04 Patientsäkerhet – kraftfullt arbete 06 Utbildning – öka säkerhetskompetens 08 Kroniska sjukdomar – livsstilen påverkar 10 Profilintervju – Filippa Reinfeldt 12 Farmakogenitik – framtidens medicin 14 Medicinteknik – hemsjukvården växer 16 Äldreomsorg – bostadsanpassning tilltar 18 Krönika

säkrare vård & omsorg

Detta är Smart Media

Projektledare: Sofie nilsson, sofie.nilsson@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Waldemar Ingdahl, Sara Leijonhufvud, Anders Edström Frejman Omslagsbild: Erja Lempinen Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Svenska Dagbladet, april 2013 Tryck: V-TAB Södertälje Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

Prova en ny känsla.

Upplever du att allt fungerar som det ska?

Inte bara att kläder tvättas i exakt tid, utan även att hygienen fungerar på hela kliniken, och att det du behöver alltid finns till hands?

Har du upplevt känslan när det faktiskt skapas mer tid över till verksamhetens huvudsysslor?

Vi hjälper dig att fokusera, och bli bättre på det som du ska göra. Prova en ny känsla – skapa mer tid för bättre omsorg.

En renare värld börjar på berendsen.se

Följ oss:

ANNONS

ANNONS

Behöver man flytta på sig tar man bara med sitt E-tjänstekort, och kan åter väldigt snabbt och enkelt koppla upp sig på vilken arbetsstation som helst

Idag har vi en IT-lösning som är lätt att använda och uppskattas av personalen, säger Lennart Rosenborg, Chefsläkare på Södertälje sjukhus

Citrix & SecMaker

Mobila E-tjänstekort framtiden för vården Att snabbt, enkelt och säkert kunna logga in i många olika system och hantera stora mängder klassificerad och känslig information, är idag en stor utmaning för hälso- och sjukvårdssektorn. Kravet på maximal patientsäkerhet ställs mot ökade önskemål kring flexibilitet och enkelhet för vårdens medarbetare.

Tillsammans erbjuder företagen Citrix och SecMaker IT-säkerhetslösningar baserade på smarta kort. Detta ger nya möjligheter att lösa centrala behov inom hälso- och sjuvårdssektorn. Tillsammans har företagen skapat trygga och enkla arbetsflöden, samtidigt som centrala krav på hög patientsäkerhet tillgodoses.

Södertälje sjukhus består av 11 vårdavdelningar och 7 mottagningar med allt från akutmottagning till specialistavdelningar för kirurgi, ortopedi, radiologi och geriatrik. 175 läkare, 375 sjuksköterskor och 270 undersköterskor tar tillsammans

hand om ca 130 000 patientbesök varje år.

Sjukhuset har i flera år arbetat med Citrix och SecMakers lösningar i syfte att förbättra IT-säkerheten och samtidigt förenkla medarbetarnas vardag. Resultatet har blivit mindre stress, stora tidsvinster till förmån för vård och samtal med patienter, samt en säker och mer effektiv IT-administration. ”I och med att vi införde E-tjänstekort med stark autentisering för inloggning i journalsystemet tog vi ett stort kliv framåt mot ökad patientsäkerhet”, säger Lennart Rosenborg, Chefsläkare på Södertälje sjukhus. ”Idag har vi en IT-lösning som är lätt att använda och uppskattas av personalen. Kostnaden att införa den blir över tiden marginell jämfört med de vinster vi gör i tidoch patientsäkerhet!” Även bland Södertälje sjukhus medarbetare har den nya IT-lösningen mottagits mycket positivt. Med hjälp av smartkortet och en enda personlig kod nås alla system direkt, var man än befinner sig. Man kan snabbt, från valfri arbetsstation, återansluta till systemet dit man sist var när man loggade ut.

CITRIX är cloud computing företaget som möjliggör mobila arbetssätt, där anställda kan jobba och samverka oavsett var det är, med åtkomst till sina applikationer och data på alla de senaste enheterna lika enkelt och säkert som på deras eget kontor. Citrix produkter används av mer än 260 000 organisationer och över 100 miljoner användare världen över. Årlig omsättning för 2012 var $2.59 biljoner. Läs mer på www.citrix.com SECMAKER är Nordens ledande leverantör av smartkortbaserade säkerhetslösningar. Man erbjuder lösningar skyddar och säkerställer information, system och datatrafik hos företag, myndigheter och organisationer. Produktfamiljen Net iD uppskattas av säkerhetsansvariga och IT-chefer för sin höga säkerhetsnivå, flexibilitet och kostnadseffektivitet. Kundernas medarbetare uppskattar att Net iD ger säker inloggning med stöd för mobilt arbete, är lätt att använda och erbjuder trygga, effektiva arbetsflöden i vardagen. Läs mer på www.secmaker.com

”I dag kan vi enkelt växla användare på en arbetsplats eller förflytta oss mellan olika arbetsplatser”, säger Marja-Liisa Nyman, Chefsjuksköterska på Södertälje sjukhus. ”Vårt önskemål var snabbare inloggning, vilket vi nu fått. När vi nu behöver flytta på oss tar vi bara med vårt E-tjänstekort och kan åter väldigt snabbt och enkelt koppla upp oss på vilken arbetsstation som helst. De tidsvinster vi får är enormt viktiga, då vi istället kan lägga den tiden på våra patienter.”

E-tjänstekorten har använts på hela sjukhuset sedan 2010. Initialt användes de enbart för dörrinpassering, men redan 2011 togs nästa steg: inloggning i journalsystemet med stark autentisering. Erfarenheterna är väldigt goda, och även på sjukhusets IT-avdelning är man mycket nöjd. ”På IT-avdelningen sätter vi säkerhet väldigt högt”, säger Henrik Martos, Tekniker på Södertälje sjukhus. ”Med den nya lösningen har vi fått ett säkert system - och dessutom mer nöjda användare! Den är också enklare att administrera, med betydligt färre supportsamtal än tidigare då vi arbetade med traditionella lösenord.”

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

öve rblick

patientsäkerhet

Patientsäkerhet, till vems nytta?

Patientsäkerhet handlar om att skydda patienterna från att skadas när de vårdas. För det behövs en process som balanserar öppenhet och integritet. text Waldemar Ingdahl

Patientsäkerhetslagen syftar till att minska antalet vårdskador som beror på systemfel eller vårdpersonalens misstag. Lagen ska göra det enklare för patienter att påtala fel och brister samt göra vårdgivarens ansvar tydligare.

Den vanligaste vårdskadan, orsaken till runt 40 procent av alla skador, är infektioner som patienter smittats med på sjukhusen, oftast urinvägsinfektion. Näst vanligast är skador från läkemedel och kirurgin.

De flesta skador är lindriga, bara fem procent av alla skador leder till bestående men eller till fara för livet, men de leder ofta till att vårdtiderna för patienten ökar.

Det finns stora vinster att göra.

Varje natt som en patient tillbringar i onödan på ett sjukhus är ett lidande för patienten, binder upp personal som behövts mer till annat och kostar landstinget mellan 7 000 och 10 000 kronor.

Vårdskador är ofta underrapporterade, då många skador uppfattas som förväntade komplikationer efter behandlingen eller sjukdomen. Därför är en strukturerad journalhantering viktig för att kunna upptäcka vårdskador och hur utbredda de är, inte minst för att kunna inleda ett mer kraftfullt arbete för att stärka patientsäkerheten.

projektchef för patientsäkerhet på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, organiserar och samordnar kommunerna, landstingen och regionerna. Mellan 2011 och Eva Estling,

» Orsaken till runt

40 procent av alla skador är infekt­ ioner som patienter ­smittats med på sjukhusen.

2014 satsar regeringen på att stärka patientsäkerheten. − Det gäller att involvera patienterna, säger Estling. Vad kan du själv göra för att minska riskerna? Ett exempel är att stödja vid rökstopp för operationer. Vi går från att ha patienten i centrum för vården till att patienten är en del av teamet. Då är det viktigt att se att patienterna har olika behov och att grupper som äldre och psykiskt sjuka har svårt att hävda sitt intresse. åren har landstingen byggt strukturer för att få mätmetoder på plats, berättar Estling.

Utmaningen framöver blir att arbeta systematiskt i processen. Det finns föredömen på hur patientsäkerhet sköts i organisationerna. Det gäller att kunna följa upp dessas resultat och få till att alla kan förbättra sig. − Risken är annars att varje landsting gör lite av mycket, varnar Estling.

De första två

ligt journalsystem för en patient har, trots fördelarna för handläggningen och vårdkvalitet, varit kontroversiellt och svår att föra fram. Det har varit svårt att ändra på invanda arbetssätt, integrera olika it-system och lösa säkerhetsfrågorna.

Patientdatalagen kräver samtycke från patienten för att en annan vårdgivare ska få direktåtkomst till patientens journal. Patienten har rätt att få tillgång till sin information och att spärra den från att delas med andra vårdgivare.

Patientöversikt, är en översikt som består av utdrag från vårdsystem. Det är inte heltäckande patientjournaler, vad som finns i NPÖ beror på vilken patient­information som vårdgivarna valt att ansluta. De flesta vårdgivare ansluter sitt ­huvudjournalsystem och får ut information om vårdkontakter, diagnoser, patientuppgifter och läkemedelsförteckningen (vilka recept som en patient har hämtat ut de senaste 15 ­månaderna).

Läkemedels­förteckningen är viktig för att övervaka multisjuka äldre som i medeltal ordineras att ta åtta till tio olika läkemedel samtidigt, vilket innebär en påtaglig risk för biverkningar. Undantag från anslutning till NPÖ görs ofta för ungdomsmottagningar och rätts­psykiatrin. Vården i ­kommunernas regi håller på att anslutas.

NPÖ, Nationell

» Vad kan du

själv göra för att minska riskerna?

Ett exempel är att stödja vid rökstopp för operationer.

Eva Estling

produktchef på Cambio Healthcare Systems, ett företag som tillverkar Cambio Cosmic, Johan Thorwid är

Enhetligt journalsystem

Tanken på att det ska finnas ett enhet-

Minska antalet stick- och skärskador Från och med 1 maj 2013 införlivas nya ändringsföreskrifter från Arbetsmiljöverket, AFS 2012:7, i svensk lagstiftning.

1. Dessa föreskrifter inkluderar förebyggande åtgärder mot stick- och skärskador inom hälso- och sjukvård (för mer information om AFS 2012:7, se www.av.se/dokument/afs/afs2012_07.pdf)

Becton, Dickinson and Company ©2013 BD.

30323 BD 251x120 Nordic AD aw1.indd 1

www.bd.com/europe/safety

BD har arbetat med att förbättra säkerheten för hälso- och sjukvårdspersonal i mer än 85 år. Finns det något företag som har bättre förutsättningar att hjälpa er följa AFS 2012:7

21/03/2013 17:46

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

patientsäkerhet

ett av de mest använda patientjournalsystemen. − Nu har mängden journalsystem minskat och det finns fyra stora som dominerar. Sju landsting och Capio har vårt system. De stora registren ger chansen att finna riskgrupper i de avidentifierade data som finns där.

Thorwid påpekar att ett beslutstödssystem är viktigt för patientsäkerheten och att hjälpa läkaren att få ut det mesta möjliga vid ett patientmöte. Det är en förutsättning för att kunna ge alla en likvärdig vård. lära av andra högriskverksamheter som flyg, trafik och kärnkraftverk där säkerhetskulturens betydelse har betonats länge.

It kan användas som ett stöd för att förbättra patientsäkerheten, som direkt stöd genom att dela med sig av informationen om patienten och som ett indirekt stöd för kvalitetsbedömning av säkra processer, ge återkoppling av erfarenheter inför upphandlingar av till exempel städtjänster, mathållning, rehabilitering och sterilcentral.

Sjukvården kan

» De stora

­registren ger chansen att ­finna risk­ grupper i de avidentifierade data som finns där.

Johan Thorwid

Framtida vårddata

Vem kommer att samla in hälso- och vårddata i framtiden? Sjukvården kommer att fortsätta, men även företag som Microsoft Health Vault och Facebook har tillfälle att samla in uppgifter om vår hälsa från vårt beteende på nätet. Samlandet av den informationen har hittills stoppats av integritetsskäl, men det är inte säkert att det kommer att fortsätta vara så.

Användarvänlighet i systemen ställs ibland mot att integritet och övervakning av patientsäkerhet och informationsdelning kostar i effektivitet och tillgänglighet.

Inga system är säkra för läckor och de kan användas på fel sätt, vilket kan skrämma vårdtagarna.

Patienterna behöver ha förtroende för systemet så att de vill dela med sig av det som är viktig information för vården. Integriteten kostar om det leder till att vårdpersonalen inte har alla fakta om patientens tillstånd och därför inte vet tillräckligt för att kunna ge en lämplig vård. för i år 40 miljoner kronor och därefter 100 miljoner kronor årligen, till att utveckla personliga hälsokonton. Det väckte kontrovers att staten gick in på marknaden, där privata företag fanns etablerade. Det personliga hälsokontot ska ge individen möjlighet att samla och lagra informationen om sin egen hälsa, som vaccinationslista, läkemedelslista och möjlighet att följa blodtryck och vikt. Kapaciteten för dataplattformen ska kunna rymma hela Sveriges befolkning.

Regeringen avsätter

Organisationskulturen och incitamenten för personalen att följa processen är viktiga som stöd för patientsäkerheten. Säkerhetskulturen är en del av organisationens kultur där både skrivna och oskrivna regler uttrycker vilka uppfattningar som finns om risker och hur de ska värderas.

Finns det inga tydliga incitament kan vårdpersonalen välja att arbeta efter invant sätt då de upplevs som enklare, i stället för att behöva anpassa sig till en process som fokuserar på att effektivisera helheten.

Det är viktigt att det finns ett systemperspektiv för att bemöta vårdskadorna, då de sällan sker enbart genom en individs felbedömningar.

Genom ett bra beslutsstödssystem, standardiserade åtgärder och att vårdflödet delas upp i processer kan systemperspektivet hitta orsakerna till hur vårdskadorna uppkommer och göra det lättare att åtgärda dem.

ö v erb lic k

Kvalitetsregister gör skillnad Kvalitetsregistren drivs ofta av specialistläkarföreningarna för att strukturerat mäta och följa upp effekterna av olika behandlingsmetoder. De startades för 40 år sedan av enskilda läkare för att forska kring de många nya behandlingsmetoderna som kom. De närmare sjuttio registren är viktiga för sjukvårdens utveckling. Läkarna och vårdpersonalen registrerar behandlingar, patientprofiler och resultat. Från det kan man se hur väl behandlingar fungerar och vilken kvalitet som klinikerna håller.

Registret Riks:HIA behandlar hjärtintensivvården och resultatet av ändrade rutiner, tydliga terapimål eller nya behandlingar. Länssjukhuset i Halmstad som låg under genomsnittet kunde förbättra sin kvalitet och halvera dödligheten på ett år. Höftprotesregistret har gett kunskap om vilka proteser som håller bäst, och hjälpt till att Sverige har världens lägsta frekvens av protesbyte. Strokeregistret har visat att strokepatienter har högre chans att överleva om de vårdas på särskilt avdelade strokeenheter. Kunskapen från kataraktregistret har visat hur antalet infektioner efter operationer mot grå starr kan halveras.

Nu engageras även patienterna i registren, som i reumaregistret, där de berättar om sin egen reumatismbehandling.

Särskilt kroniska sjukdomar kräver att patienterna deltar aktivt i sin behandling.

En ny internettjänst med 225 barnsjukdomar.

Premiär för Sveriges mest omfattande medicinska uppslagsverk!

Medibas är ett nytt, digitalt kunskapsstöd skapat för att underlätta vardagen för dig som arbetar inom vården. tjänsten bygger på fler än 7000 ständigt uppdaterade artiklar och följer nationella riktlinjer.

Dessutom är Medibas helt oberoende och fritt från annonser.

Läs mer och teckna ditt abonnemang på www.medibas.se En tjänst från

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

f okus

utbildning

Patientsäkerhetskultur oerhört viktig inom vårdutbildningar Ett medvetet säkerhetstänkande behövs redan från början i vårdutbildningarna och de som arbetar i frontlinjen måste få bättre förutsättningar för att bedriva en säker vård. text Sara Leijonhufvud

Sjukvården är en komplex och riskfylld verksamhet. Omkring 100 000 patienter om året drabbas av vårdskada och i cirka 3 000 fall kan vårdskadan vara en bidragande dödsorsak. Antalet extra vårddygn som patientskadorna orsakar beräknas till 630 000 per år.

– Vårdrelaterade infektioner är de mest förekommande skadorna i vården och står för cirka 40 procent av vårdskadorna. Vi vet att sjuksköterskornas kunskap är mycket viktig, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

utbildningen sker utan fortsatt löneutveckling. Det tar cirka 19 år innan en specialistutbildning lönar sig.

– Vi måste våga prata om patientsäkerhetskultur inom vårdutbildningar. Inte bara i grund- och fortsättningsutbildningar, utan även i ledarskapet. Vi har ett oerhört stort ansvar i ledningen. Patientskador bör prioriteras. Tänk om vi hade ett kunskapstänk i stället för ekonomiskt tänk. Då skulle vi även spara pengar, genom att sätta patientsäkerhet främst. Det är i högsta ledningen som förändringen måste ske, säger Sineva Ribeiro.

– Det är hög tid att de som undervisar också får en gedigen utbildning i området. Det räcker inte med lång erfarenhet från vården. Patientsäkerhet är ett eget kunskapsområde och det är viktigt att resurser avsätts för patientsäkerhetsforskningen, säger Synnöve Ödegård.

menar att det borde vara ett krav för verksamhetscheferna att ha en högskoleutbildning motsvarande minst 10 till 15 högskolepoäng i patientsäkerhet för att inneha en sådan tjänst. Detsamma borde gälla även för dem som ska undervisa i området.

Sineva Ribeiro

Synnöve Ödegård

Det är av högsta betydelse för patienternas säkerhet att andelen specialistutbildade sjuksköterskor ökar.

– Det kommer signaler om att det finns en betydande brist på specialistsjuksköterskor inom vissa områden och det är självklart att det ökar riskerna i vården. Personalens kompetens och erfarenhet är viktiga faktorer för en säker vård. Det är oerhört viktigt att personalförsörjningsfrågorna generellt och särskilt specialistutbildningarna också diskuteras i ett patientsäkerhetsperspektiv, säger Synnöve Ödegård, forskare och patientsäkerhetsexpert.

Specialistutbildningarna som bedrivs i dag håller hög kvalitet, men dessvärre förväntar sig många arbetsgivare att sjuksköterskorna ska bekosta utbildningen själva. Värt att notera här är även faktumet att

» Det är i högsta

ledningen som för­ ändringen måste ske.

vidareutbildning är ett eftersatt område för all hälso- och sjukvårdspersonal. I all undervisning har läraren en nyckelroll och därför måste de och de kliniska handle-

Fort- och

» Här kan man

jämföra med flyget som har stränga krav på ­kontinuerlig fort­bildning.

Synnöve Ödegård

darna hålla sig uppdaterade. Deras kompetensutveckling inklusive deras anknytning till aktuell forskning måste vara en prioriterad fråga inom högskolor och universitet.

– Tyvärr har man inte heller i den nya patientsäkerhetslagen tydliggjort vikten av kompetens och fortbildning. Här kan man jämföra med flyget som har stränga krav på kontinuerlig fortbildning och dessutom har man regelbundna kunskapskontroller, vilket saknas i svensk hälso- och sjukvård. Legitimationen är livslång utan ett enda lagstadgat krav på kontroll av kunskaperna, säger Synnöve Ödegård.

Kompetens och erfarenhet är två oerhört viktiga faktorer för säker vård, men det är lika viktigt att de som arbetar i den patientnära vården har rimliga förutsättningar att bedriva sitt arbete. Orimliga arbetsförhållanden leder ofta till hög personalrörlighet, något som påverkar vården negativt och är förenat med hög risk för att misstag begås eftersom det påverkar hela arbetslaget.

– Det finns en tendens att patientsäkerhetsfrågorna alltför ensidigt diskuteras utifrån hur den enskilde individen ska agera. Man pratar ofta om människan som den felande länken och man skyller på den mänskliga faktorn, men vi måste ändra på det synsättet. Det är tack vare människans förmåga att anpassa sig som gör att de klarar de flesta kritiska situationer som kan uppkomma i den högriskverksamhet som sjukvården är.

Alltför sällan förs debatten om beslutsfattarnas ansvar för säkerheten. Det gäller såväl lagstiftare, tillsynsmyndigheter, vårdgivare och ett flertal andra som inte befinner sig i den patientnära verksamheten. Det är hög tid att det som kallas systemsyn ges ett verkligt innehåll, avslutar Synnöve Ödegård.

Ny typ av kunskap krävs Framtidens hälso- och sjukvård står inför ökande komplexitet, demografiska förändringar med fler äldre, ökat utnyttjande av informationsteknik, konsumentinflytande och krav på kvalitet och patientsäkerhet.

– Utvecklingen går från exklusiva kliniska beslut till standardisering, protokoll och riktlinjer. Läkarens roll innebär alltmer ledarskap och övervakning av multi-disciplinära vårdprocesser där detta, och inte det individuella patientmötet, är själva behandlingen, säger Tanja Tomson, programdirektor, folkhälsovetenskapliga programmen och global hälsa, Karolinska Institutet.

Slutsatsen är att läkare behöver förberedas för medverkan i inter-disciplinära team och bättre förståelse för ledarskap.

En ny typ av kunskap krävs för de ungefärligen 2 000 nya läkare som årligen introduceras i det svenska systemet.

– Hälsosystem världen över brottas med att ”hänga med” då problemen blir alltmer komplexa och dyra att hantera vilket ställer ytterligare krav på vårdpersonalen. I Sverige har det under de senaste fem åren genomförts omfattande satsningar inom ramen för strategin för Nationell eHälsa med syftet att bidra till ’bättre vård och omsorg för individ och samhälle’, säger Tanja Tomson.

Kunskapande och lärande i vardagsarbetet – till nytta för människors hälsa Läs mer om vårt forsknings- och studentarbete Futurum – akademin för hälsa och vård www.lj.se/futurum | www.jonkopingacademy.se

Kompetensplanering för säkrare vård och omsorg Läkare under utbiLdning?

Vårt kursutbud för AT- och ST-läkare är anpassat till dina och vårdens behov av professionell och uppdaterad handläggning inom ett flertal medicinska områden.

Vi har ett öppet kursutbud utan väntelistor och du erhåller Socialstyrelsens intyg efter genomförd kurs.

SjukSköterSka med utbiLdningSbehov?

Som sjuksköterska kan du få större säkerhet i din yrkesroll genom kontinuerlig kompetensutveckling.

Hos oss hittar du bl a utbildningar i medicinsk telefonrådgivning.

www.uu.se/uppdragsutbildning

120 ÅR AV AKTIVT PATIENTSÄKERHETSARBETE

Christina Jansson, kvalitetssamordnare och Eva Löjdström Wallin, biträdande chefssjuksköterska forskar om vårdskador.

På Sophiahemmet har man arbetat med patientsäkerhet i över hundra år, men det hindrar inte att inställningen till patientsäkerhet är att det är en färskvara. Nya förutsättningar som avancerad medicinteknik, nya läkemedel och en ny typ av medvetna patienter medför också nya risker.

Därför pågår en ständig utveckling av verksamheten för att minimera risken för vårdskador.

Eva Löjdström Wallin, biträdande chefssjuksköterska på Sophiahemmets vårdavdelning och Christina Jansson, kvalitetssamordnare på Sophiahemmet, sökte och fick pengar och resurser för att göra en studie kring vårdskador. Det var när de båda gick en kurs om ett nytt verktyg för strukturerad journalgranskning som idén väcktes. De tyckte det skulle vara intressant att använda verktyget och en kollega tipsade om att Sophiahemmet har internt forskningsbidrag att söka. Forskningsprojektet har de genomfört vid sidan av sina ordinarie arbeten.

– Vi hade aldrig forskat tidigare.

listor från t.ex. WHO har implementerats i särskilda utvecklingsprojekt.

– Sophiahemmet har alltid arbetat med kvalitet, omvårdnad och patientsäkerhet.

För oss är det ingenting som vi just fått upp ögonen för utan vi har alltid haft detta fokus berättar Peter Möller, chefsläkare på Sophiahemmet i Stockholm. Den nya patientsäkerhetslagen innebär inga nya eller ändrade rutiner på Sophiahemmet. Här har man sedan länge prioriterat det här området och arbetat strukturerat, utifrån metoder som ständigt uppgraderas. Man införde tidigt ett avvikelsesystem med händelse- och avvikelseanalyser och personalen internutbildas kontinuerligt. Även andra metoder som Lean och check-

– Vi ser att antalet vårdskador har sjunkit i vår verksamhet, så vårt metodiska arbete har gett resultat. Att arbeta med patientsäkerhet handlar om att minimera riskerna för vårdskador. Vi har lång tradition av att arbeta med frågan och den finns som en del av vår kultur. Vårdskadestudien är typisk för vårt sätt att hantera frågan. Vi bedriver forskning som direkt kan göra nytta i vården. Många

IN

G

V SJUK ÅRD F O R

M

VE

18

A I S

84

NG

UTB

NI

ILD

SK

N

Ett annat exempel på hur man arbetar på Sophiahemmet är en vårdskadestudie enligt metoden GTT sedan tre år, där man granskar slumpvis utvalda journaler för att leta efter vårdhändelser, som kan leda till men eller obehag för patienten. Under de här tre åren har man hunnit gå igenom 720 journaler. När studien inleddes låg andelen sådana vårdhändelser på samma nivå som riksgenomsnittet, det vill säga åtta procent. Den siffran har nu reducerats.

RK

AN SED

AN

har åsikter om patientsäkerhet men saknar vetenskapliga belägg. Vi vill ha en säker grund att stå på i vårt arbete, alltså skaffar vi den kunskap vi behöver, för att driva frågor och utvecklingen framåt. Verksamhets- och omvårdnadsutveckling är två forskningsområden vi prioriterar. Det är en del av vårt varumärke. På Sophiahemmet sjukhus har man ett 50-tal mottagningar och 250 läkare och en förhållande-vis stor patientgenomströmning.

Här finns ingen akutmottagning, vilket betyder att man inte brottas med samma typ av problem som till exempel akutsjukhusen. Därmed inte sagt att man saknar utmaningar.

– Våra vårdgivare är självständiga och ansvarar för sin verksamhet och sina egna patienter, men de förbinder sig att följa våra kvalitetskrav genom att skriva under ett samarbetsavtal, säger Peter Möller.

Vi lägger ner tid och möda på att få alla att dra åt samma håll, vilket kan vara en utmaning. Men det är ett bra samarbete där vi träffas regelbundet för att säkra kvaliteten på vården som bedrivs på Sophiahemmet. I slutändan handlar det om att ge patienterna en högkvalitativ vård genom att säkra våra system och att medarbetarna möter patienterna utifrån vår gemensamma värdegrund med högt engagemang.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

pe r spektiv

kroniska sjukdomar

Livet för dagens patienter underlättas med hjälp av den nya teknologin, och patienten i dag har betydligt större kunskap om sin sjukdom än för 10 till 15 år sedan, berättar Stig Attvall.

Livsstilen kan hjälpa vid kroniska sjukdomar Vi lever sundare för hjärtat i dag, KOL är en lömsk sjukdom där mörkertalet är högt och dagens diabetiker har stor nytta av ny teknologi. text Sara Leijonhufvud

Vid hjärt- och kärlsjukdom finns det mycket som du kan göra själv för att leva ett så bra liv som möjligt.

Första steget är att sluta röka, och regelbunden motion är också oerhört viktigt. En promenad på 30 minuter en eller några gånger om dagen gör skillnad.

– Vad beträffar maten är det medelhavskosten som har mest stöd i forskningen och det är viktigt att hålla vikten, säger Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Skånes universitetssjukhus, Malmö och ordförande i Hjärt- och lungfondens forskningsråd.

Inom forskningen händer det mycket i dag. Man försöker till exempel utveckla läkemedel som kan läka ut åderförkalkning i kärlväggen och med hjälp av stamceller görs det försök att reparera en skadad hjärtmuskel och på så sätt kunna bota patienter med svår hjärtsvikt. Vi blir alltmer överviktiga och diabetes är en stor riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Det bedrivs mycket forskning på att förhindra hjärt- och kärlsjukdom vid diabetes.

– Risken att dö i hjärtinfarkt har mer än halverats den senaste 30 åren.

Det beror till stor del på att forskningen hittat riskfaktorerna och utvecklat nya behandlingar. Kunskapen om vilka riskfaktorer som finns har ökat mycket och man lever i hjärt-/ kärlsynpunkt mycket sundare i dag

än vad man gjorde för 30 år sedan.

Det finns dock mycket kvar att göra när det gäller stroke, hjärtsvikt och svåra rytmrubbningar i hjärtat, säger Jan Nilsson. annan vanlig kronisk sjukdom och i Sverige beräknas cirka 700 000 personer vara drabbade, men mörkertalet av odiagnostiserade tidiga fall av är dessvärre stort.

Sjukdomen är lömsk och kommer smygande. Många hinner anpassa sig till de tidiga symtomen och slås inte av tanken på att det kan vara KOL. Det är lätt att vänja sig vid rökhostan, de ständiga förkylningarna och den allt sämre konditionen.

– Forskning visar också att varken sjukhus- eller primärvårdsläkare följer särskilt väl de rekommendationer som finns för KOL-vård. Det brister i både diagnostik, information, behandling och uppföljning. Då kan man ju förstå att patienterna sannoligen inte får all den information som finns, säger Hanna Sandelowsky, specialist i allmänmedicin och doktorand, Karolinska Institutet.

KOL är en

Det viktigaste är att sluta röka.

Enbart rökstopp kan sätta stopp på försämringen av KOL. I tidiga stadier är det av högsta betydelse att du håller dig fysiskt aktiv så att den lungkapacitet som du har kvar optimeras.

»Förutsättningen

för en bra egenvård är således ökad kunskap.

Läkemedlen kommer in senare och är till för symtomlindring – oftast mot andfåddhet eller slembildning.

WHO räknar att KOL blir den tredje vanligaste dödsorsaken i världen om 20 år. I dag ligger den på 5:e plats. Då man inte ännu hittat ett botemedel mot KOL pågår

det många studier om varför vissa rökare får KOL och andra inte, samt läkemedelsstudier som bland annat hur man förbättrar lungfunktionen med nya metoder genom kirurgi och mekaniska ventiler i luftrören.

– Ett ganska nytt forskningsområde är KOL inom primärvården. Det handlar till exempel om hur vanligt det är med KOL i olika grupper av människor, om svårigheterna och möjligheterna med tidig diagnostik, hur man bäst tar hand om de stora patientgrupperna, om livskvalitet bland patienter med KOL och deras anhöriga, om vad som är kostnadseffektivt och om olika rehabiliteringsmetoder, säger Hanna Sandelowsky som även forskar om KOL i primärvården. diabetes så har dagens patient betydligt större kunskap om sin sjukdom än för 10 till 15 år sedan. Patientperspektivet har också ökat i diabetesvården, för det är ju som så att behandling av diabetes kräver mycket kunskap

Och vad beträffar

» Ett ganska nytt

forskningsområde är KOL inom primärvården.

Hanna Sandelowsky

ATT HANTERA DIABETES BÖRJAR MED 1-2-3 Att leva med diabetes innebär att din dag är fylld med val som påverkar din hälsa. Det viktiga är att balansera de tre viktiga faktorerna för diabetes - kost, motion och medicinska värden.

Triabetes är en smartphone app och personlig online tjänst som ger dig en bra översikt och hjälper dig ta kontroll över din diabetes.

Ladda ner från Google Play eller besök www.triabetes.net

Triabetes är en CE-märkt medicinsk programvara som är registrerad för försäljning inom EU.

från patienten själv. Förutsättningen för en bra egenvård är således ökad kunskap.

Det tar vanligtvis några månader att få kläm på egenvården vid typ 1 diabetes. Det är många beslut som ska tas varje dag; om kost, motion, insulindos och så vidare. I dag är insulinerna bättre och det finns även tillgång till enkla och snabba blodsockerapparater som ger dig svar inom fem sekunder.

– Patienter som har haft diabetes under flera tiotal år med svårighet att känna av lågt blodsocker kan ha nytta av ny teknik som kontinuerlig glukosmätning. Tillgång till ett färskt blodsocker underlättar planeringen av de närmaste timmarna. Diabetesteamet ska också vara en tillgång till hjälp och support. Det krävs lite tid att komma i en ny livsstilsförbättring, säger Stig Attvall, docent Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Livet för dagens patienter med diabetes underlättas mycket tack vare den moderna teknologin, som till exempel insulinpumpar med fininställning för att anpassa insulindosen till matintag och fysisk aktivitet.

Det är av oerhörd stor betydelse att patienten får tillräckligt med tid på diabetesmottagningar och vårdcentraler.

– Socialstyrelsen visade i sin uppföljning, 19 januari 2012 av de nationella riktlinjerna för diabetes, att det som hänt är att långtidssockret har stigit de senaste fem åren. Det mest anmärkningsvärda är att det ökat i synnerhet hos de yngsta patienterna, 20 till 40 år. Patienter med diabetes kan då få allvarliga komplikationer helt i onödan. Mer resurser måste tillföras diabetesvården, säger Stig Attvall.

FreeStyle Lite

och teststickan med ZipWikTM flikar gör det enklare att mäta blodsockret.

• Längre påfyllnadsmöjlighet av teststickan i hela 60 sekunder.

Gör att du i lugn och ro kan fylla på ytterligare blod om så behövs

• Möjlighet att testa på andra delar av kroppen än endast i fingret och handen.

Beställ redan idag via: Hemsida: www.abbott-diabetes.se E-post: diabetes.sverige@abbott.se Telefon: 020-190 11 11 Du kan även kontakta din diabetessköterska för ytterligare information.

För att beställa denna mätare måste du vara diagnostiserad med diabetes mellitus.

Rev 1 April/2013 Best nr 2325 FreeStyle and related brand marks are trademarks of Abbott Diabetes Care Inc. in various jurisdictions. All other trademarks are the property of their respective owners.

Referens: Bipacksedel FreeStyle Lite teststicka

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

PROFILINTERV J U

Lära av misstag nyckel till bättre vård Valfrihet, innovation och ständigt förbättringsarbete genom rapportering av fel är viktiga nycklar till bättre vård för pengarna, menar Filippa Reinfeldt. text Anders Edström Frejman foto Catrin Wesström

Att medborgarna känner att de får maximalt ut ur varje skattekrona är viktigt för ett samhälle. För offentliga förvaltningar är kvaliteten på de tjänster som levereras och hushållandet med resurserna viktiga för att behålla sin trovärdighet och för att medborgarna ska fortsätta vara lojala med sin skattesedel.

– Det är en stor utmaning att få våra gemensamma resurser att räcka till mer sjukvård åt fler och därför arbetar vi med många strategier parallellt, säger Filippa Reinfeldt, hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting med över två miljoner invånare. En siffra som växer snabbt. testar man till exempel något som kallas för vårdcoacher. Bakgrunden är att tio procent av befolkningen står för 80 procent av kostnaderna. Vårdcoachen – en erfaren och specialistutbildad sjuksköterska – fungerar som ett personligt stöd till vårdtagaren och hjälper till att slussa denne rätt.

– Bara under försöksperioden, som endast skett i begränsad omfattning, har 50 vårdplatser sparats som kan användas till annan viktig sjukvård.

Så här långt visar projektet att patienter med coach har färre akuta inInom lanstinget

läggningar och tre till sex färre vårddygn. Filippa Reinfeldt ser många bra möjligheter med detta arbete.

– Det viktigaste med vårdcoacherna är att livskvaliteten ökar för patienten samtidigt som vården blir mer effektiv när våra svårast sjuka patienter slipper sitta på akuten utan kommer direkt till en specialistläkare.

»Inom vilket annat

område hade vi accepterat att 3 000 dör varje år helt i onödan?

patientsäker sjukvård, säger hon.

Att legitimerad sjukvårdspersonal har ett personligt ansvar och kan bli av med sin yrkeslegitimation om de brister i sin yrkesutövning är känt.

Men sedan har också cheferna ute i verksamheterna ett ledningsansvar.

Lex Maria-anmäler när saker går fel ser Filippa Reinfeldt som oerhört viktigt för patientsäkerhetsarbetet. Om fel inte rapporteras och anmäls kan vården inte bli bättre.

– Det är bara när vi vågar synliggöra och lära oss av våra misstag som vi kan förhindra och försöka avhjälpa att det händer igen. Då är det också angeläget att sjukvården stöttar och uppmuntrar medarbetare att våga anmäla för att sedan kunna förbättra.

Att sjukvårdspersonal

även patientsäkerhetssatsningen från 2011 som är en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Här finns ekonomiska incitament för att med patientens säkerhet som grund ”uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen” som det står i det gemensamma dokumentet.

– Jag hoppas att det ska ge en god effekt över hela landet. Vi behöver Hon välkomnar

Och här glider vi in på ansvarsfrågan. Vems fel är det egentligen när något går fel i vården? De flesta känner ju någon som trillat mellan stolarna i vården, blivit dåligt eller till och med felbehandlad eller fått vänta länge på rätt vård. Här är hälso- och sjukvårdslandstingsrådet tydlig.

– Politiker på såväl regional, kommunal som statlig nivå har ett övergripande ansvar för att befolkningen har tillgång till en god och

Det är en stor utmaning att få våra gemensamma resurser att att räcka till säger Filippa Reinfeldt.

ANNONS

Symbioteq – specialister på regulatoriska frågor för medicinteknikbranschen Symbioteq är en konsultbyrå som sedan 1994 levererar regulatoriskt stöd och kvalitetssystem för den medicintekniska branschen. En bred generell kompetens kombinerat med spetskompetens kring regulatoriska och kvalitetssäkerhetsfrågor gör att Symbioteq kan bidra med ett externt stöd som gynnar kundernas affärsverksamhet.

Symbioteq består av ett starkt konsultteam med en unik kompetensmix som tillför värde, ökar konkurrenskraften och bygger långsiktiga värden i olika faser i medicintekniska bolags livscykel.

Ankie Karlsson är ansvarig för Symbioteqs Göteborgskontor. Hon har en gedigen erfarenhet av den medicintekniska branschen, som konsult, vd och kvalitetschef. 2008 valde hon att avsluta sin anställning på Symbioteq för att axla en roll som vd på ett medicintekniskt konstruktionsföretag. Efter drygt två år saknade hon omväxlingen och utmaningarna

i konsultrollen och bestämde sig därför för att återvända till Symbioteq.

– Som konsult har jag förmånen att ständigt bygga på min kompetensbank med nya erfarenheter, som i sin tur kan komma kunderna till gagn.

Många kunder uppskattar möjligheten att ha tillgång till en extern konsult som är dedikerad till regelverk och kvalitetssystem. De kan fokusera på försäljning, forskning och produktutveckling snarare än regulatoriska frågor, säger Ankie Karlsson.

KOMPETENS KRING TILLÄMPNING AV REGULATORISKA FRÅGOR

Symbioteqs konsulter har antingen en coachande roll eller ett helhetsansvar för kundens regulatoriska arbete. Vid behov kan någon av företagets specia-

lister kallas in. Man kan se en oroande trend i den medicintekniska branschen, där företag som tidigare arbetat med konsultverksamhet i andra branscher söker sig till medicinteknikbranschen utan förståelse för den specifika kompetens som krävs. Resultatet är att produkten inte uppfyller tillämpliga krav och kundens resa till lansering blir längre och dyrare.

– Vår verktygslåda är tillräckligt mångsidig för att vi ska kunna stötta våra kunder, oavsett vilken fas de befinner sig i. I takt med att regelverken uppdateras ökar kraven på rätt kompetens, det räcker inte att konstruera en medicinteknisk produkt, man måste förstå regelverket bakom och kraven på produktsäkerhet. Det är vår kärnkompetens, vilket förstås innebär att vi ständigt håller oss regulatoriskt uppdaterade, säger Ankie Karlsson.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

11

PROFILINTERVJU

»Det viktigaste med vårdcoacherna är att

livskvaliteten ökar för patienten samtidigt som vården blir mer effektiv.

Godkända läke­ medel ger trygghet

minimera vårdskadorna och öka jämlikheten i den svenska sjukvården. Med en nationell satsning som denna sätts denna fråga högt på agendan och jag delar den viktiga ambitionen om en nollvision av undvikbara vårdskador.

Och hon fortsätter: – Varje år skadas 100 000 patienter inom hälso- och sjukvården, bara i Sverige. Det leder till i genomsnitt sex extra vårddygn, vilket tillsammans motsvarar fyra till fem normalstora sjukhus. Och inom vilket annat område av samhället hade vi accepterat att cirka 3 000 personer dör varje år till följd av undvikbara skador, frågar hon retoriskt och hänvisar till fakta från Socialstyrelsen.

Felaktiga diagnoser är ett stort problem som hon vill lyfta fram och ett sätt är att arbeta i multidisciplinära team så att alla medicinska specialister ger en gemensam analys av patientens behov.

Hon håller med om att den på vissa ställen höga omsättningen av läkare är ett problem. Tilltron till vården är viktig.

– När vi sjösatte patientvalsreformen Vårdval Stockholm och tillät valfrihet i sjukvården gav vi också patienter möjlighet att välja sin egen doktor eller vårdcentral.

Nytänkande och innovation behövs verkligen inom vården menar Filippa Reinfeldt.

– Utöver att eliminera rena felbehandlingar och därmed mänskligt lidande finns det sannolikt mycket att göra genom att förbättra samarbetet i och mellan professionerna. Genom att dessutom arbeta bort krångel och tidstjuvar så tror jag även att stressen för våra medarbetare kan minskas.

Smart fakta Filippa Désirée Amanda Cay Reinfeldt, 45, är sedan 2006 är hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting där hon varit förtroendevald sedan 1994. Mellan 2002 och 2006 var hon kommunalråd i Täby kommun. 2005-2006 var hon kommunstyrelsens ordförande, den yngsta någonsin och den första kvinnan på posten.

Källa: Läkemedelsverket

Ta hand om din syn Synen är det viktigaste sinnet vi har, den måste vi vara rädda om! Är du själv drabbad av ögonsjukdom eller har anhörig som är det? Tänk på: • Ju tidigare du får en diagnos, desto bättre är dina utsikter för en effektiv behandling • Att du har rätt att få information om vilka behandlingar som är godkända för din sjukdom • Läs mer om ögonsjukdomar på www.raddasynen.se • När du fått viss behandling ordinerad kan du läsa om den på fass.se

Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby.

Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se

SE1212067324

mer sjukvård åt fler och därför arbetar vi med många strategier parallellt,

Tilliten – att trygghet och en förtroendefull kemi uppstår – mellan patient och läkare skapar trygghet för patienten och ökar därmed kvaliteten i sjukvården. För det är patienternas upplevelse av tillgänglighet och kva-

litet i sjukvården som har betydelse i sammanhanget. Här går det i rätt riktning, menar Filippa Reinfeldt.

– Vi kan från landstingets sida se att det har tillkommit 40 nya vårdcentraler sedan valfrihetsreformen infördes och att läkarbesöken ökade särskilt i de socioekonomisk svaga områdena, vilket innebär att sjukvården blivit mer jämlik. Men fortfarande finns det mer att göra för att öka valfriheten och jämlikheten i sjukvården över hela landet.

Alla läkemedel och apotek granskas och godkänns av Läkemedelsverket för tillgång till säkra mediciner. Svenska apotek måste ha tillstånd av myndigheten för att få bedriva verksamhet. Läkemedel som finns på godkända apotek är kontrollerade hela vägen från utveckling och tillverkning till distribution och försäljning.

Att köpa receptbelagda läkemedel i en annan butik än ett godkänt apotek innebär en hälsorisk. Enligt en enkät som Läkemedelsverket låtit göra baserad på 3 500 personer i åldrarna 15 till 64 år visar att konsumenter är medvetna om vissa av riskerna med att köpa läkemedel från osäkra eller olagliga källor. Men en femtedel kan ändå tänka sig att handla receptbelagda läkemedel i andra butiker än apotek – utan såväl recept eller läkarkontakt.

Som konsument har man inte särskilt stora möjligheter att bedöma kvaliteten på läkemedel man köper via oseriösa webbplatser, och medicinerna kan i princip innehålla vad som helst. Läkemedelförsäkringen gäller dessutom inte om man tar skada av ett olagligt läkemedel.

Oseriösa webbplatser ska givetvis inte förväxlas med godkända apoteks webbplatser där det kan vara tillåtet att köpa receptbelagda läkemedel på samma sätt som på fysiska apotek – med recept som man fått i samband med en vårdkontakt.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

f r amtid

läkemedel

Jämställda läkare

Nya läkemedel och behandlingsmetoder driver på kunskaperna som behövs hos vårdpersonalen. Men innovationer behövs även i arbetssätt.

Medicin som både atom och bit Från att medicinera då sjukdomen brutit ut, blir det allt viktigare att sätta in en förebyggande behandling anpassad till den enskilde individen.

» Vi i Sverige står oss väl i tätklungan av smart teknik.

text Waldemar Ingdahl

Gränserna mellan behandlande, lindrande, förebyggande och prestationshöjande medicin suddas ut. Informationsmängderna inom vården ökar, liksom behovet av kompetens inom nya områden som bioteknik, informatik och kundrelationer. Modern medicin är teknologiskt avancerad och därför mycket kostsam. Det bromsas av sjukvårdens budgettak och kostnadsövervakning, frågan är vilken tillgänglighet och kvalitet som vården kan erbjuda i framtiden?

Många vill ta ansvar för sin hälsa, förstå den bättre och få välja själva mellan behandlingar. Patientgrupper på nätet blir allt viktigare som informationskällor, stöd, påtryckare och kanske även som friskvårdsleverantörer. Medicinen går från att bota en akut sjukdom till att förkorta tiden som patienten är sjuk under sin livstid.

utvecklingen leder också till utmaningar för de antaganden vi gör om vården. Kommer framtidens sjukhus att vara ett campus där olika kliniker och företag tillhandahåller högspecialiserad vård, eller kommer de att vara ett virtuellt nätverk där bara de allvarligaste sjukDen tekniska

R MIÄ !

PRE a säng r ny å v av

Daniel Forslund

domarna kräver att man åker längre än till närmsta vårdcentral?

Biologiska molekylers storlek räknas i nanometer, en miljarddels meter. Forskning på nanomedicin ger möjligheten att påverka kroppens celler på nära håll. Forskare vid KTH, Karolinska Institutet och Chalmers har tillsammans utvecklat teranostiska nanopartiklar – teranostik betyder att de både ställer diagnos och behandlar sjukdomen. Nanopartiklarna togs fram för att leverera läkemedlet på rätt ställe mot bröstcancer. Precisionen är viktig för cancer som är svår att behandla med cellgift, då det slår mot alla i kroppen som delar sig snabbt, inte bara cancern. Nanopartiklarna kan studera infektioner på extremt detaljerad nivå. Forskningen har visat goda resultat i laboratoriet och tekniken ska testas om den fungerar i människokroppen.

Framsteg har också gjorts inom cancerforskningen för att vända kroppens immunförsvar till att bli ett aktivt vapen mot cellförändringarna.

Vid Karolinska Institutet forskar man på att framställa antikroppar som hindrar cancerceller från att växa.

Farmakogenetiken handlar om den individualiserade medicinen, att kunna få ett läkemedel som är precist anpassat till den egna ämnesomsättningen. Forskningen hjälper till att testa om patienten är genetiskt känslig för ett läkemedel och kan drabbas av biverkningar.

Kroniska sjukdomar blir vanligare, de utvecklas långsamt och går ofta inte riktigt att bota, även om de kräver mycket medicinering. Exempel är diabetes, reumatism och Alzheimers där det görs mycket forskning på nya mediciner som ofta tas under resten av patientens liv.

Nya läkemedel och behandlingsmetoder driver på kunskaperna som behövs hos vårdpersonalen. För att dra största möjliga nytta ur dem behövs även innovationer i arbetssätt.

Alltfler sjukdomar går att påverka av livsstilsfaktorer som motion, kosthållning och arbetssätt.

Daniel Forslund är chefsstrateg för vårdutveckling på innovationsmyndigheten Vinnova. Han berättar entusiastiskt från konferensen han befinner sig på, HIMSS 2013 i New Orleans, där det senaste inom e-hälsa visas upp. E-hälsa är ett samlingsnamn för vård och stöd på distans, där informations- och ­kommunikationsverktyg används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning. På HIMSS-konferensen talades det även om m-hälsa, där patientens mobiltelefon eller smartphone används för att nå ut med medicinsk information. − Vi i Sverige står oss väl i tätklungan av smart teknik, observerar Forslund i New Orleans, då vi började tidigt på 90-talet med att digitalisera patientjournalerna och medicinska data.

Forslund är att det görs fler appar för att hjälpa både läkare och patient och att apparna även används i läkarens beslutsstödssystem för att minska antalet fel och för att höja kvaliteten på vården. Det ger patienten möjligheten att delta i planeringen av sin vård och kunna dra nytta av den individanpassade medicinen.

Pådrivande för

Jämställdhetsbegreppet introducerades politiskt i slutet av 1960-talet för att skilja ut kön från jämlikhet. Med jämställdhet menas att kvinnor och män ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter på väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat jämn fördelning av makt och inflytande, lika villkor och förutsättningar vad gäller arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet och delat ansvar för hem och barn. Har kvinnor och män inom läkarkåren samma villkor i arbetslivet och lika lön för lika arbete? Kvinnor och män är jämställda i Sverige – är det en myt eller verklighet?

Jämställda läkare är ett program från Sveriges läkarförbund för genusneutrala villkor för läkares yrkesliv och karriärmöjligheter. För att uppnå jämställdhet inom läkarkåren behövs kunskap om mäns och kvinnors olika livs- och arbetsvillkor, och att dessa olika villkor synliggörs, att varje fråga som berör individer prövas ur ett jämställdhetsperspektiv. För att uppnå verklig och varaktig förändring krävs både vilja till förändring och mod att våga se.

Källa: Sveriges Läkarförbund

Prognos för ­nyexaminerade till år 2017 I dag är det upp till sex månaders väntetid för att få påbörja sin AT-tjänstgöring, vilket trots en brist på läkare gör att arbetsmarknaden för nyexaminerade får sägas vara i balans. För erfarna läkare är det liten konkurrens om jobben.

Det råder hög efterfrågan på specialister inom de allra flesta specialiteter. En del specialiteter har allvarlig brist på läkare, till exempel allmänmedicin, patologi och psykiatri.

Medianlönen år 2011 var för AT-läkare 28 500 kr/mån och för ST-läkare 39 700 kr/ mån.

Färdiga specialistläkare hade en medianlön på 53 100 kronor/mån och överläkare 63 700 kr/mån.

Därutöver tillkommer för de flesta läkare ersättning för jour och beredskapstjänstgöring.

Flertalet läkare i Sverige, cirka 80 procent, är anställda av landsting och kommuner vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är exempelvis privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning.

Källa: SACO

EN SÄKRARE FRAMTID MEDICA EXPO 14-15 maj Monter C:07

Läs mer på www.proton.se/caretec

Fyra starka Låt ossstarka ta hand om dina journaler argument argument Vill resurser och ägna mer tid tid åt dina Vill du du frigöra frigöraeller elleromdisponera omdisponeramottagningens mottagningens resurser och ägna mer åt dina Vill du frigöra eller omdisponera mottagningens resurser och ägna mer tid åt dina patienter?

Våra erbjudanden förenklar och effektiviserar din vardag.

Ta kontrollen patienter?Våra Våraerbjudanden erbjudandenförenklar förenklaroch och effektiviserar vardag.

Ta kontrollen patienter? effektiviserar dindin vardag.

Ta kontrollen över din tid genom att låta Conscriptor sköta din journalhantering. över din dintid tidgenom genomatt attlåta låtaConscriptor Conscriptorsköta sköta din journalhantering. över din journalhantering.

Conscriptors digitala journalhantering via nätet förenklar och effektiviserar din vardag.

Conscriptorsdigitala digitalajournalhantering journalhanteringviavianätet nätet förenklar och effektiviserar vardag.

Conscriptors förenklar och effektiviserar dindin vardag.

Våra läkarsekreterare har lång erfarenhet och är väl förtrogna med vokabulär och termer.

Våra ärär välväl förtrogna med vokabulär ochoch termer.

Våra läkarsekreterare läkarsekreterarehar harlång långerfarenhet erfarenhetoch och förtrogna med vokabulär termer.

Frigör tid Frigör Frigör tid tid

Spara Spara Spara personalpersonalpersonalresurser resurser resurser

Inom Inom Inom 24 timmar 24 24timmar timmar

Enligt Enligt Enligt dina rutiner dina rutiner dina rutiner

11 22 33 44 Ägna tiden åt dina patienter, vi tar hand om resten. Ägna Ägna tiden tiden åt åtdina dinapatienter, patienter,vivitar tarhand handom omresten. resten.

Kontakta Kontakta oss oss på på Kontakta oss på 031-67 020-12 82 13 00 50 eller eller info@conscriptor.se info@conscriptor.se 031-67 82 00 eller info@conscriptor.se

www.conscriptor.se www.conscriptor.se www.conscriptor.se

Annons i SvD2_2013_draft1.indd 1

Mer tid till vården

2013-04-24 13:53:06

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

a kt uellt

medicinteknik

» Tekniken kan

öka patient­ säkerheten och det är viktig att ha en nollvision Anna Lefevre Skjöldebrand

I dag händer det mycket inom hemsjukvården där produkterna blir alltmer självinstruerande och minskar risken betydligt för patientskador, berättar Anna Lefevre Skjöldebrand.

Medicinteknik grundpelare för modern sjukvård

text Sara Leijonhufvud

Som bekant är Sverige historiskt starkt inom medicintekniska innovationer. Pacemakern, ultraljudet, strålkniven och den konstgjorda njuren är bara några exempel på svensk medicinteknik som vi kan vara stolta över. Den svenska framgången är ett resultat av en god samverkan mellan vård, industri och akademi.

Den medicintekniska branschen innefattar allt från tung utrustning som röntgenapparatur och hjärt- och lungmaskiner till mindre produkter som kanyler, förband och inkontinensprodukter, även it-system som används i vården och som hjälpmedel.

Det sker en ständig utveckling på patientsäkerhetsområdet. En välkänd säkerhetslösning som dessvärre ännu inte används fullt ut i vården är de stickskyddade kanylerna, vilka minskar risken för vårdpersonalen att skada sig.

– Det händer även mycket inom hemsjukvården där produkterna blir alltmer självinstruerande och minskar risken betydligt för patientskador.

Ett sådant område är till exempel hemdialys. Inom området eHälsa händer det också mycket. Vi ser att distansmonitorering utvecklas i allt snabbare takt, likaså elektroniska patientjournalsystem som larmar om man till exempel förskriver ett läkemedel som inte passar med andra läkemedel som patienten redan tar, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech. har en direkt avgörande betydelse för diagnostik och behandling. Det är till exempel väl känt att en tidigt ställd cancerdiagnos är avgörande för om den är behandlingsbar eller inte.

Medicintekniska produkter

»Medicintekniska

produkter har en direkt avgörande ­betydelse för diagnostik och behandling.

Och inom diabetes är det viktigt att patienten kan läsa av sina blodsockervärden för att kunna dosera sitt insulin. På behandlingssidan finns till exempel pacemakern som reglerar en ojämn hjärtrytm och en implanterbar defibrillator som minskar risken för plötsligt hjärtstopp. Det finns en rad olika förband som effektivt läker svåra bensår, ett stort och tyvärr ofta osynligt problem i vården.

Vi har även en stor mängd teknologi som hjälper kirurgen att genomföra livräddande operationer; såväl förbrukningsartiklar, operationsredskap och hjärt- och lung-

Le

Hjälpmedel för alla!

Mässan som skapar möjligheter, möten och frihet.

Tack för i år, välkomna åter!

14 -16 april 2015 Svenska Mässan, Göteborg Besök vår hemsida, www.levafungera.se

maskiner. Listan skulle kunna göras mycket längre. dagligen i kontakt med flera olika typer av medicinteknik och komplexiteten i vårdprocesserna är hög.

– Vi får indikationer på att ett område där det emellanåt brister är den tid och de resurser som avsätts för utbildning av vårdpersonalen. Naturligtvis ökar risken för fel om man inte har fått tid och utbildning för att lära sig hantera en ny produkt. Stress och tidsbrist är också något som ökar risken för misstag och det är svårt att helt eliminera detta. Tekniken kan öka patientsäkerheten och det är viktig att ha en nollvision. Inget annat vore acceptabelt, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

Vårdpersonalen kommer

Vilka utmaningar står vi då inför vid utveckling av ny medicinteknik?

– Framför allt två stora utmaningar. Dels är det svårigheten att få in nya innovationer i vården.

De flesta upphandlingar i dag lägger alltför stor vikt vid lägsta pris och

kan inte utvärdera den lösning som ger lägsta totalkostnad för vården och samhället. På så sätt missar man innovationerna. Den andra utmaningen är att vården i dag är alltför fokuserad på att producera vård. Väntrummen är fulla med patienter och man hinner därför inte lägga tid på att verksamhetsutveckla vården för att kunna möta morgondagens verklighet. Resultatet blir att man upphandlar gårdagens lösningar i stället för att vara visionärer, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

Smart fakta I Sverige står medicinteknik för cirka 5 procent av den totala sjukvårdsbudgeten. 4,2 procent är snittet för Europa.

Branschen är novationsintensiv och sysselsätter cirka 20 000 personer i Sverige.

Källa: Swedish Medtech.

g. lse. per da eve l r p e up ng glig å gå eha kelt tv b li en s en edel. en b dosera r å v kem Låt roppar fritt lä t ond Recep n ög y l o cr

Den pollentid nu kommer med lust och fägring stor

LINDRAR ÖGONBESVÄR VID POLLENALLERGI Lecrolyn® ögondroppar (natriumkromoglikat 40 mg/ml); Receptfritt läkemedel (F)Indikation: Allergisk konjunktivit. Dosering: Normaldos för vuxna och barn är 1-2 droppar i vardera ögat 2 gånger dagligen. Varningar och försiktighet: Droppflaskan innehåller konserveringsmedel och bör ej ges till patienter med mjuka kontaktlinser. Förpackningar & förmån: 5 ml droppflaska F, 60X0,25 ml endosbehållare F, 20x0,25 ml endosbehållare EF. För pris & ytterligare information: se www.fass.se. Datum för översyn av SPC: 090416.

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • www.santen.se

LEC 1304-05

Medicinteknik är ett brett område och exemplen är många på produkter och lösningar som höjer patientsäkerheten och lägger grunden för en långsiktigt hållbar vård.

Foto Staffan Larson

Patientsäkerhetsutbildning på KTH På KTH kan du fördjupa dig i patientsäkerhet på akademisk nivå.

Utbildningen har ett tydligt systemperspektiv och utgår från den senaste säkerhetsforskningen inom sjukvården och andra högriskbranscher.

I september 2013 startar den sjunde omgången av uppdragsutbildningen ”Patientsäkerhet – teori och praktik 15 hp”.

Målgruppen är chefer på olika nivåer inom hälso- och sjukvårdsystemet, men även andra med intresse och ansvar för patientsäkerhetsfrågor.

Deltagarna ges fördjupad kunskap och insikt om viktiga förutsättningar för att uppnå hög säkerhet i hälso- och sjukvården samt orientering i teorier och metoder för detta.

Utbildningen bedrivs i seminarieform med medverkan av flera internationellt kända experter från olika högriskverksamheter samt från hälso- och sjukvården.

Varje seminarium utgår från ett av följande teman: 1. Säkerhet- och systemsyn 2. Organisations- och kulturfrågor 3. Patientens delaktighet, personalens arbetsmiljö och säkerhet 4. Människan som resurs 5. Teknik och säkerhet 6. Verktyg och metoder för säkerhetsarbete Seminarierna bygger på aktivt deltagande i form av diskussioner och utbyte av erfarenheter.

Kursdeltagarna väljer ett problem- eller riskområde från sin egen verksamhet som de under kursens gång i uppsatsform belyser utifrån de olika temana. Uppsatsen ska sedan utmynna i en handlingsplan som redovisas vid slutseminariet.

”Kursen är värdefull för alla som arbetar med säkerhet i sjukvården, inte minst för dem som arbetar i ledande befattningar. Den ger en utförlig och nyanserad bild av patientsäkerhet ur flera perspektiv, belyser underliggande teoribildning och forskningsrön på ett utmärkt sätt och ger kursdeltagaren en fördjupad förståelse för ämnet.”

Mats Tullberg, chefläkare och docent vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

”Patientsäkerhetsutbildningen är den i särklass viktigaste utbildningen jag har gått och även en av de bästa. Utbildningen ger en insikt i vad det innebär att arbeta i en s.k. högriskorganisation, om sambandet mellan människa, teknik och organisation och om människan som resurs i den komplexa och dynamiska organisationen. Jag kan varmt rekommendera!”

Alicia Korszunowa, chefsjuksköterska, M82, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Sista anmälningsdatum 31maj 2013 Start: 5-6 september 2013 Avslut: 13-14 mars 2014 Pris: 42 500 kronor exkl. moms.

Kostnad för kurslitteratur tillkommer Kontaktperson: Sanny Shamoun, sanny.shamoun@sth.kth.se, tel. 08-790 94 55 Hemsida: www.kth.se/sth

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

f okus

äldreomsorg

» Vi är friskare

» Mätbarheten

en längre tid men vi lever längre med sjukdomarna.

är viktig för att kunna följa upp och förbättra.

Marie Brandvold

Sven-Erik Wånell

Åldersgruppen 85 år eller äldre växer och de kommer att behöva mer bostadsanpassning, larmtjänster, färdtjänst, hemtjänst och särskilda boenden.

Kan bra äldreomsorg säkras?

Fler blir äldre och är friska högt upp i åldrarna. När vård behövs blir kraven höga. Kan äldreomsorgen bli mer flexibel och lätt att mäta? text Waldemar Ingdahl

Vi vill inte bli gamla som äldreomsorgen ser ut i dag, därför att vi som kommer att bli framtidens äldreomsorgskonsumenter inte ser våra anspråk och förväntningar uppfyllas av samtidens omsorg. Våra dagars äldreomsorg och hemtjänst sker under förhållanden som skulle anses som normala eller godtagbara för 30 år sedan. av befolkningen i Stockholms län kommer att öka på 2020-talet samtidigt som de i yrkesverksam ålder minskar sin andel. Konsekvensen är att allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler äldre samtidigt som de äldres behov De äldres andel

av vård och omsorg med tiden ökar och förändras. Det är åldersgruppen på 85 år eller äldre som växer och de kommer att behöva mer bostadsanpassning, larmtjänster, hemsänd mat, dagverksamhet, färdtjänst, hemtjänst och särskilda boenden, sjukhus och vårdcentraler med krav på personal som är tillgänglig dygnet runt. Fler äldre kommer att betyda högre kostnader för äldreomsorgen, oberoende av hur omsorgen finansieras, kostnaderna kommer högre upp i åldrarna.

Bristen på utbildad personal kommer att fortsätta. var före sin egen pension direktör på stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning. − Vi är friskare en längre tid men vi lever längre med sjukdomarna.

Demenssjukdomarna ökar då man för tio/tjugo år sedan i stället dog av hjärt-kärlsjukdomar eller stroke, förklarar Wånell.

De med störst behov prioriteras av kommunerna som är ansvariga för äld-

Sven-Erik Wånell

Kunskap och tillit för en säkrare vård

Norrtälje Lidingö Solna Stockholms innerstad

ASiH Vallentuna Vaxholm Danderyd Täby Österåker

VÅRDVAL

Många svårt sjuka önskar bo kvar hemma och leva ett så rikt liv som möjligt trots sin sjukdom. Det är möjligt med hjälp av Förenade Care och Avancerad Sjukvård i Hemmet, ASiH. Våra team erbjuder en helhetsvård till de svårast sjuka och ger stöd till närstående. Vårt kunnande kan lindra och vi kan hjälpa våra patienter till en så bra livskvalitet som det bara är möjligt. Det kan möjliggöra att leva livet även när det börjar ta slut.

Förenade Care är ett familjeföretag inom vård, omvårdnad och service.

Multisite-certifierat inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö.

www.forenadecare.com

reomsorgen och gör behovsprövningen. − Det särskilda boendet är till för dem med somatiska sjukdomar som är klara i huvudet men på kort sikt inte kan bo hemma, eller för dem som är friska i kroppen men demenssjuka, påpekar Wånell.

»Boendet behöver

anpassas till behov, som ett annat moders­ mål än s­ venska eller för döva. särskilda boenden i flera av länets kommuner. Boendet behöver anpassas till behov, som ett annat modersmål än svenska eller för döva. Det har funnits sedan 1940-talet då Judiska sjukhemmet grundades och nu finns till exempel boenden där personalen talar finska, spanska Det är brist på

eller persiska genom samarbete mellan kommun, föreningar och entreprenörer. är ansvarig för området hälso- och sjukvård på SIS Swedish Standards Institute, en ideell förening som utarbetar standarder.

SIS har fått regeringens uppdrag att ta fram standarder för kvalitet inom äldreboenden och hemtjänsten. − Vi arbetar tillsammans med ett femtiotal organisationer som till exempel kommuner, vårdprofessioner, patientorganisationer och privata vårdbolag. Mätbarheten är viktig för att kunna följa upp och förbättra, och parterna kan få upp allt på bordet och gemensamt ta fram krav och kvalitetsindikatorer.

Marie Brandvold

Standardisering ka n

öka patientsäkerheten och spara resurser om partnerna kan enas om en tydlig definition av kvalitet och patientsäkerhet och bygga flödet runt det.

Kommer robotar i framtiden att kunna ge personlig omvårdnad? De kommer troligen inte att se ut som en

robotbetjänt, men som specialiserade maskiner som hjälper äldre att klara sig själva i hemmet. Ett exempel är robotarmen Bestic som för mat till munnen.

Teknik, som datorer med videotelefon, underlättar för vårdgivare och anhöriga att ha kontakt med de äldre.

Med hjälp av sensorer i form av ett armband som mäter kroppsfunktioner, kan man hålla uppsikt över om problem uppstår utan att som första steg behöva åka till sjukhuset.

Smart fakta Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre.

Den dryga miljard som regeringen satsar under 2013 kommer att vara resultatbaserat stöd till kommuner och landsting för att främja en sammanhållen vårdkedja, bättre läkemedelsanvändning, en god demensvård m.m.

Källa: regeringen.se

DET GODA BOENDET Det allra viktigaste för oss på HSB Omsorg är att våra kunder ska känna sig trygga i boendet med den vård och omsorg vi ger, oavsett om de bor kvar hemma eller på ett boende som vi driver. Grundtanken i vår verksamhet är att kunden själv utformar sin omsorg och blir personligt bemött med respekt och medmänsklighet. Det kallar vi för det goda boendet.

Varmt välkommen till HSB Omsorg!

010-442 16 00 info@omsorg.hsb.se www.hsbomsorg.se

ANNONS

Säkrare och effektivare i operationssalen I en operationssal behövs datorer för att bland annat sköta all administration kring en operation, och för att lättare övervaka den. På operationsavdelningen registreras allt som händer med patienten både före, under och efter operationen. På sjukhuset Arvika använder man sig av planerings- och registreringsverktyget Provisio. Vid ett operativt ingrepp behöver man även ha tillgång till patientens journal, kunna titta på röntgenbilder, lab-svar eller något liknande. Detta för att underlätta läkarnas arbete och framförallt för att öka patientsäkerheten.

Flytta alla datorer Samtidigt har man en situation där man vill ha så lite teknisk utrustning som möjligt i en operationssal. Varför är det så?

Ove Lundström, medicinteknisk ingenjör, förklarar: – Datorer alstrar värme. I en operationssal är det problematiskt eftersom man måste hålla en jämn temperatur i rummet då man opererar på en patient.

Värmen gör att man måste öka ventilationen vilket leder till att mer kyld luft sätts i omlopp, draget ökar även risken för fler bakterier. Men vi lever i ett samhälle där tekniken tar allt större plats vilket är bra på ett sätt, men som också skapar vissa problem. På sjukhuset i Arvika ville man göra någonting åt saken. När det var dags att bygga om de fem operationssalarna letade man efter en lösning där man kunde utnyttja den moderna tekniken samtidigt som den inte skulle ”vara i vägen”. Lösningen blev Ove Lundström Medicinteknisk ingenjör.

FOTO: Privat

DATORER I TEKNIKRUMMET. På sjukhuset i Arvika finns bara skärmar och tangentbord i operationsrummet.

att flytta alla datorerna till teknikrummet på OP-avdelningen. Allt som blev kvar i operationsrummet var skärmar och tangentbord. Teknikrummet var redan på plats sedan tidigare, kylt och med rack.

Så att flytta in där var inga problem.

Sedan drog man fiberkablar till de olika operationssalarnas skärmar. Fördelarna med flytten var många. – För det första

så blir det mindre spring i salarna, säger Ove Lundström. Om någonting går fel och om op-avdelningens it-ansvarige då behöver komma åt datorn, behöver de också komma in i salen. Konsekvensen blir att operationen måste stanna av, tar längre tid och kostar mer pengar. Nu sköts all datoradministration ifrån teknikrummet. En växel gör att teknikerna

FRÅGOR & SVAR n Förutom fördelarna med ökad hygien, mindre spring och säkrare miljöer för både datorer och patienter har ni sett några andra fördelar?

– Skall en dator stå i en operationssal måste den vara medicinskt klassad. Det innebär ökade investeringskostnader.

Nu använder vi vanliga pc-datorer. n Innebär det något för driftsäkerheten?

– Går någonting sönder är det sällsynt att man har reservdelar hemma till denna typ av datorer. Då riskerar man att

datorn måste tas ur bruk till dess att vi kan laga den. Med den lösningen vi har nu blir det mycket smidigare även på det sättet. Dessutom kan vi köra alla uppgraderingar samtidigt, i stället för att gå runt från sal till sal när det inte opereras.

Där sparar vi också tid och pengar. n Ser du några brister med det här systemet?

– Egentligen inte. Vi har bara fem operationssalar på Arvika sjukhus och dessutom redan ett teknikrum på plats.

På ett större sjukhus kan det kanske vara svårare att implementera.

kan sitta där och se exakt samma saker som visas i operationssalarna och sätta in sina åtgärder utifrån.

Bättre arbetsmiljö – Teknikerna behöver inte ta på gröna operationskläder, eller överhuvudtaget vara i närheten av patienterna. Klart att det också innebär ökad hygiensäkerhet.

Men också ökad flexibilitet. För läkare och övrig personal innebär det här också en bättre arbetsmiljö eftersom avbrott och spring inte distraherar länge. Det blir mindre ljud i salarna och dessutom så samlar datorer damm, något man försöker att ha så lite som möjligt av när man opererar. Ove Lundström talar om hur viktigt det var att hitta en samarbetspartner som förstod att det inte handlar om vanlig administration utan att många gånger så hänger människors liv på en lös tråd när man opererar. – Det är avgörande att de förstår vilken säkerhetsnivå det hela handlar om.

JOHAN THORNTON

Black Box Network Services – världens största företag inom datakommunikation Black Box har 194 kontor och är representerade i 141 länder. Man har 175 000 kunder, omsättningen är 1 Miljard USD. I Sverige har Black Box ca 50 st anställda och omsätter 70 miljoner SEK. Vi har två kontor varav ett jobbar med installationer och det andra med produkter och lösningar.

I Sverige är vårt fokus på KVMförlängning, Digital Signage samt Säkerhetslösningar.

Inom Sjukvården har våra lösningar blivit speciellt uppskattade. Man blir effektivare, får en bättre arbetsmiljö samt att man snabbt kan göra Return On Investment. I år firar Black Box 30 år i Sverige.

Sven Lidgren Vd Black Box AB

YSTAD SjUKhUS

DANDERYD SjUKhUS

ARVIKA SjUKhUS

KVM Extenders i operationssalarna

Tekniklösning effektiviserar

Säkert med dator UTAN dator...

Samtidigt som operationssalarna inom hälso- och sjukvården blir allt mer datoriserade finns det sjukhus som väljer att flytta ut datorerna ur operationssalarna. Ystads lasarett är ett av dem.

Läkarna tillbringar många timmar vid datorskärmar i granskningsrum på avdelningen för Klinisk Fysiologi. Att samla datorerna i ett enda serverrum och med en KVM-Extenderlösning har man förlängt avståndet mellan datorerna och användarverktygen.

Det är precis som på en smutsig arbetsplats inom till exempel industrin där du kanske inte vill ha datorn direkt i allt smuts och damm. Vi gör det av samma princip men av andra skäl, vi vill inte ha in datorerna i operationssalarna eftersom de helt enkelt inte är godkända som medicinteknisk utrustning, berättar Kenneth Larsson på Ystads Lasaretts medicintekniska avdelning.

Lösningen är istället att använda sig av ett specialkomponerat system som de tagit fram tillsammans med it-företaget Black Box. Den största fördelen är rent ekonomisk då en medicintekniskt godkänd dator som får användas i direkt anslutning till

en patient kostar tiotusentals kronor mer än ordinära datorer.

– Vi kom med idén och Black Box hjälpte oss att hitta rätt produkter för det här systemet. Det fungerar i princip så att man sätter en dator någonstans utanför operationssalen och sedan helt sonika kopplar upp en monitor, en mus och ett tangentbord inne i operationssalen via lankablar och kvm switchar, säger Kenneth Larsson.

– Vi skulle bygga om ett våningsplan där vi utför ultraljudsundersökningar av hjärtat, med fem undersökningsrum samt en granskningsstation där man på bildskärmarna plockar upp bilderna som har genererats i undersökningsrummen, berättar Anders Nygren, avdelningschef Klinisk Fysiologi.

– Vi fick då möjlighet att både kunna förbättra och förenkla arbetssituationen genom Black Box KVM-lösning, berättar Lars-Göran Nordin, överläkare Klinisk Fysiologi Och det vi fick möjlighet till då var att kunna placera samtliga datorer i ett annat rum och bara behålla användarverktygen vid granskningsstationerna.

När vi sedan flyttade in i det nya granskningsrummet behövde vi heller inte installera någon luftkonditionering, eftersom det inte längre var nödvändigt i och med att de värmegenererande datorerna kunde avlägsnas, säger Lars-Göran Nordin.

Ett tangentbord och två bildskärmar vid varje arbetsstation är målet när allt är fullt utbyggt.

I operationssalarna på Arvika sjukhus, finns inga datorer. Men väl tangentbord, mus och skärm. – Alla datorer finns i ett väl kylt rum utanför salarna och innebär en billigare, flexiblare och säkrare lösning än att ha en specialanpassad dator i operationssalarna.

I en operationssal behövs datorer bland annat för att sköta all administration under operationen.

Problemet med datorer i operationssalar och röntgenavdelningar är att specialanpassade datorer är dyra och ambitionen är att ha så lite teknisk utrustning som möjligt i exempelvis en operationssal.

När landstinget i Värmland byggde om sina fem operationssalar på Arvika sjukhus hittade man tillsammans med Black Box en smidig och säker lösning på problemen. Själva datorn ligger idag utanför operationssalen, men är sammankopplad

via fiberkabel in till operationssalen där skärm, mus och tangentbord finns. Det gör att datorn avger värme och ljud i ett klimatkontrollerat datorrum där den har perfekt arbetsmiljö och där det är enkelt för it-stödpersonal att arbeta med datorerna.

a oss Kontaktsning! lö n e för Tel. 08-44 55 880 info@blackboxab.se www.blackboxab.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

kr önika

Nya innovationer behövs i vård och omsorg Sverige, liksom alla industriländer, står inför stora samhällsutmaningar såsom en åldrande befolkning, en ökning av livsstilsrelaterade sjukdomar och antibiotikaresistens. text johanna Adami, direktör och avdelningschef för hälsa på Vinnova, legitimerad läkare och professor i klinisk epidemiologi

Medborgare gör i dag dessutom helt andra anspråk på till exempel sammanhållna e-hälsotjänster, förbättrad tillgänglighet och skärpta kvalitetskrav på vård och omsorg. ställer nya krav på hälso- och sjukvården. Nya innovationer måste in och gammal ineffektiv teknik och arbetssätt bytas ut. Sjukvården måste bli bättre på att bjuda in företag och akademi för att skapa nya system som kan hjälpa till att spara tid, effektivisera arbetet och Allt detta

höja kvaliteten.

Ett exempel där Vinnova bidragit är testbäddar kopplade till vården.

Testbäddar erbjuder öppna test- och demonstrationsmiljöer som gör det möjligt för företag att utveckla, testa och införa nya produkter, tjänster och organisatoriska lösningar i nära samarbete med vård- och omsorgspersonal.

Tjänsten ”Mitt vårdflöde” är ett resultat av sådan samverkan och som möjliggör för patienten eller medborgaren att själv kunna gå in när som helst via dator eller telefon för att kontrollera status på till exempel remisser. I nästa steg kommer provsvar och enklare kommunikation, såsom meddelande om tid eller ändringar, att ges via tjänsten. I förlängningen blir medborgaren delaktig och får kontroll över sina vårdkontakter, inbokade tider, journaler, provsvar, läkemedelslistor och planerad vård.

område är hur svårt sjuka kan vårdas hemma med samma trygghet

Ett annat intressant

»Sjukvården måste

bli bättre på att bjuda in företag och akademi för att skapa nya system. och säkerhet som på sjukhus.

För att i stor skala kunna erbjuda behandling av cancersjuka i hemmet behöver en avancerad vårdplats anpassad för hemmet konstrueras. En sådan vårdplats måste både ge sjukhuspersonalen samma möjligheter till övervakning av patienten som på sjukhus, och ge möjligheter till direkt kommunikation mellan patient, sjukhuspersonal och mobila vårdteam.

Det finns stor potential att stimulera nya innovationer inom vård och omsorg genom att använda innovationsupphandling, det vill säga att offentlig sektor upphandlar produkter som marknaden i dag inte kan erbjuda, i stället för att begränsa upphandlingen till befintliga lösningar. På det sättet går det att höja effektiviteten i offentlig verksamhet, samtidigt som näringslivet får fram nya produkter som kan säljas på marknaden.

En annan spännande satsning är Robotdalen i Västerås som hjälper innovatörer och företag att utveckla och kommersialisera innovationer inom robotik, bland annat för hälsosektorn. Flera innovationer har uppkommit. Ett exempel är Giraff, en mobil robot som underlättar äldres kontakt med omvärlden, något som bidrar till att möta de behov som finns i ett samhälle med allt fler äldre i befolkningen.

Sverige har en lång tradition av att ta fram innovationer inom hälsoområdet, som till exempel respiratorn, den artificiella njuren och pacemakern. Vi har också en väl fungerande vård med en gedigen dokumentation av resultat, vilket ger oss ett försprång jämfört med många tillväxtländer.

Genom en ännu bättre samverkan mellan offentlig sektor, akademisk forskning och näringsliv, har Sverige goda möjligheter att ta fram nya innovationer som bidrar till att lösa viktiga samhällsutmaningar och som ger möjlighet till nya produkter och affärsmöjligheter för svenska företag.

Välkommen till Arisone Log In – bokning av bemanningssjuksköterskor på nätet cancer - allergi - miljö

Vi bryr oss om närmiljö, livsstil och hälsa Miljögifter och olämplig kost irriterar huden, påver Det ger störningar i immunförsvaret och inverkar på

För mer information:

Hösten 2010 utvecklades Arisone Log In, en bokningsportal med sjuksköterskor på internet. Idén med Arisone Log In är att vårdgivaren själv kan välja sjuksköterska och kontakta vid extra arbete.

Samtliga sjuksköterskor kontrolleras hos Socialstyrelsen och Ansvarsnämnden. Referenser kontrolleras och en personlig intervju hålls. De flesta sjuksköterskorna har fast jobb men vill jobba extra och se andra verksamheter.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Ring 08-34 59 90 cancerochallergifonden.se, info@cancerochallergifonden.se Godkänd som gåvomottagare Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen

073-1401585 www.arisone.se

U­FOLD forum för forskning om läkemedels­ och drogberoende

Kommande evenemang SemiNariUm: BEROENDE – DAGSAKTUELL KUNSKAP INOM ANDT och S 8 maj, kl. 10.00–15.15, Grönwallsalen, ingång 70 akademiska Sjukhuset. Vi belyser bland annat ungdomars relationer till droger, skadeeffekter av cannabis, tobak och snus samt uppföljningen av aNDT­strategin. arr: regeringens aNDT­ sekretariat, U­FOLD. TemakVäLL: KONSTEN ATT INTE KÖPA UT TILL SIN TONÅRING 14 maj, kl. 18.00, Hörsal iV, Universitetshuset. med skolavslutningen runt hörnet samtalar vi kring argument och tips hur vi bemöter tonåringen som vill att vi ska köpa ut. arr: Länsstyrelsen i Uppsala län, U­FOLD.

U-FOLD är en viktig plattform där nya veten­ skapliga landvinningar snabbt kan kommuni­ ceras mellan forskningsområden och sedan med praktiker ute i samhället. Det säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet och koordinator för U-FOLD

ATT BRYTA VÄGEN MOT MISSBRUK U­FOLD är länken mellan Uppsalas forskning, prevention och be­ handling av läkemedels­ och drogberoende. Vårt nätverk samlar bred erfarenhet, ny kunskap och skilda perspektiv. mötet bidrar till ökad förståelse och ett gemensamt förhållningssätt kring beroendekedjans mekanismer. Tillsammans skapar vi nya metoder att bryta vägen mot missbruk. i samverkan effektiviserar vi införandet av nya rön i pre­ ventiva insatser, vård och rättsliga åtgärder.

mÖTeSPLaTS U-FOLD: BRUKARENS PERSPEKTIV 23 maj, kl. 09.00–12.00, katedralkaféet. Hur är det egentligen ställt med inklusion och brukarinflytande? U­FOLD sätter fokus på ett alltför ofta förbisett perspektiv. arr: U­FOLD. U-FOLD i ALMEDALSVECKAN 2013 2 juli, kl 14­15 samt 4 juli, kl. 9­10 och 14–15, Visby. Vid årets almedalsvecka arrangerar U­FOLD seminarierna Vem ska springa sista sträckan? och är det farligt – Fråga forskarna samt är det dags att legalisera Cannabis i Sverige? arr: U­FOLD. Läs mer om aktuella evenemang på www.ufold.uu.se/evenemang maila till info@ufold.uu.se för att få vårt digitala nyhetsbrev.

U-FOLD, Box 591, 751 24 Uppsala info@ufold.uu.se, www.ufold.uu.se

Vi kan hjälpa dig som lider av mag-/tarmbesvär!

Vill du slippa väntetider, snabbt bli av med dina besvär och kanske vara tillbaka på arbetet så snart som möjligt efter en operation? Då kan detta vara ett bra alternativ för dig.

Titthålskirurgi inom mag-/tarmområdet är ännu ganska ovanligt i Sverige men gör att ingreppet blir mycket skonsammare och att risken för postoperativa besvär minskar. Vår specialist, Ulf Kressner, som är en av landets mest erfarna kirurger inom detta område, handhar både utredning och operation.

Exempel på sjukdomar: • Anala åkommor • Sjukdomar i ändtarmens mynning som hemorrojder • Slemhinnesprickor • Fistlar • Ändtarmsframfall • Besvärande tarmfickor • Inflammatorisk tarmsjukdom.

Boka en tid för utredning så hjälper vi dig.

Ring oss på 08-32 62 20.

CENTRUM

FÖR TITTHÅLSKIRURGI

Ulf Kressner, docent och specialist i kirurgi, har mångårig erfarenhet av kolorektal kirurgi. Sedan 1996 har Ulf ägnat sig åt laparoskopisk tarmkirurgi (titthålskirurgi) och är en av landets mest erfarna kirurger inom detta område.

CFTK, som är en privat klinik ägd av Capio, samarbetar med ett flertal försäkringsbolag ang privata vårdförsäkringar.

www.cftk.se

VÅR KUNSKAP ÄR DIN SÄKERHET! På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar och driver Mawell projektet Infektionsverktyget. Där arbetar vi för att skapa ett nationellt enhetligt IT-stöd som ska användas i lokalt förbättringsarbete. Syftet är att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika.

Vi leder utvecklingen inom eTjänster för sjukvården.

Konsulttjänster – Mawell leder projekt och levererar kunskapstjänster till Landsting, Kommuner samt på Nationell- och EU-nivå. Vi är marknadsledande inom hälsoinformatik och har hög kompetens inom arkitektur och utveckling.

www.mawell.se