St-lukas-2012-3

Lukas

Sankt

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se

psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige • Höst 2012

Robin

on

Olauss

len 3 Ulldal lla Uddeva 6 7 4 52

h affe oc gärna k en) s g u a a t p n I 5 ( at njutbart i X i p a er ann Psykot r något öd elle r b r e n e wi

X

X

3

90

n n e ör ng! n i V k f sni bo stlä hö n nhete e r a k jelä et Famil ingonben alla L ev 9 Udd 523 7

u!

Från n

re

äka l s u H Din lla

Uddeva

Kultur som terapi • Tack S:t Lukas för 100 berikande samtal • Allt ljus på kulturen i höstmörkret • Kultur på recept 2.0 – Skånemodellen • Terapirummets dörr på glänt Unga vuxna ställs inför (alltför) många val • Psykosociala kontrakt på jobbet – flexibelt 1 eller osäkert • Umeåbjörken • JA eller NEJ till AB • Naturlig hälsa

Direktorn har ordet

Kultur som terapi?!

På en teaterscen visas ett drama. Jag hamnar mitt i mina egna existentiella frågeställningar och kanske hittar jag ett svar på hur jag ska gå vidare. Orkestern ger en konsert och i ett kort ögonblick kan jag ana att tonerna tar sig in i ett dolt rum hos mig som vidgas och jag erfar en euforisk känsla. Bandyspelarna på planen åker runt och passar bollen mellan varandra.

Några av dem åker runt i cirklar och väntar på den perfekta passningen. Så kommer den och jag ser skönheten i spelet.

Det är märkligt och fantastiskt hur kultur av olika slag kan vara som en slags terapi, där vi kan ana större djup, en harmoni mitt i allt brus eller en insikt om hur vi ska gå vidare i livet. Olika former av kultur kan bli som ledsagare och stöd för växt i livet, för att hitta riktningen inför framtiden.

Tomas Tranströmer skriver i dikten Schubertiana: ”I kvällsmörkret på en plats utanför New York, en utsiktspunkt där man i en enda blick kan omfatta åtta miljoner människors hem.

Jättestaden där borta, är en lång flimrande driva, en spiralgalax från sidan /…/ jag vet också – utan all statistik – att just nu spelas Schubert i något rum där borta och att för någon är de tonerna verkligare än allt det andra /…/ handen följer den blinda ledstången som hittar i mörkret /…/ det envisa gnolandet som följer oss just nu uppför djupet.”

I detta nummer av tidningen kan ni läsa ett antal artiklar om kultur som terapi på olika sätt. Vi lyfter även fram en diktbok skriven av Lillemor Högerås, leg psykoterapeut vid S:t Lukas i Kalmar

Direktor Anders Persson

2

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas

Tryck: åtta45

ISSN 2000-6551

Papper: Multi Offset

Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor

Distribution: Posten som Posttidning B

e-post: anders.persson@sanktlukas.se

Upplaga: 5500ex

Redaktör & skribent: Lena Bergquist, S:t Lukas

Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm

e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se

Tel. 08-616 03 80

Grafisk form: Åke Paulsson & Lena Bergquist

Fax. 08-669 47 19

Montage förstasidan: Lena Bergquist, Åke Paulsson

e-post: info@sanktlukas.se, www.sanktlukas.se

Foto: Walpaper4Me

Tack S:t Lukas för 100 berikande samtal!

Text: Johanna Nilsson

Johanna Nilsson beskrev för ett år sedan hur det var att gå i psykoterapi på en S:t Lukas mottagning. Ett år efter avslutad terapi tycker hon fortfarande att hon lär sig något nytt om sig själv varje dag.

J

”

ag minns det så tydligt. Det var en solig sommardag för precis ett år sedan som jag med fjärilar i magen klev in genom dörren till S:t Lukas i Stockholm.

Det var dags för den allra sista avslutande träffen med min terapeut. Några dagar innan hade jag avlivat mina två underbara Birmakatter och tidigare samma dag hade min älskade farfar gått bort. Trots sorgen kändes det ok att säga tack till terapin. Jag var verkligen redo.

jag agerar kring jobbiga känslor. Och väljer ibland att inte ens agera. Vågar ifrågasätta mina val inför både mig själv och andra. Ombestämmer mig gärna och ofta. Jag har saktat ned och stannar upp. Vågar vara i min kärleksrelation, även när jag är skör. Märker att livet ibland är grått, och att det känns ok att det är så. Njuter av att det är jag själv som styr över mitt liv.

Jag har stått på kanten av ett mäktigt vattenfall. Efter långt övervägande vågat ta steget över Jag är också snällare med mig kanten och hoppa. själv. Mer förlåtande inför mina

Det blev över 100 berikande samtal med två terapeuter. Det har varit fantastiskt men också oerhört jobbigt.

Jag har stått på kanten av ett mäktigt vattenfall. Efter långt övervägande vågat ta steget över kanten och hoppa.

Från rädslor och otrygghet mot mod och ärlighet. Från terapin som livboj

till att lära mig flyta, simma och ta mig i land på egen hand.

När jag tänker tillbaka märker jag hur mycket den där livbojen betytt för mig.

Jag har blivit mer självständig. Jordad och trygg. Säger ifrån oftare. Ber om ursäkt. Lägger märke till osunda beteenden hos mig själv. Sover på saken innan

svagheter och ödmjuk inför mina utmaningar och rädslor. Har äntligen tagit mig i kragen och slutat på mitt jobb för att satsa på det jag verkligen brinner för, att arbeta med människor och deras utveckling. Och har investerat i en utbildning som kommer att hjälpa mig mot mina visioner och mål.

Tack S:t Lukas för att ni funnits vid min sida och agerat livboj när jag behövt.

Det var ni som fick mig att hoppa och komma vidare

3

Allt ljus på kulturen i höstmörkret 600.000 körsångare kan inte ha fel – vi mår helt enkelt bra av att sjunga i kör, det vet de flesta som har provat. För dig som är svårövertygad finns forskningsresultat som säger att våra kroppar och själar slappnar av och glömmer bort att vara stressade när vi koncentrerar oss på att sjunga och lyssna till vacker musik; helt enkelt när vi är i nuet, njuter och har roligt tillsammans. Den positiva effekten får vi del av även om vi inte agerar själva, utan bara är engagerade åskådare.

Vill du veta mer om hur musiken påverkar vår stresskänslighet kan du läsa boken ”Noter om musik och hälsa” av musikern, stressforskaren och professorn Töres Theorell.

Händer i kroppen Vad händer med oss när vi deltar i kulturevenemang som vi tycker om eller själva är kreativa: • blodtrycket sänks • nivåerna av stresshormonet kortisol sänks • vårt må-bra hormon oxytocin ökar

4

De senaste åren har flera forskningsrapporter beskrivit kulturens positiva effekter på vår psykiska, fysiska och existentiella hälsa.

Lite otippat är kanske att vi sover bättre efter en uppskattad kulturupplevelse, mera självklart är att vi mår bra av att få ett bredare socialt nätverk av likasinnade.

På kommande sidor tittar vi närmare på Region Skånes uppdatering av pilotprojektet från 2010 ”Kultur på recept” som i höst blir ”Kultur på recept 2.0 – Skånemodellen”. Vi får också möta leg psykolog och leg psykoterapeut Claes Törnqvist som tillsammans med kollegan Lennart Viberg skrev manuset till Psykoterapi X5; en föreställning som gick för utsålda hus på Månteatern i Lund fram till i somras. Psykoanalytikern, författaren och dramatikern Ann-Sofie Bárány arbetar under hösten på teater Unga Klara i Stockholm och på Månteatern i Lund. Hon vet av lång erfarenhet att en teaterföreställning kan förändra dig och ditt sätt att se på livet… om du bara vågar säga ja.

Hösten är helt rätt årstid att besöka konserthus, teatrar och biosalonger. Men vill du ta det säkra före det osäkra bör du kanske ändå vara lite aktiv själv och sjunga i kör eller delta i amatörteater, då är du i det närmaste garanterad spralliga livsandar, trots att höstmörkret sänker sig utanför våra fönster

Kultur på recept 2.0 – Skånemodellen Region Skåne fortsätter att erbjuda ”Kultur på recept”.

Psykoterapi X5. Foto: Athina Brunner

”Kultur på recept har inneburit att fokus varit vänt från sjukdomen. I sjukvården är det tvärtom sjukdomen som är i fokus.

Detta har inneburit att deltagarna kunnat fokusera på de regenererande hälso- och välbefinnanderesurserna. I projektet har hela människan och det friska varit i fokus. Vi kan kalla det för att bygga vidare på friskresurserna.” (Sören Augustinsson, fil dr i arbetsvetenskap, ur pilotstudiens slutsatser)

Foto: S:t Lukas

modell för Kultur på recept och alltså inte patientens behandlingsresultat i första hand. Utvärderingen av projektet visade att modellen fungerade väl och i år startas därför ett nytt och utvidgat treårigt projekt, ”Kultur på recept 2.0 Skånemodellen”. Det ska omfatta 200 patienter från primärvården och allmänpsykiatrin.

Önskar du mer information om ”Kultur på recept 2.0” går det bra att mejla processledare Christina Gedeborg-Nilsson som ansvarar för projektet (christina.gedeborg-nilsson@skane.se)

P

ilotprojektet Kultur på recept ägde rum i Helsingborg 2010 på initiativ av regeringen. Målet var att ta fram en

Projektet syftar till att undersöka hur kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser kan vara en del i en rehabiliteringsprocess. Målgruppen är patienter med pågående eller hotande sjukskrivning, patienter med risk för social isolering samt patienter med psykisk ohälsa och/eller utbredd smärta.

Projektet är förlagt till Helsingborg och är ett samarbete mellan Region Skåne, FINSAM Helsingborg och Helsingborgs stad.

Utvärderingen av Kultur på recept 2.0 kommer att ingå i ett större forskningsprojekt i samarbete med Socialdepartementet. Utvärderingen kommer även att omfatta rehabiliteringsgarantin och naturunderstödd rehabilitering. Arbetet leds av Epicentrum Skåne. Dessutom kommer en utomstående forskare att utvärdera själva processen

Om pilotprojektet Pilotprojektets mål var att pröva en modell för kultur på recept i ett pilotprojekt med 20–30 deltagare vid en primärvårdsenhet i Helsingborg. Hela rapporten från pilotprojektet Kultur på recept finns att läsa på hemsidan. Där finns även mer information om det nu pågående projektet. www.skane.se/kulturpårecept

5

Terapirummets dörr på glänt Text: Lena Bergquist

Parallellt med sitt arbete som lektor på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet har Claes Törnqvist arbetat som klinisk psykolog och privatpraktiserande leg psykoterapeut i 35 år. Det är terapirummets erfarenheter han har tagit med sig in i manusskrivandet tillsammans med kollegan Lennart Viberg.

D

eras mål var att manuset skulle ta upp sådana livsfrågor som Månteaterns publik möter i sitt vardagliga liv.

Genom att ta del av föreställningarna skulle publiken få ny kunskap om vad psykoterapi är och få veta mer om hur vanliga livskriser kan bli lättare att bära och reda ut om man samtalar om dem.

– Vi ville skildra vanliga människor som går i terapi, inte patologisera livet. Teaterformen gav oss möjlighet att berätta för en ny målgrupp hur ett psykoterapeutiskt samtal går till. Vi ville också, med våra fiktiva klientgestaltningar, lyfta fram och samtala om vanliga livsteman. Till exempel hur man ska hantera alla val, vad man ska göra med sitt liv, hur kropp och psyke hänger ihop och tankar om livets möjligheter när man är i 50-årsåldern.

Psykoterapi x5. Foto: Athina Brunner

De här frågorna har alltid varit aktuella, men Claes Törnqvist hävdar att vår tid är speciell: tempot och kraven att skapa sig själv är högt uppskruvade, alla valmöjligheter vi ställs inför ökar dramatiskt samtidigt som vi sällan har utrymme att i grunden bearbeta avgörande livsfrågor. Psykoterapeutiska stödjande samtal svarar därför mot ett stort behov, klienten får hjälp att strukturera sitt liv, möta sig själv och tar sedan förhoppningsvis bättre och mer genomtänkta beslut.

– Vi erbjöd publiksamtal vid första och sista föreställningen för varje pjäs. De livsfrågor vi valt att dramatisera visade sig vara viktiga även för publiken, en del svarade att de fått ökade insikter av att lyssna till de fiktiva terapisamtalen.

De menade också att den dramatiska

Var Euripides först?

Teater som terapeutisk form, har en lång historia före amerikanska serien ”In Treatment” och Psykoterapi X5. Euripides (cirka 480 f kr) var en grekisk tragediförfattare som analyserade moraliska problem som även skulle kunna vara aktuella i dagens dramatiseringar. Hans sätt att skriva inledde, menar många, den psykologiserade dramatiken. Euripides använde sig av den klassiska dramaturgiska modellen som också kan appliceras på våra livsberättelser och kanske även på psykoterapins form: rummets, tidens och handlingens enhet

6

De ”professionella” åskådarna var intresserade av hur arbetet som psykoterapeut presenterades på scen och hur Claes Törnqvist och Lennart Viberg arbetade med sina patienter. Teatern som kommunikationsform, för att beskriva processen, väckte också stort intresse.

– Att möta så många kollegor på teatern gav mig en helt ny känsla av att vara en del i en större gemenskap, det ligger annars i sakens natur att man som psykoterapeut är rätt så ensam med klienternas berättelser. Under publiksamtalen delade vi erfarenheter som man normalt bara pratar om vid grupphandledning. Vi kunde också vara mycket öppnare och friare i och med att vi befann oss utanför vårt vanliga sammanhang, berättar Claes Törnqvist.

Han menar att manuset Psykoterapi X5 ligger helt rätt i tiden; att exponera sig själv är en drivkraft för många i vår tid samtidigt som den yttringen besvaras av en nyfikenhet att se mer av andra människors privata liv. Claes Törnqvist kan så här i efterhand se att hans eget och kollegan Lennart

Psykoterapi X5 Manus: Claes Törnqvist och Lennart Viberg Regi: Olle Törnqvist Kostym & scenografi: Leif Persson Musik: Anders Ortman Skådespelare: Mats Granath, Lillemor Hjelm, Magnus Nylander och Ellen Siöö De fem pjäserna är: Rickard, familjen Jimenez, Morris, Linda och Gun www.manteatern.se

Foto: Charlotta Wendick

formen väckte nyfikenhet, att få vara med på ”riktigt” och smyglyssna och kika in i ett vanligtvis stängt terapirum.

När publiken svarade på frågan om hur många som hade samtalet som profession, visade det sig att nästan hälften av de som satt i bänkraderna var psykologer, psykoterapeuter och socionomer, vilket förvånade oss något, berättar Claes Törnqvist.

Claes Törnqvist arbetar som lektor på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet och undervisar i psykodynamisk psykoterapi samtidigt som han arbetar som privatpraktiserande psykoterapeut. Han bedriver forskning om vanliga människors livsfrågor och normala kriser och har bland annat gjort en studie på 20-åringar som i mitten av 1980-talet intervjuades om sina livssammanhang. Samma grupp intervjuades igen för några år sedan, då var de i 40-årsådlern.

Vibergs ”gluttande” på terapirummets stängda dörr väckte ett liknande intresse.

– Psykoterapi X5 öppnade dörren till terapirummet för att visa det ständiga identitetsarbete som både klienter och psykoterapeuter arbetar med för att utvecklas och passa in i dagens samhälle. Vi hade också en dramatur-

gisk ambition och en vilja att berätta vår historia på ett nytt sätt för nya målgrupper. Jag är övertygad om att teater som terapeutisk metod är något vi kommer att se mer av i framtiden.

Formen skulle kunna utvecklas med metoder som symboldrama och gestaltterapi, avslutar Claes Törnqvist

In Treatment på svenska – Psykoterapi X5 Psykoterapi som tevedrama har vi sett i populära serien In Treatment. Psykologerna Claes Törnqvist och Lennart Viberg, lektorer vid Lunds universitet, tänkte att kan man göra drama av psykoterapi i USA så kan man säkert göra det i Sverige också. Sagt och gjort, de samtalade med skådespelarna på Månteatern i Lund och skrev därefter ett manus som blev till fem teaterföreställningar med psykoterapeutiska samtal och handledningstillfällen. Man erbjöd även publiksamtal efter vissa föreställningar, ledda av psykoterapeuter, samt öppna föreläsningar som prolog och epilog till serien av föreställningar. Månteaterns skådespelare spelade Psykoterapi X5 för fulla salonger fram till och med i maj i år och har nu planer på att åka på turné och göra en tv-inspelning. Publikens positiva uttryck överträffade författarnas förväntningar, de är numera övertygade om att teater kan vara en bra form för att skapa ett terapeutiskt möte

7

”Lövet” Foto: Athina Brunner

”För att förstå en annan människa krävs fantasi, ofta långt utöver vad man själv har. Då kan konsten i alla dess former kallas in som medhjälpare. Teatern har hjälpt mig att förstå de mest oväntade och ibland förbjudna saker om mig själv och andra.” Ann-Sofie Bárány (citat ur boken Babydrama) Text: Lena Bergquist Hon menar att teater i första hand är en sinnlig upplevelse. Forskning visar att publiken inte uppfattar mer än en tiondel av vad skådespelarna säger, vilket hon (med ett skratt) hävdar är en vetskap som inte är så kul att leva med för en dramatiker som väger alla ord på guldvåg.

– Den text som publiken uppfattar och upplever har dock en kraftfull

Foto: Jonas Jörneberg

– Teaterupplevelsen är något som står för sig själv och ska inte jämföras med eller ersätta till exempel psykoterapi.

Det finns dock likheter i processerna; teater är precis som psykoterapi en lek med yttre och inre liv. En engagerad publik befinner sig i ett inre mellanområde, lekområde, där fantasin får fritt spelrum och där inre objekt stimuleras, säger Ann-Sofie Bárány.

8

effekt, den kan resultera i en form av katharsis, ett inre reningsbad. Jag har suttit i publiken och hållit ungdomar i handen som har gråtit över det som sagts på scen och det som de upplevt i sitt inre. Efteråt har de berättat att det kändes tryggt att uppleva känslostormarna i en kontrollerad teatermiljö och att upplevelsen resulterade i en njutningsfull känsla av befrielse.

Ann-Sofie Bárány är psykoanalytiker och författare med stort intresse för barn och ungas situation. Hon debuterade som dramatiker 2006 med ”Babydrama” i ett samarbete med dramatikern och regissören Suzanne Osten på teater Unga Klara i Stockholm.

Tillsammans med Unga Klara har hon även skapat den prisbelönta pjäsen ”Tröstar jag dig nu?”, som spelades i både Frankrike och England. ”Konsultationen”, som handlar om en ung psykiatriker, har sänts i SVT. Under hösten fortsätter Ann-Sofie Bárány samarbetet med uppsättningen ”Flygräddare”. Pjäsen vänder sig till alla åldrar och handlar om hur vi använder den frihet livet kan erbjuda.

Bárány är också aktuell som dramatiker med uppsättningen ”Lövet” på Månteatern i Lund.

Unga Klara Foto: Linn Sandholm

Ann-Sofie Báránys erfarenhet är att teater inte berör alla, det finns alltid några i varje grupp som hellre fokuserar på sin iPhone än koncentrerar sig på teatern. Men för de åskådare som tar in estetiken och upplever sinnligheten så är den oemotståndlig och svår att värja sig emot. Publiken tycks uppfatta teatern som ett positivt sammanhang som de kan dela med andra.

De upplever en förhöjd livskänsla och tycker att det är meningsfullt och utvecklande att se teater.

– Teater är väldigt fysisk, åskådaren blir på ett sätt beskriven och gestaltad av skådespelarna. Det som uttrycks på scenen handlar också om dig och blir till en dialog mellan dig och skådespelarna, vilket gör att du börjar reflektera över det egna självet.

längre tid. Den bygger på en överenskommelse som är möjlig tack vare stort förtroende mellan terapeut och patient, alliansen kan leda till djupgående och stadigvarande förändringar i det inre och yttre livet. Teaterns allians handlar mer om att leka och fantisera tillsammans just nu. Den tar inte ansvar för framtiden och finns inte där under tiden du löser dina problem. Teatern har andra kvalitéer; den har en unik förmåga att beröra sin publik i stunden, väcka alla sinnen och därmed livslusten, vilket är nödvändigt för att må bra och absolut värt ett eget recept!

Foto: Petter Persson

Beskrivningen skulle kunna likna ett moment i en bra psykoterapi, kanske en gestaltterapi… försöker jag övertyga Ann-Sofie Bárány om. Men hon värjer sig från alla former av jämförelser.

– Psykoanalys och psykoterapi är en professionell relation som pågår under

Suzanne Osten, pjäsen ”Konsultationen”,Unga Klara.

Unga Klara i Stockholm är en världsledande undersökande teater med barnperspektiv. Teatern startades av Suzanne Osten 1975 och var från början en del av Stockholms stadsteater. Sedan 2010 får Unga Klara inte längre stadsbidrag, utan är en fri teatergrupp som finansieras av projektmedel och privata bidrag

Babydrama Pjäsen Babydrama var världens första textbaserade pjäs för spädbarn och föräldrar. Läs mer om spädbarns möjligheter att uppleva ”ett tillstånd av njutningsfull belåtenhet” som publik på teater.

Författare: Ann-Sofie Bárány, Titel: Babydrama, Förlag: Kabusa böcker, 2008

Kultur på recept kan vara givande, men vi får inte vara naiva vad gäller människors problem och behov, anser psykoanalytikern, författaren och dramatikern Ann-Sofie Bárány.

Hon menar att riktigt bra teater ger åskådarna möjlighet att dela upplevelser med varandra, reflektera över sig själva och samtidigt genomgå känslomässiga reningsbad som både kan vara smärtsamma och förlösande njutningsfulla. Men samtidigt uttrycker hon bestämt att kultur på recept inte kan ersätta den djupgående relation och den livsviktiga förändring som sker under psykoanalys och psykodynamisk psykoterapi

Antik katharsis med hjälp av teater Under antiken ”la man in sig vid teatern” för att utvecklas, förstå och på ett bättre sätt kunna hantera sina livsbekymmer. Aristoteles beskrev begreppet katharsis som en mild och kraftfull, njutbar emotionell upplevelse av att bli djupt renad i kontakt med ett meningsfullt teaterstycke

9

Foto: wallpapers-free.co.uk

”Som psykoterapeut är det fantastiskt att uppleva de förändringar som sker hos var och en av deltagarna under gruppterapin. Att så mycket kan förändras under kort tid.”

Unga vuxna ställs inför (alltför) många val – Fokuserad korttidsterapi i grupp ger ett bra stöd Text: Ulrika Melander, leg psykoterapeut, S:t Lukas Stockholm Steget ut i vuxenlivet efter gymnasiet kan vara härligt och förfärligt. Många njuter av friheten, andra upplever pressen som hård, att välja rätt väg i livet; det kan handla om arbete, utbildning och partner. Att lyckas och vara lycklig ses av många som en norm och motsatsen upplevs som en förlamande kalldusch.

U

nga vuxna står på tröskeln till vuxenlivet och man tänker sig att de ska vara nyfikna på livet och fulla av livskraft. Istället beskriver många i

10

åldersgruppen 19–29 år att de är osäkra, känner sig gamla och oroas över sin framtid. Det talas alltmer om kvartslivskris det vill säga livskris i denna ålders-

grupp. Det gemensamma för livskriser är att man söker identitet och mening med livet. Det som skiljer livskris i unga år från exempelvis medelålderskrisen är att unga oroar sig för framtiden och allt som kan gå fel.

Etableringen i vuxenlivet har försenats och försvårats av olika skäl. Allt fler studerar på universitet/högskola och studietiden blir allt längre. Arbetslös-

heten är hög och många får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden trots universitetsexamen. Unga bor kvar längre hos sina föräldrar, dels på grund av bostadsbristen och dels på grund av arbetslöshet. De flyttar hemifrån allt senare och det försvårar vuxenblivandet och den naturliga separationen från föräldrarna.

Budskapet från vuxenvärlden är att allt är möjligt bara man vill. Unga beskriver svårigheter att göra val och många lägger skulden på sig själva om det går fel. Samtidigt söker de det perfekta, livet ska vara fullkomligt. Höga ambitioner i kombination med känslor av otillräcklighet – det finns alltid någon som kan mer och som lyckas bättre.

Att jämföra sig med andra kan leda till handlingsförlamning och passivitet.

Många känner sig ensamma i sin oro, att vara öppen och sårbar i en tävlingsinriktad miljö är svårt.

Unga människor har det tuffare idag än för 20 år sedan. Flera undersökningar bekräftar att den psykiska hälsan hos unga har försämrats. Svenska ungdomar skattar sin egen psykiska hälsa lägre än många jämnåriga européer. Sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet beskrivs som vanliga symtom.

S:t Lukas i Stockholm uppmärksammade tidigt behovet av samtal med unga, sedan 1999 erbjuds unga vuxna i åldersgruppen 18-29 år upp till fyra samtal.

För att nå gruppen unga vuxna ska möjligheten till samtal vara lättillgänglig och det ska inte vara någon väntetid.

På mottagningen i Stockholm ringer man till receptionen och bokar tid till psykoterapeut. Kostnaden för samtalen subventioneras via bidrag från stiftelser och fonder, avgiften är kraftigt reducerad. Utvärdering skedde 2004 i samarbete med Folkhälsoinstitutet och visade på goda resultat. ”Upp till fyra samtal” är inte istället för eller i Ulrika Melander, leg psykoterapeut, S:t Lukas Stockholm anser att det vore bra om fler mottagningar samarbetade kring arbetet med ung vuxna

väntan på psykoterapi, samtalen bygger på en metod som passar i omorienterings och utvecklingsfasen när de gamla bemästringssätten inte räcker till att hantera nya problem. Metoden är särskilt lämpad för unga vuxna. Syftet med samtalen är att i dialog med en psykoterapeut utveckla förmågan att förstå och komma vidare. Att öka förståelsen för egna hinder och våga lita till sina egna möjligheter och resurser.

Sedan några år tillbaka erbjuder mottagningen även fokuserad korttidsterapi i grupp (Fgt) för unga mellan 20–28 år.

Unga undrar ofta om andra har liknande problem och hur de löser dessa. Att anförtro sina svårigheter till vänner är inte alltid så enkelt. Korttidsterapi i grupp fyller många funktioner, dels att träffa andra och dela erfarenheter, dels att arbeta med sina svårigheter tillsammans med de andra i gruppen. Som psykoterapeut är det fantastiskt att uppleva de förändringar som sker hos var och en av deltagarna under gruppterapin, att så mycket kan förändras under kort tid

Rädsla och god berättarteknik hjälper vid SOS-larm Är SOS-alarm till för alla på samma villkor? Enligt reglerna ska det vara så, men forskningen säger något annat. Larmoperatörens förmåga att uppfatta oro i rösten, ditt sätt att uttrycka din rädsla och hur bra du är på att berätta om ditt tillstånd, avgör hur fort du får vård.

Det är resultatet av forskaren och doktoranden Martin Svenssons studier och besök på SOS-centraler i Sverige. Han har lyssnat på inkommande samtal tillsammans med olika larmoperatörer och intervjuat personalen under sex år. Avhandlingen lades fram i juni i år. Martin Svensson forskar vid Blekinge Tekniska högskola. Läs mer: www.bth.se

Testosteron skapar tunnelseende Forskaren John Coates har i boken ”The Hour Between Dog and Wolf” förklarat varför finansvärlden ibland kör projekten i botten innan de lämnar sina sjunkande skutor till allmänhetens förvåning och bestörtning. Han menar att det är ren och skär biologi: höga bonusar är testosteronhöjande, mer för unga män än för äldre män och kvinnor. Höga hormonhalter leder till ”tunnelseende” och en känsla av att vara ofelbar, många är beredda att ta stora risker för att behålla det egna biologiska belöningssystemet på högsta nivå. Coates råd till chefer är att anställa en blandad yrkeskår när det gäller ålder och kön. Råd som har decennier på nacken i Sverige, men negligeras.

Kvinnorna blir allt färre i börsbolagens styrelser, vilket antagligen beror på en del chefers tunnelseende och känsla av att vara ofelbara.

Coates är forskare i neurovetenskap på Cambridge University. Läs mer: www. neuroscience.cam.ac.uk/direc tory/profile.php?jmc98

11

Psykosociala kontrakt på jobbet – flexibelt eller osäkert?

Text: Anders Jägeberg, frilansjournalist Kerstin Isaksson är professor i psykologi och en av sex författare till ”Arbets- och organisationspsykologi”, en nyutkommen bok som behandlar arbetslivets psykologi. Kerstin Isaksson tycker det är viktigt med en svensk bok som behandlar ämnet, kulturskillnaderna på arbetsmarknaden mellan till exempel USA och Sverige är stora.

K

erstin Isaksson är professor i psykologi vid Mälardalens högskola sedan 2006. Hon är legitimerad psykolog och arbetade som sådan i några år på 1980-talet innan intresset för forskning tog över.

Bland de forskningsområden hon sysslat med kan nämnas arbetets betydelse, både i samband med arbetslöshet och pensionering, men också i förening med osäkra eller tillfälliga anställningar. Just nu är hon engagerad i forskningsprojekt som rör så kallade psykologiska kontrakt, yrkesstolthet, ledarskap och hälsa.

Arbets- och organisationspsykologi som forskningsområde tilltalar henne på grund av dess rikedom och bredd.

– Det är ett stort område där man til�lämpar olika teorier från psykologisk forskning. Och det finns en hel del: social, kognitiv, biologisk psykologi, personlighetspsykologi och motivationspsykologi är några. Arbets- och organisationspsykologi är ett rikt område, och praktiskt tillämpbart. Alla berörs av det på något sätt, och det går att tala om ämnet med alla människor.

På vilket sätt är boken Arbets- och organisationspsykologi relevant för företag och företagande?

– Det finns jättemycket, tycker jag.

Första kapitlet till exempel handlar om organisationspsykologi – hur man arbetar i multinationella företag med kulturell mångfald i en globaliserad värld, arbetsgrupper, organisationsförändringar, ledarskap, rekrytering och urval.

Och så motivationen; hur man får medarbetarna att inte bara gå till jobbet och gå hem när de är trötta, utan att utföra arbetet på ett bra sätt.

Så stora delar av boken är relevanta för företag. Vi har försökt att skriva lättläst, den är ju tänkt som lärobok för studenter på grundnivå.

På vilket sätt använder företag och organisationer psykologiska kunskaper i Sverige idag?

– Ganska mycket, tror jag. Det finns många områden där det

12

finns otroligt mycket skrivet. Om ledarskap finns ju till exempel management-böcker av typen ”så här blir du en bra chef” som dock inte alltid är baserade på forskning. Dessa finns det anledning att förhålla sig kritisk till.

Det vi skriver är evidensbaserat, om det inte finns någon evidens så säger vi det. Böcker om exempelvis Ingvar Kamprad eller Steve Jobs är egentligen mer ett slags underhållningslitteratur. Är svenska chefer i allmänhet intresserade av psykologi?

– Ja, jag tror det. Jag kan tänka mig att de inte alltid är så kunniga i psykologi utan har andra kompetenser, och då tror jag den här boken kan vara ett viktigt komplement. Här på Mälardalens högskola är företagsekonomerna självklart intresserade. Det har inte på länge funnits någon bok på svenska om arbets- och organisationspsykologi. De läroböcker som finns är ofta amerikanska och skrivna på engelska. Men det finns skillnader mellan Amerika och Europa, bland annat fackets roll.

Arbetssätt, organisationsformer och ledarskap är också lite olika. Här är det mer fokus på inflytande och delaktighet; att anställda ska vara med i processen. I Amerika är det mer toppstyrt. De nordiska länderna, och några länder på kontinenten som exempelvis Holland, är ganska lika även om det finns vissa skillnader.

Vilken betydelse har organisationsformen – aktiebolag kontra ideell förening eller offentlig verksamhet?

– Det där är egentligen inte mitt specialområde, men jag tror att skillnaderna i hur personalen trivs är ganska små – mindre än man skulle kunna tro. Det är viktigare hur man arbetar i övrigt, vilka styrformer man har. Ägarformen har mindre betydelse.

Du har forskat om”psykologiska kontrakt”. Vad är det?

– Det handlar om vad som ingår i jobbet, rättigheter och skyldigheter som är outtalade till skillnad från det formella anställningsavtalet. Tidigare var stora delar av arbetslivet reglerade; det fanns lönestegar och regler av olika slag som exempelvis arbetstider och semester. Det där har gradvis försvunnit och individen har fått större ansvar.

Man ska löneförhandla själv, man har utvecklingssamtal och man ska kunna tala om vad man kan prestera, bidra med till organisationen.

– Så utrymmet för personliga tolkningar har blivit mycket större. Om det är bra eller dåligt? Det går inte att säga; det har blivit mer flexibelt till exempel vad gäller arbetstid och utvecklingsmöjligheter. Baksidan är risken för osäkerhet, stress och att man jobbar för mycket. Man måste lära sig att själv sätta gränsen.

Du forskar också kring yrkesstolthet och organisationsidentitet...

– Ja, det finns olika grader av engagemang i arbetsplatsen. Ytterligheten är när jobbet är en del av mig och jag en del av jobbet. Ikea är ett exempel på företag där de anställda ofta identifierar sig starkt med sin organisation.

Men det finns alla möjliga grader av detta, en del människor arbetar bara för lönen. Jag tror inte riktigt det går att säga vilket som är bäst, det varierar säkert över livstiden också.

– Jag tror det finns ganska många organisationer där de anställda identifierar sig starkt med företaget. Och visst ska man vara lojal och ställa upp, men det är också bra med en viss distans.

Ekonomer pratar mycket om varumärken och att de förknippas med värderingar. Det finns också modeller inom ledarskap som går ut på att styra genom värderingar. För de flesta människor är dock lönen fortfarande det viktigaste med arbetet. Men den är inte tillräcklig för att man ska vara engagerad och motiverad. Det finns inte forskningsstöd för påståendet att man arbetar bättre när man får högre lön. Upp till en viss nivå är det så, men

effekten planar ut.

– Ideella organisationer är värdestyrande på ett annat sätt. Utifrån ett psykologiskt perspektiv tror jag ändå inte det är så annorlunda. Men en organisation har naturligtvis ett mål, ett syfte som medarbetarna förutsätts dela. Då kan det bli så att man underskattar betydelsen av den psykosociala arbetsmiljön, av bra relationer på arbetsplatsen. Ledarna har kanske inte alltid tillräckliga kvalifikationer för att leda personal, det är ett intryck som man kan få.

Har arbetslivet allmänt blivit bättre de senaste 30 åren?

– Fysiskt ja, men psykosocialt vet jag inte. Om man ser till sjukligheten så kanske det blivit något bättre, men det finns fortfarande otroligt mycket kvar

att göra. De fysiska problemen har man ganska bra kontroll över, men om situationer som medför stress vet man inte lika mycket. Stressbesvär har idag passerat ryggbesvär som vanligaste sjukskrivningsorsak.

– Just nu är ”hälsofrämjande ledarskap” väldigt aktuellt inom forskningen, att undersöka om interventioner är bra. Det finns en stor osäkerhet om man ska gripa in, intervenera, eller inte. Att skicka personalen till gymmet – vad är det värt? Eller ge dem en fruktkorg? Det finns evidens för att det inte hjälper att till exempel sända personalen på en stresshanteringskurs.

Men vad ska man göra i stället? Det är sådana frågor vi försöker besvara i ett pågående forskningsprojekt där vi samarbetar med kommunerna Västerås och Eskilstuna

13

Umeåbjörken De nationella riktlinjerna angående medlemsvård ska bli till lokala strategier, det kräver att styrelser och frivilliga formulerar riktlinjer för lokal verksamhet.

I Umeå har man kommit en bra bit på väg. Man beskriver medlemsvården som ett träd, en typisk ”umebjörk”, vars frön sprids i vinden när idéerna mognat, slår rot och skapar en spirande mänsklig tillväxt.

Plan för god medlemsvård Följande är viktigt för den lokala föreningen att utveckla enligt S:t Lukas nationella plan.

• Värna och levandegör S:t Lukas idé • Planera och genomföra programverksamheter • Dialog med medlemmarna • Utforska framtidsfrågor och aktuell forskning inom existentiell hälsa • Medverka från ett S:t Lukas perspektiv i den lokala offentliga debatten och opinionsarbetet • Samarbeta med externa partners och bidragsgivare • Minimum antalet medlemmar i en förening är femtio med årlig tio procent ökning

Väl rotad medlemsbjörk – Medlemsbjörken är väl rotad i Umeå. Medlemmarna har de senaste åren ändrat fokus från att utveckla mottagningsverksamheten till att hitta former för föreningsaktiviteter och idéutveckling. Flera medlemmar är nu aktiva i det som känns viktigt och inspirerande. Antalet aktiva och verksamheten växlar från termin till termin.

Nästan hälften av medlemmarna är engagerade i Svenska kyrkan, frikyrkorna eller övriga civila samhället, men vi har också medlemmar från landsting och kommun.

Saven är styrelsen och programgruppen tillsammans med alla samarbetspartners och positiv media Gunnel Lagerkvist, S:t Lukas Umeå.

14

Tips!

Programverksamhet på hemsidan.

Om du inte hittar din förenings höstprogram, kontakta dem för att få programmet i pappersform och påminn dem samtidigt om att lägga ut det på hemsidan!

Två medlemmar har utvecklat ”Möten med Umebor” i samverkan med Svenska kyrkan, studieförbunden och SPIRA Tjugo medlem(kyrkotidning som delas mar har kontinuerliga ut till alla hushåll i kontakter med invandrare, riskUmeå). och missbrukare, minoriteter (tex samer), fängelsedömda och familjer i sorg – barn, unga och föräldrar.

Dessa relationer ger också möjlighet att berätta om S:t Lukas verksamhet.

De små grenarna

Femton medlemmar arbetar med kompetensutveckling av ny verksamhet.

Man stödjer framför allt initiativ från enskilda medlemmar och samarbetspartners Tre medlemmar är engage(bokhandeln Din Bok, Bilda, rade i filmkvällen Synpunkten.

Sensus, Svenska kyrkan och En gång i månaden visas en kvafrikyrkorna, Luleå stift och litetsfilm om olika livsfrågor. Efter S:t Lukas själavårdsinfilmen ges möjlighet att samtala stitut). enligt modellen: ” Tala film tala liv.”

Tre aktiva medlemmar arbetar med gåvor, kollekter, bidrag och insamlingsverksamhet.

Tolv medlemmar har ett speciellt ansvar för att marknadsföra verksamheten, föreningen och mottagningen, (styrelse, valberedning, verksamhetschef och psykoterapeuter). Öka antalet aktiva medlemmar och uppmuntra till delaktighet.

De stora grenarna

Yttra sig i aktuella samhällsfrågor, bidra i debatt, opinion.

Planera, genomföra och utvärdera programverksamheter.

Samarbeta med externa partners och bidragsgivare, som insamlingsstiftelsen ”Samtal för livet”.

Utforska framtidsfrågor och forskning inom den existentiella dimensionen av hälsa.

Saven Saven är styrelsen och programgruppen tillsammans med alla samarbetspartners och positiv media.

Jorden S:t Lukas värdegrund, stadgar och riktlinjer genomförda lokalt.

15

Landet Runt S:t Lukas 33 föreningar och 40 mottagningar erbjuder program med bland annat föredrag, biokvällar och samtal. Gå gärna in på vår hemsida www.sanktlukas.se och leta efter just din S:t Lukas mottagning och förening under menyn ”Välj din närmaste mottagning”. Här nedan kan du se några exempel på vad som erbjuds landet runt.

Kontakta gärna din lokala mottagning och förening, eller läs igenom det lokala programbladet, ändringar i programmet kan ske.

www.sanktlukas.se S:t Lukas i Västerås och Eskilstuna

Att arbeta med traumatiserade människor Medverkande: Anna Gerge, leg psykoterapeut, utbildad i EMDR och hypnos.

Dag och tid: 25 oktober kl 9-12.

Kostnad: 500 kr (+moms).

Plats: Kyrkbacksgården i Västerås.

S:t Lukas i Östergötland

Lydhia Lithell-afton Medverkande: Stig Jirenius, Sten Bäckman och Gunilla Frödén.

Dag och tid: 18 september kl 19.

Plats: S:t Lars kyrka i Linköping.

S:t Lukas i Bohuslän

Mindfulness Medverkande: Brita Magnryd, Mindfulnessledare, leg psykolog, leg psykoterapeut.

Dag och tid: Fem kvällar med start tisdag 18 september kl 18.30.

Kostnad: 1250 kr/person.

Plats: Kålgårdsbergsgatan 2, Uddevalla.

S:t Lukas i Nordvästra Skåne

Leva i föränderligheten - pilgrimstankar Medverkande: Martin Lind, biskop em.

Dag och tid: 8 november kl. 19.

Plats: Rebbelberga Församlingshem, Ängelholm.

16

S:t Lukas i Umeå

Tolv steg för hopplösa Medverkande: Författaren Olle Carlsson berättar om sin bok: ”Tolv steg för hopplösa!”

Dag och tid: 16 oktober kl 19.

Plats: Vasakyrkan i Umeå.

S:t Lukas i Järfälla

Vad är ångest?

Medverkande: Beat Forsman Kunskap om hur ångest fungerar är ett första steg till att hantera ångestproblematik. Föreläsningen är öppen för alla, för dig som besväras av ångest eller är allmänt intresserad.

Dag och tid: 11 oktober kl 18.30.

Plats: Hyllan på biblioteket i Jakobsberg.

S:t Lukas Mälaröarna Västerort

Krångel i familjen Medverkande: Eva Strömbäck, KBT terapeut med ansvar för familjeverksamheten inom Hela Människan i Botkyrka.

Dag och tid: 16 okt kl 19-21.

Plats: Mälarökyrkan.

S:t Lukas i Helsingborg

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz Medverkande: Göran Rosenberg, journalist och författare.

Dag och tid: 22 oktober kl. 18.

Kostnad: 100 kr. (Fr.o.m. 1 oktober förköp på biblioteket) Plats: Biblioteket

S:t Lukas själavårdsinstitut

S:t Lukas erbjuder fortbildning och fördjupningskurser i själavård för dig med själavårdsuppdrag inom kyrka eller samfund.

Fortbildning i enskild själavård startar januari 2013 För mer information om kurser och utbildningar kontakta ansvarig för S:t Lukas själavårdsinstitut Anne Magnusson, verksamhetschef, S:t Lukas i Järfälla, tel. 08 580 337 33, anne.magnusson@sanktlukas.se www.sanktlukas.se/utbildning/ st-lukas-sjalavardsinstitut

17

Ny möjlighet till terapi för intagna kvinnor Nu går det att söka terapi för kvinnliga klienter i slutet av påföljden. Stiftelsen Drottning Sophias Skyddshem har ett nytt samarbete om psykoterapi för kvinnor med Förbundet S:t Lukas.

– Vi har valt en satsning på kvinnorna för att vi uppfattar att många av dem kommer till kriminalvården i ett senare skede av missbruk och kriminalitet än männen.

Flertalet har ett behov av psykoterapeutisk hjälp för att bearbeta trauman, övergrepp och svek, säger Marianne Lindell, legitimerad psykoterapeut och verksamhetschef vid S:t Lukas.

Målgrupp för satsningen är intagna på väg ut från anstalterna Färingsö, Sagsjön eller Ringsjön, kvinnor som ska vidare till frivården. Cirka fem till tio kvinnor kommer varje år att erbjudas behandling. Ansvarig klienthandläggare eller frivårdsinspektör kan, efter överenskommelse med kvinnan, skicka in en ansökan till Förbundet S:t Lukas.

Detta gäller vid ansökan till S:t Lukas

ansökan ska vara från den anstalt där sökande befinner sig.

ansökningar ska göras av personalen tillsammans med kvinnan. ansökan ska innehålla en motivering.

behovet ska normalt inte kunna tillgodoses genom bidrag från det allmänna.

ansökan ska innehålla en bedömning av behov och prognos från anstalten.

Vid frågor kontakta: Marianne Lindell-Fjaestad, S:t Lukas i Stockholm tel. 08-55 60 82 00 e-post: marianne.lindell@sanktlukas.se

En verklighet som finns där bortom Bokanmälan av Maria Götesson Wiell Blickar Poesi av Lillemor Högerås, Leg psykoterapeut S:t Lukas Kalmar Lillemor Högerås är psykoterapeut och möts dagligen av ord och blickar. Det är bakgrunden till de dikter som Lillemor nu har gett ut i sin debut som poet i boken ”Blickar”.

– Allt det där som inte har rymts i journaler, allt det där som jag har sett och hört men inte kunnat skriva, utom här, i dikterna.

Så förklarar Lillemor sitt förstlingsverk. Och mot den bakgrunden blir det ett påtagligt djup i raderna. ”Att blicka ut över livet, att blicka in i det och låta de olika blickarna mötas till ett möjligt samtal – om det handlar den här boken…”, skriver

18

poeten Lennart Sjögren i sin baksidestext.

Alltså möttes Lillemor och Lennart till ett samtal, där jag fick vara med. Det blev inte någon analys av de 39 dikterna. Tvärtom – några ord om någon om dem, men desto mer samtal om varför och hur dikter formas och blir till.

– Det som finns i mina tankar när jag skriver kan bli något helt annat i läsarens tankar och känslor.

Det är vi alla tre överens om. Varken blickar eller ord kan begränsas när de väl har lämnats över. Då måste mottagaren vara fri att tolka och låta orden och blickarna brytas mot det egna.

– Det finns stunder då jag inte läser

orden, säger Lennart. Jag ser orden framför mig, och bara vilar i dem, utan att läsa. De omgärdar mig, men förnuftet lämnas på något sätt därhän.

Blickar – av, i, genom, till och ur.

Det är de olika delarna av Lillemors förstlingsverk. Eller värk. En ordlek som även finns i några av texterna.

Kanske är de båda orden beroende av varandra

Vinn Blickar Skicka ett vykort till Förbundet S:t Lukas före den 23 oktober så drar direktor Anders Persson tre vinnare i brevskörden. Namnet på vinnarna publiceras på vår hemsida under v 41. Boken kommer med posten

ok för Vinn en bning! höstläs

eller

till AB?

Foto: Photodisc

Hur ser vägen framåt ut för S:t Lukas

S:t Lukas AB-process fortsätter Vid fullmäktige i april beslutades - Att förbundsstyrelsen får i uppgift att utse en arbetsgrupp som förbe reder bildandet av aktiebolaget - Att förbundsstyrelsen får i uppgift att utse en valberedning som tar fram för slag till ledamöter i AB:s interimsstyrelse Förbundsstyrelsen kallade till ett möte den 19 juni där företrädare för tolv S:t Lukas föreningar mötte styrelsen för att fortsätta processen. Fyra arbetsgrupper bildades; idéutveckling, verksamhet, organisation och ekonomi. Dessa har under sommaren arbetat med sina respektive frågeställningar och kommer under hösten att fortsätta processen. Ett första avstämningsmöte är bokat till 12 september.

Vid verksamhetschefs- och ordförandemöten i höst, samt på fullmäktige kommer löpande information ges kring hur arbetet fortskrider Anders Persson, direktor

I

sommarnumret av Sankt Lukas redogjorde vi för S:t Lukas styrelses arbete med att ta fram en ny associations-

form för S:t Lukas. Tanken är att de föreningar som önskar ska kunna överlämna sin mottagning till ett gemensamt aktiebolag. Inom S:t Lukas finns både mottagningar och föreningar som ser fram mot ett aktiebolag och de som vill vidareutveckla S:t Lukas i sin nuvarande form som en idéburen och ideell organisation. S:t Lukas i Göteborg säger ja till att gå in i ett aktiebolag och S:t Lukas i Gävle-Sandviken säger nej. Tidningen Sankt Lukas ställde några frågor till Örjan Ohlström, ordf i S:t Lukas Gävle-Sandviken och verksamhetschef Birgitta Lönnebo, S:t Lukas i Göteborg.

Läs mer om hur Birgitta Lönnebo och Örjan Ohlström ser på AB-frågan 19

Birgitta Lönnebo, leg psykoterapeut och verksamhetschef i S:t Lukas Göteborg, ser fram mot ett gemensamt styrt S:t Lukas med hög delegation.

Birgitta Lönnebo, leg psykoterapeut och verksamhetschef på S:t Lukas i Göteborg.

1. Vilka problem löser bolagiseringen för er i Göteborg?

Göteborg är en tillräckligt stor mottagning för att inte lida av litenhetens sårbarhet. I den meningen behöver vi inte den gemensamma organisationen för vår överlevnad.

Men med en bolagisering får S:t Lukas Göteborg möjlighet att ta del av stora nationella avtal med organisationer som endast skriver avtal med landsomfattande företag. Vi erbjuds redan i dag nationella avtal, men risken är att vi inte får behålla dem på grund av att våra mottagningar inte finns i ett gemensamt aktiebolag.

Jag ser också en möjlighet att få hjälp med kringresurser som vi idag saknar, till exempel marknadsföring och HR-stöd.

2. Vilka vinster hoppas du kommer er till del efter bolagiseringen?

Organisatoriskt S:t Lukas blir stadigare med en tydligare styrning när mottagningarna har en gemensam styrelse, en direktor med vanligt chefsmandat samt verksamhetschefer som drar åt samma håll genom att vi ingår i en ledningsgrupp som träffas regelbundet. Vi kommer att eftersträva gemensamma rutiner och förhållningssätt, vilket un-

20

derlättar vårt arbete. Men liksom andra organisationer behöver en kreativ organisation kombinera gemensamma ramar med en hög delegation lokalt.

Det är där relationer, avtal och varumärket formas. Verksamhetscheferna måste även fortsättningsvis ha en tydlig chefsroll med fullt budgetoch personalansvar för att kunna hantera vardagen. Vi som verksamhetschefer behöver allt stöd vi kan få från de lokala föreningsstyrelserna för att med gemensamma krafter kunna sätta S:t Lukas på kartan och dessutom utgöra en kraftfull röst i det offentliga samtalet om människors villkor och rätt till psykoterapi.

Ekonomiskt Som verksamhetschef är det nödvändigt att ha ett bra ekonomistöd. Hur skall vi annars kunna ta ansvar för en verksamhet som inte är världsbäst på att tjäna pengar? I Göteborg har vi råd med en ekonom vilket är ovärderligt för mig som chef. Med en gemensam organisation som har samma ekonomisystem får vi hjälp centralt med de ”stora analyserna” medan vi lokalt kan dela på ekonomerna och få hjälp att räkna på avtal, priser och personalkostnader. Lagstiftningen runt AB ställer stora krav på ordning och reda kring exempelvis likviditet, det kommer att ge oss större ekonomiska marginaler så att vi inte lever för nära de farliga ekonomiska gränserna.

Personalmässigt Det blir tryggare att vara anställd inom en större enhet då mottagningarna blir skyldiga att ta ansvar för varandras anställda vid svårigheter. Små mottagningar kan dela verksamhetschef vilket skulle vara bättre för både rollen och ekonomin, att vara chef på mindre än femtio procent

är svårt när man också skall hinna med upphandlingar och externa nätverk. I ett AB blir det också självklart med gemensamma utbildningssatsningar för personalen. Vi får större underlag att upphandla utbildningar centralt, vilket ger oss bättre kompetensutveckling.

3. Finns det något som är speciellt viktigt att tänka på inför bolagiseringen, så att resultatet blir bra för er i Göteborg?

I Göteborg satsar vi långsiktigt på att även erbjuda tjänster inom området organisation och ledarskap. I Göteborg har vi, förutom 16 psykoterapeuter, också två organisationskonsulter. Vi har satsat på en handledarutbildning och en ledarskapsutbildning som är ett tillägg till de chefshandledningar vi arbetar med. För oss är det viktigt att det nya bolaget har samma inriktning.

4. Hur ser du på föreningens roll gentemot mottagningen efter ingåendet i ett aktiebolag, vad blir förlusten, vinsten?

De lokala föreningarna blir ett viktigt stöd för verksamhetscheferna. De kommer att arbeta med marknadsföring, programverksamhet och sökande efter gåvomedel. Allt för att bidra till bättre möjligheter att få psykoterapi till ett rimligt pris och helst som en rättighet för alla. Men även uppdraget är viktigt –att som en fri röst i samhället uppmärksamma människors villkor och hälsa

Örjan Ohlström, ordförande i S:t Lukas Gävle-Sandviken, vill vidareutveckla den nuvarande organisationen. Örjan Ohlström, ordförande S:t Lukas i Gävle Sandviken.

1. Vad uppfattar ni som det allra viktigaste att bevara i nuvarande organisation?

Viktigast är att bevara och befästa varumärket S:t Lukas. Förbundet är i dag en ideell – och idéburen organisation uppbyggd av självständiga föreningar med eget ekonomi och personalansvar. Nuvarande associationsform är en förutsättning för det lokala engagemanget i S:t Lukas Gävle-Sandviken.

Det unika är kopplingen styrelse, personal, verksamhet och ekonomi.

Styrelse och personal i S:t Lukas Gävle-Sandviken är helt ense om att det vore synnerligen olyckligt att splittra ansvar och engagemang kring denna konsolidering. Vi tycker att S:t Lukas ska utveckla den associationsform vi redan har genom att till exempel ta beslut om fler gemensamma rutiner som underlättar styrning och ekonomisk utvärdering. Vi har föreslagit en sådan utveckling i en motion till Förbundsfullmäktige 2011-11-19.

2. Vilka brister uppfattar ni kan bli resultatet av att vissa mottagningar går ihop i ett eget aktiebolag?

Vi ser inga direkta brister i detta. Det

tarvar väl snarare svar och lösningar på ett antal frågor.

Vilka mottagningar kommer att bilda ett AB? Hur många blir det i förhållande till totala antalet? Hur ska det egna kapitalet hanteras, såväl i det nybilade AB som i de föreningar som ingår? Ska det bildas ett bolag med vinstbegränsning eller ett ”vanligt” AB? Hur skall modellen och konditionerna se ut för de mottagningar som vill ansluta sig till AB i framtiden? Hur formas samarbetet mellan ej anslutna mottagningar/föreningar – Förbundet och S:t Lukas AB? 3) Vilka vinster finns i den nuvarande organisation som ni inte vill förlora, organisatoriskt, ekonomiskt och personalmässigt?

Vi är av den uppfattningen att det lokala engagemanget inte kommer att vara lika starkt om förening och mottagning får olika huvudmän och ledning.

Verksamhetschef och personal tycker att det känns tryggt att samarbeta med vår styrelse och har behov av kontinuerlig kontakt med den lokala styrelsen.

Vi är övertygade om att ansvar, för föreningen och mottagningen inklusive ekonomiskt och personellt, är avgörande stimulansfaktorer vid rekrytering av styrelseledamöter. Vi konstaterar också att lokalt förankrade styrelseledamöter, med sina respektive nätverk, har varit och är synnerligen nyttiga för verksamheten. Mottagningen i Gävle-Sandviken arbetar med ett flertal parter i form av samarbetsavtal, i vilka reglering sker av avtalad produktion och ekonomisk ersättning för enligt avtalen utförda tjänster. Vi befarar att ett upphörande av den i dag starka personkännedomen mellan styrelsens ledamöter och lokala uppdragsgivare riskerar att äventyra kontinuiteten i ett antal uppdrag.

4. Vad behöver man tänka på innan man startar aktiebolaget utifrån de

förhållanden som finns i dag?

Ställning måste tas till vilken typ av AB som skall bildas. En behovsanalys avseende det egna kapitalet måste till. Likviditetssituationen måste också övervägas så att medelsbehovet säkerställs i förhållande till inkommande medel. För de föreningar som inledningsvis inte är anslutna till S:t Lukas AB måste tydligt i avtal regleras vad som gäller dem i förhållande till AB. Särskilt bör övervägas hur man ska hantera situationen då vi vill ha en rikstäckande produktion genom både AB och ännu inte till AB anslutna mottagningar? Blir ett rikstäckande avtal ekonomiskt ofördelaktigt för icke ansluten förening bör S:t Lukas AB överväga en rutin för kostnadstäckning just för att bevara rikstäckningen. Det är av största vikt att göra en fullständig ekonomisk analys med avseende på den ekonomiska situationen och prognosen för ett AB när man vet vilka mottagningar som inledningsvis skall bilda bolaget.

5. Hur ser ni på föreningens roll gentemot mottagningen i framtiden?

Vad vinner ni på att inte gå med i aktiebolaget?

Vi ser föreningen och mottagningen som en förutsättning för varandra.

I dag har styrelseverksamheten och föreningsaktiviteterna en mycket stark förankring i mottagningens verksamhet och dess personal.

Föreningen planerar tillsammans med mottagningen inför hösten ytterligare aktiviteter på olika samhällsarenor, till exempel workshops, café- och filmkvällar vilket ytterligare kommer att förstärka den lokala uppdragsmarknadens bild av S:t Lukas Gävle-Sandviken som en kompetent, engagerad, trygg, stabil och lättillgänglig samarbetspartner

21

Medvetna chefer ger mobbingfria arbetsplatser Alla chefer behöver kunskap om mobbing och i många fall även handledning för att så snabbt som möjligt få slut på det trauma som mobbing innebär, det är arbetsgivarens skyldighet enligt Arbetsmiljölagen. Chefer som lärt sig hur man skapar en arbetsplatskultur som inte stimulerar mobbing, använder den kunskapen i sin vardagliga kommunikation och minskar därmed risken för att mobbing uppstår. Principen är att anställda inte gör som chefen säger utan som chefen själv gör. Ett exempel på positivt ledarskap är när någon i personalgruppen berättar om en annorlunda idé och den medvetna chefen visar intresse och ber att få veta mer. Det skapar en känsla i arbetslaget att det är okej att vara annorlunda och att en bra lösning kan ”gömma sig” i det som till en början verkar lite märkligt. Det är också viktigt att arbeta med och lyfta fram värdegrundsfrågor, att betona allas lika värde och vad det innebär i praktiken i arbetslaget. På ”världskongressen om mobbing i arbetslivet”, som ar-

rangerades i Köpenhamn i somras, var man överens om att mobbing ska ses som en organisations- och ledarskapsfråga. Det finns potentiella mobbare med sviktande självkänsla på de flesta arbetsplatser, men alla chefer ger inte de här personerna utrymme, mobbing förekommer främst där chefskapet är dåligt och arbetsbelastningen hög. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att mobbing som stressjukdom ökar. Över sju procent av alla anmälda arbetssjukdomar orsakades av mobbing under 2011 och nio procent av alla arbetstagare uppgav att de mobbats under det senaste året. Under 2014 arrangeras den nionde ”världskongressen om mobbing i arbetslivet”, då i Milano.

På Karlstad universitet forskar man kring mobbing inom vård och omsorg (professor Margaretha Strandmark).

Vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet forskar man om mobbing inom akademiska yrken och industrin (docent Reza Emdad)

Naturlig hälsa Tips på förändringar i sjukhusmiljöer Forskning inom ämnet antrozoologi visar att äldre personer ökar sin koncentrationsförmåga och sina sociala färdigheter om det finns burfåglar

på äldreboendet, sjukhusavdelningen eller som sällskap i hemmet. Står det även ett akvarium med fiskar på avdelningen, minskar muskelspänningar och puls till normal nivå. De flesta människor som tar kontakt med hundar och katter, som man kan klappa på och få en relation till, ökar sina halter av vällusthormonet oxytocin, vilket gör oss lugnare och gladare. Kontakt med djur (och natur) minskar halten av stresshormonet kortisol, det sänker blodtrycket och minskar risken för nedstämdhet och depression. Läs mer på: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU. www.slu. se/PageFiles/73997/Future_ani mal_folder_Tryck.pdf och på www.halsansnatur.se

Dvärgpapegoja Dvärgpapegoja är den engelska psykiatrins självklara val när det gäller djur på mottagningen

22

Val av naturtyp följer dig hela livet Den naturtyp vi växer upp med som barn vill vi gärna omge oss med även som vuxna, visar forskning som Anna Adevi, doktor i miljöpsykologi, gjort tillsammans med professor Patrik Grahn, vid SLU i Alnarp. Vi får en alldeles särskild anknytning till vår uppväxtmiljö, och de som har levt nära havet som barn har den starkaste anknytningen. De tre andra landskapstyperna är skog, slätt och sjölandskap. Studier visar att de som i vuxen ålder bor i sitt ”favoritlandskap”och är ute i den naturtypen, har lägst stressnivå. Läs mer på: http://pub.epsilon.slu.se/8596/ och på www.halsansnatur.se

Hjärnan och aktivitet Stillasittande ger negativ effekt i fyrtio år

När börjar man använda internet?

Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet, effekten av bra kondition i tonåren kan sitta i upp till fyrtio år och fungera som ett skydd mot depression i vuxen ålder.

Risken för att få depression minskar med hälften om du varit aktiv i tonåren enligt forskare vid Sahlgrenska akademin och Karolinska institutet. Undersökningarna bygger på 1.1 miljoner unga män som mönstrat där informationen har matchats med nationella sjukdomsregister. Läs mer om Maria Åbergs forskning, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet: www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/ Nyheter+Detalj/bra-kondition-i-tonarenleder-till-mindre-depressioner-som-vuxen. cid1083732

Smartphones för två-åringar Små barn ägnar sig åt spel, ser på video och tittar på rörliga bilder på internet. Stiftelsen för internetinfrastruktur, .SE, har i sina undersökningar upptäckt att åldern för när barn introduceras i internetvärlden har sjunkit från 13 år till tre år det senaste decenniet. Föräldrar skickar över sina smartphones till barnen

Diagrammet visar vid vilken ålder hälften av en åldersgrupp börjar använda internet. som tidsfördriv när de har tråkigt under till exempel en bilresa. I stiftelsens kommande undersökning ska man ställa frågor om två-åringars internetvanor eftersom man anar att surfandet på nätet redan börjar i den åldern. Små

barns användande av dataspel, som inte är våldsamma och ej används för mycket, kan vara utvecklande enligt forskning vid Brain institute, Karolinska institutet i Stockholm. (läs mer på www.wii.se)

Vad tycker du är roligt att göra?

Har du svaret på den frågan så vet du också vad du ska göra för att få briljanta idéer. Står du inför ett specifikt problem och anstränger dig till det yttersta för att tänka ut lösningen så motverkar du hjärnans naturliga kreativitetsmodell. Den som vill vara kreativ ska istället göra en rolig och lätt aktivitet som får tankarna att vandra fritt. I en test så fick de som använde sig av den ”kreativa” modellen av problemlösning fyrtio procent bättre resultat än de som kämpat med att lösa problemet. Forskningen leds av psykologen Jonathan Schooler på Californiauniversitetet i Santa Barbara.

Läs artikeln i tidningen Nature, international weekly journal of science: www.nature.com/news/why-greatideas-come-when-you-aren-t-trying-1.10678)

23

POSTTIDNING B Sankt Lukas Förbundet S:t Lukas Box 17240 104 62 Stockholm

S:t Lukas Utbildningsinstitut Ersta Sköndal erbjuder Psykoterapeutprogram 90 hp 6 terminers halvtidsstudier i Stockholm:

3 Individualpsykoterapi, onsdagar (startade 5/9) 3 Familjepsykoterapi, tisdagar – Platser kvar att fylla!

Grundutbildning i psykoterapi 60 hp 4 terminer halvtidsstudier:

3 Stockholm, torsdagar (startade 30/8) 3 Göteborg, tisdagar. Platser kvar att fylla, start sept!

3 Luleå, fredag varannan vecka. Platser kvar att fylla, start okt!

3 Lund, fredagar. Platser kvar att fylla, start okt!

För sista ansökningsdatum se www.esh.se/sanktlukas för aktuell utbildning eller skicka in snarast!

Ansökningsblankett och mer information finns att hämta på www.esh.se/sanktlukas eller 08-555 050 46

www.sanktlukas.se

24