11 minute read
Bokföring Enklare än du tror
”en perfekt bil för familjen som vill få me sig et mesta utan att trängas”
En koreansk markvinnare Med större utrymme både ut- och invändigt passar Hyundai Grand Santa Fe perfekt för familjer som vill få med sig det mesta utan att trängas. Egentligen ligger Grand Santa Fe väldigt nära de stora SUV:arna. Den är faktiskt så väl tilltagen att det går att få in en extra stolsrad längst bak, så att upp till sju personer får plats. Då blir dock utrymmet för packning minimalt. Koreanerna är inte snåla när det gäller att utrusta sina modeller och ligger nu före många av de europeiska premiummärkena. Grand Santa Fe är inget undantag och erbjuder rattvärme, navigation, elstolar, parkeringsassistent med mera. Däremot saknas ett säkerhetssys tem med så kallad autobroms. Körkomforten är mycket god och de bekväma sätena gör färden till en fröjd. På motorsidan hittar vi en 2,2 liter stor fyrcylindrig turbodiesel som går att få antingen med manuell eller automatlåda. Det sista är att fördra för excep tionell komfort.
Advertisement
Hyundai Grand Santa Fe Grundpris: Från 469 900 kronor. 10,5 basbelopp. 6 208 kr/mån före skatt. Motor: 2,2-liters turbomatad dieselfyra, 197 hk. Vridmoment 436 Nm. Kraftöverföring : Motorn fram, 6-stegad automat/manuell, fyrhjulsdrift. Accele ration: 0-100 på 10,3 sek. Toppfart: 190 km/h. Ben sin förbrukning : Blandad körning enligt tillverkaren, 0,76 l/mil. Vik t: 1991-2131 kg. Garantie r: 5 år nybil, 3 år vagnskada, 12 år rost.
Bokföring enklare än u tror
Om du kan hantera din privatekonomi så grejar du även bokföringen, speciellt när digitala bokföringsprogram underlättar livet som entreprenör. Det menar experter som Starta & Driva Företag har talat med.
av Helene Rothstein Sylvesten
– Det är inte så svårt. Det är precis som med privatlivet. Du måste sköta din ekonomi. Hemma håller du antagligen ordning och reda på dina räkningar och viktiga papper. Du vet att du måste betala hyran i tid, annars åker du ut. Det är samma principer när du driver eget, säger Ulf Bokelund Svensson, vd och delägare i informationsföretaget Björn Lundén Information AB.
Med tiden har Ulf Bokelund Svensson blivit en bokföringsveteran. Bakom sig har han en rad böcker om hur man ska sköta sin bokföring i mindre företag. Precis som inom privatekonomin sorterar man intäkter och kostnader på olika konton, menar han:
– Hemma har du ett bostadskonto, ett klädkonto, ett matkonto, med mera. På samma sätt är det för företagare – det är inget svårt.
Alla företagare måste bokföra, oavsett företagsform och verksamhetens omfattning. Att bokföra innebär att man sparar kvitton, fakturor och andra underlag – affärshändelser – för att registrera och redovisa dem i kronologisk och systematisk – kontobaserad – ordning. Bokföringsunderlagen ligger därefter till grund för rapporter som resultat-, balans- och momsrapport och slutligen årsbokslut. Bokföringen som den ser ut idag kan dateras till 1300-talet, när italienska handelsmän började finansiera Medelhavsbaserade handelsfartyg. Handelsmännen fick information om vad som köpts och sålts under resans gång från fartygets kapten, som ofta undanhöll information för att kunna stoppa en del av pengarna i egen ficka. För att handelsmännen skulle kunna granska aktiviteterna från resan utan att behöva övervaka transaktionerna på plats infördes den dubbla bokföringen, vilket innebar att varje förändring i ett konto matchades av en förändring i ett eller flera motkonton. Om kaptenen tog ut en del av kassan var han därför tvungen att skriva ned vad pengarna gick till. Som en extra bonus gjorde det här systemet det lättare att upptäcka räknefel, eftersom det alltid ska finnas balans mellan kontona.
På samma sätt som det fanns en skillnad i tillgången till information mellan kaptenen och handelsmannen på 1300-talet finns det idag en informationsasymmetri mellan vd och aktieägare, mellan banker och låntagare och, inte minst, mellan Skatteverket och skattebetalarna – och av samma skäl finns det därför ett behov av metoder som minskar den här asymmetrin. Vi kan med andra ord konstatera att bokföringen fyller en funktion. Företa-
get får en bra intern överblick, andra intressenter kan få bättre information om potentiella företagspartners och i förlängningen får myndigheterna underlag till sina sammanställningar över företagens prestationer på makronivå.
Traditionellt sett finns det två metoder som används i bokföring: faktureringsmetoden och kontantmetoden. Kontantmetoden är en något förenklad metod som bara får användas av mindre bolag där nettoomsättningen inte överstiger tre miljoner kronor, och innebär att man får vänta med att bokföra en händelse tills det att betalning sker – varje faktura bokförs därför bara en gång. I faktureringsmetoden, däremot, bokförs fakturan dels när den tagits emot eller skickats ut och dels när den betalas.
Oftast har man mer att göra, rent bokföringsmässigt, i ett aktiebolag jämfört med en enskild firma. Det gäller framförallt om du tar ut månadslön i ditt aktiebolag, och i synnerhet om du har anställda. Bokföring betyder samma sak nu som det gjorde förr: att skriva ner varje handling, eller varje affärstransaktion. För nya företagare kan bokföringen ofta framstå som svår och främmande, och det kan rent av vara lockande att lägga över hela bokföringen på en redovisningsbyrå. Det kan kosta en slant, men å andra sidan kanske du sparar tid som du behöver till annat.
Men samtidigt bör man syna sin egen eventuella bokföringsskräck, då det numera finns många digitala bokföringsprogram som förenklar bokföringsarbetet avsevärt. Några exempel på företag som tillhandahåller olika varianter av dessa program är Fortnox, Visma, Hogia Small Office, BL Ekonomi och SpeedLedger. I de flesta digitala programmen skriver man in sina inkomster, utgifter, intäkter och kostnader, och programmen håller koll på att det hela tiden är balans mellan kontona. Det är alltså för att Mycket har hänt sedan den dubbla bokföringen uppfanns på 1300-talet.
krav på dagskasserapporter som man ska kunna uppvisa för Skatteverket om de kommer på besök påföljande dag.
Eftersom bokföringen är anpassad till momsdeklarationen kan man välja att sköta sin bokföring varje månad, varje kvartal eller en gång per år om man har en mindre verksamhet.
– Men det är sämre att ta det en gång per år, för man minns inte lika bra vad man har gjort, säger Ulf Bokelund Svensson.
Även om man tycker att bokföring är tråkigt så är det ett nödvändigt måste, menar han.
”hemm a har du ett bostadskonto,ett klädkonto, ett matkonto med mera. på samm a sätt är det för företagare - det är inget svårt”
vinna tid och även minska risken för felinmatningar som det är praktiskt att använda ett bokföringsprogram. Där registrerar man sina affärshändelser och utifrån dessa genererar programmet färdiga rapporter. Programmen uppdateras efter gällande lagar och regler och allt fler av dagens bokföringsprogram är molnbaserade. Det innebär att man har tillgång till programmet online, från vilken dator eller surfplatta som helst, samtidigt som uppdateringar och backups sker automatiskt.
– Med Smart Bokföring från Hogia Small Office kan alla bokföra, utan att kunna något om debet och kredit. Du registrerar dina affärshändelser och programmet sköter resten, säger Åsa Langmaid. Hon är bolagschef för Hogia Small Office, som utöver bokföringsprogrammet även erbjuder ett faktureringsprogram. Har man båda programmen så bokförs faktura- och betalverifikat från faktureringsprogrammet automatiskt i bokföringsprogrammet.
I Sverige är det ganska generöst med bokföringstider, där till exempel en mindre enskild näringsidkare kan sköta sin bokföring en gång per år. Det gäller dock inte om man driver butik eller har annan verksamhet med kontanta transaktioner – då finns det – Annars kan du inte driva företag! Du måste tycka att det är okej att göra det själv, annars får du leja en konsult. Men återigen är det inte krångligare än att sköta sin privatekonomi.
Däremot blir bokföringen mer komplicerad när man anställer någon i det egna bolaget. Framförallt är personaljuridiken betydligt mer allvarlig. Risken för konsekvenser blir till exempel mycket större, eftersom anställningar har med människor att göra.
När det gäller bokföringsdelen måste du, förutom lön, hantera skatter och sociala avgifter och få dem att redovisas korrekt i arbetsgivardeklarationen.
– Den redovisningen kräver en del och om man är osäker här kan man behöva ta in hjälp, menar Ulf Bokelund Svensson.
Generellt sett har det, enligt honom, blivit mycket enklare att driva företag nu jämfört med för 20 år sedan – inte minst sedan sajten Verksamt.se etablerades. Där har man tillgång till flera myndigheter på samma sida. Ändå finns det mycket kvar att göra, menar han. För några år sedan togs exempelvis revisionsplikten bort för företag som har mindre än tre miljoner kronor i omsättning. Den gränsen skulle kunna höjas avsevärt, enligt Ulf Bokelund Svensson.
VISSA FRÅGOR HAR INGA ENKLA SVAR.
Varje dag blir vi kontaktade av ensamma och utsatta unga som vill att någon vuxen tar dem på allvar. Smsa bris50 till 729 09 så ger du 50 kronor och hjälper oss att fortsätta svara.
väcker mo tyn sta entreprenörer Sveri es
Entreprenörskap handlar om att våga och att inse sina möjligheter. Det är det underliggande budskapet när ungdomar guidas genom en utställning om just entreprenörskap. Starta & Driva Företag smög med på en visning.
Text Helene Rothstein Sylvesten
Robyn grundade sitt egen skivbolag Konich iwa Records för 10 år sedan.
nöstormen rasar fram på Slottsbacken i Gamla Stan. Innanför museet Kungliga Myntkabinettets stenfasad står en gymnasieklass som har åkt hit från Stockholmsförorten Haninge. Deras lärare säger att kollegorna på skolan tipsat om utställningen som heter ”Entreprenörskap – Ingenting är enkelt, men allt är möjligt”. Att få ta del av drivkrafter och his torier bakom företagsikoner som Jan Stenbeck, Filippa Knutsson, och Ingvar Kamprad är bra som inspiration när eleverna senare ska starta sina egna UF-företag lite längre fram i gymnasieutbildningen.
– Vad tänker ni på när ni hör ordet entreprenör? frågar Sara Carlin, en av museets pedagoger.
– En person som skapar någonting nytt, svarar en elev. – Är det någon som känner till en entreprenör? fråg ar Sara Carlin.
– Ja, svarar flera stycken. – Mark Zuckerberg! – Steve Jobs! – Ingvar Kamprad! – Ingvar Kamprad som grundade Ikea är ett exem pel på svenska entreprenörer. Och det är dem som vi har samlat i den här utställningen, förklarar Sara Carlin där hon står mitt i utställningen.
Utställningen om entreprenörskap har pågått i snart ett år på Kungliga Myntkabinettet, som är ett specialmuseum med nationellt ansvar inom områden som penning- och finanshistoria samt medalj konst. På denna permanenta utställning förekommer kända företagare från 1600-talet och framåt. Men förutom dessa kändisar finns här även exempel på nystartade bolag som är i sin linda, däribland flera UF-företag.
Hela utställningen är uppbyggt kring sex olika teman: Sverige & världen, Tänka utanför ramarna, Drivkrafter, Entreprenörskap – vad är det?, Timing och Att våga. Här finns möjlighet att testa sina en treprenöriella egenskaper, bokstavligen lyssna till effekten av ett samhälle i ständig förändring och spela kluriga entreprenörsspel.
Innan skolungdomarna delas in i grupper görs en miniundersökning om vad hela klassen tycker, och tror, om entreprenörskap. Varje person får en dosa där man kan svara ja eller nej på påståenden som: ”Kan vem som helst bli entreprenör?” Majoriteten svarar ja. – Men, säger en elev, folk föds med olika för utsättningar.
– Alla kan inte bli entreprenörer, säger en annan.
– Några måste jobba för dem också, flikar en annan klasskamrat in.
Eleverna går första året på ekonomiprogrammet och majoriteten av dem tycker att entreprenörskap värderas högt i samhället idag, inte minst på grund av nyttan som företagande för med sig. Ett annat exempel på att entreprenörskap värderas högt är att entreprenöriellt lärande numera finns med i den svenska läroplanen.
Alla elever som är här denna snöiga tisdag tror att entreprenörskap påverkar samhällsutvecklingen. Men en fråga som splittrar klassen är huruvida rikedom är ett mått på hur framgångsrik en entreprenör är. Sara Carlin guidar ungdomar genom den permanenta utställningen om entreprenörskap på Kungliga Myntkabinettet. S
Medan några ställer sig oförstående till att en entreprenör skulle kunna vara framgångsrik utan att tjäna pengar lyfter Sara Carlin upp socialt entreprenörskap samt innovationer eller personer som revolutionerat samhällsutvecklingen på något sätt. Ett exempel på detta är RFSU-med grundaren Elise Ottesen-Jensen som under 30-talet bidrog till att öka kunskapen i Sverige kring reproduktion, preventivmedel, sexuell hälsa och, i förlängningen, mänskliga rättigheter.
Efter en stund delas klassen in i mindre grupper där varje grupp går en tipspromenad som handlar om olika entreprenörer. Ungefär hälften lyckas klura ut rätt person. Därefter hälsar kända entreprenörer till eleverna ge nom videofilmer. Företagarna ger dem också tips och uppmuntrande ord om hur man går sin egen väg. Under visningens gång blir det tydligt att en del av Sveriges mest kända entreprenörer inte alls haft det särskilt lätt. Tvärtom har många fått kämpa med allt från ekonomi till handikapp och plågoandar. Efter visningen plockar Sara Carlin ihop sina saker. Vad brukar du få för reaktioner från klasserna? – De brukar få ett bredare perspektiv på vad entreprenörskap kan innebära. Och sedan kan de få en boost. När man är ung är det lätt att känna: ”jag som inte är duktig i skolan kan väl inte lyckas” och då är det bra att se hur andra har fått kämpa.
Vad har du själv lärt dig som guide på utställningen? – Innan tänkte jag nog mer på entreprenörskap i form av företagande, att man vill få en vinst. Men nu vet jag att det finns på många olika plan. Vi vill få ungdomarna att fatta mod, att våga.
Finns det någon entreprenör som du själv hade velat träffa? – Det är just Elise Ottesen-Jensen. Hennes engagemang och driv är väldigt rörande.
www.startaochdriva.se Giandis eum ant, optatur sit, quibus et ea quam, si que nonsed eos miliquuntium ea volut eturest ionsecation Niklas Zennström grundade Skype, Ka aa och Joost. Id ag driver han investmentbolaget Atomico.