R egion: Jämtland Härjedalen

Mottot har i princip varit att driva äldreboenden som man själv skulle vilja bo på. Att lyssna noga på de äldre som bor där, att försöka möta deras önskemål. På senare tid har Kavat Vård fått en hel del priser, men deras verksamhet har också väckt starka känslor. Att driva privata äldreboenden har i sig vållat stor debatt i media och det är fortfarande en het politisk fråga huruvida man bör kunna tjäna pengar på välfärdssektorn eller inte.

Men förutom att principen i sig kan sticka i ögonen, var det faktum att Kavat Vård även började med hotelliknande äldreboenden på Östermalm extra provokativt för motståndarna. Varför ska en del kunna köpa tilläggstjänster och inte andra? Catharina Tavakolinia har fått möta oändligt många skeptiker i frågor som dessa. För henne är det en självklarhet att man ska kunna köpa tilläggstjänster där personalen exempelvis hjälper äldre med att handla julklappar. Förutom hotellkoncept finns det språkprofilierade äldreboenden: ett latinamerikanskt, ett arabiskt och ett persiskt. Därtill finns ett boende i Rimbo med en spa-profil. Att det blev just en spa-profil beror på att vårdföretaget fick tillgång till lokaler i ett nedlagt hotell som redan hade jacuzzi och bastu.

Trots att bolaget startades i början av 2007 tog det två år innan de kom igång, och då började flera boenden att vara verksamma samtidigt. På ett halvår gick omsättningen därför från noll kronor till 120 miljoner kronor. Finansiering kom från en av medgrundarna som stoppade in privata pengar i bolaget.

Planen framöver är att växa med ett boende per år. Om man ska kunna satsa på nischade, små boenden så kan man inte bli en hur stor aktör som helst, menar Catharina Tavakolinia.

Just nu gör hon mycket research inför en eventuella etablering av ett äldreboende med teknikprofil.

– Det finns mycket på marknaden. Man kan till exempel ha duschrobotar som hjälper de äldre att duscha och toaletter som man styr med joystick.

Tanken att robotar ersätter delar av personalens arbete ute på äldreboenden kommer att få folk att reagera. Men det är ingenting som Catharina Tavakolinia bryr sig om.

– Man ska kunna välja bort alla integritetskränkande situationer, säger hon.

Catharina Tavakolinia har varit med så pass länge, och hon har även utsetts till Sveriges bråkigaste kvinna, men framförallt tror hon benhårt på nischade äldreboenden med särskilda profiler.

– Vi tror helt enkelt att det är bra med mångfald och valfrihet.

”Vi vill inte driva äldreboenden åt komm unen på komm unens sätt, eftersom vi vill arbeta långsiktigt och bygga upp våra boenden efter eget huvud.”

Från vänster: Anna Kinberg Batra, partiledare Moderaterna. Dag Sundén-Cullberg, Chinsay. Anna Huovinen, Lunaskolan. Catharina Tavakolinia, Kavat Vård.

Regionen Jämtland Härjedalen kännetecknas av en hög andel kvinnliga företagare och en betydande besöksnäring. Just besöksnäringen påverkar livet som företagare i regionen. Att driva företag där kunderna framförallt är turister innebär nämligen att man ofta jobbar när andra är lediga – som på julafton. Iskallt Företagan e

av Helene Rothstein sylvesten

”Många småföretag inom regionens besöksnäring utmärks av passion”

Mikaela Sundbaum startade sin verksamhet Mikaelas Skidskola för fem år sedan. – Jag brinner för längdskidåkning och såg ett behov av en skidskola på längden, på samma sätt som det finns skidskolor i backen.

Det säger Mikaela Sundbaum, som startade sin verksamhet Mikaelas Skidskola för fem år sedan. Hon hade tidigare gått på skidgymnasium och därefter tillbringat en vinter i USA som in struktör. Sedan upptäckte hon Funäsfjällen och åkte upp för att göra en säsong.

– Jag gjorde en vinter, och sedan blev det en vinter till, och en sommar – och sedan var jag fast i området. Det har gått bra med skidskolan. Jag tror att jag startade i rätt tid och att jag har gjort ett bra jobb, vilket har gjort att jag sett en ökning från år till år. Jag tror på filosofin att man blir bra på det man tycker är roligt.

En utmaning har varit att sätta ramarna för verksamheten och att hålla koll på allt. Själva skidåkningen och den praktiska tek nikträningen är ju bara en del av verksamheten. Att starta eget är ett stort kliv, menar Mikaela Sundbaum.

– Men det var lättare att komma igång än jag trodde. Det har gett mig otroliga möjligheter att vara egen. Jag är till exempel assis terande banchef vid Skid-VM i Falun.

Det som är speciellt med att driva företag i regionen är att tu ristnäringen styr hur mycket du jobbar under olika delar av året.

– Du jobbar till exempel på julafton, eftersom det är då folk har semester och besöker området.

Mikaelas kunder kommer i stor utsträckning från Stockholms området. Hennes planer för framtiden är att fortsätta jobba med längdskidåkning och turism inom den svenska fjällvärlden.

Besöksnäringen utvecklas snabbare i regionen Jämtland Här -

jedalen än genomsnittet i Sverige, och genererar cirka 6 600 årsarbeten. Detta i en region med knappt 130 000 invånare. Att det kommer så många turister gynnar även andra näringar såsom bygg, transport, livsmedel samt lokalt mathantverk och tjänster. Bred vid besöksnäringen är skogsnäringen, IT och handel stort. Drygt 6 procent av regionens företag drivs av personer under 36 års ål der, vilket är högre än det nationella genomsnittet. Karin Gydemo Grahnlöf är projektchef på Jämtland Härjedalen Turism, JHT, och ser småföretagen som en viktig del av regionens näringsliv.

– Utmärkande för företagen i regionen är att många är små företag som är aktiva inom flera näringar, vilket ger regionen ett diversifierat näringsliv, säger hon. Tjänsteproduktion är störst och regionen är ”skorstensfri”, vilket innebär att det inte finns fabriker på samma sätt som i många andra regioner.

– Många småföretag inom besöksnäringen utmärks av passion, där man väljer att starta upp företag inom sitt intresseområde. Det här möjliggör en stark besöksnäring med kreativa lösningar, men innebär även en utmaning vad gäller lönsamhet, säger Karin Gydemo.

Hon påpekar att dessa kreativa företagare möjliggör för många att hänga på utvecklingen och att själva våga, vilket får effekt på flera destinationer.

– Exempelvis har företagandet inom mat utvecklats starkt. I och med kopplingen till besöksnäringen har de också en större kundbas genom våra turister. ”Många startar företag inom sitt intresseområde”

”många småföretag är aktiva inom flera näringar, vilket ger regionen ett diversifierat näringsliv”

På frågan om hur man arbetar med entreprenörskap från kommunalt eller regionalt håll svarar Karin Gydemo:

– Vi har en stark samverkande struktur. Här finns det till exempel destinationsbolag som ägs av företagen på orten, som gemensamt driver utvecklingen. Dessa destinationsbolag är i sin tur delägare i den regionala professionella samverkansplattformen för besöksnä ringen, det vill säga min arbetsgivare Jämtland Härjedalen Turism. Det skiljer oss från många andra regioner i Sverige som har offentligt ägda regionala turismfunktioner. Vårt äldsta destinationsbolag Fu näsdalen har funnits i över 40 år och JHT har nyligen firat 20-årsjubileum.

Enligt Karin Gydemo skapar denna destinationsstruktur ock så möjligheter att bygga på starka varumärken. Till exempel väljer många företag att starta upp i Åre med omnejd och dra nytta av Åres starka varumärke.

Från kommunalt håll varierar arbetet gentemot företagande, beroende på näringslivsstruktur och resurser. Åre, Härjedalen och Bergs kommun är exempelvis starka inom turism, Bräcke på skog, Ragunda på vattenkraft och Strömsund på vindkraft. Östersund å sin sida är starkt inom IT och handel. Variationen på de olika orterna kräver olika typer av insatser.

– På regional nivå finns ett nära samarbete inom turismen, men det finns också starka kluster inom outdoor, verkstad och mat.

Regionen har ett flertal insatser för att öka företagandet. Inom be söksnäringen jobbar man bland annat en hel del med affärsutveckling, där företag arbetar i grupp med produktutveckling och ökad lönsamhet. Det finns dessutom en inkubator på regionens science park och ett ny företagarcentrum med aktiva rådgivare. Vidare finns ALMI, som bland annat har ett bra mentorprogram där företag kan få en mentor som coachar inom olika områden. Dessutom har Jämtland Härjedalens Ung Företagsförening störst ökning av UF-elever i hela landet. Totalt har antalet UF-elever i Jämtland Härjedalen ökat med 79 procent, jämfört med 11 procent på nationell nivå. På universitetet finns också MIUN Innovation, som stöttar studenter med idéer att starta företag.

– Vårt innovationssystem som vi bygger på för fullt heter ”Peak Innovation” och arbetar för smart samverkan och utveckling mel lan turism, sport och outdoor, för att möjliggöra företagsutveckling inom dessa områden, avslutar Karin Gydemo.