AnnaSofia Mååg Under

[235driftll-s»i

Nicolas Hansson om Skogsbryn av Niklas Karlsson

I ettskogsbrynkan allthända. Härhäckas,jagas,övervakas,krigasoch äts. Idennaiblandskenbaraidyllpågårenhetsigkampmellanlivochdöd. Inte sällanfinnermanocksåintressantaspåravmänskligarester.Tätabuskage ärutmärktför att dölja eller gömmadetbrukade eller det icke önskvärda. Iskogsbrynetåterfinnsenspännvidd avallt liv.

Niklas Karlssons känslaförtrådärfascinerande. Hangestaltarrörelse, mönster och mening med tunn tråd. Genom att fästa den från en punkt tillen annanframbringas en linje, en kognitivsträcka som förkroppsligar föränderlighetoch skapande. Själva tillblivelsen tarfartfrån enkelhettill komplexitet.

Denenskildatrådenärvek, mendetäri denväldigamängdensom den blirkraftfull.Detmaniskaupprepandetäretttillvägagångssättförattvisualiserasystemoch strukturer. Strama ochskarpavolymerklärväggytorna och bildar ansenliga formationer. Det skulle kunna upplevas somstatisk väggdekoration. Mendet ärpåtagligthursinnlighetentaröverochbetraktaren förnimmer ett stycke rofylld och förtätad natur. Det är egentligen underligthurNiklas Karlssongenomsittformalistiskaförhållningssättkan gesåmycketlivi enabstraheradnatur.Deskulpturalaobjekteninrymmer en enastående känslaförfärgernas värde och mellanrummetsom uppstår mellantrådarnaskapar transparens ochsubtila skuggeffekter. Verketberör ävenemotionellt. Varhöregentligenmänniskanhemma?Harvifortfarande kopplingtill naturen inågonmån ellerärvi numeraheltochhålletkultur?

Verket ärplacerati en entréhall till den nya domstolsbyggnaden, där mångapersoners väntan kan upplevas som en laddad och känslomässig svårsituation.

Liksom i detverkligaskogsbrynetframträderolikaödenochhändelseförlopp. Genom sina trådarskildrarNiklas Karlsson tillvaronsförunderligaväv. Livets flyktiga ögonblick och våregenmänskligaskörhet gör sig påmind i denspändatråden. Skogsbryn är spetsiga tillstånd avpoesi och saklighet.

AnnaSofia Mååg

AnnaSofia Måågär född 1968 Bosatt och verksam i Malmberget www.annasofia.se

Under

Material: glaserat/oglaseratstengods Placeringsort: Sundsvall Placering: Sundsvalls tingsrätt; keramlskgestaltning i sextingssalar Arkitekt: Lund arkitekter i Stockholm genom Helena von DeWall Fastighetsägare: Fastighetsaktiebolaget Norrporten Projektledare: Jörgen Nilsson/Statens konstråd

© AnnaSofia Mååg/BUS 2010. Foto: David Schreiner

Sara Danius om Under av AnnaSofia Mååg

HosAnnaSofiaMååghänderalltpåytan. Detärdetmärkvärdiga.Mendet taretttåginnanmanupptäckerdennaenklasak-ochattdenledertillnerven i henneskeramiska konst. Verken som hon gjort för Sundsvalls tingsrättsexarbetenfördelade pålikamångaförhandlingssalar-haranpassatsnoga till de olikartade rummen och deras funktioner. Sällan harhennes estetik fungeratsåvälsom här.

Måågskildrarsnö och is, bergoch skog,horisont och molnlinjer,vintermörker och sommarljus, och hon gör det medlika delarsinnlighet, stramhet och lågmäldhet. Man ser snabbt anspelningarna på ett arketypiskt norrländskt landskap. Hon har tidigare gestaltat så vardagliga ting som pimpelhål: ett skulpturaltvittfat med en grönglaserad hålighetsom ser ut attvätska sig, alltsom skuretdirekturenfjällsjö. Konkretionenärslående, men mångtydigheten ärnästan obscen.

Hos AnnaSofiaMååg ärsinnligheten inte ettmål,baraett medel. Hon underkastar sina verklighetsnära motiv en medveten reduktion för att arbetasigfram till abstraktionerladdademedgåtfull innebörd. Med hjälp avlera, glasyr,texturochfärgframmanarhonexistentiellascenerier. Björkens ådringärbjörkensådring,bergetsskrevärbergetsskrev, isenssprickor är isens sprickor-men dessa naturmotivtalarsamtidigt på ett annat plan. De iscensätter en spänning mellan outtalat och uttalat, dolt och blottat, hemligt och uppenbarat, allt sprungeturden mestdirektasensualism.

Här finns nyckeln till Måågs arbeten. Tillskillnad från de flesta keramiska konstnärer ärhon ointresserad av förhållandetmellanyta och djup, likalitet utforskar hon spelet mellan material och tomhet. Allthänderpå ytan, en förtjockad yta med sättningar, håligheter, förskjutningar, sprickbildningar,krackeleringar. Medlen ärsmå,uttrycketåterhållet,justdärför ärdramatiken så stor.