Jenny Nolstam Skoltiden

im

,-v:’

V.

■' 3?

0;

Solveig Lonmo om Termonoder av Markus Lanttö

På marken ligger en stålkupol, omgiven av ljung och ris. Ärdettoppen av ettjätteklotpåvägattsjunkaner ijordenellerstiga uppmothimlen? Kupolens yta täcks av ett åttiotal lampor, den serut som ett stort, iakttagande fasettöga. Lamporna lyser i orange, men ser ut att gradvis skifta nyans till klararegult. Samtidigt glider mörka skyarför solen och det drar ihop sig till en kylighöststorm.

Markus Lanttös två Termonoder påsameskolorna i Karesuando och Kiruna översättertemperaturtill färg. Från röttfördetvarmaste till vitt, som ärallra kallast, berättarstålkupolernas lamporomdubörtapådigen extraylletröja ellerkanlämnamössanhemma. De som bor i närheten kan se temperaturen från sina sovrumsfönsterpå morgonen och kännafärgen närdegårut.

Även om vårtsynsinne registrerarfärgerpåungefärsamma sättupplevervidem ändåolika. Kulturellaochpersonligaerfarenheter, andrafärger i närheten, tilloch med humöret påverkar hur vi uppleveren färg. Generaliserande kan vi säga att blått ärkallt medanrött känns varmt. Men det finnsjumiljonerfärger-ärvi överens omvargränsengårmellanvarmtoch kallt? Tillvardagsanvändervi baratjugo tilltrettiofärgbeteckningar. Påså sättvisarfärgernapå språketsbegränsningar. Menfärgspråketkan utvecklas. Människor som har ett större ordförråd för färger kan också observera flerfärger. Hurmånganyansermellan blått ochlilaseråttaåringenpå Karesuando-skolanochhurskullehanellerhonbeskrivadem?Nyanserna kommerattkopplas tillårstider,väder,klädesplaggochskor. Kanske kommersvagt lila attkallas ”inne-rast” .

När snön lägger sig om vintern -värmenfrån lamporna gör atttermonodernainte täcks helt-kommerettmärkligtfenomen attframträda. Om manförst tittarpå de blå lamporna, och sedan flyttar blicken till den vita snön,sermantydligaorangeefterbilder. Ögatsvisuellaminneäralltidden stimulerande färgens motsatsfärg. Det ärinte långt mellan färgteori och färgmagi.

Jenny Nolstam

Jenny Nolstam är född 1978 Bosatt och verksam i Stockholm www.jennynolstam.se

Skoltiden

Material: markarmaturer, transparanta glober i tak, stenullsskivor belagda med gummi, programmerat RGB-LED-ljus Placeringsort: Östhammar Placering: Olandsskolan, Alunda; gestaltning av torgoch gångstråk inomhus Arkitekt: Gösta Kilgren Arkitektkontor Samarbetspartner: Östhammars kommun Projektledare: Martin West/Statens konstråd

© Jenny Nolstam 2010. Foto: Lovisa Brånby (s. 157), Franz Koolen (s. 156,158)

Sösåj-3 äwgfs

Bodil Jönsson om Skoltiden av Jenny Nolstam

De flesta barn och vuxna har en klocka på sig (elleren i mobilen), men i fickan harde vare sig tumstock eller måttband, dettatrots att rummet är lika grundläggande för oss som vad tiden är. Skälet är enkelt: den egna kroppens utsträckning hjälper oss som måttstock för rummet, men för tidhar vi inte någralikapålitligakänslospröt. Därförharvi egentligen ett större behovav ”timstockar” än avtumstockar.

Med sitt ljusbaserade konstverk Skoltiden harJenny Nolstam skapat tre olikatidsrum: ettsomgenom enpositionsmarkeringvisarvari skolåret man ärjustnu, ett annat som i färg visarvarunder dygnet man äroch ett tredje som pulserar i taktmed ett hjärta som slår. De tre ”tidsrummen” är väl integrerade i byggnaden och finns på olika ställen i skolan. De lockar genom att bjuda på skönhet och rytm. Som fixpunkter gör de motstånd mot skolans stress, och de stimulerar en att röra sig längs läsårstidskurvan. Skönhet,icke-stressochrörelse-allautgördekonstruktivabidragtill hjärncellers utveckling. Precisså som detbörvara i en skola. ”Den längsta resan ärresan inåt” -så formulerade sig DagHammarskjöld. Kunskaper om vår värld behövs inte bara för sin egen skull utan också för atttränga in i varje liten unge och varje tonåring som hjälp inför de svårastefrågorna: ”vem ärjag?” , ”hurkanviveta detvivet?” och ”vågar vi tropåframtiden?” ”Skoltiden” blirpå Olandskolanknappastsynonymt meddetsummariska ”tio år” utanmed ”tiden-så-som-den-uppenbarar-sigi-vår-skola”: ett konstverk som inbjuder en att gå inåt i sig själv, föra samman och sökahelheteroch sammanhang. Som extra bonus gerdet också två festliga läsårsmarkeringar: höstens skolstart ”nu drar vi igång!” och sommarens skolavslutning ”nu ärdetpaus, nuharvi sommarlov!”