KONST OCH OFFENTLIGHET

Bostadsområden, torg och andra offentliga platser

Seminarium Vår Konst Publik, Malmö 19-20 maj 2009. Foto: Nicke Johansson

KONST OCH OFFENTLIGHET

Charlotte Bydler

De hetaste konstdebatterna i Sverige under2009 gällde elevarbetenfrån Konstfack. Konstnärerna Anna Odell och NUG anklagades för lagbrott och hotades med böteroch skadestånd. Jag tarupp dettabaraför att konstatera att det vi kallar konst ständigt förändras. Alla försök att göra konsten nyttig eller kontrollerbar kan inte hindra att den muterar, inte heller hur den tolkas. Det vore enkelt om konstnärer och en genomsnittligt nyfiken allmänhet delade uppfattning om vad man ska ha samtidskonst till. Nu ärdet uppenbarligen inte så. Utställningarna, gränssnittetmellan konstverk och publik, är också kontliktytor; offentligheten kräver alltid förhandlingar.

Statens konstråd arbetarmed konst i sådana offentliga rum. Konstrådetharhärigenomfåttenunikerfarenhetavgestaltningar, attbeställa och placerakonstverk i helaskalan från statliga miljöer till privatägdapublika rum. Vissa offentliga platser är transportsträckor medan andra har ett naturligt fokus. Samtliga ärscener därkonstens speciella utbyten skapar dramatik; situationer som hjälper till attvisa vad offentlighet är. Det finns ingåsjälvklarasättattprataom (ellergenom) konst. DetgerStatenskonstrådsinspeciellafunktion ochfrihet,utanönskemålsomstyrandraviktiga allmännakonstinstitutioner-ettvisstrum, ensamlingellerettkonstnärligt program. Iställetkrävsflexibilitetoch nyalösningarförvarjeenskilt konst-

Oyuki Matsumoto och Erica Treijs. Vår Konst Publik, Malmö 19-20 maj 2009. Foto: Nicke Johansson

projekt. Plats,uppdragetskaraktär,utvaldkonstnär,ochdiskussionermed användare-alltvarierarfrånfall till fall.

Offentligkonst kan varaen odling på en skolgård i Knivsta lika väl som en ljusinstallation infälld i marken på en arbetsplats, som på Olandskolan i Alunda. Konstnärligastrategierochgestaltningaravdegemensammarummenkanvarabådetillfälligaochföränderliga. Kanskeäroffentligkonstextra svåratthantera i demokratiskaprocesser,mendenfångarStatenskonstråds ständiga utmaning. Attha en idealbild av konsten eller användaren är lika omöjligt som tankenpå attstaten skulle kunnapräglamiljögestaltningarna medrepresentativtdemokratiskaideal. Det ”offentliga” i konsten skapas av omgivande människor och miljöer; öppenhet och kollektivaförhandlingar. Det är ingen lätt sak och Konstrådets samhällsinriktade verksamhet förhandlarständigtomhurenkonstnärliginramningavvardagslivetskaförstås. Närmänniskordessutom flyttarochplatserförändrasgenomombyggnader och nyaägareövertarkonstenomformasocksåoffentligheten.

Konstens offentlighet harlokalavillkor och problematiken behöverdiskuteraspåplats. I dethärljusetskaviseStatenskonstrådssamarbeteni bland WL.

Carl Boutard. Vår Konst Publik, Malmö 19-20 maj 2009. Foto: Nicke Johansson

annatdetnationellanätverketförkonst- ochpublikfrågor,KÖP. Enseminarieserie som inleddes2008 i Göteborgfortsatte 2009 i Västerås och Malmö, och kommergå vidare till Stockholm. Konstrådetsverksamhet har sin bas i Stockholm men etablerar samarbeten runt om i landet, underåret exempelvis i Östersund, Luleå och Karlshamn. Det är inte bara föreläsare och projektledare som delarmed sig av erfarenheter;kompetensen bland seminariedeltagare och konstnärer gerförutsättningarför det offentliga samtal somKonstrådetbehöverföratthållauppdragetlevande. Därförärdetockså centraltattverksamhetensrepresentantersom deltagare ellerorganisatörer träffarpersonersomarbetarpålandetsstörrekonstinstitutioner-menockså lokalautbildningsinstitutioner,arbetsförmedlare,konst-ochhantverksföreningar. Manmöterbudgetansvarigasåväl sompedagogiska specialisteroch curatorer. Statenskonstrådsamarbetarpåmångasättmedstatliga,regionala, lokalaoch andramerellermindreorganiseradeparter.

Projekt Portfolio ärettradikaltsättatt arbetamed konstnärlig kvalitet genom att utvidga Konstrådets kontaktytor i landet. I storstadsregioner finns konstmuseer, konstskolor, gallerier och andra mötesplatser. Men för

Jacob Fabricius, YrrJonasdottir, Magnus Jensner, Elisabeth Alsheimer, Per Möller. Vår Konst Publik, Malmö 19-20 maj 2009. Foto: Nicke Johansson

att nå konstnärer som inte varje dagkorsar Konstrådets vägarantogs 2005 en handlingsplanförmångfald.Sedanmångkulturåret2006harkonstnärer bjuditsinförattpresenterasina arbetenförKonstrådetsprojektledare. Gensvaretvarstarkt ochportföljer harpresenteratsi Malmö, Östersund,Luleå ochUmeåsamti Gävle,MoraochKristinehamn. 2010görsenvisningisamverkan med Kalmarkonstmuseum. Detär viktigt att de här uttrycken och kunskapernaberikarresten avkonstsverige,förattgenyakvalitetsbegrepp. Alla yrkesverksamma konstnärer som önskar uppdrag genom Statens konstråd kan skicka in en ansökan om uppdragtillsammansmedmaterial för att presentera sitt konstnärskap. Materialettillgängliggörs tillsammans medmaterialetfrån portfoliovisningarnaför besökare i Statens konstråds ArtLounge påHälsingegatan, somocksåärscenenförprogramkvällar.

Konstrådets samhällsinriktade arbete undersöker vad offentlighet är också i skolmiljö, där projektledare, pedagoger, elever och konstnärer experimenterarmedkorsande perspektiv. Och spåren kanvifå se: temperaturenpå en skolgård i Karesuando översatt till färgat ljus, eller ett sandtagpå Ekerö i Stockholm omformat till en skolgård. Vid universitet och

högskolor har Konstrådet genomfört många viktiga konstprojekt, som exempelvis Franz Ackermannsgestaltningari tolventréerpå KTH:scampusområde. Användarnassnittålder är högre, men sam- hällsbyggare ochkonstverksamsas om rummen med liknande förutsättningar.

Konstrådet arbetar med situationenkringkonsten,istället föratt tvingadenatträtta sigefterinstitutioner eller program. I jämförelse framstår museer som skyddade offentligamiljöer, därpubliken alltid förutsätts vara intresserad av miljö och samlingar. Konstrådets olikaprojektmedarbetareochden

Rachel Anderson från ArtAngel, Storbritannien. Seminarium Hur nårkonsten ut? Västerås 5-6 mars 2009. Foto: Anette Berglinn

geografiska och tematiska mångfalden ger därförviktiga erfarenheteratt dela med sig av i det som kallas förmedling. Förmågan att se skärningspunktermellan människor,konstverk och offentligtrumfinnsoftautanför institutionaliserade rutiner. Blandningen av institutionsanknutna och frilansandedeltagarevardärförheltcentral i seminariet Hur når konsten ut? 5-6mars i Västerås (2009). Därkunde Gunhild Stensmyr (NICE, Network in culture),berättaom hurolikakommuneranvänder I%-regeln vidfinansiering avkonstnärliggestaltning. Sverigekanocksålära avokonventionella arbetssättkringoffentligkonsti andraländer. SantiagoCirugeda, konstnär frånSpanien, och Rachel Anderson (konstnärmen ocksåchefförArtangel Interaction, Storbritannien) arbetarbådautanförmuseirum och konsthallar, torg, officiella byggnader och andra traditionella platser för offentlig konst. De bjudersjälvainkonstnärertill samarbetenochväljerplatsförprojektensgenomförande. Dettavisarhursvårtdet ärattdefinieramålgrupper föroffentligkonst. Gemenskaperärflytande, som Rachel Anderson säde.

Korsningarmellan arkitekturoch konst eller konst och design skapar arenordäroffentlighetenframträderpå nya sätt. Användare (de önskade