JAG HAR DET HETT om öronenmen konstigt vore det annars när det pågår ett grymt krig i Europa som tar våldets vidrighet närmare oss här i Sverige. Fred är långt ifrån fluffigt, det handlar om liv och död. Och så närmar sig Sverige ett Natomedlem skap med stormsteg.
AMERIKANSKA amfibietransport fartyg har befunnit sig i Östersjön och amerikanska stridsflygplan har flugit över Sverige regelbundet sen i somras. Några av planen är desig nade för att kunna bära kärnvapen. Dom här militära uppvisningar na och övningarna är en del av ett avskräckningsspel med stora risker samtidigt som en desperat Putin hotar om att trycka på kärnvapen knappen.
EN KOLLEGA här på Svenska Freds påminde mig dock häromdagen om att det var när kalla kriget var som värst som USA och Sovjetunionen började förhandla om nedrustning. Att en avspänningens politik är möjlig - då som nu. Vi har kampan jat för det extra intensivt på sistone tillsammans med andra fredsorgani sationer och ett jättelikt konstverk i form av ett svampmoln utanför Sve riges riksdag. Vi vill att Sverige ska skriva på FN:s kärnvapenförbud som del av en ansvarsfull, självständig
och aktiv säkerhetspolitik. En ansvarsfull svensk säkerhets politik vore också att rusta upp vår främsta försvarslinje: dip lomatin. Det är hög tid för en särskild utrikespolitisk satsning för hållbar fred, nedrustning och multilateralism.
I VÅR FÖRENING, där vapenvägrare samlats i mer än hundra år, bävar vi inför mobiliseringen av soldater till Rysslands folkrättsvidriga och oac ceptabla krig i Ukraina. Även ryska anhöriga protesterar på gatorna när jag skriver det här. “Det värsta de kan ta ifrån oss är våra barn” säger en äldre kvinna. Vi har hört och sett det förr. Svenska Freds stöttade under många år ryska och tjetjenska mammor till soldater som försvunnit i kriget utan förklaring, och soldat mödrar som protesterade mot det ryska styret, det fasansfulla ryska militära systemet och kämpade för sanning och upprättelse för vad som hänt deras söner.
VI HAR DÄRFÖR TILLSAMMANS med organisationen Östgruppen gått ut med budskapet att världens stöd bör omfatta även den ryska freds- och människorättsrörelsen, vapenväg rare och desertörer som inte vill vara med i Rysslands grymma krigföring. Att soldaterna inte lyder spelar roll för Ukraina, en massflykt från mobi lisering undergräver stödet för kriget och Rysslands reella möjligheter att fortsätta striderna. De som, med enorma risker, vågar vägra Putins krig är värda vårt stöd.
FÖR MAKT KAN ILLUSTRERAS av en triangel som balanserar på sin spets. Anledningen att den inte faller är för att den har pelare som stödjer upp den. En av de pelare som upprätthål ler Putins krig är de inkomster som kommer av försäljningen av olja och gas till ett fossilberoende Europa, däribland Sverige. Sverige måste omedelbart sluta bidra till Putins krigskassa genom import av rysk olja och gas! En annan att den ryska militären lyder hans order. Men frågan är hur länge till? För en makt som vinglar på sin spets kan det räcka med att en eller två stödpelare tas bort för att sättas ur balans, och i bästa fall få hela strukturen att falla (även om det oftast är flera saker som samspelar när det händer).
DET SOM GER MIG KRAFT i den här tiden av krig, spänningar och motstånd är mötet med människor och att få vara en del av vår modiga och viktiga förening, där vi samlas och konstruktivt driver på för en fredligare utveckling. Tack för att du är med!
Plantera ett fredsmärke under hösten som kommer upp till våren. Beroende på var i landet du bor kanske det blommar redan till Svenska Freds 140-åriga födelsedag 2 april? Fredsmärkena påminner oss om att fred inte är något som går snabbt, utan att det tar tid att bygga hållbar fred och att freden är något som behöver både investeras i och vårdas för att leva.
1. Välj ut en lämplig yta. Fredsmärket kan vara så litet eller stort som du vill och kan. Det kan vara på ett fält, en stor gräsplan, din baksida eller en kruka på din balkong.
2. Plantera blomsterlökar i formen av ett fredsmärke. Följ instruktionen på förpackningen, ca 5-10 cm djupt och 7 cm mellanrum brukar vara lagom. Passande blomsterlökar att plantera kan vara vårstjärna och krokus. Det går såklart också att så frön senare i vår.
3. Vänta.
4. Ta en bild på ditt fredsmärke och skicka till info@svenskafreds.se
Har du en offentlig plantering eller trädgård där du bor? Kontakta dem och föreslå att de också planterar ett fredsmärke i vår!
Fredsmärket designades 1958 av Gerald Holtom för den brittiska kampanjen för kärnvapennedrustning. Den vertikala linjen i mitten representerar semaforsignalen för bokstaven D och de nedåtgående linjerna på sidorna bokstaven N. N står för Nuclear och D för disarma ment, alltså kärnvapenned rustning.
Amnesia Atómica är en uppblåsbar skulptur, i form av ett nio meter högt svampmoln, skapat av den mexikanske konstnären Pedro Reyes. Verket är en del av ZERO NUKES för att uppmärksamma det överhängande kärnvapenhotet. Foto: Miki Anagrius.
DEN 26 SEPTEMBER, FN:s dag för totalt avskaffande av kärnvapen, samlades fem organisationer inom ICAN Sverige utanför riksdagen för att uppmärksamma kärn vapenhotet. Manifestationen syftade till att uppmana riksdagen att skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Som del av manifestationen restes ett nio meter högt uppblåsbart svampmoln på Mynttor get i Stockholm. Konstverket, som är en installation av konstnären Pedro Reyes, påminner oss om kärnvapens skuggans ständiga hot, och varför Sverige måste stå upp mot kärnvapen och stödja FN:s kärnvapenförbud –särskilt i och med ett eventuellt svenskt inträde i kärn vapenalliansen Nato.
UNDER 2022 HAR SVERIGE gjort en helomvändning i sin ställning till kärnvapen. Snarare än att ta ett steg mot kärnvapennedrustning har Sverige backat, för att istället närma sig Nato. Ett exempel på detta är hur Sverige, i motsats till 145 andra länder, inte ställt sig bakom er kännandet av kärnvapen som särskilt inhumana vapen, med hänvisning till Natoansökan. Inte heller har Sverige skrivit under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
SVERIGE HAR GÅTT FRÅN att tala om kärnvapen som ett säkerhetshot, till att beskriva detta massförstörelse vapen som en säkerhetsgaranti – helt blundandes inför kärnvapnens katastrofala och förödande konsekvenser för människor och miljö.
TEXT: KARIN HANSSON"Vi har samlats här i kärvapenmolnets skugga för att vi är rädda, för att vi inte får glömma kärnvapnens konsekvenser, och för att vi vill att Sverige konstruktivt verkar för avspänning. Sveriges riksdagsledamöter måste säkerställa att Sverige förblir kärnvapenfritt - och omgående skriva på FN:s konvention om förbud mot kärnvapen." Kerstin Bergeå, Mynttorget 25/9. Hela talet finns att läsa på svenskafreds.se. Foto: Miki Anagrius.
KOPPLINGEN MELLAN KLIMAT, hållbar fred och säkerhet har funnits länge men det är på senare år som klimat förändringarna synliggjorts som ett av de största globala hoten mot vår säkerhet. Extremväder orsakar allt fler humanitära kriser och katastrofer, samhällen lamslås av översvämningar, torka och utslagen infrastruktur. Dessut om ökar risken för krig och konflikter när naturresurser sinar och människor tvingas fly i brist på tillgång till mat och vatten.
PARALLELLT MED ATT ARBETET för att stoppa klimat förändringarna inte prioriteras politiskt och ekonomiskt i tillräcklig utsträckning, fortsätter världens militära utgifter att öka.
ALLT PEKAR PÅ ATT världens militärer står för betydande utsläpp av växthusgaser i övningsverksamhet och krigfö ring. Internationell forskning visar att den amerikanska militären är en av historiens största förorenare och att den förbrukar mer flytande bränsle och släpper ut mer kol dioxid än de flesta av världens länder. Här i Sverige finns det stora brister i transparens och kritisk granskning av Försvarsmaktens miljö- och klimatpåverkan. Hur mycket växthusgaser Försvarsmakten släpper ut årligen är svårt att veta eftersom det inte redovisas, något vi konstaterat i
rapporten Frikortet – en granskning av Försvarets klima tarbete. Den svenska försvarsmaktens aktiviteter har en påtaglig påverkan på klimatet och kommer öka i och med den historiskt stora upprustning av försvaret som belsu tats om.
DEN GRÖNA OMSTÄLLNING som krävs för att klara Parisavtalet kommer att kräva historiska satsningar på klimatlösningar. Samtidigt gör Sverige nu rekordstora ökningar av försvarsanslaget. Statens resurser är begrän sade och varje satsning sker på bekostnad av en annan. Det är hög tid att prioritera hållbar fred och ett hållbart klimat - innan det är för sent.
Den 9 september deltog därför Svenska Freds i Fridays for Futures klimatstrejk i Stockholm.
Kriget har pågått i över ett halvår. Putin har just utlyst en delvis mobilisering i Ryssland, och stora demon strationer har ägt rum i landet. Ryska skenval har ägt rum på ukrainsk mark, strider fortgår. Europeiska länder förhåller sig olika till de ryssar som flyr landet, undan mobiliseringen och det politiska förtrycket. Detta är verkligheten när intervjun med Marina Slash cheva görs.
Marina Slashcheva företräder organisationen Russi ans Against War, som officiellt bildade förening i maj, men som har funnits i lösare former i flera år i Sverige. Marina är doktorand i biologi vid Karolinska Instutitet i Stockholm. Marina berättar att 2022 har inneburit stor oro för henne. Initialt en oro över Ukraina. Sedan en oro över familj och vänner som befinner sig i hennes hemby i Ryssland, och på andra sidan gränsen i Ukraina. Idag tänker hon extra mycket på sin pappa.
- Min pappa riskerar nu att tvingas in i kriget mot sin vilja. Min gudmor bor i Ukraina. Många har familj i båda länderna. Det här är inte vårt krig.
Omfattande demonstrationer och protester har följt efter nyheten om att Vladimir Putin infört vad som kallas delvis mobilisering, där fler ryssar kommer beordras att
Russians Against War arbetar därför för att fler poli tiska flyktingar ska få asyl Sverige, och för att Sverige ska släppa in de ryssar som flyr mobiliseringen genom turistvisum.
- Många svenskar lever i tron om att det är otroligt enkelt att få stanna här, det är inte sanningen. I dagsläget är det enda rimliga sättet att komma hit genom turistvisum, studier eller arbete. Att skydda ryssar som vägrar kriga för Putin är ett konkret sätt att få slut på kriget, men då måste omvärlden ställa upp. Hela Europa kan inte vända ryssarna ryggen, säger Marina.
Engagemanget inom Russians Against War är inte nytt. Redan innan den folkrättsvidriga invasionen i februari i år har gruppen på olika sätt arbetat för ett friare Ryss land. De har exempelvis demonstrerat mot förtrycket, arresteringen och förgiftningen av oppositionsledaren och aktivisten Aleksej Navalny. De har också försökt observera val på den ryska ambassaden.
- Historien består inte av tio års förtryck av den ryska regimen, det handlar snarare om hundra år. Jag var bara sju år när Putin kom till makten, det är majoriteten av mitt liv och hela mitt vuxna liv. Jag har aldrig sett ett demokratiskt val i mitt hemland. Den yngre generationen är inte blinda för hur det ser ut.
Marina berättar att hon och andra ryssar i Sverige länge känt sig hjälplösa och vilse, men att Russians Against War har varit ett sätt att agera och markera mot Putins krig, och att visa solidaritet med både ryssar och ukrainare som påverkas av kriget.
- Vi vill visa att många ryssar är emot kriget, men främst vill vi stödja Ukrainare och deras kamp för frihet. Det är jätteviktigt att vi ryssar tar ansvar och agerar. Vi måste göra något. Vi kan inte avsäga oss ansvaret för detta gent emot våra ukrainska syskon, säger hon.
delta i kriget i Ukraina. De som protesterar har länge tagit stora risker att fängslas och misshandlas, nu riskerar de också att skickas till fronten mot sin vilja.
- När jag lämnade Ryssland var det inte bara för att jag ville utomlands och studera, utvecklingen i mitt hemland har sett dålig ut länge. Jag visste att jag inte kunde leva med det styret.
- De som påstår att ryssar bör stanna i Ryssland och stå upp mot Putin förstår inte vilket högt pris man betalar och vad som står på spel, fortsätter hon.
Mot slutet av intervjun berättar Marina att hon demon strerade mot Putins regim redan 2012, då var hon 19 år.
- Det är frustrerande, sorgligt och oroande att så lite har hänt. Alla motståndsaktioner motarbetas. Att veta att människor fortfarande plockas från gatan, att demon stranter arresterades gång på gång och att mänskliga rättigheter systematiskt kränks, det är inget som ryssar bara ser på och accepterar. Det är en sorg.
TEXT: MAJA LANDINVILL DU HÖRA MER OM RUSSIANS AGAINST WAR? LYSSNA PÅ SENASTE AVSNITTET AV FREDSPODDEN.
"De som påstår att ryssar bör stanna i Ryssland och stå upp mot Putin förstår inte vilket högt pris man betalar..."
En första liten grupp växte snabbt till ett upprop på över 140 tecknare. Ambitionen var att skapa visuella argument som stöd för de få fredsröster som trängde igenom vårens aggressiva, militaristiska debatt. Och uppropet fortsätter att växa både med tecknare och teckningar.
Karin Z. Sunvisson är initiativtagaren bakom Teck naruppropet. Hon är själv satirtecknare och berättar att uppropet föddes som en ren nödvändighet.
- Alternativet - att tiga still och inte göra något alls –var outhärdligt, säger hon.
Teckningarna som kommit ut av uppropet har varit av olika karaktär, grad av satir och balans mellan humor och allvar. Uppropet har inte enbart varit syrligt och riktad gentemot makthavare och politiker, utan också uttryckt stöd till fredsaktivister.
- Glädjen i den gemensamma kampen är så otroligt smittsam. Jag tror att vi alla trodde att vi var relativt ensamma i vår ovilja mot Nato, den ökande militarismen och kärnvapenretorikens kusliga renässans. Det var bild en som gavs i media under våren. Men vi upptäckte att vi var många, säger Karin.
Att använda bilden som politiskt verktyg och i sam hällsdebatten är inget nytt, men det har onekligen varit effektivt under våren i form av Tecknaruppropet som
snabbt publicerades i Aftonbladet och senare på olika kultursidor och i sociala medier.
- Vad bilden kan göra, som inget vapen någonsin kan, är att bringa insikt. Och det går inte att värja sig för bild en. En bild går inte att göra osedd, och bilden verkar i oss på en annan medvetandenivå än text. Det har varit lustigt att se hur handfallna Natoivrarna har varit inför våra bilder, säger Karin.
Tecknarna har blivit ifrågasatta som yrkesgrupp men också förminskade i debatten.
- Det har stått klart att starka krafter har varit inblan dade i den svenska ansökningsprocessen. Vi har nog hela tiden vetat att vi inte rår på dem, men vi har ändå försökt, och sett att motståndet är ett mål i sig. Det handlar inte
ÖVER 140 TECKNARE HAR UNDER VÅREN OCH SOMMAREN KOMMIT ÖVERENS OM ATT SEX ORD VARIT TILLRÄCKLIGA. NEJ TILL KÄRNVAPEN. NEJ TILL NATO. TECKNARUPPROPET STARTADES SOM EN PROTEST MOT DEN MILITÄRA UPPRUSTNINGEN SOM SVERIGE DELTAR I, OCH BIDRAR TILL. DE ÄR ÖVERTYGADE OM ATT VÅLD FÖDER VÅLD OCH ATT SÄKERHET VARKEN FINNS I, ELLER SKAPAS AV, KÄRNVAPENALLIANSER.
"Vad bilden kan göra, som inget vapen någonsin kan, är att bringa insikt."Sven Nordqvist - Vi vann
bara om Nato utan om awtt stå upp för vår demokratiska rätt att fritt uttrycka vår mening och ta plats i debatten, säger Karin
- Ökad militarism innebär alltid inskränkningar på demokratin, det har vi fått rikligt med bevis för sedan den svenska Natoprocessen påbörjades, fortstätter hon. I augusti blev uppropet bok på Galago förlag och har hun nit visas upp så väl genom utställning som på Bokmäs san. Veckan efter lanseringen toppade den bokjättarnas serielistor. Agnes Hellström, f.d ordförande för Svenska Freds skrev förordet.
Karin Z. Sunvisson berättar om vikten av att doku mentera motstånd och att samla så väl perspektiv som erfarenheter från den speciella period som våren innebar.
– Det arbetet kommer ingen att göra åt oss. Det ger oss också en viss pondus och legitimitet att ha gett ut en bok, den blir ett verktyg i vårt fortsatta arbete, säger hon.
Allt arbete med Tecknaruppropet, boken och utställ ningen har varit ideellt. Alla intäkter från boken och tecknarnas royalties skänks till Svenska Freds.
- Vi har hela tiden åberopat Sveriges traditionella roll i freds- och nedrustningsfrågor. Det är en stolt tradition som Svenska Freds är en viktig representant för. Svenska Freds har också liksom vi i Tecknaruppropet stått fast vid övertygelsen om ickevåldsprincipernas relevans i tider av konflikt. Inga ”militära lösningar” kan någonsin skapa
fred, säger Karin.
Tecknaruppropet MOMENT 2022 avslutas vid årsskif tet. Det har varit tanken från början.
- Att det varit tidsbegränsat har nog varit en förut sättning för uppropets framgång – ett långkok hade inte kunnat ha samma ursinniga energi. Men det finns planer på att fortsätta arbetet. Till exempel vore ett naturligt steg att bli en riktig förening. En tecknarförening för fred!, säger Karin.
TEXT: MAJA LANDIN Karin Z. Sunvisson, satirtecknare, grafisk formgivare och en av upphovspersonerna bakom Tecknaruppropet. Foto: Piki/Belgrad Ella Jax - Jens Pitchar Karin Z. Sunvisson - VälkomstpresentRysslands fruktansvärda och folkrättsvidriga invasion av Ukraina och den alltmer militariserade samhällsdebatten innebär ett nytt säkerhetspolitiskt läge som många unga känner oro för. Fredsakademins roll som ett forum där samtal om fred och säkerhet får ta plats fortsätter därför att vara viktig. Under sommaren och början på hösten har
Fredsakademin besökt Scouternas Jamboree, deltagit på Frihamnsdagarna i Göteborg och startat en ny omgång freds- och ledarskapsutbildning. Därtill har Fredsakade min gett fortsatt stöd till de som inte vill bära vapen eller oroas för att behöva göra värnplikt mot sin vilja när fler ska pliktas in framöver.
I september drog Fredsakademin igång den tredje omgången freds- och ledarskapsutbildning med över 60 engagerade unga. Möt några av Fredsakademins nya deltagare och läs om varför de tycker det är viktigt att engagera sig för fred just nu!
TILDE KARLSSON GÖTEBORGSGRUPPEN
“Det har inte undgått någon att vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa. I denna snabba omställ ning till ett nytt säkerhetspolitiskt läge är det viktigt att vi stannar upp. Det är viktigt att engagera sig för fred för att vara en bromskloss till den upprustning och mer militariserade värld vi ser nu.”
“Den rådande situationen i världen gör att jag tycker det är viktigt att fortsätta prata om fred. Vi behöver öka kunskapen kring ämnet för att veta vilka metoder och medel vi ska använda för att nå den utveckling vi vill se framöver.”
“Jag tycker inte att krig hör hemma i en modern värld. Därför är det viktigt att särskilt unga som jag engagerar sig för fred.”
“Jag känner en betydande oro kring ut vecklingen i världen, inte minst Putins krig mot Ukraina, men också i det svenska samhället där det är en mer aggressiv retorik i den offentliga debatten med till exempel ökad rasism och antifeminism. Jag vill bidra med det jag kan för att vara en motkraft mot det.”
“Jag är själv rysk medborgare och när jag fick reda på att Ryssland invaderat Ukraina kände jag en känsla av skuld och skam och framförallt en drivkraft att försö ka förändra och påverka. Fredsakademin är en möjlig het att enas i en motståndskraft till det mer militaris tiska samhället vi drivs till att leva i.”
“Det finns så mycket osäkerhet nu, såsom högerpopulism, gängkrimina litet och ett krig i Europa. Då känns det extra viktigt att komma ihåg vilken grund vi står på, alltså den fredliga grunden.”
FÄLTET I NORRA ÅSUM, Kristianstad, vibrerade av aktivitet och kreativitet när tusentals scouter samlades för att tillsammans slå läger i en vecka och lära sig mer om en hållbar värld. Under veckan fick deltagarna ut forska världar inspirerade av de globala utvecklingsmå len, Agenda 2030, och gemensamt söka lösningar för en hållbar framtid. Fredsakademin var med och skapade en av världarna,“Drömmen om fred och frihet” och var sedan på plats på lägret för att prata om fred och säkerhet med lägrets deltagare.
I VÄRLDEN “DRÖMMEN OM FRED OCH FRIHET” fanns Fredsakademins tipspromenad “Snabbkurs i fred” med frågor, information och reflektion om fredlig konflikt hantering, mänsklig säkerhet och hur vi kan förebygga väpnade konflikter. Tipspromenaden var placerad över hela lägerområdet tillgänglig för alla lägrets deltagare och över 2000 utmanarscouter i åldrarna 15-18 hade i uppgift att gå snabbkursen. När Fredsakademin träffade några av
scouterna som gått tipspromenaden berättade de att de fått större förståelse för hur väpnade konflikter kan förebyggas och lösas fredligt.
“Det handlar om att lösa konflikter tillsammans och att kompromissa” kommenterade en scout efter att ha besökt världen.
FREDSAKADEMIN HÖLL OCKSÅ I åtta workshops i hållbar fred och mänsklig säkerhet med över 130 scouter i åldrarna 15-18 år under en aktivitetsdag i Kristianstad. Tillsammans med fredscoacherna Olivia, David, Fanny och Anja fick del tagarna reflektera kring och diskutera olika perspektiv på fred och säkerhet, hur vi kan skapa hållbar fred och vad vi kan göra för att förhindra att krig bryter ut - flera viktiga delar för att uppnå drömmen om en hållbar värld.
“Jag har fått en bredare förståelse för att fred och säkerhet är så mycket mer än jag tänkte innan” sa en av scouterna
UNDER NÅGRA AV SOMMARENS VARMASTE DAGAR I BÖRJAN AV AUGUSTI I ÅR, SAMLADES 11 000 ENGAGERADE SCOUTER FÖR JAMOREE22 MED TEMAT “DRÖMMEN OM EN HÅLLBAR VÄRLD”. FREDSAKADEMIN VAR PÅ PLATS FÖR ATT UTBILDA UNGA SCOUTER I HÅLLBAR FRED OCH MÄNSKLIG SÄKERHET.
som deltagit på en workshop.
FÖR ATT FÖREBYGGA KRIG, skapa hållbar fred samt möta framtidens stora utmaningar som inte kan mötas med militära medel, såsom pandemier, klimatförändringar och sociala orättvisor, behöver vi utgå från ett säkerhetsper spektiv som främjar människors rättigheter och trygghet och prioriterar fredliga sätt att hantera konflikter. Fred sakademins tipspromenad och workshops syftade därför till att öka kunskapen om detta och ge unga verktyg för att bidra till en fredligare värld.
“Vi är väldigt glada att vi fick bidra till Jamboree22 med ett så viktigt tema. I arbetet för en hållbar värld är hållbar fred, där människors rättigheter och trygghet tillgodoses, en avgörande del” säger Rebecka Lindholm Schulz pro jektledare för Fredsakademin.
Fredsakademins tipspromenad av Snabbkurs i fred hängde bland träden över hela scoutlägret.
FRIHAMNSDAGARNA I GÖTEBORG är en ny arena och de mokratisk mötesplats för samtal och idéer som leder till förändring. I år innehöll Frihamnsdagarna över 150 pro grampunkter på sju olika scener och samlade 100 utstäl lare. Bland dem fanns Svenska Freds. Frihamnsdagarna blev dagar fyllda av samtal, politiska tal, workshops och möten mellan människor. Med en alltmer militariserad säkerhetspolitik är det tydligt att många människor har behov av samtal om fred och säkerhet och ett intresse av Svenska Freds perspektiv. Därför var det viktigt att Svenska Freds närvarade som en röst för det konflikt förebyggande arbetet, fredlig konflikthantering och en säkerhetspolitik som utgår från mänsklig säkerhet.
I SVENSKA FREDS TÄLT kunde besökare läsa Svenska Freds valgranskning av hur partierna står i säkerhetspo litiska frågor, söka till Fredsakademins utbildning i fred och ledarskap samt prata med såväl anställda på riksför eningen som ideellt aktiva i Svenska Freds lokalförening i Göteborg. Bland Frihamnsdagarnas över 13 000 besökare fanns både de som var nyfikna och fick upp ögonen för Svenska Freds för första gången samt de som varit med lemmar länge och besökte tältet för att berätta hur viktig Svenska Freds röst varit för dem under året.
FÖRUTOM ANSTÄLLDA från riksföreningen och medlem mar från lokalföreningen i Göteborg bemannades tältet av fredscoacherna Fannie Axelsson och Karin Hansson. Karin och Fannie pratade med unga om Fredsakademin och varför det är viktigt att ungas röster uppmärksam mas i den säkerhetspolitiska debatten. Fredsakademin fanns också där för att informera om värnplikten och söka deltagare till den tredje omgången av freds- och ledarskapsutbildningen. Svenska Freds deltog också på flera programpunkter.
TEXT: SARA HUSIC
Frihamnsdagarna startades av en grupp göteborgare som tillsammans med en rad partners, bland annat Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, genomförde evenemanget i Frihamnen i Göteborg för första gången 2021. Frihamnsdagarna beskrivs som en arena för demokratiska samtal och anordnades för andra gången 25-27 augusti 2022. Förutom programpunkter, seminarier, debatter och tal samlar Frihamnsdagarna ett stort antal utställare bland dem finns företag, idrottsklubbar, sam fund, fackförbund, föreningar och politiska partier.
Karin Hansson, fredscoach, Malin Skålberg, Fredsakademins utbildningssamordnare och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, pratade om hur Fredsakademin arbetar för att stärka ungas röster mot bakgrund av FN:s resolution 2250 om unga, fred och säkerhet.
Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå, Fredsakade mins projektledare Rebecka Lindholm Schulz och Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet, pratade om hur säkerhetspolitiken förändrats under våren, Svenska Freds valgranskning och varför det är viktigt att prata om fred och säkerhet inför valet.
Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz deltog i panelsamtal med FN-förbundet i Göteborg och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) Göteborg för att prata om hur militär upprustning och en militariserad säkerhetspolitik påverkar både värnplikten och arbetet för fred.
I ett alltmer militariserat klimat är politikerna eniga: fler unga bör förbereda sig på att göra värnplikt. Men vad innebär detta för värnpliktens roll i samhället, och vad får det för konsekvenser för unga? Fredsakademin har intervjuat Sanna Strand, doktor i freds- och utveck lingsforskning, verksam vid Stockholms universitet, som forskar på militärens förändrade roll i samhället.
Värnplikten återaktiverades 2017, delvis utifrån motive ringen att försvarets personalbehov inte kunde fyllas med frivilliga rekryter. Så långt det är möjligt ska Plikt- och prövningsverket kalla personer som inte är negativt in ställda till att göra värnplikten, men risken att unga kallas till värnplikt mot sin vilja ökar när fler ska pliktas framö ver. För att få fler unga att vilja genomföra militär grund utbildning har Försvarsmakten tillsammans med Pliktoch prövningsverket försökt forma bilden av värnplikten som en möjlighet för unga, snarare än som en plikt.
- Tanken var att värnplikten skulle ses som en merit för individen. Från att ha varit något som alla män gjorde, skulle istället enbart de allra bästa, de bäst lämpade och mest motiverade 18-åringarna väljas ut. Värnplikten skulle ses som ett exklusivt projekt, och därför som mer legitim och modern än 1900-talets värnplikt, säger Sanna.
En stor förändring sedan värnplikten återaktiverades är att värnplikten numer är könsneutral, på så sätt att den inte enbart omfattar män. Försvarsmakten har sedan 90-talet haft i uppdrag att få fler kvinnor att söka sig till försvaret; till en början handlade dessa rekryteringsstra tegier om att signalera att “en kvinna kan förbli kvinnlig i försvaret” säger Sanna. På senare år har det dock skett en drastisk förändring.
- Nu signaleras istället att en kvinna kan bli precis lika
bra som en man. Man signalerar till och med att i försva ret betyder kön ingenting, säger hon.
Detta innebär dock inte att betydelsen av kön faktiskt luckrats upp och försvunnit inom försvaret, påpekar Sanna. Och på frågan om Försvarsmakten faktiskt blivit jämställd i och med den nya värnplikten svarar hon:
- Det korta svaret är nej, inte nödvändigtvis. Införandet av könsneutral värnplikt, och den ökade rekryteringen av kvinnor, bidrar inte per automatik till en mer jäm ställd Försvarsmakt.
Sanna beskriver att det än idag finns systematiska skillnader i hur kvinnor och män upplever Försvars makten, både när det gäller tillgång till passande militär utrustning och materiel, men även när det kommer till hur personer behandlas inom försvaret. Försvarsmakten fortsätter vara en patriarkal institution på flera plan, vil ket får konsekvenser för de individer som drabbas.
- Samtidigt som Försvarsmakten kampanjat om att man är en öppen, inkluderande och jämställd arbetsgivare, så har det kommit rapporter om att sexuella trakasserier och kränkningar av värnpliktiga fortsätter vara utbredda inom organisationen, säger hon.
Att kvinnor numera pliktas till försvaret kan visserligen skapa incitament för Försvarsmakten att göra vissa an passningar för kvinnor inom verksamheten, säger Sanna. Samtidigt påpekar hon att det kan vara svårt att införa jämställdhetsreformer inom en organisation som stän digt kan nedprioritera jämlikhet- och jämställdhetsmål, med hänvisning till att organisationens militära effekti vitet måste komma först.
Idag befinner vi oss i en situation där värnpliktens roll i samhället är under dragkamp igen.
- Under valrörelsen, och i ljuset av Rysslands anfallskrig av Ukraina, har vi hört helt andra förslag på vad värnplik ten ska kunna tänkas vara för samhället. Politiker från båda blocken pratar om att fler unga ska pliktas. Det talas om att detta inte bara kommer ge oss ett starkare försvar, utan att det också kommer skapa ett mer motståndskraf tigt samhälle; det ska leda till bättre integration – ett familjärt argument som kommit tillbaka igen; det talas till och med om att det kommer ge oss bättre folkhälsa, säger Sanna.
Men hur värnpliktens roll i samhället kommer att ut vecklas framöver återstår att se, betonar Sanna. Hon berättar att i samhällen präglade av väpnad konflikt och militarisering utvecklas värnplikten inte sällan till att betraktas som en maskulin plikt. Sanna lyfter värnplik
Sanna Strand, doktor i freds- och utvecklingsforskning, verksam vid Stockholms universitet, som forskar på militärens förändrade roll i samhället.
ten i Ukraina, som sedan Rysslands invasion kommit att betraktas som något män måste göra för att försvara sin nation, och för att bibehålla sin heder och ära.
- Det är drastiskt annorlunda från Försvarsmaktens och Plikt- och prövningsverkets sätt att försöka göra värnplikten attraktiv för unga i Sverige, men det är möjligt att vi kommer få se denna typ av utveckling även i Sverige framöver.
Oavsett hur bilden av värnplikten och det svenska försva ret utvecklas är det viktigt att vi är medvetna om vad den innebär och vilka konsekvenser den får.
- Det är viktigt att vi känner till att all typ av militär re klam och PR syftar till att göra krig och krigsförberedel ser legitima – eller till och med attraktiva – för individen och samhället i stort. Oavsett om vårt försvar lockar unga genom ett romantiserat löfte om krigets äventyr, eller om vi gör det med löftet om fred, frihet och säkerhet, så bidrar praktiken i sig till att upprätthålla, legitimera och kanske framförallt normalisera en värld där stater an vänder krig och krigsförberedelser som politiska makt medel, förklarar Sanna.
Detta är en politisk fråga, menar hon, en fråga som vi som demokratiska medborgare bör engagera oss mer i.
- Om krig och krigsförberedelser som politiska maktme del kan vara legitima är helt upp till upp till var och en att ta ställning till. Men, när dessa maktmedel normaliseras, är min bedömning att det också leder till våldsspiraler, med oerhört lidande som följd. Vad vi gör med den insik ten är inte främst en fråga för forskningen, utan en fråga för oss som demokratiska medborgare att ta ställning till.
TEXT: KARIN HANSSON
Antalet unga som kallas till värnplikt ska öka till 8000 värnplik tiga 2025 enligt gällande Försvarsbeslut. Majoriteten av riksdags partierna är också överens om att antalet unga som kallas till värnplikt ska fortsätta öka även efter 2025. När värnplikten åter aktiverades 2017, efter att ha varit vilande i fredstid sedan 2010, var målet att 4000 personer skulle kallas till militär grundutbildning.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.
