PAX #4 2022

KERSTIN HAR ORDET

DET HAR VARIT ETT ÅR som vi i fredsrörelsen aldrig kommer glömma. Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina skakade världen och sen i februari har det brutalt fortsatt att ta och slå sönder tusentals människors liv. Anfallet används som incitament för en skenande militär upprustning i världen och ökad vapenexport.

VARJE GÅNG ETT KRIG bryter ut måste vi fråga oss vad som skulle kunna ha förhindrat det. Svenska Freds, som samarbetat med ryska soldatmödrar som förlorat sina söner i meningslösa krig, varnade gång på gång för Putins allt hårdare repressiva styre och tillsammans vädjade vi till ökat, inte minskat stöd för freds- och demokratirörelsen i Ryssland och resten av Östeuropa. Att Nobelkommittén i år satte ljuset på just dessa, bland annat den numera förbjudna ryska människorättsorganisationen Memorial, var ett oerhört viktigt bidrag till att ge dem stöd och legitimitet och ett sätt att uppmärksamma den tragiska utvecklingen. Läs mer om de tre nobelpristagarna på sidan 6.

UR KONFLIKTFÖREBYGGANDE perspektiv vore det logiskt att inte göra om samma misstag att se mellan fingrarna när aggressiva, odemokratiska regimer fängslar oliktänkande, förtrycker sin befolkning och kränker mänskliga rättigheter. Ändå är det exakt det som Sveriges regering gör med Turkiet, då "det överordnade värdet” enligt vår nya utrikesminister inte längre är demokrati och folkrätt utan Sveriges medlemskap i Nato. När Natomedlemskapet såldes

Fredstidningen PAX ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och finansieras delvis av beviljade medel från Arvsfonden samt FBA:s stöd till civilsamhället för fred och säkerhet.

Redaktör: Maja Landin

in lovades att Sverige skulle fortsätta föra en självständig politik för mänskliga rättigheter och nedrustning, vi har redan fått se exakt det motsatta.

SVENSKA FREDS HAR OFTA uppfattats som en till synes ensam kritisk röst i den snäva säkerhetspo litiska debatten. Vi tvekar aldrig att stå upp för Svenska Freds perspektiv på fred och säkerhet och önskar att fler röster för ickevåld, antimilitarism och fredlig konflikthantering fick utrymme att synas och höras. Under våren besökte journalister från hela världen vårt kontor när både vi här i Sverige och omvärlden överrumplades av med vilken hastighet Sverige gjorde en helomvändning av säkerhetspolitiken och ansökte om Natomedlemskap. Utan fördjupad debatt eller konsultation av medborgarna. Men vi var långt ifrån ensamma och vår gemensamma röst har blivit starkare av de tusentals nya medlemmar som sökte sig till Svenska Freds. Många av er har de senaste veckorna kanaliserat frustrationen genom att påverka och skicka in egna remissvar mot Nato till Utrikesdepartementet. Det kan du läsa mer om på sidan 5.

ENGAGEMANGET FÖR FRED och stödet för Svenska Freds har också gett upphov till initiativ utanför den självklara fredsrörelsen. Vi har under året samarbetat med Cirkus Cirkör kring föreställning Knitting Peace och i Tecknaruppropet "MOMENT 2022" mot Nato och kärnvapen har fler än 130 tecknare använt konsten som metod för motstånd. Längst bak i tidningen hittar du ett julgåvobe-

Övriga redaktionen: Rebecka Lindholm Schulz, Karin Hansson, Kerstin Bergeå, Camilla Orjuela, Karin Wall Härdfeldt, Manar Khudur.

Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, 070 284 34 32 pax@svenskafreds.se

Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2022

vis särskilt framtaget för Svenska Freds av Ella Jax, en av tecknarna i uppropet. I det här numret av PAX får du också möta Seywan Saedian, en annan antikrigskonstnär som gjort om vapen till konst. Hans verk har ställts ut på Göteborgs stadsbibliotek nu i november på initiativ av Svenska Freds lokalförening i Göteborg. Mer om detta på på sidan 7.

2022 VAR PÅ MÅNGA SÄTT ett mörkt år men det har också visat på den viktiga roll Svenska Freds har i debatten om fred och säkerhet och som plattform för organisering och engagemang. Utan alla er som tillsammans utgör Svenska Freds vore ingenting av det vi gjort under året möjligt. Jag lånar min företrädare Agnes Hellströms ord för att summera; det har varit ett år då vi mött hårt motstånd men aldrig heller har vi fått mer stöd!

Med dessa ord önskar jag Dig god läsning, en fröjdefull jul och ett gott nytt år - och till världen innerligt efterlängtad fred i julklapp!

BERGEÅ ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS

Form: Kim Brundin Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM

Texterna i PAX #4 skrevs innan den 18/11.

Omslagsbild: Oleg Orlov fotograferad av Svetlana Gannushkina, på skylten står det "Fred till Ukraina - Frihet till Ryssland", Foto från Manifestation utanför Riksdagen, foto: Miki Aniguras.

KERSTIN

Foto: Felicia Margineanu

SVENSKA FREDS 2022

2022 - ett år som ställt många av Svenska Freds frågor på sin spets och radikalt förändrat det sammanhang vi verkar i. Krig, ansökan om svenskt Natomedlemskap, rekordhöjningar av försvarsanslaget samtidigt som biståndet sänktes, nya gynnsamma förhållanden för vapenindustrin och så tidigare statsminister Magdalena Anderssons tal om att “Fler unga måste förbereda sig på att göra värnplikt”. Svenska Freds har haft att göra. Här är lite av allt det vi gemensamt gjort för att visa motstånd och påverka under året som gått.

Den 20 februari var Svenska Freds först ut med att, redan innan kriget bröt ut demonstrera mot Rysslands krigsförberedelser och det upptrissade spända läget. Demonstrationen uppmärksammades i nyhetsinslag och ledare. Och dagen för krigsutbrottet såg vi, tillsammans med Östgruppen för Demokrati och Mänskliga Rättigheter till att samla tusentals människor som tågade genom Stockholm till Rysslands ambassad för att protestera. Sedan dess har riksoch lokalföreningar fortsatt att delta i protester, hållit tal och fört ut Svenska Freds röst till fler.

mycket oroväckande utveck lingen att Sverige ger vika för Turkiets krav om att att öppna upp för vapenexport till landet i utbyte mot att acceptera Sverige som Natomedlem. Det är oacceptabelt att företrädare för Saab fick åka med statsminister Ulf Kristersson till Turkiet nu i november. Den 12 november var också Svenska Freds policychef och expert på vapen exportfrågor Linda Åkerström med i SRs Konflikt om att den svenska vapenexporten är med och rustar världen och att det finns oroväckande täta band mellan den nya försvarsministern som tidigare vapenlobbyist, och vapenindustrin.

Tusentals nya medlemmar har sökt sig till Svenska Freds som en självklar motvikt till den ökade militariseringen. I samband med beslutet att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato växte föreningen med huntralats medlemmar varje dag och flera kända skribenter och opinionsbildare gick ut med att de blivit medlemmar i Svenska Freds.

Svenska Freds mediala genomslag i Sverige och internationellt har varit rekordstort 2022. Vi har bidragit med ett antimilitaristiskt perspektiv och med vår expertis och våra argument i en stor mängd debattprogram, tv- och radioinslag och nyhetsoch debattartiklar.

Vi har fortsatt vårt arbete mot den svenska vapenexporten genom att som varje år delta på Saabs bolagsstämma. I år ifrågasatte och kritiserade vi hur företaget bidrar till utvecklingen av mördarrobotar genom satsningar på artificiell intelligens (Ai) för militära syften.

Vi har synliggjort den stora vapenexporten till auktoritära och repressiva regimer genom att ta fram statistik som visar att närmare hälften av svensk vapenexport 2021 gick till ickedemokratier. Vi fortsätter särskilt att rikta uppmärksamhet den

I samband med riksdagens öppnande fanns Svenska Freds tillsammans med andra organisationer inom ICAN Sverige på plats utanför riksdagshuset för att påminna riksdagsledamö ter om kärnvapenhotet. Vi pratade också med förbipasserande och samlade namnunderskrifter till stöd för att Sverige ska skriva under FN:s förbud mot kärnvapen.

Många har under året vänt sig till Svenska Freds med frågor, oro och funderingar om krigsplacering och om värnplikten. Genom Fredsakademin har vi varit ute i skolor i hela landet och nått ut till tusentals unga för samtal. Vi deltog också i Scouternas jamboree som totalt samlade 11 000 barn och unga som kunde ta del av våra workshops och vår tipspromenad om fred och säkerhet.

KARIN WALL HÄRDFELDT GENERALSEKRETERARE SVENSKA FREDS

Foto: Miki Aniguras

Foto: Pernilla Sjöholm

HALLÅ DÄR MIRIAM REFAI, ORGANISATIONSSEKRETERARE PÅ SVENSKA FREDS!

HEJ MIRIAM HUR ÄR LÄGET?

Det är toppen! Jag är just nu i Örebro på Mänskliga Rättighetsdagarna som är en årlig samlingsplats för samtal och engagemang. Jag ser otroligt mycket fram emot att prata fred i två dagar!

DU JOBBAR MED ENGAGEMANG PÅ SVENSKA FREDS, VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ENGAGERA SIG?

Genom att verka i både det stora och lilla, på nationell och lokal nivå och i grupper och nätverk kan vi bäst förändra normer och attityder kring fredsfrågor. Ditt fredsengagemang kan inspirera någon annan och så fortsätter det. Fred är något som behöver göras tillsammans. Våra medlemmar och volontärer är en förutsättning för att sprida våra budskap, bli fler och finnas på fler ställen. Själv vill jag engagera mig för att känna att jag är en del av något större och gör något bra.

OM NÅGON SOM LÄSER DETTA VILL TA SITT ENGAGEMANG VIDARE, VAD HAR DU DÅ FÖR TIPS?

Att vara medlem i Svenska Freds är ett engagemang i sig som stärker vår röst och legitimitet, det är så viktigt! Under 2022 har intresset för att bli medlem och engagera sig ökat enormt mycket. Det har varit så spännande att ta del av alla nya idéer. Människor hör av sig och undrar vad vi behöver hjälp med. Juridik? Design? Text? En fredssång? Jag brukar svara att möjligheterna är oändliga men att en början kan vara att ansluta sig

EXTRAKONGRESS - SAVE THE DATE!

1-2 april hålls extrakongress i Stockholm för andragångsbeslut av vårt idéprgram. Den 2 april fyller Svenska Freds dessutom 140 år och det ska vi såklart fira!

Mer information kommer inom kort, håll utkik i Svenska Freds nyhetsbrev, sociala medier och kommande nummer av PAX! Varmt välkommen!

Vänster: Miriam Refai. Foto: Pernilla Sjöholm

Mitten: Under året har lokalföreningar och fredsgrupper runt om i landet arbetat hårt för freden! Här pratar Edvin Arnby Machata från fredsgruppen Svenska Freds Kronoberg om NATO på "Demokratitorget" i Växjö inför valet.

Höger: Bild från demonstration mot Rysslands invasion av Ukraina, arrangerad av Svenska Freds Örebro. Foto: Jonas Pettersson

till en befintlig fredsgrupp eller lokalförening och gå med i vår Facebookgrupp för engagerade medlemmar. Sedan är det bra att fråga sig själv vad en vill och har tid att göra. Engagemang kan handla om allt ifrån att skriva insändare eller debattartiklar till att dela våra inlägg i sociala medier.

SÅ INSPIRERANDE! HAR DU NÅGRA EXEMPEL PÅ ENGAGEMANG FRÅN ÅRET SOM GÅTT?

I år har både riksföreningen och flera lokalföreningar arrangerat och deltagit i en hel del demonstrationer. Det har varit väldigt värdefullt och stärkande att vi kunnat erbjuda människor runt om i landet en plattform för engagemang och organisering. på sina orter. Svenska Freds har också kunnat delta på Career day i Uppsala, Järvaveckan i Stockholm, Frihamnsdagarna i Göteborg, Scouternas Jamboree i Kristianstad, på Internationella Dagen på Gotland och nu på MR-dagarna i Örebro. Undera alla dessa event har volontärer från lokalföreningar, fredsgruppen och fredsakademin varit helt ovärderliga och en förutsättning för att Svenska Freds ska kunna vara där!

VILL DU VARA MED OCH DOKUMENTERA

SVENSKA FREDS HISTORIA?

Vill du vara med och bidra med något minne eller historiskt skede? Vi funderar på att starta en arbetsgrupp! Om du är intresserad kontakta Tomas Magnusson, ordförande Svenska Freds lokalförening i Göteborg, på gosta.tomas@gmail.com

I FACEBOOKGRUPPEN HAR EN MÖJLIGHET ATT HITTA ANDRA ATT SAMARBETA MED OCH KANSKE STARTA EN FREDSGRUPP TILLSAMMANS MED ELLER ANORDNA EN DEMONSTRATION. DÄR SKRIVER KANSLIET OM OLIKA VOLONTÄRUPPDRAG ATT ANMÄLA SIG TILL.

STORT ENGAGEMANG MOT NATO

Varje år skickar Regeringen ut en mängd olika förslag för att ta in åsikter från de myndigheter, organisationer och andra intressenter som berörs. Den socialdemokratiska regeringen skickade ut en skrivelse på remiss, med förslag om att riksdagen godkänner Sveriges Natomedlemskap. Svenska Freds var den enda tydligt kritiska rösten, bland de utvalda remissinstanserna. Men alla har rätt att inkomma med ett remissvar, även privatpersoner.

Beslutet om att Sverige skulle söka medlemskap i militäralliansen Nato fattades rekordsnabbt och i den lilla debatt som hanns med dominerade de röster som argumenterade för ett medlemskap. Eftersom svenska folket varken fick folkomrösta eller möjlighet att ta ställning till frågan i riksdagsvalet, har Svenska Freds tipsat om att den som vill åtminstone kan göra sin röst hörd genom remissförfarandet.

Många var med och såg chansen i att göra sin röst hörd i och med kampanjen SÄG NEJ TILL NATO!

Den 16 november gick tiden ut för att skicka in remissvar och totalt skickades över 2800 remissvar in till Utrikesdepartementet!

Stort tack till alla er som deltog, spred och pratade om kampanjen!

ÄVEN DU SOM PRIVATPERSON

LYSSNA PÅ SENASTE AVSNITTET AV FREDSPODDEN. FINNS DÄR PODDAR FINNS ELLER PÅ

SVENSKAFREDS.SE/VAD-VI-GOR/FREDSPODDEN/

Under det senaste årets säkerhetspolitiska utveckling och Rysslands oförsvarliga invasion av Ukraina har det blivit ännu viktigare med förståelse för hur hållbar fred och säkerhet kan skapas. Svenska Freds har därför utvecklat två digitala fredskurser för olika målgrupper för just detta - kunskap om hur vi med ickevåldsmetoder och fredlig konflikthantering kan förebygga och lösa konflikter och skapa fredliga och inkludernade samhällen. Läs mer om grundkursen här nedan och om vår snabbkurs för unga på sidan 10!

Grundorsakerna till våld och väpnad konflikt är ofta flera och samspelar med varandra. Det kan handla om fattigdom, bristande demokrati, konsekvenser av klimatförändringar, konkurrens om resurser eller geopolitiska eller historiska faktorer.

Men hur kan dessa grundproblem hanteras och åtgärdas för att förhindra att krig och våld bryter ut? Under Mänskliga Rättighetsdagarna i Örebro lanserades Svenska Freds nya digitala kurs: Grundkurs i fred.

- Det är så viktigt att vi bygger kunskap och engagemang kring fredsfrågorna. Att lära sig mer och fördjupa sin kunskap, exempelvis genom att gå kursen, är en fredshandling, säger Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds.

- Under det här året har vi märkt av ett ökat sug efter kunskap om de här frågorna för att förstå det som händer i Sverige och världen, därför känns det extra bra att kun-

na lansera kursen just nu, fortsätter hon.

Den digitala kursen utgår från två centrala begrepp: hållbar fred och mänsklig säkerhet, och riktar sig till alla som vill lära sig mer.

- Du kommer att få med dig kunskap om fredlig konflikthantering och konfliktförebyggande arbete, hur vi resurssätter freden idag och betydelsen av fredliga prioriteringar. Vi hoppas också kunna producera fler kurser och fredsfördjupningar i framtiden, säger Gabriella Irsten.

Kursen består av fem delar och tar ungefär en timme att göra. Du kan hoppa ur kursen och fortsätta igen när det passar dig. Den fungerar på både dator och mobil.

ALLA HAR RÄTT ATT INKOMMA MED ETT REMISSVAR -

SKRIBENT: MAJA LANDIN

NOBELS FREDSPRIS 2022

Den 7 oktober tillkännagavs det vilka som tilldelas Nobels fredspris 2022. Pristagare är den belarusiske människorättskämpen Ales Bialiatski, ukrainska Center for Civil Liberties och ryska Memorial. Det är bra och viktigt att Nobelkommittén uppmärksammar den ickevåldsliga demokratirörelsen i Belarus, Ukraina och Ryssland och demokrati- och människorättsförsvarares utsatta situation i auktoritära stater. I sin motivering betonade Nobelkommittén specifikt antimilitarism och civilsamhällets betydelse för fred och demokrati.

– Det är precis såhär man ska använda Nobelpriset, det visar på vikten av att arbeta tillsammans i rörelser underifrån för att sätta tryck på repressiva regimer, kommenterade Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds i SVT:s Nobelsändning vid tillkännagivandet.

Det är tre oerhört värdiga vinnare som Svenska Freds också valde att lyfta i förhandsspekulationerna.

► Memorial, Rysslands viktigaste och mest framstående människorättsorganisation, grundades 1989 med syftet att dokumentera och bevara minnet av offer för politiskt förtryck under Sovjettiden och har med åren börjat arbeta bredare med att bland annat kartlägga det rekordstora antalet politiska fångar i Ryssland idag. De dokumenterar politiskt förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter och är en stark röst i kampen mot militarism och i arbetet för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Ryska myndigheter har tvingat Memorial att stänga ner med hänvisning till lagen om ”utländska agenter”, en diskriminerande lagstiftning som har använts för att tysta ner kritiska röster, opposition och civilsamhälle.

Svenska Freds kommenterar fredspriset i media innan och under tillkännagivandet; Kerstin Bergeå, ordförande i SVT:s sändning. Karin Wall Härdfeldt, generalsekreterare i Sveriges Radios sändning. Gabriella Irsten, sakkunnig i hållbar fred och säkerhet i TV4 Nyhetsmorgon och Linda Åkerström, policychef i Aftonbladet TV.

På omslaget av det här numret av PAX syns Oleg Orlov fotograferad av Svetlana Gannushkina båda framträdande människorättsaktivister och medgrundare av Memorial. Oleg Orlov är ordförande för organisationen och hann bara demonstrera en kort stund i Moskva med sin skylt där det står "Fred till Ukraina - Frihet till Ryssland" innan han greps. Svetlana Gannushkina hann precis skicka iväg bilden hon tagit på Oleg innan hon själv greps. I en intervju i DN i samband med tillkännagivandet av Nobelpriset sa Oleg att “Det viktigaste vi har gjort handlar om upplysning. Vi har visat det ryska samhället att ett samhälle inte kan vara säkert och tryggt utan att människan är fri.”

► Ukrainska Center for Civil Liberties bildades 2007 för att stärka rättsstatens principer och främja mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner i Ukraina. De har bevakat myndigheters människorättskränkningar, påtryckningar mot civilsamhället och förföljelser av människorättsförsvarare. De arbetar också för att stärka internationell rätt och har länge verkat för att Ukraina ska ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Center for Civil Liberties mottog även årets Right Livel-

Oleksandra Matviichuk, ordförande för Center for Civil Liberties tillsammans med Svenska Freds ordförande på utdelningen av årets Right Livelihood Award.

KONST AV VAPEN -MOT KRIG

”Skrota vapnen – för människan och miljön” heter utställningen som Svenska Freds lokalförening i Göteborg arrangerade på stadens Stadsbibliotek under november. Och just skrotade vapen – omvandlade till konst – står i centrum. Tretton skulpturer av konstnären Seywan Saedian, född och uppvuxen i de kurdiska delarna av Iran, ställs ut.

-Vi var i Erbil i Irak, på en fabrik som smälter ner metallskrot. I högar med gamla vapen såg jag ett par Kalasjnikovs. De såg ut som människoben tyckte jag, berättar han.

Det blev början till skulpturen ”Stopp”, en cirka meterhög man som står stadigt på sina Kalansjnikov-ben och sträcker ut handen för att signalera: Stoppa kriget! För i Seywans konst förvandlas det som tidigare var vapen ämnade för att föra krig till fredsbudskap. Som barn och ung genomlevde han kriget mellan Iran och Irak och flera perioder av väpnat våld mot kurderna.

-Idén att använda gamla vapen för att göra konst fick jag 2015. Tre år senare åkte jag till dekurdiska delarna av Irak. Islamiska staten hade fört ett brutalt krig mot befolkningen där, många hade flytt och ännu inte återvänt till sina byar. Bland förstörda hus och i utbrändabilar hittade jag material till skulpturerna.

Projektet var inte riskfritt. Både att leta efter metallskrot i ruinerna efter kriget – där det fortfarande kunde finnas explosivt material – och att sedan bearbeta det var farligt.

-Metallen väger mycket och är väldigt svår att skära, förklarar Seywan.

Men efter hand framträdde personer: en kvinna som gör se-

gertecknet, ett barn som saknar sina föräldrar, en man med krigsskador i ansiktet, sammanfogade av raketgevär, kulor, patronhylsor, rester av exploderade bomber och annat metallskrot.

-I krigsområdet möttes vi ständigt av tårar, smärta och sorg. Statyerna speglar människorna som levt i krig.

Seywan, som sedan några år bor i Sverige, vill fortsätta göra antikrigskonst.

-Nu planerar jag att åka till Ukraina och göra skulpturer av krigets efterlämningar där.

SKRIBENT: CAMILLA ORJUELA & FOTO: KERSTIN BERGEÅ

OM UTSTÄLLNINGEN

Utställningen ”Skrota vapnen – för människan och miljön”, ställdes ut på Göteborgs stadsbibliotek under november månad. Utställningen arrangerades av Svenska Freds lokalförening i samarbete med andra fredsföreningar i Göteborg.

Förutom Seywan Saedians skulpturer fanns också informativa skärmar om krig, fred, upprustning, kärnvapen och militarisering. Målet var att besökarna skulle lära sig, reflektera och förhoppningsvis ta ställning för fred.

Dessutom anordnades välbesökta programpunkter med musik och föreläsningar på teman som ickevåld, kurdernas kultur och kamp för fred samt flickors och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Affischen och utställningen är designad av Vitram Studio och Noushin Erfani.

DRÖMMEN OM ETT FRITT IRAN BÄR FREDSAKTIVISTER TILL HANDLING

De senaste månaderna har världen bevittnat de största folkliga protesterna i Iran sedan revolutionen 1979. 22-åriga Masha Jina Aminis död den 16 september utlöste demonstrationer och protester som lett till att tusentals människor har fängslats och hundratals dödats i kampen för frihet. PAX har träffat två fredsaktivister i Sverige med rötter i landet som berättar om sitt engagemang och hur de ser på det som nu händer i Iran.

“DET

ATT KVINNOR TAR AV SINA SJALAR, ATT BARN DEMONSTRERAR. DET ÄR STORT OCH RISKFYLLT”

ÄR BEUNDRANSVÄRT

Shadiye Heydari är uppväxt med krig. 1979 lämnade hon Iran, sedan dess har hon inte sett landet.

- Jag har sett vad krig gör med ett land, med folk. Det är därför jag är emot vapen, det är därför som jag är fredsaktivist och det är därför som jag alltid har arbetat för mänskliga rättigheter, säger Shadiye Heydari, som också är före detta riksdagsledamot.

När intervjun med Shadiye görs har hon just varit med i ett panelsamtal som är en del av den utställning som Göteborgs lokalförening arrangerat. Samtalet handlade om kurder, kultur, krig, fredskamp och den rådande situationen i Iran.

Revolutionen som just nu pågår skapar mycket tankar och känslor hos Shadiye. Men den föder också minnen. Klipp har spridits från Iran där skolflickor tagit av sig sina sjalar och sjunger frihetssånger.

- När jag var ett skolbarn så demonstrerade vi på skoltid. Då hade jag lämnat Iran och flytt till Irak. Jag minns särskilt en gång när vi demonstrerade för att vår lärare blev sparkad efter att ha burit kurdisk folkdräkt. Jag minns att vi protesterade för att vi inte fick läsa eller prata på vårat språk, kurdiska. Vi protesterade mot att vi inte hade mänskliga rättigheter. Det är på så många sätt samma kamp och protest som flickorna i Iran fortfarande driver, över 40 år senare.

Shadiye berättar om en revolution som legat och puttrat långt innan den 16 september i år, men att Mahsa Jina Amanis brutala död blev en sådan stark symbol för förtrycket att den började koka. Stödet för Jina födde det stora engagemanget, och vreden.

- Jina Amani hade kunnat vara vilken kvinna i Iran som helst. Förtrycket och eländet i landet vet inga som helst gränser. Det är grymt och hänsynslöst. Alla som sätter sig upp mot styret, kritiserar regimen, mullorna eller moralpolisen tystas, eller ännu värre. Det vi ser nu är otroligt modiga kvinnor. Och män. Det är beundransvärt att kvinnor tar av

sina sjalar, att barn demonstrerar. Det är stort och riskfyllt, säger Shadiye.

Demonstranterna i Iran behöver omvärldens stöd, säger hon. Inte enbart stöttande ord, utan också handling.

- Just nu tar demonstranterna sig friheter, friheter som regimen och mullorna inte låter dem ha. Världen behöver stötta dom i kampen för frihet och kanbörja med att stänga ambassaderna i landet. Jag har alltid trott på fredliga medel och jag har alltid drömt om Irans frihet, och någonstans hoppas och tror jag att det här mörka är början på det. Det är fantastiskt att det är kvinnornas revolution men det var också tvunget att vara så, avslutar Shadiye.

SKRIBENT: MAJA LANDIN

DOFTEN AV ETT FRITT IRAN

Farshid Ardabili-Farshi är ordförande för Svenska Freds lokalförening i Nässjö och en eldsjäl som i åratal hållit det lokala fredsarbetet levande. Farshid håller sig nu vaken om nätterna när han följer sina modiga landsmän i den feministiska revolution som leds av Iranska kvinnor och flickor.

Farshid gick med i Svenska Freds 1992. Hans hem vittnar om ett hundra procent engagerat liv, fullt av innehåll och mening; högar med papper, tidningar och fredstavlor. Bredvid TV:n står den svenska flaggan vid sidan av en regnbågsflagga och två iranska.

Att prata om modet i Iran är ofrånkomligt.

- Den här gången mejas de ner, men utan tvekan kommer det iranska folket lyckas köra ut mullorna, det iranska folket kommer inte acceptera de här auktoritära ledarna, deras tid är över. Vi måste stå enade, säger Farshid.

Farshid uttrycker att det som pågår nu är världens första feministiska rörelse som män också stödjer. Det är unikt och samtidigt återkommer han ofta till det faktum att det som händer nu i Iran är en del i en lång kamp. Tack vare kvinnornas mod vågar också männen stå upp mot mullorna.

Vad är det som skiljer sig denna gång? Vad var det som fick moralpolisens mord på Jina Mahsa Amini att eskalera så mycket frustration att självaste makten bävar?

- Våld är en del av samhället i hög grad. Det skapas en otrygghet och en känsla av att det som hände Mahsa Aminis kunde hänt med vem som helst av oss. Folk blev förbannade och kunde identifiera sig med henne. Situationen är ovärdigt människorna.

Farshid föddes i Iran och redan som 14-åring var han till sina släktingars förvåning med i revolutionen 77-79 som störtade Shahen. Han har sedan dess på nära håll sett våldet i

ihood Award för sitt arbete med att sedan krigsutbrottet, dokumentera krigsbrott och kränkningar av mänskliga rättigheter i Ukraina. I en intervju med norska Nobelkommittén svarade organisationens ordförande Oleksandra Matviichuk att det som ger henne hopp är vanliga människor. “common people have a much greater impact than they can even imagine.”

“Ales Bialiatski, Valentin Stefanovych, Marfa Rabkova from Viasna, Oleg Orlov, Svetlana Gannushkina, Oleksandr Cherkasov, Serhii Davidis from the Memorial, for me and the Center for Civil Liberties are people with whom we have been fighting against this threat side by side for many years. Now Ales Bialiatski is behind bars, and the Memorial is banned. This story is about resistance to common evil, about the fact that freedom has no borders, and the values of human rights are universal.”

- Oleksandra Matviichuk, advokat och ordförande för Center for Civil Liberties kommenterar Nobels fredspris på en presskonferens den 8 oktober 2022.

vitögat under Iran och Irak kriget där han tvingades att strida och nästan blev torterad till döds när han sedan vägrade.

- Jag känner dåligt samvete att jag inte är i Iran nu, med mina landsmän som ger sina liv. Den religiösa polisen skjuter rakt in demonstrationerna och siktar på huvudena. De demonstrationer jag anordnar här i Sverige till stöd är ju riskfria. Jag vill ju precis som vid revolutionen i Iran vara med i kampen för att demokrati och frihet för alla i Iran ska blomstra.

I Iran klipper kvinnorna sitt hår, att göra det är en symbol för att man sörjer. Just nu används det som en stark protesthandling. Att kvinnor sörjer bristen på frihet.

- De Iranska 60-talisterna började drömma om jämställdhet och vi är nu föräldrar till dagens frihetskämpar. Nu stödjer vi våra modiga barn, på så sätt blir det två generationers kamp. Vi vill att fler ska kunna bestämma över sina liv, kämpa för att friheten är möjlig. När fler tror på det gör det att det inte längre är omöjligt. Tanken, idén, drömmen som blir handling bär oss

SKRIBENT: KERSTIN BERGEÅ

► Ales Bialiatski är en framstående demokratiaktivist och människorättsförsvarare i Belarus som 1996 grundade organisationen The Human Rights Center Visna. En tidigare samarbetsorganisation till Svenska Freds. Viasna har i snart 30 år gett stöd till politiska fångar och är idag landets ledande människorättsorganisation. Ales har mottagit flera utmärkelser för sitt arbete, bland annat Right Livelihood Award och Per Anger-priset. Men organisationen har också under många år motarbetats av den belarusiska regimen. Svenska Freds stöttade Viasna med att bland annat protestera mot de åtgärder som vidtogs för att tysta organisationen och dess företrädare.

Ales Bialiatski satt fängslad mellan åren 2011 och 2014 till och sitter sedan följd av sitt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter som myndigheterna vill tysta ner. människorättsliga engagemang och är sedan fängslades på nytt Sedan 2020 återigen fängslad. Förändringar i villkoren för det svenska biståndet gjorde att Svenska Freds sedan inte kunde fortsätta samarbetet med Viasna.

PÅ GÅNG I FREDSAKADEMIN

Under hösten har Svenska Freds Fredsakademi fortsatt arbetet med att inkludera unga i arbetet för fred och säkerhet genom besök på olika orter runtom i Sverige. Fredsakademin föreläste om hållbar fred, mänsklig säkerhet och ungas inkludering för 500 gymnasieelever i Ulricehamn i samband med FN-dagen och vi har besökt gymnasieklasser för workshops, bland annat i Visby på Gotland. Sedan Fredsakademin startade 2020 har vi genom ledarskapsutbildningen, workshops, föreläsningar och aktiviteter utbildat över 4000 unga och vi ser fram emot ett nytt år fyllt av aktiviteter för att ge unga en plats i fredsarbetet. För att uppmärksamma vikten av ungas delaktighet i fredsfrågor genomförde Fredsakademin en rad aktiviteter i samband med 7-årsdagen av FN:s resolution 2250 den 9 december. Resolutionen utgör grunden för agendan för unga, fred och säkerhet och syftar till att lyfta vikten av och ge legitimitet till ungas rätt till delaktighet i frågor som rör fred och säkerhet.

FREDSAKADEMIN LANSERAR SNABBKURS I FRED

I samband med årsdagen för agendan för unga, fred och säkerhet gjorde Fredsakademin en nylansering av Snabbkurs i fred - en webbaserad utbildning om fred och säkerhet för unga, främst i gymnasieålder. Den som gör Snabbkurs i fred får lära sig mer om fred, säkerhet och hur vi förhindrar att väpnade konflikter bryter ut. På så sätt är snabbkursen ett sätt för unga att lära sig mer och få verktyg för att bidra i arbetet för en fredligare värld.

SNABBKURSEN TAR CA 30 MINUTER ATT GENOMFÖRA OCH BESTÅR AV TRE DELAR.

1) Säkerhet - hur hänger det ihop med fred?

2) Värnplikt - vad innebär det?

3) Fredsarbete - hur skapas fred?

Hitta till Snabbkurs i fred här

NADIA AKRAMI, fredscoach och programledare för Snabbkurs i fred

“Du behöver inte vara världens mäktigaste person för att kunna nå ut till människor. Du behöver bara ha en röst - det kluriga är att förstå hur du ska använda den. Genom Fredsakademin och snabbkursen har jag förstått att jag är en stor och viktig plattform i världen och att jag måste använda den för att skapa den förändring jag vill se.“

REBECKA LINDHOLM SCHULZ, projektledare för Fredsakademin

“Unga är generellt sett underrepresenterade i politiskt beslutsfattande. I en tid då samhällsdebatten blivit allt mer militariserad, där färre perspektiv och nyanser fått ta plats, kan det kännas svårt för unga att hitta utrymme i debatten. Fredsakademin arbetar mot bakgrund av resolution 2250 i syfte stärka ungas röster och handlingsutrymme. Snabbkurs i fred är därför ett viktig steg i att bredda synen på fred och säkerhet, såväl som att visa unga att deras röster spelar roll.”

HUR KAN VI ENGAGERA FLER UNGA

I december 2015 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2250 som lyfter vikten av ungas betydelse i arbetet med fred och säkerhet. Resolutionen utgör grunden för agendan för unga, fred och säkerhet där en viktig pelare är deltagande, vilket innebär att unga ska ges möjlighet till meningsfullt deltagande i beslutsfattandeprocesser. För mig som ung, fredscoach, och praktikant på Sveriges FN-representation inom nedrustning, är vikten av denna resolution tydlig: för att kunna bygga hållbar fred måste unga få vara en del av fredsarbetet.

Ungas perspektiv behövs i alla former av fredsfrämjande arbete, i allt från arbete med styrdokument för internationella samarbeten till genomförande av projekt på nationell nivå. Ett bra exempel är klimatfrågan där unga utgjort en betydande del av påverkansarbetet; på liknande sätt behöver Sverige arbeta aktivt för att inkludera unga i fredsarbetet, inte minst i diskussionen om kärnvapen och det internationella nedrustningsarbetet.

Kärnvapen och användning av dem riskerar att ödelägga stora delar av mänskligheten och vårt klimat. Kärnvapen är en ödesfråga vars förödande konsekvenser i hög grad kommer påverka unga i framtiden om vi inte på allvar arbetar mer för att verka för kärnvapennedrustning. Av den anledningen måste unga ges möjlighet till inflytande och dialog med politiker. Det behövs forum där unga, på ett meningsfullt sätt, kan få kunskap om kärnvapennedrustning. Det i sin tur möjliggör för unga att bidra med informationsspridning, nätverksbyggande och organisering.

Men har unga kunskapen som krävs för att kunna bidra till freds- och nedrustningsarbetet? Jag skulle säga att ungas kompetens är en avgörande del av detta arbete. Många kanske ser ungas brist på erfarenhet som ett hinder för ökat engagemang, men tvärtom är detta faktiskt en styrka. Unga kan tänka i nya banor, komma med nya

idéer och identifiera nya lösningar på existerande hot och utmaningar. Det är därför väsentligt att främja ungas deltagande i dialog och förtroendeskapande, bland annat genom att skapa mötesplatser och forum om, för och av unga kring frågor som rör kärnvapennedrustning.

Projekt som Fredsakademin är därför ytterst viktiga, eftersom de syftar till att inkludera unga i fredsarbetet. Genom Fredsakademin fick jag ökade kunskaper och ett större intresse för hållbar fred, vilket motiverade mig till att fortsätta arbeta med nedrustningsfrågor. Arbetet för inkludering av unga i nedrustningsfrågor förblir en utmaning, men det är nu viktigare än någonsin att ta ställning för nedrustning och stärka den globala normen mot kärnvapen. Och i det arbetet behövs fler unga.

SKRIBENT: MANAR KHUDUR

FÖLJ MED IN I KLASSRUMMET

Klockan slår åtta, regnet piskar mot fönstren i sedvanlig göteborgsanda, och Fredsakademin befinner sig på en gymnasieskola i centrala Göteborg för att hålla workshop. När klockan är slagen släntrar eleverna in, något morgontrötta men nog så nyfikna. Klassrummet ser nämligen inte ut som det brukar.

Istället för prydligt uppställda bord och stolar har alla rummets möbler skjutits åt väggarna, förutom 30 stolar som i mitten av klassrummet bildar ett stort U. Eleverna sätter sig ner, en efter en, och tittar fram mot tavlan, där två av Fredsakademins fredscoacher står redo. “Välkommen till denna workshop i hållbar fred och mänsklig säkerhet”, säger en av fredscoacherna. Och så drar det igång.

Workshopen inleds med en kort introduktion av Svenska Freds och Fredsakademin, men innan eleverna hinner sväva iväg i morgontrötthetens dimma drar vi igång med

en "energizer". Eleverna får ställa sig upp för en övning vi kallar “tre hörn”, som går ut på att ta ställning till olika påståenden. Detta gör vi för att eleverna ska få röra på sig, och samtidigt få igång tankarna och bli varma i kläderna inför 90 minuters samtal och reflektion om fred och säkerhet.

Därefter börjar workshopen med en första diskussionsövning, där eleverna får diskutera och reflektera kring begreppet fred. Många perspektiv lyfts i diskussionen. Vissa elever beskriver fred som avsaknad av väpnat våld och krig – det som också kallas för "negativ fred" inom fredsforskning. Andra elever lyfter perspektiv på fred som inkluderar fler dimensioner, som bland annat frihet från förtryck och diskriminering, ett perspektiv som inom fredsforskning kallas för "positiv fred".

Diskussionen varvas med att fredscoacherna ställer frågor

FREDSAKADEMIN UTBILDAR FREDSCOACHER, SOM ÅKER UT I GYMNASIESKOLOR OCH HÅLLER WORKSHOPS I HÅLLBAR FRED OCH MÄNSKLIG SÄKERHET. HITTILLS HAR VI PRATAT MED NÄSTAN 2000 GYMNASIEELEVER SPRITT ÖVER HELA SVERIGE, FRÅN STORUMAN, SKELLEFTEÅ OCH VISBY TILL KRISTIANSTAD. MEN HUR GÅR DET EGENTLIGEN TILL NÄR FREDSAKADEMIN ÄR PÅ PLATS I KLASSRUMMEN? FÖLJ MED PÅ EN WORKSHOP!

Ovan: Fredscoachen Desiré Raagart skriver på tavlan under en workshop i april. Foto: Pernilla Sjöholm. Höger: Elever diskuterar fred under en workshop i Stockholm. Foto: Pernilla Sjöholm.

till eleverna, lyfter vilka olika sätt det finns att se på fred och hur detta påverkar hur vi ser på hur vi bygger fred.

Workshopen fortsätter på liknande vis, där föreläsningsdelar varvas med energizers, övningar och reflektion. Ämnen som berörs är säkerhet, och vilka verktyg som finns för att skapa fred och människors trygghet. Utgångspunkten i alla övningar är att eleverna får reflektera över hur de själva ställer sig i de olika frågorna, bland annat genom att fundera över vad de själva behöver för att känna sig trygga, och vad de tycker behövs för att bygga en säkrare värld. Utrymmet för elevernas egna reflektioner är något som även uppskattats av gymnasieelevernas lärare:

– Det betyder jättemycket för eleverna att ni kommer hit och pratar om de här sakerna. Alla vågade prata, även de som aldrig annars gör det! säger en lärare efter en workshop i Malmö.

I slutet av workshopen samlas eleverna och fredscoacherna i en ring, där samtliga får möjlighet att berätta vad de tar med sig från dagens workshop. Eleverna berättar bland annat att de lärt sig att de kan påverka och bidra i fredsarbetet, och att de kan vända sig till Svenska Freds om de har frågor om värnplikten.

Även fredscoacherna lämnar klassrummet med mer hopp och inspiration, och med nya perspektiv. Fredscoachen Benjamin Nord beskriver att det är oerhört givande att få träffa gymnasieungdomar och se dem utvecklas i fredsfrågor.

– Jag har ofta hört från elever att deras förståelse för begreppet "säkerhet har vidgats till att inkludera "mänsklig säkerhet" och att de uppskattat att få ett forum att diskutera ett så svårt och invecklat ämne på ett tryggt sätt, säger Benjamin.

Och precis där finner vi syftet med Fredsakademins workshops i hållbar fred och mänsklig säkerhet. Målet är inte bara att bredda synen på fred och säkerhet och att stärka förståelsen för att hållbar fred kräver att vi utgår från människors rättigheter och trygghet, utan också att inspirera och skapa ett tryggt rum där gymnasieeleverna får möjlighet att testa nya perspektiv och lära av varandra. Fredsakademins workshops skapar en arena där ungas röster får ta plats och höras, i fredsfrågor.

SKRIBENT: KARIN HANSSON

Ovan: Fredscoachen Desiré Raagart leder diskussionen under värderingsövningen “tre hörn”. Foto: Pernilla Sjöholm

Höger: Fredscoacherna Benjamin Nord och Andreas Wahman leder övningen “Säkerhetsrutan”. Foto: Svenska Freds.

RÄTTEN ATT VARA VAPENFRI: EN HISTORISK KAMP SOM FORTSÄTTER

Fredsarbete är en envis kamp, där vi tillsammans tar små steg som i slutändan leder till stora kliv mot förändring. Ett sådant stort kliv är rätten till vapenfrihet; här är den svenska vapenfrihetens historia.

REDAN I SLUTET AV 1800-TALET drevs frågan om rätten att vara vapenfri, där Svenska Freds från start var en central aktör. Bland annat var det tack vare Svenska Freds som värnpliktsfrågan för första gången blev en fråga för riksdagen. Strax därpå, i början av det nya seklet, skapades viss anpassning för så kallade "samvetsömma" – benämningen på vapenvägrare vid denna tid. Ännu fanns ingen laglig rätt till vapenfrihet, men i vissa fall kunde vapenvägrare få utföra annat arbete och slippa bära vapen.

DEN FÖRSTA SVENSKA LAGEN om vapenfrihet stiftades 1920, men först 1925 antogs en lag om vapenfri tjänst som inkluderade även personer som på grund av en politisk eller etisk övertygelse vägrade vapen. Under 1900-talets utveckling, särskilt i och med andra världskriget, kom det dock att bli allt svårare att få vara vapenfri. Från 1943 godtogs exempelvis inte längre politiska anledningar till att inte vilja bära vapen; en kritisk övertygelse kring det militära systemet, krig och militarism var därmed inte tillräckligt för att få slippa bära vapen.

UNDER 1960-TALET mötte de militaristiska krafterna mothugg. Redan årtiondena innan växte värnpliktsvägrarrörelsen i Sverige, men störst var kampen under 1960-talet, främst bland unga studenter. Även Svenska Freds var engagerad i detta motstånd, genom att bedriva verksamhet för att förbättra möjligheterna och villkoren för de som ville vara vapenfria.

VÄRNPLIKTSVÄGRARRÖRELSENS KAMP gav effekt, och under följande årtionden lättades restriktionerna för vapenfri tjänst vid ett flertal tillfällen. En milstolpe i denna utveckling var när vapenfrihet, år 1995, stiftades i lag som en rättighet, snarare än som ett undantag.

PERSONER SOM INTE VELAT BÄRA VAPEN har trots historiska framgångar alltjämt mött svåra utmaningar, genom att de ställts inför djupt rotade samhällsnormer om att medborgare förväntas vara redo att bära vapen för att försvara sin nation. Genom årtiondena har dessa militaristiska och starkt maskulint kodade normer levt kvar, och gjort att den som inte velat bära vapen ofta betraktats som svag, naiv och ytterst som en landsförrädare.

PÅVERKAS DU ELLER NÅGON DU KÄNNER AV VÄRNPLIKTEN OCH HAR FRÅGOR OM VAPENFRI TJÄNST? KONTAKTA OSS GENOM ATT SCANNA QR-KODEN!

TA DEL AV VAD UNGA SOM BERÖRTS AV DEN ÅTERAKTIVERADE VÄRNPLIKTEN TÄNKER OM DEN. SCANNA QR-KODEN FÖR ATT SE FILMEN MED FREDSCOACHERNA KARIN OCH VENDELA!

VÅR KAMP ÄR INTE ÖVER. Värnplikten återaktiverades 2017, efter att ha varit vilande sedan 2010. Antalet värnpliktiga ska dessutom fortsatt öka de kommande åren, vilket betyder att allt fler unga riskerar att kallas till värnplikt mot sin vilja. Samtidigt stärks återigen samhällsnormen om att medborgare ska vara villiga att både döda och dö för sin nation, i ett militaristiskt crescendo. I den tilltagande militariseringen och den allt hårdare säkerhetspolitiska debatten är det därför viktigt att vi fortsätter stå upp för att ingen människa ska tvingas delta i det militära systemet. Det är i tider av upprustning och militarism som vår röst för varje människas rätt att slippa bära vapen är som viktigast. Och Svenska Freds fortsätter vara den rösten.

SKRIBENT: KARIN HANSSON

Svenska Freds bildarkiv, fredsdemonstration i Stockholm 1981.

KLIPPUT!

GE BORT FRED I JULKLAPP

EN VIKTIGARE KLAPP ÄN VR-GLASÖGON ELLER EN ROBOTDAMMSUGARE

Aldrig tidigare har en gåva för fred varit viktigare än i år. Vi lämnar snart ett turbulent år bakom oss, med en orolig omvärld och ett Sverige som närmar sig Nato. Vi behöver ena oss för en fredlig jul och ett fredligt nytt 2023. Som medlem gör du redan skillnad och nu kan du ge bort ett vackert gåvobevis till någon som önskar sig fred i julklapp.

I år har Svenska Freds i samarbete med Tecknaruppropet tagit fram en serie gåvobevis illustrerade av Ella Jax (@smaklös).

Tecknaruppropet mot kärnvapen och Nato samlar över 150 tecknare. Uppropet är en protest mot den militära upprustning som Sverige deltar i, grundat i övertygelsen att våld föder våld och att säkerhet inte hittas hos kärnvapenallianser.

Stöd Svenska Freds arbete för en hållbar fred i världen genom att hoppa över att köpa onödiga prylar till någon som redan har allt, och istället ge bort ett fint gåvobevis med ett fredligt budskap. Klipp ut gåvobeviset och följ informationen om hur du ger din gåva.

God fredlig jul!

FRED I JULKLAPP!

En julgåva har skänkts i ditt namn till Svenska Freds. Tack vare denna gåva kan vårt arbete för hållbar fred, nedrustning och mänsklig säkerhet fortsätta. Tack för att ni är med!

KLIPPUT!

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker. Gåvobeviset är framtaget i samarbete med Tecknaruppropet mot kärnvapen och Nato.

ILLUSTRATÖR: ELLA JAX | TECKNARUPPROPET MOT KÄRNVAPEN OCH NATO

SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT GE BORT ETT GÅVOBEVIS:

• Ge en gåva genom Swish (swishnummer 901 08 51, märk swishen med “PAX”), bankgiro eller genom att scanna QR-koden med din mobilkamera och hitta fler klappar i vår gåvoshop.

• Klipp ut gåvobeviset här ovan.

• Ge till någon du tycker om!

QR-KODEN LEDER TILL VÅR GÅVOSHOP DÄR DU HITTAR MER TIPS PÅ FINA KLAPPAR.