Svenska Freds granskar svenskt Natomedlemskap i nytt projekt
Från Märsta till Hiroshima – möt fredscoachen Emma i en intervju
Unga fredskrafter förgyllde 140-årsfirande!
Ukrainska Liza arbetar mot kärnvapen:
En kamp för rättvisa och säkerhet
NÄR JAG VAR PÅ Folk och försvars rikskonferens i Sälen i januari liknade jag militarismens idéer, attityder och politik som nu vinner mark med en lavin över fjället som drar fram, överröstar och begraver det mesta i sin väg. Jag kände mig mörbultad.
NU STUNDAR SOMMAREN och rekordhetta förutspås men fortfarande rör sig lavinen i en oroväckande hastighet och omfattning. Vapenindustrin går på högvarv, vapenföretagen gör storvinster, militärt samarbetsavtal har slutits mellan Sverige och Filippinerna och så den historiska felprioriteringen om ett svenskt Natomedlemskap. Regeringen har fattat en rad beslut för att påskynda integreringen i Nato, t.ex får försvarsmakten redan nu förbereda sig på att bistå Nato i tillfällig basering av utländsk militär, materiel och personal för att enligt försvarsministern; möjliggöra framtida gemensamma operationer. Fler undantag vid miljötillstånd vid militärövningar med andra länder ska också tillåtas trots att både förra och nuvarande regering meddelat att Natomedlemskapet inte bedöms få några konsekvenser för miljön. Och så kärnvapenhotet.
SÅ LÄNGE VÅR säkerhet ska bygga på militärallianser, vapen och kärnvapenavskräckning hotas istället mänskligheten av total förödelse. Kärnvapen kan aldrig vara det som bygger hållbar fred och mänsklig säkerhet.
”Jag minns inte mycket, men jag minns att världen plötsligt blev blän-
dande vit, som om miljoner kamerablixtar samtidigt utlöstes. Sedan: totalt mörker. På något sätt överlevde jag, men varje dag sedan dess har jag burit på smärtan som bomben etsade fast i min hud.” Detta är ord från Yasujiro Tanaka, en överlevare från atombombningen av Nagasa ki 1945: en kärnvapenöverlevare.
SVENSKA FREDS har engagerat sig i kampen mot kärnvapen förut. Ända sedan 1950-talet, då Försvarsmakten ville utveckla svenska atombomber. Tusentals medlemmar har i generationer avlöst varandra i kampen för att slippa leva under kärnvapenhot. Nu måste vi återigen använda vår frustration, rädsla och oro till att tillsammans öka vårt arbete för att kärnvapen aldrig ska accepteras utan förpassas till historien.
I GÖTEBORG under en föreläsning träffade jag en grupp kvinnor som tidigare i livet blockerat Göteborgs hamn för att stoppa införsel av kärnvapen. Av dem fick jag en tjock antologi om Göteborgs kvinnorörelser med titeln; Att ge upp har inte övervägts. Ger upp gör inte vi och heller inte Tecknaruppropet mot Nato och Kärnvapen som genom konsten och satiren når ut och berör många med sitt budskap. Vi är otroligt glada och stolta över samarbetet med Tecknaruppropet och att i detta nummer av PAX kunna skicka med det första numret av deras magasin "LARM"! där de slår larm om all
sorts relativisering och förnekelse av kärnvapnens fara. En sommargåva till dig som medlem. För du är viktig och kanske kan bilderna inspirera till fler viktiga samtal om nedrustning och fred i sommar.
OCH APROPÅ KONST har graffitikonstnären Banksy, på en vägg någonstans i världen sprayat ett liknande budskap som göteborgskvinnornas; Om du blir trött, lär dig att vila –inte att ge upp! /If you get tired learn to rest not to quit!
TILLSAMMANS ÄR VI nu över 10 000 medlemmar som bär föreningens antimilitaristiska budskap och visioner – så behöver du vila finns det andra som bär! Men att ge upp har aldrig övervägts. För vi behövs just precis nu.
Tack för att du är en del av Svenska Freds!
Fredstidningen PAX ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och finansieras delvis av beviljade medel från Arvsfonden samt FBA:s stöd till civilsamhället för fred och säkerhet.
Redaktörer: Maja Landin och Rebecka Lindholm Schulz
Övriga redaktionen: Karin Hansson, Kerstin Bergeå, Deborah Biniam Solomon, Dionne Lundmark, Tilda Karlsson, Heini Miettinen, Viktoria Granath, Miriam Refai
Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, 070 284 34 32, pax@svenskafreds.se
Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2023
Form: Kim Brundin
Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM
Texterna i PAX #1 2023 skrevs innan 20/6.
Omslagsbilden fotograferades av Axel Dagman dagen då riksdagen röstade om ett svenskt natomedlemskap.
Bilden på Liza fotograferades av ICAN, läs mer om henne på sidorna 8-9.
KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS Foto: Felicia MargineanuSommaren är här och vi har en otroligt aktiv förening, det händer saker hela tiden och det är så, så roligt! Men nästan lite svårt att hålla koll på allt och därför är jag så glad att vi har ett kalendarium på plats på hemsidan, under fliken “Engagemang kan en klicka in sig till "På gång" där samlar vi alla event, föreläsningar, studiecirklar m.m för att det ska vara enkelt att få en överblick och se vad som händer nära där du finns.
Första halvan av 2023 har fortsatt att präglas av Rysslands krig i Ukraina och den svenska Natoprocessen. Vid årsskiftet fick vi ett mejl från en medlem som skrev
att vi borde samlas och skicka brev till ambassaden för att visa att vi är många som vill se ett slut på kriget.
Vi tog vara på idén, tog fram vykort som kunde skrivas under på demonstrationer och digitalt på vår hemsida. På årsdagen för krigsutbrottet den 24 februari fyllde vi ryska ambassadens brevlåda med hälsningen "STOP THE WAR" från över 600 människor som ville visa sitt motstånd och protestera mot kriget. Sveriges Radio kom och sände live när vi överlämnade vykorten och kampanjen fick på så sätt stor spridning.
Detta engagemang visar hur vi som riksförening, enskilda medlemmar, lokalföreningar och grupper kan samarbeta och påverka tillsammansdet finns en enorm kraft i en förening som Svenska Freds och det är så fantastiskt att vi bara växer och växer!
Svenska Freds medlem Kerstin Dahlberg skulle tillsammans med sin väninna Ia göra en orosanmälan till Försvarsmakten om militärens klimatpåverkan under den enorma militärövningen Aurora. De gav sig ut till Ravlundafältet i Simrishamn för att under pågående övning lämna över sitt brev. Efter en händelserik eftermiddag jagade av militärpolisen, enligt Ystads Allehanda medverkade Kerstin i tidningen iförd Svenska Freds keps.
Medan vi civila förväntas sluta flyga, sluta äta kött, sluta använda plastpåsar och köra fossilfritt tycks militärmakten inte ha krav på sig att ställa om. I varje fall får vi inte reda på vilka krav som gäller. Det är viktigt att försvara nationsgränser, men vi har en minst lika stor försvarsinsats att göra, omedelbart: försvara planeten säger Kerstin Dahlberg.
Lär dig mer om kopplingen mellan hållbar fred och ett hållbart klimat i vår rapport “Frikortet”!
Kärnan i vår verksamhet är opinionsbildning och påverkan vilket vi gör genom en rad olika sätt bland annat genom att sprida information och utbilda i de frågor vi arbetar med. Vi söker nu en eventgrupp som vill vara med vid bokbord, demonstrationer och andra aktioner genom att representera Svensk Freds på tex MR-dagarna, bokmässan och Järvaveckan. Hör av dig på info@svenskafreds.se för mer information!
Att studiecirkeln är igång igen, den är stommen i vår verksamhet och där planerar och diskuterar vi aktuella fredsfrågor. 6:e augusti blir starten för hösten!
Nystarten för lokalförening har varit det mest lyckade och att som lokalt aktiv komma med i en respekterad förening och ha blivit bemött på ett seriöst sätt i vårt fredsarbete. Detta har inte minst märkts när vi har ställt ut konstutställningen "Skrota vapnen - för människan och miljön" i samarbete med Lunds Stadshall, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och biblioteken i Landskrona och Malmö, och fått mycket positiv respons från besökarna.
Närmast ser vi fram emot att engagera våra medlemmar genom att öppna en digital kanal där alla kan kommunicera och chatta med varandra, och så klart Österlens Fredsfestival!
Vi är glada över att ha lyckats samla ihop ett stort ekonomiskt bidrag till vårt skolprojekt i Indien. Här i Tyresö har vi arrangerat en spännande diskussionskväll på temat "Fredsrörelsen i krigstider".
Vi ser fram emot TUFF:s deltagande i den årliga Tyresöfestivalen och senare i höst kommer vi att ha en utställning om TUFF på Tyresö kommunbibliotek.
Under våren har Stockholms fredsförening kommit igång med en serie välbesökta möten med inbjudna diskussionsinledare. Det har handlat om Costa Rica – landet utan krigsmakt, om fredsrörelsen och Ukrainakriget, om FN:s förbud mot kärnvapen och om ickevåldets kraft i motstånd och samhällsförändring. Säsongens sista möte ägnas åt att planera teman för höstens månadsmöten och
diskutera om och hur vi kan bidra med våra perspektiv till klimatrörelsens aktionsvecka i september.
Här i Göteborg har vi i vår haft en studiecirkel med olika te man: Nato, Kärnvapen, Hur avslutar man ett krig? samt kring boken "Illusionen om den Amerikanska Freden" av Frida Stranne & Trita Parsi. Frida Stranne har även föreläst för oss. Gabriella Irsten sakkunnig för hållbar fred och säkerhet på riksföreningen, höll en intressant föreläsning om Nato. I höst ser vi fram emot att delta på Bokmässan i Göteborg!
I Nässjö har vi haft en lugnare vår och planerat lokalföreningens framtid. I sommar ser vi fram emot att vara på plats på Stortorget i Nässjö under Hirsohimadagen den 6 augusti och Nagasakidagen den 9e augusti!
Vi arrangerade en fredskonferens i juni och har skapat en sida på Facebook för att bli mer synliga för allmänheten och sprida info och lägga ut evenemang. Vi kommer att fortsätta studiecirkeln i höst med upplägget att man kan välja att vara med allt ifrån enstaka gånger till samtliga tillfällen. Det är olika teman varje gång och man väljer efter intresse. Inför hösten ska vi satsa på träffar med olika ideella föreningar och kulturarbetare med målet att skapa och utveckla samarbete för ett lokalt nätverk för oss som månar om miljön och freden.
Vill du också vara med i en lokalförening eller fredsgrupp?
Mejla info@svenskafreds.se så hjälper vi dig.
Vad har varit mest lyckat i ert lokala arbete under första halvåret av 2023? Vad ser ni fram emot framöver?Foto: Felicia Margineanu
Sedan Sveriges Natoansökan skickades in har vi bevittnat hur nedrustningspolitiken försvagats bit för bit, med direkt hänvisning till Natoprocessen. Sverige lämnade det humanitära initiativet under icke-spridningsavtalets översynskonferens i augusti 2022 med hänvisning till att Sverige som ansökande Natomedlemstat inte längre kunde skriva under på att kärnvapen aldrig under några omständigheter får användas igen. Detta ansågs gå emot Natos kärnvapendoktrin. Sverige ändrade under oktober 2022 också sitt sätt att rösta på flera av FN:s generalförsamlings resolutioner som berör kärnvapen.
Sveriges ansökan till kärnvapenalliansen Nato innebär en historisk förändring i den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Många frågetecken om konsekvenserna och hur Sveriges roll i Nato ska se ut kvarstår dock. Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen driver därför ett gemensamt projekt i syfte att reda ut obesvarade frågor och luckor om vad det innebär att gå med i Nato.
– Sveriges inträde i Nato kommer att få oöverskådliga konsekvenser som vi bara börjat se vidden av. Med rapporten vill vi tydliggöra vilka effekter ett Natomedlemskap får för Sveriges utrikespolitik och arbetet för fred och nedrustning. Vi hoppas också att rapporten kan öka transparensen och allmänhetens förståelse för vad det faktiskt innebär att gå med i en militärallians, säger Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska Freds i ett pressmeddelande den 19/6.
Rapporten syftar till att tydliggöra Natos uppbyggnad och reda ut frågetecken kring bland annat kärnvapen på svenskt territorium, inverkan på nedrustningspolitiken, var besluten fattas och vilken insyn och transparens det finns inom Nato. Ett antal kapitel släpps enbart av Svenska Freds, bland annat för att utreda hur värnpliktiga och vapenexportsprövningar kan påverkas av ett Natomedlemskap. Under hösten släpps delrapporter om frågorna som utreds innan rapporten lanseras i sin helhet i december. Den första delrapporten finns att ta del av redan nu på vår hemsida!
Att ingå i en militärallians som inkluderar odemokratiska stater och som vilar på kärnvapen, gör inte Sverige säkrare utan bidrar till ökad osäkerhet och polarisering både här och i världen. Att värna om demokratin, folkrätten, mänskliga rättigheter och nedrustning är grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Grundvärden som alla riskerar att urholkas i och med ett svenskt Natomedlemskap. Vi fortsätter motsätta oss ett svenskt Natomedlemskap. Läs det senaste om Sveriges Natoansökan och kärnvapenfrågan på svenskafreds.se/upptack/ och i våra sociala medier @svenskafreds
Den 14–15:e juni var det dags för den andra upplagan av den årliga konferensen på Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning (AMC). Centret etablerades 2021 vid Uppsala
universitet för utbildning, forskning och policystöd. Den internationella och tvärvetenskapliga konferensen samlar forskare, utbildare och andra aktörer på området. Deborah Biniam
Solomon, sakkunnig för kärnvapen och mördarrobotar på Svenska Freds deltog.
Text: Deborah Biniam Solomon
Världen och Sverige är vid tiden för årets konferens i ett helt annat läge än det som vi befann oss i när AMC grundades 2021.
Nu finns det ett krig på vår kontinent, ett krig av territoriell invasion och aggression som inte setts i Europa sedan slutet av andra världskriget. I Sverige har vi brutit en än längre tradition, nämligen våra 200 år av militär alliansfrihet för att gå med i en kärnvapenallians, Nato.
Dessa två historiska händelser satte tonen för hela konferensen. Samtidigt som forskning om smådetaljer och tekniska egenskaper presenteras i salarna - på teman som kapacitet, klyvbart material och aktinider - var det hetaste samtalsämnet i korridorerna och under kafferasterna Natomedlemskapet.
Det rådde en stämning av uppgivenhet kring Sveriges Natomedlemskap bland många av deltagarna. Vi representanter för civilsamhället tog tillfället i akt att diskutera praktiska steg för hur vi kan fortsätta arbeta för kärnvapennedrustning i en ny verklighet. En verklighet där kärnvapenarsenaler moderniseras och där kärnvapen legitimeras av flera länder och aktörer.
Vi, tillsammans med våra ICAN-partners, arrangerade ett seminarium om vilka steg som är nödvändiga att ta för att Sverige inte ska överge sin roll inom kärnvapennedrustning. En av deltagarna var Grethe Østren från Norske Folkhjelp som är redaktör för Nuclear Weapons Ban Monitor. Det är en publikation som ges ut årligen och som beskriver tillståndet för kärnvapennedrustning i världen.
År 2022 flyttades Sverige för första gången från katego-
rin neutrala stater – stater som varken visar aktivt stöd eller motstånd mot kärnvapennedrustning – till kategorin aktivt opponerande stater. Det beror på att Sverige röstade nej till en resolution från FN:s generalförsamling om kärnvapenförbudet, Sverige brukar vanligtvis avstå från att rösta. Detta visar hur vägen mot ett Natomedlemskap redan börjat påverka svensk utrikespolitik och dess agerande inom kärnvapennedrustning.
Men hopp finns ännu. Sverige kan, även inom Nato, ta
ställning mot kärnvapen. Exempelvis genom att skriva på FNs kärnvapenförbud. Under ett panelsamtal lyftes exempel på hur länder har agerat både emot men också för kärnvapennedrustning och icke-spridning även som Natomedlemmar.
Vi fick höra om hur en majoritet i det tyska parlamentet röstade för att amerikanska kärnvapen skulle tas bort från tyskt territorium. Som svar på det började Nato framhäva vikten av kärnvapen och beskriva sig själv som en kärnvapenallians i strategier och policy, samtidigt som USA började modernisera de kärnvapen som fanns i Tyskland.
Historiska exempel visar att det går att påverka Nato men också att påverkas av Nato om medlemsländerna inte står på sig och visar styrka för att få sin sak genom.
Vår roll i civilsamhället förblir att granska vår regerings agerande och driva på för starka ställningstaganden mot kärnvapen.
En viktig session under konferensen handlade om avkolonisering av kärnteknisk kunskap. Trots att människor i länder som är eller har varit koloniserade är överrepresenterade bland offer och överlevare av kärnvapenanvändning och kärnvapenprov, så tenderar kunskap och forskning kring kärnvapen och kärnvapennedrustning att bedrivas främst i Europa och Nordamerika.
Civilsamhället måste se till att människor från det globala syd bjuds in, inte bara som underhållning utan som experter och som jämställda deltagare i samtal och
i publiken. Vi bör också vidga vårt sinne om vad expertis innebär och inte bara att fokusera på forskning om teknisk vetenskap utan att tänka på hur till exempel konst kan hjälpa oss att förstå och utbyta information och kunskap om kärnvapen.
Konferensen gjorde det tydligt för oss deltagare att även om kampen för kärnvapennedrustning är en strid i motvind just nu, är det upp till oss att fortsätta driva på för förändring. Det har blivit tydligt att det inte finns några formella hinder för Sverige att vara en stark röst mot kärnvapen även som medlem i Nato. Men det gäller nu för Sverige att hedra Alva Myrdals anda och formulera och driva en tydlig nedrustningspolitik.
Yelyzaveta Khodorovska, Liza som hon kallar sig, är en ukrainsk student som fördjupar sig i kärnvapenfrågan både i sin utbildning och i det ukrainska- och globala civilsamhället. När PAX intervjuar henne på telefon befinner hon sig i Odesa, Ukraina och arbetar mot sin examen i internationella relationer vid Odesa National University.
- När jag började studera som en helt vanlig student som följde mina intressen kunde jag inte ana hur relevant det skulle komma att bli, säger Liza.
Studierna är sedan februari 2022 på distans, det enda sättet för många universitet och skolor att kunna fortsätta bedriva undervisning sedan Rysslands folkrättsvidriga och olagliga invasion av landet.
När den fullskaliga invasionen inleddes stannade Liza i Ukraina i två månader, för att sedan fly landet och bo i Schweiz. Sedan december 2022 har Liza återvänt.
- Det var inte ett svårt beslut. Jag var den enda i min familj som var kvar utanför Ukraina. På sätt och vis känner jag mig säkrare nu när jag är nära familjen och i landet.
Jag kan göra egna, verklighetsbaserade analyser av läget och hjälpa till där det behövs, berättar hon.
Redan vid den fullskaliga invasionen natten till den 24 februari 2022 varnade Putin omvärlden för att lägga sig i, annars väntar ”konsekvenser de aldrig tidigare skådat”, något som många experter tolkade som ett hot om att använda kärnvapen.
2022 ändrade Belarus sin konstitution och tog bort den del som säger att Belarus är ett kärnvapenfritt land. Den nya konstitutionen öppnade upp för att ryska kärnvapen skulle kunna placeras i Belarus.
I juni 2023 meddelar Belarus president Aleksandr Lukasjenko att landet har börjat ta emot ryska taktiska kärnvapen, som placeras i landet.
- Det är förstås extremt obehagligt och hotet är reellt. Rädsla existerar absolut i det ukrainska samhället. Dock har mycket ändrats sedan februari 2022. Det ukrainska samhället har lyssnat på experter och stora informationskampanjer har genomförts, säger Liza.
- Det faktum att Ryssland nu placerar kärnvapen i Belarus är oroande. Inte enbart för Ukrainas säkerhet utan för den globala icke-spridningen. Vi måste få internationell uppmärksamhet för kärnvapenfrågan, fortsätter hon.
I juni förra året var Liza i Wien på ICAN Nuclear Ban Forum tillsammans med Atomic Reporters. Sedan talade hon på den 10:e översynskonferensen för icke spridningsavtalet (NPT).
- Det var ett väldigt bra tillfälle att än en gång prata om kriget, särskilt kopplat till kärnvapen. För mig personligen var det givetvis stort.
När Liza började studera drömde hon om att bli politisk journalist, men på vägen har hon intresserat sig särskilt för kärnvapenfrågan och engagerat sig på flera sätt i hemlandet och internationellt - bland annat i Odesa Center for Nonproliferation och Black Sea Women in Nuclear - ett regionalt nätverk för kvinnliga experter på ämnet.
- Sedan i maj förra året har jag också hjälpt Wien-baserade Atomic Reporters. De gör ett viktigt jobb med att tillhandahålla saklig och opartisk information till journalister om kärnvapen, vetenskap och teknik. Men det är nästan mer lämpligt att säga att de har hjälpt mig. Jag är otroligt tacksam för att de gett mig en chans att ta mina första steg och utveckla mitt engagemang och min kunskap i frågorna.
Liza kallar sig ogärna aktivist, utan vill lyfta de många ukrainare som i hennes mening gör stor skillnad i det ukrainska samhället och för landets suveränitet och folk. Hon väljer att engagera sig genom sin utbildning och ser det inte längre som ett val.
- Jag känner inte att jag har rätt att sluta göra det jag har valt att göra för att stödja mitt land idag. Det är många unga ukrainare som känner så. Vi har ett gemensamt mål att vara fria och vi måste vinna detta krig för att existera. Därför väljer människor, var och en, hur de kan vara en röst för Ukraina idag och bara gör det. Oavsett allt.
- Jag vill att rättvisan ska segra och att vi alla ska ha en säkrare framtid, det är min främsta motivation. Det är en kamp för rättvisa och säkerhet, inte enbart för Ukraina utan för hela världen, säger Liza.
SKRIBENT: MAJA LANDIN
"Vi måste få internationell uppmärksamhet för kärnvapenfrågan"
Den 22-åriga studenten och fredscoachen Emma Holmström har sedan hen var 17 år engagerat sig för kärnvapennedrustning. Det är ett engagemang som tagit Emma från Märsta till Uppsala, Oslo, Wien och alldeles nyligen till Hiroshima. Fredsakademin möter Emma för att höra hen berätta om kärnvapennedrustning och sitt engagemang.
Det var i samband med att ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) som Svenska Freds också är en del av, tog emot Nobels fredspris 2017 som Emma fick upp ögonen för kärnvapenfrågan.
- Jag tittade på tillkännagivandet av 2017 års fredspristagare och då slog mig tanken: “Kärnvapen – tänk att de fortfarande finns, det är ju helt knäppt!”. Och från den dagen började jag engagera mig för en värld fri från kärnvapen.
Sex år senare är Emma fortfarande engagerad i frågan och har dessutom betydligt mer erfarenhet i bagaget. Under åren har Emma framförallt fått en tydligare förståelse för kärnvapens humanitära konsekvenser genom att hen träffat överlevare i olika sammanhang. Det är en insikt hen vill förmedla till andra.
- Många tänker att kärnvapen endast har skadat
EMMA GICK FREDSAKADEMINS UTBILDNING I FRED OCH LEDARSKAP HÖSTEN 2022. UTÖVER FREDSAKADEMIN ÄR HEN OCKSÅ ENGAGERAD I SVENSKA FNFÖRBUNDET, SAMT I YOUTH FOR TPNW (TREATY ON THE PROHIBITION OF NUCLEAR WEAPONS).
EMMA TIPSAR!
Vill du veta var kärnvapentester har genomförts och läsa berättelser från överlevare?
Läs mer på ICAN:s hemsida:
människor när de släpptes över Hiroshima och Nagasaki och orsakade fruktansvärt mänskligt lidande, men det slutade ju inte där. Hundratusentals människor har påverkats av de kärnvapentester som genomförts sedan dess – men det är det många som inte känner till. Det vill jag vara med och förändra.
I våras besökte Emma Hiroshima, där hen deltog på ‘G7 Youth Summit’, ett ungdomsforum för kärnvapennedrustning anordnat av ICAN. Tillsammans besökte 50 ungdomar från 19 olika länder staden, deltog på föreläsningar och mötte kärnvapenöverlevare.
- Det var otroligt intensivt. Visst förstod jag innan att jag skulle bli känslomässigt påverkad, men jag hade nog inte fattat i vilken utsträckning. Jag trodde inte att jag skulle kunna bli mer engagerad, men det blev jag! När jag kom dit blev jag ännu argare – hur kan någon vara positivt inställd till kärnvapen när vi vet deras konsekvenser?
Emma berättar om flera smärtsamma berättelser från kärnvapenöverlevare hen mött. Bland annat berättar hen om en kvinna som drabbats av ett kärnvapentest i USA.
- När hon låg på sjukhus var hon tvungen att vara i karantän, för att hon var så radioaktiv. I all sin smärta var hon helt isolerad. Jag minns också hur hon förklarade att de var tvungna att operera bort hennes reproduktiva organ; “they scooped me out” sa hon.
Det är dessa fruktansvärda berättelser vi inte får glömma, menar Emma.
- Vi måste prata om den mänskliga, humanitära kopplingen, när det handlar om kärnvapen. I det politiska samtalet är det mycket tekniska termer. Det är lätt att virra bort sig i svåra ord och konventioner. Men det viktigaste att prata om och ha i åtanke är just människors berättelser, och kärnvapens faktiska humanitära konsekvenser.
Att makthavare inte lyssnar på överlevare är ett stort problem, betonar Emma. Men det är också i detta som vi
som medborgare har ett ansvar, menar hen.
- Vi måste trycka på och prata med våra makthavare. Men ännu mer måste vi prata med unga. Unga är framtidens makthavare och måste därför få kunskap om kärnvapen och deras fruktansvärda historia, så att de kan skapa förändring längre fram.
Emma påpekar att alla har ett ansvar i detta förändringsarbete, oavsett vilka vi är.
- Säg inte att du inte kan göra någon skillnad – för det är klart att om alla tänker så då blir det ingen skillnad. Men kom ihåg, många bäckar små! Tänk på Greta Thunberg som började helt själv. Det har växt till något mycket större. Tänk inte att du inte kan vara den starten – för alla kan göra något.
Emma lyfter de många olika sätt vi kan engagera oss på: vi kan skriva på namninsamlingar, prata om kärnvapen med nära och kära, gå på demonstrationer, testa på styrelsearbete eller engagera oss i Fredsakademin. Inte minst är det viktigt att unga engagerar sig, menar Emma.
- Vi unga är underrepresenterade i de flesta politiska samtal och därför måste vi göra våra röster hörda på andra sätt. För till sist handlar det ju om vår framtid. Så börja någonstans! Även om du känner att du inte kan tillräckligt om saken – i takt med att du engagerar dig kommer du få kunskap och erfarenhet.
Vi kan nå förändring och kärnvapennedrustning om vi engagerar oss tillsammans, det är Emma säker på.
- Ibland hör jag folk i min omgivning säga att förändring inte kommer hända under vår livstid, men då svarar jag: det måste hända, vi har inget val. Kärnvapen får aldrig användas igen, de måste avvecklas helt under min livstid. Och jag är övertygad om att det är möjligt.
SKRIBENT: KARIN HANSSON
Den 2 april firade Svenska Freds 140 år genom en fullspäckad och inspirerande jubileumshelg med studiebesök för deltagare ur Fredsakademin 31 mars och extrakongress för alla medlemmar den 1 april. Genom Fredsakademin blev helgen en samlingsplats för 35 fredscoacher från hela Sverige. Några av de som deltog under jubileumshelgen var tre statsvetarstudenter från Umeå som brinner för fredsbyggande arbete – här berättar de om sin inspirerande helg i storstaden.
En mulen fredag i slutet av mars rullade nat ttåget från Umeå in på Stockholms central, in i stockholmskylan som kändes annorlunda än den i Umeå – råare. I sovvagnen stod vi, fem nyvakna fredscoacher, redo för en inspirerande helg: Juliette Nordén som gick den allra första omgången av Fredsakademins freds- och ledarskapsutbildningen våren 2021; Tilda Karlsson som gick utbildningen våren 2022; Erika Miles, Heini Miettinen och Dionne Lundmark som är fredscoacher från hösten 2022.
Fredsakademins jubileumshelg började med att vi, tillsammans med runt 30 andra fredscoacher, fick göra tre spännande studiebesök. Efter att vi lämnat våra väskor på vandrarhemmet trampade vi iväg till studiebesök på Folke Bernadotteakademin (FBA), Sveriges myndighet för fred, säkerhet och utveckling. Studiebesöket började med en rundtur på arbetsplatsen, som följdes av en inspirerande föreläsning om FBA:s verksamhet. Föreläsningen leddes av Julius Kramer, som arbetar med dialog och fredsmedling, och Essraa Hussein, som i dagsläget arbetar med Unga, fred och säkerhet och som projekthandläggare för Irak. Båda har erfarenhet av arbete med just agendan för Unga, fred, och säkerhet och Julius berättade bland annat om sina erfarenheter från att ha arbetat med att skapa en koalition av unga fredsbyggare i Irak och från att ha varit fred- och säkerhetsrådgivare i FNs insats i Somalia.
Essraa berättade om FBAs arbete inom Unga, fred och säkerhet och sin väg in i FBA. Vi fick ta del av spännande historier om internationella uppdrag och på slutet möjlighet att samtala om dessa ämnen tillsammans med varandra och Essraa.
Nästa stopp för studiebesök var Utrikesdepartementets enhet för nedrustning och ickespridning (UD-NIS). Väl
där, efter att vi slussats in genom portarna, fick vi sätta oss runt ett stort konferensbord i en av utrikesdepartementets samlingssalar och ta del av ett panelsamtal om Sveriges arbete med nedrustningsfrågor, samt en inblick i hur det är att arbeta som tjänsteperson. Kvällen avslutades med ett studiebesök på Svenska Freds kansli med mingel, mys, reflektion kring dagens studiebesök och uppladdning inför resten av helgen.
På lördagen värmde solen våra förväntansfulla ansikten när vi promenerade till Svenska Freds extrakongress och 140-årsjubileum på Stadsgårdsterminalen vid Slussen. Promenaden som enligt Google maps skulle ta 5 minuter tog lite längre tid än väntat, och när vi äntligen anlände till vår destination visade mobilernas stegräknare ett stegantal nästan motsvarande ett maraton. Skämt åsido, inga sura miner blev det när solen sken över oss, dagen till ära. Festen kunde börja!
Under extrakongressen fick vi ta del av medlemsdemokrati in action. Vi fredscoacher fick möjlighet att möta och dela erfarenheter med både nya medlemmar och riktiga Svenska Freds-veteraner. Åsikter, tankar och diskussioner flödade i luften, likaså inspiration och engagemang.
När kongressen avslutats började Svenska Freds 140-årsfirande, som bestod av workshoppar, panelsamtal, utställningar och kreativa verkstäder för de minsta, men där en och annan papperstrana även veks av de något äldre. Fredsakademin hade en egen utställningshörna med bland annat en inspirationstavla som fylldes med ord av hopp, och vi lämnade Stadsgårdsterminalen fyllda av inspiration och hopp för en ljusare framtid.
Vänster: Fredskademins studiebesök på UD-NIS.
Foto: Viktoria Granath.
Nedan: Fredsakademins panelsamtal om unga, fred och säkerhet, på jubileumsfirandet. Foto: Pernilla Sjöholm.
Vill du höra mer om arbete med Unga, fred och säkerhet och Julius Kramers arbete som utsänd Unga, fred och säkerhetsrådgivare i Somalia? Lyssna på Fredspodden #25 Fredsarbetets framgångar - Varför är ungas deltagande avgörande?
För att knyta ihop säcken rundar vi av med reflektioner och tankar kring de erfarenheter som vi tagit med oss från helgen:
DIONNE
Inspirationshelgen gav mig så mycket mer än vad jag kunnat tro. I samtal med de inspirerande människor som jag fått träffa under helgen fick jag en bild av vem jag vill vara i mitt framtida yrke inom freds- och konfliktfrågor. Under mina tre år i skolbänken av att ha tagit del av fredsstudier via litteratur var det ögonöppnande att se vad jag kan göra med den kunskapen i praktiken
TILDA
Det jag tar med mig från Svenska Freds 140-års jubileum är främst alla intressanta samtal och dialoger jag fått ta del av. Under jubileumshelgen fick jag möjlighet att diskutera fred och nedrustningsfrågor med olika personer inom fältet som jag ser upp till. Efter helgen kände jag att jag funnit nya insikter, inspiration och framtidshopp för en bättre värld.
HEINI
Det jag framförallt tar med mig från jubileumshelgen och Svenska Freds 140-års firande är den inspiration jag fått från alla fina samtal med både medlemmar och andra fredscoacher. Att ha fått ett tillfälle att tillsammans uppmärksamma och diskutera det nutida omvärldsläget kändes extra viktigt i dessa tider. Helgen har givit mig både hopp och insikter i hur jag kan engagera mig i dessa frågor för att verkligt göra skillnad.
Fredsakademins tredje projektår går mot sitt slut. Sedan 2020 har vi byggt upp Fredsakademin som blivit en viktig verksamhet både för Svenska Freds och målgruppen unga. Genom Fredsakademin skapar vi ett forum för unga att lära sig mer om, reflektera över och diskutera med andra hur vi bäst skapar hållbar fred och mänsklig säkerhet. Här svarar Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz på frågor kring åren som gått och Fredsakademins framtid.
Fredsakademin startades som en motreaktion på den militariserade samhällsdebatten och den ökade militära upprustningen. Vi såg att det fanns ett behov av att opinionsbilda, utbilda och bredda synen på fred och säkerhet. Eftersom värnplikten återaktiverades 2017 såg vi också ett behov av att finnas som stöd för de som inte vill bära vapen. Att stå upp för allas rätt att slippa bära vapen är en viktig del av Svenska Freds historia.
VAD HAR FREDSAKADEMIN GJORT UNDER DE HÄR FÖRSTA ÅREN?
Framförallt har vi skapat ytor för ungas delaktighet genom att engagera tusentals unga i samtal om fred och säkerhet. Vi har utvecklat en freds- och ledarskapsutbildning, startat upp workshopverksamhet i gymnasieskolor, tagit fram den digitala plattformen fredsakademin.se, och ordnat aktiviteter runt om i landet; från Storuman till Gotland och Kristianstad. Nyligen möjliggjorde vi för 35 unga från hela Sverige att delta på Svenska Freds 140-årsfirande och att göra studiebesök på bland annat UD.
FREDSAKADEMIN HAR MÖTT UNGA I EN TID NÄR NYHETSMEDIA OCH
SOCIALA MEDIER FYLLTS AV NYHETER OM KRIG, NATO OCH KÄRNVAPENHOT , HUR HAR DET VARIT?
Vi har märkt att unga känner ökad oro, framförallt över att kunna kallas till värnplikt. Vi har också märkt att det finns ett stort behov av att reflektera och samtala om krig, fred och hur vi bäst skapar säkerhet. De forum och utrymmen Fredsakademin skapar för unga att få kunskap om och diskutera de fredliga alternativen har därför blivit ännu viktigare.
OM DU BLICKAR TILLBAKA PÅ DE HÄR TRE ÅREN, VAD TAR DU MED DIG?
Jag tar med mig otroligt mycket, framförallt kraften i att samlas. Samtal och möten med unga har gett ny kraft, energi och inspiration, inte minst i en tid som annars kan kännas dyster med krig i Europa, ett ökat kärnvapenhot och ökad militär upprustning.
HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR FREDSAKADEMIN?
Behovet av Fredsakademin lär fortsätta att öka i takt med ökad militarise ring, särskilt med tanke på att Försvarsmakten tidigare i år sagt att fler omotiverade kommer behöva göra värnplikt framöver. Nu handlar det om att förvalta och vidareutveckla den verksamhet vi byggt upp och fortsätta skapa ytor för ungas delaktighet.
Fredsakademin har engagerat över 5 000 unga, framförallt gymnasieelever, i samtal om fred och säkerhet genom workshoppar, föreläsningar och andra aktiviteter.
200 unga har utbildats till fredscoacher och fått kunskap om ickevåld, påverkansarbete och ledarskap.
Fredsakademin har möjliggjort för omkring 100 unga att engagera sig i Svenska Freds verksamhet.
LODRÄTT
VÅGRÄTT
1. Kort mänskliga rättigheter; 2. Internationell lag; 3. Nedrustnings-Alva; 5. Fredsfågel; 6. FN:s generalsekreterare mellan 1997–2006; 7. Farlig handel; 10. Kort FN:s kärnvapenförbud; 11. Begrepp som lanserades 1994 i FN:s Human Development Report; 13. Behöver fredsfrågorna göras; 15. Har vi på att förändring är möjlig!; 16. Kort Försvarsmakten; 17. Är Sverige på väg ”…” i Nato; 18. Skapar vi tillsammans!; 20. Pronomen för flera; 21. Oskriven regel, som vi kan skapa internationellt genom vapenförbud; 22. Folkstyre; 27. Nobels fredspristagare 2017; 28. ”…”-bomb; 29. När vill vi att Sverige skriver på FN:s kärnvapenförbud?; 30. Kort internationella relationer; 31. Exporterar Sverige till bl.a Saudiarabien; 35 Internationella brottsmålsdomstolen; 37. Kort före dettaJu fler vi är, desto starkare är vår gemensamma röst. Klipp ut talongen för medlemskap och ge den till en vän som du vill uppmuntra att stå upp för freden med oss!
Ge till en vän som står upp för:
Inga kärnvapen på svensk mark! Inga värnpliktiga ska skickas på Natouppdrag! Stoppa vapenexport till diktaturer!
JA, JAG VILL BETALA MIN MEDLEMSAVGIFT VIA AUTOGIRO OCH STÖDJA SVENSKA FREDS VARJE MÅNAD MED:
50 KR 100 KR 200 KR VALFRITT BELOPP PER MÅNAD:
Namn:
Gatuadress:
Postnummer: Ort:
Telefon: E-post:
Personnummer (obligatoriskt):
Bankens namn:
Clearingnummer: Kontonummer:
Jag har tagit del av de fullständiga villkoren för autogiro*
Ort och datum:
Namnteckning (obligatoriskt):
Jag vill gärna även bli del av en lokalförening om det finns i närheten av mig!
*Medlemsavgiften är 20 kr/månad. Vill du inte ge en extra gåva behöver du inte kryssa i någon ruta, utan det är bara att fylla i dina bank- och personuppgifter. Svenska Freds, bankgironummer 901-0851, får då göra detta uttag från mitt konto den 28:e varje månad eller närmast följande bankdag. I övrigt gäller våra autogirovillkor som du kan läsa på svenskafreds.se/stod-oss/avtal-autogiro.
Klipp ut, lägg i ett kuvert och posta kostnadsfritt till: Svarspost
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
202 70 632
110 12 Stockholm
Du kan också be en vän bli medlem direkt via vår hemsida!
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.
