Pax 2 2016 by Svenska Freds och Skiljedomsföreningen

F R E D ST I D N I N G E N

NR 2 | 2016

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

Uppdrag: Slutfört

Vemod och glädje. Anna Ek ser tillbaka på några av de roligaste åren i sitt liv, men tycker att det ska bli spännande att se vad som händer nu.

Nu lämnar Anna Ek över till en ny ord förande.

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

sida

Thandar Oo, fredsaktivist från Burma/Myanmar.

Under sina 8,5 år som ordförande har Anna Ek varit med om att driva igenom ett internationellt klustervapen förbud, stoppat det militära samarbetsavtalet med Saudi arabien och påverkat riksdagen att fatta beslut om att stoppa vapenexport till diktaturer.

Anna Ek har varit aktiv i Svenska Freds sedan 2002, från början i lokalföreningen i Lund/Malmö. Hennes driv kraft är ofta upprördhet. När hon kommer in på att män niskor stoppas när de flyr de krig västvärlden varit med och beväpnat, att Turkiet skjuter

KÄMPAR FÖR FLER KVINNOR I FREDSARBETE

KRITISERAT NATOAVTAL GICK IGENOM

5 sida

Utan kvinnor, kvinnors per spektiv och jämställdhet, ingen hållbar fred, anser Thandar Oo. Hon för en mångårig kamp för att kvinnor ska vara en del av förändringsarbetet i Burma/ Myanmar. Hon leder och är en av grundarna till New Genera tion Shan State, som Svenska Freds samarbetar med.

4 sida

Den 25 maj röstade riksdagen igenom det så kallade värd landsavtalet med Nato, vilket Svenska Freds drivit kampanj emot. Därmed träder avtalet i kraft, och för civilsamhället blir uppgiften nu att granska vad det innebär i praktiken och hur tilläggsavtalen ser ut, menar Svenska Freds.

ihjäl flyktingar och samtidigt får köpa vapen av Sverige, då blir hon så arg att hon behöver ta till svordomar. – I det fallet kan jag inte säga något utan att svära. Att det ser ut så här är så enormt frustrerande och gör mig så djupt ledsen, säger hon.

ATT FÅNGA UPP VILJAN TILL FÖRÄNDRING

8 sida

Det är lätt att känna förtvivlan, men det går att tillsammans job ba för en annan värld. Svenska Freds nya generalsekreterare Karin Wall Härdfeldt skriver i sin krönika om den starka viljan att bidra till förändring som hon ser växa hos människor. Svenska Freds fångade upp hennes enga gemang för tretton år sedan.

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 6

Saklig, konstruktiv - och nästan alltid upprörd Upprördhet och tvättäkta engage mang. Anna Ek är alltid sig själv.

ör nio år sedan kom hon från Svenska Freds lokalförening i Lund/ Malmö till Stockholm för ett jobb som biträdande gene ralsekreterare. Hon sov på en madrass i en kollegas kök och var inställd på att vistelsen på Svenska Freds kontor skulle bli kort. Det blev den inte. När Frida Blom avgick som ordförande i förtid på grund av sjukdom hösten 2007 val des Anna Ek, lokalförenings aktiv sedan 2002, till hennes efterträdare. Men nu tackar Svenska Freds ordförande se dan 8,5 år för sig – det är dags att lämna vidare, tycker hon. Det kanske inte alltid märks, men Anna Ek är ofta upprörd. Väldigt upprörd. När hon kommer in på vapen exporten, att människor stoppas när de flyr de krig västvärlden varit med och beväpnat, att Turkiet skjuter ihjäl flyktingar och samtidigt får köpa vapen av Sverige, då blir hon så arg att hon behöver ta till svordomar. – I det fallet kan jag inte säga något utan att svära. Att det ser ut så här är så enormt frustrerande och gör mig så djupt ledsen, säger hon. I debatter och i media be håller hon dock sitt lugn och vinnlägger sig om att vara sak lig och bemöta motståndarnas argument. Men upprördhe ten är hennes drivkraft, nio gånger av tio.

– Men jag försöker göra något konstruktivt av den. Det är mänskligt att bli förbannad, men om man vill åstadkomma förändring tror jag inte att det är ilsken kamp som leder någonstans.

Framgångar Och hennes sakliga och på lästa men samtidigt brinnande engagemang har åstadkommit förändring. Två av de största och mest konkreta framgång arna under hennes tid var att Sverige skrev under det internationella klustervapen förbudet och att det militära samarbetsavtalet med Saudi arabien sades upp. – Klustervapenförbudet var ett kvitto på att vi är en duktig påverkansorganisation – her regud, det går verkligen att nå resultat tillsammans! Det kändes också väldigt, väldigt skönt. Vi jobbar ofta med stora utmaningar som ligger långt fram i tiden, men också med specifika kampanjer när det finns chans att lyckas. Det var väldigt många överlevare som var med i den internationella kampanjen och det blev en stark upplevelse att veta att nu kommer vi att minska risken att klustervapen används. Svenska Freds hade kritiserat samarbetsavtalet med Saudiarabien sedan det inleddes i november 2005. Det förlängdes utan större debatt 2010 men inför nästa chans att säga upp det hade debatten tagit fart. En starkt bidra gande orsak till det var Ekots avslöjande om planerna på att hjälpa saudierna att bygga en vapenfabrik 2012. Men utan Svenska Freds påverkansar bete hade förmodligen avtalet förlängts i relativ tysthet igen.

I stället kom det rätt ovän tade beskedet den 10 mars 2015 – Sverige skulle säga upp avtalet. – Det kändes overkligt. Jag hade befarat att här har vi ännu en intensiv debatt, och så kommer det inte att hända något alls – och så gjorde det det. Jag tappade hakan. Här satt jag på ett tåg på väg till Varberg och hade inte en kotte att prata med som varit med i kampanjarbetet. Det var lite snopet.

Pengar inte allt – Det visar att man inte behöver vara pessimistisk, man kan vara optimistisk också. Våra motståndare har ofta stora resurser och väldigt mycket att säga till om, men ibland hjälper det inte att nä ringslivstopparna sätter sig på tvären utan ibland har faktiskt politiska ställningstaganden och mänskliga värderingar större betydelse än näringsli vet. Ofta styr pengarna myck et, men här gjorde de inte det, och det är skönt att veta. Hon känner att hon per sonligen kan ta åt sig äran för framgångarna, samtidigt som hon påpekar att hon inte är den enda som kan göra det. Det finns också ett kansli, en styrelse och en hel medlemsorganisation bakom framgångarna. Att vara ordfö rande är att vara både ensam och inte ensam alls. Framför kamerorna, i debatterna, kan hon känna sig mycket ensam, en udda fågel bland – ofta kostym- och uniformsklädda män. När hon blev ordförande var hon relativt ung och oerfa ren, men trots det kände hon ingen skräck inför uppdraget att företräda föreningen i

media. Ovan, ja, men inte skräckslagen. Däremot nervös – vilket hon döljer bra. Men den roll som kan tyckas vara den tuffaste är också den som hon tycker mest om. – Det som är roligast är att få argumentera och ta ställ ning i frågor som ligger en varmt om hjärtat. Det är en blandning av att jag tycker att det är kul och att jag känner … ansvar är fel ord, men vi har 8 000 medlemmar, jag känner en samhörighet och ett gemensamt engagemang. Jag kan känna ”wow, nu får vi chansen att synas i den här frågan”. I situationer där hon kän ner sig särskilt ensam, som på Saabs årsstämma, påminner hon sig om detta: hon är inte ensam, hon har alla medlem mar i ryggen. Om inte hon ställer de kritiska frågorna på Saabs bolagsstämma, vem ska då göra det? – Jag känner ju att det är för fasen viktigt att vi syns, det är jätteviktigt att våra perspektiv kommer fram. Vi måste göra det här, för ingen annan påminner om att det blir krig bland annat för att vi säljer vapen, vår vapenexport driver människor på flykt. Få människor säger samma saker som vi, speciellt i den politiska debatten nu när alla talar om upprustning och avskräck ning. Vi har ett jätteviktigt uppdrag.

Alltid offentlig Som talesperson är hon alltid offentlig, i alla sammanhang. Hon skrattar till när hon får frågan vem hon är när hon inte är på Svenska Freds. – Jag är ju på något sätt alltid Svenska Freds. Men det

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.se Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm Tryckeri: Lasertryck, Danmark

www.svenskafreds.se

3 FOTO: GUNNAR MJAUGEDAL/CATCHLIGHT.NO

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 6

Seger för kampen mot klustervapen. Anna Ek övervakar när Sverige skriver under klustervapenförbudet i Oslo i december 2008.

av dem. Det blir ju konstigt, att spela teater hela tiden, det blir jättejobbigt. Medieträ ningstips är nog bra, men det gäller att ta till sig dem så att det verkligen är man själv som använder dem. När hon tänker tillbaka på åren är det mötena med gräsrotsaktivister, i Sverige och utomlands, hon minns med mest glädje. Hon har träffat flera mycket kända personer, som Aung San Suu Kyi i Burma, men det är inte de mötena som engagerar och berör henne mest. Det gör däremot bland många andra

lokalföreningsaktiva som möter vid tåget med kaffe och ostmacka före seminariet, indiska aktivister, burmesiska demokratikämpar och de ide ella som kuverterar medlems talonger på kansliet. – Det blir så starkt när man träffar gräsrötter i andra länder som vill samma som vi. Det är inte bara vi som hittat på det här med att stoppa vapenexporten, utan män niskorna i slummen utanför Bangalore tycker också att det vore en bra idé för det skulle kanske underlätta deras möjligheter att få rent vatten.

Det blir så påtagligt varför det är lönt att fortsätta. Ur föreningsdemokratisk synpunkt tyckte Anna Ek att det var dags för en ny person att ta över Svenska Freds, men det är med blandade känslor hon lämnar över. Hon ser med stor glädje och nyfikenhet fram emot att se vad som händer med föreningen. Men hon känner också vemod. – Det här har varit något av det roligaste jag gjort i hela mitt liv. Tänk om det var det också? EVA KELLSTRÖM FROSTE FOTO FRÅN ALMEDALEN: KIM SVENSSON, FÖRSVARSMAKTEN

betyder inte att jag inte varit mig själv – jag har nog varit mig själv hela tiden. När Anna Ek började som ordförande fick hon ett tips: Nu måste du välja vem du vill vara, vilken typ av ordförande du vill vara. Hon blev förvå nad: Måste hon? – Jag funderade på det där ett tag och kom fram till att jag måste ju vara mig själv. En anledning till att man upplever att politik och enga gemang inte är genuint är att folk inte vågar vara sig själva. De tänker att de måste leva upp till något som förväntas

Olika arenor. Anna Ek invigningstalar tillsammans med Aung San Suu Kyi på fotoutställningen The Vanishing Tribes of Burma i Rangoon 2013, lämnar över en namninsamling mot klustervapen tillsammans med flera andra svenska organisationer och en överlevande till regeringen, och debatterar i Almedalen 2009 med Andreas Ekman Duse, dåvarande generaldirektör för Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 6

FOTO: HELENE NYBERG/FÖRSVARSMAKTEN

Ja till kritiserat avtal Den 25 maj rös tade riksdagen igenom det så kallade värd landsavtalet med Nato, som Svens ka Freds drivit kampanj emot.

Inte ge upp Hon berättar att de hade samma tvivel på möjligheten att nå framgång när Svenska Freds startade kampanjen mot det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien, vilket visar att man aldrig ska ge upp. Det avslutades till stora delar tack vare föreningens opinionsbil dande och påverkansarbete. Kampanjen mot värdlands avtalet har i alla fall fått som resultat att frågan debatterats livligt under våren. När avtalet

Risk för fler internationella miliätövningar. Förra sommaren genomförde nio länder Arctic Challenge Exercise för andra gången i norra Sverige (på bilden F21 i Luleå), Norge och Finland. FOTO: EMILIA MÜHLHÄUSER

– Det är klart att vi är besvikna, men vi är inte så förvånade, med tanke på hur ledningarna inom S och MP uttryckt sig, kommenterar ordförande Anna Ek. Det fanns en majoritet inom riksdagen för att god känna värdlandsavtalet med Nato, men det har funnits stor intern kritik inom regerings partierna, speciellt inom MP. Under våren drev Svenska Freds en kampanj mot värd landsavtalet, genom påver kansarbete, debattartiklar och en brevskrivningskampanj. Över 1 500 mejl skickades via brevskrivningskampanjen till riksdagsledamöterna i för svars- och utrikesutskotten, med uppmaning att stoppa värdlandsavtalet. – Vi visste att det skulle bli svårt, men också svåra frågor är viktiga att kämpa för. Det här är en jätteviktig fråga för Sveriges framtida försvarsin riktning. Jag hoppas att fler i dag har en djupare kunskap om vad avtalet innebär, säger Anna Ek.

Avtal som väcker missnöje. Den 21 maj deltog medlemmar från Svenska Freds lokalförening i Lund/Malmö på en stor manifestation mot värdlandsavtalet på Sergels torg i Stockholm.

skrevs under av den dåvaran de regeringen, strax före valet 2014, skedde det i tysthet, utan debatt. Men därefter har aktörer från civilsamhället fått upp frågan på dagordningen inför det riksdagsbeslut som krävdes för att avtalet skulle träda i kraft. Anna Ek ser att kampanjen gjort en folkbil dande insats. Värdlandsavtalet är ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Det inne bär att det blir enklare för Sve rige att genomföra övningar, stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att det blir lättare för Sverige att stå som värdland för militära aktivi teter, till exempel internatio nella övningar. Svenska Freds startade en kampanj mot avtalet för att föreningen anser att det

innebär en radikal förändring av svensk försvars- och säker hetspolitik. – Det kan ofta låta som om kapprustningen runt Öster sjön sker av sig själv, med det är alla sidor som driver på den: Ryssland, Sverige, Nato. I och med värdlandsavtalet dras vi med ännu mer i kapprust ningsspiralen och då minskar chanserna att skapa hållbar fred, säger Anna Ek.

Alliansfrihet i fara Det finns en uppenbar risk för fler militära övningar, och det skulle bli svårt för en svensk regering att säga nej om Nato skulle vilja använda svenskt territorium vid en kris, menar Svenska Freds som har velat se en analys av vilka säker hetspolitiska konsekvenser avtalet får. Föreningen anser att den militära alliansfriheten

Kampanjen lyckades inte stoppa avtalet, där emot väcka debatt om det.

urholkas och att spänningarna runt Östersjön ökar. En annan oro kring avtalet är frågan om kärnvapen. Av talet förväntas vara i enlighet med Natos militära doktrin, och i denna är kärnvapen en central faktor. Värdlands avtalet lämnar frågan om kärnvapen obesvarad. Det finns därmed inga garantier om att kärnvapen inte hamnar på svensk mark. Svenska Freds släpper inte frågan om värdlandsavtalet. En ambition är att fortsätta följa vad värdlansavtalet inne bär i praktiken. En huvudupp gift som Anna Ek ser, inte bara för Svenska Freds utan för civilsamhälle och journalister, är att granska och ställa frågor om de särskilda tilläggsavtal som kommer att upprättas och som förmodas vara hemlig stämplade. Finland har 57 hemliga tilläggsavtal. Anna Ek anser att de borde vara offentliga för att gynna en öppen debatt om svensk säkerhetspolitik och var gränserna för den militära alliansfriheten går. Hon är glad över att det finns ett så stort engagemang i frågan både i styrelse, på kans liet och bland medlemmar. Lokalföreningar har ordnat manifestationer och semina rier och skrivit insändare. Det är inte bara Svenska Freds som bidragit till att det blivit en sådan debatt om värdlandsavtalet, utan det har engagerat många både på gräsrotsnivå och bland namnkunniga politiker och diplomater, som de som deltog i den fristående Natoutred ningen tillsammans med bland andra Linda Åkerström från Svenska Freds. I januari lade den fram sin utredning, som kom fram till att Sverige med de små stegens politik närmat sig Nato (se Pax nr 1). EVA KELLSTRÖM FROSTE

HALLÅ DÄR:

Thandar Thandar Oo arbetar för att stärka kvinnors rättigheter och deras möjligheter att bygga fred både lokalt, i Shan State, och nationellt i Burma/Myanmar. Thandar Oo leder och är en av grundarna av New Genera tion Shan State, en av Svenska Freds samarbetsorganisatio ner i Burma, och är en av få kvinnor som deltar aktivt i den nationella fredsproces sen. Hon deltog på den första nationella fredskonferensen i januari. Varför arbetar du för att kvinnor ska vara en del i fredsprocessen? – Män tolkar fred som att det handlar om politik och makt. Kvinnor tolkar fred utifrån basala behov, som mat, skydd och utbildning för alla barn. Fredsprocessen blir mer hållbar om vi tar med dessa frågor i den. Jag arbetar för fred och jämställdhet. Under den här övergångsperioden måste vi involvera kvinnors erfarenhet på varenda nivå. Men kvinnors deltagande är svagt. Det finns inte tillräck ligt många kvinnor med i fredsprocessen. Vilka hinder finns för att kvinnor ska kunna delta?

EXPORT TILL DIKTATURER FORTSÄTTER Förra året exporterade Sverige krigsmateriel för 7,6 miljarder kronor, enligt statistik från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) över exporten av krigsmateriel under 2015. Vapenexporten minskade med fyra procent jämfört med året innan men enligt ISP väntas den öka igen i och med kommande stora affärer. Sedan början av 2000-talet har vapenexporten mer än fördubblats, enligt Svenska Freds beräkningar. – Regeringens stöd till vapenindustrin genom olika främjanderesor till bland an nat Indien och Saudiarabien

– Eftersom fredsprocessen kommer att hålla på under lång tid så krävs det att man kan delta på många möten och vara borta från hemmet under långa perioder. Om man har små barn är det svårt att vara borta så länge. Kvinnorna ifrågasätts av sina familjer. Hur arbetar du med att få in fler kvinnor i fredsprocessen? – I vår kultur har kvinnor inte haft så mycket kunskap. Jag åker ut till samhällena i Shan State och ordnar work shops med både kvinnor och män och diskuterar. Vi ordnar träningar och forum för att bygga upp kunskap och med vetenhet kring bland annat lagar och kvinnors rättigheter. New Generation Shan State grundades i början av 1990-talet för att arbeta för fred, mänskliga rättigheter och demokrati. Det var en farlig tid att engagera sig. Fyra av grundarna fängslades 2005, bland dem Thandar Oos man. Han släpptes 2012. Då hade han inte sett sin dotter på hela fängelsetiden. – Hon kom inte ihåg honom. Jag ville inte att hon skulle se hur dåligt han hade det i fängelset så hon fick aldrig träffa honom. Var ni inte rädda för vad som skulle hända, när ni startade New Generation Shan State? – Jo, vi var rädda, men vi

under 2015 kan bara tolkas som att siktet är inställt på fler affärer. Så länge exportkon trollen inte skärps kommer vi sannolikt att få se en ökad vapenexport i framtiden, säger Anna Ek, ordförande för Svenska Freds. De största mottagarländer na var Norge, USA, Finland, Indien och Tyskland. Trots riksdagsbeslut från 2011 om att skärpa export kontrollen för vapenexport till ickedemokratier fortsatte vapenexporten även under 2015 till länder med stora de mokratiska brister. Exporttill stånd har under 2015 beviljats till länder som Saudiarabien, Thailand, Singapore, Turkiet, Qatar, Mexiko och Brunei. ISP överväger dessutom att god känna en affär med radar- och krigsledningssystemet Erieye till Förenade Arabemiraten.

5 FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 6

ville förändra situationen och politiken. När vi började var det farligt, de styrande bevakade oss hela tiden. Nu är situationen annorlunda och vi kan diskutera med myndig heterna. När grundarna släpptes 2012 fortsatte de arbetet med New Generation. – Vi ordnar fredsforum för det civila samhället, väpnade grupper och myndigheter. Det är väldigt viktigt att det civila samhället, inklusive kvinnor, kan delta i fredsdialogen. Kvinnor har inte haft så stora möjligheter att delta så jag började arbeta med det. Om vi vill ha en förändring måste kvinnor vara med. Det är inte lätt, men kvinnor vill visa att de kan förändra politiken.

REGERINGENS PGU-POLITIK GRANSKAD Nätverket Concords Barome ter 2016 granskar hur reger ingens politik stämmer över ens med PGU, Politik för global utveckling. Regeringen har tagit flera steg för att svensk politik ska bidra till hållbar utveckling men svensk vapen

133

Namn: Thandar Oo, 43 år. Familj: Maken Nyi Moe och dotter på 12 år. Lever också med mamma och syskon. Fritid: Har ingen. Umgås med maken när de arbetar. Tar med sig dottern när hon är ledig från skolan. ” Ibland är jag lycklig, ibland är jag så trött, men vi kan inte sluta. Vi har ju precis börjat arbetet med att mobilisera och stärka människor i att delta i förändringsarbetet. Min dotter säger ibland: ’Mamma och pappa, ni är duktiga på att arbeta, men ni har en familj också, minns ni det?’ Vad kan jag svara på det? Hon har ju rätt. ”

export är ett av de mest tydliga exemplen på när svensk politik direkt motverkar PGU. Svenska Freds är en av de organisationer som deltagit i arbetet med att ta fram Baro metern. En av rekommenda tionerna är att Sverige bör anta ett nytt vapenexportregelverk med bindande kriterier kring mänskliga rättigheter, länder i väpnad konflikt, PGU och kor ruption samt ett absolut hin der för krigsmaterielexport till icke-demokratier.

år fyllde världens äldsta fredsorganisation, Svenska Freds, den 2 april. På 133-årskongressen den 18 juni väljs ny ordförande.

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 6

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

Malalai Joya berättar om kvinnornas fruktansvärda situation i Afghanistan på ett seminarium. Hon känner förtvivlan men inte hopplöshet.

Fruktan för farlig fred fruktansvärda historier om kvinnor som stenas till döds, våldtas och piskas. ”Afgha nistan, den värsta platsen för kvinnor i världen” är rubriken på det plågsamma bildspel hon visar på ett seminarium hos Svenska Afghanistankom mittén i Stockholm.

Malalai Joya tar kampen för kvinnorna mot krigsherrarna och talibanerna i Afghanistan och Hotas till livet mot dem hon Malalai Joya reser runt för få omvärlden att förstå kallar ockupanter att vad som händer i Afghanis na: Nato och USA. tan. Hon bor i Afghanistan, – Demokrati kan aldrig komma med en invasion, aldrig genom vapenstrid. Faktum är att Nato flyttade oss från den heta pannan till elden och nu vill de glömma Afghanistan, samtidigt som fundamentalisterna bakom en mask av demokrati fortsätter med sin barbarism, understry ker Malalai Joya. Intervjun blev försenad och drog ut på tiden, men detta vill hon ha sagt innan vi skiljs åt. Hon vill bli av med Natosolda terna, men hon vill ha stöd av och till de goda krafterna, till gräsrotsorganisationerna, fol ket, de progressiva rörelserna och kvinnorättsorganisatio nerna. Malalai Joya drivs av ett brinnande engagemang för kvinnorna i Afghanistan, för att de ska ha lika rättigheter och behandlas som män niskor. Hon sprutar ur sig

men byter bostad hela tiden eftersom hon hotas till livet för att hon stått upp emot krigsherrarna i parlamentet i Afghanistan. Hon är 37 år och har make och en son på tre år, men kan inte leva särskilt mycket med dem. Hon betalar ett högt pris, men ser ingen annan väg framåt. – Vi måste höja rösten och enas och organisera oss i kampen mot ockupation och fundamentalism, som är orsakerna till alla problem i Afghanistan. Jag gör det med stöd av maktlösa människor som inte har någon röst. Deras stöd ger mig hopp, styrka och beslutsamhet. Malalai Joya blev världs känd när hon öppet kritise rade krigsherrana i rådet loya jirga 2003, där Afghanistans framtid skulle planeras. Två år senare valdes hon in i parlamentet, men efter två år uteslöts hon efter att ha ankla gat ledamöter för krigsbrott.

Hennes engagemang började långt tidigare, men det var då ett socialt engagemang. Redan som tonåring bedrev hon undervisning bland fattiga af ghaner, och hon var med och startade OPWAC, en organisa tion för kvinnors rättigheter. – Jag föredrar verkligen so cial aktivism, men situationen är politisk. Allt är politiskt, till och med hundarna och kat terna i Afghanistan skulle vara politiska om de kunde tala. När hon kom till rådet 2003 och såg vilka som satt där, krigsherrarna med blod på sina händer, ville hon göra omvärlden uppmärksam på deras brott. Hon ville att Inter nationella Brottmålsdomstolen (ICC) skulle skipa rättvisa. – Jag såg hur krigsherrarna, dessa fundamentalister, kon trollerade loya jirga. I varje lag vi stiftade insisterade de på att få in islam. Men de här fundamentalisterna har sin egen tolkning av islam, och de fortsätter med sin barbarism i islams namn mot folket, speci ellt mot kvinnorna. – Jag sa till ICC: Här är de. De kallar sig för lagstiftare men de är lagbrytare.

Blir mer våldsamt Hon är djupt kritisk till de för handlingar som nu pågår med krigsherrar och talibaner. – Om talibanerna också kommer till makten är det up penbart för alla att det kom mer att bli ännu mer våldsamt,

speciellt för kvinnor. Och denna så kallade fred kommer att vara ännu farligare än det nuvarande kriget, säger hon. Att kvinnorna skulle ha fått det bättre tack vare omvärl dens militära ingripande är en illusion, menar hon. De flesta har inte möjlighet att utbilda sig, situationen för kvinnorna är katastrofal, värst på lands bygden, och i parlamentet har man börjat driva igenom lagar som tillåter hustrumisshandel, hedersmord och stening för otrohet. Malalai Joya tycker att omvärlden borde ta ansvar för den situation den skapat. 10 000-tals flyr för att det inte finns någon säkerhet. Malalai Joya är arg, för det finns skäl att vara arg. Inte som afghan, inte som kvinna, utan som människa, säger hon. Det är en mörk bild hon målar upp: enorm korrup tion, enorm fattigdom, utbrett våld och brott mot mänskliga rättigheter och en opiumpro duktion som slår rekord. Hon känner förtvivlan, men om hon inte trodde att det gick att göra något konstruktivt skulle hon inte ägna all sin tid åt att försöka göra det. Och hon har konkreta tips och konkreta förslag på vilka som ska få stöd. Många organisationer är korrupta men det finns un dantag och de behöver hjälp. – Vi vill ha en hjälpande hand men det betyder inte att vi behöver en ockupation. EVA KELLSTRÖM FROSTE

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 6

MILITÄRA UTGIFTER ÖKADE Världens totala militärut gifter ökade under 2015 för första gången sedan 2011 och uppgick under 2015 till nästan 1 700 miljarder dollar, en ökning från 2014 med en procent i reella termer. Det visar siffror från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI). Ökningen speglar den fortsatta tillväxten i Asien och Stillahavsområdet, Centraloch Östeuropa samt i några länder i Mellanöstern. Minsk ningen av militärutgifterna i västvärlden planar ut. USA har fortsatt världens högsta försvarskostnader, trots att utgifterna minskade med 2,4 procent till 596 miljarder dollar. Andra länder med höga militärutgifter är Kina med en ökning med 7,4 procent till 215 miljarder dollar, Saudiarabien med 5,7 procents ökning till 87,2 miljarder dollar (vilket gör att landet har världens tredje största försvarsbudget), och Ryssland med en ökning med 7,5 procent till 66,4 mil jarder dollar.

I Sipris rapport jämförs världens militärutgifter med vad det skulle kosta att uppnå de reviderade millenniemål som FN satte upp 2015. Om man slår ihop kostnaderna för att ge världens barn och ung domar en grundläggande ut bildning, priset för att bromsa och motverka klimatföränd ringarna samt kostnaden för att utrota hunger och extrem fattigdom landar man på en årlig prislapp som motsvarar drygt 20 procent av de 1 700 miljarder dollar som världen lade ned på militärutgifter 2015.

kade Erieye i krigföringen i Jemen. Sedan flygbombningarna under ledning av Saudiarabien inleddes mot Huthirebellerna i Jemen beräknas 6 000 män niskor ha dödats, varav hälften varit civila. Människorätts organisationer som Human Rights Watch och Amnesty International konstaterar att det kan ha begåtts krigsbrott. Alla inblandade parter i kriget begår övergrepp, men enligt FN står den saudiska koalitio nen för merparten av dem.

SAAB FICK FRÅGOR OM JEMENKRIG Anna Ek och Karin Wall Härdfeldt från Svenska Freds deltog på Saabs årliga bolagsstämma den 14 april i Linköping. Anna Ek ställde frågor om Saabs export av det militära radarsystemet Erieye till den mångåriga kunden Saudiarabien och vilket ansvar Saab anser sig ha för de brott som begås i kriget i Jemen. Enligt uppgifter i militär fack press används det Saabtillver

Christoffer Burnett-Cargill.

CHEFSBYTE PÅ SVENSKA FREDS Svenska Freds generalsekre terare Christoffer BurnettCargill, som varit tjänstledig

ett år, slutar nu definitivt på Svenska Freds. Han fortsätter sitt engagemang i Gaza, där han arbetat för FN:s flykting organ för Palestina, UNRWA, det senaste året. Karin Wall Härdfeldt, som vikarierat under året, efterträder honom som ordinarie generalsekrete rare (se krönika på sista sidan). – Året i Gaza har varit här ligt, utmanande, spännande, jobbigt, kul och frustrerande. Allt på en och samma gång. FN gör många fantastiska saker här för de palestinska flyktingarna, men det är också en mycket besvärlig byråkrati. Svårast har varit att leva under alla säkerhetsbestämmelser och den mycket begrän sande rörelsefriheten som FN-anställda har här., berättar Christoffer Burnett-Cargill. – Allt Svenska Freds arbetar för har avgörande be tydelse för Gaza: Att förebygga att konflikter eskalerar till väpnade krig. Att främja fred lig konfliktlösning och satsa på fredsbyggande aktiviteter inom bland annat demokrati och mänskliga rättigheter. Att arbeta för nedrustning och minska vapenförsäljningen. Att finna politiska lösningar och undvika militära insatser. Läs hela intervjun på Svenska Freds hemsida.

Sedan regeringsombildningen har justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) fått ett nytt ansvarsområde: vapenexporten. Med anledning av det skrev Svenska Freds och Refugees Welcome Sverige en debattartikel i Metro om att Sverige beväpnar krig och auktoritära stater och reser murar mot de människor som försöker fly ifrån det. I stället för borde det vara vapenexporten som stoppas. Första stegen måste vara att slopa regeringens asylinskränkande lagförslag och stoppa svensk vapenexport till diktaturer och krigförande länder, skrev debattörerna.

ILLUSTRATION: KENT WISTI

”Stoppa vapenexporten, inte flyktingarna”

POSTTIDNING B Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4 112 36 Stockholm

KRÖNIKAN: Tillsammans kan vi förändra världen

et är lätt att känna förtvivlan. Förtvivlan inför krig som rasar i Syrien, Jemen och på andra platser i världen. Förtvivlan inför rapporter om ökad rasism i våra samhällen, om tragedierna på Medelhavet och den på sina håll helt omänskliga behandlingen av människor som tvingats på flykt undan krig, förföljelse eller fattigdom. För en tid sedan svarade jag på ett mejl där en förälder till en 5-åring vände sig till oss på Svenska Freds för att höra hur hen skulle hantera sitt barns sorg och bestörtning över att

det finns krig och vapen i värl den. En sak som barnet fann tröst i var att det finns män niskor och organisationer som jobbar för att stoppa krig och vapen. Men hen ville också gärna själv kunna göra något. Mitt svar var att ett första steg är att börja prata om vad som känns fel i världen och funde ra på hur en själv kan och vill förändra. Jag gav bland annat exemplet med Elvira 8 år som blev uppmärksammad i media när hon skrivit ett brev till statsminister Stefan Löfven om att stoppa vapenexporten. Människors engagemang och känsla av att bara vara tvungen att vara med och bidra till förändring kan vakna av olika anledningar och i olika åldrar. För vissa kan det vara ett möte med en organisation där en känner tillhörighet och att andra kämpar och tror på samma saker som en själv. För andra är det ilskan över att svenska vapen kan vara med och bidra till krigsbrott i Jemen. För många var det en bild på ett barn uppspolat på en strand.

Den där viljan att bidra till förändring och övertygelsen om att en annan värld är möjlig är något som förenar alla oss inom Svenska Freds. Och det är något som för enar oss med våra kollegor på samarbetsorganisationer i till exempel Burma och Ukraina. Mitt eget engagemang fångades upp av just Svenska Freds genom ett Öppet hus för cirka 13 år sedan. Sedan dess har min vilja att bidra till en förändring lett till många års ideellt arbete för Svenska Freds. Det har också lett mig till att arbeta med opinions bildning och politisk påverkan för bland annat Amnesty och ActionAid. Något som stärker mitt hopp är den motkraft till orättvisor och läget i världen som växer sig allt starkare. Under hösten såg jag många människor som kanske aldrig tidigare tänkt kring sin egen möjlighet att bidra till föränd ring engagera sig genom att ta emot människor på flykt på stränder, tågstationer och in i sina hem. Allt blev kanske

inte alla gånger rätt eller det mest effektiva men det jag tar med mig är vetskapen om att många vill och kan engagera sig för att förändra. Om så inte världen så i alla fall situatio nen för en medmänniska. Som enskild är det omöjligt att bära allt smärtsamt på sina egna axlar och fred kan tyckas vara ett helt ouppnåeligt mål. Men vetskapen om att vi är många som är övertygade om att en annan värld är möjlig och att vi alla har något att bidra med för att åstadkomma förändring gör det lättare. Samma brinnande engage mang som jag ser växa hos människor, ser jag också hos Svenska Freds. Ingen kan som bekant göra allt, men alla kan göra något, för någon. Det är så vi tillsammans förändrar världen. KARIN WALL HÄRDFELDT Generalsekreterare på Svenska Freds Karin Wall Härdfeldt är sedan 1 juni ordinarie generalsekreterare på Svenska Freds. En intervju med henne finns på Svenska Freds hemsida.

Jag vill bli medlem & stödja Svenska Freds arbete! Som medlem hos oss väljer du själv hur mycket du vill betala, från 20 kr/mån eller 240 kr/år.

PORTO BETALT

Namn: ....................................................................................................................... Adress: ..................................................................................................................... Postnr & ort: ............................................................................................................. Telefon: ..................................................................................................................... E-post: ......................................................................................................................

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svarspost 20270632 11012 Stockholm