F R E D ST I D N I N G E N
NR 3 | 2016
MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN
FOTO: DANIEL HOLKING
Mål: Förändra världen
Första talet som ordförande för världens äldsta fredsförening. Agnes Hellström valdes på kongressen som hölls i Stockholm den 18 juni.
2 6 sida
FOTO: DANIEL HOLKING
sida
Agnes Hellström vald till ny ordförande.
Anna Ek tillsammans med pristagaren Margareta Teke.
Författaren och journalisten Agnes Hellströms drivkraft är att förändra världen, orättvisorna i världen har drivit hennes engagemang sedan hon var barn. – Sedan kanske det inte är helt realistiskt att jag under min tid som ordförande kom-
mer att uppnå att Sverige slutar exportera vapen och att alla samarbetsländer blir fungerande demokratier, men det måste ändå vara mitt långsiktiga mål, säger hon i porträttet på sidorna 2-3. Agnes Hellström är van att utmana normer se-
dan hon skrev böcker om internatskolevärlden. Hon valdes på kongressen den 18 juni. Den präglades av valet och av avskedstal till Anna Ek, som hyllades för att ha lyckats väl med att leva upp till förväntningarna på ”världens finaste uppdrag”.
”DIALOG UNDERSKATTAT I FREDSARBETE”
VETERANER SKA FÅ HJÄLP I UKRAINA
4
SVERIGE MÅSTE SÄGA JA TILL KÄRNVAPENFÖRBUD
5 sida
Margareta Teke fick ta emot årets E Holger Erikssons fredspris. Hon har varit engagerad i Svenska Freds och lokalföreningen i Värnamo sedan 80-talet. Margareta Teke ser paralleller mellan fredsarbete och sitt arbete som familjerådgivare. Medling och dialog är underskattade verktyg, menar hon.
sida
Hemvändande stridande ska få hjälp att bli fredliga och fungerande samhällsmedborgare i Ukraina i Svenska Freds första projekt i landet. Projektet handlar om DDR, avväpning, demobilisering och återanpassning, som en grundförutsättning för långsiktigt och hållbart fredsbyggande.
8 sida
I den öppna arbetsgruppen om kärnvapennedrustning röstade majoriteten av världens stater för att starta förhandlingar om ett kärnvapenförbud under 2017. Sverige var inte ett av de länderna. Josefin Lind från Svenska Läkare mot Kärnvapen uppmanar Sverige att ta ställning på FN-mötet nu i dagarna.
2
F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 6
FOTO: DANIEL HOLKING
Nya ordföranden van att utmana normer Agnes Hellström har en utopisk bild av vad hon vill med ordförandeskapet: förändra världen. – Det är klart jag vill, annars skulle jag inte vara här. Sedan kanske det inte är helt realistiskt att jag under min tid som ordförande kommer att uppnå att Sverige slutar exportera vapen och att alla Svenska Freds samarbetsländer blir fungerande demokratier, men det måste ändå vara mitt långsiktiga mål, säger Agnes Hellström, som valdes till Svenska Freds ordförande på kongressen den 18 juni. – Det känns fantastiskt. Det är ju både sjukt läskigt och sjukt roligt, men att få koncentrera sig bara på det som jag varit engagerad i så länge, det är så lyxigt att jag blir alldeles lycklig. Hon hamnade hos Stockholms Freds 2003, efter att ha bott utomlands ett tag. Som nybliven ordförande för lokalföreningen drog hon igång fotbollslaget Freden IF (numera Love and Peace United tillsammans med RFSU), lärde ut hur man vek tusen tranor av papper och ordnade fredsläger. I en intervju i Pax 2005 sade hon att hon dittills inte gjort samma sak längre än 1,5 år – därefter blev hon för rastlös. Men redan då förklarade Agnes Hellström att hon hittat hem i Svenska Freds. Och i det hemmet blev hon kvar. 2011 blev Agnes
Läskigt, roligt, lyxigt - nu kan Agnes Hellström ägna all sin tid åt Svenska Freds, som varit hennes ideella hem sedan 2003.
Hellström invald i centralstyrelsen för Svenska Freds och de senaste åren har hon också varit vice ordförande.
Orättvisor Det som har engagerat Agnes Hellström sedan hon var barn är orättvisorna i världen. Hennes uppväxt präglades starkt av att hennes far dog i sjukdom i Mocambique strax före hennes femårsdag. Dit hade familjen flyttat något år tidigare för att utföra solidaritetsarbete för Afrikagrupperna.
– Jag har hört så mycket om hur han kämpade för att förändra världen, jag plockade liksom upp den bollen. Agnes Hellström är författare och journalist. Hon har skrivit berättelser sedan hon var barn. – Jag var väldigt introvert som liten, jag hade svårt för sociala sammanhang, svårt att prata med människor. Jag bar på en sorg över en förlorad förälder. Jag började skriva och leka berättelser som handlade om allt från det jag inte var i närheten av till det jag faktiskt hade upplevt.
När hon sedan skulle börja studera och insåg att hon kunde koppla sin drivkraft att jobba mot orättvisor och förändra världen till att hon var bra på att berätta historier föddes idén att hon kanske kunde arbeta med skrivande. Hon gick en journalistutbildning och en dokumentärfilmskurs och arbetade sedan bland annat med kundtidningar – men hon skrev också en roman om internatskolelivet, utifrån sina egna erfarenheter som internatelev på Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. – Jag ville berätta skönlitterärt om min upplevelse av internatskoletiden. Det vi hade i svensk litteratur var Jan Guillous ”Ondskan” . Det har gått 30 år sedan dess och ingenting har hänt i internatskolevärlden, den är lika stängd och hierarkisk, lika obenägen att förändras. Jag ville ge en ung tjejs bild av liknande erfarenheter.
Se över muren Hon ville också öppna den stängda världen för omvärlden, låta människor titta in över muren. – Jag gjorde ju det med vetskapen att det kanske inte skulle falla i god jord. Du ska inte prata om baksidorna med internatskolevärlden för då sviker du familjen. Och det var samtidigt en trigger för mig. Jag går verkligen igång när någon försöker tysta mig för att det ska vara så, för att traditionen är sådan. Några år efter romanen, 2013, kom hennes reportagebok ”Att vara utan att synas”, som handlade om de tre riksinternaten i Sverige. Den
Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.se Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm Tryckeri: Lasertryck, Danmark
www.svenskafreds.se
3 FOTO: DANIEL HOLKING
F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 6
Applåder för Svenska Freds alldeles nyvalda ordförande på kongressen den 18 juni.
råkade ges ut samtidigt som den så kallade strykjärnsnollningen på Lundsberg, och Agnes Hellström fick ta debatten i media – direktsändning, Aktuellt, morgonsoffor, P1. Hon talar om lyxen att kunna uttrycka sig fritt i Sverige, jämfört med hur många journalister har det ute i världen, men det fanns ändå ett pris för Agnes att betala när hon vågade avslöja och ifrågasätta strukturerna och traditionerna i internatskolevärlden. – Risken jag tog var att ingen skulle vilja ha med mig att göra längre. Reportageboken om internat fick familjemässigt ganska stora konsekvenser för mig, med släktingar som inte vill ha kontakt längre. Ibland har jag undrat om det var värt det. Men då läser jag breven jag fått av människor som tycker att boken var viktig, och då har jag tänkt att jag var en av de få som kunde skriva den. Nu känner hon att hon kan luta sig mot erfarenheterna från debatten kring internaten. Hon fick ta en tuff debatt då, och därför känner hon sig lugn och redo inför att ta debatt om Svenska Freds frågor. – Det finns likheter, som typen av människor att möta i debatter – liknande män i liknande kostymer med härskartekniker. Jag är van vid
det, jag kan möta alla sorters meningsmotståndare och jag kan genomskåda när någon försöker förminska mig.
Svår uppgift Att möta media och ta debatter skrämmer henne alltså inte. Utmaningarna ligger på andra plan, i ett klimat där krafterna för militär upprustning är så starka. – Svenska Freds står inför en svår uppgift: att förändra den rådande normen att konflikter löses med militära medel och driva frågor om fredlig konflikthantering, nedrustning och demokrati bygge. Samtidigt är jag så
Det började med fotboll och tranor. Agnes Hellström startade ett fotbollslag och lärde ut hur man viker fredstranor.
starkt övertygad om att det är det enda sättet att skapa en värld som inte i slutänden går upp i rök. – Jag vill att föreningen ska växa och bilda opinion kring vapenexporten – jag tror att många människor fortfarande inte är medvetna om vilken stor vapenexportör Sverige är. Det är också viktigt att stärka människors handlingsutrymme, som vi gör i våra projekt i andra länder, stötta dem att få mer makt över sina liv. Ju fler frivilliga val som människor kan göra, desto mindre risk är det att vi hamnar i konflikter. Ju mer demokrati vi kan bygga, desto bättre odds finns för fler delar av världen där människor kan växa upp och känna sig trygga och fria. En annan utmaning är att inte bränna ut sig själv. – Det är klart att jag känner prestationsångest. Jag har väldigt höga förväntningar på mig själv. Jag är perfektionist, på gott och ont. Jag måste lära mig att släppa kontrollen för annars kommer jag att braka in i något, säger Agnes. Men egentligen blir hon mer stressad av nio till femjobb än av att kunna ägna något 100 procent av sin tid och sitt engagemang. När hon skriver böcker är de alltid med henne, nu är Svenska Freds ständigt i hennes tankar.
– Det här uppdraget innebär allt från att åka till Burma till att sitta på en stol och grotta ner sig i något ämne. Det är suveränt roligt!
Bygga lego Och hon har sina andningshål, som att titta på tv-serier med sin sambo, lyssna på radiopoddar som handlar om helt andra saker än fred och säkerhet, och bygga lego med barnen. Med två små barn är det ju dessutom omöjligt att ägna uppdraget all vaken tid. Sambon Luis Lineo är sedan två år tillbaka ordförande för Män för jämställdhet. Så nu är de två ordförande i familjen. Ibland en logistisk utmaning, men Agnes ser det mest som en fördel. De hjälper varandra mycket och frågorna hänger ihop. – Vi är väldigt lika och engagemangsdrivna båda två. Jag är lyckligt lottad som hittat en som drivs av samma saker som jag. Agnes Hellström vill skapa förändring. Hennes största rädsla är att inte göra skillnad. Samtidigt är det vetskapen om att Svenska Freds har skapat förändring och tron på att föreningen kan fortsätta göra det som gör att hon inte blir desillusionerad i en orolig värld. EVA KELLSTRÖM FROSTE
4
F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 6
FOTO: YULIA DEMCHUK
Veteraner ska få hjälp Hemvändande stridande i Ukraina ska få hjälp att bli fungerande och fredliga medborgare i Svenska Freds nya projekt.
F
ör första gången genomför Svenska Freds ett projekt i Ukraina med det långsiktiga målet att bygga fred. Tidigare har föreningen samarbetat med organisationer från Ukraina med anledning av skolprojektet i Moldavien-Transnistrien, men nu är det Ukraina självt som är i centrum. Projektet är relativt litet, det startade i april och avslutas under hösten, men tanken är att lägga en grund för framtida fredsarbete inom civilsamhället i Ukraina. Projektet handlar om DDR (Disarmament, Demobilization, Reintegration), det vill säga ”avväpning, demobilisering och återanpassning”. – Svenska Freds har i väldigt många år arbetat med Östeuropa så vi har nätverk och erfarenhet av att arbeta i ryskspråkiga länder. Med tanke på att det pågår en konflikt i vårt närområde har det känts viktigt för oss att försöka göra någonting i Ukraina, berättar Björn Eriksson, projektansvarig på Svenska Freds.
Stort problem När han frågade sina kontakter bland organisationer i Ukraina om hur Svenska Freds skulle kunna göra skillnad, visade det sig att ett av de största problemen var hemvändande soldater från konflikten i östra Ukraina. – De är skadade både fysiskt och psykiskt, med färska krigsupplevelser. De flesta har med sig sina vapen hem. Runt om i hela Ukraina finns beväpnade människor som skapar
Representanter från civilsamhällesnätverket, myndigheter och veteranföreningar under en workshop.
nya problem i samhället och dessutom riskerar att bidra till nya och förstärkta konflikter, regionalt och lokalt, säger Björn Eriksson. Svenska Freds har en samarbetspartner i Ukraina, Institute for Peace and Common Ground (IPCG), som i sin tur har ett nätverk av organisationer som finns runt om i Ukraina. IPCG verkar för fredlig samhällsutveckling genom utbildning och dialog, och har sedan 2002 arbetat med att utbilda och stärka kapaciteten hos lokala grupper och organisationer inom konfliktlösning, dialog och medling. Projektet finansieras av Fredsmiljonen på Folke Bernadotteakakdemin (FBA). På en annan avdelning på FBA finns några av de världsledande experterna på DDR, och de samarbetar nu med Svenska Freds i Ukraina-projektet. Målet är att civilsamhället ska ha en ökad förmåga att arbeta med DDR. Det första steget i projektet var att tillsammans med IPCG och det lokala nätverket analysera hur situationen ser ut i regionerna när det gäller antal soldater och de problem som
uppstått, och ge en introduktion i DDR. De lokala organisationerna fick också i uppgift att kontakta myndigheter och veteranrepresentanter. Utifrån analysen genomfördes som andra steg en workshop i juni då civilsamhällesnätverket deltog tillsammans med representanter från myndigheter och veteranföreningar.
Bara eldupphör Ett riktigt DDR-program sker inom ramen för ett fredsavtal, där de stridande parterna ömsesidigt kommit överens om att demobilisera och nedrusta proportionerligt. Något sådant avtal finns inte i Ukraina, det finns bara ett avtal om eldupphör, som dessutom ingen följer. Svenska Freds kan alltså inte arbeta med klassisk DDR i sin helhet, men däremot för att öka mottagligheten och skapa förutsättningar för ett framtida DDR-program att lyckas. – Det finns stor risk att DDR inte lyckas om inte soldater och befolkning på gräsrotsnivå är redo att ta emot
det och tro på det, förklarar Björn Eriksson. Det som går att arbeta med konkret redan nu är den tredje delen i DDR, återanpassning. – Det vi arbetat med handlar om att sätta igång dialogen lokalt för att hitta samarbetsformer och sätt att hantera de värsta problemen och föra samman myndigheter och veteraner. Det civila samhället håller i möten och ser till att det förs en dialog med fokus på återanpassning av de hemvändande soldaterna. Möjligheterna att få hjälp och att komma tillbaka in i samhället är små. Det finns få rehabiliteringscentrum och inget system för att ta hand om soldaterna. I dessa fall är det många veteraner som blir våldsamma, begår övergrepp, eller försöker lösa sina problem genom att återvända till fronten. – DDR handlar om att skapa försoning och förebygga att konflikten blossar upp igen. Det känns väldigt naturligt för Svenska Freds att arbeta med DDR för det handlar om att omvända soldater till fredliga medborgare, säger Björn Eriksson. EVA KELLSTRÖM FROSTE
HALLÅ DÄR:
Margareta Margareta Teke blev aktiv i Svenska Freds på 1980-talet, har drivit lokalföreningen i Värnamo, skrivit en grundbok i fredsarbete, bjudit in till ”Får för fred” och samlat in pengar till skolbarn i Zambia. På kongressen i juni fick hon ta emot E Holger Eriksson-priset. Hur kändes det? – Min syn på priser är normalt att det är lite fånigt, men jag kan inte låta bli att vara stolt och glad nu när jag fick det. Det är en bekräftelse. När blev du medlem i Svenska Freds? – I slutet av 1980-talet. En vän föreslog att jag skulle gå med i lokalföreningen i Värnamo. Jag blev snabbt också engagerad i riksarbetet på olika sätt. Jag och Peter Carlsson skrev boken ”Till grund för fredsarbete”. Det gjorde att jag tvingades tänka igenom fredsfrågan, ha lite ordning. Vad lockade med just Svenska Freds? – Det finns en genomtänkt kunskap kring hur man bygger fred, att man jobbar med demokratiutveckling, nedrustning och mänskliga rättigheter. Det känns skönt att ha på fötterna – jag kan diskutera med vem som helst.
”MED KÄRLEK OCH VÄNSKAP BLIR DET FRED” I en film som Svenska Freds producerat berättar några av Svenska Freds partners i Burma/Myanmar om hur och varför de arbetar för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnors deltagande. Buddisterna i Youth Monk Union arbetar till exempel med medling i lokala konflikter och med problemen med beslagtagande av mark, och de säger:
Är det någon speciell fråga du brinner särskilt för? – I mitt yrkesliv som familjerådgivare har jag arbetar med konflikthantering i familjer, och jag har sett hur det hänger ihop med fredsfrågan. Det som varit min roll har varit att inta en medlande position. Dialog och medling är ett underskattat instrument för att lösa konflikter. – På både mikro- och makronivå är det konstruktiva konfliktbeteendet dialog och det destruktiva våld. Vad har ni jobbat med i Värnamo? – Något jag känner mig väldigt glad över är att vi fick igång en ungdomsgrupp. Den ordnade rockkonserter, ”Ös för fred” och samlade in pengar till fredsarbete. Den var aktiv ända tills polismästaren fick för sig att vi behövde utbildade vakter. I praktiken stoppade det konserterna, det skulle ta alla intäkter. Tanken att det kunde bli bråk på en fredsaktivitet var absurd. Berätta om ”Får för fred”. – Det var lite udda. När lammen på vår gård var nyfödda bjöd vi in folk i våra nätverk att titta på dem och fika, och så samlade vi in pengar till arbetet mot vapenexport eller något liknande. Det var väldigt populärt. Och så hade ni ett projekt med att ge gatubarn utbildning i Zambia? – Det har dominerat de se– Oavsett om vi är muslimer, buddister eller kristna: med kärlek och vänlighet kommer det att bli fred. Daw Baydar Yee arbetar på Muslim Women Council of Myanmar. – Om vi inte inkluderar kvinnorna kan det inte bli verklig fred i framtiden, säger hon i filmen. Filmen kan hittas via svenskafreds.se/play
EU FÖRESLÅS BETALA VAPENFORSKNING Svenska Freds uppmanar, som del av det europeiska nätverket mot vapenhandel ENAAT (European Network Against Arms Trade), EU-parlamenta-
5 FOTO: DANIEL HOLKING
F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 6
naste åren. Vår medlem Lehte Slunge hade bott i Zambia med sin man och engagerat sig i arbetet med gatubarn. Vi har samlat in fem miljoner kronor. Det innebär att vi stått för ett par tusen skolår. Det har gått väldigt bra för många av barnen. Eftersom vi alla är till åren komna ville vi avsluta det. Vi har haft samarbete med en annan organisation och fört över barnen till dem. Varför har ni lagt ner lokalföreningen? – Zambiaprojektet drev föreningen vidare, annars har vi legat lågt med andra aktiviteter. Jag är färdig. Jag kommer givetvis att fortsätta vara medlem i Svenska Freds, och kanske delta på någon aktivitet. Jag är hemskt glad att jag åkte på kongressen. Engagemanget finns kvar. riker att säga nej till förslaget att EU för första gången ska finansiera vapenforskning. En rådgivande så kallad ”Group of personalities”, där fler än hälften är representanter från vapenindustrin, har skrivit ett förberedande dokument (PA, Preparatory Action) om försvarsforskning vilket är en del av EU:s budgetförslag för 2017. Med i den rådgivande gruppen finns Sveriges före detta utrikesminister Carl Bildt och
14
Namn och ålder: Margareta Teke, 71 år. Familj: Maken Björn, två söner och två svärdöttrar, två barnbarn. Yrke: Socionom och legitimerad familjeterapeut, familjerådgivare. Jobbar ungefär 25 procent med handledning och utbildning. ”Vi bor vi på en gård med sonen och hans familj. Att vara farmor tar sin lilla tid, sonen har tagit över gården men det finns alltid mycket att göra. Fåren är fort farande mitt huvudansvar. ” Fritid: ” Mest nödvändigheter … det vi gjort i dag är att vi satt ut stängsel i sjön och jag har jobbat i trädgården.”
Saabs VD Håkan Buskhe. – Vapenindustrins lobbyister har haft ett oproportionerligt inflytande över beslutsprocessen som lämnar mycket att önska vad det gäller öppenhet och demokratisk förankring, säger Linda Åkerström, nedrustningsansvarig på Svenska Freds. EU-kommissionen har redan accepterat förslaget och det inväntar nu beslut från EU-parlamentet och medlemsländerna.
Sveriges plats i Global Peace Index som rankar hur fredliga länder är. Sverige har fått allt sämre placering de senaste åren, till stor del på grund av vapenexporten.
6
F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 6
FOTO: DANIEL HOLKING
Hyllningstal och val Svenska Freds 133-årskongress präglades av avskedstal och valet av ny ordförande.
I
Gruppdiskussioner om motionerna. Omkring 50 personer kom till kongressen i Stockholm den 18 juni , bland annat för att vara med och välja en ny ordförande för Svenska Freds.
– Tryggheten bara strålade ut från honom. Att vara ordförande för Svenska Freds är det finaste uppdrag man kan ha. Det är en väldigt fin folkrörelsetradition. Svenska Freds är en organisation som påverkar
människans kanske viktigaste beslut, fred och frihet. Att förvalta den traditionen är ett stort förtroende och en stor utmaning, och en väldigt rolig utmaning, sade Lars Ångström.
Kärnvapenfri värld och priser En motion från Svenska Freds kärnvapengrupp föreslog att Svenska Freds skulle prioritera arbetet för en värld utan kärnvapen. Motionen skickades av misstag aldrig iväg, och kunde därför inte behandlas på kongressen. I stället beslutades att centralstyrelsen skulle få i uppgift att kontakta kärnvapengruppen och diskutera hur Svenska Freds från centralt håll kan engagera sig arbetet mot kärnvapen. Blank Spot Project blev årets mottagare av Eldh-Ekblads fredspris (se sid 7). Margareta Teke, mångårig ordförande för lokalföreningen i Värnamo, fick E Holger Erikssons fredspris. (se intervju sid 5) Malmö fredspris gick till Hanna Tvengström som gjort fredsarmband till Svenska Freds. De har gett 11 000 kronor till fredsarbetet men också, enligt motiveringen, visat att ideellt engagemang kan innebära många olika saker.
– Som vanlig enkel medlem har jag sett att du haft en otrolig förmåga att förvalta det kapitalet. Varje gång jag hört dig har jag känt mig som stolt som medlem i Svenska Freds. Maria Ermanno Fäldner, ordförande 1998-2003, berättade hur tufft det kan vara att vara frontfigur, och talade om Anna Eks lugn och mod. – När jag som ordförande träffade gamla ordföranden var det mycket snack om allt som hänt förr, alla segrar. Och jag tänkte: vi är här och nu, vi blickar framåt. Men nu har jag själv blivit nostalgisk. Kanske är det först i efterhand man förstår vad man varit med om, sade Maria Ermanno. EVA KELLSTRÖM FROSTE Nya ordförande Agnes Hellström intervjuas på sid 2-3 FOTO: DANIEL HOLKING
sitt sista kongresstal som ordförande, på Hälsans Hus i Stockholm den 18 juni, höll Anna Ek med en företrädare om att Svenska Freds är en förening man blir förälskad i. – Den gemenskap vi känner, våra meningsskiljaktigheter till trots ibland, är stark. Vi kämpar för freden, mot vansinniga idéer om att det skulle vara något fel i detta. Vi har alla en djup övertygelse om att fred på jorden är värt att engagera sig för, sade hon. Hon hade flera vinster och framsteg att se tillbaka på under sina år, men det hon främst ville framhålla var alla omtänksamma människor hon träffat i Svenska Freds. Välkomstsamtalet när hon nyss blivit medlem i lokalföreningen i Lund, med inbjudan till ett kampanjmöte på ett torg och ett erbjudande om paraply ifall det skulle regna. Alla människor som samlat in namn till upprop och pengar till fredsprojekt i Indien, på Balkan, i Zambia. Medlemmar som gjort armband, skrivit insändare, ordnat möten, kokat kaffe, kommit med mackor, öppnat upp sina hem. – Det är många som visat att ni bryr er om freden. Jag tror inte att ni förstår hur mycket energi och glädje det har gett mig genom åren. Det är er jag tänkt på när jag mött meningsmotståndare i olika debatter. Ni har gett mig styrka och kraft att fortsätta, berättade Anna Ek. Två före detta ordförande kom till kongressen för att hålla tal till den ordförande som snart skulle göra dem sällskap i den gruppen. Lars Ångström, ordförande 1985-1995, mindes de första kongresserna han var på, då författaren Per Anders Fogelström var ordförande.
Farväl till ordförandeklubban – nu sällar sig Anna Ek till gruppen av före detta ordförande. Två av dem, Maria Ermanno Fäldner och Lars Ångström besökte kongressen och höll tal till Anna Ek.
F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 6
ANTALET KONFLIKTER ÖKADE 2015 Förra året sjönk för första gången på flera år antalet döda i väpnade konflikter. Det visar statistik från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet. Antalet döda har ökat sedan 2011. 2014 noterades den högsta siffran sedan folkmordet i Rwanda 1994, med fler än 130 000 dödade i väpnade konflikter eller organiserat våld mot civila. 2015 sjönk antalet något, till strax under 118 000. Men 2015 är fortfarande ett av de tre mest våldsamma åren sedan 1989. Orsaken är i huvudsak inbördeskriget i Syrien. Antalet konflikter ökade däremot. Antalet konflikter där staten är inblandad ökade från 41 till 50 och antalet konflikter mellan ickestatliga grupper ökade från 61 till 70, det högsta antalet sedan kalla krigets slut. Det höga antalet beror till stor del på Islamiska Statens spridning.
ra medier missar. Vi tror att fri journalistik har en mycket viktig roll att spela för att skapa försoning och förståelse mellan olika grupper, säger Martin Schibbye chefredaktör för Blank Spot Project.
Brit Stakston, Martin Schibbye och Nils Resare.
BLANK SPOT FICK ÅRETS FREDSPRIS Svenska Freds utsåg i år Nils Resare, Brit Stakston och Martin Schibbye/Blank Spot Project till mottagare av Eldh-Ekblads fredspris. De får priset för att de genom Blank Spot Project på ett ”nytänkande och modigt sätt gjort omvärlden mer begriplig och på så sätt gjort en betydelsefull insats för möjligheterna till en fredligare värld, en värld där fler röster får höras.” – Vi är mycket stolta över att få ta emot detta pris. Vår ambition är att bevaka konflikter och skeenden som and
BANKER INVESTERAR I VAPEN Sveriges sju största banker investerar nästan fem miljarder kronor i företag som exporterar vapen till länder som kränker mänskliga rättigheter och som deltar i väpnade konflikter. Det visar en ny rapport gjord av Diakonia och Sveriges konsumenter inom samarbetsinitiativet Fair Finance Guide. Rapporten kartlägger svenska bankers investeringar i 15 företag som exporterar vapen och krigsmateriel till länder med auktoritära regimer, länder med bristande politiska rättigheter och medborgerliga friheter, länder i väpnad konflikt eller fattiga länder som använder
7
en oproportionerligt stor del av statsbudgeten till militära utgifter. Alla sju bankerna investerar exempelvis i företag som har exporterat vapen till Saudiarabien.
Eko/Fairtrade
Vi har tagit in 75 st rejäla tygväskor i naturfärgat tyg certifierat Neutral och därmed både ekologiska och Fairtrademärkta. Trycket är klassiska ”Make love not war” men i en lite modernare tappning. Du hittar den på vår webb tills den är slut i lager.
FOTO:KARIN WALL HÄRDFELDT
”Peace, Love and Pride”
Genom Stockholm, för allas rätt till fred och kärlek, i strålande sol och hällande regn gick Svenska Freds för andra året i rad med i Prideparaden i Stockholm den 30 juli.
POSTTIDNING B Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4 112 36 Stockholm
KRÖNIKAN: Nu förbjuder vi kärnvapen!
M
in vän Setsuko Thurlow var 13 år när den amerikanska atombomben förintade hennes hemstad Hiroshima. Hon har berättat om hur hon kravlade sig ur den raserade byggnaden hon befann sig i för att finna sina medmänniskor ligga döda överallt på gatorna. De som inte omedelbart hade omkommit gick som spöklika figurer runt i staden med huden hängande från kroppen, letande efter vatten och vård. Nästan ingen sjukvård fanns då de flesta läkare och sjuksköterskor också hade omkommit och sjukhus raserat. Setsuko som nu är 84 år reser världen över för att berätta om vapnens fasansfulla effekter, för att få omvärlden
att ta sitt förnuft till fånga och förbjuda dessa helvetesvapen. Totalt dog ca 230 000 människor i Hiroshima och Nagasaki, och än i dag vårdas människor på sjukhus för dess konsekvenser. Kärnvapen liknar inget annat vapen då dess effekter inte bara är omedelbart katastrofala utan förföljer människor i generationer och orsakar svåra strålningsskador och andra plågsamma sjukdomar. Fram till nyligen har de nio kärnvapenstaterna själva tillåtits bestämma i vilken takt de vill nedrusta. Det har lett till att miljarder läggs på modernisering och underhåll av arsenalerna – dessutom har antalet kärnvapenstater ökat genom åren. De kärnvapenfria staterna har tvingats stå vid sidan om och bara se på medan kärnvapenstaterna håller världens befolkning som gisslan. Få reella framsteg har gjorts, men nu börjar äntligen saker att röra på sig. På den öppna arbetsgruppen om kärnvapennedrustning (Open Ended Working Group) som ägt rum under året med mandat av FN:s
generalförsamling röstade majoriteten av världens stater för att starta förhandlingar om ett kärnvapenförbud under 2017. Detta är resultatet av mångårigt och hårt arbete där civilsamhället genom kampanjen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons), som Svenska Freds också är medlem i, tillsammans med stater har omdefinierat debatten och fokuserat på att lyfta konsekvenserna av kärnvapen som det grundläggande argumentet för nedrustning. Ett argument som kärnvapenstaterna svårligen kan bemöta. Ett kärnvapenförbud, även om inte kärnvapenstaterna initialt återfinns vid förhandlingsbordet, skulle utgöra ett logiskt steg i den humanitära rätten och vara en pusselbit och ett verktyg att använda som påtryckningsmedel gent emot kärnvapenstaterna. Det skulle även vara ett effektivt sätt för de kärnvapenfria staterna att tydligt deklarera kärnvapen som förbjudna vapen och därigenom placera vapnen på samma rättsliga
plats som andra förbjudna vapentyper. Därigenom kan de verka för att stoppa finansiering av kärnvapenindustrin och visa att kärnvapen inte ger någon upphöjd status, utan är paria. Tyvärr har Sverige ännu inte uttalat något stöd för ett kärnvapenförbud. Den återuppsatta folkrätts- och nedrustningsdelegationen som ska vara rådgivande i frågan har ännu inte slutfört sitt arbete och därför har Sverige ingen politik att driva. Det innebär att än så länge står Sverige utanför den majoritet som vill verka för en säkrare värld och detta med en regering som tydligt deklarerat att kärnvapennedrustning är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Vi har nu en viktig uppgift framför oss. När staterna i dagarna träffas i FN:s generalförsamling kan vi inte acceptera att Sverige inte är med och skapar historia och verkar för en säkrare, klokare och bättre värld. En värld utan kärnvapen. JOSEFIN LIND Generalsekreterare, Svenska Läkare mot Kärnvapen
Komplettera? Svenska Freds kommunicerar ofta via e-post för att hålla våra kostnader nere. När vi gjorde en koll såg vi att det är ungefär 50% av prenumeranterna av fysiska Pax som saknar e-post. Det vill vi gärna ändra på om vi får.
Vi vill gärna ha kontakt med dig även via e-post. På länken nedan kan du komplettera med din e-postadress. Detta betyder vanligtvis att vi skickar vårt nyhetsbrev max 12 gånger per år samt om du har årsavisering på ditt medlemskap kommer även den via e-post vilket sparar oss ca 10 kr per avi. ALLA utskick kan du - när de kommer - välja att avprenumera dig från med ett enkelt klick, alltid, varje gång! www.svenskafreds.se/komplettera