Pax nr 3 2017

F R E D ST I D N I N G E N

NR 3 | 2017

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

FOTO: RALF SCHLESENER

På plats för ett starkt ATT

Representanter för civilsamhället i en manifestation utanför FN i Genève. De uppmanar delegaterna att omedelbart stoppa vapenhandel som sker i strid med vapenhandelsavtalet och som leder till att tusentals människor dödas och skadas.

Vapen fort­ sätter säljas till krig trots va­ penhandelsavtalet Arms Trade Treaty.

6

FOTO: CLARE CONBOY/ICAN

sida

FN sade just ja. Överlevaren Setsuko Thurlow i centrum.

I september hölls det tredje statspartsmötet för det globala vapenhandlesfördraget Arms Trade Treaty, ATT, i FN i Genève. Svenska Freds deltog tillsammans med aktivister från hela världen för att påminna om syftet med ATT: Minska mänskligt lidande.

Tre år efter att avtalet

trädde i kraft är frustrationen stor i civilsamhället. En rapport visar att undertecknande stater fortsatt att exportera till krigförande länder trots att det strider mot fördraget.

Sverige är ett av de länderna.

– Det är så konstigt, ett land som Sverige, välutvecklat, välutbildat. Jag hade trott

HISTORISKT AVTAL MOT KÄRNVAPEN

KRYPHÅL KVAR I FÖRSLAG TILL VAPENEXPORTLAG

BLOGGARE FRÅN JEMEN FÅR FREDSPRIS

I juni kom regeringens förslag på ny vapenexportlagstiftning, sex år efter att riksdagen beslutade att vapenexport till diktaturer skulle skärpas. Men formuleringarna räcker inte för att garantera att diktaturer inte får köpa svenska vapen. Saudi­ arabien kan bli testet som visar om ny lag gör skillnad.

Skribenten och bloggaren Afrah Nasser från Jemen får Eldh-Ekbads fredspris för att hon fördjupar bilden av det underbevakade kriget i Jemen och lyfter fram människorna. Afrah Nasser vill ge en oberoende och opartisk bild av vad som händer i Jemen och att Jemen kommer närmare människor i världen.

4 sida

Diplomater och aktivister från hela världen reste sig upp och applåderade när FN i somras röstade ja till ett kärnvapenförbud. Josefin Lind från Svenska Läkare mot Kärnvapen berättar om en känslofylld upplevelse, en historisk dag. Men när det nu är dags att skriva under börjar den svenska regeringen tveka.

2 sida

att ett land som ert skulle exportera kunskap, utbildning och teknik – men så säljer ni vapen. Ni har lyckats skapa ett fredligt samhälle med en fungerande rättsstat, varför vill ni inte sprida det? Ni bidrar till krig, är det värt pengarna? undrar Radhya al Mutawake från Jemen.

5 sida

2

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 7

Inget absolut stopp för export till diktaturer Regeringens för­ slag innebär inte ett absolut förbud för vapen­export till diktaturer.

Saudi­arabien kan bli testet som visar om den nya lagen gör någon skillnad.

D

et kom fram när riksdagsledamöter från fyra partier diskuterade regeringens förslag på ny lag för krigsmaterielexporten tillsammans med företrädare för civilsamhället på seminariet ”Svensk vapenexport till diktaturer – om kryphål i lagen och att hålla vad man lovar” under Almedalsveckan i Visby.

– Jag har sagt flera gånger i kammaren att det kanske tydligaste lackmustestet på den feministiska utrikespolitiken är om Sverige kommer att fortsätta sälja vapen till Saudiarabien, en av världens grymmaste diktaturer. Det gäller också förslaget om ny lagstiftning. Om inte det är vattentätt faller demokrati­ kriteriet platt, då har debatterna varit helt meningslösa, sade Birgitta Ohlsson från Liberalerna.

Magnus Walan från Diakonia, Agnes Hellström från Svenska Freds och Maja Åberg från Amnesty framhöll att regeringens förslag inte innebär ett ovillkorligt stopp för vapenexport till diktaturer. Maja Åberg lyfte fram att redan med dagens skrivningar borde vapenexport till Saudi­ arabien ha kunnat stoppas, eftersom landet grovt bryter mot mänskliga rättigheter och leder kriget i Jemen.

– Egentligen spelar skrivningarna ingen roll om det bara finns en politisk vilja, men det finns det inte och då är det viktigt att skrivningarna är tydliga, sade Maja Åberg.

Brutet löfte Magnus Walan påminde om diskussionerna i samband med den så kallade arabiska våren 2011.

– När processen började 2011 hade vi ett regelverk där respekt för mänskliga rättigheter var ett centralt villkor.

Då handlade diskussionen om att det här inte räcker, nu sätter vi ner foten: till diktaturer ska export inte ske. Men när politikerna sedan utreder så klarar de inte att sätta ner foten. Löftet var att stoppa vapenexport till diktaturer.

I regeringens förslag talas om hinder, men formuleringarna är för vaga för att garantera att ingen export sker till diktaturer.

– Vi har jobbat i många år för att stoppa vapenexport till diktaturer och för ett demokratikriterium. Samtidigt som vi har en utrikespolitik

som ska främja demokrati och mänskliga rättigheter exporterar vi krigsmateriel till en lång rad problematiska länder, trots att det redan nu står i regelverket att export inte ska ske i strid med utrikespolitiken. Det är viktigt att få till ett ovillkorligt förbud, för i den andra vågskålen läggs alltid försvars- och säkerhetspolitiska skäl, sade Svenska Freds ordförande Agnes Helström.

Inte ända fram Politikerna i panelen bekräftade farhågorna om att regeringens förslag inte innebär ett ovillkorligt förbud.

– Har vi nått ända fram?

Nej, det har vi inte, men vi har tagit ett antal steg, ibland stora steg. Jag tror att vi med hjälp av förslaget kommer en bra bit på väg mot det vi efterfrågar. Säker kan man inte vara förrän ett antal sådana här ärenden kommit upp på regeringens bord, för det är där man sätter ner foten, sade Krister Örnfjäder från Socialdemokraterna.

Han talade samtidigt om de olika sammanvägningar som alltid behöver göras, där olika intressen vägs mot varandra, som svar på en fråga om hur feministisk utrikespolitik går ihop med vapenexport till länder som Saudiarabien.

Sofia Damm från Kristdemokraterna konstaterade också att man inte nått ända fram.

– Vi hade velat se ett annat resultat. Redan 2011 stod det i vårt partiprogram att Sverige inte ska exportera

till dikaturer. Men det fanns ingen majoritet för ett absolut förbud. Vi ser ändå förslaget som ett framsteg, som en skärpning. Med den nya lagstiftningen kommer vi inte att kunna exportera till de värsta diktaturerna, det kommer att finnas ett ansvarsutkrävande, sade hon.

Om vapenexporten till de värsta diktaturerna ändå skulle fortsätta lovade hon att KD skulle göra vad de kunde för att riva upp lagen.

”Gör om, gör rätt” Stig Henriksson från Vänsterpartiet ville inte vänta och se.

– Den lag vi har i dag är tandlös. Om inte det här blir en skärpning ska vi då utreda i sex år till? Jag tror att riksdagen behöver ta ett större ansvar, inte bygga på förhoppningar. Det här duger inte. Gör om, gör rätt. Tills riksdagen klubbat det tänker jag jobba för att en majoritet skärper skrivningarna. Det vore ju olyckligt om inte lagstiftningen stoppar exporten till diktaturer, sade han.

Men Sofia Damm (KD) bedömde möjligheterna att förändra regeringens förslag som små.

– Med tanke på vad vi kom fram till i Kex (den parlamentariska Krigsmaterielexportöversynsokommittén) upplever jag inte att det finns en politisk vilja att få till ett absolut stopp, förklarade hon.

Regeringen har kommit överens med allianspartierna om remissen.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 070-763 48 57, pax@svenskafreds.se Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm Tryckeri: Lasertryck, Danmark

www.svenskafreds.se

3 FOTO: KARIN WALL HÄRDFELDT

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 7

Nådde inte ända fram. Under ett seminarium i Almedalen var både politiker och företrädare för det civila samhället överens om att lagförslaget inte garanterar att vapenexport till diktaturer stoppas. Från vänster Birgitta Ohlsson (L) ,Sofia Damm (KD), Krister Örnfjäder (S), Stig Henriksson (V), Magnus Walan (Diakonia), Agnes Hellström (Svenska Freds) och Maja Åberg (Amnesty).

”Vaga formuleringar öppnar för kryphål” I

slutet av juni kom regeringens lagrådsremiss om skärpningar i exportkontrollen av krigsmateriel. Demokratisk status ska utgöra ett centralt villkor när tillstånd prövas. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status utgör det hinder för beviljande av tillstånd.

Enligt regeringen är helhetsbedömningen det viktigaste inslaget i tillämpningen av riktlinjerna och i det svenska regelverket som helhet. Vad gäller mänskliga rättigheter understryks det särskilt i riktlinjerna att respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas. Samtidigt skriver regeringen att exportstödjande verksamhet

bör utgå från en försvars- och säkerhetspolitisk helhetsbedömning.

Redan i dagens regelverk finns formuleringar om mänskliga rättigheter. Men det har inte hindrat vapenexport till diktaturer som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

– MR-kriteriet har konsekvent kompromissats bort.

Ett demokratikriterium som är formulerat på liknande sätt riskerar att inte ha någon verkan. Ett hinder är heller inte samma sak som ett förbud.

Regeringen väljer medvetet ett språk som öppnar upp för fortsatt export. Det är skamligt, anser Svenska Freds ordförande Agnes Hellström.

Svenska Freds har i många år bedrivit påverkansarbete för att få in ett demokratikriterium i riktlinjerna.

– Det är bra att regeringen till slut inkluderat ett demokratikriterium. Men vi är oerhört besvikna över vaga formuleringar som öppnar upp för fortsatta kryphål. Vi kommer att granska hur den faktiska exporten ser ut när den nya lagen träder i kraft.

Nu är det upp till bevis för regeringen att visa att den för en trovärdig svensk utrikespolitik och att Sverige står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Vapenexorten till länder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten måste upphöra, kräver Agnes Hellström.

Kex, den parlamentariska kommitté vars utredning ligger till grund för lagrådsremissen, hade föreslagit något ökad öppenhet kring hur besluten fattas. Dessa förslag finns inte med. Svenska Freds

är positiva till att ledamöterna i det parlamentariska Exportkontrollrådet ska få en suppleant, men är övrigt besvikna över att öppenheten inte kommer att öka.

Svenska Freds är också kritiska till att lagrådsremissen gör skillnad på krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Regeringen menar att det är rimligt att tillämpa striktare regler för krigsmateriel för strid. Ett exempel på övrig krigsmateriel är det svenska radar- och stridsledningssystemet Erieye som Saudiarabien troligen använder i krigföringen i Jemen. Svenska Freds menar att den typen av krigsmateriel är lika problematisk som krigsmateriel för strid.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2018.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

4

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 7

Sverige var ett av de 122 länder som den 7 juli röstade ja till ett avtal om kärn­ vapenförbud.

Men när det var dags att skriva under började regeringen tveka.

J

osefin Lind, generalsekreterare på SLMK (Svenska Läkare mot Kärnvapen) var på plats i FN i New York i somras och hon berättar om en mycket känslofylld upplevelse när omröstningen i FN var klar.

– Hela jättesalen reste sig och applåderade som om de aldrig skulle sluta. Folk grät.

Människor som jobbat 20, 30, 40, 50 år för detta, kärnvapenöverlevare från Japan som ägnat sina liv åt att se till att det de var med om inte kommer att drabba någon annan.

Flera diplomater har berättat att de aldrig varit med om något liknande, det var en sådan otrolig stämning, berättar Josefin Lind.

– Det gick inte att hålla sig. Om man kan känna när historia skrivs så var det vad jag kände. Det här är något att berätta för barnbarnen: Jag var med när man förbjöd det sista massförstörelsevapnet.

Den 20 september var första dagen som avtalet om kärnvapenförbud kunde skrivas under. Men flera debattörer och även partiledare som Annie Lööf (C) uttryckte skepsis mot avtalet. De hävdade att det hotade det militära samarbetet med USA och Nato och att ickespridningsavtalet NPT undergrävdes av avtalet.

Utrikesminister Margot Wallström skrev en debattar-

FOTO: RALF SCHLESENER/ICAN

Jubel när FN röstade ja till kärnvapenförbud

Stående ovationer när en majoritet av världens länder röstade ja i FN till att förbjuda kärnvapen.

tikel i Svenska Dagbladet där hon samtidigt som hon deklarerade att regeringen stödjer konventionen förklarade att Sverige inte skulle skriva under den förrän en grundlig analys gjorts.

Svenska Dagbladet avslöjade också att USA:s försvarsminister James Mattis i ett hemligstämplat brev till sin svenske kollega Peter Hultqvist varnar för konsekvenserna om den svenska regeringen undertecknar konventionen om en kärnvapenfri värld. Enligt Mattis skulle det påverka försvarssamarbetet mellan USA och Sverige negativt.

Försvarsminister Peter Hultqvist har sagt att inget får ske som rubbar Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.

När värdlandsavtalet med Nato skrevs under våren 2016 uttryckte Svenska Freds oro över att frågan om kärnvapen på svensk mark lämnats obesvarad. Svenska Freds anklagades då för att sprida desinformation, kärnvapen skulle inte tillåtas på svensk mark.

Men det finns inget förbud mot kärnvapen i svensk lag, och under debatten på sensommaren hävdade kritiker av kärnvapenkonventionen att den skulle hindra samarbete med USA eftersom USA inte talar om ifall dess fartyg bär kärnvapen eller inte.

– Vår säkerhet kan inte

bygga på hotet från kärnvapen. Våra försvarspolitiska samarbeten får inte undergräva Sveriges möjligheter att verka för fred och nedrustning i världen. Det gör varken världen eller Sverige säkrare.

Tvärtom. Sverige har en unik möjlighet att ta tydlig ställning för nedrustning genom att underteckna förbudet mot kärnvapen och det enda rimliga är att göra det så snart som möjligt, säger Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande.

Inga kärnvapenstater och inga Natoländer har röstat för konventionen.

Avtalet förbjuder de stater som skriver under och ratificerar det att utveckla, testa, producera, tillverka, överföra, inneha, lagra, använda eller hota att använda kärnvapen.

Det förbjuder också staterna att assistera, uppmuntra eller förmå någon att göra något av detta.

– Det var tydligt under förhandlingarna att förbudet att assistera även inkluderade finansiering, och det är den tolkning vi kommer att göra, säger Josefin Lind och berättar att flera banker redan tagit beslut om att inte investera i kärnvapen.

Hon underkänner de argument som förs fram i debatten mot kärnvapenavtalet.

– Det finns inget i avtalet som förbjuder militära sam-

arbeten med kärnvapenstater, det förbjuder samarbeten som baseras på kärnvapen. Allt som Nato gör bygger inte på kärnvapen och olika länder har olika avtal med Nato, några tillåter inte kärnvapen i fredstid, några inte ens i krigstid, säger Josefin Lind.

Kärnvapenförbudet underminerar heller inte ickespridningsavtalet NPT, utan är i linje med det. Enligt NPT förbinder sig stater som inte har kärnvapen att heller inte skaffa det, i utbyte mot att kärnvapenstaterna lovar att nedrusta. Men trots att det är över 40 år sedan NPT trädde i kraft har fler stater skaffat kärnvapen och många av kärnvapenstaterna satsar på modernisering av kärnvapen och understryker dess roll.

Nordkorea har under sensommaren hotat att använda kärnvapen mot sina fiender. Ordkriget med USA:s president Donald Trump har trappats upp.

– Hotet från kärnvapen är mer påtagligt än på länge och allt fler tycks benägna att använda dem. Ett internationellt förbud kan ha stor betydelse för att stärka normen om det fullständiga oacceptabla med kärnvapen. Vi har sett det hända förr, bland annat genom förbuden mot personminor och klustervapen, säger Agnes Hellström.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

HALLÅ DÄR:

Afrah Skribenten, bloggaren och föreläsaren Afrah Nasser från Jemen får Svenska Freds finaste utmärkelse, Eldh-Ekblads fredspris, för att hon fördjupar bilden av det underbevakade kriget och lyfter fram människorna.

Varför skriver du om Jemen?

– Jag hittade ingen annan blogg som kunde tala till mig som ung i Jemen. De andra bloggarna och hemsidorna är ofta på arabiska och under inflytande från olika parter. Det finns inga oberoende röster.

Om man vill hitta oberoende nyheter på engelska från Jemen kommer de ofta från akademiker i väst. Det finns väldigt få engelsktalande nyhetssajter skrivna av infödda jemeniter som riktar sig till det internationella samfundet.

Vilken betydelse har din blogg?

– Det är väldigt viktigt att jemeniter får en rättvis chans.

Vi kan vara lika lysande som alla andra. Jemen är troligen det fattigaste landet i världen.

Jag hoppas att min roll gör att Jemen kommer närmare människor internationellt. Jag vill ge en oberoende och opartisk bild. Jag vill föra fram konstruktiv kritik av vad som händer i Jemen.

Hur är situationen i Jemen?

KRITIK MOT MILITÄRA ÖVNINGAR Under ett par veckor i september genomfördes den största militärövningen på över 20 år i Sverige, Aurora 17. Övningen genomfördes i samarbete med flera andra länder: USA, Frankrike, Finland, Norge, Estland och Danmark.

Svenska Freds lyfte kritik mot övningen i flera medier genom intervjuer och debattartiklar. Flera av Svenska Freds lokalföreningar engagerade sig också i protester Svenska Freds ordförande Agnes Hellström sade att

– Det är överväldigande.

Kort sagt är det värre än det som pågår i Syrien. Det finns inga kameror som bevakar, det är omöjligt att fly, 20 miljoner människor är fast och bortglömda, utan mat, utan medicin, utan allt. Svält och kolera är de största problemen. Människorna är offer för blockaden genomförd av regimen och den saudiledda koalitionen, men också för inbördeskrig där de fastnar mellan olika stridande fraktioner. Miljoner människor står inför en långsam död.

Hur ser du på Sveriges roll?

– Det är mycket chockerande att Sverige fortsätter exportera vapen till Saudiarabien i stället för att tydligt fördöma Saudiarabiens agerande.

Hur kom det sig att du började skriva om detta?

– Jag började skriva om kultur och sociala ämnen. Att skriva om politik var mycket riskfyllt. Jag såg hur andra journalister riskerade sina liv, de blev kidnappade och fängslade. Men så kom den arabiska våren och jag blev så överraskad över att det jemenitiska folket reste sig och gick ut på gatorna. Jag hade aldrig föreställt mig en framtid med demokrati.

– När jag såg hur andra unga människor riskerade sina liv insåg jag att det var dags för mig att skriva om politik.

Mina vänner blev nedskjutna, dödade – varför skulle jag vara annorlunda? Först var alla så glada men atmosfären förändrades snabbt. Jag mottog många hot och min familj ville militärövningar som Aurora 17 och ryska Zapad, som pågick samtidigt, ökar spänningarna i närområdet och försvårar arbetet för nedrustning och avspänning. Hon anser att det finns en växande och naiv övertro på att militära medel skapar hållbar fred och säkerhet. Svenska Freds vill i stället se satsningar på diplomati, fredsfrämjande insatser och konfliktförebyggande arbete.

MER BISTÅND TILL ARBETE FÖR FRED Mer biståndspengar ska gå till fredsarbete. Regeringen ökar summan med 50 procent från

5 FOTO: ELMER KAUKO

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 7

att jag skulle sluta skriva, men jag var så envis och arg och det gjorde att jag fortsatte, trots hot och påtryckningar.

Du bor i Sverige och har inte kunnat återvända till Jemen på sex år. Hur är det att skriva om ditt hemland som du inte kan besöka?

– Att skriva om Jemen är smärtsamt. Det är som att ha ett förhållande på långdistans med någon du älskar. Du vill fortsätta förhållandet men vet inte när ni kan träffas.

Vad betyder det att få pris av Svenska Freds?

– Jag är så lycklig över att bli uppmärksammad av en så gammal och prestigefylld organisation. För det mesta arbetar jag väldigt ensam som frilans Jag tror att priset innebär en förändring av Afrah, av mitt liv. Många gånger vill jag bara

ge upp och ha ett lyckligare yrke, för situationen går från dålig till värre. Varje gång jag får ett pris är det som ett tecken från universum om att inte ge upp. Jag är mycket tacksam.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

och med nästa år, från 280 miljoner 2017 till 415 miljoner 2018. Den nya strategin för hållbar fred innebär bland annat förebyggande av väpnad konflikt, och försoning och fredsbyggande. Satsningen finansieras inom ramen för biståndsbudgeten, som växer i och med att bruttonationalinkomsten (BNI) ökar. Den nya strategin är också tänkt

att motverka korruption och straffrihet och minska spridning av små och lätta vapen.

Regeringen avser genomföra strategin 2017–2022.

Svenska Freds välkomnar beslutet. Mer resurser tillförebyggande av väpnad konflikt, försoning och fredsbyggande är något som Svenska Freds verkat för under många års tid.

93

Namn och ålder: Afrah Nasser, 32 Gör på fritiden: Jag älskar simning och karaoke. Jag har en hemsk röst men älskar att stå på scen.

Nytt projekt på gång: Har precis startat ett webbmagasin, Sana Review, där flera andra röster från Jemen ska höras. Till att börja med på arabiska för att den riktar sig till jemeniter, i och utanför Jemen.

länder, en liten ökning, har blivit fredligare sedan förra året enligt Global Peace Index. Sverige var dock inte ett av dem, vilket beror på de ökade spänningarna i rela­ tionerna med Ryssland.

6

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 7

FOTO: RALF SCHLESENER/CONTROL ARMS

Vapen till krig trots ATT Civilsamhället fanns på plats vid möte om vapen­ handelsfördraget för att påminna om syftet: Minska mänskligt lidande.

D

en 10 september går jag upp för knarrande trappor till en konferenslokal 200 meter från FN:s högkvarter i Genève. I rummet sitter kollegor från 30 länder, alla ingår i Control Arms delegation och de är i full färd med att förbereda vårt deltagande på FN:s tredje statspartsmöte för vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT). Vi ska representera civilsamhället och påminna statsparterna och övriga deltagare om syftet med fördraget: att minska mänskligt lidande.

Fördraget, som trädde i kraft i december 2014, är resultatet av ett långt hårt arbete från civilsamhällets sida.

Svenska Freds var, liksom många andra av de närvarande, med i den internationella kampanjen som ledde fram till ATT och förhoppningarna om att fördraget ska göra verklig skillnad har varit stora.

Radhya al-Mutawakel från den jemenitiska organisationen Mwatana for Human Rights jobbar dagligen med att dokumentera de övergrepp som begås mot civila i Jemen.

– Med ett fördrag som ATT skulle vi kunna strypa tillgången till vapen för de länder som begår övergrepp mot civila. Det är ett mäktigt verktyg om det implementeras och används på rätt sätt, säger hon.

Helen Hakena, som driver organisationen Leitana Nehan Women’s Development Agency (LNWDA) på Papa Nya Guinea, minns hur det kändes när fördraget blev verklighet.

Drabbade av vapenhandeln. Nounou Booto Meeti, Radhya al-Mutawakel och Helen Hakenas kommer från krigsdrabbade länder och jobbar för att vapenhandelsfördraget ATT ska följas och göra skillnad.

– Det var overkligt! Det var verkligen en seger och vi trodde att vi äntligen hade ett verktyg för att sätta press på stater att ta ansvar för sin vapenhandel, säger hon.

Frustration Nu, tre år senare, är frustrationen stor. Den årliga rapport som presenterades i samband med konferensen fastställer bland annat att 19 statsparter och tre undertecknande stater har exporterat vapen till Saudiarabien sedan kriget i Jemen bröt ut 2015. Det strider mot artiklar i fördraget som handlar om att inte exportera vapen till länder som kränker mänskliga rättigheter, genomför attacker mot civila eller underminerar fred och säkerhet. Tre av de största exportörerna är Storbritannien, Frankrike och USA, men även Sverige har exporterat vapen till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Radhya al Mutawake tittar uppgivet på mig och säger: – Det är så konstigt, ett land som Sverige, välutvecklat, välutbildat. Jag hade trott att ett land som ert skulle

exportera kunskap, utbildning och teknik – men så säljer ni vapen. Ni har lyckats skapa ett fredligt samhälle med en fungerande rättsstat, varför vill ni inte sprida det? Ni bidrar till krig, är det värt pengarna?

Papua Nya Guinea drabbades av väpnad konflikt 1989, en konflikt som varade i över tio år. Helen Hakenas organisation jobbar aktivt med att få sin regering att ansluta sig till fördraget och menar att ATT kunde ha spelat en viktig roll för fredsarbetet i landet.

– Om ATT hade ratificerats och implementerats i mitt land skulle vapnen som användes i konflikten ha varit märkta, vi hade kunnat samla in dem och skapat trygghet. Så är det inte nu. Vapen fortsätter cirkulera och staten prioriterar militär upprustning framför att investera i försoningsarbete och den samhällsservice som vi så desperat behöver, säger hon.

Helen Hakena förklarar att mål 16 i Agenda 2030, fredliga och inkluderande samhällen, är grunden till all utveckling.

Därför måste korrekt implementering av ATT ses som en förutsättning för att målen

som är kopplade till fattigdom, hunger, hälsa och jämställdhet ska uppnås. Helen Hakena vill att stater ska se ATT som ett steg i att nå målen till år 2030.

Utkräva ansvar Nounou Booto Meeti som jobbar på Center for Peace, Security & Armed Conflict har själv utsatts för väpnat våld i sitt hemland Demokratiska republiken Kongo och har jobbat med fredsfrågor sedan 1997. Hon tycker att mycket av det som diskuterades på konferensen varit bra. Implementering och rapportering är viktigt. Samtidigt uttrycker hon en frustration över att det inte finns system för att utkräva ansvar från stater som ratificerat fördraget men fortfarande inte lever upp till artiklarna.

– Jag förstår att det tar tid att skapa struktur – men världen brinner! Nu måste vi se politisk vilja att agera och förändra. Från ord till handling! säger Nounou Booto Meeti.

KAJSA SÖRMAN Projektledare med ansvar för nedrustningsfrågor på Svenska Freds.

7

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 7

FOGELSTRÖM: FOTOGRAF OCH RÄTTELSE Bernt Lindgren hade tagit bilden på Per Anders Fogelström på sidan 3 i Pax nr 2. Bilden togs 1967 i Per Anders Fogelströms skrivarverkstad på Fjällgatan på Söder i Stockholm, stadsdelen där han bodde stora delar av sitt liv. Den 22 augusti, inte den 21, var det 100 år sedan han föddes.

FEMINISTISK POLITIK GRANSKAD Den 5 juli presenterades rapporten ”Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?”, en granskning gjord av 19 organisationer inom CONCORD Sverige, bland dem Svenska

Hur

FemärinSveisrigties sk utrikespolitik 2017

året beviljat vapenexport till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, trots att de är diktaturer som dessutom utför flygattacker mot Jemen. Det motverkar alla ambitioner med en feministisk utrikespolitik. Reglerna för vapenexporten måste ändras, säger

Svenska Freds ordförande Agnes Hellström.

Några positiva exempel är Sveriges arbete inom FN:s säkerhetsråd, där regeringen lyfter kvinnors erfarenheter från konfliktdrabbade områden och kvinnors roll i fredsprocesser.

2016 i ord, bilder och siffror Freds. Rapporten visar att Sveriges feministiska utrikespolitik på flera områden varit avgörande för kvinnors och flickors rättigheter, och den lyfter fram att den feministiska utrikespolitiken är viktigare än någonsin. Men rapporten visar också att regeringens agerande på två områden direkt motverkar den feministiska utrikespolitiken: migration och vapenexport.

– Ett tydligt exempel är att Sverige under det senaste

2016 gav Svenska Freds ut en bok om den svenska vapenexporten, arbetade tillsammans med civilsamhället i Ukraina med det långsiktiga målet att bygga hållbar fred, valde en ny ordförande och åkte till New York för att se till att FN fattade beslut om att förbjuda kärnvapen. Svenska Freds årsberättelse för 2016 berättar med reportage, notiser, bilder och siffror vad som hände förra året och den finns på svenskafreds.se.

SVENSKA FREDS ÅRSBERÄTTELSE

2016

1

Internationella fredsdagen uppmärksammades med Walk for peace Den 21 september uppmärksammades den internationella fredsdagen över hela världen. Svenska Freds var medarrangör till Walk for Peace i Stockholm tillsammans med Women´s March. Kajsa Sörman från Svenska Freds talade på manifestationen. Hon berättade om alla fredsaktivister hon träffade i Genève på mötet om vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty. De vittnade om hur vapen och våld drabbat dem och fortfarande drabbar människor i deras städer, i deras kvarter, varje dag, året runt.

– I dag är den internationella fredsdagen.

Den instiftades av FN

1981 som en uppmaning till ett 24 timmars långt eldupphör och för ett stopp för allt våld över hela världen.

Jag tänker på alla som går och lägger sig i rädsla i natt. Vi

är under samma himmel och tillsammans protesterar vi mot att våld används som maktmedel och metod för konflikthantering.

Våld och väpnad konflikt leder till svält

och fattigdom och det motverkar all form av utveckling – förutom utveckling av krigsindustrin som blomstrar av människors rädsla, sade Kajsa Sörman bland annat i sitt tal.

POSTTIDNING B Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4 112 36 Stockholm

FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN

KRÖNIKAN: Globalt Aurora borde öva på fred, inte krig

D

imman sammanpressad i dalgången. Narsarsuaq där under. Planet cirkulerar en timme över glaciären som sägs motsvara vägen mellan Köpenhamn och Kapstaden. Folk vill bygga, men det fattas pengar till material, löner, fattas pengar till frakter, det fattas pangar till ja allt. Säger damen som sitter bredvid mig medan kaptenen försöker landa. Det går inte.

I stället flyger vi norröver.

I Kangerlussuak skiner solen.

Så hamnar vi på ett annat äventyr än det tänkta. Vi hamnar i bussen som tar oss till Russelglaciären. Jaktfalken flyger lågt efter byte.

Floden drar med sig lera från glaciären. Vattnet är märkvärdigt vitt. Myskoxarna betar i sluttningen och berättelsen om amerikanarna lever. Amerikanarna byggde flygplatsen.

Byggde vägen. Till höger ligger fältet där handgranaterna testades. Till vänster berget som användes när mottagningen på flygplatsen kajkade.

Amerikanarna, amerikanarna.

Såklart andra världskriget. När Tyskland ockuperar Danmark ber Grönland USA om hjälp. Roosevelt meddelar att Grönland nu ligger under amerikanskt intresseområde. ”Lend-Lease – act” innebär att amerikanskt krigsmaterial kan användas fritt i Europa.

Flyg, vapen, skepp. Snabbt står landningsbanan i Narsarsuaq klar. Och sedan den i Kangerlussuaq och sedan i ännu fler kuststäder.

Arvet efter amerikanarna vittnar. Det finns obegränsat med pengar till krig och krigsövningar. Till bomber,

baser, fältsjukhus, till fort, militärkläder, gasmasker, radar, skjutbanor, fartyg, helikoptrar. Till militära frakter och groggar.

På Grönland finns det få träd (noll virke). Det går inte att odla (bara gräs till fåren).

Det är under noll grader mer än halva året (svårt laga trasiga avlopp). Ett vitkålshuvud kostar 55 kr. Det fattas pengar till allt, ja så sa hon, damen bredvid mig.

Amerikanarna lämnar Grönland 1958. Säljer då flygplatsen i Kangerlussuak för en dollar till grönländarna.

Så himla hyvens. Om det inte varit för de 200 ton fast avfall, 20 000 liter kemiskt avfall, de 24 miljoner liter biologiskt avfall som lämnades kvar i den grönländska permafrosten.

Som nu tinar, som det nu, 2017, inte finns varken pengar eller solidaritet att ta hand om.

Hur är det möjligt, att vi århundrade efter århund-

rade envetet ensidigt övar oss på krig i stället för på fred?

Varför inte bjuda in till ett globalt Aurora, där samtliga stridskrafter, myndigheter, länder övar sig på att tala civiliserat med varandra. På att uppträda anständigt och sluta hota med att angripa varandras mark och luftrum.

Ser framför mig att kvinnor involveras, och hur land efter land utbildas i FN:s resolution 1325 som uttrycker oro över civilbefolkningen, det vill säga kvinnor och barn - det stora flertalet – som i tilltagande utsträckning är måltavlor för dåraktiga kombattanter. Ser framför mig konfliktförebyggande övningar från förskola till parlament och ett internationellt diplomatiskt hantverk som leder fram till avtal om fred och säkerhet. Säg inte att det inte går. Klart det går. Det handlar om inställning, det handlar om politik.

SUSANNA ALAKOSKI Författare

GE DINA OGILTIGA SEDLAR NYTT LIV och investera dem i vårt arbete för fred

Vi fortsätter samla in ogiltiga sedlar! Skicka eller lämna in dem till oss så löser vi in dem hos Riksbanken och kan därefter använda pengarna i vårt fredsarbete. 20-kronors, 50-kronors och 1000-kronorssedlarna blev ogiltiga hösten 2016. Från den 30 juni i år är också 100-lappen och 500-lappen ogiltiga.

Pengarna tar Riksbanken emot och sätter in på vårt 90-konto och vi får mer resurser till vårt fredsarbete.

Skicka dina sedlar i ett kuvert till:

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4 112 36 Stockholm