Pax nr 4 2016

F R E D ST I D N I N G E N

NR 4 | 2016

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

Avväpning i praktiken

Med vinkelkap och skärbrännare gjorde deltagarna på FBA:s kurs i DDR (Disarmament, Demobilization, Reintegration) AK 5:or obrukbara.

Fredsarbetare från hela världen fick klyva vapen på DDR-kurs.

2 sida

Krånglig fråga ska bli mer begriplig, är tanken med boken.

– Det var ett nöje. Jag kän­ de att jag på något sätt bidrog till fred, beskrev Roman Koval från Svenska Freds samarbets­ partner i Ukraina, Institute for Peace and Common Ground I höstas höll den svenska myndigheten Folke Bernadot­ teakademin kurs i avväpning,

demobilisering och återan­ passning (DDR) i Sverige.

Svenska Freds har drivit ett DDR-projekt i Ukraina med medverkan av experter från FBA. Stefan Åström, en av dem, menar att även ett litet projekt som det i Ukraina har betydelse och att det går att

NY BOK REDER UT SVENSK VAPENEXPORT

HISTORISKT BESLUT I FN OM KÄRNVAPEN

6 sida

Linda Åkerström, nedrustnings­ ansvarig på Svenska Freds, har skrivit boken hon själv önskade fanns. Svenska Freds nya bok tar ett helhetsgrepp och reder ut hur det krångliga regelverket fungerar och berättar bland annat om historien, marknads­ föringen och om vilka vapen som exporteras och vart.

4 sida

Nästa år ska FN inleda förhand­ lingar om att förbjuda kärnva­ pen. Det beslutade en majoritet av världens länder på FN:s första utskott i oktober. Civil­ samhällets arbete har haft stor betydelse. Karin Wall Härdfeldt från Svenska Freds var i New York för att bland annat se till att Sverige röstade ja.

börja arbeta med DDR även innan det finns ett fredsavtal.

Han arbetar sedan flera år med DDR i Colombia.

Laura Catalina Guiterrez Campos från Colombia tror att en av de största utmaningarna är återintegrering av de före detta Farc-kombattanterna.

TRÖTTNADE PÅ SNÄV DEBATT OM SÄKERHET

5 sida

Robert Egnell på Försvarshög­ skolan blev irriterad på att den säkerhetspolitiska debatten bara handlade om försvarspolitik.

Därför startade han nätmagasi­ net Mänsklig säkerhet. Med ett bredare perspektiv får man helt andra svar än de militära på vad som behöver göras i till exempel Syrien, menar han.

2

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 6

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

Vapen klyvs i bitar på kurs i avväpning Med både rädsla och glädje förstör Laura Catalina Guiterrez Campos från Colombia för första gången ett vapen. Hon deltar när FBA håller utbildning i DDR för människor från hela världen.

– Jag var rädd. Det var förs­ ta gången jag höll ett vapen i min hand, så det var läskigt.

Men på samma gång var det givande, för jag tänkte på mitt folk och den fredsprocess som vi går igenom nu, på alla va­ pen som ska förstöras, vapen som har orsakat så mycket problem och sorg i mitt land.

Jag tänkte på det och jag var lycklig; detta kommer att hända, om allt går väl, berät­ tar Laura Catalina Guiterrez Campos efteråt.

Den svenska myndigheten för fred, säkerhet och utveck­ ling, Folke Bernadotteakade­ min, är en av de världsledande experterna på DDR, (Disar­ mament, Demobilization, Reintegration), det vill säga avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter. Några av FBA:s experter har deltagit på workshops och bidragit med expertis i Svenska Freds DDRprojekt i Ukraina.

Roman Koval från Svenska Freds samarbetspartner i

Laura Catalina Guiterrez Campos är glad över att få arbeta med fredsprocessen i Colombia. Vapenförstörandet på Livgardet gav henne en konkret insikt om vad som ska hända i hennes hemland.

Ukraina, Institute for Peace and Common Ground (IPCG), var en av deltagarna när FBA i september/oktober höll en kurs i DDR i Stockholm. En dag åkte deltagarna ut till Försvarets förband Livgardet i Kungsängen utanför Stock­ holm för att få känna på en viktig del i avväpningen, för­ störandet av vapen. Med såg, skärbrännare och vinkelkap delades AK5:or, redan avsedda att kasseras, i tre delar så att de aldrig mer skulle kunna användas som vapen.

”Omvandlande”

– Det var ett nöje. Jag kände att jag på något sätt bi­ drog till fred, beskrev Roman Koval.

– Som före detta militär kändes det konstigt, eftersom vi fått lära oss att respektera och ta hand om våra vapen. Så det var omvandlande.

Tanken med att låta kurs­ deltagarna förstöra vapen

är dels att de ska få konkret kunskap om hur ett vapen görs obrukbart inom en DDRprocess, dels att övervinna det obehag som många känner inför att ta i ett vapen. Det ska ge fredsarbetarna mer självförtroende att diskutera dessa frågor med exempelvis militärpersonal.

Egentligen börjar DDRarbetet inte förrän det finns ett fredsavtal. Men förbere­ delserna börjar ofta många år innan. I Ukraina finns inget fredsavtal, bara ett eldupphör som inte fungerar särskilt bra.

I Colombia har processen kommit betydligt längre. Även om colombianerna röstade nej till fredsavtalet i folkomröst­ ningen finns förhoppningar om att ha ett fredsavtal på plats inom en inte alltför lång framtid, och under tiden fortsätter arbetet med bland annat DDR. Stefan Åström på FBA har varit med Svenska Freds i

Ukraina. När Pax talar med honom är han i Colombia för att arbeta med bland annat DDR. FBA har i flera år stöttat fredsprocessen i Colombia.

DDR är en del av fredsav­ talet, som blev klart i augusti.

Farc ingick ett eldupphör­ avtal i augusti, när fredsav­ talet förhandlats fram. Efter folkomröstningen gjordes vad Stefan Åström beskriver som en brandkårsutryckning då parterna åkte tillbaka till Kuba och lyckades förhandla fram ett nytt eldupphöravtal som gäller till sista december.

– Förhoppningen är att det ska finnas ett nytt fredsavtal på plats den 31 december.

Man har inte börjat lämna in vapnen ännu. Det kommer inte att ske förrän det finns ett ratificerat fredsavtal och en amnestilag för dem som inte begått brott mot mänsklighe­ ten, berättar Stefan Åström.

Besvikelse

Han beskriver att det finns en väldig besvikelse hos den del av befolkningen som röstade ja till fredsavtalet.

– Samtidigt finns det en ökad förståelse för att man inte kan lämna halva befolk­ ningen utanför ett fredsavtal, man måste lyssna på motstån­ darsidan. Det har förts relativt konstruktiva samtal där det hamrats fram 400 punkter för att se hur man kan nå fram till ett nytt avtal med Farc där det tas tillräcklig hänsyn till både nejsidan och Farcs krav.

Det finns vissa punkter som är känsliga, berättar Stefan Åström.

De känsliga punkterna handlar om återanpassnings­ delen. Det finns ett tidigare återanpassningsprogram som användes i samband med av­

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.se Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm Tryckeri: Lasertryck, Danmark

www.svenskafreds.se

3 FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 6

En av grupperna på FBA:s kurs instrueras hur de ska förstöra AK 5:orna, som ett led i utbildningen i avväpning, demobilisering och återanpassning (DDR, Disarmament, Demobilization, Reintegration).

väpningen av paramilitären 2006. Farc vill inte ansluta sig till det eftersom man anser att det användes för att locka de­ sertörer från Farc och få dem att lämna information.

– Farc uppfattar detta som en del av krigföringen. En stor del av vårt jobb är att modi­ fiera programmet och göra det mer aptitligt. Det är sådana saker vi nu talar om, berättar Stefan Åström.

– DDR är inte ett instru­ ment som man skapar fred med, utan det är ett resultat av en politisk process. Vid något tillfälle känner de stridande parterna att ”nu har vi tillräckligt förtroende, tillräckliga garantier, nu kan vi lämna in våra vapen”. Men om de inte känner det, då blir det ingen avväpning. Alla parter måste vara involverade och folkomröstningen visar ju att avtalet inte var tillräckligt för­ ankrat, säger Stefan Åström.

Tillbaka till Livgardet och Laura Catalina Guiter­ rez Campos från Colombian Agency for Reintegration. Hon känner sig hoppfull och hon är glad att hon får arbeta med DDR och med fredsprocessen.

De största hindren är åter­

anpassningen, menar hon.

– Farc ska bli ett politiskt parti och lämna in sina vapen.

Så jag tror att återintegrering och försoning är de största utmaningarna. Ex-kombattan­ terna är stigmatiserade, jag vet inte hur vi ska hantera återin­ tegreringen i samhället för de är inte alltid så accepterade. Övergångsrättvisan kommer också att bli en svår fråga, ef­ tersom det är meningen att de ska få amnesti. Det kommer att bli svårt att acceptera.

Projekt spelar roll

Svenska Freds projekt är litet och avslutas under året. Men även ett sådant litet projekt har betydelse, menar Stefan Åström.

– Det handlar om kun­ skapsöverföring, ungefär som att navigera i skärgården – det finns många blindskär. Det handlar många gånger om att prata med dem som gene­ rerar våld. Det är en peda­ gogisk uppgift, men någon måste göra det och ge dem en möjlighet att ta sig ur våldet annars tar det aldrig slut, säger han.

I Ukraina har Svenska Freds fått börja jobba med en

part. Det handlar främst om återintegrering in i det ukrain­ ska samhället av kombattanter som kommer tillbaka från kriget. I det här läget finns möjligheter att förbereda sam­ hället, myndigheter och inter­ nationella organisationer och höja deras kompe­ tens om vad DDR är.

– Man kan göra mycket även utan ett fredsavtal.

Roman Koval Nu har vi gjort ganska små saker. Man kan börja med en specifik fråga, till exempel: Här finns före detta kombattanter. Vilken typ av problem skapar detta? De som jobbar med veteranerna kanske inte är medvetna om att det de gör är en del av DDR. Då är det bra med en extern aktör som kan gå in och visa hur konfliktlösning och fredsbyggande går till.

Roman Koval, Svenska Freds samarbetspartner, och hans organisation IPCG pas­

sar in på den beskrivningen.

IPCG arbetar bland annat med samhällsbaserad säkerhet och organiserar dialoger med ex-kombattanter som kommit tillbaka från kriget.

– Vi vill lära oss hur vi kan göra det bättre. Vi har många utmaningar, och nu har vi lärt oss hur vi kan hantera dem, säger Roman Koval.

Bredvid de gula säckarna med obrukbara vapendelar förklarar Roman Koval att han redan börjat planera vilka lärdomar han kan ta med sig hem till Ukraina och använda i praktiken.

– Det finns många mål att uppnå i Ukraina. Vi är inte där än, eftersom vi inte har något fredsavtal, men vi hoppas att fred ligger framför oss. Vi kan inte ha krig för alltid så vi bör studera DDR-processen. Förr eller senare har vi fred. Helst förr.

– Vi letar aldrig efter svårigheter, vi söker alltid efter möjligheterna. Annars riskerar man att bli fast med problemen, men om man söker möjligheterna kan man uppnå något, säger Roman Koval.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

4

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 6

FOTO: ICAN

Historiskt beslut i FN Nästa år ska FN förhandla om ett kärnvapenförbud.

Civilsamhällets arbete har bidragit till att en majoritet av världens stater fattade det historiska beslutet i New York den 27 oktober.

S

venska Freds general­ sekreterare Karin Wall Härdfeldt fanns på plats i New York när första utskottet diskuterade om förhandlingar om kärnvapenförbud ska inle­ das.

– Det kändes stort att vi kommit så här långt, att det finns ett internationellt mo­ mentum för att faktiskt för­ bjuda kärnvapen, säger Karin Wall Härdfeldt.

Under flera år har civil­ samhället genom kampanjen ICAN (International Cam­ paign to Abolish Nuclear Wea­ pons), där Svenska Freds också är medlem, tillsammans med flera stater fokuserat på att lyf­ ta de humanitära konsekven­ serna av kärnvapen som det grundläggande argumentet för nedrustning. Under året har den öppna arbetsgruppen om kärnvapennedrustning (Open Ended Working Group) sam­ manträtt och på det sista mö­ tet gav majoriteten av världens stater sitt stöd till att förhand­ lingar om ett kärnvapenförbud skulle starta under 2017.

Beslutet skulle fattas på FN:s första utskott, som be­ handlar nedrustning och in­ ternationell säkerhet. När det inleddes i oktober hade Sve­ rige fortfarande inte gett sitt stöd till att inleda förhandling­ ar om att förbjuda kärnvapen.

Kampen mot kärnvapen har en lång historia i Svenska Freds, och flera lokalfören­ ingar och medlemmar är fort­

Organisationer från det civila samhället samlades i New York under FN:s första utskott.

farande engagerade i frågan.

Karin Wall Härdfeldt åkte till New York för att både bevaka och påverka.

– Det är alltid viktigt att vi som representanter för civil­ samhället finns på plats och bevakar vad som händer och vad som sägs. Vi får dels sitta med och lyssna när alla länder håller sina anföranden, dels är det väldigt fritt för det civila samhället att tala med olika länders delegationer för att på­ verka och stötta med vår kun­ skap och våra erfarenheter.

Och det är naturligtvis också viktigt för oss som förening att kunna kommunicera till allmänheten, våra medlemmar och andra intresserade vad som händer i våra frågor.

Den 18 oktober meddelade utrikesminister Margot Wall­ ström att Sverige skulle rösta ja.

– Det var verkligen glädjan­ de – och på tiden, kommente­ rar Karin Wall Härdfeldt.

– Det är viktigt att alla kärn­ vapenfria stater som kan stötta processen gör det. Jag har sett hur kärnvapenstater aktivt motarbetar processen och sät­ ter press på de kärnvapenfria staterna.

Hon berättar att de störs­ ta intrycken från New York handlar om hur kärnvapensta­ terna betedde sig – och om det

civila samhällets möjligheter att vara med och påverka.

– Kärnvapenstaterna gjorde sitt yttersta för att undermi­ nera hela processen. I sina anföranden förlöjligade de öppet andra staters perspek­ tiv på fred och säkerhet och anklagade dem för att riskera världsordningen.

– Det andra stora intrycket är hur stor möjlighet represen­ tanter för det civila samhället har att tala med dele­ gationer under mö­ tena i för­ sta utskot­ tet.

Alla jobbar för att påverka Karin Wall Härdhela värl­ feldt. dens dip­ lomater, inte bara från sitt eget land. Organisationerna inom Ican arbetar oerhört struktu­ rerat och effektivt i det gemen­ samma påverkansarbetet för att nå ut till så många länders delegationer som möjligt. Även om kärnvapenstaterna röstade nej till beslutet i första utskottet har det betydelse.

– Att inleda förhandlingar är ett stort steg bara det. Vi har ju sett tidigare att förbud har fått effekt även för de länder

som inte är med. Ett förbud kan utvecklas även utanför kärnvapenstaterna, det skulle ha stor betydelse för att sätta en ny internationell norm. Det är klart att det är lång väg kvar, men historien visar att det går.

Svenska Freds har tidigare varit delaktiga i att kluster­ vapen och minor förbjudits, förbud som påverkat även de länder som inte skrev under förbudet.

– Det civila samhället har spelat en avgörande roll till­ sammans med kärnvapenfria stater i att driva på processen.

Det hade aldrig varit möjligt utan det civila samhället att omdefiniera debatten och lyfta fram de humanitära konse­ kvenserna som argument för att få till stånd ett förbud, sä­ ger Karin Wall Härdfeldt.

De överlevande efter kärn­ vapenbombningarna av Hiro­ shima och Nagasaki i Japan 1945, vilka samlas i Hibaku­ sha-rörelsen, satte som mål att kärnvapen skulle förbjudas under deras livstid. Det finns inte så många överlevande kvar, och de har nu fått revide­ ra sitt mål till att det under de­ ras livstid ska göras en plan för när kärnvapen ska avskaffas.

FN-beslutet har ökat chansen för att det målet ska bli verk­ lighet.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

HALLÅ DÄR:

Robert Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, startade 2015 nätmagasinet Mänsklig säkerhet, där forskare och debattörer skriver om olika aspekter på säkerhetsfrågor. Magasinet drivs ideellt av Robert Egnell och hans medredaktörer.

Varför startade du Mänsklig säkerhet?

– Den främsta anledningen är att jag blev väldigt irriterad över den snäva säkerhetspo­ litiska debatten för några år sedan när allting handlade om ubåtsjakt, stridsvagnar på Got­ land och försvarspolitik. Då kände jag att vi måste bredda debatten till att handla om så mycket mer än försvarsförmå­ ga, som till exempel klimatsä­ kerhet, extrem fattigdom och sexuellt våld.

Hur skulle du sammanfatta begreppet mänsklig säkerhet?

– I dess enklaste beskriv­ ning handlar det om att flytta perspektivet från staten och militära hot till individen.

Vad betyder säkerhet på individnivå, vad är det som verkligen hotar oss, hur kan man hantera de hoten? Då blir perspektivet så mycket bredare. Det finns många problem som dödar oss i mycket större omfattning än krig och konflikter gör, och då måste också verktygslådan

VAPENEXPORT TILL LÄNDER I KONFLIKT Nära en femtedel av den svenska vapenexporten, 18 procent, gick 2015 till länder som befann sig väpnad kon­ flikt. Det visar statistik som Svenska Freds tagit fram i samarbete med Uppsala uni­ versitets konfliktdataprogram, UCDP. De senaste fem åren har i snitt drygt en tredjedel (34,4 procent) av exporten, räknat i värde, gått till denna kategori länder. Ännu större blir andelen om man också räknar med länder som deltar som part i

med instrument för att lösa utmaningarna breddas.

Hur ser du på kriget i Syrien med det perspektivet?

– Frågan är hur situatio­ nen ser ut för människorna i Syrien, vilka säkerhetsutma­ ningar de står inför. Vi tende­ rar att göra den analysen åt människor, och då hamnar vi ofta i slutsatsen att vi antingen måste besegra ena sidan eller få till ett fredsfördrag mellan de krigande aktörerna. Men om vi frågar människorna handlar det ofta om annat. Det kan vara deras humanitära situation men oftast är det kopplat till utbildning och barnens framtid. Då finns det väldigt mycket man kan göra för mänsklig säkerhet även under brinnande konflikt.

Vilka slutsatser kan man dra av detta?

– Väldigt många av de utmaningar som människor talar om på marken ur ett individperspektiv, det kan handla om möjligheter att ska­ pa en bättre framtid eller om politiskt förtryck, fångar ofta upp konfliktens grundorsaker.

Och då är det utifrån de per­ spektiven som man kan börja bygga fred. Man ska inte tro att den militära insatsen löser problemet, att när vi besegrat IS eller har ett fredsfördrag, då har vi klarat av det här.

Hur tänker du kring militära lösningar?

– För att vi ska kunna arbeta med fredsbyggande i Syrien måste vi få ett slut på konflikten, och då är det en risk att militära medel är en väpnad konflikt. Andelen av den svenska vapenexporten som går till länder som deltar som part i väpnade konflikter har ökat kraftigt, från 4 till 85 procent åren 2000-2015. De senaste fem åren har i snitt 85,2 procent av exporten gått till mottagarländer som deltar som part i väpnad konflikt.

I denna kategori innefattas, utöver de länder som själva har väpnad konflikt, också länder som deltar i militära insatser på ett sätt att de är part i konflikten. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten räknas 2015 till exempel till denna kategori på grund av sin delaktighet i attackerna i Jemen. Men här finns även länder som deltar i fredsfram­ tvingande Natoinsatser.

5 FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 6

del av lösningen. Men det vi ofta glömmer är det är en liten del i en mycket större och omfattande process. Då blir det kortsiktigt och då får det militära instrumentet negativa konsekvenser för den freds­ byggande förmågan framöver.

Vad mer kan omvärlden göra nu?

– Det finns otroligt mycket vi kan göra förebyggande i regionen så att elden inte sprider sig.

Kan du utveckla det?

– Det är flera stormakts­ aktörer och politiska aktörer som snarare än att stävja kon­ flikterna faktiskt göder dem.

Man kanske inte kan stoppa striden inifrån men jobba med att den kvävs utifrån och inte sprider sig. Så dels kan man jobba fredsbevarande och fredsbyggande i grannlän­ derna, men dels också hantera kriget i Syrien och Irak genom att stoppa tillförseln av pengar och vapen.

FREDSFONDSBIDRAG FÖR FREDSLÅT Karin Yaro, 14 år, fick bidrag från Börje Anderssons Freds­ fond, som delar ut pengar vart fjärde år. Karin Yaro har de senaste åren varit med och ar­

12

Namn och ålder: Robert Egnell, 41 år.

Familj: Fru och tre pojkar 6, 8 och 10 år.

Särskilt engagerad av: Fred och säkerhet.

Fritid: Sjunger, baryton, solouppträdanden då och då, tidigare också kör. Hade en operadröm en gång i tiden. Har en självbild som idrottsman från ungdomen, gillar att spela tennis och åka längdskidor.

Bakgrund: Freds- och konfliktforskare, har verkat i många olika länder som Storbritannien, Tanzania och USA . Professor vid Försvarshögskolan, senior fellow vid Georgetown University i Washington där han bland annat arbetar för Georgetown Institute for Women, Peace and Security.

rangerat den lokala festivalen This is Alby. Förra året skrev hon också en fredslåt som heter ”Vi är samma” där hon tar ställning mot våld och krig.

Hon betonar att alla är lika mycket värda och uppmanar alla att sprida kärlek. Hon tar också upp Sveriges delaktighet i krigen genom vapenexport: ”... dom går bakom våran rygg, dom skickar vapen i smyg …”.

punkter för hållbar säkerhet.

Svenska Freds och dess samarbetspartners i Ukraina har tagit fram rekommendationer för avväpning, demobilisering och återanpassning.

6

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 6

Så funkar vapenexport vapenexport. Men de används ofta i debatten som argument för svensk vapenexport. Både den förra statsministern Fredrik Reinfeldt och nuvarande Stefan Löfven har anfört jobbfrågan som en viktig anledning till att de stödjer svensk vapenexport.

Linda Åkerström har skrivit boken som hon önskade fanns: en grundkurs i svensk vapenexportpolitik.

Helhetsgrepp I slutet av november kom den från tryckeriet. Boken tar ett helhetsgrepp. Allt från den svenska vapenexportens histo­ ria, det krångliga regelverket, vilken krigsmateriel som expor­ teras och vart, hur marknads­ föringen går till och varför den svenska staten är så inblandad, till de senaste skandalerna finns med.

Svenska Freds nya bok kom­ mer samtidigt som regeringen ska ta fram ett nytt regelverk för vapenexporten, något som Svenska Freds vill ha både mer debatt och mer kunskap om.

Inte minst för att motverka att regelverket fortsätter att vara

Svenska Freds nya bok tar ett helhetsgrepp om den svenska vapenexporten, från historien till de senaste skandalerna.

FOTO: MIKI ANAGRIUS

– Jag har tänkt att den kan vara som en kökspall som man ska kunna ta fram för att nå högre upp i skåpen. Jag hop­ pas att boken ska kunna spara människor tid, göra det lättare för människor som inte är så insatta att delta i debatten. Det kan kännas skräckinjagande att gräva i frågan om vapenex­ porten, jag hoppas på fler och bättre uppsatser och bättre journalistik. Ambitionen är att bidra till det.

Vapenexporten hamnar ofta i medier och blir känd för allmän­ heten när det handlar om olika skandaler. Linda Åkerström hoppas att boken ska kunna ge en förklaring till hur skanda­ lerna kunnat uppstå.

I ett och ett halvt år har Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, gjort research för och skrivit på boken ”Den svenska vapenexporten” som svarar på de frågor som Svenska Freds ofta får från journalister, aktivis­ ter och allmänheten.

Lite kunskap

Linda Åkerström blev överraskad av hur svårt det var att förstå hur vapenexporten funkar, trots att hon jobbar med frågan sedan flera år. fullt med kryphål.Trots att Lin­ da Åkerström arbetar dagligen med vapenexport på Svenska Freds sedan flera år blev hon ändå överraskad av hur svårt det är att förstå hur det funkar.

– Jag tror att det beror på att det är värderingar som krockar, en olöst kompromiss. Å ena sidan handlar det om ekonomi, försvars- och säkerhetspolitik, å andra sidan om strävan efter att stödja mänskliga rättigheter, fred, kvinnors rättigheter och fattigdomsbekämpning.

Regelverket är komplicerat.

Trots att Linda Åkerström kän­ ner till att det finns många kryp­ hål som gör vapenexport möjlig till länder som enligt riktlin­ jerna inte bör få köpa svenska vapen blev det under arbetet med boken ännu tydligare exakt hur många kryphål det finns. Ett

exempel är hur många länder som är klassade som etablerade samarbetsländer, vilket är tungt vägande skäl för att bevilja vapenexport.

Det saknas också forskning på många områden, till exempel om hur exportstödet ser ut och vad det kostar och vad Sverige får ut av att satsa så mycket skattemedel på vapenindustrin.

I boken går Linda Åkerström igenom varför och hur den svenska staten på olika sätt stöt­ tar vapenexporten. Det handlar bland annat om marknadsfö­ ringsresor med regeringsfö­ reträdare och kungahus, lån till köparländer och statliga ekonomiska garantier till vapen­ företagen.

Näringspolitiska skäl ska inte enligt regelverket tas med i be­ dömningen när beslut fattas om

I boken visar Linda Åkerström hur näringspolitiska skäl ibland ändå tas med i bedömningarna, och hur de används för att mo­ tivera exportstöd.Hon försöker i boken ta reda på hur mycket jobb och intäkter till Sverige det handlar om, något det finns mycket lite skrivet eller forskat om.

Exporten av krigsmateriel står för omkring en procent av den totala svenska varuexpor­ ten. År 2015 arbetade ungefär 12 800 personer med krigsma­ teriel, vilket motsvarar knappt 0,3 procent av de sysselsatta i Sverige.

I perioder har siffror som 100 000 sysselsatta lyfts fram.

De har sitt ursprung i tidigare information från branschor­ ganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, Soff. Den togs fram med räknetal från bilin­ dustrin där underleverantörer i många led räknades in. Soff använder inte siffran sedan 2010 eftersom den enligt organisatio­ nen inte kan ”härledas i bevis på ett rimligt sätt”, skriver Linda Åkerström i boken.

Det är ingen hemlighet var Svenska Freds och författaren Linda Åkerström står när det gäller den svenska vapenex­ porten, och det framgår också i inledning och avslutning av boken. Men strävan med boken är att den ska vara saklig, visa alla aspekter och låta många perspektiv få rum. Det är ingen argumenterande bok. Boken är till för alla som vill förstå den svenska vapenexporten, oavsett vad man tycker om den, fram­ håller hon.

– Att förstå varför vapen exporteras, varför besluten fat­ tas, är helt nödvändigt om man ska förändra det. Annars går man bara omkring och är arg.

Det finns ingen motsättning i att förstå och att vilja förändra.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 6

Agnes Hellström sade till KRITISERAD SVT att näringsministerns be­ sök sänder ut helt fel signaler.

RESA TILL MILITÄR OFTA SAUDIARABIEN BRA PÅ ATT Sveriges statsminister Stefan Löfven åkte i oktober på en ANPASSA SIG resa till Saudiarabien, bland annat i sällskap med Saabs ordförande Marcus Wal­ lenberg. Resan fick kritik från flera håll på grund av Saudiarabiens grova brott mot mänskliga rättigheter och krigföring i Jemen.

– Jag reagerade starkt på att Marcus Wallenberg är med statsministern. Det finns en tydlig koppling till vapenex­ porten och nya vapenaffärer, sade Agnes Hellström, ordfö­ rande för Svenska Freds.

Några veckor senare åkte näringsminister Mikael Damberg med en närings­ livsdelegation, inkusive Saab, till Filippinerna där Sverige återöppnade sin ambassad och Saab öppnade kontor med ett uttalat syfte att bland annat marknadsföra Jas Gripen i lan­ det. Även denna resa fick kritik med anledning av den nya presidenten Dutertes politik.

Boken ”Busines­ smen in Arms: How the Military and Other Armed Groups Profit in the MENAregion” är en antologi som visar hur militära organisationer och väpnade grupper i MENAregionen (Mellanöstern och Nordafrika) på olika sätt har visat en oerhörd förmåga att anpassa sig till både snabba omställningar, som utveck­ lingen kring det som kallas den arabiska våren, och lång­ samma sociala, ekonomiska och politiska förändringar.

Det är tydligast i Egypten där militären använde sitt

inflytande för att cementera sin politiska och ekonomiska makt efter den arabiska våren.

I Pakistan har militären ge­ nom sin ekonomiska verksam­ het och sina investeringar gjort sig allt mindre bero­ ende av statskassan. I Turkiet kontrollerar militären landets största förvaltnings- och fond­ bolag och utövar inflytande över landets arbetsmarknads­ politik. Jordaniens militär har utvecklat nära samar­ beten med internationella vapenföretag och landet är en viktig knutpunkt och aktör för vapenhandeln i regionen.

I Syrien, Libyen och Jemen visar boken hur personliga nätverk och sociala relationer spelar en avgörande roll för militärens och beväpnade gruppers inflytande i landet.

Boken lyfter också hur de finansierar sig själva med både kriminallitet, smuggling och direkt stöd från världens stormakter och hur det i sin tur kan leda interna konflikter som i sin tur påverkar stablite­ ten i landet.

Otydliga gränser mellan olika typer av väpnade organi­ sationer gör MENA-regionen till ett område där legal och

illegal verksamhet kopplat till militären och andra väpnade grupper ofta smälter samman.

Särskilt när det kommer till vapenhandel både på interna­ tionell och regional nivå.

FREDRIK EKLUND

NYA REGLER KRÄVS FÖR AP-FONDER

De statliga AP-fonderna styrs av ett omodernt och otillräck­ ligt regelverk, menar repre­ sentanter från 19 organisatio­ ner, bland dem Svenska Freds, i en gemensam debattartikel.

Förslaget till nytt regelverk för AP-fonderna har legat på is i snart ett år. Det är hög tid att regeringen plockar upp delar av förslaget igen, skriver organisationerna. De pekar på flera exempel där AP-fon­ derna investerar i bolag som bidrar till eller direkt orsakar kränkningar av mänskliga rät­ tigheter, miljöförstöring och klimatförändringar. Första till Fjärde AP-fondens innehav i bolag med starka kopplingar till kärnvapentillverkning har dubblerats de senaste tio åren.

Svenska Freds samlar in en selma för fred Från och med i somras måste den som hittar en gammal ”Selma” eller ”Jenny Lindare” (de gamla tjugorna respektive 50-lapparna) betala 100 kronor för att få sedlarna inlösta hos Riksbanken. Ingen god affär om det handlar om småsummor.

Därför startade Svenska Freds kampanjen ”En Selma för fred” för att ge pengarna nytt liv i fredsarbetet.

Kampanjen började på Facebook och hemsidan och har blivit omskriven i lokaltidningarna på Kungsholmen i Stockholm, där kansliet ligger.

Sedlar har sedan dess skickats in i brev och lämnats in direkt. Tusentals kronor har samlats in sedan kampanjen startade. Svenska Freds tar emot alla utgångna sedlar, även äldre, och fortsätter att samla in gamla pengar framöver. Inkomsterna från de utgångna sedlarna kommer att användas i Svenska Freds arbete för fred.

7

POSTTIDNING B Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4 112 36 Stockholm

KRÖNIKAN: Samhörighet ger kraft att kämpa vidare

O

nsdagen den åttonde november vaknade jag i kaos. Under natten hade mer än tjugo centimeter snö fallit över Stockholm.

Under natten hade Donald Trump blivit vald till USA:s nya president.

Impulsen var att lägga mig platt på golvet. Men livet måste fortsätta, vardagen följa sina invanda spår. Med min sjuåring i handen och min treåring i pulkan påbörjade jag därför den långa färden mot skolan, i vinande snö på oplogade trottoarer.

Snöflingorna som landade

i mitt ansikte blandades med tårar som föll mot marken.

Mina barn var också ledsna, men av vinden och den tunga snön. En ville inte komma för sent till skolan, en ville inte sitta i pulkan, inte gå någon­ stans. Vi var en sorglig syn, den gråtande familjen på Solnas snötyngda gator.

Fler än vi kämpade sig fram på gatorna. Uppgivet klappade vi om varandra i samförstånd.

Under mina sju år i området har jag aldrig pratat med så många på så kort tid, okända personer som jag nu delade öde med. Vi tog oss framåt, trots att våra förutsättningar förändrats över en natt.

Jag tänkte på den sköld av hopp som skyddat mig mot den rasism, populism, ignorans och kvinnohat som genomsyrat valkampanjen i USA. Folket skulle reagera, rösta emot, något annat alter­ nativ fanns inte. I stället blev

det tvärtom och av min sköld fanns nu ingenting kvar. Bara sorg och uppgivenhet.

Jag har varit med om nederlag förr. Relativt små, som när min debutroman blev sågad och jag låg en halv dag och bankade pannan i golvet. Större, som när den nya asyllagen klubbades trots våra protester och mitt hjärta brast.

Men det som följer av nederlagen har hittills varit samma sak: Efter ett dygn i uppgivenhetens avgrund reser jag mig, borstar av mig sorgen.

Och börjar om.

Tjugo dagar efter snökaoset och valet i USA fick jag upple­ va utdelningen av det alterna­ tiva Nobelpriset, Right Liveli­ hood Award, på Vasamuseet i Stockholm. Fyra aktörer från Syrien, Ryssland, Egypten och Turkiet premierades för sin kamp för fred och förändring.

Två av dem kunde inte komma

till ceremonin på grund av att de förvägrats lämna sina länder. ”Vår uppgift är att vara rösten för dem som inte har möjlighet att höja sina egna”, sa Zeynep Oral från tidningen Cumhuriyet som mottog priset i chefredaktörens ställe och som själv lever under ständigt hot att fängslas.

Visst finns något dräne­ rande i att vara ordförande i en fredsförening när världen ser ut som den gör. Men samhörigheten med alla som envist står upp mot hat, hot och orättvisor ger så ofantligt mycket energi tillbaka. Och jag har än så länge möjlighet att engagera mig utan rädsla.

Jag känner att det är min för­ bannade skyldighet att ta vara på det privilegiet. Värdesätta att mina barns största sorg kan vara något så banalt som en snöstorm.

AGNES HELLSTRÖM Ordförande Svenska Freds

God Jul och Gott Nytt År från oss alla på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Vill du också ge bort en julgåva till någon i jul? Vi har jättefina julgåvokort på: www.svenskafreds.se/jul