Pax nr 4 2017 by Svenska Freds och Skiljedomsföreningen

F R E D ST I D N I N G E N

NR 4 | 2017

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

FOTO: SVENSKA FREDS

Nya Saab-avtal avslöjade

Agnes Hellström lämnade den 30 november in en polisanmälan mot Saab till polisen på Kungsholmen i Stockholm.

Svenska Freds polisanmäler Saab för mutbrott i Jas-affären med Sydafrika.

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

sida

Moses Monday John, fredsaktivist från Sydsudan.

Orsak till polisanmälan är ny bevisning, publicerad av Svenska Dagbladet och TV4. Bevismaterialen som framkommit är avtal som Saab tecknat med tidigare korruptionsanklagade Fana Hlongwane och Moses Mayekiso, bland annat ett förlikningsavtal från 2015 mellan Saab och

Mayekiso om utbetalningar på 600 000 kronor. – Vapenaffären med Sydafrika kan vara den största korruptionshärva som ett svenskt företag någonsin varit inblandat i. Affären fick dessutom stort och avgörande stöd från den svenska regeringen, kungahuset och svenska

LIVSLÅNG KAMP FÖR FRED MED ICKEVÅLD

SVENSKA FREDS EN AV 468 SOM FÅR FREDSPRISET

2 sida

Pax har träffat fredsaktivister som berättar om civilsamhällets starka roll i krigsdrabbade länder. Moses Monday John har ägnat sitt liv åt att kämpa för allas rättigheter med hjälp av ickevåldsmetoder. Till hans besvikelse fortsätter kampen. I Colombia har aktivisterna haft direkt inflytande på fredsavtalet.

6 sida

Nobels fredspris gick i år till den internationella koalitionen Ican för organisationens framgångsrika arbete med att få till ett internationellt kärnvapenförbud av humanitära skäl. Svenska Freds är en av de 468 organisationerna i Ican (International Campaign to abolish Nuclear Weapons).

myndigheter. Det är dags att få klarhet i Saabs inblandning i denna härva, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds. JK konstaterade 2010 att åklagaren inte fått tillräckligt med resurser för att utreda de misstänkta mutbrotten i Sydafrika-affären.

8 sida

MAKTENS MÄN BORDE LÄRA SIG HANTERA KÄNSLOR

Agnes Hellströms krönika handlar om den nödvändiga gråten. Fredsrörelsen blir ofta anklagad för att vara känslostyrd, Men

det är kränkt manlighet och sårade känslor som nu skapat ett allt osäkrare säkerhetspolitiskt läge. Tänk om maktens män lärt sig hantera i stället för att agera sina känslor.

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 7

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

Med makt att påverka i krigsdrabbade länder Gräsrotsarbete med makt. Pax har träffat aktivister som under många år arbetat för fred med icke våldsmetoder i två krigsdrabbade länder. – Hela mitt liv har varit en kamp. Under Sudan-tiden kämpade vi får våra rättigheter, och jag kämpade för att mina barn skulle kunna åtnjuta sina rättigheter, inte behöva kämpa för dem. Nu, efter självständigheten, märker vi till vår förvåning att kampen fortsätter, säger Moses Monday John från Sydsudan. Viviana Machuca och Claudia Mejia Duque berättar hur deras organisationer fått direkt inflytande på fredsprocessen och fredsavtalet i Colombia. I Colombia implementeras just nu ett fredsavtal, i Sydsudan finns ett fredsavtal som inte efterlevs och utvecklingen går bakåt på grund av den väpnade konflikten i det unga landet. Fredsaktivisterna är i Sverige för seminarier och möten med svenska politiker och departement, och deltar bland annat på MR-dagarna i Jönköping, inbjudna av svenska partners. Moses Monday John är en av grundarna till ickevåldsorganisationen Onad, Oganization for Nonviolence and

från Colombia.

Development, tidigare med prefixet Sudanese. För tio år sedan träffade Pax Moses Monday John när han var på besök i Sverige hos den svenska partnerorganisationen Kristna Freds. Han är från södra Sudan men hade då flytt till Sudans huvudstad Khartoum i norr där han engagerade sig i att med icke våldsmetoder lösa konflikter mellan människor. Livet har förändrats för honom sedan dess. Sydsudan har blivit ett eget land. Men det blev inte som han tänkt sig. När Sydsudan blev självständigt 2011 kände han sig lycklig, exalterad. – Jag kände att äntligen har jag ett land som jag kan kalla mitt eget, ett land jag röstat för, ett land där jag värderas som en första klassens medborgare. Men olyckligtvis började vi slåss mot varandra inom tre år, säger Moses Monday John. Han har dock inte gett upp hoppet, för han vet att problemen går att åtgärda, att sydsudaneserna vill verka

för fred och för att Sydsudan en dag ska bli ett land där alla behandlas lika och alla får trygghet, hälsovård, mat och får åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Tror på ickevåld Han är själv engagerad i den kampen och är övertygad, precis som för tio år sedan, att ickevåld är den mest effektiva vägen för att nå dit. Onad verkar för fred, rättvisa och demokrati, och det gör de bland annat genom utbildningar och workshops i fredsbygge och ickevåld, genom påverkansarbete och genom att bygga kontakter och förtroende mellan det civila samhället och polisen. – Vi ser hur många unga inte bara vägrar att göra militärtjänst, de är heller inte beredda att döda varandra och gå med i väpnade grupper. Vi har fredslektioner i skolorna där vi lär dem värdet av icke våld och fred, och hur de kan bli ansvarsfulla medborgare. Vi arbetar med kvinnogrupper

för att kunna förändra samhället. Vi arbetar med kyrkoledare och muslimska ledare som ett medel att nå fred. När dåvarande Sonad bildades handlade det om att ta itu med fiendebilder som odlades i norra och södra Sudan. Nu har förutsättningarna förändrats. – Nu handlar det snarare om hur etnicitet politiseras. Sydsudan är ett självständigt land, men i detta självständiga land fragmenteras människor längs etniska linjer. Den största etniska gruppen sitter på den största politiska, militära och ekonomiska makten och förtrycker mindre grupper. Det är detta vi kämpar emot. Medborgarskap ska baseras på rättigheter och plikter, och alla medborgare ska behandlas lika och ha tillgång till offentlig service oavsett etnicitet, religion och politiska åsikter. Numer är det därför oftast sydsudaneser med olika etnisk bakgrund som deltar i Onads workhops. Ofta kommer oenigheter mellan grupperna upp till ytan. – Det är bra, men viktigast är att människorna kan identifiera vad som är rätt, snarare än vem som har rätt. Lojaliteten med gruppen är stark, säger Moses Monday John. Onad är också engagerat i fredsförhandlingarna. De genomför konsultationer i civilsamhället och tar reda på vilka frågor människor anser behöver lösas. Onad dokumenterar detta och för det vidare till medlarna. Onad övervakar också hur fredsavtalet följs och lämnar rekommendationer till parterna. – De lyssnar på en del av det vi har att säga, annat bryr

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 070-763 48 57, pax@svenskafreds.se Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan

www.svenskafreds.se

de sig inte om. Vi uppskattar det vi når framgång med, det andra fortsätter vi lyfta, så att freden kan återställas, konstaterar Moses Monday John. Han understryker att Sydsudan skapat sina egna problem och har ansvar för att lösa dem, men det finns också mycket omvärlden kan göra för att stötta det arbetet. Ett problem som han lyfter är att många givare helt skiftat sitt stöd, från att gå till att stötta fredsbyggande till att bli 100 procent humanitärt. Det tycker Moses Monday John är mycket olyckligt. Det behövs en balans, menar han. Den humanitära nöden är stor som följd av kriget, men om inte fredsbyggandet också får stöd kommer den humanitära krisen aldrig att lösas. – Utvecklingen borde gå framåt, men när en konflikt pågår går utvecklingen bakåt. Sydsudan är inget fattigt land egentligen, men eftersom vi inte utnyttjar de tillgångar vi har till allas väl så ses vi som fattiga, säger han.

Rapportera Omvärldens vilja att agera i Sydsudan är också beroende av att folk känner till vad som händer i landet. Han vill att journalister ska komma till Sydsudan och rapportera – men inte bara om våldet och nöden. – Berätta också om fredsaktörernas aktiviteter, så att omvärlden också för höra att det finns ansträngningar i det civila samhället att göra motstånd och lösa konflikter med ickevåldsmetoder, uppmanar Moses Monday John. I Colombia ser situationen annorlunda ut. Efter över 50 års inbördeskrig implementeras nu ett fredsavtal. Pax träffar Viviana Machuca från det ekumeniska fredsnätverket Dipaz och Claudia Mejia Duque från Sisma, ett nationellt nätverk för kvinnor i Colombia. De är inbjudna av Colombiagruppen, ett nätverk som består av olika organisationer i Sverige som jobbar med Colombia, och har samarbete med Svenska kyrkan som hjälpt dem i arbetet med fredsförhandlingarna. Dipaz företräder kyrkor som inte är katolska. Organisationerna i nätverket jobbar bland annat med att

3 FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 7

Moses Monday John har aldrig förlorat tron på att det går att bidra till förändring. Han grundade icke våldsorganisationen Sonad när Sudan var ett enda land och fortsätter arbetet för fred i Sydsudan.

dokumentera övergrepp mot mänskliga rättigheter mot människor inom de trosinriktningar de företräder, andra jobbar med återupprättelse och rättvisa, några med fredsteologi, andra med barn och unga. Nätverket skapades 2014 för att bygga en plattform när fredsförhandlingarna startade. – Under förhandlingarna skickade vi budskap till de förhandlande parterna, och när förhandlingarna höll på att bryta samman uppmanade vi både regeringen och Farc att fortsätta, utifrån det andliga perspektivet, berättar Viviana Machuca. Det mest tydliga beviset på att de hade framgång, förklarar hon, är att Dipaz direkt nämns i fredsavtalet. Dipaz har också fått en speciell roll i att under implementeringen av avtalet ta ansvar för den psykosociala delen. Det handlar till exempel om att följa med offren och hantera de psykologiska konsekvenserna vid minnesceremonier där förövarna erkänner sin skuld. Dipaz deltar också i övervakningen av avväpning och demobilisering och har upprättat så kallade humanitära hus där avväpningar äger rum. Sisma har under många år arbetat med att stötta offren för det sexuella genusbase-

rade våldet under inbördeskriget. Därför blev de erkända som en viktig referenspunkt under fredsförhandlingarna.

Förslag in i avtal Under förhandlingarna utarbetade Sisma tillsammans med andra kvinnoorganisationer ett förslag som kallades för ”cinco claves”, fem huvudpunkter. Hela det förslaget lyftes i praktiken in i själva avtalet. – Vi hade så mycket framgång att internationella experter anser att det är det mest avancerade fredsavtal som antagits vad gäller genusfokus, säger Claudia Mejia Duque . Men sedan kom bakslaget. när det colombianska folket röstade nej till fredsavtalet. Det ledde till nya insikter, berättar Claudia Mejia Duque. – Ett av skälen till den enorma polarisering som skapades under kampanjen inför folkomröstningen handlade just om att vi lyckats inkludera genusfokus i fredsavtalet. Det var främst breda lager av kyrkliga och religiösa aktörer som ansåg att det riskerade hela familjens fortlevnad i Colombia, förklarar hon. Efter folkomröstningen skulle fredsavtalet omförhandlas. – Då började vi förstå att

vi måste sträcka ut handen till de religiösa delarna av samhället, de som varit emot fredsavtalet, och att arbetet för genusfokus måste breddas mycket mer, förklarar Claudia Mejia Duque. Dipaz jobbade också med att förändra attityderna till fredsavtalet. Viviana Machuca har fört dialog med många av de konservativa pastorerna. – Vi ville förstå utifrån vilken utgångspunkt de förespråkade nej. Det är ingen enkel dialog. Vi vädjade till dem att de inte skulle bry sig så mycket om vad som stod i avtalet i relation till kvinnorna som offer, utan uppmärksammade dem på att genom att de haft så stort fokus på att vara emot genusfokus så hade de inte lyckats få gehör för sina egna frågor, säger Viviana Machuca. Många av minoritetskyrkorna var väldigt utsatta under konflikten men deras dokumentation om MRövergrepp fanns inte med i fredsavtalet. Tack vare den nya dialogen kom frågan om den religiösa förföljelsen med i förhandlingarna. Samtidigt lyckades man rädda kvar större delen av det som förhandlats fram som gällde genusfokus i det omförhandlade fredsavtalet. EVA KELLSTRÖM FROSTE

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 7

Svenska Freds polisanmälde den 30 november Saab för mutbrott och undanhållande av bevis i samband med försäljningen av Jas Gripen till Sydafrika.

rsak till polisanmälan är ny bevisning, publicerad av Svenska Dagbladet och TV4. Bevismaterialen som framkommit är avtal som Saab tecknat med tidigare korruptionsanklagade Fana Hlongwane och Moses Mayekiso, bland annat ett förlikningsavtal från 2015 mellan Saab och Mayekiso om utbetalningar på 600 000 kronor. – Vapenaffären med Sydafrika kan vara den största korruptionshärva som ett svenskt företag någonsin varit inblandat i. Köpet av Jas fick förödande konsekvenser för den unga demokratin i Sydafrika. Affären fick dessutom stort och avgörande stöd från den svenska regeringen, kungahuset och svenska myndigheter. Det är dags att få klarhet i Saabs inblandning i denna härva, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds.

Direkta avtal I maj avslöjade TV4:s Kalla fakta att Saab via dåvarande vice VD Kjell Möller tecknat avtal med Fana Hlongwane. Saab har tidigare hävdat att alla kontakter med agenten Fana Hlongwane skett via Saabs partner i affären, BAE Systems i Storbritannien. Det kontrakt mellan Saab och Fana Hlongwane som Nyheterna

FOTO: SVENSKA FREDS

Saab polisanmäls efter avslöjanden om avtal

Lågt i tak? Försvarsminister Peter Hultqvist, här med Jan Björklund på Folk och försvars rikskonferens, är en av dem som anklagat kritiker för att sprida desinformation.

Agnes Hellström på väg in till polishuset på Kungsholmen i Stockholm med anmälan.

publicerade visade att detta inte stämmer. Fana Hlongwane som tidigare utretts för korruptionsanklagelser var vid affärens genomförande rådgivare till den sydafrikanske försvarsministern. Moses Mayekiso är en av Sydafrikas mest kända fackliga ledare. Han har suttit i parlamentet för ANC, haft nära kontakt med Metall i Sverige och utpekats för att vara inblandad i mutor och oegentligheter. I oktober avslöjade Svenska Dagbladet att Saab via Kjell Möller även tecknat avtal med Moses Mayekiso. Det handlade dels om två samarbetsavtal med fackliga organisationer, undertecknade av Mayekiso och Saabs dåvarande vd Bengt Halse 1999, dels om ett konsultavtal mellan Saab och Mayekiso Labour Community & Services år 2000, värt drygt 5 miljoner kronor. Den 29 november kunde SvD också avslöja ett förlikningsavtal. Där regleras Saabs

åtaganden enligt konsultavtalet genom en överenskommelse med Mayekiso om att göra ytterligare en betalning på 600 000 kronor. Det tecknades så sent som 2015 och bevisningen är därmed inte preskriberad enligt svensk lag.

Regeringen – Det är uppenbart att det finns mer fakta att ta fram och utreda i den här historien. Med polisanmälan kräver vi att Jas-utredningen återupptas och ges tillräckliga resurser, men vi vill också sätta ljuset på regeringens ansvar. Saab fortsätter att få omfattande stöd från den svenska staten vid införsäljning av krigsmateriel, och därför borde staten ha ett stort intresse av att se till att den här affären utreds en gång för alla, säger Agnes Hellström. En brittisk utredning konstaterade att mutor betalats i Jas-affären med Sydafrika. 2010 gick Saabs partner BAE

Polisanmälan mot Saab. Den mejlades också till Riksenheten mot korruption.

Systems med på en “plea bargain”, en uppgörelse möjlig i Storbritannien där den misstänkte medger vissa brott för att undgå rättegång och hårdare straff. Mot ett skadestånd på nära 3,5 miljarder kronor lades alla mutanklagelser ned. Även den sydafrikanska utredningen har lagts ned. Förundersökningen mot Saab lades ner 2009. En granskning utförd av Justitiekanslern 2010 nådde slutsatsen att åklagaren inte beviljats tillräckliga resurser för att genomföra en så omfattande utredning. De misstänkta brotten har därför aldrig grundligt utretts i Sverige, påpekar Svenska Freds i polisanmälan. Svenska Freds polisanmälde Saab första gången 2010, tillsammans med Diakonia och Kristna Freds, på grund av nya uppgifter som presenteras i boken ”Mutor, Makt och Bistånd – Jas och Sydafrikaaffären” av Nils Resare.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Emilia Emilia Mühlhäusers engagemang i Svenska Freds lokalförening i Lund-Malmö började med en studiecirkel om kärnvapen. Sedan 2014 är hon ordförande för lokalföreningen. Vad var det med kärnvapen som fick dig att bli så engagerad? – Det kändes så otroligt viktigt, ju mer man lär sig desto mer ser man kopplingarna till så mycket annat i världen. Kärnvapen är en avgörande fråga för mänskligheten. Det är en mänsklig uppfinning som kan rasera hela vår tillvaro på jorden inom några minuter. När man kommer till insikt om vilka risker som finns så överskuggar det allt annat. Det måste lösas så fort det bara går så vi slipper ha det här svärdet hängande över oss. Vad var det du gillade med Svenska Freds när du blev medlem? – Det första var faktiskt att Svenska Freds arbetat för att det skulle finnas möjlighet att göra vapenfri tjänst. Jag var i den åldern och insåg att jag aldrig kunnat göra värnplikt själv. Och frågan om fredlig konflikthantering, att hitta konstruktiva lösningar i förhållandena mellan länder. Det råder sådan brist på det. Hur började engagemanget i lokalföreningen? – Jag var först passiv

ROS TILL IKFF OCH SLMK FÖR ICAN-JOBB Svenska Freds Påtryckare för Fred har skickat ris till Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet, för att hon argumenterat mot att Sverige ska skriva under FN-konventionen för ett förbud mot kärnvapen och ros till Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK) för deras arbete

medlem några år. Jag blev inte aktiv förrän 2013 då lokalföreningen i Lund-Malmö var på väg att somna in. En av våra äldsta medlemmar, Albert Vel, ringde runt till medlemmarna och fick ihop ett litet möte där min mamma Elisabeth var med. Vi bestämde oss för att vi skulle försöka i alla fall. Den aktivitet vi började med var en studiecirkel om kärnvapen. Vad hände sedan? – Det accelererade ganska snabbt, det hände så mycket de här åren som vi kände att vi var tvungna att ta tag i. Som värdlandsavtalet, det fanns ingen tid att förlora. Hur menar du? – Vi är inne i en viktig period historiskt, nu finns chans att bromsa upp det här som annars verkar drivas av sig självt över svenskarnas huvuden. Vi ville göra allt vi bara kunde. Vad får dig att fortsätta engagera dig? – När man är inne i det känns det väldigt meningsfullt och givande. Dels att jag lär mig så mycket själv, dels att jag känner att jag är del av en kraft som håller emot militarisering och Sveriges närmande till Nato. Oavsett vad man åstadkommer känns det bra i hjärtat att göra någonting, att sprida så mycket information man bara kan. Hur kände du när Ican fick Nobels fredspris? – Vi var helt överlyckliga, det var det bästa som kunde hända. Det innebär en otrolig draghjälp för att få folk att uppmärksamma kärnvapenfrågan. Vi ska försöka dra

för ett förbud mot kärnvapen. Politiska partier har positionerat sig runt FN-avtalet för ett förbud mot kärnvapen. Ett parti som starkt markerat mot avtalet är Centerpartiet. Partiledaren Annie Lööf gick i oktober ut i en debattartikel och argumenterade för att Sverige inte ska skriva under det avtal som Sverige var med och drev på och röstade för vid Förenta Nationernas huvudkvarter i New York tidigare i år. Den 7 juli röstade 122 stater för ett nytt FN avtal som förbjuder all användning och forskning om kärnvapen.

nytta av det så mycket som möjligt. Vi märkte redan dagen efter, då vi hade bokbord, att människor var betydligt mer intresserade, folk var positiva och gratulerade. Vad har ni för aktiviteter? – Vi ordnar offentliga möten och föreläsningar och delar ut flygblad. Vi har en utställning om kärnvapen som vi satt ihop med material från Ican (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) som vi visar så ofta som möjligt. Vi skriver insändare, och min mamma leder Fredskören som vi sätter ihop till specifika tillfällen. Tanken är att sprida fredsbudskap med musik. Det är väldigt kraftfullt. Vi har sjungit på FN-dagen, på MRdagarna i Malmö och i början av september på ”Fredsmys”, ett stort evenemang på Mejeriet i Lund. EVA KELLSTRÖM FROSTE

Det är den internationella kampanjen Ican, som Svenska Freds är del av, som varit en av de mest pådrivande krafterna för att avtalet blev verklighet. SLMK och IKFF har drivit Ican i Sverige och varit på plats under förhandlingarna i FN i New York.

Namn och ålder: Emilia Mühlhäuser, 26 år. Sysselsättning: Biolog, precis avslutat masterutbildning om hållbara matsystem. Jobbar med att analysera frukt, grönsaker och blommor på laboratorium i Helsingborg. Tycker särskilt mycket om: Insekter. Jag var på en forskningsstation på Öland och jobbade med ett inventeringsprojekt. Det finns så mycket skönhet och diversitet bland insekter. Ju mer man kan desto mer intresserad blir man. Samma som med fredsfrågan! Viktigaste fredsfrågan: Att folkbilda, ge folk den historiska och geografiska kontexten. Ge kunskapen om vad krig innebär och om fredlig konfliktlösning.

FOTO: IKFF

HALLÅ DÄR:

5 FOTO: AMANDA MÜHLHÄUSER

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 7

Rosorna har kommit fram.

procent av svenskarna stödjer kärnvapeförbudet och vill att Sverige skriver under. Det visar en Sifo-undersökning beställd av Olof Palmes internationella center.

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 7

FOTO: THEA MJELSTAD

FOTO: DARREN ORNITZ/ICAN

Nobelpristagarna. Setsuko Thurlow, som överlevde Hiroshimabomben, och Beatrice Fihn, som leder Ican, kommer att ta emot Nobelpriset i Oslo som representanter för Ican. Setsuko Thurlow med en papperstrana, som har stor symbolisk betydelse i kampen mot kärnvapen. Beatrice Fihn under ceremonin för undertecknandet i FN den 20 september. Sverige var inte ett av de undertecknande länderna.

Fredspris till nätverkskamp Nobels fredspris lyfte civilsamhällets framgångsrika kamp för ett kärnvapenförbud.

venska Freds är en av de 468 organisationerna från 101 länder i årets mottagare Ican, den internationella kampanjen för att förbjuda kärnvapen.

– Ican är verkligen ett typexempel på hur många människors engagemang gör skillnad. Ingen kan göra allt, men den här typen av nätverksarbete gör det möjligt för alla att göra något, säger Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande. Under dagen för tillkännagivandet av Nobels fredspris, den 6 oktober, satt hon i direktsändning i SVT, först i morgonstudion för att spekulera om priset, sedan klockan 11 för att direkt kommentera valet av mottagare. Svenska Freds vill alltid lyfta kraften i civilsamhället, och i år valde Agnes Hellström att lyfta Ican. Orsaken var att det var den enorma kraften i nätverket som var en avgörande faktor till att 122 länder i FN i somras röstade ja till ett kärnvapenförbud. Ican hade inte nämnts särskilt mycket i förhandsspekulationerna – inte förrän på fredagsmorgonen.

– När jag satt i studion och väntade på tillkännagivandet från Oslo fick jag frågan om något kändes annorlunda. Och då insåg jag att ja, det känns annorlunda, plötsligt kändes det möjligt att Ican skulle få priset. berättar Agnes Hellström. – När ordförande i Nobelkommittén sade ”International” så hajade jag till, och sedan ”Campaign”, då var det svårt att hålla tårarna tillbaka.

Energi och hopp Att fredspriset gick till Ican, med en motivering som stämde så väl överens med Svenska Freds argumentation, gav henne en stark känsla av energi och hopp. – När sändningen gick tillbaka till studion fick jag nästan svälja gråten för att kunna formulera mig. Det var så stort – och så kul! Hon tycker att den norska Nobelkommitténs motivering till priset var modig. Ordförande Berit Reiss-Andersen lyfte det stora motståndet mot förbudet och betydelsen av förändrade normer med hänvisning till tidigare förbud av klustervapen och minor. Ican tilldelades priset med motiveringen ”för deras arbete med att uppmärksamma de katastrofala humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för deras banbrytande insatser för att åstadkomma ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen”. – Vi lever i en värld där ris-

ken för att kärnvapen används är större än på länge. Årets fredspris är en uppmuntran till länder att fortsätta arbetet mot en kärnvapenfri värld, sade den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen. Svenska Beatrice Fihn leder Ican, som har sitt kontor i Genève. – Jag är överväldigad, otroligt ärad, över att äntligen ha vunnit det här priset. Det är ett väldigt symboliskt pris, för det långa arbetet mot kärnvapen som civilsamfundet har gjort i årtionden, sade Beatrice Fihn till TT. I Svenska Freds har kampen mot kärnvapen pågått sedan 1950-talet. På 1980-talet ökade antalet medlemmar från 2 500 till 15 000 på grund av kärnvapenupprustningen mellan Sovjet och USA, och frågan har fortsatt engagera. Förutom att Svenska Freds i dag är en del av Ican är också flera av Svenska Freds lokalföreningar och enskilda medlemmar engagerade. Engagemanget samlas i ”kärnvapengruppen”. Svenska Freds är del av flera internationella nätverk som har nått framgång med sitt gemensamma påverkansarbete. ICBL, den internationella kampanjen för att förbjuda personminor, lyckades med målet om ett internationellt förbud och belönades med Nobels fredspris 1997. Klustervapenkoalitionen CMC fick igenom ett förbud 2010 och koalitionen Control

Arms bidrog till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treay 2013. – Vi arbetar ofta i motvind, men ju fler vi är desto mer kraft ger det. Vår typ av organisation och vårt sätt att organisera oss kan förflytta allt från berg till lagstiftning, säger Agnes Hellström.

Personminor Hon tar förbudet mot personminor som exempel. Svenska Freds tog kampanjen till Sverige, men det var med hjälp av det internationella nätverket som påtryckningarna blev så starka att Sverige till slut, trots stort motstånd, valde att skriva under förbudet och nedrusta sina personminor. När det gäller personminor och klustervapen har förbuden fått effekt även på många länder som aldrig skrev under förbudet. När det gäller kärnvapen är det en bra bit kvar. Till och med Sverige, som röstade ja till förbudet i somras, tvekar att skriva under. – Det är beklämmande att det tillsatts en utredning som ska hålla på till efter riksdagsvalet. Frågan har blivit alltmer sammankopplad med Natofrågan, som att ett undertecknande skulle vara ett hot mot vårt närmande till Nato. Det är en slingrig väg med många hinder. Men 86 procent av svenskarna vill ha ett förbud så vi ska se till att Sverige både undertecknar och ratificerar, säger Agnes Hellström. EVA KELLSTRÖM FROSTE

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 7

INGET ABSOLUT FÖRBUD I LAGFÖRSLAG Den 24 oktober kom regeringens proposition om nytt regelverk för den svenska vapenexporten. Svenska Freds ser det som bra att ett nytt regelverk till slut kommer på plats och att de stora riskerna med vapenexport till icke demokratier erkänns. Men skrivningarna anses vara för vaga för att garantera att diktaturer och länder med grava demokratiska brister inte får köpa svensk krigsmateriel. Regeringen föreslår i propositionen bland annat ett demokratikriterium som innebär att den mottagande statens demokratiska status ska vara ett centralt villkor för att export ska beviljas. Grava brister i den demokratiska statusen ska utgöra ett hinder för tillstånd för export av krigsmateriel. Respekt för mänskliga rättigheter ska redan nu vara ett ”centralt villkor” för export. Trots det har vapenexport ändå godkänts

till länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Thailand. Även i fortsättningen ska enligt propositionen en helhetsbedömning göras där situationen för mänskliga rättigheter och demokratisk status vägs mot försvars- och säkerhetspolitiska intressen som anses tala för export.

KRAV PÅ NYA REGLER FÖR AP-FONDER AP-fonderna placerar pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin. För att få ett slut på det måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, krävde Svenska Freds tillsammans med 18 andra organisationer i en gemensam debattartikel i Göteborgsposten. I våras lovade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att ett nytt regelverk för AP-fonderna skulle innebära

ökade krav på hållbarhet. Lagförslaget innehåller flera viktiga förbättringar jämfört med dagens regelverk, menar skribenterna, men de anser också att många av dessa förbättringar riskerar att undergrävas om det inte läggs till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden. Dagens lagstiftning har inneburit en rad investeringar som direkt motverkar Sveriges internationella åtaganden. Till exempel har AP-fonderna under en tioårsperiod dubblerat sina innehav i bolag med starka kopplingar till kärnvapentillverkning trots att regeringen tydligt engagerat sig för att kärnvapen ska förbjudas och elimineras.

Julklappen som förklarar svensk vapenexport

I boken ”Den svenska vapenexporten” reder Linda Åkerström ut begreppen, men berättar också om skandalerna och konsekvenserna, hur kulturarbetare och kungahus engageras för marknadsföring, och om hur Sverige blev en av de största vapenexportörerna per capita i världen. Beställ boken på svenskafreds.se senast den 17 december för leverans före julafton.

Svenska Freds kongress 19-20 maj Välkommen på Svenska Freds 135-årskongress den 19-20 maj. Sista dag för att lämna in motioner till kongressen är 19 februari och sista anmälningsdag är 19 april. För att få lämna motioner och ha rösträtt på

kongressen måste du ha varit medlem under 2017 och 2018. Mer information och anmälningsformulär kommer upp på Svenska Freds hemsida nästa år, liksom information om var kongressen kommer att hållas.

Ja tack, jag vill beställa julgåvokort.

FRANKERAS EJ. MOTTAGAREN BETALAR PORTOT.

Fyll i vilka gåvokort du vill beställa, vilken summa (minst 100 kr per kort) och din adress, så skickar vi hem korten med inbetalningskort. Senast den 17 december behöver vi ha din beställning för att du ska hinna få hem korten före jul. Du kan också beställa via vår hemsida svenskafreds.se

Illustratör: Bim Eriksson

Illustratör: Max Gustafson

Illustratör: Ulf Lundkvist

Antal:

Summa:

Illustratör: Nina Hemmingsson

Illustratör: Elin Lucassi

Illustratör: Robert Nyberg

Svenska Freds- och

Antal:

Summa:

Skiljedomsföreningen Svarspost

Illustratör: Knut Larsson

Namn: ..............................................................................

Antal:

Adress:..............................................................................

20270632

Postnr & ort.....................................................................

110 12 Stockholm

Summa:

Telefon:.............................................................................. Ev meddelande:................................................................ ..........................................................................................

POSTTIDNING B Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4 112 36 Stockholm

KRÖNIKAN: Känslor blir farliga när de inte får pysa ut

ag var fyra år första gången jag såg min mamma gråta. Ett brännskadat barn i min egen ålder som fått sjukgymnastik, hade blivit sämre efter en operation. När mamma berättade om händelsen för pappa vid middagen, kom tårarna. Trots att jag under flera månader levt i en stad i östra Moçambique, där människor dagligen kom till sjukhuset med skador orsakade av krig, var det mammas gråt som rubbade min trygghet. Den skrämde mig, eftersom den förmedlade en så stark känsla av sorg och uppgivenhet. Men barnet blev bättre

sedan, lärde sig att gå igen och min mamma fortsatte att ge nya patienter sjukgymnastik. Och som vuxen har jag förstått styrkan och nödvändigheten i att gråta. Jag har omvandlat minnet till ett oumbärligt redskap i min yrkesroll. För om det är något som fredsrörelsen i allmänhet och kvinnor i synnerhet tränat mycket på, är det att hantera sina känslor. Liksom mammas gråt var en ventil för henne att pysa med för att därefter hantera och ta tag i problemet på nytt, kan jag tömma tårkanalerna i morgonkaffet och därefter lämna känslostyrda argument utanför debatten när jag diskuterar fredspolitiska frågor. Samtidigt är gråt något som få makthavare vill kännas vid. Och ett av skälen till att min mammas tårar skrämde mig som fyraåring var att det i många sammanhang finns ett likhetstecken mellan känslor och svaghet. En inställning

Fred, julklappen ingen kan få för mycket av. Beställ valfritt julgåvokort att ge eller skicka till nära och kära. Kortet kostar 100 kronor (eller valfritt högre belopp) och pengarna går oavkortat till Svenska Freds arbete för fred. Beställ på svenskafreds.se eller med blanketten på baksidan av annonsen. Vi behöver din beställning senast den 17 december för att du ska hinna få korten före julafton.

som är särskilt vanlig bland män med makt. I den säkerhetspolitiska debatt som är del av min vardag görs ständiga försök att förminska alla oss som argumenterar för hållbar fred och nedrustning till naiva och känslostyrda drömmare. Typiska gråtande kvinnor. Samtidigt kan vi alla återkommande bevittna hur kränkt manlighet och sårade känslor skapat ett allt osäkrare säkerhetspolitiskt läge de senaste månaderna. Ett av de mest talande exemplen är USA:s president Donald Trumps och Nordkoreas diktator Kim Jong-Uns regelrätta pajkastning av förolämpningar mot varandra, med uttalade hot om kärnvapenkrig. ”Men hallå gubbar, lugna ner er!” vevar majoriteten av världens befolkning frustrerat, men ingen av gubbarna lyssnar. Tänk om de hade fått verktygen att hantera i stället för att agera sina känslor. Om de haft ventiler att pysa ur i en

trygg vrå. Då hade de kanske inte behövt hota med kärnvapenkrig i affekt utan i stället kunnat vända sig till förnuft, rationalitet och dialogvilja. Men medan de mäktiga männen brottas med sina känslor organiserar sig den naiva fredsrörelsen. Och i oktober belönades 468 civilsamhällesorganisationer i 101 länder och dess hundratusentals aktivister med Nobels Fredspris för sitt arbete för ett förbud mot kärnvapen under Icans paraply. Vi är många som kan vår historia och vet att den här typen av förbud har betydelse, oavsett om alla stater från början är med på tåget eller inte. Och när Nobelkommittén läste motiveringen i direktsänd tv inför hela världens ögon och öron, då grät jag inför öppen ridå. Lät känslorna synas och kännas. Med näven i luften. AGNES HELLSTRÖM Ordförande för Svenska Freds