Pax nr 2 2018

F R E D ST I D N I N G E N

NR 2 | 2018

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

FOTO: CLARA HAMRÉN

”Säkert” breddar debatten

Kajsa Sörman (till höger) är projektledare för ”Säkert”. Svenska Freds deltog under Järvaveckan där Feministiskt initiativs partiledare Gita Nabavi (till vänster) höll veckans första partiledartal.

Med projektet ”Säkert” vill Svenska Freds lyfta in nya perspektiv på säkerhet.

2

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

sida

Gruppdiskussioner.

Svenska Freds anser att utgångspunkten för säkerhetspolitiken måste vara mänsklig säkerhet och inte det traditionella säkerhetsbegreppet som fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot.

– Projektet går ut på att bredda och nyansera den säkerhetspolitiska debatten, dels

genom att sprida information och kunskap om klassiska försvarsfrågor och dels genom att lyfta in andra perspektiv på säkerhet, förklarar Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande.

Pax presenterar en del av granskningen. Se var partierna står när det gäller kärnvapen,

Nato, försvarsanslagen och det europeiska försvarssamarbetet.

Det finns få alternativ för de väljare som inte vill satsa på det militära försvaret. Det behövs fler som känner sig engagerade och inkluderade i den säkerhetspolitiska debatten, menar Svenska Freds.

DEBATT, BESLUT OCH MÖTEN PÅ KONGRESS

MOTSTÅND MOT KÄRNVAPENFÖRBUD I EU

FINLAND FÖLJER SVERIGE MED INTRESSE

6 sida

I maj hölls Svenska Freds 135-årskongress i Sundbyberg utanför Stockholm. Ordförande Agnes Hellström såg tillbaka på exakt 700 dagar som ordförande och föreningens 135-åriga historia och konstaterade att föreningen spelat roll för hur världen ser ut – och kommer att fortsätta att göra det.

4 sida

Österrike blev först i Europa med att ratificera kärnvapenförbudet. För andra europeiska länder kompliceras processen på grund av trycket från kärnvapenstaterna i Nato.

Svenska Freds var med när den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen möttes i Genève.

5 sida

Pax har träffat Anni Lahtinen och Tuuli Vuori från den finska fredsrörelsen. Hur Sverige agerar när det gäller Nato och kärnvapenförbudet följs med stort intresse i Finland, berättar de. Just nu jobbar den finska fredsrörelsen mycket mot finsk vapenexport, som ökat till Mellanöstern.

2

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 8

FOTO: CLARA HAMRÉN

”Säkert” granskar och breddar säkerhetspolitik I projektet ”Säkert” granskar Svenska Freds partiernas säkerhetspolitik och breddar debatten.

U

nder 2018 driver Svenska Freds med stöd från Folke Bernadotteakademin det säkerhetspolitiska projektet Säkert.

- Projektet går ut på att bredda och nyansera den säkerhetspolitiska debatten, dels genom att sprida information och kunskap om klassiska försvarsfrågor och dels genom att lyfta in andra perspektiv på säkerhet, förklarar Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande.

Svenska Freds anser att utgångspunkten för säkerhetspolitiken måste vara mänsklig säkerhet och inte det traditionella säkerhetsbegreppet som fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot.

– För att möta de säkerhetsproblem och hot vi står inför i dag behövs ett bredare och mer nyanserat perspektiv på vad säkerhet är och vem den är till för. Genom fokus på människorna i stället för staten får vi en annan bild av vad som bör prioriteras, inte minst hur samhällets resurser ska fördelas för att bäst främja människors säkerhet i Sverige och i världen, säger Agnes Hellström.

– Det råder nästintill politisk enighet kring uppfattningen att det finns ett behov av satsningar på det

Svenska Freds deltog med ett tält under Järvaveckan i Stockholm som en del av Säkert-projektet. Under den första dagen kunde besökarna klippa ihop film med hjälp av Historieberättarna.

militära försvaret den kommande mandatperioden. För de väljare som inte delar den uppfattningen finns få politiska alternativ. Det vi behöver är fler som engagerar sig och som känner sig inkluderade i den säkerhetspolitiska debatten, menar hon.

Efter intervjuer med försvars- o ch säkerhetspolitiska talespersoner och genomgångar av budgetar, motioner och utspel i media har Svenska Freds under våren gjort en sammanställning över de partier som fått partistöd.

Hela valgranskningen finns inom kort på Svenska Freds hemsida.

Försvar eller kris?

Den nationella säkerhetsstrategin från 2017 slår fast att ett väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt. Strategin lyfter andra säkerhetsutmaningar som Sverige står inför så som cyberhot och digitala risker, terrorism och radikalisering, energiförsörjning,

transport och infrastruktur, hälsa och klimat.

Säkerhetsstrategin är ett exempel på hur ett breddat säkerhetsbegrepp och behovet av civil krishantering lyfts i ord och texter men när det kommer till resurserna visar det sig att det är militär upprustning som prioriteras.

Försvarsbudgeten är uppdelad i militärt försvar och civil krishantering. Det militära försvaret tilldelas nästan 50 miljarder av regeringen medan samhällets krisberedskap tilldelas 4 miljarder.

Alla partier utom Feministiskt initiativ vill tillföra mer pengar till försvaret. Sverigedemokraterna, Liberalerna och Moderaterna är de som vill tillföra mest de kommande åren. Samtliga allianspartier siktar mot 2 procent av BNP som mått för hur mycket Sverige bör lägga på sitt försvar.

Svenska Freds menar att procent av BNP är ett dåligt mått för att avgöra hur mycket som ska investeras i försvaret då det inte finns något sam-

band mellan Sveriges tillväxt och Sveriges försvarsbehov.

Svenska Freds hållning är att spänningar i närområdet bara kan motverkas genom relationsbyggande insatser.

Under budgetposten Internationell samverkan får partierna redogöra för hur de ska stärka relationer och bidra till avspänning i närområdet.

Regeringens budget för hela området ligger på 2 miljarder, det är alltså hälften så mycket som läggs på krishantering och 47 miljarder mindre än vad som spenderas på militär upprustning.

Delar av budgeten för Internationell samverkan går också till Försvarsmaktens internationella insatser. I själva verket går alltså ännu mindre till civil samverkan och relationsbyggande än 2 miljarder.

Natomedlemskap Sverige står i och med värdlandsstödsavtalet närmare Nato än någonsin tidigare.

Under denna mandatperiod har Centerpartiet och Kristdemokraterna ändrat sin hållning i frågan och är nu för ett Natomedlemskap. Det innebär att samtliga allianspartier förespråkar ett medlemskap och både Moderaterna och Liberalerna uppger att svenskt Natomedlemskap är deras viktigaste säkerhetspolitiska fråga för nästa mandatperiod.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger i princip ja till Natosamarbete men nej till Natomedlemskap. Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna vill inte gå med i Nato. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ vill riva upp värdlandsstödsavtalet

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 070-763 48 57, pax@svenskafreds.se Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan

www.svenskafreds.se

3

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 8

Nedan redogörs för partiernas budgetförslag för försvar och samhällets krisberedskap 2018-2020 samt deras ställningstagande i några utvalda frågor. Alla siffror anges i miljoner kronor och de röda strecken visar de högsta anslagen för respektive år. Siffrorna är tagna ur regeringens budgetproposition 2017/18 och övriga partiers skuggbudgetar.

2018

53836

53833

55023

54376

53836

57836

39646

2019

56057

57154

62082

57097

59357

61057

38388

2020

58068

59165

68006

60508

64368

67068

35384

Natomedlemskap?

NEJ

NEJ

NEJ

JA

JA

JA

JA

NEJ

NEJ

Militär värnplikt?

JA

JA

JA

JA

JA

JA

JA

JA

NEJ

PESCO?

JA

JA

NEJ

JA

JA

JA

JA

NEJ

NEJ

Reglering av autonoma vapen?

NJA

JA

JA

Vet ej

JA

NJA

JA

NJA

JA

Ska Sverige skriva under kärnvapenförbudet?

NJA

JA

JA

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

JA

helt och Sverigedemokraterna vill i stället för Nato utöka det bilaterala samarbetet med Finland.

Kärnvapenförbud En annan fråga som kommit att påverkas av Natodebatten är kärnvapennedrustning. Den 7 juli 2017 röstade FN:s generalförsamling för antagandet av konventionen om förbud mot kärnvapen. 122 stater röstade för konventionen, däribland Sverige. Men i stället för att gå vidare med att skriva under avtalet har regeringen tillsatt en utredning som blir klar först efter valet.

De partier som vill gå med i Nato anser att en underskrift för kärnvapenförbud kommer att försvåra processen mot ett medlemskap och att det kommer att skada vårt försvars- och säkerhetspolitiska samarbete med USA och andra Nato-länder.

Kärnvapen är inte inskrivet

i Natos stadgar, utan endast i alliansens policydokument och strategier. Detta innebär att varje land har möjlighet att ta avstånd från kärnvapen trots att de är en del av Nato.

Allianspartierna och Sverigedemokraterna är emot ett förbud medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet inväntar resultatet av den tillsatta utredningen. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ vill att Sverige skriver under avtalet och Vänsterpartiet uppger att undertecknande av kärnvapenförbudet är en av deras viktigaste säkerhetspolitiska frågor för nästa mandatperiod.

Försvarsfonden Under den senaste mandatperioden har Sverige anslutit sig till det europeiska militära samarbetet PESCO. Samarbetet syftar till att stärka EUs militära kapacitet och Sverige ska delta i tre projekt. EU håller också på att utveckla

en försvarsfond (European Defence Fund, EDF) ur vilken europeiska vapentillverkare ska kunna söka pengar för utveckling av vapensystem.

För att beviljas pengar måste flera företag från olika länder samarbeta. Syftet är att stärka europeiska företags roll och kompetens på den globala marknaden samt skapa tillväxt och jobb i Europa.

Alla riksdagspartier är positiva till PESCO utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som ser det som en militarisering av unionen.

Båda är också kritiska till EDF men av olika anledningar.

Vänsterns argument bygger på att en militariserad union utmanar demokratin och de är emot att skattepengar ska subventionera vapenindustrin.

Sverigedemokraterna ser PESCO som ett hot mot Sveriges militära alliansfrihet och ser en risk att de svenska företagen inte kommer att kunna konkurrera om peng-

arna i EDF och att det därför kommer att missgynna svensk industri.

Socialdemokraterna och Moderaterna har samma rädsla för att svenska företag kommer att missgynnas av fonden medan Liberalerna och Centerpartiet ser positivt på både PESCO och EDF. Miljöpartiet har varit mycket kritiska till delar av EDF, så som att pengar ska tas ur EU:s budget för att stärka vapen­ industrin.

Däremot är Miljöpartiet positiva till grundtanken att EU ska samordna sin vapen­industri för att minska produktionen och därmed behovet av export. 80 procent av alla vapen som tillverkas inom EU exporteras ut ur unionen och de största mot­tagarländerna är Saudi­ arabien, Förenade Arabemiraten, USA, Indien och Qatar.

KAJSA SÖRMAN Kajsa Sörman är projektledare för ”Säkert”

4

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 8

Österrike blev först i Europa med att ratificera kärnvapenförbudet.

För andra länder i den europeiska världsdelen kompliceras processen av trycket från kärnvapenstaterna i Nato.

I april reste Svenska Freds till Genève. Väl där möttes vi av civilsamhällesorganisationer från hela världen som alla har ett gemensamt mål - att avskaffa kärnvapen.

2017 tilldelades nätverket ICAN, The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, Nobels fredspris för sin bedrift att få till stånd FN-konventionen för ett kärnvapenförbud. I dag har 58 länder skrivit under och 10 stater ratificerat FN:s kärnvapenkonvention. När 50 stater ratificerat avtalet träder det i kraft som internationell lag.

Som representant för det svenska civilsamhället fick jag delta i gruppdiskussioner om kampanjarbete i länder under Natos kärnvapenparaply, trots att Sverige inte gått med i den militära alliansen. Likaså slogs regionerna Europa, Australien, Japan och Kanada samman i gruppdiskussioner på grund av ländernas nära relation till kärnvapenstater.

Europa är en svårarbetad region i dessa sammanhang.

Det blev klart när rummet fylldes av aktivister från det stora antalet europeiska stater som valt att vara en del av kärnvapenalliansen Nato.

Juridiskt hindras inte Natomedlemmar från att ställa sig bakom kärnvapenförbudet.

Kärnvapen är inte inskrivet

FOTO: TILDA WENDEFORS

ICAN-aktivister möter motstånd i Europa

ICAN-representanter från hela världen samlades i Genève för att utbyta erfarenheter och planera framtida påverkansarbete.

Katharina Heymann, Alissa Jadis och Nadja Schmidt från ICAN i Österrike.

i Natos stadgar, utan endast i alliansens policydokument och strategier. Det öppnar upp även för Natos kärnvapenländer att ta avstånd från kärnvapen.

Till skillnad från sina grannar har Österrike beslutat att gå i bräschen för ett kärnvapenförbud. När nyheten att Österrike är så gott som klart med sin ratificering av FN:s kärnvapenförbud blev känd bröt en applåd ut i rummet.

Den 8 maj blev nyheten känd för världen. Landet var då först i Europa med att ha tagit detta steg. Nadja Schmidt från ICAN Österrike berättade om vägen fram till ratificeringen.

– Det har varit år av ihärdigt arbete för oss som 2013 bestämde oss för att starta ICAN Österrike. Nu ska det bli otroligt skönt med lite andrum och tid att glädjas åt vår regerings ratificering.

– Vi i Österrike har haft ett speciellt läge, då kärn-

energi varit förbjudet sedan folkomröstningen 1978.

Omröstningen var jämn, men opinionen som motsatte sig kärnenergi på grund av riskerna med kärnavfall och olyckor har vuxit sig stark sedan dess.Motståndet mot kärnenergi har underlättat arbetet för att skapa opinion för ett kärnvapenförbud, säger Nadja Schmidt.

Ytterligare en milstolpe för Österrike, men även ICAN i stort, var Wienkonferensen 2014. Under konferensen lanserades den humanitära utfästelsen, mest känd som The Humanitarian Pledge. Den flyttade fokus till de humanitära följderna av kärnvapen.

– Att förmå politiker och opinionsbildare att använda ett språkbruk som synliggör de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, och där­ igenom stigmatiserar vapnens existens, har varit avgörande för att få vår regering att ställa

sig bakom förbudet, menar Nadja Schmidt .

Sverige ställde sig bakom The Humanitarian Pledge, och röstade ja till förbudet i FN, men då det kommer till att skriva under det har det inte varit lika självklart. Rädslan för försämrade relationer med viktiga internationella samarbetspartners är en aspekt som har lett till fram till den utredning som nu är tillsatt.

Utredningen ska undersöka de potentiella följderna av att Sverige skulle gå med eller stå utanför FN-konventionen.

Utredaren Lars-Erik Lundin kommenterade Österrikes ratificering på ett ABF-seminarium i Stockholm i maj: – Vi sitter inte i samma sits som österrikarna. De har inte kärnkraft, de har ingen betydande vapenindustri och de har inga långt gångna militära samarbeten.

Fler länder än Sverige upplever risken för försämrade relationer till kärnvapenstater som ett hinder för att ställa sig bakom det kärnvapenförbud de egentligen vill stödja. Under helgen i Genève vittnade representanter från stater som tar emot biståndspengar om politikers rädsla att förlora sitt stöd ifall landet ställer sig bakom ett förbud. För Sverige handlar det om andra typer av påtryckningar. Samma helg som ICAN:s kampanjmöte i Genève varnade USA:s nedrustningsambassadör Robert Wood i Svenska Dagbladet: – Sverige bör inte skriva under avtalet. Det kan få allvarliga följder för vårt säkerhetssamarbete som gäller många aspekter. Svenska regeringen är mycket medveten om detta. Även Österrike upplevde press från aktörer som motsatte sig förbudet. Enligt ICAN-aktivisterna drog Österrike andra slutsatser – att det bästa sättet att få slut på påtryckningar mot landet var att faktiskt signera kärnvapenförbudet.

TILDA WENDEFORS Praktikant på Svenska Freds

HALLÅ DÄR:

Anni och Tuuli Anni och Tuuli kommer från fredsrörelsen i Finland. Hur Sverige agerar när det gäller vapenexport, kärnvapen och Nato följs med stort intresse i Finland.

Hur ser den finska freds­ rörelsen ut?

– Vi jobbar jättemycket tillsammans. Vi har ett hus som kallas Fredsstationen som är som ett fredsaktivitetscenter.

Där har vi massor av aktiviteter tillsammans, vi delar också kontor så vi ses varje dag.

Vilka är de stora frågorna för er just nu?

– I år jobbar vi mycket med den finska vapenexporten.

Finland har varit mycket aktivt i det internationella arbetet för exportkontroll bland annat som ordförande för Arms Trade Treaty förra året.

Påverkansarbete gällande vapenexporten till Mellanöstern är vår prioriterade fråga även framöver. Vapenexporten till det området har ökat. Innan gick en majoritet av exporten till länder i Europa men förra året gick en majoritet av exporten till länder utanför Europa. Förenade Arabemiraten har mottagit vapen och nu är det också bevisat att finska bandvagnar från Patria har använts i Jemen.

Hur ser lagstiftningen ut?

– Det finns kriterier för mänskliga rättigheter, krig och konflikt och utrikesdeparte-

10 KONFLIKTER ATT HÅLLA EXTRA KOLL PÅ Varje år listar International Crisis Group tio konflikter som världen bör hålla extra koll på under året. Magasinet Omvärlden sammanfattar kännetecknen för dem: Mellanöstern, kärnvapen och humanitära kriser. Nordkorea toppar listan eftersom konflikten där skulle kunna bli världens mest dödliga.

Men den behöver inte bli det, och för både den och andra

mentet och försvarsdepartementet gör sammanställningar över säkerhetsriskerna eller fördelarna och utrikesministern gör ett uttalande i varje enskilt fall. Problemet är förhållningssättet ”ärende för ärende”. Det skapar en osäkerhet och en otydlighet.

Vilka produkter är det? Vem är mottagaren? Vilken omfattning rör det sig om? Det är för flexibelt. Pansarvagnarna till exempel – de menar att den typen av vapen inte brukar användas för att kränka mänskliga rättigheter så därför fick de licens.

Vad säger ni om det svenska demokratikriteriet?

– Det ska bli spännande att se hur det kommer att fungera. Det låter superbra. Men det måste ju implementeras på ett bra sätt också. Det vore spännande att införa ett i Finland.

Hur går diskussionerna kring kärnvapenförbudet?

– Båda våra organisationer är med i International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) och är väldigt aktiva i det nationella ICANnätverket i Finland. Men den finska staten har varit helt emot ett kärnvapenförbud. De deltog inte ens i förhandlingarna. De säger att de vill jobba med ickespridningsavtalet NPT och de ser förbudet som att det skapar motsättningar.

Vi har försökt att trycka på att Finland ska vara delaktigt och försöka jobba för en kärnvapenfri värld. Vi har lyft fram Sverige som ett gott föredöme.

Hur ser Finland på Sveriges position gällande förbudet?

– Ja, det är viktigt. Just nu konflikter gäller det att tro på och engagera sig i diplomatin, menar Robert Malley, chef för International Crisis Group.

– Vi måsta bana väg för diplomatin igen. USA har lämnat monopolet som fredsbyggare och då måste någon annan ta över. Länder som Sverige kan leda vägen och fylla vakuumet, säger Robert Malley till Omvärlden.

Hela listan: 1. Nordkoreas kärnvapenprogram och den hårda retoriken mellan landet och USA. 2. Rivaliteten mellan USA-Saudiarabien-Iran. 3.

Bangladesh och Myanmar, på grund av de brutala militära attackerna mot rohingyas och

5 FOTO: KAJSA SÖRMAN

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 8

Anni Lahtinen och Tuuli Vuori från fredsrörelsen på andra sidan Östersjön.

säger de att ”även om Sverige deltog i förhandlingarna och röstade för det så har Sverige ändå inte signerat det”. Så det används som argument mot att stötta förbudet. Men jag tror att Finland följer utvecklingen i Sverige med stort intresse. Resultatet av utredningen som görs i Sverige kommer säkert att spela in i hur Finland väljer att fortsätta processen.

Hur ser Natodebatten ut?

– Enligt opinionsundersökningar som gjorts så vill 20 procent gå med i Nato, men det finns vissa grupper som är väldigt aktiva i ”ja till Nato”frågan. Regeringen talar också om att det är viktigt att inte stänga dörren till Nato. Den svenska diskussionen spelar stor roll. Så fort opinionsmätningar görs i Sverige så rapporteras det hos oss. De svenska intentionerna är viktiga för finsk politik.

KAJSA SÖRMAN det stora antalet flyktingar som Bangladesh tagit emot. 4.

Konflikten i Jemen har pågått i nästan tre år. Över 20 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp. 5. Afghanistan. Kriget mot talibanerna ser ut att intensifieras under året.

6. Syrien. 7. Saleh-regionen (bland annat Senegal, Mali,

Namn: Anni Lahtinen Jobb: Generalsekreterare på fredsorganisationen Committee of 100. Committee of 100 jobbar med säkerhetspolitik, vapenkontroll och nedrustning.

Namn: Tuuli Vuori Jobb: kommunikatör på Peace Union. Peace Union är en paraplyorganisation för 16 finska fredsorganisationer.

Träffade Svenska Freds på: Tillsammans representerade de Finland på ENAAT:s årsmöte i Lyon. ENAAT, European Network Against Arms Trade är en sammanslutning av europeiska fredsorganisationer som jobbar för nedrustning och mot militarisering. Svenska Freds är med i ENAAT.

Tchad och Sudan). Ett band av svaga stater med interna konflikter, våld från jihadister och konkurrens om smugglingsrutter. 8. Den humanitära krisen i Kongo-Kinshasa är bland världens värsta. Protester skingras med våld och väpnade konflikter sprider sig.

9. Ukraina. 10. Venezuela.

49355

dagar hade Svenska Freds funnits på kongressdagen den 19 maj.

6

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 8

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

Framåt med arvet i ryggen Svenska freds 135-årskongress satte kursen för framtiden med arvet i ryggen.

Omkring 50 medlemmar från hela Sverige samlades i foajén till Långholmens folkhögskola i Sundbyberg den 19 maj. För många var det flera år sedan sist och kaffe, kakor och samtal fick deltagarna att dröja lite innan de gick in i aulan.

– Precis som freden är vi inte alltid snabba med att komma på plats, konstaterade ordförande Agnes Hellström innan hon inledde sitt tal till kongressen.

Under sina första två år som ordförande har hon insett hur tungt föreningens arv är, vilken stor del det är av organisationen och hur mycket som åstadkommits under de 135 åren. En fredlig lösning av unionskrisen med Norge, avslöjanden av vapenaffärer, förbud mot personminor och klustervapen, som några exempel.

– Ingen vet hur världen hade sett ut utan oss. Och inte heller framöver, sade hon.

2017 skulle författaren och den mångårige Svenska Freds-ordföranden Per Anders Fogelström ha fyllt 100 år och Agnes Hellström lyfte vilket sammanträffande det var vad gäller tongångarna om kärnvapen. På 1950-talet drev bland andra Per Anders Fogelström en framgångsrik kamp mot att Sverige skulle skaffa egna atomvapen.

– Samtidigt som vi firade honom började tonläget änd-

Gruppdiskussioner om propositioner och motioner i majsolen.

Mattias Göransson och Agnes Hellström.

ras i Sverige. Plötsligt skulle ett kärnvapenförbud vara ett större hot mot freden än kärnvapen. Vårt arv är viktigt, vi måste påminna oss om det, sade Agnes Hellström.

Journalisten och författaren Mattias Göransson tog emot Eldh-Ekblads fredspris. Han fick det för att han med boken ”Björnen kommer” synliggjort nationella vanföreställningar och öppnat upp för ett mer sansat samtal om försvars- och säkerhetspolitik.

Idén till boken kom i samband med de misstänkta ubåtskränkningarna 2014

Styrelsen överlägger om ett nytt förslag till beslut.

Mattias Göransson hade avslutat Hannes Råstams bok om fallet med Thomas Quick och kände igen sig.

Det spreds en berättelse men ingen ställde följdfrågor och ingen synade korten, så han bestämde sig för att göra det.

– Jag blev själv chockad av min research som visade hur lite fakta det fanns, berättade han för kongressdeltagarna.

Han möttes av en ”flod av skit” men inte av några fakta som motsade hans egna fakta.

I stället bemöttes fakta med åsikter.

– Försvarsvänner beskriver sig själva som rationella och dem som ifrågasätter dem som drömmare. Min uppfattning är att det är precis tvärtom, det är de som är drömmare som fantiserar, de rör sig inte i faktavärlden. Ett effektivt sätt att bemöta dem är att kräva fakta, menade Mattias Göransson.

E Holger Erikssons fredspris tilldelades Tomas Mag-

Kongressmingel med nya och gamla bekanta.

nusson, som engagerade sig i Svenska Freds på 1970-talet, var föreningens ordförande 1979-1985 och som nu är ordförande för lokalföreningen i Göteborg.

– Jag är jättehedrad. Jag kände ju Holger Eriksson – det kommer nog inte vara så många fler pristagare som gjorde det. När jag kom in i föreningen leddes Stockholms Freds av Holger Eriksson, och det var han som inspirerade och lade grunden för nya aktivister, berättade Tomas Magnusson.

Kongressen antog ett nytt handlingsprogram och bland annat ett förslag från styrelsen att utreda hur engagemanget kan stärkas i Svenska Freds.

Agnes Hellström valdes om som ordförande och flera nya ledamöter valdes in i Svenska Freds centralstyrelse, EVA KELLSTRÖM FROSTE Handlingsprogrammet för 2018-2022 finns på Svenska Freds hemsida.

Tomas Magnusson.

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 2 / 2 0 1 8

Den svenska vapenexporten motverkar Politik för global utveckling, visar Barometer 2018, en rapport från 27 organisationer inom Concord.

Civilsamhället har sedan 2003 granskat om de politiska besluten följer åtagandena inom PGU, Politik för global utveckling. Barometer 2018 visar att mänskliga rättigheter och hållbarhet inte alltid är vägledande när politiska beslut tas. Ett område där den förda politiken direkt motverkar PGU är vapenexporten, visar kapitlet om mänsklig säkerhet och förebyggande av konflikt. som Svenska Freds varit med och tagit fram. Sveriges nya regelverk för krigsmateriel garanterar inte att svensk vapenexport

stoppas till icke-demokratier och andra länder som kränker mänskliga rättigheter I kapitlet lyfts också bland annat att Sverige ännu inte skrivit under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, trots att den svenska regeringen planerar att bedriva en aktiv nedrustningspolitik.

KAMP FÖR ATT STOPPA ”KILLER ROBOTS ”

Från flera håll pågår arbete för att stoppa autonoma vapensystem, så kallade killer robots (mördarrobotar) i tid. I april möttes FN:s medlemsländer för att diskutera utvecklingen av autonoma vapensystem (Leathal Authonomous Weapon Systems, LAWS) och den 13 april diskuterades en motion i Sveriges riksdag om regeringens arbete för internationell kontroll av dem. 22 stater står

bakom ett förslag om ett internationellt förbud mot autonoma dödliga vapen. Organisationen Future of Life har samlat flera hundra forskare från hela världen som varnar för konsekvenserna av en oreglerad utveckling av AI, artificiell intelligens.

Svenska Freds är med i den internationella rörelsen Campaign to Stop Killer Robots som kräver kontroll av militära LAWS. Artificiell intelligens sänker tröskeln för att starta krig och kan döda effektivare än någon människa. Därför kräver Svenska Freds att regeringen agerar i tid och deltar i det internationella arbetet för att förbjuda dödliga autonoma vapensystem.

Ett bakslag är att det i maj blev klart att utvecklingen av autonoma vapensystem kommer att kunna finansieras av Europeiska försvarsfonden. EU-parlamentet röstade inledningsvis mot förslaget men gav sig sedan i förhandlingarna med rådet och kommissionen. Den del av texten som förbjöd utveckling

av massförstörelsevapen, klusterammunition, landminor och fullt autonoma vapen ströks ur förslaget. I stället för specifikationen står det nu att fonden inte får stötta projekt som utvecklar produkter som är förbjudna enligt internationell lag, vilket dödliga autonoma vapen inte är.

INVESTERING I KÄRNVAPEN GRANSKAS Rapporten ”Don´t bank on the bomb” listar finansiella institutioners investeringar i kärnvapenproducerande företag. I Sverige ligger 2018 Skandinaviska Enskilda Banken i botten på listan på ”Hall of shame” med investeringar i BAE Systems och Airbus. I ”Hall of fame” finns Sjunde AP-fonden i topp vars policy är att inte investera alls i kärnvapenföretag,

Den 10 april deltog Svenska Freds på Saabs årsstämma i Linköping, med hjälp av sin enda aktie. I år undrade Agnes Hellström om företaget står bakom kommunikationschefens uttalande i Sveriges Radio. Kommunikationschefen fick i Godmorgon världen frågan om Saab ”tittat på etiska och moraliska parametrar” då de beslutat att samarbeta med Förenade Arabemiraten om att bygga en fabrik. Saabs kommunikationsdirektör Sebastian Carlsson ställde motfrågan ”Varför skulle vi göra det?” Han sa även att

FOTO: CAROLINE LEUHUSEN

Saab fick frågor om syn på etik

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svarspost 20270632 han med varm hand ”lämnar över mänskliga rättigheter och liknande till dem som gillar att teoretisera kring det.”

I Saabs uppförandekod står att Saab är ett ansvarstagande företag som agerar etiskt i alla delar av verksamheten. VD

110 12deStockholm affärsinriktningar vi

Håkan Buskhe sa att Saab haft synpunkter på hur svaret klippts i radio och menade i övrigt att företaget följer svenska lagar och riktlinjer och att han ”känner definitivt att det är enligt mina värderingar att göra affärer i Förenade Arabemiraten utifrån

har.” Styrelseordförande Marcus Wallenberg lade till att Sverige har indikerat vissa områden som viktiga för Sveriges säkerhet. De påpekade att svensk vapenexport behövs för att säkerställa svensk försvarsförmåga.

FOTO: CAROLINE LEUHUSEN

BAROMETERN: VAPENEXPORT HINDRAR PGU

7

POSTTIDNING B Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4 112 36 Stockholm

KRÖNIKAN: 700 dagar av fredsbyggande

På kongressen den 19 maj hade exakt 700 dagar gått sedan jag valdes till Svenska Freds ordförande. Även om stundens eufori till viss del gjort minnet suddigt i kanterna, var det med facit i hand början på de två bästa jobbåren av mitt liv hittills.

Under de här två åren har det blivit så tydligt för mig vilken stark folkrörelse vi är och vilket mäktigt arv vi skapat under våra 135 år.

Tack vare fredsrörelsens engagemang skedde den nu så avlägsna unionsupplösningen mellan Sverige och Norge fredligt 1905. Därefter har

vapenaffärer avslöjats och avbrutits, personminor och klustervapen har förbjudits.

De senaste 700 dagarna har innehållit framgångar liksom motgångar. 122 stater i FN har röstat för ett internationellt förbud mot kärnvapen och jublet bland de närvarande var öronbedövande. I december fick ICAN, kampanjorganisationen vi är del av, Nobels fredspris för det intensiva arbetet för att förbudet skulle bli verklighet.

Vi måste påminna om historien och vara en stark röst för framtiden.

I april i år trädde det skärpta regelverket för den svenska vapenexporten i kraft, där det demokratikriterium vi kämpat för i årtionden lagts till. Nu fortsätter det viktiga arbetet med att se till att vapenexporten till diktaturer upphör.

För världen är en fruktansvärd plats för många.

Människor mister dagligen sina liv, ofta i sina försök att

nå en trygg plats för att få skydd från en väpnad konflikt.

Samtidigt blir kraven på ökad upprustning allt mer högljudda, såväl från internationella ledare som i den svenska politiken. Hela världen har hållits gisslan i uttalade hot om kärnvapenkrig och de populistiska tongångarna blir allt mer framträdande, såväl bland internationella ledare som i den svenska politiken.

I november 2016, en bit in i mitt första ordförandeår, valdes Donald Trump till USA:s president. Många av oss vaknade till inre kaos och förvirring, i Stockholm även till tidernas snöoväder.

Uppgiven och lamslagen pulsade jag genom snömassorna. Men dagen därpå åkte till jag till Nässjö och träffade vår lokalförening. Jag invigde en utställning där gymnasielelever tolkat barnkonventionen och vid varje nytt konstverk fylldes jag av ny energi.

Jag fylldes av hopp. Förändring tar tid, den kantas av

många bakslag, men tillsammans flyttar vi berg. Och under de här två åren har jag mött dem som engagerat sig i Svenska Freds i 70 år och dem som just blivit medlemmar. Vi får helt enkelt ta en dag i taget, för att då och då blicka tillbaka. Kanske efter 700 dagar, eller varför inte efter 49 355, det totala antalet dagar som gått mellan Svenska Freds grundande och årets kongress.

Svenska Freds fyller 135 i år. Ingen vet hur världen hade sett ut utan oss.

Nu står vi inför ett riksdagsval, för en fortsatt kamp för ett kärnvapenförbud, ett stopp av vapenexport, inför utmaningen att minska den militära upprustningen och de ökande militära utgifterna.

Vi är många som vet att demokrati är något dyrbart, som vi aldrig kan ta för given utan måste fortsätta att kämpa för.

I minst 49 355 dagar till.

AGNES HELLSTRÖM Ordförande Svenska Freds

Du behövs i vårt arbete för hållbar fred i världen!

GE EN GÅVA

Swisha valfritt belopp till 901 08 51 och märk din gåva "PAX". Tack!