PAX nr 1 2019

FREDSTIDNINGEN

nr 1 | 2019

Medlemspublikation för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

— — FREDSTEATER UTMANADE FÖRSVARSDEBATT I SÄLEN

— — DIGITALISERAD KRIGFÖRING — — PAX GENOM TIDERNA

— — PAX GENOM TIDERNA

antimilitarism och vapenexport är exempel på frågor som lyfts. Det blir temanummer om rasism, vapenvägran och internationell vapenhandel. Under denna tid har Pax en tidskriftskänsla.

Det ni har framför er är Pax med nytt utseende. Pax har gått igenom många skepnadsskiften sedan starten 1972. I samband med ansiktslyftet blickar vi tillbaka på Pax historia och på hur tidningen har sett ut genom åren. På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns alla Pax-numren bevarade. Dit tar jag mig för att gå tillbaka till början.

I april 1972 släpps det första numret av Fredstidningen Pax. Detta sker efter att kongressen 1971 beslutat att styrelsen ska undersöka möjligheten att ge ut fyra större specialnummer av tidningen Freden (som då getts ut sedan 1928) tillsammans med samarbetspartners.

Tidningens första redaktör är Per Anders Fogelström.

I sitt första nummer har Pax karaktären av en debattskrift där artiklar och åsikter flyter ihop. Ambitionerna är stora. Kärnkraft, kvinnokamp,

Mellan 1976 och 1981 görs många nummer av en redaktion i Haga, Göteborg.

1982 flyttar Pax helt och hållet tillbaka till Stockholm och får ett nytt utseende. Rent grafiskt blir Pax nu mer lik en dagstidning, med stora uppslag och tunt tidningspapper. Runt 1983-84 blir Pax professionellt journalistisk, då man redaktionellt börjar dela upp innehållet i åsiktsartiklar och journalistiska artiklar och anställer journalister.

PAX RAPPORTERAR OM rättsprocessen mot Owen Wilkes, Sipri-anställd som av Säpo anklagats för att vara spion då han fotograferat radarmaster på Gotland. Wilkes utvisas till slut till Nya Zeeland. Motståndet mot Jas 39 Gripen växer. Pax publicerar artiklar om det och om vapenexport. Fredsrörelsen är i uppsving - det skrivs om kampen mot kärnvapen, om fredsmarscher och blockader av militärbaser. När Pax som första tidning publicerar

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Redaktör: Kajsa Sörman kajsa.sorman@svenskafreds.se Foto omslagsbilden: Julius Aspman Media 2

Ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 070 763 48 57, pax@svenskafreds.se

Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2019

de så kallade dokument 5 och 6 i nr

av klustervapen, vilket blir verklig-

6 1985, blir detta startpunkten på

het 2010. Värnplikten vilar, vilket

Bofors-härvan.

innebär att kampen för rätten att va-

1988 byter Pax till tabloidformat

penvägra också gör det, konstaterar

och får en ny layout. Dessutom blir

Pax. Mutor betalas fortfarande ut i

det åtta nummer om året istället

Sydafrika med anledning av Jas-af-

för tio. Varje nummer innehåller nu

fären, och Pax intervjuar Andrew

”Medlems-Pax”, ett antal sidor med

Feinstein, f.d. ANC-politiker.

innehåll som kretsar kring Svenska 2013 FÖRVANDLAS PAX från att

efter att styrelsen beslutat att det ska

vara en journalistiskt självständig

finnas mer information om Svenska

papperstidning som går ut till alla

Freds och lokalföreningarna i Pax.

medlemmar samt prenumeranter till en medlemstidning som främst

TILL NR 6 1991 BYTER Pax återigen

publiceras digitalt. Pax trycks i en

skepnad. Det blir större bilder och kortare

mindre upplaga. Tidningens utseende

texter, nya vinjetter som Mothugg och

får en ny tappning, på blankt, tjockt

I rörelse, och ett nytt utseende. Under

tidskriftspapper.

Pax berättar bland annat om flera

Balkan. Det avslöjas att svenska vapen

fredliga framgångar - ett demo-

ska exporteras till Gulfkriget - för första

kratikriterium införs för vape-

gången har den svenska regeringen

nexporten, FN röstar igenom ett

givit tillstånd för vapenexport till en stat

kärnvapenförbud och nätverket

inblandad i krig.

International Campaign to Abolish

Debatten går varm om medlemskap i EG. 1993 genomför Svenska Freds en kampanj mot minor, och minfrå-

Omslagsbild 1993 Jubileumsnummer, Svenska feds 110 år Omslagsbild 2009 Demonstration i Indien mot upprustning Omslagsbild 2018 Aktion utanför riksdagen i samband med nytt demokratikriterium i vapenexportlagen

Freds ingår, får Nobels fredspris.

2019 får Pax ett nytt ansiktslyft utifrån Svenska Freds nya grafiska

följande år. 1997 får International

profil och identitet. Trots nya färger

Campaign to Ban Landmines Nobels

och typsnitt är innehållet som alltid

fredspris.

en blandning av nyheter, reportage,

Den 20 juni 1998 avlider Per Anders

Omslagsbild 1991

Nuclear Weapons (ICAN), där Svenska

gan fortsätter att vara aktuell under

Fogelström, och Pax presenterar person-

Omslagsbild 1985 Avslöjandet om Boforsaffären

Carl Bildt poserar i ett militärfordon

Freds och dess lokalföreningar. Detta

1990-talets början bevakar Pax kriget på

Omslagsbild 1972 Första nummret av PAX

MAX ÖBERG SKRIBENT

intervjuer och analyser om fredsarbetet i Sverige och i världen.

liga minnesbilder till hans minne.

2004 får Pax en ny layout. Tidningen bevakar frågan om ett förbud 3

Foto: Shamsnn, CC

Övervakning är ett tveeggat svärd. På samma sätt som

vem som är kriminell eller terrorist.

Tekniken, använd i övervaknings-

en ”perfect storm”. När den kosmo-

övervakningssystem kan användas

syfte, innebär enligt digitaliserings-

politiska och relativt progressiva

av stater för att avslöja kriminella

experten Mattias Beijmo enorma ris-

diktatorn Bashar al Assad tillsam-

nätverk och terrorgruppers

ker för profilering och förföljelse av

mans med frun Asma al Assad tog

organisering kan de användas av

oliktänkande. Människor är sårbara

över makten vid millennieskiftet var

totalitära ledare för att förfölja

idag då majoriteten lägger ut sina

det första de gjorde att digitalisera

oliktänkande och fängsla

åsikter och värderingar på nätet.

samhället. Syrien, med en ung be-

människorättsaktivister. I boken

folkning, anammade genast digitali-

”De kan inte stoppa oss” beskriver

seringen och internet.

Mattias Beijmo hur digitaliseringen och den europeiska övervakningsindustrin har påverkat kriget i Syrien.

Deep package inspection (DPI) är en typ av övervakningsteknologi som gör det möjligt att spåra, avlyssna

” Därför är digital övervakning en viktig freds- och demokratifråga”

och blockera trafik och kommunikakan användas i civila och kom-

NYA INTRYCK och ny information från omvärlden blev tillgängliga och när kritiken mot regimen började växa cirka tio år senare var det kommunikation och informationsspridning via internet som gjorde det möjligt att organisera protesterna.

Samtidigt innebar det ökade in-

tion som sker inom ett nätverk. DPI

ternetanvändandet nya möjligheter – Därför är digital övervakning en

för den syriska säkerhetstjänsten

mersiella syften så väl som inom

viktig freds- och demokratifråga,

att se vilka som stödde oppositio-

brottsbekämpning. Genom att följa

och det är viktigt att reglera vem som

nen. Förutsättningarna i Syrien var

misstänkta beteenden online kan

har möjligheten att använda tekni-

perfekta för att implementera ny

säkerhetstjänster kartlägga och hitta

ken och i vilken utsträckning, säger

övervakningsteknologi i stor skala

kriminella och terrorister. Men frå-

Mattias Beijmo.

då regimen var beredd att ta till

gan är vem som bestämmer vad som räknas som misstänkt beteende och 4

den så kallade arabiska våren som

Mattias Beijmo beskriver omständigheterna i Syrien vid tiden för

vilka medel som helst för att slå ned demonstranterna. Samtidigt hjälpte

Demonstrationståg i staden Douma nordost om Damaskus 2011.

— — DIGITALISERAD KRIGFÖRING

Foto: Lisa Mattisson

amerikanska, franska och även svenska företag Assad att bygga datanätverk och övervakningssystem.

Det svenska företaget Ericsson har fortsatt göra affärer med det syriska telekombolaget under hela kriget.

Affärerna höll på att stoppas då EU införde sanktioner mot en rad syriska ledare och företag men på grund av starka påtryckningar från svenska politiker blev det statliga bolaget Syrian Telecom och ett annat företag som Ericsson gör affärer med borttagna från sanktionslistan.

ETT ANNAT FÖRETAG som gjort affärer med Bashar al Assad under kriget i Syrien är det franska företaget Qosmos. Qosmos, som redan tidigare har sålt övervakningsteknologi till Khadaffi i Libyen, lyckades sälja sin DPI-mjukvara till syrierna. När en medarbetare på Qosmos valde att läcka hemligstämplad information på den franska versionen av Wikileaks inleddes en rättsprocess i fransk domstol där företaget anklagas för medhjälp till tortyr.

Teknologin som Qosmos sålt till Bashar al Assad misstänks ha bidragit till förföljelse och tortyr av fredliga aktivister. När detta skrivs pågår fortfarande rättegången. 2016 blev företaget, trots rättegången och trots samarbetet med Bashar al Assads säkerhetsstyrkor, uppköpt av det svenska bolaget Enea. Enea är ett mjukvarubolag som till exempel levererat mjukvaran till Ericssons 3G-nät och bland Eneas aktieägare återfinns statliga fjärde AP-fonden.

Linda Åkerström är nedrustningsansvarig på Svenska Freds och har under hösten börjat titta närmare på företagen som exporterar övervakningsteknologi.

– Övervakningteknologi kan användas som ett vapen för att tysta och slå ned freds- och demokratirörelser runt om i världen. Men till skillnad från vapenexporten är den här exporten helt oreglerad idag.

DET ÄR MYCKET SVÅRT att få insyn i exporten. Olika förslag på reglering debatteras i EU men Sverige är enligt rapporter från Amnesty ett av få länder som sätter stopp för förhandlingarna och argumenterar för att regleringar skulle innebära för stora konkurrens­ nackdelar för europeisk industri.

– Det är samma argument som använts mot att skärpa regleringen av vapenexporten, att det skulle göra det svårare för svenska och europeiska företag.

Branschens konkurrenskraft är inte viktigare än att skydda människor som drabbas av förföljelse, säger Linda Åkerström.

KAJSA SÖRMAN REDAKTÖR

Digitaliseringsexperten Mattias Beijmo.

5

— — FREDSTEATER I SÄLEN I januari varje år bjuder Folk och

– Bertha von Suttners analys från

Försvar in till en rikskonferens i

1889 är fortfarande aktuell då det är

Sälen för att under några dagar på

samma retorik och tankemönster

Högfjällshotellet diskutera Sveri-

som dominerar den säkerhetspoli-

ges försvars- och säkerhetspoli-

tiska debatten vi ser här i Sälen idag,

tik. Svenska Freds har under flera

säger Agnes Hellström.

år efterlyst ett mer inkluderande

Maud Holma von Heijne är gene-

samtal där andra perspektiv än den

ralsekreterare på Folk och Försvar

militära synen på säkerhet lyfts i

och hon välkomnar Svenska Freds

debatten.

initiativ till teaterföreställningen.

– Jag tycker att det var ett jättebra

För att bidra till en mer nyanserad

initiativ och något som gärna får

bild av säkerhet tog Svenska Freds

komma igen på framtida konferen-

initiativ till att bjuda in skådespe-

ser.

laren Robert Fux för en specialuppsättning av Stina Oscarsons tolkning

MAUD HOLMA VON HEIJNE MENAR

av nobelpristagerskan Bertha von

att det är svårt att få alla besökare på

Suttners bok ”Ned med vapnen”.

Rikskonferensen nöjda.

Pjäsen har satts upp på Stadsteatern

– Ett av våra mål är att skapa en-

under hösten men nu fick 25 besö-

gagemang kring våra frågor och det

kare chansen att komma till Svenska

är bra att det kommer synpunkter på

Freds ordförande Agnes Hellströms

innehållet i konferensen. Vi försöker

hotellrum för en unik upplevelse.

alltid skapa en balans i programmet

– Målet med föreställningen var

och samtidigt som vi fått kritik i år

att väcka publikens tankar kring

för att mänsklig säkerhet saknades

de militaristiska grundantaganden

var det andra röster som tyckte att

som ofta tas för självklara. De största

det var för lite fokus på de militära

hoten mot oss och planeten idag kan

perspektiven.

inte mötas med militära medel, säger

KAJSA SÖRMAN

Agnes Hellström.

ROBERT FUX SPELADE alla rollerna i pjäsen om den österrikiska officersdottern Martha vars liv präglas av krig och död. Martha börjar ifrågasätta de rådande normerna kring militarism och könsroller men hennes tankar tas inte på allvar av hennes samtid och hon blir avfärdad som naiv.

Foto: Julius Aspman Media

”De största hoten mot oss och planeten idag kan inte mötas med militära medel”

6

Robert Fux som Martha.

— — NEJ TILL FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN

arbetet för nedrustning. Det humanitära perspektiv som drivit processen mot ett kärnvapenförbud är helt frånvarande i utredarens presentation. Den 6 februari modererade

Regeringens utredning om kärn-

Svenska Freds ordförande Agnes

vapenförbudet presenterades den

Hellström en debatt om avtalet på

18 januari. Utredaren Lars-Erik

ABF Stockholm. Kerstin Lundgren

Lundin kom till slutsatsen att Sve-

(C), Olle Thorell (S), Beatrice Fihn

rige varken bör skriva under eller

från ICAN och regeringens utredare

ratificera avtalet.

Lars-Erik Lundin deltog i panelen.

Utredningen har fått kritik från

nämns knappt i den 230 sidor långa

– Konsekvenserna för människor

Foto: ICAN

Beatrice Fihn.

Svenska Freds och International

utredningen. Konsekvenserna för

Campaign to Abolish Nuclear Wea-

företag och industri får ett helt eget

pons (ICAN) för att den prioriterar

kapitel, sa Beatrice Fihn.

tydligt militära intressen framför

— — LANSERINGSFEST Den 5 december var det lanseringsfest för magasinet Säkert, en specialutgåva av Pax, på Bar Brooklyn i Stockholm.

Under kvällen deltog forskare, politiker, experter och debattörer i samtal om mänsklig säkerhet. KvälFoto: Rickard Croy Media

lens första panel talade om klimatets säkerhetsrisker och bestod av Emma Sundh, journalist och bloggare, Malin Mobjörk, forskare på Sipri och miljövetaren Ahmed Al-Qassam. .

— — RYSSLAND OCH USA LÄMNAR INF Den första februari meddelade USA

INF-fördraget slöts mellan Ryssland och USA under kalla kriget och länderna förband sig att nedrusta medeldistanskärnvapen med räckvidder mellan 500 och 5.500 kilometer.

I över 30 år har fördraget gällt och det

att de lämnar kärnvapennedrust-

har lett till att USA och Ryssland har

ningsfördraget INF och Ryssland

förstört 846 respektive 1.846 missi-

svarade dagen efter med samma

ler. Ryssland började redan år 2007

mynt.

att utveckla medeldistansroboten Iskander, som är en vidareutveck-

USA lämnar fördraget då de menar att

ling på roboten Oka, den sovjetiska

Ryssland inte hållit sin del av uppgö-

medeldistansrobot man gick med på

relsen.

att skrota år 1987.

Iskander.

Foto: CC

7

Men den politiska

då min lokalförening i Stockholm

viljan saknas. Och när

kämpade för att engagera fler i

den av regeringen tillsatta

kärnvapenfrågan. 60 år hade gått

utredaren presenterade sin

sedan de fasansfulla bombningarna

rapport i januari var det med

av Hiroshima och Nagasaki. Ned-

en nedslående slutsats: Sverige

rustningsförhandlingarna gick på

bör inte ansluta sig till förbudet mot

sparlåga och icke-spridningsavtalet

kärnvapen.

fat kärnvapen.

Men trots att sprängkraften i de

Vi är många som har upplevt detta mönster förut. De kamper som förts såväl mot kärnvapen som klusterva-

kärnvapen som fanns 2005 var mång-

pen har politiskt avfärdats som både

dubbelt större än i de som använts

omöjliga och verklighetsfrånvända.

1945, var engagemanget relativt svalt

I maj 2007 sa dåvarande försvarsmi-

hos den breda allmänheten. Tanken

nister Mikael Odenberg att Sverige

på att kärnvapen skulle användas

hade ”ett legitimt behov av kluster-

igen var lika fjärran som det världs-

vapen”. Men året därpå underteck-

krig som härjat 60 år tidigare.

nade Sverige förbudet och idag är alla

På vissa sätt är läget detsamma

e ion

tecknar konventionen.

min dagbok från sommaren 2005,

NPT var i kris. Fler länder hade skaf-

R i t i a n t ece a a u t d i t e n t

HÄROMDAGEN BLÄDDRADE JAG i

Foto: Miki Anagrius

— — VI GÖR DET IGEN

svenska klustervapen skrotade. Vad

idag. NPT är i kris, nedrustnings-

som hände? Ett starkt kampanjarbete

förhandlingarna går minst sagt på

av civilsamhället ändrade den poli-

sparlåga och USA och Ryssland har

tiska riktningen. Idag är det få som

dessutom beslutat att lämna INF,

argumenterar för att Sverige behöver

avtalet som slöts mellan Sovjet och

klustervapen.

USA 1987. Allt fler instabila pekfingrar darrar över den mytomspunna

1957 STARTADES AMSA - Aktions-

knappen och oron för ny kapprust-

gruppen Mot Svensk Atombomb,

ning är stor.

med målet att stoppa planerna på att utveckla svenska kärnvapen. Då

PÅ ANDRA SÄTT är läget väsensskilt

med medhåll av endast 36 procent av

jämfört med 2005. 2017 nåddes det

befolkningen. Fyra år senare, 1961,

gigantiska delmålet att ena en majo-

hade stödet ökat till 56 procent. Till-

ritet av FN:s länder kring ett interna-

sammans med Socialdemokratiska

tionellt förbud mot kärnvapen. Nio av

kvinnoförbundet växlade civilsam-

tio svenskar vill att Sverige under-

hället upp och vände opinionen.

Detta trots en massiv smutskastningskampanj från motståndarna, med anklagelser om att kampen fördes av ansvarslösa, osvenska fosterlandsförrädare.

Planerna på att utveckla svenska kärnvapen skrotades slutligen och är idag del av Sveriges starka självbild som en aktör för fred och nedrustning. 2019 är retoriken återigen hård, det politiska motståndet likaså. Men vi har gjort det förr och kommer att göra det igen. Och när vi i framtiden ser tillbaka på 2010-talet kommer Sveriges anslutning till konventionen som förbjöd kärnvapen att beskrivas som ett av de modigaste och viktigaste politiska beslut som någonsin fattats.

Möjligen marginaliseras civilsamhällets insats även i den historieskrivningen. Men oavsett hur bilden målas då, kommer vi att veta att det var vår kamp och vår seger, även denna gång.

AGNES HELLSTRÖM ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS

STÖD OSS PÅ DITT SÄTT svenskafreds.se/stod-oss/

— — SVENSKA FREDS

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.