Pax nr 1 2014

F R E D ST I D N I N G E N

NR 1 | 2014

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

FOTO:MILAN NYKODYM, TJECIKEN

Hemlig plan för Jas-köp

Den 18 maj ska Schweiz folkomrösta om landet ska köpa Jas Gripen. Ekots har avslöjat en hemlig svensk plan för att påverka schweizarna att rösta ja.

Sverige försöker påverka folkomröstningen i Schweiz om Jas Gripen i maj.

6 sida

Det visar hemligstämplat material som Ekot tagit del av. Breven från den svenska ambassaden i Schweiz har gått till regeringskansliet, inklusive flera ministrar, och försvarsmyndigheter. I dem listas en plan på hur Sverige kan hjälpa den schweiziska ja-sidan att vinna folkomröstningen den 18 maj.

FOTO: EKF

NÄTVERK LÖSER LOKALA KONFLIKTER

Fredsaktivisterna Ko Sie Thu Tun och Ko Phyo Wai Aung.

2 sida

Nätverket Upper Chin Dwin Youths Networks arbetar för fred och demokrati i Saganjregionen och Chinstaten i Burma. De medlar i lokala potentiella konflikter, till exempel om landrättigheter, genom att fungera som en neutral länk mellan parterna.

– Att Sverige för en hemlig kampanj för att påverka utfallet av den schweiziska folkomröstningen är häpnadsväckande. Här befinner sig Sverige långt ut i demokratins gråzoner, kommenterar Svenska Freds ordförande Anna Ek. Det är inte ovanligt med omfattande stödinsatser från

SEGER FÖR TJETJENIENS MÖDRAR

4 sida

Ryssland har blivit fällt i Europadomstolen. Tjetjeniens mödrar, en vänorganisation till Svenska Freds, har drivit fallen.

– Domen är en unik seger för det tjetjenska civilsamhället, säger ordförande Madina Magomadova.

den svenska staten i samband med marknadsföring av Jas Gripen. Det som gör det här fallet unikt är att det handlar om att påverka en folkomröstning.

Försök att påverka folkomröstningen är mycket känsligt i Schweiz, och avslöjandet har redan skadat den schweiziska ja-kampanjen.

8

FELAKTIG TILLTRO TILL MILITÄRA MEDEL

sida

Som en konsekvens av Rysslands folkrättsvidriga annektering av Krim i Ukraina har en debatt om svenskt försvar blossat upp. Svenska Freds ordförande Anna Ek menar i sin krönika att tilltron till militära medel drar resurser från fredsarbetet.

2

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 1 / 2 0 1 4

Nätverk i norra Burma löser lokala konflikter utan våld Nätverket Upper Chin Dwin Youths Network löser lokala konflikter genom att vara en neutral länk mellan gräsrötter och myndigheter.

F

örst ville Ko Phyo Wai Aung ta till vapen mot den burmesiska regimen, som han hatade för vad den gjort mot hans far. Men fadern gick inte med på det.

I stället kämpar Ko Phyo Wai Aung för demokrati i Burma/ Myanmar med fredliga medel i nätverket Upper Chin Dwin Youths Network.

När Ko Phyo Wai Aung var sex år torterades och fängslades hans far, som var advokat och politiskt aktiv. Fadern satt sju år i fängelse. När han

Nickelfyndigheterna i det här området nära Kalay skulle ha kunnat bli en orsak till konflikt. Med hjälp av nätverket har företag och myndigheter i stället börjat förhandla med de berörda byborna.

släpptes förlorade han sitt tillstånd att arbeta som advokat.

Fadern var en bruten man och ett år senare dog han.

– Vi levde under starkt tryck från den militära regimen. Jag bestämde mig för att följa i min faders spår och kämpa för demokrati, berättar Ko Phyo Wai Aung när vi ses i staden Kalay i regionen Saganj, precis vid gränsen till Chinstaten, och nära gränsen till Indien.

Ko Phyo Wai Aung är 32 år och arbetar som lärare i eng-

elska. Han undervisar också ideellt om landets historia, inbördeskrigen och om vad demokrati innebär. Men när han var riktigt ung ville han gå med i en armé i Chinstaten och bekämpa regimen med vapen.

Fadern sa att det inte var rätt väg att gå.

Tror på ickevåld – När jag blev äldre och mognare insåg jag det själv.

Jag bestämde mig för att engagera mig på andra sätt.

Jag tror på ickevåld, för vi i Myanmar har lång erfarenhet av att bekämpa varandra med vapen och det är fortfarande inte fred. Ickevåld är enda sättet att få verklig demokrati.

Den burmesiska militärjuntan, som behandlats som paria av bland annat EU och USA som hade hårda sanktioner mot landet, började införa reformer i samband med valet i november 2010. Reformerna är långtifrån tillräckliga – bland annat garanteras militären 25 procent av platserna i parlamentet – och Ko Phyo Wai Aung litar inte på regeringen, i likhet med andra burmeser vi träffar. Men trots misstänksamheten upplever de vi träffar också en lättnad.

Ingen är rädd för att ställa upp med namn och bild och säga vad de tycker. Å ena sidan, menar Ko Phyo Wai Aung, är det fortfarande generalerna som styr, om än i civil skepnad, och därför finns det skäl att vara misstänksam mot demokratiprocessen. Å andra sidan har landet deklarerat att det ska

Svenska Freds i Burma/Myanmar Ko Sie Thu Tun, 32 år, ville ha förändring och frihet, men bara i tankarna. 2007 var han i Rangoon för en IT-utbildning och hamnade på en demonstration.

Polisen slog honom och skulle arrestera honom, men bussen var full så han slapp undan.

– Jag kände en sådan sorg.

Poliserna slog alla och jag kunde inte skydda någon. Poliserna verkade vara galna. Det var efter det jag började jobba med nätverket, och jag är så glad att kunna göra något, att kunna påverka myndigheterna.

Svenska Freds har arbetat med olika Burmaprojekt sedan 2010. Då inleddes ett samarbete med grupper ur den burmesiska demokratirörelsen. Projektet gick ut på att ordna seminarier kring SSR, säkerhetssektorreform. Svenska Freds har också startat ett nytt projekt med det burmesiska civilsamhället kring fred och demokrati, som man hoppas kunna fortsätta med i större skala. Det senaste projektet är en fotoutställning som finansieras av Svenska PostkodLotteriet. Utställningen, som kommit till Uppsala och visas i Stockholm i maj (se även sid 5) visar bilder på Burmas ursprungsbefolkning. I projektet ingår också att berätta om situationen i Burma, med utgångspunkt i utställningen.

I februari reste därför Eva Kellström Froste och Kenneth Hotz från Svenska Freds runt i olika delstater och gjorde intervjuer. Fler reportage kommer att publiceras framöver – håll utkik på Svenska Freds hemsida i april/maj.

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.se Skribent om inte annat anges: Redaktören Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm

www.svenskafreds.se

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 1 / 2 0 1 4

3

flera möten med både lokala och statliga myndigheter och ministrar. Det som från början troddes vara ett färdigt kontrakt är nu under förhandling, och byborna har fått löfte om att de ska konsulteras innan kontraktet skrivs på.

– Vi är pionjärer. Jag ser det som att vi verkligen arbetar för samhället. Vi kan fungera som en länk mellan myndigheter och det lokala civilsamhället. Vi vill ge det lokala civilsamhället en röst som myndigheterna lyssnar på. Vi försöker vara neutrala och vi försöker att inte attackera utan bygga vänskap och förtroende med den lokala regeringen, berättar Ko Phyo Wai Aung.

Behöver strategi Ko Phyo Wai Aung ville ta till vapen mot regimen, som fängslade och torterade hans far. Fadern sade nej. Nu tror Ko Phyo Wai Aung på ickevåld som den bästa metoden att nå demokrati och fred i Burma.

införa demokrati, vilket gjort det möjligt för Ko Phyo Wai Aung, och många andra, att öppet verka för att engagera människor i demokratiska processer.

Målet demokrati Nätverket, som är baserat i Kalay och verkar i områdena i närheten, består av omkring 900 personer. Nätverkets mål är att verka för demokrati. För att uppnå det samarbetar de ibland med lokala myndigheter, till exempel mot droghandel och för att förebygga gränskonflikter med Indien, Nätverket fungerar bland annat också som en länk mellan bybor och myndigheter.

Ko Phyo Wai Aung förklarar att de som jobbar med nätverket försöker vara så neutrala som möjligt, för att både lokalbefolkning och myndigheter ska lita på dem.

Han och hans nätverkskollega Ko Sie Thu Tun ger några exempel på hur de arbetar inom nätverket. De tror på samarbete för att lösa kriser, som annars lätt skapar våld.

Ett vanligt problem är ”land grabbing”, det vill säga att bönder blir av med mark som ska användas till exempelvis gruvnäring. Det leder lätt till konfrontationer med armén eller polisen.

Nätverket uppmärksam-

mar olika fall av landgrabbing, vilket också lett till att land lämnats tillbaka.

Aktuellt just nu är planerna på en nickelgruva. 2012 tog ett kinesiskt företag kontakt med bybor nära potentiella nickelgruvor. De delade ut information om att de skulle starta nickelgruvor och därmed hjälpa byborna med elektricitet och skolor. För många bybor är detta goda nyheter.

Det nätverket vill verka för, genom Chin natural resources watchgroup, är att allt sker transparent, öppet. Viktiga frågor är hur kompensationen ser ut till de bybor som drabbas, och hur miljökonsekvenserna blir och hanteras.

Tidigare exempel förskräcker. Längre söderut i Saganjregionen har den kinesiskt drivna gruvan Letpadaung vållat stora protester som slagits ned med väpnat våld. I november 2012 sköt polisen med vit fosfor mot demonstranterna. Omkring 50 personer, bybor och omkring 30 munkar, brännsakades. Byborna kring koppargruvorna blir av med sina försörjningsmöjligheter och är också oroliga för miljöpåverkan från gruvnäringen.

Ko Phyo Wai Aung förklarar att de inte vill att den historien ska upprepas kring Kalay. Nätverkets engagemang kring nickelgruvan har lett till

Myanmar eller Burma Namnet ”Myanmar” antogs av militärregimen 1989. Oppositionen uppmanade omvärlden att inte använda det nya namnet, eftersom den inte ansåg att regimen hade mandat att ändra landets namn. FN använder det officiella namnet Myanmar, i EU-sammanhang används ”Myanmar/Burma” och officiella myndigheter i till exempel Sverige har fortsatt kalla landet Burma. Men detta är på väg att förändras, i takt med att Burma inför reformer. Det visade sig också vid vår resa att de burmeser vi träffade gärna använder namnet Myanmar. Orsaken till det är att namnet Burma härrör från namnet på majoritetsbefolkningen, burmaner. Eftersom de andra etniska grupperna påtvingats den burmanska kulturen, språket och religionen under alla åren med militärjuntan, föredrar många ett namn som kan inkludera alla de över 100 etniska folkgrupper som finns i landet. Burma är det mest kända namnet i Sverige, Myanmar kommer troligen att bli det mest använda framöver.

I fallet med koppargruvan finns ingen transparens och inget förtroende mellan företaget och byborna, och regeringen har ställt sig på företagets sida. Fallet med koppargruvan är mer komplicerat av flera skäl, men Ko Phyo Wai Aung pekar också på att byborna inte har någon långsiktig strategi.

– De protesterar, och vill stoppa gruvan helt. Därför kommer de inte att lyckas.

Nätverkets strategi i Kalay är i stället att samarbeta och se till att gruvnäringen blir så bra som möjligt för bybor och miljön, inte att stoppa gruvan som trots allt kan ge byborna – ofta mycket fattiga – sådant som de saknar, som skola och el.

Ett annat positivt exempel är när nätverket hjälpte lokala fiskare. För att fiska krävs licens, som säljs varje år. De lokala fiskarna har ingen möjlighet att själva skaffa licensen, utan får i stället betala ett slags skatt till licens­innehavarna.

Med hjälp av nätverket kunde fiskarna bilda ett fackförbund som kunde köpa loss fiskelicenserna i stället.

Ko Phyo Wai Aung är inte rädd för repressalier, trots minnet av det pris fadern fick betala för sin politiska kamp.

Han drivs av tron på en fungerande rättsstat.

– Min far hade inte begått något brott, men blev torterad.

I vårt land behöver vi bli en rättstat – om vi blir det, får vi fred.

TEXT OCH BILDER: EVA KELLSTRÖM FROSTE

4

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 1 / 2 0 1 4

FOTO: DANIEL HOLKING

Seger i Europadomstolen för Tjetjeniens mödrar Ryssland har blivit fällt i Europadomstolen. Domarna är en seger för Tjetjeniens mödrar som drivit fallen.

I

januari dömde Europadomstolen Ryssland för att ha brutit mot flera artiklar i Europakonventionen för mänskliga rättigheter, bland annat artikeln om ”Rätten till liv”.

Fallen som ledde till domen har drivits av den lokala människorättsorganisationen Materi Chechni (Tjetjeniens Mödrar).

I Tjetjenien finns det i dag ytterst få organisationer som vågar kämpa vidare. Att en lokal organisation lyckats driva fall under flera år ända till Europadomstolen är därför ett viktigt tecken och ger hopp för fler tjetjener att få upprättelse.

– Domen är en unik seger för det tjetjenska civilsamhället och en oerhört viktig upprättelse för dem som utsatts för övergrepp. säger Madina Magomadova, ordförande för Tjetjeniens mödrar.

Tjetjeniens Mödrar är vänorganisation till Svenska Freds och grundades av anhöriga till spårlöst försvunna under första Tjetjenien-kriget.

Ofta är de försvunna civila personer som förts bort av säkerhetsstyrkor och som fått utomrättslig bestraffning.

Madina Magomadova själv söker efter sin försvunna bror och förklarar att varje enskilt fall organisationen tar emot berör henne personligen.

– Det vi söker är ett besked om vad som hänt med våra försvunna anhöriga och ett slut på ovissheten. Genom att arbeta med dessa fall kan vi skapa ett stabilare och fredli-

Madina Magomadova och Malika Magamadova från Tjetjeniens mödrar visar fotografier på de försvunna personer som domarna handlade om.

gare Ryssland. Vi vill skapa en bättre dialog mellan stat och invånare, säger hon.

Svårt för ideella Ideella organisationers möjligheter att verka i Ryssland, och särskilt inom regionen Norra Kaukasus, är i dag begränsade.

Genom lagstiftning, hård kontroll och smutskastning från ryska makthavare motarbetas föreningar och människorättsaktivister systematiskt med hot, böter och fängelsestraff.

– Det finns mycket som pekar på att regeringstrogna styrkor i dag fortsatt agerar för att undanröja allt potentiellt motstånd. Det kan vara vanliga människor som utpekats som extremister och sedan plötsligt försvinner över en natt, inte bara de som är engagerade i människorättsorganisationer, berättar Björn Eriksson, ansvarig för Östeuropa på Svenska Freds.

Det finns andra organisationer som driver fall om människorättsbrott i Norra Kaukasus till Europadomsto-

len. Moskva-baserade Astreya har sedan flera år vunnit liknande fall mot ryska staten.

Furkat Tishaev, juridisk chef på Astreya, säger att domarna ännu inte lett till några reella förändringar i Norra Kaukasus.

– Våra fall handlar ofta om att ryska myndigheter inte gjort tillräckligt för att utreda brott som begåtts av statligt anställda. Utredningarna tas efter dom i Europadomstolen upp igen, men läggs sedan ner igen utan resultat, säger Furkat Tishaev.

Kompensationer Lokala domstolar i Tjetjenien verkar dock ha påverkats av Europadomstolen inom ett område. Sedan ett år tillbaka har tjetjenska domstolar börjat dela ut kompensationer till personer som bevisligen drabbats av militära aktiviteter. Tjetjeniens Mödrar, som har drivit flera sådana fall till vinst i lokala domstolar, ser mycket positivt på den utvecklingen. Men samtidigt finns det utbredd korruption bland

tjänstemän vilket förhindrar flera av rättsprocesserna.

– Tjänstemän inom rättssystemet har börjat kräva mutor i form av procent-satser av kompensationen till de drabbade. Det leder åter till att människor tappar förtroendet för rättssamhället. För att komma ett steg närmre ett fredligare och rättvisare samhälle i Norra Kaukasus måste korruptionen upphöra, säger Björn Eriksson.

Tjetjeniens Mödrar har nu startat en kampanj för att motverka korruptionen, och söker stöd för den internationellt.

Målet är att både påverka sina egna klienter och att få lokala politiker att uttala sig mot mutor och därmed skapa uppmärksamhet kring frågan.

– Vi avråder alla från att betala mutor. Och om myndigheter slutar att ignorera tjetjeners situation och slutar vara så korrupta kan relationerna i Norra Kaukasus förbättras.

Stegvis kan vi närma oss skapandet av en fungerande rättsstat., säger Madina Magomadova.

HALLÅ DÄR:

Daniel

FOTO: LEIF HALLSÉN

Daniel Holking, du var med och byggde upp WaterAid i Sverige. Nu har du börjat på Svenska Freds på den nya tjänsten som kombinerat kommunikations- och insamlingsansvarig. Vem är du?

– Jag började som konsult för Rädda Barnen under sista året på gymnasiet och jobbade med deras webbkampanjer.

Sedan frilansade jag med webb under många år. Jag har kompletterat med utbildningar i grafisk formgivning och kommunikation. De senaste två, tre arbetsplatserna har jag arbetat med kommunikation och insamling.

Berätta om arbetet på WaterAid. – Jag var med och startade WaterAid i Sverige 2009 tillsammans med Per och AnnKathrine Stenbeck. Det var väldigt roligt och annorlunda, att ta en organisation från ingenting till någonting större.

Organisationen hade funnits i Storbritannien sedan 1981, men det handlade ändå om att bygga upp ett varumärke från grunden i Sverige. Jag gjorde allt från att bygga webbplatsen

till att göra i ordning olika former av insamling. Det var otroligt lärorikt och brett.

Varför har du sökt dig till Svenska Freds?

– Jag har alltid varit intresserad av nedrustningsfrågor.

Jag skrev specialarbete i gymnasiet om internationell vapenhandel, det blev inte så opartiskt. Att jobba förvaltande och uppbyggande med ett varumärke som är över 100 år är superhäftigt. Det är skönt som kontrast till att jobba med ett varumärke som ingen kände till. Svenska Freds har massa saker på plats och är en fungerande blomstrande organisation.

Vad tänker du nu, när du jobbat ett tag?

– Jag är imponerad av allt Svenska Freds gjort, som jag inte kände till. Min uppgift är att lyfta fram de här stordåden. Jag gillar att komma in med ”utanförbilden”. Min syn var att det handlade mycket om att kritisera vapenexport, nedrustningsbiten, men jag visste inte att det handlade om så mycket annat, som det internationella arbetet. Det är oerhört spännande .

– Sedan är det svårt att komma in som ny med idéer som redan gjorts … och sedan gör jag det igen, som t-shirts med Ulf Lundkvists teckningar.

Du började jobba här i

Saw Eh Htoo från Karenstaten i Burma diskuterar med gymnasieelever som besöker utställningen i Uppsala.

BILDER FRÅN BURMA VISAS I SVERIGE I mars hade fotoutställningen ”Vanishing Tribes of Burma” Sverigepremiär i Uppsala. Den

6-7 maj visas utställningen på Kägelbanan i Stockholm.

Fotografen Richard K. Diran dokumenterade under 20 år över 35 olika burmesiska folkgrupper. I samband med utställningen i Uppsala hölls seminarier för allmänhet och skolklasser. Antropologen Saw Eh Htoo från Burma berättade

5 FOTO: EKF

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 1 / 2 0 1 4

februari. Vad har du hunnit med hittills?

– Jag har beställt muggar, tröjor och väskor och startat Svenska Freds Gåvoshop där man själv kan bestämma hur mycket man vill ge när man beställer en produkt. Butiken som smygstartat nu under mars finns på www.svenskafreds.se/shop och först ut är ett motiv skapat av Ulf Lundkvist, mannen bakom seriefiguren ”Assar”. Jag lever för att förenkla processer, framför allt för att bli medlem, så nu kan man skicka ett sms.

Jag vill också bygga upp ett system för företagssamarbeten. Det här är inget man drar in pengar på första veckan, men det gäller att få bollarna i rullning.

om några av de fotograferade folkgrupperna. Bilderna från Chinstaten visar till exempel kvinnor med heltatuerade ansikten. Orsaken till det ligger långt bak i tiden.

De statsbyggande folkgrupperna bodde på låglandet i södra Burma. De ville förslava människorna uppe i bergen och ta deras kvinnor. Eftersom det ansågs oattraktivt med ansikten som inte var rena, tatuerade kvinnorna ansiktena som ett skydd mot kidnappning.

I Burma finns enligt Saw

100

Namn: Daniel Holking Ålder: 36 år Familj: Fästmö Henrietta och sonen William, snart två år.

Intressen: Klura ut kampanjer och budskap, vrida och vända på formuleringar.

Jag har ett eget klädmärke som tar upp större delen av min fritid, den som jag inte ägnar sonen och min sambo.

Jag gör nischade t-shirts för olika typer av nördar.

Det är ett sätt att ta tillvara min illustratörsförmåga, jag designar tröjorna själv.

Talang: Illustratör, fotograf.

Eh Htoo över 144 stammar.

Många har dock inte erkänts.

Men 2010 infördes reformer i landet och nu är det möjligt för Saw Eh Htoo att öppet arbeta med att dokumentera alla burmesiska folkgruppers historia.

Svenska Freds arrangerar utställningen och seminarier med finansiering av Svenska PostkodLotteriet. I september förra året invigdes utställningen av oppositionsledaren Aung San Suu Kyi och Svenska Freds ordförande Anna Ek i Rangoon, Burma.

år firade Nässjö freds- och skiljedomsförening i mitten av mars. I Örebro fyller man 120 år och Svenska Freds har funnits i 131 år.

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 1 / 2 0 1 4

FOTO: MATTH IAS KAB EL

FOTO: ANDREW BOSSI, CREATIVE COMMONS

6

Är det Jas Gripen som ska flygas vid den här flygbasen vid Meiringen i Schweiz? Den 18 maj ska schweizarna rösta ja eller nej till Jas-köp.

Sverige försöker påverka schweizare rösta ja till Jas Sverige försöker påverka den schweiziska folkomröstningen om Jas Gripen som äger rum den 18 maj. Det visar hemligtstämplat material som Ekot tagit del av.

– Att Sverige för en hemlig kampanj för att påverka utfallet av den schweiziska folkomröstningen är häpnadsväckande. Här befinner sig Sverige långt ut i demokratins gråzoner, kommenterar Svenska Freds ordförande Anna Ek De hemliga dokumenten har skickats från svenska ambassadören i Schweiz, Per Thöresson, till olika personer på regeringskansliet, sju ministrar, Utrikesdepartementet och försvarsmyndigheter. Transkriptioner har publicerats på Ekots hemsida.

I breven redogör han för en plan med aktiviteter för att

påverka schweizarna att rösta ja till Jas. Han har haft flera möten med bland andra den schweiziske försvarsministern Ueli Maurer, som bett om svensk hjälp. Det får dock inte vara något öppet stöd.

Maurer efterlyser stora positiva Sverige-events och gemensamma aktiviter som till exempel var sitt stafettlag i Vasaloppet. Maurer vill att ”det ska vara lustfyllt” och han vill ha Gripen synlig i luften i Schweiz ” helst var 6-8 vecka”.

I flera av dokumenten finns en bilaga med rubriken ”Bruttolista ´AB Sverige’ ” där olika aktiviteter listas. Det handlar om luciamottagningar, konserter med svenska artister, svensk design och konst, Jas-uppvisningar och riktade intervjuer i massmedia.

Känsligt stöd Försök att påverka folkomröstningen är mycket känsligt i Schweiz. Tidigare i år har Saabs reklamkampanjer ifrågasatts och efter kritik från både ja- och nejsidan har Saabs finansiella bidrag till ja-kampanjen betalats tillbaka.

Handelsminister Ewa Björling och utrikesminister Carl Bildt förnekade i intervjuer med Ekot all kännedom om den sekretessbelagda planen.

Men ambassadörens brev har

skickats till flera ministrar, bland dem just Ewa Björling och Carl Bildt men även statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Karin Enström.

Det är inte ovanligt med omfattande stödinsatser från den svenska staten i samband med marknadsföring av Jas Gripen. Det som gör det här fallet unikt är att det handlar om att påverka en folkomröstning.

Ambassadör Per Thöresson säger till Ekot att det handlar om vanligt ambassadarbete.

– Det är inte en lista för att påverka opinionen, det är en lista över alla evenemang som vi har planerat, säger han.

Men till Stockholm skriver ambassadören att planen tagits fram för att hjälpa den schweiziska regeringen att vinna folkomröstningen. I brevet den 7 november skriver han ”med tanke på hur oviss utgången i folkomröstningen är kan våra bidrag mycket väl komma att utgöra tungan på vågen” och den 17 december skriver han ”Nu gäller det ’bara’ att vinna folkomröstningen”.

Skadat ja-sidan För schweizarna handlade det inte bara om vanligt ambassadarbete. Ekots avslöjande

blev en stor nyhet och fick konsekvenser. Det avslöjade hemlighetsmakeriet har skadat ja-kampanjen. Det parti som lett ja-kampanjen, det kristdemokratiska CVP, hoppade av.

Svenska Freds har sedan tidigare engagerat sig i frågan om Jas till Schweiz och samarbetar med den schweiziska nedrustningsorganisationen GSoA. Varför är det problematiskt att Sverige säljer Jas till Schweiz, en demokrati som inte befinner sig i konflikt?

– Det största problemet med den här affären är att den motiverar fortsatta satsningar från svensk sida. Den är också del av ett större sammanhang, och påverkar handeln med and­ra Gripenländer. Det handlar om ofantliga summor både för svenska och schweiziska skattebetalare, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds.

Det är ju heller inte så att Sverige stillsamt inväntar köparländernas självständiga beslut utan i själva verket lägger både företag och regering enorma resurser på att påverka besluten. Det blir särskilt tydligt i den aktuella affären där man i hemlighet direkt försökt påverka en folkomröstning, menar hon.

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 1 / 2 0 1 4

NY SAJT VISAR VAPENEXPORTPOLITIK

Den 20 januari lanserade Svenska Freds den nya sajten Vapenvalet.se på ett seminarium i riksdagen. På sajten ­kan man se hur de olika riksdagspartierna samt Fi och Piratpartiet ställer sig till olika vapenexportfrågor.

– En av de vanligaste frågorna vi får är vad partierna och politikerna egentligen tycker om vapenexporten.

Vi vill med det här projektet

göra det lättare för väljare och politiker som vill prata om de olika politiska alternativ som finns, säger Svenska Freds ordförande Anna Ek. På sajten kan man se dels partiernas officiella hållning i vapenexportfrågor och dels se vad enskilda ledamöter tycker.

Frågorna till ledamöterna rör inställningen till vapenexport generellt, såväl som mer specifika frågor om till exempel vapenexporten till diktaturer.

Projektet kommer att fortsätta och utvecklas fram till september.

151 LÄNDER VILL FÖRBJUDA KÄRNVAPEN I mitten av februari hölls den andra konferensen om kärnvapens humanitära effekter. På

mötet i Mexiko inleddes en process för att införa förbud mot kärnvapen. Mer än 140 regeringar från hela världen deltog. Med en stor grupp länder som kräver ett fördrag om förbud mot kärnvapen markerade mötet en vändpunkt i processen för att förbjuda och eliminera dessa massförstörelsevapen. I avslutningen till mötet sa de mexikanska värdarna att stater nu ska inleda en diplomatisk process för att förbjuda kärnvapen.

Det civila samhället har spelat en avgörande roll i att få till stånd detta och Svenska Freds är liksom flera andra svenska organisationer partnerorganisation till International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN).

Sverige är ett av de länder som ännu inte är för ett förbud mot kärnvapen. Enligt ICAN är det i dag 151 länder som är för ett förbud.

VAPENEXPORT ÖKAR TILL ICKEDEMOKRATIER Sveriges vapenexport under 2013 ökade med 22 procent jämfört med året innan, och uppgick till ett värde av 11,9 miljarder kronor. Bland mottagarländerna finns Saudiarabien, Förenade Arab­emiraten, Oman och Bahrain. Totalt gick 40 procent av exporten till ickedemokratier år 2013, en ökning jämfört med år 2012. Diktaturen Saudiarabien är fortsatt en av de största köparna av svenska vapen. I Thailand, som toppar listan på köparländer, har det förekommit våld mot civila i samband med politiska demonstrationer. Landet har även en intern väpnad konflikt i de södra delarna av landet.

Kongress med bilder, mingel och Burmaseminarium Svenska Freds kongress hålls i år i Globala Studiers lokaler på Göteborgs universitetsområde, Konstepidemins väg 2 i Göteborg. Mötet inleds lördag 24 maj kl. 11.00 och avslutas söndag den 25 maj ca kl. 14.00.

Fotoutställningen The Vanishing Tribes of Burma visas i samma byggnad som kongressen. Under lördagseftermiddagen bjuds det både på seminarium om utvecklingen i Burma och Svenska Freds arbete där samt enklare tilltugg. Därefter kommer kongressdeltagarna att ges möjlighet att umgås vid middag och festligheter.

Sista anmälningsdag är 24 april. Det går att anmäla sig senare, men då är du inte garanterad rösträtt på kongressen. Ange i anmälan om du önskar handlingarna skickade till dig via post eller e-post.

Anmälan kan göras via webben (www.svenskafreds.se/ kongress) eller genom att skicka in talongen nedan.

Jag anmäler mig till Svenska Freds kongress Betala anmälningsavgiften 250 kr (exklusive mat och logi) i samband med att du skickar in anmälan till Svenska Freds plusgiro 1630-3, ange ditt namn och ”kongressanmälan”. Anmälan är bindande.

PORTO BETALT

Namn...........................................................................................

Adress: .........................................................................................

Postnr & ort: ..................................................................................

Telefon: ........................................................................................

E-post: ..........................................................................................

Kongresshandlingar per epost

Protokollet hemskickat

7

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svarspost 20270632 110 12 Stockholm

KRÖNIKAN: Förblindande tilltro till militära verktyg

S

om en konsekvens av Rysslands folkrättsvidriga annektering av Krim i Ukraina har den svenska försvarsdebatten blossat upp. Mer pengar till försvaret lovas nu från såväl höger som vänster, det pratas om att militarisera Gotland, köpa nya ubåtar för miljardbelopp liksom om ett potentiellt Nato-medlemskap. Lyssnar vi till försvarspolitikerna låter det som att alla är ansvarsfulla och beredda att storsatsa på vad som sägs vara ett nedrustat svenskt försvar.

Då är det viktigt att lyfta fram följande: räknat i fasta priser över tid har försvarsbudgeten inte bantats. Snarare tvärtom. Försvarsbudgeten är i princip lika stor i dag som på mitten av 80-talet. Eller dubbelt så stor jämfört med 1950-talet. Detta är slutsatser som kan dras från beräkningar gjorda av FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Om man nu tror att stora försvarsutgifter är det mest långsiktiga säkerhetspolitiska verktyget vi har kan det vara bra att dra sig till minnes att inte ens USA, som ensamt spenderar 45 procent av världens militära utgifter, lyckades skydda sig mot de hemska terrorattackerna 11 september 2001.

Tilltron till det militära verktyget som säkerhetsgarant förblindar och drar resurser från det långsiktiga och nödvändiga fredsarbetet: stöd till demokrati, mänskliga rättigheter, fredsbyggande

i konfliktdrabbade länder, klimatfrågan, med mera.

Vi är många som är oroade över vad som kommer att hända i relationerna mellan öst och väst framöver. Vad som kommer att hända med Ukraina och fredsutsikterna i regionen. Men att militarisera Gotland eller öka försvarsutgifterna i Sverige kommer inte att lösa något.

Att fortsätta enligt kapprustningens logik innebär att vi aldrig kommer att lyckas nå en långsiktig fred och säkerhet. Jag är bekymrad över hur lite detta diskuterats i försvarsdebatten.

Om det nu är oacceptabelt med folkrättsbrott, vilket det är, måste alla behandlas lika inför lagen. Det är ett folkrättsbrott att annektera Krim och det var ett folkrättsbrott att invadera Irak. Det en tar sig rätten att göra, kommer att upprepas av andra. Särskilt när det kommer till stormakter. Alla måste stå lika inför

lagen och alla folkrättsbrott måste fördömas.

Och om det nu är problematiskt med upprustning är det viktigt att konstatera att det sker i en växelverkan. Inte i ett vakuum. Västs militära utgifter minskade inte i samma takt som Rysslands gjorde efter murens fall. Såväl Rysslands nuvarande som Natos/västs tidigare upprustningar utgör en av grundorsakerna till varför vi står där vi står i dag. Bara EU-ländernas militära utgifter är tre gånger större än Rysslands, enligt siffror från Sipri. Detta har uppenbarligen inte hindrat Ryssland från att upprusta.

Länder mäter sig mot varandra, speglar sig i varandra och söker erkännande för att bli större än sin motpart.

Politiskt och militärt. Detta är inte hållbart i längden. De breda nedrustningsinitiativen och konstruktiva förslagen för samarbete inom multinationella forum måste fram!

Nya vägar till medlemskap Nu gör vi det enklare att bli medlem i Svenska Freds. Skicka ett vanligt SMS med texten FRED namn & adress till 72550 så skickar vi ett välkomstpaket. Det kostar som ett vanligt SMS att skicka.

Håll utkik efter vår nya pratbubbla. Du kan också själv använda dig av texten i uppmaningen till att skicka som SMS till vännerna i telefonboken.

Som medlem är du i gott sällskap med över 8000 likasinnade som valt att engagera sig i Sveriges största och världens äldsta fredsförening. Vi har funnits i över 130 år och nu kan du eller dina vänner enkelt följa med på vår fortsatta resa.

Varmt välkommen ombord!