Engelskt och franskt frimureri

Text: Ulf Lindgren

Det finns inte ett frimureri. Det finns flera ganska olika frimurarsystem runt jorden, och vårt svenska frimureri är en tämligen udda fågel jämfört med andra.

Låt oss jämföra två av de största systemen: det engelska som finns över hela världen i det som en gång tillhörde imperiet och det franska vars förgreningar finns i Sydeuropa och Sydamerika.

Engelskt frimureri

Det engelska frimureriet, och nu talar jag både om det klassiska tregradiga blå frimureriet och den mångfald av olika överbyggnader som engelska frimurare kan välja att gå vidare till, var i mångt och mycket en medeltida skråstruktur och är så än idag. Det syns sedan när man kommit innanför ytterdörren. Logen är liten, ofta ett 20- tal bröder, som träffas tre-fyra gånger om året. Alla inte bara känner varandra, alla arbetar ofta inom samma bransch.

Vissa loger domineras av läkare medan andra av busschaufförer. Vissa loger samlar bröder som gått i en viss skola, och andra bröder som tillhör en viss organisation. Tanken idag är densamma som på medeltiden: att ta hand om varandra när det blir problem på jobbet, när man blir sjuk och sedan änkling. Därför är själva receptionsdelen inte den viktiga vid logesammankomsten utan genomgången av bröderna som inte kommit på loge. Rapporter om att George är sjuk och behöver besök, att Wills änka behöver flytthjälp och att John fått sparken och behöver nytt jobb tar mycket plats och engagerar alla.

När logen väl börjar häpnar vi svenskar över detta fokus på utantill som är så tydligt i engelska loger. Utantill betyder dock inte elegant eller teatraliskt. Många ämbetsmän kommer av sig och det viskas högt och ljudligt. Det är alltså inte effekten man vill åt utan själva arbetet med att banka in stora textmassor. Kanske anar vi en effekt av engelska skolbarns drillande av Shakespeare. Kanske anar vi också en djupare psykologisk kraft; den som kan lära in sina repliker har makt över sitt liv och är inte ett offer värt att beklaga. I det klassamhälle som England fortfarande är kan en sådan känsla vara nog så central.

Franskt frimureri

Om det engelska frimureriet handlar om att inkludera och stötta, så handlar det franska mer om förändring. När frimureriet kom till Paris på 1720-talet fanns inget som helst intresse av att införa något slags medeltida fackförening. I stället såldes frimureriet in i adliga kretsar som något som i sin kärna bevarat arvet från medeltidens riddare och korstågsfarare. Här fanns kunskaper och insikter bevarade i symbolisk form. Detta appellerade på det högre skiktet i det franska samhälle som just lämnat Ludvig XIV:s långa regerings tid bakom sig. Till det ordrika engelska frimureriet adderade fransmännen en ny dramaturgi med svärd, tändande av ljus och plötsliga överraskningar. Även om det franska frimureriet förändrats många gånger under Frankrikes tumultartade historia har dess syfte inte modifierats.

Än idag är de franska logerna lika små som i England och man träffas lika sällan. Men brödernas yrken liknar inte varandra och fokus i logen ligger inte på utantillinlärning. I franska loger är spridningen i samhällets olika yrkesgrupper central. Endast en läkare, en busschaufför, en jurist, en arkitekt per loge. Och syftet då? Jo, att träna bröderna i retorik och argumentation så att de var och en sedan kan gå ut i sin vardag och förändra samhället och garantera att republikens värderingar aldrig hotas.

Hålla tal

Varje broder, eller syster (för i Frankrike finns både mixloger och helt kvinnliga loger), förväntas hålla längre tal varje år. Dessa tal, som kallas att göra en arbetstavla, bedöms och kritiseras lite som en akademisk avhandling. Logerna fungerar också som statliga remissinstanser när det gäller etiska frågor. Det franska frimureriet är djupt involverat i frågor om genmanipulerad mat och medicinska test som innefattar foster. Därmed är franskt frimureri politiskt, även om kopplingen till politiska partier inte är uttalad. Franskt frimureri är också motståndare till katolska kyrkan och har en tydlig ateistisk prägel. Det engelska frimureriet har däremot en andlig dimension och är öppen för alla som tror på en skapande Gud.

Byggnaderna

Som kuriosa kan nämnas att engelska loger ofta har byggnader med synliga symboler på fasaderna och skyltar som berättar om kommande möten, medan de franska logerna är synnerligen hemliga och fördolda. Eftersom de har en politisk agenda är den enskilde medlemmen hemlig och byggnaden skyddad med ett antal säkerhetsarrangemang. Exempelvis står en broder i ytterdörren och avkräver veckans lösen av varje besökare. Denna lösen måste jag som besökare alltså inhämta från logens sekretariat. Sedan väntar ny lösen för att komma in i logerummet.

Skillnader

I både franskt och engelskt frimureri lägger man alltså stor vikt vid det talade ordet. I England handlar det om att lära in utantill och växa med den träningen, medan det i Frankrike handlar om att formulera sina egna tankar. Om franska bröder vill förändra samhället, så vill engelska bröder snarare bevara. Hur blev det så? Och varför är då vi svenska frimurare så annorlunda?

Engelskt frimureri är medeltida, medan både franskt och svenskt frimureri bygger på 1700-talets upplysningsidéer. Det politiska franska frimureriet ser sig som arvtagare till Upplysningstiden genom att ha som mål att fortsätta att verka för en bättre värld och ett jämlikare samhälle.

Svenska frimureriet

Vårt svenska frimureri är dock lika troget sitt 1700-talsarv. Här förvandlades frimureriet inte till en samhällsomstörtande kraft som på kontinenten utan till en skola i psykologisk och andlig utveckling. I stället för att förändra strukturen i samhället har vårt frimureri valt att förändra människan som skall utgöra samhället. Att det blev så har vi mycket kretsen kring hertig Carl att tacka för.

Eftersom svenska staten så kraftigt knöts till frimureriet ville man undvika det franska exemplet med en stat i staten. I stället flyttades fokus in i människan. Det var hon som skulle förändras. Logerna blev stora så att alla samhällsklasser umgicks och åt tillsammans. Om biskopen och notarien, om guldsmeden och majoren åt tillsammans på kvällen, skulle de inte gå ut nästa dag och slå ihjäl varandra. Också i det svenska systemet är ordet viktigt – men här handlar det om samtalet mellan bröderna, som hur ostrukturerat det än må vara har en lugnande inverkan på samhällskroppen.

Öppna armar

Till den broder i Femte fördelningen som nu känner nyfikenhet pyra och lusten att besöka loger ute i världen spira, har jag en god och en dålig nyhet. Den goda är att det är ganska lätt att besöka engelska loger. Du behöver ha grad III och ett frimurarpass som sekreteraren i din loge ställer ut.

Sedan är det bara att googla på den stad dit du tänker åka och hitta frimureriet där; om det så handlar om UK, Sydafrika, Aust ralien eller Kanada. Skriv en rad till logen och berätta att du kommer – och de tar emot dig med öppna armar. Du kommer i svart kostym och med de gradprydnader du bär här hemma.

Irreguljärt

Den dåliga nyheten är att du inte får besöka något frimureri runt om jorden som baseras på det franska systemet – för det är inte godkänt av England och kallas därför irreguljärt.

Skulle du knacka på den franska dörren öppnar också de gärna den för dig, men av lojalitet med Svenska Frimurare Orden och våra relationer till England får vi som enskilda bröder inte besöka loger och storloger som är irreguljära.

Vän av ordning kan ju fråga sig hur vårt svenska frimureri kan vara godkänt av England, vi som är så annorlunda. Det beror dels på att vi passar in på definitionen: inte politiskt, inte ateistiskt och inte kvinnor. Dels beror det på en konflikt som seglade upp i Stockholm vid riksdagsvalet 1765. Då försökte den engelske ambassadören skapa egna engelska loger och i den skandal som detta väckte lovade England att respektera Sveriges suveränitet och vårt frimureri godkändes. Än idag inkluderas vi i de reguljäras skara. X