Utländskt frimureri
Bild: .Privat
Bild: .Wikimedia commons
Ulf Lindgren, domkyrkokaplan i Storkyrkan, Stockholm, innehavare av prins Bertils Frimurarmedalj, förutvarande ordförande mästare i S:t Johanneslogen la Lumière och förutvarande ordförande i Svenska Frimurare Ordens utbildningsnämnd, sammanfattar här sitt digitala föredrag om engelskt och franskt frimureri som genomfördes i maj 2021.
Engelska bröder redo för logearbete.
Engelskt och franskt frimureri Text: Ulf Lindgren Det finns inte ett frimureri. Det finns flera ganska olika frimurarsystem runt jorden, och vårt svenska frimureri är en tämligen udda fågel jämfört med andra. Låt oss jämföra två av de största systemen: det engelska som finns över hela världen i det som en gång tillhörde imperiet och det franska vars förgreningar finns i Sydeuropa och Sydamerika. Engelskt frimureri Det engelska frimureriet, och nu talar jag både om det klassiska tregradiga blå frimureriet och den mångfald av olika överbyggnader som engelska frimurare kan välja att gå vidare till, var i mångt och mycket en medeltida skråstruktur och är så än idag. Det syns sedan när man kommit innanför ytterdörren. Logen är liten, ofta ett 20tal bröder, som träffas tre-fyra gånger om året. Alla inte bara känner varandra, alla arbetar ofta inom samma bransch. Vissa loger domineras av läkare medan andra av busschaufförer. Vissa loger samlar bröder som gått i en viss skola, och andra bröder som tillhör en viss organisation. Tanken idag är densamma som på medeltiden: att ta hand om varandra när det blir problem på jobbet, när man blir sjuk och sedan änkling. Därför är själva receptionsdelen inte den viktiga vid logesammankomsten utan genomgången av bröderna
som inte kommit på loge. Rapporter om att George är sjuk och behöver besök, att Wills änka behöver flytthjälp och att John fått sparken och behöver nytt jobb tar mycket plats och engagerar alla. När logen väl börjar häpnar vi svenskar över detta fokus på utantill som är så tydligt i engelska loger. Utantill betyder dock inte elegant eller teatraliskt. Många ämbetsmän kommer av sig och det viskas högt och ljudligt. Det är alltså inte effekten man vill åt utan själva arbetet med att banka in stora textmassor. Kanske anar vi en effekt av engelska skolbarns drillande av Shakespeare. Kanske anar vi också en djupare psykologisk kraft; den som kan lära in sina repliker har makt över sitt liv och är inte ett offer värt att beklaga. I det klassamhälle som England fortfarande är kan en sådan känsla vara nog så central. Franskt frimureri Om det engelska frimureriet handlar om att inkludera och stötta, så handlar det franska mer om förändring. När frimureriet kom till Paris på 1720-talet fanns inget som helst intresse av att införa något slags medeltida fackförening. I stället såldes frimureriet in i adliga kretsar som något som i sin kärna bevarat arvet från medeltidens riddare och korstågsfarare. Här fanns kunskaper och insikter bevarade i symbolisk form. Detta appellera18
de på det högre skiktet i det franska samhälle som just lämnat Ludvig XIV:s långa regeringstid bakom sig. Till det ordrika engelska frimureriet adderade fransmännen en ny dramaturgi med svärd, tändande av ljus och plötsliga överraskningar. Även om det franska frimureriet förändrats många gånger under Frankrikes tumultartade historia har dess syfte inte modifierats. Än idag är de franska logerna lika små som i England och man träffas lika sällan. Men brödernas yrken liknar inte varandra och fokus i logen ligger inte på utantillinlärning. I franska loger är spridningen i samhällets olika yrkesgrupper central. Endast en läkare, en busschaufför, en jurist, en arkitekt per loge. Och syftet då? Jo, att träna bröderna i retorik och argumentation så att de var och en sedan kan gå ut i sin vardag och förändra samhället och garantera att republikens värderingar aldrig hotas. Hålla tal Varje broder, eller syster (för i Frankrike finns både mixloger och helt kvinnliga loger), förväntas hålla längre tal varje år. Dessa tal, som kallas att göra en arbetstavla, bedöms och kritiseras lite som en akademisk avhandling. Logerna fungerar också som statliga remissinstanser när det gäller etiska frågor. Det franska frimure-
