Frimuraren nummer 1, 2022

Poeten Bo Setterlind

De sju hörnstenarna

Arbetaren Josef

Frimuraren tidskrift för svenska frimurare orden | nr 1 | 2022

Tema: Andra fördelningen

Unika väggmålningar väntar besökarna i Kristianstad

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 2

Innehåll I detta nummer Återgåendet till ordinarie verksamhet inom Ordern

4

Nya utnämningar R&K

5

Riddaren av lyktan

7 12

Nytt ansikte på kansliet

14

Regalier som säljs på auktion

14

K-märkt logehus i Reftele får nytt koppartak

16

Broder!

Engelskt och franskt frimureri

18

Vi går mot ljusare tider på mer än ett sätt.

Josef Arbetaren - Timmermannen från Nasaret

20

Covidrestriktionerna har nu lyfts och vi kan nu återgå till relativt normala förhållanden.

Den Konungsliga Konsten och de sju hörnstenarna

24

Frimuraren Edmundo Ros – drottning Elizabeths favorit

28

Hur du loggar in på Ordens hemsida

31

Bild: Tomas Karlsson.

Skeppsbyggaren och frimuraren Gilbert Sheldon

Frågan är dock om vi kommer att komma tillbaka till ett förhållningssätt som innan pandemin?

Men vi får i varje fall träffas i loge igen och återgå till receptionerna där jag vet att det finns många nya sökande bröder som väntar.

Tema: Andra fördelningen

Ordens överlevnad bygger ju på att vi får in en ström av nya sökande bröder.

I detta nummer av Frimuraren ville Andra fördelningen återkomma med mer som de ville berätta om. Detta är då tidningens tema och jag hoppas att du, precis som jag, blir lika imponerad av fördelningens arbete. Inte minst restaureringen av det yttre förmaket i logehuset i Kristianstad. Ett fantastiskt vackert arbete.

En av målsättningarna med Frimuraren är att det (förhoppningsvis) ska finnas något för alla bröder att läsa i tidningen. Därför känns det extra kul när det dimper ner uppskattande e-post på min dator. Det händer inte jätteofta, men när det händer så värmer det. Däremot brukar det ju blåsa till rejält om det råkar bli ett eller annat fel…

Andra fördelningens loger

36

Det yttre förmaket

37

Kontakten med danska loger

38

Ett 100-årigt samarbete

39

Renoveringsprojektet i Landskrona

40

Brödralunken – Ett sätt att umgås under pandemin

41

Branden i Borgmästargården

42

Ystads frimurarförening – En arbetsenhet utan egen lokal 44

Nåja.

Två större texter hittar du i detta nummer, förutom själva temat, och i dessa beskrivs poeten och tillika frimuraren Bo Setterlind av Ordens högste prelat Johnny Haglund och Tommy Rosenberg tar oss med på en vandring i den konungsliga konsten och de sju hörnstenarna. Hoppas du får en stunds trivsam läsning.

I varje nummer

Allt gott tills vi ses igen när sommaren närmar sig!

Ulf Hjelting Redaktör

Redaktör: Ulf Hjelting 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Korsord

32

Ordens högste prelat: Kristen tro – vad är det?

35

Stormästarens sida: Äntligen är vi åter igång med verksamheten, helt underbart!

46

Annonser: Pierre Dunbar 070-765 51 12 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 28 mars 2022.

3

Omslag: Det renoverade yttre förmaket och konstnären Malena Olsson.

Bild: Urban Fasth.

Information från Orden

Återgåendet till ordinarie verksamhet inom Orden Text: Ulf Hjelting symptom och till det att du är fullt frisk, ej vaccinerade ska undvika trängsel och stora folksamlingar och låt vaccinera dig om du inte redan gjort det.

Från och med den 9 februari har vi i den svenska delen av vår Orden återgått till normal verksamhet utan restriktioner.

Så lyder det beslut som Ordens Stormäs­ tare Christer Persson, har fattat.

Eller kanske inte fullt ut till 100 procent normal verksamhet. Stormästaren nämner några punkter som alla fortfarande ska tänka på, bland annat att undvika fysisk kontakt och trängsel.

Dessa är: God handhygien, undvik fysisk kontakt, stanna hemma om du har

baka alla bröder som besökare, säger Henrik Wikström, kapitelmästare Stor Capitlet, Finland.

Dispenser upphört gälla De dispenser som avser pandemin och pandemihanteringen har alltså upphört att gälla från och med den 9 februari. Beslut om verksamheten i Sjätte fördelningen och Stor Capitlet i Finland fattas av kapitelmästaren.

Hur har och hur kommer Femte fördel­ ningen att agera vid återstarten?

– Vi kör fullt ut i alla enheter. Men vi ska givetvis vara försiktiga – pandemin är inte över. Och vi förutsätter att alla bröder är vaccinerade, men vi kommer inte att kontrollera några covidpass, säger Per Andersson, provinsialmästare Femte fördelningen.

Hur har och hur kommer Sjätte fördelningen och Stor Capitlet att agera vid återstarten?

– För det första kan man aldrig nog understryka att vi följer myndigheternas rekommendationer. Rekommendationerna från svenska och finska myndigheter skiljer sig dock lite från varandra. Här i Finland har vi haft helt nedstängt under hela januari och vi valde därför att återstarta vår verksamhet en vecka senare än övriga Orden.

Nu kör vi helt normalt och utgår från att alla bröder har tagit minst två vaccinationer. Vi kommer inte att granska några vaccinationspass och vi tycker oss se ett behov av att deltaga i våra sammankomster igen. Det är en stor utmaning att få till-

Hur har och hur kommer Tredje fördel­ ningen att agera vid återstarten?

–Vi har startat upp vår verksamhet och följer den arbetsordning som finns sedan i höstas. Och vi planerar just nu en härlig vårfest till Valborg där även respektive kan deltaga. Det har varit en bra och intensiv gemenskap med alla, både via digitala som fysiska möten. En oroväckande punkt är dock bröder i grad I och II som i princip inte fått något under dessa två år pandemin varat. Dem måste vi göra allt för att återknyta kontakten med och här i Tredje fördelningen har vi därför installerat en samordnare för positiv medlemsutveckling i varje enhet, säger Gillis Edman, provinsialmästare Tredje fördelningen. X

Storintendentens expedition

Frimurarsvärd, grepp och skida i svart eller rött läder Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit.order@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

4

Nya R&K

Nya utnämningar Text: Ulf Hjelting Stormästare Christer Persson har bland annat utsett nya Riddare och kommen­ dörer. Dessa kommer att få sina utmär­ kelser under Ordens högtidsdag den 19 mars i Stamhuset.

Johan Nieminen Född 1950 i Helsingfors. Efter skolan The English School i Helsingfors och studier hade han en yrkeskarriär inom försäkring och bank som marknadsföringschef och regiondirektör i Försäkringsbolaget Företagarnas Fennia 1972-1987 och bankdirektör och marknadsföringschef i Aktia Bank 1988-1997. Verkställande direktör i NK Partners Ab Försäkringsmäklare 1998-2011.

Därefter inom frimureriet som verkställande direktör i Refecta Ab som är understödsförening Föreningen Granatenhjelm rf:s dotterbolag. Bolaget svarar för refektorieverksamheten i Helsingfors samhället och i fastigheten verkande Hostel Diana Park. Ytterligare som kanslichef/bitr. kanslichef med ansvar för Föreningen Granatenhjelm rf:s administration 2006-.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Augustin år 1982 och fick grad X år 2000. Ämbeten i Stor Capitlet i Finland: S:t Johanneslogen S:t Augustin: Skattmästare 1990-1996, bevakande broder 19972003, Am ÖSkM 1998-2003, Överskattmästare 2004-2018, Förste Kansler 2019-

Nya Riddare och kommendörer har utsetts, men även mottagare av Ordens hederstecken och prins Bertils frimuraremedalj.

Nya Riddare och kommendörer är: Anders Knutsson och Christian Storck.

Ordens hederstecken har tilldelats John Nieminen och prins Bertils frimuraremedalj har tilldelats Anders Fransson.

Kung Carl XVI Gustaf har till riddare av Kunglig Carl XIIIs Orden utnämnt riddaren och kommendören broder Peter Westrup.

Anders Knutsson Född 1955 i Kalmar. Efter grundskola och gymnasieutbildning i Kalmar utbildade han sig till polis vid Polisutbildning i Stockholm 1976-1978. Därefter tjänstgöring som polis i Stockholm och från 1983 i Karlskrona. Mellan 1986-2019 olika polisiära befäls- och chefsbefattningar i Blekinge. Anders är pensionär sedan 2019.

Utanför arbetslivet har det funnits ett mångårigt engagemang inom idrotten med styrelseuppdrag samt som fotbollsdomare på föreningsnivå. Han recipierade i S:t Johanneslogen Gustaf 1995 och fick grad X 2009 i SPL. Han har haft olika ämbetsmannauppdrag i S:t Johanneslogen Gustaf 1996-2019 varav de sex sista åren som logens ordförande mästare. Sedan 2020 är Anders avdelningschef för säkerhetsavdelningen vid Ordens kansli.

Christian Storck Född 1958 i Solna. Efter civilingenjörsexamen från Elektro KTH 1982 har Christian haft olika tjänster som programvaruutvecklare, projektledare och gruppchef vid Philips och Saab Combitech mellan åren 1982-1991. Affärsområdeschef Enea Data 1991-1995. Leveranschef, affärsutvecklare och programledare vid Cap Gemini 1995-

Kunglig Carl XIIIs Orden.

2004. Eget konsultföretag 2005- Plutonbefälsskola 1977-78 och kadettskola 1980 vid Svea Livgarde.

Christian recipierade i S:t Johanneslogen la Lumière 2003 och fick grad X 2016 i Svea Provinsialloge. Han har varit ordförande mästare i la Lumière 2009-2014.

Ledamot av ABM 2009-2010, ledamot av fördelningsrådet i Svea och 1. Förd 20102011, S i PD 2016-2018, vO PD 20182020. Inrikeschef 2019-2021, tf SS och Kanslichef Ordens kansli 20215

Anders Fransson Född 1948 I Vimmerby. Efter realexamen 1964 och handelsskola anställd sedan 1966 i Sveriges Kreditbank, nuvarande Nordea, till och med pension december 2012. Från och med juli 2013 Ordensassistent vid Stamhuset, Stockholm. Recipierade i S:t Johanneslogen Eystrasalt 1986 och fick grad X 2003 i ÖPL. Olika ämbetsmannauppdrag i Brf Diorit och S:t Johanneslogen Eystrasalt sedan 1992 och är för närvarande skattmästare i Frimurarsamfälligheten i Västervik. Anders innehar ÖPL Förtjänsttecken.

Alla utnämnda bröder kommer efter erhållandet av sina nya ämbeten och förtjänsttecken att fotograferas. Detta kommer att presenteras med bild i Frimuraren nummer 2 2022. X

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Frimurarsalongerna En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

Förmånliga priser för frimurare.

Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31 Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

6

Kultur

Riddaren av lyktan Om Hovpoeten och frimuraren Bo Setterlind Text: Johnny Hagberg

Himlen är oss kär uti mörkrets dalar, ljuset från Guds kärlek lindrar vårt besvär.

Evigt nära Gud hjärtat stilla svarar: Komme så Ditt rike, HERRE - här och nu!

Stjärnan i det blå enligt Skriften brinner, tvivlen strax försvinner, när vi målet nå.

Natten syns inpå som en morgonrodnad, underbara sanning: Mörkret skall förgå!

Himlen är vårt hem, en gång skall vi skåda vad oss änglar båda: Guds Jerusalem.

Bakom korsets träd löftet ännu lyser, det är Stjärnans budskap: HERREN är på väg!

Natten syns inpå som en morgonrodnad, underbara sanning: Mörkret skall förgå.

Hopp och tro Orden i och tankarna bakom dikten Mörkret skall förgå är inte svåra eller obegripliga att förstå om man är frimurare. På ett mästerligt sätt ger frimuraren och skalden Bo Setterlind oss en koncentrerad ingång i det frimureriska tänkandet. Diktens innehåll ger också en snabbskiss över vad Setterlind ville med sin diktning - att ge hopp och tro i en många gånger mörk värld. Budskapen var klart: Mörkret skall förgå!

Det var den 24 januari 1991 – i år för 31 år sedan – som skalden, psalmdiktaren och författaren Bo Setterlind lämnade detta jordeliv. Dan Molander, förutvaran-

Bo Setterlind. Bild: Digitalt museum.

de ordförande mästare i S:t Johanneslogen Victory, har lämnat mig dessa uppgifter kring begravningen: Begravningsakten den 16 februari 1991 i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm leddes av kyrkoherden och frimurarbrodern Gunnar Rundgren och kyrkoherde Bengt Collste. En enorm blomsterprakt mötte kyrkobesökarna och kyrkan var fylld ’till brädden’ med över niohundra närvarande.

Under begravningsakten sjöngs psalmer med text av Bo Setterlind och a capella sjöng Birgit Rundgren, kyrkoherdens fru känd som Jont-Birgit, sånger med texter av Setterlind.

Som kuriosa kan nämnas att Jont-Birgit, Bo Setterlind och Gunnar Hahn 7

kompositör och arrangör - hade ett samarbete som resulterade i skivan Hjärterovet.

Efter begravningsakten bars kistan ut av sex frimurarbröder till den väntande bilen för vidare transport till kyrkogården i Västerås.

Gravsättningsceremonin skedde den 18 februari 1991 på Wallinska kyrkogården i Västerås. Officiant, liksom vid begravningsceremonin i Hedvig Eleonora kyrka, var Gunnar Rundgren.

Närvarande var även frimurarbrodern Staffan Percy som under de femton sista åren av Bo Setterlinds liv hade ett mycket nära samarbete, med uppträdande och turnéer runt om i Sverige. De förgyllde ofta jullogerna i Den Nordiska Första Sankt Johannislogen i Stockholm.

Bo Settelrinds exlibris.

Psalmförfattare Setterlind var bosatt i Strängnäs men ville efter eget önskemål vila på den Wallinska kyrkogården i Västerås. På hans gravsten står: Framme är vandraren Framme vid befrielsen Själen har fått se Var källan är. Ärkebiskopen Johan Olof Wallin (17791839) kallades Davidsharpan i Norden och Setterlind gick i hans spår och därför var det naturligt att han fick sitt vilorum på den kyrkogård som bär skaldens namn.

Man anar även var Setterlind har fått inspirationen till gravstenens text om källan.

Wallin skriver (Svensk psalm 305:5): Ack, när så mycket skönt i varje åder av skapelsen och livet sej förråder, hur skön då måste själva källan vara, den evigt klara!

Setterlind stod även i ett nära förhållande till biskopen trots tidsavståndet. Båda var

psalmförfattare. Båda var frimurare som nått höga grader och befattningar inom Orden. Wallin recipierade 1806 och erhöll grad X år 1826 och var vid sin död förste talman i Nordiska Cirkeln, innehade överofficiants värdighet och var medlem av Barnhusdirektionen i Stockholm. Setterlind recipierade 1952, erhöll grad X 1980 och utnämndes till Ordens Heders Tecken (OHT) 1987. Han mottog Wallinpriset 1984 och många andra respektingivande belöningar för sin diktning.

På kristen grund Bo Setterlind var en uttalat kristen poet där en klar kristen bekännelse fanns i mycket som han skrev. Han såg sig själv som en missionär genom sin penna. Han var nära knuten till både Timmermansoch Frimurarorden, båda verkande på kristen grund. Flera av hans dikter visar på tillhörigheten till ordnarna. I den sista diktsamlingen som inlämnades till förlaget någon vecka före hans död skriver Setterlind på ett tänkvärt sätt - kanske anade han sin egen livsvandrings slut?

8

Hej, timmerman, häng inte läpp men se mot himlen, yxan släpp!

Allt arbete på skeppet gått mot sin fullbordan, du har nått ditt mål och kan med välbehag se slutet på din arbetsdag.

Nu förestår en ny strapats, Du reser på ditt livs seglats Till sista hamnen man kan nå.

Må färden lugnt och lyckligt gå!

Hej, timmerman, häng inte läpp Men se mot himlen, yxan släpp!

Blott vänner väntar och från dem Vårt lösenord: Välkommen hem!

Debuterade 1948 Setterlind var född den 24 augusti 1923 i Växjö. Han avlade studentexamen i Västerås 1944 och studerade därefter vid Uppsala universitet. Han debuterade 1948 med diktverket Månvagga som sedan följdes av ett stort antal diktsamlingar.

Barnen drömmer i natten Månvaggan gav dem sömn.

Nästa morgon i fjällsjövatten Tvätta de bort sin dröm.

I vår svenska psalmbok av år 1986 finns han representerad med 10 psalmer. Bland de kändaste är Det finns en väg till himmelen (nr 303), Guds källa har vatten tillfyllest (nr 236) och Var hälsad Herrens moder (nr 480).

Riktade till Jesus Av hans dikter har flera tonsatts och blivit mycket kända för en bred publik. Här kan nämnas Drömmens skepp som tonsattes av Staffan Percy och Du är den ende som Lill Lindfors sjöng in. Du är den ende som hemligen ser mig. Fast ingen har talat, du vet vad jag ber dig. Min längtan är bara du. Blott du ger mig ett enda litet ord, är jag din. Sköna ord, klingande av poetiskt kärleksdjup. Lill Lindfors blev förvånad när Bo Setterlind långt senare avslöjade för henne att orden var riktade till Jesus.

En dikt som idag ofta kan ses i dödsannonser är Odalmannen och lille harpalten: Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden.

Han bar en frökorg i sin hand, och strödde mellan orden för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut.

Han gick från soluppgång till soluppgång.

Det var den sista dagens morgon. Jag stod som harens unge, när han kom.

Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!

Då tog han mig och satte mig i korgen och när jag somnat, började han gå.

Döden tänkte jag mig så.

Lyriker och psalmister Sitt exlibris har han tecknat på 1940-talet.

I ett brev till artikelförfattaren 20.4.1982 skriver han om bakgrunden till detta: ”Lyran anger blivande kallet, löven faller i Jungfruns stjärnbild (jag är född 24/8 1923). Pennan anger vapnet i kampen för sanning och ljus”.

Setterlind recipierade i S:t Johannes Logen Södermanland i Eskilstuna (1952).

Han var redaktör för Ordens jubileumsantologi Media morte in vita sumus 1985.

Här återfinns texter av lyriker och psalmister vilka recipierat i Svenska Frimurare Orden. Här finns texter av C M Bellman, J O Wallin, V Rydberg, Elis Erlandsson (Setterlinds fadder), Paul Nilsson, Nils Bolander med flera. En av hans egna dikter finns med i antologin:

Minnessten över Bo Setterlind av Nils Bertil Malmberg, Strängnäs 1993.

Med en lykta går vi genom mörkret på vår väg mot Sanningen och Ljuset.

Jordelivets prövningar och skiften dyker fram som ödlor i gruset.

Vid en korsväg skymtar Paradiset – blott som aning bakom stängda grindar.

Nära mullen/markens mörka myller/ tiden oss i dunklets bojor binder.

Sanningen och Ljuset Bo Setterlind var Riddare av lyktan med valspråket Den som söker han finner.

Han sammanställde 1985 Frimurarmålet, en redovisning av 1985 års antifrimurarkampanj i Sverige (1986) och skrev i förordet ”Denna bok är en frimurares försvar för demokratin. Den är skriven i kärlek till Sanningen och Ljuset”.

Hans egen väg in i Orden har han be9

rättat om i Frimuraren 4/1987, s.13-15.

Hans stora uppskattning av Ordens lära och budskap sammanfattar han i en dikt i artikelns avslutning: Att vandra mot Vishetens salar, som dväljs bortom höjder och dalar, ej alltid vi Bröder förmå, ty öknar och hinder av törne oss möter som aldrig tillförne, tills Mästaren i Öster vi nå.

Men den som sin lykta fått ställa till slut vid Hans helgedoms källa, kan släcka med visdom sin törst, hans ögon får se, vad han anat, vad mästarnas Mästare danat: den kärlek som mötte oss först.

Röd granit På den sten som finns vid den nya frimurargraven på Norra begravningsplatsen, och som togs i bruk den 29 oktober 2021, finns en av hans dikter inhuggen: Himlens hav har ingen strand, bara ljus.

Kan det sägas tydligare? Ett budskap och en förkunnelse som förmodligen de flesta förstår innebörden av. Stenen är klart frimurerisk. Halva ytan är ohuggen och andra huggen och slipad. En bild av hur människan är och hur hon är ämnad att bli.

1993 restes en minnessten i röd granit över Bo Setterlind vid Ångbåtsbron i Strängnäs. Platsen heter idag Bo Setterlinds park. Stenens inskription är hämtad från hans psalm 303:1 i den Svenska psalmboken Det finns en väg till himmelen, en väg till Guds Jerusalem, den vägen är den helga tron på Jesus Krist, Guds egen Son.

Frimurargraven på Norra begravningsplatsen, 2021.

En av hans frimurardikter handlar om Frimurarhustrun: Vad Broder Goethe såg, vad Broder Mozart kände syns lysa som en himmelsk våg mot världens grå elände.

Att leva vinkelrätt var Brodershustru prövar.

Fast arbetstavlan hon ej har sett, vår konst hon ändå övar.

Fast lösen hon ej fått, hon äger Hemligheten, och därför är hon en av oss, ett barn av evigheten.

Sista dikter Med Bo Setterlinds död tystnade en poetisk stämma som på många sätt skulle ha behövts i vårt land. En av hans sista dikter talar tydligt till varje frimurare.

Se lyckligt uppåt!

Rikta blicken mot stjärnorna!

Likt ett det ljuvligaste instrument, som frambringar den mest himmelska musik för att befria oss från tidens bedövande larm, lyfter oss den gudomliga synen mot skyn, så att vi med våra andliga ögon kan se porten in till den eviga Östern, dit vi engång skall färdas på själens vingar.

Låt oss aldrig svikta men hela vårt återstående liv här på Jorden betrakta vårt rätta hemland, Den trefalt store Byggmästarens hemvist, som målet för vår resa, i sann kärlek till Honom, så att vi en dag med gott samvete kan nalkas den saliga skaran av Bröder och kära vänner, som redan befinner sig bortom världens stormar.

10

Djupgående dialog Konstnären Nils Bertil Malmberg förklarar sitt konstverk enligt följande: Minnesstenen skall vara enkel, lugn, vilande och drömmande granit. Stenens bågform skall föra en dialog med såväl domkyrkans romanskt bågformade fönster som Bo Setterlinds djupgående dialog med kyrkan.

Framsidan, där texten är inhuggen, är konvex och baksidan konkav, för att stenen skall ge en känsla av en våg som slår in mot stranden. Detta som en symbol för Bo Setterlinds känsla för längtan och frihet.

En sista dikt av Setterlind får avsluta denna artikel om vår frimurarbroder. Den heter Guds väg: Guds väg är kort, den börjar och slutar i ditt hjärta.

Genom en öde rymd över ändlösa djup bland oräkneliga stjärnsystem går den utan att lämna ditt hjärta.

Artikeln är tidigare publicerad i en kortare version i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff ´s tidskrift Ecklöfwet 5/2021. X

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 2.399;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 11

Historia

Skeppsbyggaren och frimuraren Gilbert Sheldon Text & Bild: Maths Dackehag Gilbert Sheldon föddes den 21 januari 1710 i Karlskrona. Både fadern Char­ les Sheldon och farfadern Francis John Sheldon var skeppsbyggmästare vid flottans huvudbas i Karlskrona. Givet­ vis var Gilbert även frimurare.

Gilbert Sheldon kom i tjänst 1728 och tog 1732 skeppsbyggnadsexamen, utnämndes till underskeppsbyggmästare 1737. Han studerade på kronans bekostnad skeppsbyggnad, hamnanläggningar och muddringsarbeten i Danmark, England, Frankrike och Italien.

När Skeppsbyggmästarkåren omorganiserades utnämndes han till kapten i flottornas nyupprättade konstruktionskår.

Då fadern avled 1739 fick han ta över dennes verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona. Han blev invald som ledamot av Vetenskapsakademien samma år som den grundades år 1739. Hans uppsats om ”Centro gravitas uti et skep och om des fördelaktigare ställe i anseende til skeppets fart” publicerades 1742. Han blev sedan utnämnd till skeppsbyggmästare 1748.

I Karlskrona byggdes under Sheldons ledning en muddermaskin och en pålkran för vilket han 1752 erhöll en särskild belöning. 1756 blev han överskeppsbyggmästare med överstelöjtnants titel.

För att säkerställa tillgången på timmermän föreslog Gilbert Sheldon 1758 att ett särskilt timmermans- och hantverkskompani skulle bildas. Gilbert blev efter Kungligt Majestäts samtycke utsedd till kompanichef för ”hans berömmeliga drift och trohet” och med de ekonomiska fördelar detta innebar.

Han förbättrade hamnen och örlogsvarvet i Karlskrona genom att på Lindholmen förse byggplatserna med tak 1757 och 1760. För dessa insatser förlänades Sheldon omdömet: ”en för riket mycket gangeliga prov på skicklighet och förfarenhet samt nit och ömhet för kronans tjänst.” Sheldon byggde även om varvet och hamnen i Göteborg.

Skeppsbyggaren och frimuraren Gilbert Sheldon.

Permission och tjänstefrihet Sheldons hälsa började vackla då han redan 1763 angreps av svindel och hade svårt att gå. 1769 rekommenderade det sekreta utskottet att Sheldon ”i anseende till hans annalkande ålder” för sitt kvarvarande liv skulle få åtnjuta permission och tjänstefrihet med bibehållen lön och tjänsteförmåner, Detta beviljades av konungen den 16 januari 1769.

12

Därmed var den långa och oavbrutna sheldonska epoken vid örlogsvarvet under den karolinska tiden och frihetstiden över.

Nya krafter med Carl Tersmeden som chef och Fredrik Henric af Chapman som överskeppsbyggmästare tog över verksamheten vid örlogsvarvet i Karlskrona. Sheldon byggde under sin aktiva tid 69 större och mindre krigsfartyg. Vetenskapsakademin lät 1802 prägla en medalj över honom.

Var frimurare Skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldon var frimurare och antecknad som medlem i S:t Johanneslogen S:t Harald (sedermera S:t Johanneslogen Gustaf) med matrikelnummer 59 den 11/9 1773. Av den knapphändiga matrikeln framgår det inte om han var ämbetsman eller när han eventuellt erhöll övriga grader i frimureriet. Som kuriosa kan dock nämnas att hans son, majoren vid Kungliga Amiralitet Adolph Ulrich (17441796), recipierade i S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures i Göteborg.

I likhet med andra frimurare var Gilbert Sheldon medlem i Concordia Orden (1759 - 1830). Nyantagne medlemmar i Concordia Orden fick en Cardinalfråga att behandla och skriftligen besvara i en avhandling. Cardinalfrågan kunde omfatta det mest skiftande slag, i regel av allmänt intresse inom medlemmarnas kompetensområde. Avhandlingen skulle inges till Orden inom tre månader. Denna företeelse var ganska unik för ett ordensväsende på den tiden. Överskeppsbyggare G Sheldon fick den 1 september 1773 följande Cardinalfråga: ”Hvad nÿtta Coniska Sectionernes kännedom gjöra uti Skeppsbyggeriet och i synnerhet den Kroklininen som kallas PARABEL?” Något svar på Cardinalfrågan har ej kunnat återfinnas i Karlskronas arkiv. Överskeppsbyggare G Sheldon avled i Karlskrona den 20 april 1794. X

Lastdragare.

Galären Calmar byggdes på Kalmar varv i Kalmar och sjösattes 1749. Konstruerad och byggd av skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldon. Målning av Johan Tietrich Schoultz.

13

Information från kansliet

Nytt ansikte på kansliet Text: Christian Storck/Ulf Hjelting Där är på Nybrokajen i Stockholm och alldeles bredvid Radisson Collection Strand Hotell som du hittar Ordens kansli. Ny på kansliet är kanslisek­ reterare Catarina Friberg.

Catarina Friberg är sedan den 17 januari anställd vid Ordens kansli som kanslisekreterare.

Catarina är 54 år och har en bakgrund från Skatteverket, Försäkringskassan och Statens servicecenter som kvalificerad handläggare, ledningsstöd och projektledare.

Vad blir dina arbetsuppgifter på kansliet?

– Mina uppgifter är att sköta korrespondensen, både via brev och mejlledes, med både bröder och nya medlemmar, men även stiftelserna. Det handlar även om att sköta administrativa uppgifter och så att säga vara ansiktet utåt.

Skiljer sig det här arbetet på något sätt från dina föregående arbetsplatser?

– Ja, det skiljer sig lite från att vara i statlig tjänst i den offentliga sektorn och bland annat vara beredande för utredningar under exempelvis finansdepartementet. Det administrativa påminner dock om varandra.

Det är lite olika benämningar som skiljer.

Känner du att du kommit in i arbetet på kansliet?

– Ja, det går allt bättre och (just i skrivande stund) har jag arbetat precis en månad.

Alla har varit trevliga och gulliga här på kansliet. En stor eloge till Hans Webert som varit min handledare och som satt mig in i arbetet här på kansliet.

När du som broder mailar eller ringer till Ordens kansli eller besöker är det just Catarina som kommer att ta emot

dig. Broder Hans Webert, som förtjänstfullt ställt upp som kanslisekreterare under Marianne Nyqvists sjukdom, har varit en del av Catarinas introduktion och säkerställt en bra överfasning.

Vi önskar Catarina varmt välkommen till oss! X

Regalier som säljs på auktion Ibland händer det att både gradbunden litteratur och regalier bjuds ut till auk­ tion och försäljning. Här är Ordens re­ kommendation om hur vi som bröder då ska agera.

Ett ordensband med förkläde, en prins Bertils frimuraremedalj och gradbunden litteratur… Det händer ibland att sådana saker dyker både på auktionshusen och på nätauktioner typ Tradera.

Detta är givetvis inte så bra. Alla regalier tillhör Orden och ska således åter-

lämnas vid utträde eller av avliden broders släktingar. Så händer som sagt inte alltid.

Hur kan vi som bröder då agera för att detta inte ska ske?

En sak är att informera alla närstående att regalierna SKA återlämnas, så att alla vet vad som ska göras. Men hur kan vi bröder agera om det ändå dyker upp auktioner med Ordens tillhörigheter?

Det finns några saker att göra och en sak är att INTE ta kontakt med de som genomför auktionen eller försäljningen.

Kontakta istället Informationsdirektoriet 14

och berätta var du sett platsen för försäljningen. Ta gärna en skärmdump och skicka med det i ditt mejl vid kontakt mejlledes.

Och… bjud givetvis inte på det som säljs. Konsekvensen kan då bli att flera bröder bjuder på samma objekt ovetandes om varandra och på så sätt triggar upp försäljningssumman. Låt budgivningen istället vara.

Informationsdirektoriet kontaktas enklast via e-post: id@frimurarorden.se X

Passion for homes Fastighetsmäklare i samverkan

ÄNTLIGEN ÄR VÅR FRIMURAR-KULA FÄRDIGARBETAD. Finns att få i både 18k guld och förgyllt silver.

Ihopfälld 15mm/diam Utfälld 28x38mm Silver 18gr 9.500:- Guld 27gr 30.000:-

Beställ per telefon: 036-163800 el maila info@guldsmedjan-snarberg.se Med Vänliga Hälsningar Therese Snarberg Lundborg

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se

Storintendentens expedition

Praktik Kaffekopp 18cl SET inklusive Fat

Edition vinglas 36 cl

Mepra bordsgaffel exklusiv

Ölglas på fot 46 cl

Tallrik flat 21 cm

Kaffe/te mugg 22 cl, stapelbar

Mepra bordskniv exklusiv

Beställning sker genom NHTradings webshop, som kan nås påföljande sätt: Logga in på www.frimurarorden.se, och klicka på ’Besök Ordens webshop’.

Där finns aktuellt användarnamn och lösenord för inloggning hos NHTrading samt länk till deras webshop.

15

Byggnader

Tingshuset i Reftele.

K-märkt logehus i Reftele får nytt koppartak Text: Per-Olof Fryelegård Reftele gamla tingshus förvärvades från Statens Byggnadsstyrelse för över 40 år sedan. Tanken med förvärvet av Tings­ huset var för att användas som egen or­ denslokal och hade väckts vid en privat bjudning hos några frimurarbröder. Di­ rektören Carl-Evert Josefsson donerade en stor summa pengar, följt av övriga Heliosbröders donationer, blev det möj­ lighet att förvärva huset.

Den 4 maj 1977 sammanträdde några Heliosbröder hos broder Thage Mårtensson och man bildade då en kommitté som fick i uppdrag att förhandla med Statens Byggnadsstyrelse om ett köp av huset.

Förhandlingarna gick bra och redan den 1 mars 1978 bildades Stiftelsen ”Helios Ordenshus”.

Stiftelsens ändamål var att äga och förvalta fastigheten Ölmestad-Västergård i Reftele.

Innan huset blev lämpligt för föreningens ändamål togs en mellanvägg ner i

fastigheten för att matsalen skulle bli större, den har nu plats för cirka 50 bröder.

Huset invigdes för sitt nya ändamål på brödraföreningens 23:e högtidsdag söndagen den 8 april 1979. Några år senare, 1985 ändrades namnet till Stiftelsen Helios ”Kulturhus”.

av de vattenläckage som vi under många år haft. Regelbunden översyn och lagning har därför varit ett måste. Vi genomförde därför, i samband med att vi ändå måste laga delar av taket, en omläggning av hela koppartaket och vi har nu säkrat takets funktion för många år framåt.

Bakgrund Efter att fastigheten förvärvats ansåg de dåvarande bröderna att energikostnaderna var för höga och man valde att tilläggsisolera delar av vinden med gullfiber. Tyvärr har det genom åren bildats fukt som har angripit både råspont och bärande reglar och taket var nu delvis på väg att rasa in.

Efter att isoleringen avlägsnats och besiktning av skadorna var klar bedömdes ca 200 m2 av takets 800 m2 med tillhörande reglar vara skadade och behöva bytas ut.

Takets väderskydd består av skivtäckt kopparplåt. Detta var senast bytt på 50-talet, alltså nästan 70 år gammalt och det var nu dags att bytas ut. Detta verifierades

K-märkt 1979-11-26 förklarades fastigheten som byggnadsminne. Vi har framförallt sedan brödraföreningen i Reftele ombildades till en S:t Johannesloge haft goda kontakter med länsantikvariatet. I samband med logebildandet 2004 genomfördes omfattande ombyggnad av lokalerna för att passa Johanneslogens verksamhet. Länsantikvariatet var även då en aktiv part för att bevara de kulturhistoriska delarna.

De har därefter stöttat oss en del ekonomiskt men framförallt varit väldigt tillmötesgående vid de förändringar vi velat göra. I den nu akuta situationen vi hamnade i har länsantikvariatet stöttat oss på

16

ett fantastiskt fint sätt, både ekonomiskt och med råd om hur renoveringen skulle göras för att behålla de kulturhistoriska delarna.

Kostnaden för ombyggnationen bedömdes, efter att anbud inhämtats, bli så stor att även om länsantikvariatet tillsammans med Heliosbrödernas insats var ansenlig behövde man också äska extra anslag från Riksantikvarieämbetet.

Finansiering Stiftelsen Helios Kulturhus hade ingen möjlighet att själv finansiera ombyggnationen.

Hyresintäkter utöver de från S:t Johanneslogen Helios var väldigt små och de inkomster som fanns har i huvudsak gått åt till att täcka fastighetens driftskostnader.

Behovet av finansiering måste därför lösas på annat sätt. Till följd av att fastigheten är K-märkt och troligen också för att verksamhet bedrivs i byggnaden var länsantikvariatet beredd att hjälpa till med finansieringen.

Efter förhandlingar tog länsantikvariatet ett beslut att stå för en stor del av ombyggnadskostnaden. Planerade utbetalningar av medel sker succesivt under 2021-2023. Heliosbröderna har uppfyllt sin del av finansieringsbehovet och för att täcka behovet av likviditet under tiden vi väntar på utbetalning från länsstyrelsen har vi lånat upp pengar i bank.

Projektets genomförande Stiftelsen Helios Kulturhus styrelse består av 14 medlemmar, där antalet ledamöter och suppleanter är lika många.

Till en början var samtliga medlemmar kallade att delta i diskussionerna kring projektet, men mötesfrekvensen ökade och det beslutades att en speciell grupp skulle bildas för att driva processen.

För att ta reda på vad som behövde åtgärdas har Gnosjö Byggingenjörsbyrå, en lokal ingenjörsbyrå, anlitats. De fick också i uppdrag att ta fram anbudsunderlag och genomföra offertförfrågan, som har skickats ut till flera byggnadsföretag, både lokalt och lite längre ifrån Reftele. Svarsfrekvensen på denna förfrågan var låg och vi fick inte in tillräckligt med svar för att kunna gå vidare.

Då fick styrelseledamöterna Arne Bogren och Anders Wilander uppdraget att utnyttja sina kunskaper och nätverk för en personlig kontakt med byggare som de ansåg har kapacitet och kunskap att genomföra projektet. Vi hade därefter tre seriösa

Nytt koppartak på tingshuset i Reftele.

anbudsgivare som ville vara med. Alla var lokala byggföretag då vi menade att detta var en fördel i ett så här speciellt projekt.

Parallellt med anbudsinhämtning arbetades det med finansieringsfrågan. Stiftelsen hade inga egna pengar och finansieringen var tvungen att vara säkrad innan projektet kunde startas. Det visade sig att även om länsantikvariatet var positivt till att hjälpa till så har de en budget- och planeringsprocess att ta hänsyn till. Detta försköt starten av renoveringen med över ett år. Det visade sig också att för att inte belasta ett enskilt år för hårt med medel till ett enda projekt ville de sprida ut bidragen över tre år. För att klara likviditeten till dess att utbetalningarna skulle ske var vi tvungna att låna pengar i bank. Detta blev möjligt tack vare länsstyrelsens utfästelse om utbetalningar.

I början av 2021 bekräftade länsantikvariatet att bidrag till renoveringen erhållits. Vår bank bekräftade därefter att ett lånelöfte beviljats och då det fanns ett förslag på hur stiftelsens egen insats skulle finansieras kunde styrelsen fatta beslut om att renoveringen kunde startas.

Genomföra projektet Det lokala företaget Sjögoo Bygg AB från Smålandsstenar fick uppdraget att genomföra projektet tillsammans med Villstad Bleck & Plåt AB, också det från Smålandsstenar.

Det var inte bara snickeriarbetet som skulle utföras på rätt sätt för att bevara de 17

kulturhistoriska delarna. Länsantikvarien ställde också krav på att plåtarbetet skulle utföras på samma sätt som det var gjort tidigare.

Under försommaren lades tidsplanen för projektets genomförande upp. Starten blev i slutet av augusti med uppförande av byggnadsställningar och täckning av hela taket med tält. Allt skulle sedan vara klart i slutet av december 2021.

Under genomförandefasen visade det sig att rötskadorna var mycket mer omfattande än vad vi förväntat oss. Bärande reglar har fått bytas i stor omfattning och det fick läggas ny spånt på hela taket för att det skulle få ett underlag som var lämpligt att lägga kopparskivorna på.

Vårt val att välja lokala mindre företag med duktiga hantverkare visade sig vara en framgångsfaktor för projektet. Det krävdes både duktiga snickare och plåtslagare för att lösa uppgiften. Trots tidsförskjutning på grund av det omfattande merarbetet lyckades entreprenörerna hålla tidsramarna och i början av januari 2022 var ställningarna kring vårt hus borttagna.

Duktig projektledare från Sjögoo AB har Niclas Sjöholm varit och ansvarig för det gedigna plåtslageriarbetet från Villstad Bleck & Plåt AB var Stefan Sjödahl.

Vi bröder från Stiftelsen Helios Kulturhus är mycket nöjda och glada att vi nu har nytt vackert koppartak att beskåda. Ett stort tack till alla som på något sätt gjort detta möjligt. X

Utländskt frimureri

Bild: .Privat

Bild: .Wikimedia commons

Ulf Lindgren, domkyrkokaplan i Storkyrkan, Stockholm, innehavare av prins Bertils Frimurarmedalj, förutvarande ordförande mästare i S:t Johanneslogen la Lumière och förutvarande ordförande i Svenska Frimurare Ordens utbildningsnämnd, sammanfattar här sitt digitala föredrag om engelskt och franskt frimureri som genomfördes i maj 2021.

Engelska bröder redo för logearbete.

Engelskt och franskt frimureri Text: Ulf Lindgren Det finns inte ett frimureri. Det finns flera ganska olika frimurarsystem runt jorden, och vårt svenska frimureri är en tämligen udda fågel jämfört med andra.

Låt oss jämföra två av de största systemen: det engelska som finns över hela världen i det som en gång tillhörde imperiet och det franska vars förgreningar finns i Sydeuropa och Sydamerika.

Engelskt frimureri Det engelska frimureriet, och nu talar jag både om det klassiska tregradiga blå frimureriet och den mångfald av olika överbyggnader som engelska frimurare kan välja att gå vidare till, var i mångt och mycket en medeltida skråstruktur och är så än idag.

Det syns sedan när man kommit innanför ytterdörren. Logen är liten, ofta ett 20tal bröder, som träffas tre-fyra gånger om året. Alla inte bara känner varandra, alla arbetar ofta inom samma bransch.

Vissa loger domineras av läkare medan andra av busschaufförer. Vissa loger samlar bröder som gått i en viss skola, och andra bröder som tillhör en viss organisation.

Tanken idag är densamma som på medeltiden: att ta hand om varandra när det blir problem på jobbet, när man blir sjuk och sedan änkling. Därför är själva receptionsdelen inte den viktiga vid logesammankomsten utan genomgången av bröderna

som inte kommit på loge. Rapporter om att George är sjuk och behöver besök, att Wills änka behöver flytthjälp och att John fått sparken och behöver nytt jobb tar mycket plats och engagerar alla.

När logen väl börjar häpnar vi svenskar över detta fokus på utantill som är så tydligt i engelska loger. Utantill betyder dock inte elegant eller teatraliskt. Många ämbetsmän kommer av sig och det viskas högt och ljudligt. Det är alltså inte effekten man vill åt utan själva arbetet med att banka in stora textmassor. Kanske anar vi en effekt av engelska skolbarns drillande av Shakespeare. Kanske anar vi också en djupare psykologisk kraft; den som kan lära in sina repliker har makt över sitt liv och är inte ett offer värt att beklaga. I det klassamhälle som England fortfarande är kan en sådan känsla vara nog så central.

Franskt frimureri Om det engelska frimureriet handlar om att inkludera och stötta, så handlar det franska mer om förändring. När frimureriet kom till Paris på 1720-talet fanns inget som helst intresse av att införa något slags medeltida fackförening. I stället såldes frimureriet in i adliga kretsar som något som i sin kärna bevarat arvet från medeltidens riddare och korstågsfarare.

Här fanns kunskaper och insikter bevarade i symbolisk form. Detta appellera18

de på det högre skiktet i det franska samhälle som just lämnat Ludvig XIV:s långa regerings­tid bakom sig. Till det ordrika engelska frimureriet adderade fransmännen en ny dramaturgi med svärd, tändande av ljus och plötsliga överraskningar. Även om det franska frimureriet förändrats många gånger under Frankrikes tumultartade historia har dess syfte inte modifierats. Än idag är de franska logerna lika små som i England och man träffas lika sällan.

Men brödernas yrken liknar inte varandra och fokus i logen ligger inte på utantillinlärning. I franska loger är spridningen i samhällets olika yrkesgrupper central. Endast en läkare, en busschaufför, en jurist, en arkitekt per loge. Och syftet då? Jo, att träna bröderna i retorik och argumentation så att de var och en sedan kan gå ut i sin vardag och förändra samhället och garantera att republikens värderingar aldrig hotas.

Hålla tal Varje broder, eller syster (för i Frankrike finns både mixloger och helt kvinnliga loger), förväntas hålla längre tal varje år.

Dessa tal, som kallas att göra en arbetstavla, bedöms och kritiseras lite som en akademisk avhandling. Logerna fungerar också som statliga remissinstanser när det gäller etiska frågor. Det franska frimure-

riet är djupt involverat i frågor om genmanipulerad mat och medicinska test som innefattar foster. Därmed är franskt frimureri politiskt, även om kopplingen till politiska partier inte är uttalad. Franskt frimureri är också motståndare till katolska kyrkan och har en tydlig ateistisk prägel. Det engelska frimureriet har däremot en andlig dimension och är öppen för alla som tror på en skapande Gud. Byggnaderna Som kuriosa kan nämnas att engelska loger ofta har byggnader med synliga symboler på fasaderna och skyltar som berättar om kommande möten, medan de franska logerna är synnerligen hemliga och fördolda. Eftersom de har en politisk agenda är den enskilde medlemmen hemlig och byggnaden skyddad med ett antal säkerhetsarrangemang. Exempelvis står en broder i ytterdörren och avkräver veckans lösen av varje besökare. Denna lösen måste jag som besökare alltså inhämta från logens sekretariat. Sedan väntar ny lösen för att komma in i logerummet.

Skillnader I både franskt och engelskt frimureri lägger man alltså stor vikt vid det talade ordet. I England handlar det om att lära in utantill och växa med den träningen, medan det i Frankrike handlar om att formulera sina egna tankar. Om franska bröder vill förändra samhället, så vill engelska bröder snarare bevara. Hur blev det så? Och varför är då vi svenska frimurare så annorlunda?

Engelskt frimureri är medeltida, medan både franskt och svenskt frimureri bygger på 1700-talets upplysningsidéer. Det politiska franska frimureriet ser sig som arvtagare till Upplysningstiden genom att ha som mål att fortsätta att verka för en bättre värld och ett jämlikare samhälle.

kan. Det var hon som skulle förändras.

Logerna blev stora så att alla samhällsklasser umgicks och åt tillsammans. Om biskopen och notarien, om guldsmeden och majoren åt tillsammans på kvällen, skulle de inte gå ut nästa dag och slå ihjäl varandra. Också i det svenska systemet är ordet viktigt – men här handlar det om samtalet mellan bröderna, som hur ostrukturerat det än må vara har en lugnande inverkan på samhällskroppen. Öppna armar Till den broder i Femte fördelningen som nu känner nyfikenhet pyra och lusten att besöka loger ute i världen spira, har jag en god och en dålig nyhet. Den goda är att det är ganska lätt att besöka engelska loger.

Du behöver ha grad III och ett frimurarpass som sekreteraren i din loge ställer ut.

Sedan är det bara att googla på den stad dit du tänker åka och hitta frimureriet där; om det så handlar om UK, Sydafrika, Aust­ralien eller Kanada. Skriv en rad till logen och berätta att du kommer – och de tar emot dig med öppna armar. Du kommer i svart kostym och med de gradprydnader du bär här hemma.

Svenska frimureriet Vårt svenska frimureri är dock lika troget sitt 1700-talsarv. Här förvandlades frimureriet inte till en samhällsomstörtande kraft som på kontinenten utan till en skola i psykologisk och andlig utveckling. I stället för att förändra strukturen i samhället har vårt frimureri valt att förändra människan som skall utgöra samhället. Att det blev så har vi mycket kretsen kring hertig Carl att tacka för.

Eftersom svenska staten så kraftigt knöts till frimureriet ville man undvika det franska exemplet med en stat i staten. I stället flyttades fokus in i männis19

Irreguljärt Den dåliga nyheten är att du inte får besöka något frimureri runt om jorden som baseras på det franska systemet – för det är inte godkänt av England och kallas därför irreguljärt.

Skulle du knacka på den franska dörren öppnar också de gärna den för dig, men av lojalitet med Svenska Frimurare Orden och våra relationer till England får vi som enskilda bröder inte besöka loger och storloger som är irreguljära.

Vän av ordning kan ju fråga sig hur vårt svenska frimureri kan vara godkänt av England, vi som är så annorlunda. Det beror dels på att vi passar in på definitionen: inte politiskt, inte ateistiskt och inte kvinnor. Dels beror det på en konflikt som seglade upp i Stockholm vid riksdagsvalet 1765. Då försökte den engelske ambassadören skapa egna engelska loger och i den skandal som detta väckte lovade England att respektera Sveriges suveränitet och vårt frimureri godkändes. Än idag inkluderas vi i de reguljäras skara. X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Bibliska personer

Johannes Döparen tillsammans med släkt och vänner.

Josef Arbetaren Timmermannen från Nasaret Text: Peter Åström Josef har namnsdag den 19 mars. Den mest kända Josef var och är jungfru Ma­ rias make och naturligtvis Jesus från Nasarets fosterfar, eller bonuspappa.

Vem var han då, denne Josef, Timmer­ mannen från Nasaret? Här får du svaret.

Hur brukar du fira namnsdagar? Seden att fira namnsdag uppstod i den tidiga kristna kyrkan, då det inte var lika motiverat att fira födelsedagar. På den tiden kunde födelsedagsfirandet snarare uppfattas som en hednisk och okristen rit. Religiösa traditioner som hävdar att vi inte ska fira födelsedagar brukar hänvisa till att de enda födelsedagsfiranden som omnämns i bibeln är Faraos (1 Mos 40:20-22) och Herodes (Mark 6:21-29).

Att fira dopdag och namnsdag ansågs lämpligare än att fira den dag man fötts ”till det av arvsynd belastade jordelivet”.

De tidiga namnlängderna var huvudsakli-

gen en lista över helgon och martyrer, och namnsdagarna firades mer till deras ära än för en enskild person.

Varken namnsdagsfirande eller födelsedagsfirande hade under medeltiden någon stor betydelse i Skandinavien, och de tidigaste exemplen på firandet av namnsdag i Sverige är från 1600-talet, och då främst inom de högre stånden. Betydelsen av det personliga namnsdagsfirandet har därefter varierat mycket i olika delar av landet (mindre vanligt i sydvästra Sverige) och i olika sociala kretsar (vanligare i städer och borgerlig miljö).

Första maj Nu i vårdagjämningstid möts vi av att Josef har namnsdag den 19 mars, så varför inte ägna Josef från Nasaret lite extra uppmärksamhet? Låt oss emellertid börja med en dag som infaller sex veckor senare.

20

Första maj har i modern tid blivit arbetarrörelsens dag. Kyrkan har alltid varit bra på att inkulturera stora firanden från andra sammanhang än sitt eget. Därför är det inte så konstigt att till exempel romersk katolska kyrkan firar Josef Arbetarens dag just den första maj.

Josef från Nasaret var enligt evangelierna en ”τεκτων” (tektōn). Traditionellt har man uppfattat detta som att han var snickare eller timmerman och möjligen i vidare bemärkelse en byggmästare inkluderande arbete med järn och sten, även om det finns andra grekiska termer för det; ”χαλκεύς” (chalkévs) - smed, eller ”λιθολόγος” (lithológos) / ”λαξευτής” (laxevtäs) - stenhuggare/murare.

Mest känd är han dock som jungfru Marias make och naturligtvis Jesus från Nasarets fosterfar, eller bonuspappa, om detta moderna uttrycket må tillåtas i vårt sammanhang.

Glasfresk från kyrka med S:t Josef.

Martin Luther Vem var han då, denne Josef, Timmermannen från Nasaret? Ja, förutom i yrkesverksamhet och närmaste familj, så finner vi ju ofta något av en människas identitet i släktleden. Enligt Matteusevangeliet hette Josefs far Jakob. Redan här blir det problematiskt för vän av ordning, som samtidigt läser Lukasevangeliets släkttavla, där Josefs far benämns som Eli. Däremot tycks evangelisterna vara någorlunda överens om namnet på Josefs farfar Mattat eller Mattan. Sedan florerar dock väldigt olika namn och personer i de två släkttavlorna.

Bland annat Martin Luther menade att det kunde bero på att Lukas av någon anledning nedtecknat Marias släkttavla istället för Josefs, men senare bibelforskning menar att Matteus helt enkelt ger oss listan över dem som var arvingar till Davids konungatitel och var pretendenter efter konungadömets fall. En sådan arvsrätt kunde gå över på en sidolinje om huvudlinjen dog ut. I så fall har Matteus velat visa att Jesus var legitim arvinge till konung Davids tron, medan Lukas givit oss den faktiska stamtavlan.

Nåväl, mycket närmre kommer vi nog inte Josef Timmermannen genom släkttavlorna.

De kanoniska evangelierna låter oss heller inte veta när och var Josef föddes och dog. Allt som är känt därifrån är att 21

Staty av S:t Josef med jesusbarnet.

han ibland levde i Nasaret i Galileen, bodde några år i Betlehem i Judéen och under ytterligare några år tvingades gå i exil i Egypten.

Josefs maka I övrigt finns det väldigt lite information om Josef i evangelierna och inga av hans ord är nedskrivna där. Allt som har berättats om Josef i de kanoniska evangelierna ägde rum före Jesu födelse och under hans barndom. I förbifarten nämns trolovningen med Maria, som gjorde henne till Josefs maka enligt judisk lag. Det klarläggs även att de ännu inte levde tillsammans.

Den första händelse som är lite mer detaljerad är Josefs dröm, där han blev tillsagd av Guds ängel att inte endast ta Maria till sin hustru, utan också ge barnet namnet Jesus, och därigenom ta på sig det lagliga faderskapet. Josef lydde båda befallningarna.

Nästa händelse är Josefs resa från Nasaret till Betlehem för att skattskriva sig, såsom de romerska politiska auktoriteterna krävde. Han gjorde resan med Maria

som är långt gången i sin graviditet och Jesus föddes under deras vistelse i Betlehem. Därefter besöktes Josef och hans familj av en grupp herdar som sade att de blivit ledda av en ängel som berättat de goda nyheterna för dem. Dessa händelser läser vi om i Lukasevangeliet och vi kallar det Julevangeliet. Åtta dagar senare, vid den nyföddes omskärelse, gav Josef honom namnet Jesus, precis som han hade blivit tillsagd av ängeln, och tog som sagt på sig det lagliga faderskapet. Detta firas i kyrkan på nyårsdagen under rubriken Jesu namn.

De vise männen Efter att den mosaiska reningen i samband med födelsen var fullbordad, så tog Josef med sig Maria och Jesus till Jerusalems tempel för att offra de offergåvor som krävdes vid den förstfödde sonens födelse.

Där mottog de välsignelsen av den, enligt Lukasevangeliet, rättfärdige mannen Symeon och lyssnade till hans och profetissan Hannas ord. Dessa två gestalter väntade ivrigt på sitt lands frälsning och 22

nu uppfattade de betydelsen av det barn de hade framför sig. Vi är nu framme vid Kyndelsmässodagen, eller Jungfru Marie kyrkogångsdag, i vårt kyrkoår.

Nästa händelse som berättas är när Josef, i samband med besöket av de vise männen från öster, i en dröm fick en uppenbarelse av en ängel om Herodes planer på att mörda Jesus. Josef beordrades att rädda pojken genom att fly med honom och hans mor till Egypten, vilket han också omedelbart gjorde. I kyrkoåret får vi nu hoppa tillbaka till Trettondag jul. Kyrkoårets placering av händelsen implicerar alltså att det skedde när Jesus var nyfödd, men det kan lika gärna ha skett upp till två år senare, eftersom kung Herodes beordrade mord på gossebarn upp till två år gamla.

Kommunikation med Gud När Herodes hade dött berättade ängeln i en dröm att Josef skulle återvända till Israel med Jesus och hans mor. När Josef fick veta att Herodes hade efterträtts av Herodes Archelaos och oroade sig på grund av

dennes dåliga rykte, så blev han i ytterligare en dröm vägledd till Galileen. Så begav sig Josef med Maria och barnet till Nasaret och bosatte sig där.

Josef tycks inte bara ha varit en timmerman, utan även en ”drömmare” i bemärkelsen att ha lättare för kommunikation med Gud genom drömmar. Hans namne Josef i 1 Moseboken var ju på samma sätt både ”drömmare” och dessutom drömtydare. Kopplingen till Egypten har de också gemensamt.

Den sista händelsen i de kanoniska evangelierna, där Josef var närvarande, beskrivs i Lukasevangeliet. Det är familjens påskbesök i Jerusalems tempel, när Jesus var ungefär tolv år gammal. Det var då Jesus själv hänvisade till Gud som sin far.

Snickarverkstad i Nasaret De kanoniska evangelierna är tysta om de kommande decennierna av Jesu familjeliv. De återupptar berättelsen vid Johannes Döparens, och senare Jesu, offentliga tjänst, men dessa berättelser hänvisar endast till Jesu moder Marias närvaro och inte till Josefs.

Apokryfa källor utvidgar ibland de

korta kanoniska evangeliernas berättelser. Bland annat beskriver de hur Jesus arbetade sida vid sida med Josef i hans snickarverkstad i Nasaret och ibland hur han stannade med Josef medan denne arbetade.

De berättar också hur Josef fattade ett viktigt beslut när han fick reda på att Maria var gravid innan deras äktenskap hade fullbordats. Istället för att låta henne stenas till döds av stadsbefolkningen tog han henne i beskydd. I vissa katolska traditioner beskrivs Josef så småningom dö i Jesus och Marias armar.

Avlägsna släktingar I de kanoniska evangelierna beskrivs Jesus som broder till Jakob, Joses (Matteusevangeliet stavar det Josef, Markusevangeliet stavar det Joses), Judas och Simon och till ett antal systrar vars namn inte nämns. I den katolska traditionen, såsom hos den helige Jerome och kyrkofäderna, lärs att ordet ”broder” under biblisk tid hade en vidare betydelse än vad vi lägger i ordet nuförtiden. Begreppet inkluderade även kusiner och än mer avlägsna släktingar.

Den östortodoxa kyrkan lär att Josef var änkeman och att dessa bröder och systrar var barn från hans första äktenskap. Denna version berättas i den apokryfa ”Josef snickarens historia”, som kallar den äldsta brodern för Justus och systrarna för Assia och Lydia. Hustrun nämns emellertid inte vid namn. Efter hustruns död trolovas den då 90-åriga Josef med den 12-åriga jungfrun Maria. Två år senare gifter de sig.

Josef dör sedan 111 år gammal. X

Br. Jonathan Grahndin och Juridik Online kan hjälpa bröder med det mesta inom privatjuridik.

Ta kontakt idag för en kostnadsfri konsultation.

0735-07 17 32 • info@juridik.online http://juridik.online

Storintendentens expedition

Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm

Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé

Skultuna Bröstknappar till frackskjorta, emaljerade i ask

Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Skultuna Manschettknappar, emaljerade i ask

Manschettknappar med fäste typ 1

Manschettknappar med fäste typ 2 i ask

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit.order@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

23

Frimurerisk kunskap

Den Konungsliga Konsten och de sju hörnstenarna Hur tankarna vuxit fram Text: Per Almskog Värmländska Provinsiallogens ste­ wardsmästare Tommy Rosenberg har under det senaste året i Brödrakontakt publicerat ett par artiklar om (Jakten på) Den Konungsliga Konsten. I artik­ larna har ursprunget och bakgrunden till begreppet den konungsliga konsten beskrivits och förklarats, men även vad den konungsliga konsten egentligen innehåller och innebär. Mycket sam­ manfattat kan det utläsas som ”den rät­ ta kunskapen om de sju hörnstenarnas egenskaper och deras utövande, nytt­ jande och bruk”.

För att få höra hur arbetet har växt fram träffas Tommy och jag för ett samtal över en kopp gott kaffe i Tommys vardagsrum.

Hur kom det sig att du började ”gräva” i begreppet den konungsliga konsten?

– Det började då jag tillträdde ämbetet som stewardsmästare för några år sedan.

Jag kände en stor nyfikenhet och intresse att lära mig förstå olika begrepp och uttryck som jag hört i flera år, men inte rik-

tigt fått grepp på, säger Tommy.

Till exempel: I Ordens allmänna lagar (OAL) från 2018, står det att talmännen ska ”understödja brödernas arbete med förvärvandet av kunskap om och utövandet av den konungsliga konsten”. Men vad innebär det i praktiken? Jag frågade flera bröder, men fick inga svar som jag kände mig helt nöjd med.

Vad gjorde du då?

– Jag gick till källorna helt enkelt. Jag studerade litteraturen som finns i vårt bibliotek här i Karlstad, där jag fått mycket god hjälp av bland andra Jan Johansson, förste arkivarie VPL, och Bengt Holmgren, amanuens till arkivarien, med att söka i litteraturen. Jag har även varit i kontakt med förutvarande förste arkivarie Ulf Åsén i Stamhuset i min jakt på tillämpbar litteratur, konstaterar Tommy.

Under denna jakt kom även begreppet ”den ädla vetenskapen” upp. Det är påfallande många som blandar ihop de begreppen, det vill säga, man tror att den konungsliga konsten är samma sak som

den ädla vetenskapen. Men så är det icke!

Det finns heller ingen litteratur hos oss idag som beskriver vad den ädla vetenskapen är utöver OAL, där uttrycket står för ”öva dygden och kuva lasten” och ingenting annat.

Hur ska man då förstå begreppet den konungsliga konsten?

– Själva begreppet daterar sig cirka 2 400 år tillbaka i tiden, som jag beskrev i den senaste artikeln. I det svenska frimureriets tidiga utveckling införde hertig Carl och hans medarbetare de sju hörnstenarna i den konungsliga konsten. Jag är även arbetande ledamot i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, vars valspråk är Ad Fontes, det vill säga ”Till källorna”, och nu arbetar jag med att ta fram en skrift som ytterligare förklarar och sammanfattar begreppen ”den konungsliga konsten” och ”den ädla vetenskapen”, sammanfattar Tommy.

Men för att ingen ska behöva vänta på den skriften följer här nedan en personlig beskrivning och tolkning av de sju hörnstenarna, signerad Tommy Rosenberg. X

Sammanfattning Text: Tommy Rosenberg Det var Platon (428 f.Kr - 348 f.Kr) som myntade begreppet den konungsliga konsten som en tänkandets kungsväg till självinsikt och självutveckling. Av vår Ordens allmänna lagar (OAL 2018) framgår, redan i det första kapitlet, att den konungsliga konsten är den rätta kunskapen om de sju hörnstenars egenskaper, deras utövande, nyttjande och bruk.

Hur kan vi förstå och använda de sju hörnstenarna, som hertig Carl införde, på ett meningsfullt sätt för vår egen frimureriska vandring?

Kanske kan min sammanfattning ge stöd till förståelsen:

• Den kristna tron är den plattform, grundsten, som vårt inre tempel bygger på.

• Dygden och caritas är viktiga byggstenar och värdegrunder, som innebär ödmjukhet och utgivande kärlek.

• Enigheten betyder att vi tillsammans följer byggnadsplanen.

• Tystlåtenheten ger oss möjlighet att lyssna, lära och reflektera över vårt arbete.

• Arbetsamheten ger oss trygghet, förmåga och kraft att fortsätta.

• Ståndaktigheten bygger på insikten att vårt arbete med det inre templet aldrig tar slut. Ståndaktigheten är uthålligheten i prövningarna och vägen mot upplysning.

24

De sju hörnstenarna är viktiga verktyg som ska användas i vardagen till självinsikt och självutveckling.

Det är byggandet, ja själva murandet i sig, som ger insikt och är den verkliga konsten. Det är i praktisk handling i vardagen som förståelsen växer och ger möjlighet att finna balans i livet. När vi når denna insikt blir det inre arbetet allt viktigare. Vi ser världen inifrån oss själva. Vi fylls då av förundran och tacksamhet. Först då, och endast då, kan vi säga: Jag vill berätta om den väg jag har gått.

Jag vill berätta om den väg jag har blivit.

Den konungsliga konsten Låt oss nu se närmare på den konungsliga konsten enligt Ordens allmänna lagar (OAL 2018). I kapitel 1, 3 §, framgår att den konungsliga konsten är: ”Den rätta kunskapen om de sju hörnstenarnas egenskaper och deras utövande, nyttjande och bruk. Visheten har som grundval för Orden upprest sju hörnstenar som skall bevara den mot förgänglighet och göra den bestående i tidens skiften.

De sju hörnstenarna Hörnsten 1 Religionen eller dyrkan av Gud den Allra Högste.

Frimurarorden vilar på kristen grund.

Medlemskap förutsätter därför kristen tro.

Den första av dessa hörnstenar är därför religionen eller dyrkan av Gud den Allra Högste.

Vad är då tron?

Sir Isaac Newton (1642–1727) trodde att allt i universum kunde förklaras med matematiska ekvationer. Han trodde att Gud var närvarande i sin skapelse och att man genom att studera naturen fick kunskap om honom. Newton ansåg att naturen brann av elden från Guds ande och tänkte sig universum som en maskin som ställts in av den himmelske ingenjören: ”En oändlig ande genomströmmar hela rymden och sammanhåller och skänker liv. I honom lever vi och rör oss och har

Tommy Rosenberg.

vår existens. Härigenom manifesteras den allestädes närvarande Guden”.

Av grundvalarna i OAL 1800, kapitel 1, 1 §, framgår att även hertig Carl såg det betydelsefullt att studera naturens krafter för att kunna förstå den Trefalt Store Byggmästaren. ”Frie- och Antagne Murare Riddares Ordens Brödraskap är ett Gille och Sam-

fund, af ålder inrättadt, till Guds den Aldrahögstes ära, och som haver till föremål Människjoslägtets förbättring samt dess uplysande uti den ädla vetenskapen, att upphöja dygden och kufva lasten; kunskapen och magten att tygla sina begär, för att därigenom begrunda Naturens krafter, och således kunna upphöja den ädlaste delen af sin Varelse, till närmare förening med sitt första Uphof, hela verldenes Stora Byggmästare”.

Vår kristna tro är personlig och kan förändras över tid, men den Trefalt Store Byggmästaren är alltid densamme.

Bo Setterlind beskriver tron och mötet med Gud så här i sin dikt

Bild: Tommy Rosenberg.

Religionen eller dyrkan av Gud den Allra Högste har varit Ordens upphov. Dygden och kärleken till nästan har givit Orden dess skapnad. Enigheten har bevarat de förborgade kunskaperna, vilka tystlåtenheten beseglat. Arbetsamheten och ståndaktigheten har tryggat Ordens bestånd och självständighet. Rätta kunskapen om förvärvandet och utövandet av dessa egenskaper utgör målet för alla frimurares arbete, vilket av Ordens stiftare blivit kallat den Konungsliga Konsten.”

Bild: Privat.

Dessa sju hörnstenar är: 1. Religionen eller dyrkan av Gud den Allra Högste 2. Dygden 3. Kärleken till nästan, varav barmhärtigheten är en följd 4. Enigheten i utövning av åtagna plikter 5. Tystlåtenheten 6. Arbetsamheten 7. Ståndaktigheten

Hörnstenar.

25

Ängeln i Öja kyrka ”Den lilla flickan skrattar, som en liten ängel, när hon dansar uppför trappan till Guds altare, där Lammet ligger.

Bakom ryggen på Madonnan, dansar hon gavott och pladdrar, hennes vingar fladdrar, och när hon får syn på Lammet, niger hon i glädjedammet.

Och Lammet ser där på med goda ögon.”

Hörnsten 2 Dygden Vad utmärker en god människa?

Det är en vacker tanke att det goda jag gör även påverkar andra människor och varje frimurare har en uppgift att vara en aktiv del av det som vi kan kalla det goda.

Självinsikt och självutveckling är vars och ens ansvar. Det är fritt för var broder att lägga ribban där man själv vill. Vår egen strävan kan även vara olika stark under skilda perioder i livet.

Jag vill inte känna mig dålig för att jag inte gör tillräckligt och inte mallig när jag gjort något som jag känner är bra.

Dygd betyder, i en vid bemärkelse, ett eftersträvansvärt karaktärsdrag, en värdegrund. I en historisk bemärkelse innebär dygden att förverkliga sin själsförmåga genom att utöva sju dygder: • Ödmjukhet – motsats till högmod • Generositet – motsats till girighet • Kyskhet – motsats till lusta • Medmänsklighet – motsats till avund • Måttfullhet – motsats till frosseri och överdrifter • Tålamod – motsats till uppblossande vrede • Flit – motsats till lättja.

De tidiga tankarna kring de sju dygderna går tillbaka till en dikt av 400-talspoeten Aurelius Clemens Prudentius, där han beskriver kampen mellan gott och ont.

Hörnsten 3 Kärleken till nästan – caritas Hur får vi den rätta kunskapen om caritas och hur ska denna insikt och kunskap til�lämpas i praktiken?

När vi i vardagen använder ordet caritas tänker vi kanske först på givmildheten, som är en viktig handling därför att vi vill bidra till något gott och bättre för någon annan. En broder sade en gång: ”Ge och bli rik är ett motto för mig”.

Men finns det något mer i begreppet caritas som vi behöver tänka på? Ett caritas som ligger djupt inom oss?

Kanske kan vi lära oss något om detta från andra som ”kommit längre i sina tankar” och som praktiserat caritas i vardagen.

Ett exempel får vi från Dag Hammarskjöld. Han hade Martin Bubers idéer som en av sina ledstjärnor i livet. Läs gärna mer om Hammarskjölds liv och tankar i boken ”Vägmärken”.

Martin Buber (1878-1965) var en judisk professor i religionsvetenskap och filosofi.

Hans mest kända verk är: ”Jag och Du”,

som kom ut år 1923. Där formulerar han grunderna i sin filosofi.

I centrum står uppfattningen att människans värld har två grundläggande dimensioner, jag–du-relationen och jag– det-relationen. Finns det ett Jag, måste det finnas ett Du, menar Buber. Finns det gott måste det finnas ont och så vidare. Världen är tvåfaldig för oss eftersom vi människor har en tvåfaldig hållning till livet och världen.

Dag Hammarskjöld var djupt berörd av Bubers tankar. Han arbetade med sin svenska tolkning av Bubers verk på det olycksaliga planet som skulle ta honom till Ndola i Nord-Rhodesia (nuvarande Zambia). De handskrivna sidorna av Hammarskjölds översättning av Buber bärgades ur flygplansvraket år 1961.

Brödrakedjan är viktig för oss frimurare. Vår Stormästares ledord är ”Brödernas väl”. Genom den sker caritas i vardagen: ett telefonsamtal, en bok eller en haiku från en vän och broder för att lysa upp vardagen – exempelvis.

Vi har ett inre (broderligt) caritas, men också ett yttre allmänmänskligt caritas, detta eftersom vi alla är sammanlänkade, som individer och som grupp i samspel med vår omvärld.

Ett annat exempel kommer från moder Teresa (1910-1997) med hennes uttryck: Vad jag kan göra, det kan inte du.

Vad du kan göra, kan inte jag. Men tillsammans kan vi göra något bättre för oss själva och därigenom något större och vackrare inför Gud. Goda tankar är bra, men det är i handling verklig caritas sker!

Hörnsten 4 Enighet i utövning av åtagna plikter.

I OAL 2018, kapitel 1, förklaras att enigheten har bevarat de förborgade kunskaperna, vilka tystlåtenheten beseglat. I kapitel 2, 1–2 §§, får vi reda på mer. Nämligen att det åligger en frimurare att iaktta sina plikter och att vara ett föredöme för andra.

Dessa plikter är: • plikten mot Gud den Allra Högste • plikten mot fäderneslandet • plikten mot Orden • plikten mot nästan och • plikten mot sig själv.

Vad betyder allt detta?

Plikt betyder skyldighet eller åliggande, men också förpliktelse. Vi kan även få plikta (”betala”) för något vi gjort eller 26

inte gjort. Motsatsen till plikt är rättighet.

Till syvende och sist handlar nog begreppet plikt om ansvar.

I tidskriften Frimuraren nummer 1/2012 ger Tom C Bergroth en betraktelse över vad den fjärde hörnstenen innebär, till exempel löftet att inte berätta för någon utomstående om ritualerna eller deras budskap. Han lyfter också fram vikten av att förstå och vilja fullfölja den uppgift man fått eller tagit på sig, exempelvis ordförande mästarnas och ordförande i brödraföreningarnas skriftliga försäkran och förbindelse till stormästaren att följa Ordens bud och regler.

Bergroth tar också upp faddrarnas viktiga roll, där faddrarna gått i borgen för en broder och givit eget löfte att ge tid och uppmärksamhet åt adepten. Han avslutar med orden ”genom enighet växer det lilla, genom tvedräkt faller det största sönder”.

Så en dikt av Bo Setterlind: Änglamusik All resa är så allvarsam, vår död på dörren gläntar.

Hur ska vi orka ända fram till stranden där Han väntar?

Så frågade en stormig dag Den minsta själ i världen.

Jag tvivlade - hur kunde jag!

Gud är ju med på färden.

Hörnsten 5 Tystlåtenheten.

Redan innan en broder antagits till frimurare ska han vara förtegen om vad som sagts i samband med ansökningsförfarandet. OAL 16 kapitlet, 14 § anger att ”Den sökande skall före sin antagning underteckna en förbindelse enligt fastställd lydelse”.

Det första vi frimurare tänker på när tystlåtenhet kommer på tal handlar förmodligen om att inte avslöja eller tala om våra ritualer och symboler. Framför allt inte med andra än de som vi säkert vet är frimurare och har den ”rätta graden”. Tystlåtenheten är en viktig del i vår pedagogik för ökad självinsikt och självutveckling.

Men begreppet har en vidare betydelse än så.

Synonymer till tystlåtenhet är diskretion, att vara förtegen och finkänslig, att vara taktfull, grannlaga samt fåordig. Exempel på motsatsen är pratsam, talträngd, skvallrig och pratsjuk.

Att vara tystlåten och fåordig har sin betydelse för att kunna lyssna till någon

annan för att bättre förstå vad denna vill säga. Vi kanske också tänker på annat när en broder berättar om något för honom trevligt eller sorgligt. Men om vi verkligen lyssnar så kan vi lära oss något. Inte bara om brodern, utan även om oss själva!

Tystlåtenheten är också caritas som kan sammanfattas i de fyra orden: medkänsla, omtanke, samhörighet och stöd. Tystlåtenheten är klokhetens nyckel och vishetens helgedom.

Bild: Tommy Rosenberg.

Hörnsten 6 Arbetsamheten Arbetsamheten har följt människan sedan begynnelsen. Utan arbete ingen mat, inget husrum, ingen framtid. Vi har också frasen ”be och arbeta” från Sankt Benedictus (cirka 480-543). Han menade att kontemplation och arbete hör ihop. Vilket i praktiken tillämpades under medeltiden, framför allt i klostermiljöer. Det skulle ge ro i själen och mat på bordet. Arbetsamheten finns även som en viktig hörnsten i våra grundvalar.

I OAL 2018 kapitel 1, 3 §, betonas vikten av arbete: ”Arbetsamheten och ståndaktigheten har tryggat Ordens bestånd och självständighet.”

I kapitel 2, 18 §, står det om en frimurares plikt mot sig själv: ”En frimurare skall utan fruktan för döden vårda sin varelse, ty livet är en skänk av den Högste Byggmästaren”.

En frimurare har således skyldighet

möjlighet till ökad förståelse av det som sker i ritualerna och logearbetet.

Så hos oss är kontemplation, reflexion och idogt arbete viktigt.

Ståndaktig.

mot sig själv och Orden att vara flitig och uppmärksam för att kunna nå självinsikt och självutveckling.

Det är viktigt för en broders egen utveckling att ofta besöka brödraföreningar och loger. Vidare att vara aktiv och delaktig i olika sammankomster som seminarier och instruktioner. Lån och läsning av frimurerisk litteratur är oundgängligt för ökad kunskap. Det gäller särskilt för att förstå vad som ligger ”bakom” det som sägs och görs i ritualerna. Att själv utöva ett ämbete, till exempel som talman, ger

Hörnsten 7 Ståndaktigheten Ståndaktighet kan ha olika uttryckssätt och få olika konsekvenser. Kanske tänker vi på någon viss person vi känner till och dennes karaktärsdrag. Möjligen tänker vi på Sven Dufva, i Runebergs Fänrik Ståls sägner: …”Då syntes Sandels med sin flock och såg hur Dufva slogs. ”Bra, bra”, han ropte, ”bra, håll ut, min käcka gosse du, Släpp ingen djävul över bron, håll ut en stund ännu!

Det kan man kalla en soldat, så skall en finne slåss.

Fort, gossar, skynden till hans hjälp!

Den där har räddat oss.”

Begreppet ståndaktighet har fått global betydelse i samband med covidpandemin. Även begreppen uthållig, viljestark och envis används flitigt i dessa sammanhang.

Synonymer till begreppet ståndaktig är karaktärsfast, uthållig, enveten, tapper och orubblig.

Arbetsamheten och ståndaktigheten har tryggat Ordens bestånd och självständighet under flera hundra år. X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Storintendentens expedition

Regalieportfölj, svart läder

Regalieportfölj, brunt läder Regalieväska, läder

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit.order@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

27

Personporträtt

Edmundo Ros, vid mikrofonen, i mötet med Max Woiski i Schiphol.

Frimuraren Edmundo Ros – drottning Elizabeths favorit Text: Bo Pettersson Om ni någon gång i livet funderat på vilken musiksmak som den brittiska drottningen Elizabeth II kan tänkas ha, och vad hon helst dansat till som yngre hemma på Buckingham Palace i Lon­ don, så kommer här svaret: Rumba, mambo, cha-cha-cha, sam­ ba och annat latinamerikanskt med de gungande rytmernas okrönte orkester­ kung, frimuraren Edmundo Ros!

Edmundo Ros var född på Trinidad och uppväxt i Venezuela. I slutet av 1930-talet kom han till London och nådde där längre än de flesta invandrare i fråga om både berömmelse och social ställning. Alla som var något att räkna med i den brittiska societeten på 40-, 50- och 60-talen svängde sina lurviga till Edmundos band. Under sitt nästan 101-åriga liv hann Edmundo Ros också grunda och leda en frimurarloge i London och dessutom vara medlem i 28

ytterligare två loger, varav en i sitt ”pensionärsland” Spanien.

Edmundo Ros var egentligen inte hans riktiga namn. I hans födelseattest från Port of Spain på Trinidad, daterad den 7 december 1910, stod i stället det betydligt mer brittiskt klingande Edmund William Ross. Edmundos far, som sedermera lämnade familjen, var nämligen, som det står i de engelskspråkiga encyklopeditexterna, ”a mulatto of

och orkestrering på The Royal Academy of Music. Även där kom Edmundo snart att kombinera studierna med att både sjunga och spela percussion på bland annat nattklubben Embassy Club. Han spelade också in flera skivor tillsammans med jazzpianisten och sångaren Fats Waller.

Egen orkester 1940 bildade han sin första orkester under eget namn, Edmundo Ros and His Rumba Band. Orkestern kom att framträda regelbundet på Coconut Grove Club på Regent Street, där Londons allra högsta grädda, inklusive kungafamiljens medlemmar, roade sig. Där var också ”alla” ledarna för de allierade staterna under andra världskriget på plats för att lyssna och dansa till Edmundo Ros orkester.

På en annan nattklubb, The Bagatelle, där Ros och hans rumbaband också spelade, sågs den dåvarande kronprinsessan Elizabeth dansa offentligt för första gången.

Efter den dansen blev Edmundo och hans orkester ofta inviterad att spela dansmusik på det kungliga slottet Buckingham Palace.

Scottish descent”, alltså en färgad man med skotska rötter.

Efter föräldrarnas skilsmässa såg mamman Luisa, som var lärare, att den unge Edmundo var farligt nära att slå in på en stökig bana och placerade honom därför på en militärakademi. Där upptäckte han musiken och lärde sig att spela både percussion (congas med mera) och euphonium (ett blåsinstrument något mindre än bastuba).

Musikaliska studier Vid 17 års ålder var Edmundo så säker på sitt yrkesval att han flyttade till Caracas, Venezuelas huvudstad, och dess Academy of Music. Mellan studierna spelade han trummor på stadens nattklubbar och som pukslagare i Venezuela Symphony Orchestra.

1937 kom han med båt till London med ett stipendium på fickan för att under fem år studera harmonilära, komposition

Stora skivframgångar 1946 hade Edmundo Ros kommit dithän att han ägde en nattklubb, en dansskola, ett skivbolag och en artistagentur.

Den egna orkestern, nu med namnet Edmundo Ros and His Orchestra, hade samtidigt växt till storbandsnivå med 16 fasta musiker.

Skivframgångarna började också staplas på hög. Hans ”The Wedding Samba” såldes i tre miljoner exemplar. Hans album ”Rhythms of The South” blev också en miljonsäljare. Totalt såldes hans skivor i 800 miljoner ex fram till 1974. Stora hitlåtar blev ”Vaba-Ba-Boom”, ”Tico Tico”, ”Boys And Girls Like Saturday Night”, ”Melodie D´Amour”, ”Mambo No 5” och ”What a Difference a Day Made”, av vilka inte minst den sistnämnda visar Edmundos mästerskap som orkesterarrangör.

Duett med Caterina Valente Som sångare var han inte heller oäven.

Bland annat gjorde han en mycket framgångsrik duett med den fantastiska Caterina Valente i sången ”Estrellita del Sur”, som spelades mycket i radio på 60- och 70-talen. (Den i dag 91-åriga Caterina Valente är inom parentes inte bara en av världens främsta underhållningsartister genom tiderna utan också ett av de största språkgenierna. Hon talar franska, italienska, tyska, engelska, spanska och – svenska! Dessutom 29

har hon sjungit på holländska, portugisiska, hebreiska, grekiska och japanska.)

Med den brittiska popen och rocken på 1960-talet (Beatles, Rolling Stones med flera) sjönk intresset för Edmundo Ros och hans latinorytmer, men han fortsatte ändå att framträda med sin orkester in på 70-talet.

Upplöste efter svek Efter en turné till Japan 1975, den sjunde japanska turnén i ordningen för orkestern, gick en facklig företrädare för hans musiker bakom ryggen på Edmundo och bokade bandet för en privat spelning till högre gage. Detta gjorde Edmundo så upprörd att han förklarade orkestern upplöst samtidigt som han lät alla noter med orkesterarrangemang gå rakt ner i dokumentförstöraren.

Ett sista musikaliskt framträdande gjorde Edmundo Ros 1994, då han som sångare och dirigent uppträdde i The Queen Elizabeth Hall i London tillsammans med BBC Big Band with Strings. Konserten blev en sådan succé att den på japanskt ini­tiativ resulterade i en sista cd.

OBE Som 90-årig pensionär fick Edmundo Ros slutligen det påtagliga beviset på drottning Elizabeths uppskattning genom att han utnämndes till Officer of the Order of the British Empire (OBE).

I frimurarsammanhang var Edmundo Ros flitig långt upp i åren. Hans frimureriska ursprungshem var The Chelsea Lodge No 3098 i London, men han var också grundläggare och ”Worshipful Master” (ordförande mästare) i Lodge of Ascension No 7358. När han sedan på ålderns verkliga höst hade flyttat till värmen på den spanska ostkusten, närmare bestämt Javea, Alicante, tillhörde han Sprig of Acacia Lodge No 41.

I sitt första äktenskap var han gift med en svenska, Britt Johansen, med vilken han fick en son, Anders Douglas, och en dotter, Britt Luisa. Genom att slå ihop Edmundos och Britts namn kunde han också döpa deras gemensamma villa i London till Edritt House. Efter att Britt lämnat honom för en annan man gifte han om sig 1971 med Susan, och i hennes närhet, med bara ett par månader kvar till 101-årsdagen, nedlade han sina jordiska congas den 21 oktober 2011. X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning 2021.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 162 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2020 delat ut totalt 16 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 8 mkr.

Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

30

Vinjett

Hur du loggar in på Ordens hemsida

Ett utmärkt sätt att kunna ta del av Ordens verksamhet och att exempelvis kunna anmäla sig till loge är att använda Ordens hemsida. Via ditt medlemsnummer

har du access till detta. Teknik är ju alltid teknik och för oss som gärna vill använda den, men som kanske inte alltid är så tekniskt bevandrade, så har Informa-

tionsdirektoriet nu tagit fram en instruktionsfilm i hur vi som bröder loggar in på Ordens hemsida och när detta ska göras för första gången.

information från informationsdirektoriet

Angående Ordens hemsida Inte bara en hemsida Hemsidan är en kommunikationsplattform för att delge information till externa intressenter och till Ordens medlemmar.

Därför är hemsidan ordnad i en öppen del och en sluten del som kräver inloggning. Därutöver är hemsidan en portal till Ordens IT-stödfunktioner dvs IT-baserade administrativa system för Ordens inre arbete.

Inloggning Vid inloggning är användarnamnet ditt SFMO-ID. Är du osäker på vilket ID du har så hittar du det på kortet du använder för registrering vid sammankomst, på baksidan av tidningen Frimuraren eller genom att kontakta din sekreterare för

hjälp. Är det första gången du loggar in på sidan måste du använda länken ”begär nytt lösenord”. Det är viktigt att du har rätt mailadress registrerad i medlemssystemet, annars kommer du inte få mailet med ditt nya lösenord, om så är fallet kontakta din Sekreterare för hjälp.

Tillgång till IT-stödfunktioner

Är du ämbetsman och har fått rättigheter kopplat till något eller några av Ordens administrativa stödsystem, t ex FMS (Ordens medlemssystem) kan du nå dessa direkt genom valfunktionen i den blå menyremsan du ser i toppen på sidan.

31

Prenumeration En bra funktion är att du kan prenumerera på enheters arbetsordning.

Gå in på den enheten du önskar och längst ner på enheten finns det en knapp där du kan starta en prenumeration på arbetsordningen (när du prenumererar på en arbetsordning får du även mail varje söndag om vad som sker kommande vecka).

Utveckling av hemsidan Vi arbetar kontinuerligt med vår Hemsida.

Har du synpunkter eller förslag runt hemsidan mailas dessa till hemsidans referensgrupp (ID): webref@frimurarorden.se

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott SES OFTA ÄR I FLOCK INGEN ÄRVER FRAMTID OBJEKTIV TITLAR LIGGER LÄNGRE I NORR BOKSTÖD

ÄR MAX FÖR EN DEL

OMBYTE FRAMFÖRT

VARA VITTNE

SKJUTA UPP

BLIR STUCKEN

SKEDBESKED

ELEMENTÄRA VALD

HAR DE HAR ROANDE HEMLIGA NUMMER UPPGIFTER

SAMLAS I STACK HAR LÅSNINGS- HÖRDE LÖSAV SIG NINGAR

BÅTAR SKÖNJA SFÄR

ÅLDERSTECKEN ÄR INGET VIDARE

VEDERTAGEN

ÄR I EN KLASS FÖR SIG SVÅRT

HAR INGEN ANING ÖVER ERA

DYN

ÄR GARVAD

6

HAR RESTEN BLIVIT

VILL KOMMA IGÅNG

TECKNAD MAMMA

7

KONTAKTFÖRSÖK

GER FLYT SAMLAS I KORG HETTA

TILL VARJE PRIS

SMÄLL EN AV SJU

ORIGINELLT

LURA

BÄRANDE DEL

FÖRE TITANIC

TAPPAR HÖJD SNAPPA

ELÄNDE SKALDEL GER INGEN VINST

FULLA AV SMUTS

2

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa

AVLAGD LÄNGD

SAMLAR LÄRARE

3

SLÅR DET PÅ VÅREN

RECEPTKORT

GÅ RUNT RESTID SLINGRAR SIG

5

SATS

AVVIKELSE

DREV MED NORRMÄN

BEGÄRA

DRIVA MED LEDA

HÅRDKOKT OCH OKOKT

SÄKER STÄLLT

KAN VISAR VISSA DRAGET GRADER KÄLLOR HÅRT I VARA VÄGEN

1 BRANSCH

HAR MÅNGA GRENAR

BÄLTE

4 HÅLLS

TRYCKT NER

UNDER YTAN

fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn, adress och mobilnummer* – eller skicka ett vykort till redaktö32

ren. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 47 i tidningen.

Senast den 10 april 2022 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. *Eftersom utskicken med posten stundtals fallerar, så går det att få vinsten, trisslotten, digital i mobiltelefonen. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss KAN SAMLADE RÖN BLI ÄR UTANTILLLÄXOR

HAR RUM FÖR BAK FRAMFÖRDE

S

ÄR RIKTIGT SÄLLSYNT MELLAN TVÅ

MÅLANPASSNING

TALESÄTT

K A L K P Y L H A T B O R

HJÄLP VID TALSVÅRIGHETER

HAR FJÄLL PÅ UTSIDAN TAMA

PERSONAL STENIGA VERK

BÄRA

BRUSAR UPP SKIVA

GÖR GOTT

ÄR OFTA SÄNGLIGGANDE SKJUTS IN

N Y Å R

HÖGLJUDD GLÄDJE SVÄNGER SIG NER

BÅDE LODOCH VÅGRÄT

R A K

M A D R A S S E R SÄTTER MAN HÖGT

SKULLE SLOPAS I REFORM

N I MOLA VISA

M E L O D I

3

T A G G I G A

MED SPETSAR VATTENTILLÄGG TRÄPULVER

S A N D E L

HAR TAPPAT FÄRGEN

VISAS INNAN AVGÅNG

ÄR MÅNGA ORGAN

SKYDDA VID DRAG

6

SOM UTGES BRA MAT UNDER TRYCK HÄRMA SON

A E R O S B O D O L FAST OCH LÖST

O B

STORA FAST MINDRE

4

D I L E Ä T A B R A Å K A R D S E

G R Y M T A

2

HA TRÄFF

LÄR SIG GJORDE FLÄTOR

STRYKA SNUVA

SKYMTA VIRUS

1

V I S A R V I N K L A R LED KRYDDA

A N I S

K A S S T N Ö V A A D E L E R A R I T S G A A L E K R E E T T I G A D E P T E E R G A T A R E K A S T N G K O F O R FÅR FOLK PÅ FALL DEL AV RIKTHALVÖ NINGSEFTERNAMN

MOTSATT VÅR

TORRT I VÅTT

DET ÄR PÅ HÖGSTA NIVÅ

BLIDKADES MED BLOT

SLITER PÅ DÄCK

SES KANSKE UPPÅT

KODORD

HAR BARR

HAR DET SENASTE RÄCKA

VÄGGDEKORATION

SÄLLSYNT BETECKNING

ÅKERÅK

INDELAS I PERIODER

SÄTTER DANSK IHOP

PASSA FÄSTA MED SÖM

DRAS OFTA UT MITT I FLYGFOTO

STARKT FÖR MUSIKER

Frimuraren för 70 år sedan

S A K D E L T E E T S T T A N A R R E R A B L Ä O L R T T E

HÅLLER

BRÅK I OSS UPPE SKOLAN KREATIV PERSON

Årg. 24 Redaktör och ansvarig utgivare Einar Gerdelius Nr 2

LABORERA

Frimurareföreningen S:t Botvid i Nyköping firade den 14 november 1951 sin tjugonde årshögtidsdag, vilken fick en särskild högtidlig prägel genom närvaron av tvenne av Ordens högsta ämbetsmän, Professorn A. Odencrants och Majoren F. Ryman samt installationen av föreningens nye Ordförande den H. U. Br. Landsfiskalen G. E. Göthman.

Sedan sammanträdet öppnats av den Hst. U. Br. Odencrants, ägde installationen rum. Efter densamma hälsade ordföranden de Hst. U. Brr. Hälsningen besvarades av Br. Odencrants, vilken önskade Föreningen och dess nye Ordförande framgång och framförde en särskild hälsning från Ordens Kansler, som i sista stund blivit förhindrad att närvara.

Med anledning av jubiléet talade Ordförande om högtidsdagens betydelse. Han avtackade därefter den förutvarande ordföranden, Överlantmätaren E. Petrelius. Denne höll sedan parentation över föreningens förste ordförande Med. Doktorn N. Åkesson, vilken avlidit under arbetsåret.

VAR KOMIKER FÖRR

SÄTTS NED PÅ

DRAS IHOP I LIVET

SMUTS

5

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Larry Servin, Lars Nilsson och Johan Sickeldal som angivit rätt lösning: Symbol De tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

33

Frimurarna i samhället Frimurarestiftelsen arbeav samhället. Vidare stöds tar med inriktning på de forskningen kring åderäldres behov. Verksamheförkalkningens sjukdoten går tillbaka till år 1911 mar (hjärt- och kärlsjukdå man fann ett stort bedomar) vilket är västvärlhov av ett ålderdomshem. dens vanligaste dödsorsak Konung Gustaf V, Drottoch omvårdnadsforskning Victoria samt Kronning, det vill säga hur prins Gustaf Adolf stödde man utvecklar själva omtanken och Frimurarehändertagandet av gamla hemmet i Lidingö böroch svårt sjuka patienter jade byggas i takt med att med stora hjälpbehov. medel samlades in. Under Huvudprincipen är 1970-talet kunde samhälatt ett forskningsprojekt, let erbjuda motsvarande som fortlöpande kan reeller bättre äldreboende. dovisa goda resultat, ska Lidingöhemmet avyttrakunna räkna med Frimudes år 1980 och likviden rarestiftelsens stöd under blev grundkapital till den fem år. Det är ett uttryck nuvarande stiftelsen, som för insikten att all forskForskningsanslagsutdelning i Stockholm 2021. gavs en ny inriktning. ning är långsiktig.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhälhar sedan dess utövats genom att huvudsakligen stöd- lena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet mö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid bland äldre behövande, främst genom organisationer högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort. med denna inriktning.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentaKonung Gustaf V:s och Drottning Victorias Fri- riska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning murarestiftelse kan under 2020 lämna bidrag på av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långnärmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,8 mkr, går till siktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och geriatrisk forskning. vården av våra äldre.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans ned- Kontakta oss gärna för information om hur dina brytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd geoch stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser nom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

34

OHP:s Reflexioner

Ska vi förbättras eller förädlas?

Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat

Förädling I Ordens Allmänna Lagar från 1800 talas det om Ordens grundvalar (kap. 1:1) Frie-och Antagne Murare Riddares Ordens Brödraskap är ett Gille och Samfund, af ålder inrättadt, till Guds den Aldra högstes ära, och som haver till föremål Människjo-slägtets förbättring samt dess uplysande uti den ädla vetenskapen, att upphöja dygden och kufva lasten; kunskapen och magten att tygla sina begär, för att därigenom begrunda Naturens krafter, och således kunna upphöja den ädlaste delen af sin Varelse, till närmare förening med sitt första Uphof, hela verldenes Stora Byggmästare.

Att bli en bättre människa i den yttre vandeln, det för alla synliga, är viktig, men Ordens intention för en frimurare är något mycket mer och djupare, nämligen en förädling som ytterst handlar om vår inre människa. Det är inte bara att putsa på det yttre synliga utan uppgiften är att ”upphöja den ädlaste delen” till en närmare förening med Gud. Detta är den i skapelsen givna Gudsgemenskapen som skall förverkligas i tro, hopp och kärlek och

utmynna i kärlek till Gud och medmänniskor. Det är också detta som hertig Carl syftar på när han i OAL skrev Människjoslägtets förbättring.

Man ska alltså inte blanda samman förbättring och förädling. På ett sätt hör de samman, men som två sidor av ett mynt.

Förbättring handlar om det yttre, men förädling handlar om det inre, om den inre människan.

Varifrån och Varthän?

Människan har i alla tider förundrats över sin tillvaro och frågat sig Varifrån och Varthän? Som tänkande varelse kommer alltid frågan om hur tillvaron är ordnad. Är allt bara en slump eller finns det en tanke bakom?

I dag finns det forskare som belönats med Nobelpris för att man till exempel har sökt identifiera och förklara universums osynliga grunder och orsaker. Också detta handlar om att ge en förklaring till varför vi finns här på denna jord.

Foto: Mats Gärdfors.

Inom frimureriet talas det ofta om förbättring – att bli en bättre människa. Ordens ”Värdegrundsträd” visar också vad som är målet för det frimureriska arbetet: En bättre människa. Vad betyder detta? Att vi skall ”bättra oss” från uppenbara mänskliga laster, svagheter och det som är anstötligt är självklart, men det behöver vi egentligen inte frimureriet för att förstå. Ändå påminns vi kraftfullt om detta i Ordens Allmänna Lagar kap. 2:19 Envar anstår att iaktta ett anständigt, ärbart och dygdigt leverne och detta räknas i synnerhet som angeläget för en frimurare. Det är därför hans uppgift, sedan han inträtt i Orden, att rena och förädla sina tankar, begär och seder.

Som frimurare ska och kan vi alltså söka leva på ett ”bättre” sätt i samhället, i familjen, i våra relationer och det sker genom självkännedom och personlighetsutveckling, ett arbete som bedrivs på kristen grund. Vi arbetar då på vår ”ohuggna sten”. Men är detta allt?

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

det ”ädlaste” i människan, att se att denna grund finns nedlagd i hela människosläktet och att vi på detta baserar vårt brödraskap och kärleken till medmänniskan. Det är också ett svar på frågan varför vi vill bli frimurare.

Till en närmare förening ”Sökande sanning och ljus!” Du känner igen orden. Vi söker för att finna grunden.

Det handlar inte om partiklar och ljushastighet utan om EN som är Sanningen och Ljuset. Efterföljelse av Mästaren från Nasaret handlar inte i första hand om förbättring, utan om en ny livsväg där förädlingen genom Honom är möjlig och där den gudomliga förlåtelsen är grunden.

Inte bara en putsning på en yttre byggnad utan en egen polering av det inre gyllene tempel som jag är kallad att vara genom skapelsen.

Några verser ur Salomos vishets bok, en av Gamla Testamentets apokryfa böcker, tillskriven kung Salomo, men förmodligen nedtecknad ca 100 år före Kristi födelse, sammanfattar på ett fint sätt det ovan sagda:

Frimurerisk alkemi När frimureriet infördes i vårt land 1735 var alkemin en utbredd och erkänd ”vetenskap”. Här såg man tillvarons grund i de fyra elementen: eld, vatten, luft och jord. Genom att förädla dessa element kunde man komma fram till att utforska och förstå Guds skapelseverk och därmed tillvarons innersta kärna. Alkemi handlade inte bara om det fåfänga försöket att framställa guld, utan rymde också ett slags mystik. Denna gick ut på förädling. Inte bara de yttre elementen skulle förädlas, utan även människans inre: människans Gudslikhet/avbild. Denna skulle ”förädlas” så att man kunde bli och bejaka det man var skapad, ämnad till.

Idag beskrivs alkemin som en protovetenskap, ur vilket Må nu Gud hjälpa mig att klä min insikt i ord den vetenskapliga kemin seoch göra mina tankar värdiga hans gåvor. nare växte fram. När denna Ty han är vägvisaren till visheten, vunnit mark fanns inget beoch det är han som leder de visa rätt. hov av alkemins tolkningar Av honom beror både vi själva och våra ord, och efter 1800-talet försvann all tankeförmåga och all yrkesskicklighet. den helt. Men alkemins inDet är han som har gett mig osviklig kunskap om tingen: nersta grundtanke är fortfajag känner världens byggnad och elementens verkningar, rande aktuell för oss frimutidsåldrarnas början och slut och förlopp, rare. Det handlar inte om att solhöjdens växlingar och årstidernas skiften … X tillverka guld, utan ta fram 35

Tema Andra fördelningen

Andra fördelningens loger St Johanneslogen Facklan xxLandskrona

St Johanneslogen Accacian Malmöhus xxMalmö

St Johanneslogen Kärnan xxHelsingborg

St Johanneslogen Oscar xxHalmstad

St Johanneslogen Sankt Christoffer xxKristianstad

St Andreaslogen Sirius xxHalmstad

St Andreaslogen Kubiska Stenen xxKristianstad

Sankt Johanneslogen Kronoberg xxVäxsjö

Skånska Provinsiallogen xxKristianstad

36

St Johanneslogen Carl xxKalmar

St Johanneslogen Gustaf xxKarlskrona

Sankt Andreaslogen Gustaf Adolf xxKalmar

St Andreaslogen Carl Johan xxKarlskrona

Det yttre förmaket i Frimurarhuset i Kristianstad efter renoveringen.

Det yttre förmaket Text: Urban Fasth Svenska Frimurare Orden har verkat i Kristianstad sedan 1776 och i över 200 år vid Stora Torg. Frimurarhuset vårdas med ömhet och med stor respekt för byggnadshistoria och kulturvärlden.

Nu har det yttre förmaket renoverats.

För en frimurare är därtill symbolspråket en viktig del i vårt arbete att lära känna oss själva och människans väsen.

– När vi då stod i behov att återskapa det yttre förmaket i vårt så vackra och traditionsbundna frimurarhus vände vi oss till konstnären Malena Olsson med sin stora kunskap och erfarenhet, berättar provinsialmästaren i Skånska Provinsiallogen, Per Werner.

Han fortsätter: – I Malena Olssons nya väggmålning i yttre förmaket använder hon väggmåleriets väl förankrade tekniker samt klassiska ornament där man, som invigd, kan tolka Frimurarnas symboler. Inspirationen hämtar hon dels från väggmålningar från Museo di Roma – Palazzo Braschi med dess kromatiska färger och dels av himmelsmålningar i Villa Giulias öppna arkader.

Cloissonne teknik Per Werner omtalar vidare, genom att använda olika tekniker som marmorering i grisaille samt tromp l`oeil samt stor kunskap om ljus och skuggor skapar Malena Olsson en helhetsupplevelse för var och 37

en som besöker huset och än djupare hos den i symboliken väl bevandrade brodern.

Att dessutom skapa plattor i emalj i cloissonne teknik som representerar frimurarbrödernas kunskapsutveckling är något enastående.

– Som pricken över i designar hon glaslampetter i form av pilgrimsmusslan vilket pekar på vårt sökande efter det heliga säger Per. Ja, att med kunskap, erfarenhet, stort konstnärskap men över allt annat Malena Olssons skärpta receptivitet och lyhörda fantasi kunna skapa ett sådant mästerverk är enastående. –För detta är vi och alla kommande bröder henne stort tack skyldig, avslutar Per Werner. X

Kontakten med danska loger Text: Mats Strömberg

Det har alltsedan 1850-ta­ let förekommit kontakter med danska frimurarebrö­ der. Dessa kontakter har vis­ sa perioder varit ofta före­ kommande, medan de under andra perioder varit ganska sparsamma. Här kommer en kort historisk text om dessa kontakter.

Före 1853 arbetade alla frimurareloger i Danmark efter det så kallade rectifierade systemet. Knud Henning Gad, ordförande mästare i logen Kosmos i Helsingör 18511870, hade på flera resor i Sverige kommit i kontakt med det svenska frimuraresystemet och för sin egen del funnit att detta system i sitt grundinnehåll var överlägset det dåvarande danska. Han stod i livlig kontakt med frimurarebröder i Kristianstad och efter en tid ansökte han om att få bli upptagen i S:t Johanneslogen S:t Christopher.

Ingången till det danska stamhuset i Köpenhamn.

I protokollet från den 17 februari 1851 kan vi läsa att fyra danska Gad utverkade 1853 tillstånd för logen bröder Knud Henning Gad, Peter Rist Kosmos att arbeta efter det svenska systevan Aller, Johan Henrik Adolf Ewertsen met. Det danska frimureriets stormästare, och Schack August Steenberg adopterades kung Frederik VII, hade själv genom sin såsom vördige S:t Johannes Mästare i S:t nära vänskap med kronprins Karl, sederJohanneslogen S:t Christopher. mera Karl XV, blivit mycket intresserad av detsamma och vid en sammankomst på Danska loger Fredriksborgs slott vid Hilleröd sommaVi vet att Gad sedan även recipierat i graren 1852 hade han upptagits i de högre derna IV/V-IX i Kristianstad och blev segraderna av kronprins Karl jämte ämbetsdan transporterad till Stora Landslogen i män inom Skånska provinsiallogen.

Stockholm. För att nå sitt mål att få danska loger att arbeta efter det svenska systeKungligt dekret met gjorde han åtskilliga resor till KristiDen 24 juni 1853 hölls en högtidssamanstad och Stockholm. mankomst i Kosmos, då konung Frederik I december 1851 upptogs tre andra VII och prins Oscar Fredrik från Sverige danska bröder Andreas Nicolai Jacobsen, var närvarande tillsammans med represenLars Peter Heggum och Knud Randropp tanter för olika danska och svenska loger. i SJL S:t Christopher. De vistades under För första gången inom frimureriet i Danminst tre dagar i följd i Kristianstad och mark genomfördes logen efter det svenska man gjorde efter dispens en snabbrecepsystemet. tion genom Johannesgraderna.

Genom kungligt dekret av den 6 janua38

ri 1855 fastställdes det svenska systemet som allmänt gällande i Danmark. Till minne härav firas varje år på denna dag en stor stiftelse- eller nyårshögtid i det danska stamhuset i Köpenhamn.

I logen Kosmos sätter man en ära i att bevara de band, som en gång knöts med SJL S:t Christopher och fick så betydelsefulla konsekvenser.

Djupa kontakter I nutid har många av logerna inom Andra fördelningen djupa kontakter med många danska och tyska loger.

Det intressanta och lärorika med dessa besök är att se och höra likheter och skillnader i våra ritualer, det ger en grund för reflektion över hur vi tillämpar våra ritualer.

För ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Kärnan i Helsingborg, Jonas Månsson, är relationen med Danmark viktig.

– Helsingborgs läge vid sundet innebär att S:t Johanneslogen Kärnan tidigt påbörjade ett livaktigt utbyte med sin närmaste grannloge - S:t Johanneslogen Kosmos i Helsingör. Efter en båtresa på 25 minuter och en promenad på tio minuter är vi framme i logens eget hus i Helsingör. Deras dörr står ständigt öppen för gästande bröder — bara man vet hur man skall knacka på porten — och många är de bröder som från när och fjärran förlagt ett besök hos Kosmos efter att ha varit hos oss i Helsingborg eller som är på väg till Köpenhamn. I ”Dronningens by” har Kärnan för övrigt sin andra danska vänloge — S:t Johanneslogen Christian, vars loger genomförs i den Danske Frimurarordens stamhus, som bara det är värt ett besök. Där genomförs sammankomster de flesta dagar i veckan och det är med stor glädje som bröder från Sverige emottages. Utbytet över Sundet är livaktigt även om pandemin för tillfället gjort det svårt

att upprätthålla den normala frekvensen i våra vänskapsutbyten. Vi hoppas på en vår som möjliggör besök på båda sidor Sundet.

Möte mellan bröder Ofta börjar utbytet mellan två enheter med ett möte mellan två bröder. Tommy Malmström förutvarande ordförande i brödraföreningen Klippan berättar om hur deras utbyte med S:t Johanneslogen S:t Laurentius i Roskilde började.

– Klippans Frimurare Förening har sedan 1985 utbyte med logen S:t Laurentius i Roskilde i Danmark. Första mötet ägde rum tisdagen den 3 december 1985 i Roskilde. Upprinnelsen till detta utbyte kom genom dåvarande ordförandemästaren i Roskilde broder Erik Gundersen tillsammans med dåvarande ord-

föranden i Klippans Frimurare Förening broder Tomas Hartwall. Dessa två bröder hade träffats på en frimurarbegivenhet i Köpenhamn varvid man beslöt att idka ett utbyte. 1985 var S:t Laurentius en instruktionsloge, vilket motsvarar våra brödraföreningar, men 1987 blev S:t Laurentius en arbetande St. Johannesloge och som sådan firade den sitt 30 årsjubileum 2017. Såsom instruktionsloge grundades S:t Laurentius redan 1878 vilket är lite tidigare än Klippans Frimurare Förening som grundades 1891.

Logen i Roskilde och brödraföreningen i Klippan träffas numera årligen vid Högtidsdagar eller ibland vid ordinarie sammankomster. I början anordnades även träffar där damer var välkomna och ungefär vartannat år anordnades en familjeutflykt med besök på något ställe med

frimurerisk anknytning. Jag har själv varit med på ett antal sådana träffar vilket har varit mycket trevligt och givande. På senare år har dock dessa träffar blivit mera sällsynta.

Som gåva från förutvarande ordförande mästare Jörgen Foget Östergaard har Klippans Frimurare Förening erhållit en magnifik stjärnhimmel som bröder från Roskilde monterade i vårt arbetsrum 2016 då Klippan firade sitt 125 års jubileum. Det är oerhört lärorikt att bevista en dansk logekväll men trots att de verkar enligt den svenska ritualen så skiljer de sig åt en hel del. Det vet alla som varit med i Roskilde.

Både Klippans Frimurare Förening och S:t Laurentius i Roskilde är måna om att bibehålla traditionen att träffas och det är många kontakter och vänskap som skapats under åren. X

Ett 100-årigt samarbete Text: Bengt Bengtsson Sedan mer än 100 år har S:t Andreaslo­ gen Gustaf Adolf i Kalmar en vänloge i S:t Johanneslogen Zorobabel og Frede­ rik till det kronede Haab i Köpenhamn.

Bakgrunden till de något annorlunda banden mellan en svensk Andreasloge och en dansk Johannesloge har sitt ursprung ur en idé som föddes på S:t Andreaslogen Gustaf Adolfs högtidsdag den 6 november 1912, på Gustav Adolfsdagen.

På nämnda högtidsdag höjde ordförande mästaren Valerius Olsson, sedermera Ordens högste prelat, bägaren för Gustaf II Adolfs minne och sade: ”Låt oss, Bröder, fira vår nästa högtidsdag på Lützens fält”.

Snart var en resekommitté bildad och planer växte fram. Tanken var att genom dispens från dåvarande Stormästaren kung Gustav V fira högtidslogen i minneskapellet i Lützen. Ingen dispens gavs och tur var nog det för kapellet är ouppvärmt och efter att själv ha varit där en kall 6 november vet jag hur genomfrusen man kan bli – trots ytterkläder.

Besöka loge I samband med planeringen var Valerius Olsson i Köpenhamn och den 22 mars 1913 mötte han den danske frimu-

raren Thorvald Giessing. Då kom förslaget att de svenska bröderna på sin återresa från Lützen skulle besöka en loge i Köpenhamn. Giessing tog sig an arbetet att sammanföra en loge i Köpenhamn med Kalmarlogen och valet föll på S:t Johanneslogen Zorobabel og Frederik till det kronede Haab och dess ordförande mästare, kunglig hovvinhandlare Christian Christensen, kontaktade Valerius Olsson.

Snart var det bestämt att besöket skulle ske den 8 november.

Resan till och från Lützen skedde med tåg och nattfärja via leden Trelleborg–Sassnitz med 58 frimurarbröder. Det blev ett storslaget och minnesrikt firande i kapellet och vid Schwedenstein den 6 november 1913 med bland annat Nathan Söderblom, då professor vid universitetet i Leipzig och året efter utnämnd till ärkebiskop, och greve Oskar Bernadotte af Wisborg bland deltagarna. Dagen efter återvände gruppen till Sverige och i Malmö anslöt ytterligare sju bröder från Kalmarbygden för vidare färjefärd till Köpenhamn. ”Danska bröder möta vid landningsplatsen, och av deras vänlighet får man redan nu en förkänsla av vad dagen har i sitt sköte.”

39

Storstilad fest På kvällen samlas man för en sammankomst i grad I och ”mottagandet blir överströmmande hjärtligt”. Efter logesammankomsten följer en storstilad fest. ”Danskar och svenskar giva sina skänker av varmaste hjärtan, musiken spelar, det är kraft och värme i var sång som sjunges, flykt och eld i vart ord som säges.” Så började det.

Det kom att dröja många år innan ett regelbundet utbyte kom till stånd. Sedan drygt 40 år besöker bröder från Kalmar åter logen Z&F och det är numera sed att vid varje högtidsdag sker det ömsesidiga besök, men även vid andra tillfällen. Så sent som hösten 2021 var en grupp från Kalmar i Köpenhamn för att deltaga i det från 2020 uppskjutna stora 275-årsjubileet i Z&F. Några veckor senare kom ett svarsbesök på högtidsdagen i S:t Andreaslogen. Banden är hårdare knutna än någonsin. Även S:t Johanneslogen Carl i Kalmar får sedan flera år återkommande besök på högtidsdagen. År 2003 och 2013, 90 respektive 100 år efter den första resan till Lützen och Köpenhamn, upprepades en stor gruppresa. Vissa planer har påbörjats för att nästa år göra en ny resa till Lützen och på hemresan naturligtvis besöka Z&F. X

Renoveringsprojektet i Landskrona Text: Urban Fasth På Norra Långgatan 22 ligger Lands­ krona frimurarsamhälles vackra gamla hus. I staden finns två arbetsenheter, Sankt Johanneslogen Facklan och bröd­ raföreningen Kronan som har sin verk­ samhet i huset. I Frimuraren nummer 1 2021 kunde vi läsa om de stora problem som Landskronabröderna brottats med vad gäller husets fortsatta drift.

Huset i Landskrona kom i frimurarbrödernas ägo 1946. Vägen dit hade varit lång och krokig. Olika lösningar på lokalfrågan hade behandlats av bröderna ända sedan slutet på 1800-talet. Fram tills dess hade bröderna haft sin verksamhet i lokaler i det dåvarande Stadshotellet men dessa var inte anpassade efter frimurarbrödernas behov. Lokalerna var alldeles för stora och tilltalade inte bröderna. Även vid de visitationer som genomfördes av Ordens visitator a latere framfördes synpunkter på lokalerna. 1946 hade antalet medlemmar börjat öka igen efter 1930 talets depressionsår och det nyss avslutade Andra Världskrigets ofredsår.

Egen fastighet Så uppstod en möjlighet att förverkliga drömmarna om en egen fastighet när dåvarande Rönneberga Sparbank annonserade sina planer på att bygga ett nytt hus för sin verksamhet. En särskild fastighetsförening, skild från den övriga verksamheteten, bildades för att genomföra inköpet och sedan svara för husets fortsatta drift och underhåll.

Genom insamlingar bland bröderna och generösa donationer kunde så det tidigare bankhuset köpas in och efter hand byggas om för frimurarsamhällets behov.

De tidigare banklokalerna och en ovanför dessa belägen bostadslägenhet (tidigare personalbostad) behölls och hyrdes ut som möteslokaler för andra föreningar verksamma i staden.

De låga hyresintäkterna resulterade i ett efterhand allt mer eftersatt yttre och inre underhåll. Renoveringsbehoven blev med

Jonas Sköld och Per A Svensson.

tiden allt större och allt mer akuta. Vissa absolut oundgängliga reparationer kunde genomföras. Då finansierade genom gåvor från enskilda bröder och till största delen genom upplåning.

Smakfulla inredningsdetaljer 2017 var situationen akut. Pengarna var slut och huset nedslitet, fastighetsföreningen var på väg mot en nära förestående konkurs. Sankt Johanneslogen Facklans ordförande mästare formulerade då ett ägardirektiv och en ny styrelse tillträdde i fastighetsföreningen med målet att fullständigt kartlägga husets tillstånd och underhållsbehov samt att vidta åtgärder för

Frimurarhuset i Landskrona.

40

att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi i fastigheten. En del av lösningen blev att återställa och renovera, lägenheten på våning två, då föreningslokal, och hyra ut den för bostadsändamål. Efterfrågan på hyreslägenheter i centrala staden är mycket god. Lägenheten i Frimurarhuset är en fin paradvåning, belägen i hjärtat av staden, med högt i tak, eleganta parkettgolv, bevarade stuckaturer och flera andra gamla smakfulla inredningsdetaljer bevarade. Det gick snabbt att hitta en passande hyresgäst.

– Allt vi gjorde var att lägga upp en annons på Blocket, berättar Per A Svensson, förste ceremonimästare i Sankt Johanneslogen Facklan.

– Vi märkte omgående av det stora int­ resset för vår lägenhet och inom kort kunde vi teckna avtal med en lämplig hyresgäst.

Kostsamma insatser – Föreningen har nu ett positivt kassaflöde och det direkta konkurshotet är avvärjt, säger Jonas Sköld ordförande mästare i Sankt Johanneslogen Facklan.

– Det allra mesta av underhållsbehovet finns dock kvar. Husets tak, fönster och dränering behöver bytas, ventilationen i det gamla huset förbättras. I huset kvarstår ett flertal kostsamma insatser för att åtgärda det tidigare så eftersatta underhållet, säger Jonas.

Renoveringsprojektet har inneburit en mängd arbete, inte bara ideellt praktiskt byggnadsarbete, utan även till exempel omfattande myndighetskontakter, (byggnadslov och andra bestämmelser), affärsjuridik (offertunderlag, avtalsskrivning etcetera).

– Områden där vi inte har ingående kunskaper. Jag skulle önska att Orden kunde skapa ett kompetenscentrum dit man kunde vända sig med sina frågor. Vilka material och metoder skall man använda i ett hus från slutet av 1800-talet? Här krävs nära nog byggnadsantikvariskt kunnande.

Hur handlar man upp och väljer lämpliga entreprenörer? Jag tror att många arbetsenheter inom Orden har samma utmaningar som vi står inför, avslutar Jonas Sköld. X

Brödralunken – Ett sätt att umgås under pandemin Text: Anthon Berglund/ Ulf Hjelting/Bertil Helgesson Bild: Anthon Berglund Att en pandemi härjat har knappast undgått någon. Bröderna i Andra för­ delningen har därför anordnat något de kallar Brödralunken och naturre­ servatet Skrylle har varit platsen för vandringarna.

Skrylle är ett naturreservat i Dalby socken i Lunds kommun i Skåne. Fram till 1600-talet dominerade ek- och bokskog området. Det senaste århundradet har sentida planterad granskog dominerat, men det finns även inslag av gammal ädellövskog. Friluftsliv, motionslöpning och orientering i området tog fart under 1950–60-talen, och i slutet av 1960-talet började idrottare och politiker i Lund arbeta för att skapa ett permanent friluftscentrum någonstans i skogarna mellan Dalby, Södra Sandby och Veberöd.

Till planerna bidrog både staden Lunds tillväxt i invånarantal, inte minst barnfamiljer, och den väntade sammanslagningen till storkommuner. Vid början av 1970-talet stod det redan klart att Dalby och Södra Sandby skulle komma att inkorporeras i Lunds kommun. Detta genomfördes 1974, och redan innan dess köpte Södra Sandby kommun den skogsegendom som nu bildar kärnan i området Skrylle.

Trevlig promenad Detta är alltså platsen för Brödralunken och allt som oftast har dessa vandringar bevistats av både bröder och anhöriga och givetvis även av Alvin den mexikanska nakenhunden som hållit i taktpinnen. Bröd­ ralunken beskrivs som en snabb och trevlig promenad genom den fem kilometer långa vandringsslingan som avslutas med kopp kaffe på det närliggande caféet. Här kan med andra ord både den ambitiöse motionären och den djur- och naturintresserade barnfamiljen samsas i ett naturreservat som sträcker sig över 500 hektar.

Här finns både ett gammalt stenbrott norr om Skryllegården och i väster finns

Deltagare vid en genomför brödralunk.

Rögle dammar. I området finns rikligt med rådjur, dovhjortar och vildsvin. Givetvis är det tillåtet att plocka svamp och bär och björnbärsplockning brukar vara populärt under sensommaren.

I området finns även en taktil utställning med snidade djur och djurspår. Den slingan är cirka 50 meter lång och kantas av rep. Här finns även grillplatser och vindskydd som är bokningsbara. Ved finns att köpa.

Gemensamma promenader Vad göra när den pågående pandemin sätter stopp för den vanliga logeverksamheten? Då får man hitta nya sätt att umgås och hålla kontakten med Orden och med bröderna.

– Jag är intresserad av arkitektur och botanik, och varför då inte ordna guidade vandringar i Malmös vackra centrala delar med intressanta hus och förtjusande parker, resonerade Anthon Berglund.

41

Han tog initiativet till de gemensamma promenaderna, Brödralunken, som pågått sedan våren 2020. Brödralunkarna genomförs varannan vecka. Beroende på väderleken, brukar fem till tio delta i vandringarna. Efterhand som Malmös centrala delar blivit avverkade har några intressanta och lättpromenerade naturområden i Malmös omgivningar blivit målet för vandringarna, som till exempel Skrylleskogen.

– Våra promenader har blivit mycket uppskattade, bland annat för att Brödralunkarna varit ett sätt för bröderna att träffas, och också för att familjemedlemmar och vänner kunnat promenera med.

På så sätt har promenaderna även skapat och utvecklat ett intresse för Orden och dess verksamhet. Flera deltagare har undrat vad som krävs och hur man gör för att kunna bli medlem i Frimurarorden, berättar Anthon Berglund. X

Branden i Borgmästargården Text: Urban Fasth Bild: Conny Näslund Den 26 april klockan 08:44 2020 lar­ mades räddningstjänsten till en brand i centrala Ronneby. Det var frimurarför­ eningens hus som stod i lågor.

Hela huset skadades allvarligt av branden. Vinden, där branden antas ha börjat, förstördes helt och med det allt det som förvarades på vinden. Övriga delar av huset fick omfattande rök- och vattenskador. Alla delar av huset är för närvarande obrukbara.

Fastigheteten, Borgmästargården, även kallad Flensburgska villan, byggdes 1894 som privatbostad av dåvarande borgmästaren Ernst Flensburg på ett centralt läge i staden invid det dåtida Rådhuset och dess vackra park. Huset räknas som en av Ronnebys kulturfastigheter.

Populärt ställe Tillsammans med Ronneby Hantverksförening köpte brödraföreningen huset 1958. 2020 ville Hantverksföreningen träda ur med påföljd att Brödraföreningen ensam övertog ägandeskapet. I huset fanns

förutom sammanträdes- och sällskapslokaler, även tre lokaler som användes som kontor av utomstående hyresgäster. Borgmästargården var ett populärt ställe att hyra för bröllops- och andra fester vilket också bidrog med hyresintäkter. Branden har alltså även medfört ett omfattande ekonomiskt avbräck för Brödraföreningen.

Hela huset står tomt under det reparationsarbete som nu pågår. Arbetet beräknas pågå under sammanlagt ett och halvt år.

Genomarbetad försäkringslösning –Under denna tid kommer alla intäkter, förutom medlemsavgifter och liknande, att vara borta, berättar Tim Aulin ordförande för Frimurarföreningen Ronneby Brödraförening.

–Vi har kvar en hel del kostnader för fastigheten och vi har fått nya, då vi måste hyra lokaler för att kunna fortsätta vår verksamhet. Samarbetet med vårt försäkringsbolag och deras leverantörer, sanerings- och byggfirmor är gott. Vi hade en genomarbetad försäkringslösning som nu ger oss möjlighet att återställa Borgmästar42

gården och begränsa skadorna på vår ekonomi. Avbrottsförsäkringen ger oss viss kompensation för inkomstbortfallet.

Trots detta är branden mycket påfrestande även från ekonomisk synpunkt.

Landets äldsta Förutom de omfattande skadorna på fastigheten förstördes en mängd kulturföremål som samlats ihop i gården genom åren. Det rör sig om konst, möbler och andra historiska inventarier som inte går att återanskaffa utan är förlorade för all framtid. Deras ekonomiska värde kanske inte är så stort men Ronneby brödraförening är en av landets äldsta och har verkat sedan 1900. På vinden och på andra ställen i huset fanns inventarier och minnen från föreningens första år men även från den tid då borgmästare Flensburg residerade i huset.

Orsaken till branden är för närvarande inte känd, polisutredning pågår. Att branden anlades i samband med ett inbrott i huset samma natt som branden bröt ut är en möjlig förklaring. X

Reftele gamla Tingshus, logehus i stort behov av renovering Det var inte bara snickeriarbetet som skulle utföras på rätt sätt för att bevara de kulturhistoriska delarna. Länsantikvarien ställde också krav på att plåtarbetet skulle utföras på samma sätt som det var gjort tidigare.

Det lokala företaget SjöGoo Bygg AB från Smålandsstenar fick uppdraget att genomföra projektet tillsammans med Villstad Bleck & Plåt AB, också det från Smålandsstenar tillsammans med JPK Byggställningar. Projektledare från SjöGoo AB var Niclas Sjöholm och ansvarig för det gedigna plåtslageriarbetet från Villstad Bleck & Plåt AB var Stefan Sjödahl.

Vårt val att välja lokala mindre företag med duktiga hantverkare visade sig vara en framgångsfaktor för projektet.

Det krävdes både duktiga snickare och plåtslagare för att lösa uppgiften, och utan gedigen byggställning och väderskydd hade den varit omöjlig.

Storintendentens expedition

Vita tyghandskar

Kostymbälte med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Slipsar med frimurarkors

Nyckelring i svart eller brunt läder med frimurarkors

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit.order@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

43

Frimurarhuset i Ystad och dess logelokal.

Ystads frimurarförening – En arbetsenhet utan egen lokal Text: Urban Fasth I många mindre städer kom Brödrafö­ reningar till vid sekelskiftet 1800/1900.

Andra halvan av 1800-talet innebar en stark ekonomisk utveckling i Sverige. I städerna växte en bildad och ekonomisk stabil medelklass fram ur vilken nya bröder rekryterades.

loge bildades även om saken i omgångar diskuterades bland bröderna. Samtidigt önskades en fastare etablering av frimureriet i Ystad. Så blev instiftandet av en brödraförening, i likhet med vad som i Landskrona, Lund och Eslöv, det alternativ som valdes.

Besöken i de etablerade logerna vid förra sekelskiftet var tidskrävande och kostsamma då dessa ofta innebar långa resor och oftast övernattning i samband med logebesöken. Förhållandena återverkade förstås menligt på det frimureriska arbetet.

Samtidigt saknades i de mindre städerna, som i Ystad, underlag för bildandet av en ny loge. Antalet bröder och de ekonomiska förutsättningarna medgav inte att en ny

Fast lokal Föreningens första sammankomst hölls den 17 november 1907, i Rådhusets magnifika Knutssal, under ledning av dåvarande majoren Johan von Seth. Under de första åren sammanträdde föreningen i Rådhuset för att sedan flytta till Hotel Continental du Sud. Där disponerades en för varje gång upplåten lokal för sammankomsterna. Under föreningens första år 44

ökade medlemsantalet och därmed föreningens ekonomiska resurser vilket medförde att en fast lokal kunde hyras på hotellet och att denna kunna inredas permanent.

Denna ordning bestod ända till 1956 då hotellet meddelade att man nu behövde lokalen för andra ändamål och att hyresavtalet skulle komma att avslutas.

Ett arbete för att hitta nya lokaler inleddes och i början av 1957 kunde nya lokaler i S:t Petri medeltida kloster tas i bruk. Lokalerna kunde dock inte disponeras mellan sammankomsterna utan dessa måste iordningställas inför och efter varje sammankomst. Måltiden efter sammankomsten kunde inte intas i Klostret utan bröderna fick promenera till någon av stadens restauranger för att äta.

Inte lämplig Sammankomsterna i Klostersalen orsakade efterhand allt fler problem. Stundtals var lokalen inte tillgänglig på sätt som avtalats i hyreskontraktet och förhållandet till Ystads kommun som äger klosterbyggnaden blev alltmer irriterat. Genom en ny överenskommelse ställde Ystads kommun, S.t Petri kyrkas, som är en del av klosteranläggningen, södra långskepp till förfogande för sammankomsterna.

Lokalen i Klosterkyrkan var på många sätt inte lämplig för föreningens verksamhet. På vinterhalvåret var den kall och dragig. Akustiken i långskeppet är så dålig, att bröderna hade svårt att uppfattade vad som sades av tjänstgörande bröder och föredragshållaren. För- och efterarbetet var än mer omfattade än tidigare då materielen behövde bäras långa sträckor från föreningens förråd till kyrkans södra långskepp.

Alternativa lösningar Att sammankomsterna ägde rum i en aktiv kyrklig lokal medförde dessutom begränsningar för verksamheten vad gällde samlingsmingel och likande. Trots svårigheterna blev föreningen kvar i Klosterkyrkan under tio år under vilka lokalfrågan var ständigt aktuell. Åtskilliga alternativa lösningar diskuterades, främst innebärande förvärv av någon i staden lämplig fastighet.

Föreningen fick under tiden ett förslag från Siriusorden om att förlägga föreningens samlade verksamhet, sammankomster, måltider och bibliotek i deras fastighet Hagermanska huset på Stora Norregatan.

Huset används förutom av Siriusorden även av andra ordenssällskap samt hyrs ut till bröllops- och födelsedagsfester, konferenser och liknande. I huset finns en uppskattad krögare, Mats Rodenstam, som löser hyresgästernas behov av mat, dryck, servering etcetera.

Vidtalade bröder Något permanent iordningsställt rum har föreningen inte utan på samma sätt som de senaste 64 åren måste arbetsrummet städas, iordningställas, inför och efter sammankomsterna, normalt åtta stycken per verksamhetsår.

Föreningen arbetar i grad I till VI. Vanligtvis utförs arbetet av tre särskilt vidtalade bröder de så kallade dukarna. Att ställa i ordning tar cirka två timmar per gång eller cirka sex arbetstimmar. Återställningen går något fortare. Det är mycket att hålla reda på säger Håkan Edensten nestorn bland de bröder som nu dukar. Det har

Det dukas för måltid.

ofta gått ett år sedan föreningen sammanträdde förra gången i den aktuella graden och det är lätt att glömma mellan gångerna. Därför har vi utarbetat ett system med lådor för de olika graderna vilket underlättar arbetet betydligt. Att flytta och plocka upp och ned sliter förstås på materielen men vi, liksom tidigare bröder, är försiktiga med sakerna. Den utrustning som vi nu använder är i allt väsentligt den som anskaffades 1913. Under åren har materielen tagits väl om hand av intresserade bröder och allt är i bra skick trots den omfattande hanteringen. Åtta sammankomster – Medlemsavgifterna till föreningen motsvarar väl hyran till Sirius, Det hade inte varit möjligt att driva en egen fastighet för de pengarna, säger Johan Fogelström, Ystads Frimurarförenings ordförande.

– Eftersom föreningen normalt bara har åtta sammankomster per år är det inte heller ur kapacitetssynpunkt motiverat med en egen lokal som för det mesta står tom. Vi betalar en viss fast hyra för biblioteksrummet, förråd, tillgång till sammanträdeslokaler samt per gång för arbetsrummet och matsal. Det är inte svårt att få tillgång till fler sammankomstdagar om vi så skulle önska. Före pandemin hade vi en del verksamhet riktad till äldre bröder som kan ha vissa svårigheter att delta i kvällssammankomsterna till exempel. I trettio år har vi haft all verksamhet förlagd till Siriushuset. Vi är mycket nöjda med den ordning som vi har. Lokalerna är ändamålsenliga och välskötta, krögaren 45

Frimurarföreningens sköld.

och hans personal levererar god mat och bra service, vår relation till Sirius-Orden och de andra ordenssällskapen präglas av ömsesidig respekt. Vanligtvis brukar vi vara ett drygt trettiotal bröder som deltar i sammankomsterna och måltiderna. På högtidsdagarna har vi ofta besök av våra grannar i Danmark och Tyskland. Även därifrån kommer det uppskattande ord om lokaler, mat och service. Så länge det finns bröder som kan åta sig att ställa i ordning inför och efter sammankomsterna är den lokallösning som vi nu har utomordentlig för föreningen. De bröder som åtar sig sysslorna är oftast avgångna ämbetsmän som vill fortsätta att göra en insats för föreningen. X

Stormästaren

Äntligen är vi åter igång med verksamheten, helt underbart!

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare

Foto: Mats Gärdfors.

nas väl. Sedd, hörd och behövd är ledord i medlemsvården och dessa måste genomsyra all verksamhet för att hålla ihop och utveckla brödrakedjan.

Nu har smittspridningen bedarrat och vi kan träffas under normala förhållanden.

Det är en stor glädje och jag hoppas att alla enheter nu tagit tillfället i akt och recipierar bröder, undervisar och aktiverar dem.

Verksamhetsåret, som vi nu lämnat bakom oss, har varit ovanligt och turbulent på många olika sätt. Vårterminen 2021 var eländig med hårda begränsningar. Mot slutet av sommaren kunde vi samlas igen och återuppta receptionerna, som stått på vänteläge i mer än 500 dagar.

Nya bröder Det var stor glädje och rejäl fart i verksamheten under hösten. Många nya bröder välkomnades i Orden och ytterligare många bröder kunde recipiera i sin nya grad. Jag upplevde att vi var bra på banan igen med verksamheten.

Mot slutet av året började orosmolnen hopa sig och i början på 2022 hamnade vi åter igen i ett svårt läge när smittspridningen ökade starkt. Deltagarantalet begränsades och till slut hamnade vi i läget att knappt någon verksamhet alls kunde genomföras.

Men nu är vi på banan igen och det ger oss möjligt att på allvar gå in i återhämtningens år, som skall fokusera på bröder-

Förnya och förbättra I begreppet återhämtningens år ligger inte bara att ta oss tillbaka till gamla hjulspår. Återhämtningens år innebär också en ambition att förnya och förbättra. Sedan en tid pågår ett arbete för att forma ett ”Åtgärdsprogram för positiv medlemsutveckling”. Det är inte ett projekt som avslutas efter en viss tid.

Det är ett program som skall löpa vidare i många år och vara en hjälp till PM, KM, OM och O att forma verksamheten på ett bra sätt.

Som så mycket annat finner du information om åtgärdsprogrammet på hemsidan bakom inloggningen under fliken ordensgemensamt. Här finns en beskrivning av programmet och dessutom en idébank med massor av bra uppslag och idéer inom områden – rekrytering – behålla – aktivera – återvända och caritas.

Uppfinn inte nya hjul hela tiden – sök

SKULL & BONES

Ø 19mm Silverpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMSB17 shop.aldgate.se ohoy@aldgate.se 070-245 29 31 Box 522, 442 15 KUNGÄLV

46

först i idébanken! Där finner du säker något användbart.

Riddare och kommendörer Så här års bjuder traditionen att nya utnämningar skall kungöras och jag har glädjen meddela att kung Carl XVI Gustaf till riddare av Kunglig Carl XIIIs Orden utnämnt R&K broder Peter Westrup.

De högt upplyste bröderna Christian Storck och Anders Knutsson har av mig utnämnts till Riddare och kommendörer med Röda korset (R&K), den högt upplyste brodern John Nieminen har utnämnts att vara innehavare av Svenska Frimurare Ordens Hederstecken (OHT) och den högt upplyste brodern Anders Fransson har utnämnts att vara innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj (PBF). Jag gratulerar dem alla av varmaste hjärta.

Efter två år med högtidsdagar i miniformat kan vi nu äntligen fira Ordens högtidsdag den 19 mars och välkomna intresserade bröder att anmäla sig.

Nu ges även möjlighet för mig att besöka enheter inom vår Orden och jag ser fram emot att få möta många av er. X

TRE KRONOR

Ø 22mm Guldpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMTK17

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst torsdagen den 28 april 2022 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm.

Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring (om Folkhälsomyndigheten tillåter), varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 eller via e-post anki.holmberg@frimurarorden.se före onsdagen den 13 april.

Styrelsen Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 95 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 19.

Materialstopp den 28 mars 2022.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Magnus Olovsson, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

47

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning!

Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund