5 minute read
Mostafa Geha – Frimurare med 25 grader i fyra olika system
Text: ulf Hjelting Bild: Privat
Han kom till Sverige 2012. Idag bor Mostafa Geha i Hedemora och arbetar som rektor för Vuxenutbildningen. Frimurare blev han 2019 – i varje fall i vårt svenska system, men han har varit frimurare betydligt längre än så. Allt började 2005 i Libanon.
– Det var krig under hela min uppväxt och det sätter sina spår. min far, som var författare och skrev 25 böcker, mördades 1992 för sina åsikter och idéer, säger Mostafa Geha när vi samtalar över en kopp kaffe om Mostafas egen vandring som frimurare.
Själv blev han tvungen att lämna Libanon 2012 och efter elva år i Sverige pratar han i princip helt felfri svenska, men med en viss touch av dalmålsdialekt. i Libanon arbetade Mostafa bland annat som journalist. i Sverige och Hedemora är han idag rektor för vuxenutbildningen.
– Min far var stormästare för en frimurarloge i Libanon, Libanesiska storlogen, och där även jag sedan blev medlem. Jag recipierade den 17 februari 2005 och var jätteintresserad av frimureriet och fick möjligheten att bli det själv via andra frimurare som kände min pappa.
Tyvärr fick den loge som Mostafa var med i lägga ner sin verksamhet 2009 på grund av både bristande intresse och inaktivitet från medlemmarna och Mostafa sökte sig då till en annan frimurarorden i Libanon – Cedrarnas storloge logen nr 1 i Beirut. Frimurare ville han fortsätta att vara.
– Väl där insåg jag att jag måste börja om. de grader jag då redan hade tagit kunde jag inte tillgodoräkna mig i den nya frimurarlogen, så det blev till att börja om.
Även denna loge fick han lämna när det bestämdes att den skulle bli vilande och Mostafa sökte sig då till den franska logen Le droit Humain. den ordens Högsta råd huserar i Paris, men det finns en förgrening av orden i Libanon. Grad 1 tog han, igen, den 27 oktober 2011.
Och så hände det som gjorde att Mostafa sökte sig till Sverige och han fick då även avbryta sitt medlemskap i den franska orden.
– När jag lärt mig språket hyfsat, så ville jag även här i Sverige fortsätta vara frimurare.
Och det var då han ännu en gång fick börja om sin vandring som frimurare. samfrimurarorden Le droit Humain är representerad i sverige. det är ett samfrimureri där både kvinnor och män är frimurare i samma loger. den här orden skiljer sig ganska mycket från vårt svenska system.
– Inget av de system som jag tidigare varit medlem av var kompatibelt med det svenska systemet, så…
Det blev att börja om en fjärde gång i ett helt nytt frimurarsystem.
Du har upplevt att ta de tre första graderna i fyra olika system. Finns det likheter?
– Absolut! det är snarare detaljer som skiljer. de tre första graderna är väldigt lika varandra oberoende av vilket frimurarsystem vi pratar om. det är efter dessa första tre grader som olikheterna blir mera påtagliga. men den största skillnaden är att det svenska systemet bekänner sig till kristen tro och det 33-gradiga systemet att medlemmarna ska tro på ett högre väsen, vilket medför att du i princip kan bekänna dig till vilken tro som helst.
Finns det en stor kristen population i Libanon?
– Ja, det gör det och jag är uppvuxen med en kristen värdegrund. så för mig var det inga problem att bli medlem i svenska Frimurare orden. Jag vet att många förknippar mellanöstern som muslimskt, och det är till viss del sant, men inte helt. i Libanon är många kristna.
Den franska Orden Le Droit Humain –driver Orden aktivt politiska frågor?
– Ja, och det är det som skiljer vissa från det svenska systemet. vissa loger bedriver en viss lobbyverksamhet mot politiker och det är ju något som vi i det svenska systemet inte gör. av de logerna i Libanon jag var med i arbetade vissa politiskt.
Vad är det som gör att du vill fortsätta att vara frimurare? Du har ju fått börja om fyra gånger. Jag hade nog givit upp…
– Gemenskapen. det finns en innerlig gemenskap mellan bröderna och här får man verkligen vänner för livet. Jag var på en informationskväll först hos Gustav Vasa med ordförande mästare Per Lindberg och min fadder Mikael Lundin och där märkte jag att det fanns det där som jag sökte inom ordensväsendet. Jag berättade då om min bakgrund som frimurare med erfarenhet från andra system. den 28 augusti 2019 recipierade jag för första gången i det svenska systemet.
Det här 33-gradiga systemet. Hur fungerar det? Recipierar man 33 gånger?
– Inte riktigt. i den Libanesiska storlogen som jag var medlem i, är grad 1 till 3 så kallade blå loger och därefter tar man grad 4 till 14 på en gång, vilket kan jämföras med vår IV-V grad. men inte helt.
Finns det något som vi inom Orden i Sverige kan lära oss av de utländska logerna?
– Det finns en social aktivitet utanför de logerna på ett helt annat sätt. och det knyter bröderna med familjerna samman på ett mycket bra sätt. Bland annat genom middagar hemma hos varandra. det handlar oftast om enkla sociala aktiviteter.
Och avslutningsvis. Hur ser du på din egen roll inom det svenska frimureriet?
– Jag är givetvis jätteintresserad av att ha fler roller inom frimureriet där jag kan bidraga till utvecklingen. X