På logebesök i Phoenix, Arizona “Building good men better, one day at a time”

Text & Bild: Erik Wiezell

Då undertecknad var på allmänmedicinsk forskningskongress i Phoenix ville jag passa på att besöka frimureriet i samband med detta. Under åren då jag varit på resa i arbetet har jag tagit tillfället i akt att besöka flera loger i Sverige. Nu var det dags att försöka utomlands, i Phoenix, Arizona.

Först tittade jag efter loger som låg i området kring det hotell jag skulle bo. det var faktiskt relativt enkelt att hitta det via valfri sökmotor. Lite tursamt så låg det ett frimurarhus bara tio minuters promenadavstånd från mitt hotell, där även forskningskongressen hölls som jag besökte. Bara i Phoenix finns det tio olika loger på fyra olika platser. inte så konstigt egentligen, då Phoenix enligt Wikipedia hade drygt 1,6 miljoner invånare år 2020.

Fem separata loger

Arizona sunrise no88 hade morgon/förmiddagsloge under lördagen och det passade ypperligt. det visade sig att denna loge hade träff tredje lördagen varje månad, undantaget sommaren. då jag tittat på ordens hemsida såg jag att de tillhörde ”The Grand Loge of arizona” och borde vara godkänd att gå på. i samma frimurarhus höll fem separata loger till, så det gällde ju att hålla koll.

Eftersom jag innehar en högre grad än grad iii visste jag att jag behövde ansöka om frimurarpass och detta gjorde jag via den logen jag tillhör (Göta Provinsialloge). när jag väl ordnat ett fysiskt kort, och utväxlat en del mejl, kom frimurarpasset efter bara tio dagar tillsammans med ett ”letter of god standing”. Jag fick en påminnelse om att för säkerhets skull kontakta ordens kansli i Stockholm för att dubbelkolla att logen jag skulle gå på var godkänd. detta gjordes och jag fick godkänt från ordens kansli på bara någon dag.

Insläppt och kontrollerad

Veckan efter mitt besök i usa var det ”Thanksgiving”, vilken är en av usa:s största helger. inför besöket hade jag därför mejlkontakt med ”Worshipfull master” (ordförande mästaren) andrew Warianka som välkomnade mig varmt inför logen. väl på plats, en solig novembermorgon, blev jag insläppt och mina papper kontrollerade. Jag hade sedvanlig mörk kostym på mig inför den stundande frukosten som bestod av stekt kött (steak), råraka (hash browns) och äggröra. det åts med god aptit och man kan säga att det inte var små portioner. Till detta dracks vatten, apelsinjuice och kaffe. maten utspisades på bottenvåningen, en halv trappa ner från entrén. det var verkligen en härlig måltid där samtliga åt kring runda stora bord med fyra till åtta personer vid varje bord. Jag var inte den enda besökande brodern, utan även en broder från Grand Loge of arizona var där.

Frimurarhuset i Phoenix.

100 år gammalt

Klädseln skiljde sig mycket åt från det svenska frimureriet. de flesta bröder hade röd piké med deras namn broderat på och valfria byxor, medan jag och den gästande brodern hade kostym. några bröder hade vardagsklädsel, och det var egentligen det som jag tycker skiljde sig mest från vårt frimureri. vi åt och samtalade under cirka en timma innan brodern stephen (som hade ett ämbete i logen vilket jag glömt, introduktionsbroder?) och som kontrollerat mina papper visade mig runt i deras frimurarhus som var drygt 100 år gammalt. det fanns flera logelokaler jämte varandra för olika loger och huset var betydligt större än jag föreställt mig.

Varmt välkomnande

På mellanvåningen fanns biljardbord och yta för samkväm. det fanns flera gamla fotografier, varav ett som visade hur det såg ut i området för drygt 100 år sedan då byggnaden uppfördes. då var frimurarbyggnaden en av de större, medan idag ser deras hus ut att vara ”litet” när man såg skyskrapor och gigantiska parkeringshus som omgärdade byggnaden när jag gick dit på morgonen.

Graden för aftonen var ”fellowship degree” som tyvärr blev inställd i sista stund och i stället hade man vad jag tolkar som en val- och ekonomiloge. Även under logen fick jag ett varmt välkomnande och fick två olika ”pins”, ett från arizona sunrise och en från Grand Loge of arizona. det är verkligen häftigt att se hur våra bröder i andra länder använder sig av ”closed book” det vill säga att de lär sig all text i ritualerna utantill. ritualen finns ”stängd” och en broder kan titta i den vid behov. det verkade dock inte behövas, utan logen flöt på helt felfritt i mina ögon. inför mitt besök tänkte jag att jag var ”bra” på engelska, men jag hade verkligen svårt att hänga med i svängarna under logen och inser att man måste gå flera gånger innan man ser alla likheter och skillnader mellan våra loger. nästa gång jag åker utomlands på resa tänker jag försöka besöka loge igen.

Erik Wiezell och Andrew Warianka Worshipful Master för Arizona Sunrise no88.

Rekommenderar verkligen

Efter logens avslutande begav sig bröderna ganska raskt hemåt. det var ”Thanksgiving” följande vecka och många behövde tid för att förbereda inför de festligheterna.

Med mig tar jag en fantastisk upplevelse, framför allt i det varma bemötande jag fick som främmande frimurare från ett annat land.

Jag rekommenderar verkligen bröder av grad iii och högre att besöka loger utomlands, det är verkligen en härlig upplevelse.

Jag vill även passa på att tacka Ulf Evenås (am ös GPL) som hjälpt mig med frimurarpasset och ”letter of good standing”. X