Byggvärlden nr 11, 2021 by Svenska Media

Lägst klimatpåverkan Masonite Beams Byggsystem med lättbalksstomme i trä har lägst klimatpåverkan av de sex byggsystem som hittils analyserats av Svenska Miljöinstitutet. Välj Masonite Beams Byggsystem i lättbalk till ditt nästa projekt. Ansvarsfullt producerat i Rundvik sedan 1974. Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING NUMMER 11 • augusti 2021

PRIS: 1 4 99KR/ÅR

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: SAMUEL KARLSSON

FOTO: TT-BILD

Skolprojekten tar fart igen – länsvis topplista SID 4–6

Varnar för takras på idrottshallar SID 12 FOTO: SUSANNE BENGTSSON

SKJUTS FRAM

Fortsatt osäkert efter regeringens nödlösning Bravida tar hojen istället för bilen RESULTAT ATT LITA PÅ FORCIT CONSULTING är Nordens ledande experter på omgivningspåverkan, berg- och sprängteknik inom infrastruktur, täkter och gruvdrift. Läs mer på >> FORCITCONSULTING.SE

SID 8-9

SID 24

SID 10–11

De har bytt jobb SID 22

DEBATT

” Riv gamla föreställningar, istället för att riva skolor”

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

CEMENTKRISEN

Jättedamm rustas upp för framtida behov

Nummer 11 • augusti 2021 FÖLJ BYGGVÄRLDEN PÅ TWITTER: TWITTER.COM/BYGGVARLDEN

…ÄVEN VIA FACEBOOK: FACEBOOK.COM/BYGGVARLDEN

DEBATT Svenska skolor är eftersatta, och kommunerna kämpar med skyhöga underhållsskulder. Det finns mycket att vinna på att nyttja befintliga verktyg för hållbart byggande. Riv gamla föreställningar, istället för att riva skolor! Det uppmanar nu företrädare för landets största arkitektkontor, White Arkitekter.

Riv det gamla systemet, inte skolor

llt fler kommuner vittnar om utmaningar med eftersatta skolbyggnader. I en enkät som tidningen Skolvärlden låtit genomföra uppger 68 procent av de svarande kommunerna att de inom de närmaste fem åren är i behov av nya lokaler, och ifjol konstaterade Sveriges kommuner och regioner, SKR, att det innan 2022 behövs motsvarande 390 nya grundskolor och 40 nya gymnasieskolor i Sverige. Behovet beror på växande barn- och ungdomskullar, men också det faktum att många av dagens skolor är slitna, bristfälligt underhållna och inte anpassade för ett modernt lärande. Sveriges andra största stad är inget undantag. Enligt analyser som presenterades förra veckan är underhållsskulden för Göteborgs stads skolbyggnader så hög som 3,5 miljarder kronor och listan på byggnader som i sin nuvarande utformning är uttjänta växer.

AT T M ÖTA utmaningen har Göteborgs stad påbörjat en långsiktig fastighetsplan. Givetvis bör alla kommuner ha en plan för hur man förvaltar och tar hand om sina fastigheter, men vi vet att det saknas

FÖR

på fler håll. Verksamheter som inte klarar av det långsiktiga underhållet har enligt vår erfarenhet sällan genomtänkta planer för återbruk eller transformation. Det är dags att uppvärdera de kommunala fastighetsbestånden – och byta perspektiv. Dagens linjära system, där byggnader står i stadigt förfall och medför en konstant ökande kostnad, måste utmanas. Vi vill istället se ett cirkulärt system, där byggnader inte bara värderas utifrån sina arkitektoniska kvalitéer utan också utifrån vilka material och inventarier som de består av. På så sätt kan de skapa ett värde, även när de behöver rivas eller byggas om. Faktum är att byggnaderna är, eller kan bli, en gemensam materialbank för en kommun. Just skolor och dess inventarier kan ofta nyttjas i framtida lärandemiljöer. En storskalig återbruksinventering av rivningshotade skolor borde med andra ord vara en viktig insats för alla kommuner som står med rivningsbeslutet i handen. Därtill borde varje identifierat lokalbehov leda till en analys av befintliga byggnader med potential att uppgraderas – i stället för att förutsätta att lösningen är att bygga nytt.

Att göra oss beroende av import skulle leda till fler riskmoment än den situation vi har idag med endast en inhemsk producent.

För kommuner som vill arbeta med transformation och återbruk finns flera goda exempel. I Umeå står sedan 2019 den ombyggda Maja Beskow-skolan. Där kunde allt från stommar till kalkstensgolv återbrukas när två gamla byggnader blev till en ny. I den ena byggnaden, från 50-talet, gick stora delar av det befintliga att bevara och i 80-talsdelen gick stommen att behålla. Ombyggnationen av Maja Beskow-skolan innebar en tredjedel så stor klimatpåverkan, jämfört med om man byggt nytt, och den ekonomiska besparingen blev omkring 300 miljoner kronor. AT T B E VA R A STO M M A R och grundläggning ger en stor klimatnytta, eftersom dessa byggdelar är svåra att återbruka i någon annan form. Ett annat inspirerande exempel är Göteborgs stads Selma Lagerslöf Center, Sveriges största återbruksprojekt för en offentlig aktör. Dess 6 200 kvadratmetrar är till 92 procent inredda med återbrukade möbler och material från verksamheter i staden. Att välja återbrukade möbler minskar klimatavtrycket med 20-40 procent, jämfört med att köpa nytt och slänga. Förutom klimatnyttan

genererade den höga graden av återbrukad inredning i projektet en besparing på nio miljoner kronor. I en idéskrift som SKR presenterade tidigare i år, med fokus på kommunala skollokaler fastslår man att en ansvarsfull resursanvändning handlar om att minska behovet av nybyggda skolor eftersom dessa innebär såväl stora investeringar som ökade kostnader för drift och underhåll. I stället uppmanas kommunerna att se över hur de kan använda befintliga lokaler. Men såväl ogynnsamma kalkyler som begränsningar i detaljplaner kan enligt SKR sätta käppar i hjulet här. Ytterligare ett tydligt exempel på att gamla system och synsätt måste förändras. Dessa frågor kommer att bli allt viktigare. Boverket konstaterar att en stor del av det kommunala fastighetsbeståndet, där skolor och förskolor utgör en betydande del, byggdes på 1960-, 1970- och 1980-talen. Många av dessa byggnader har nu ett betydande och ökande underhållsbehov. Slitna skolor i kombination med stora barnkullar, sätter hård press på de kommunala budgetarna. Kommunerna måste därför öka återbruket av material mellan riv-

nings-, ombyggnads- och nybyggnadsprojekt samt inkludera visioner om transformation av byggnader i arbetet med fastighetsbeståndet. Och när man inte har något annat val än att bygga nytt bör måste man välja slitstarka och sunda material som går att demontera och återbruka i många generationer. Förutom de uppenbara klimatfördelarna är det ekonomiskt hållbart att tänka cirkulärt. Kunskapen, verktygen och ambitionerna finns redan där. Nu handlar det bara om att byta synsätt – ut med det gamla, och in med det gamla! JACOB SAHLQVIST TILLTRÄDANDE KONTORSCHEF WHITE GÖTEBORG ANNA NORDLANDER STUDIOLEDARE FÖR UTBILDNING & KULTUR, WHITE KARIN HEDÉN MILJÖSTRATEG OCH ÅTERBRUKSSAMORDNARE, WHITE

Det är viktigt att samhälls bärande funktioner får chans till en rättvis och ordnad klimat omställning. Per Bolund, miljö- och klimatminister SID 8

Malin Löfsjögård, vd, Svensk Betong SID 8

Dammen byggdes på fem Vi ser stor risk framöver år. Det är imponerade vilken att kraftigt ökade priser för avancerad byggnad de fick till på inköp av byggmaterial kommer så pass kort tid. öka kostnaderna i projekten. Jonas Toreheim, platschef, Skanska SID 10–11

Sofia Johnsson, stabschef, SISAB SID 6

Projekteringen av skolor ökar

FOTO: RA BYGG

Efter en tillfällig nedgång tar byggnationen av skolor och förskolor fart igen. Mest byggs det i Västra Götaland och Skåne. SID 4–6

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström, Svenska Media Docu AB

0651-150 50

Chefredaktör: n Susanne Bengtsson susanne.bengtsson@byggvarlden.se Redaktionchef: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Redaktion: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Tryck: V-TAB 2020, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media Docu AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen.

Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

TS-KONTROLLERAD www.ts.se

Så bygger du framtidens kök! Ett kök för alla smaker och plånböcker. Som är lätt att montera och håller länge. Hur uppnår man det? Elons Business har tagit fram en guide för dig som vill bygga framtidens kök. Alla byggare vet att köket är hemmets hjärta. Det kan också vara en säljmagnet för den som vill bygga nya bostäder. Men vägen dit är lång och kantad av många val. Vad ska man tänka på vid ritbordet? Hur ser trenderna ut inom färgval och vitvaror? Hur stor frihet ska man ge åt personliga val?

Våra experter inom sälj, arkitektur och bygg ger svaren!

GUIDE

r du Så bygge ns kök e framtid

Läs guiden!

Ladda ner ditt ex på elon.se/foretag kt gt proje till färdi ept planering a kökskonc om allt från nya, bred → 7 råd svaren , Sveriges bygg ger a Nordanro ektur och → Lär känn sälj, arkit rter inom → Våra expe

Elon_B2B_annons_Byggvarlden_Q3_210818_254x364.indd 1

2021-06-29 12:16

4 SKOLOR

Nummer 11 • augusti 2021

Skolor för miljarder Byggstartsbarometern – löpande 12 månader – miljoner kronor (Skolor och förskolor hela landet) 6000

Mkr

4000

2000

Augusti 2019 – Juli 2020

Augusti 2018 – Juli 2019

Östergötlands län

Örebro län

Västra Götalands

Västmanlands län

Västernorrlands län

Västerbottens län

Värmlands län

Uppsala län

Södermanlands län

Stockholms län

Skåne län

Norbottens län

Kronobergs län

Kalmar län

Jönköpings län

Jämtlands län

Hallands län

Gävleborgs län

Gotlands län

Dalarnas län

Blekinge län

Augusti 2020 – Juli 2021

Byggstartsvolymer för skolor och förskolor, nybyggnad inklusive ROT, länsvis.

KÄLLA: BYGGFAKTA

Byggstartsbarometern – löpande 12 månader – miljoner kronor (Nyproduktion av skolor och förskolor)

4 000

SAMUEL KARLSSON

1 000

Augusti 2019 – Juli 2020

Augusti 2018 – Juli 2019

Östergötlands län

Örebro län

Västra Götalands

Västmanlands län

Västernorrlands län

Västerbottens län

Värmlands län

Uppsala län

Södermanlands län

Stockholms län

Skåne län

Norbottens län

Kronobergs län

Kalmar län

Jönköpings län

Jämtlands län

Hallands län

Gävleborgs län

Gotlands län

Dalarnas län

Blekinge län

Augusti 2020 – Juli 2021

Byggstartsbarometer för nybyggda skolor och förskolor, exklusive ROT länsvis.

KÄLLA: BYGGFAKTA

Projekteringsbarometer – löpande 12 månader – miljoner kronor (Skolor och förskolor hela landet)

8 000

6000

4000

2000

Augusti 2018 – Juli 2019

Augusti 2019 – Juli 2020

Projekteringar för skolor och förskolor, nybyggnad inklusive ROT, länsvis.

Augusti 2020 – Juli 2021

KÄLLA:

Östergötlands län

Örebro län

Västra Götalands

Västmanlands län

Västernorrlands län

Västerbottens län

Värmlands län

Uppsala län

Södermanlands län

Stockholms län

Skåne län

Norbottens län

Kronobergs län

Kalmar län

Jönköpings län

Jämtlands län

Hallands län

Gävleborgs län

Gotlands län

0 Dalarnas län

Byggfakta framgår det att byggvolymerna har ökat kraftigt efter en tillfällig nedgång under 2020. Sammantaget var den 33,6 procent högre under perioden aug - jul 2021 än under föregående tolvmånadersperiod. Framför allt bidrar en del större byggstarter under vintern till den kraftiga uppgången. – Möjligen var det så att många har varit lite avvaktande när pandemin slog till och en del projekt har skjutits på framtiden. Men nu ser vi att både byggstarterna och projekteringen för nya skolor tagit fart på allvar, säger Tor Borg. När det gäller statistiken för både ny- och ombyggnation är det en lite blandad blid som presenteras i rapporten. De tre storstadslänen står I R A P P O RT E N F R Å N

antalet individer som är i åldern 1 till 18 år så har det ökat ganska snabbt de senaste 15 åren. Mycket på grund av en stark invandring. Men enligt de befolkningsprognoser som Statistiska centralbyrån gör nu så kommer antalet i den här åldern att vara ganska konstant de närmaste åren. – Vi kommer sannolikt inte se samma ökning av antalet elever i de åldersgrupperna de kommande åren. Däremot finns det anledning att tro att fler vuxna kommer att studera. Det har ökat kraftigt de senaste åren och troligen är det en trend som kommer fortsätta. Sedan är det inte självklart att det i sin tur leder till att det kommer behövas mer lokaler. Vi kanske kommer få se alltmer av digitalundervisning och då är behovet av fysiska klassrum inte lika avgörande, säger Tor Borg.

T I T TA R M A N PÅ

2000

Blekinge län

Totalt byggstartades det skolor- och förskolor för 23 miljarder kronor under den senaste tolvmånadersperioden. Då stod 15 miljarder för helt nya skolor och resten var någon form av ombyggnation. Det motsvarar 8,2 procent av samtliga byggstartade projekt och gör byggande av skolor och förskolor till den fjärde största kategorin, enligt kategoriseringen som Byggfakta använder. – Det är ganska intressant att den här kategorin har en så stor del av byggmarknaden. I fastighetsbranschen är lagerlokaler ganska hett område men det byggs mer skolor och förskolor än lager och industrilokaler, säger Tor Borg.

för drygt hälften av den byggstartade volymen. Både Skåne och Västra Götaland noterar kraftigt ökningar men i Stockholm har det varit en nedgång i byggandet. Ser vi till hela landet så har byggstartsvolymerna ökat i tolv av 21 län. Räknar vi bara med byggstarter av helt nya skolor och förskolor ser vi en uppgång av byggstartsvolymen i 13 av 21 län. Stora uppgångar noteras i Skåne, Gävleborg, Norrbotten, Kronoberg, Västra Götaland, Östergötland och Dalarna. I Stockholm minskade däremot byggstarterna. Ofta kan det vara ett större enskilt projekt som får genomslag i statistiken. – En anledning till att vi ser en uppgång i Skåne är att man börjat bygga en gymnasieskola i Lund. I Stockholm har det inte varit några större projekt under den här perioden. Men nu ser vi hur projekteringsstarterna går upp även där och möjligen är det så att man avvaktat lite på grund av pandemin.

Mkr

Det byggs skolor för flera mil jarder runt om i vårt land. Allra mest byggs det i Västra Götaland och Skåne, enligt en ny rapport från Byggfakta. Prognosen visar på fortsatt högt tryck för att möta behovet av nya elevplatser. – Vi ser nu hur projekterings index för nya skolor och för skolor rusar i taket, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

3 000

Mkr

Helt nya Sigfridsborgsskolan står redo att ta emot eleverna. FOTO: SAMUEL KARLSSON

SKOLOR 5

augusti 2021 • Nummer 11

Uppstickare på topplistan Skolbyggandet domineras av stora byggjättarna. Topp fyra utifrån antal projektuppdrag ser lika ut som senaste rankingen som gjordes hösten 2020. Men längre ner i listan hittar vi några uppstickare från Mölndal. Det är de stora byggföretagen som fortsätter behålla topplaceringarna i vår ranking med de mest anlitade byggföretagen inom skolbyggandet. Peab behåller greppet om första platsen när det gäller antalet projekt. Men det har skett en förändring i rankingen utifrån totalt uppskattad byggkostnadsvolym. Förra året leddes den av NCC men nu har de fått flytta på sig och ge plats åt Skanska som är klar etta. Tittar vi lite längre ner i listan hittar uppstickare RA Bygg i Mölndal på sjätte plats. Företaget som grundades redan 1992 är ingen ny aktör på byggmarknaden när det gäller skolor. – Det är roligt att vi klättrat i rankingen men skolbyggnation är ingen ny verksamhet för oss. Redan från start var offentlig byggnation ett viktigt område för företaget. Men det är först sedan 2011 som RA Bygg blivit en större aktör för skolbyggnation. Vi har sett en stor tillväxt i Göteborgsområdet och det har gynnat

Slottsbergsskolan är ett av RA Byggs projekt. vår verksamhet, säger Tomas Samuelsson, ägare och arbetschef. De flesta skolbyggen som de är engagerade i är medelstora projekt som ligger på en byggkostnad mellan 30-70 miljoner. Det handlar både om nyproduktion och renoveringar. Enligt Tomas Samuelsson kan det vara så att de större aktörerna främst riktar in sig på projekt som ligger något högre i byggkostnad. Där deras storlek och kompetens kommer till sin rätt. – Under en period i början på 90-talet fanns det nästan inga medelstora byggföretag som sysslade med offentliga byggnader. Nu har

FOTO: RA BYGG

det förändrats och det finns flera aktörer i vår storlek som tagit marknadsandelar. Det sätter press på marknaden och i slutänden får vi bättre skolor säger han. är byggnationen av skolor ett specialområde. Det skiljer sig en del från den övriga verksamheten och sätter höga krav på företagets kompetens. – Alla skolor är unika och varje projekt är speciellt. Det är nya arkitekter varje gång och det ställs höga krav från brukarna. Det är en rolig och utmanande marknad, säger Tomas Samuelsson. SAMUEL KARLSSON

I N O M R A BYG G

Om rankingen Rankingen gäller upphandlade byggföretag utifrån antal rapporterade projektuppdrag på byggstartade skolor och förskolor, från byggstarter augusti 2018 fram till och med de projekt som upphandlats t o m augusti 2021 (även där byggstarten kan vara max 12 månader framåt). Uppskattad byggstart och byggkostnad på deras projekt. Ibland är skolan/förskolan en del i ett större projekt innehål-

lande olika byggkategorier. Rankingen är gjort i första hand på antal projekt, i andra hand på byggkostnadsvolym om företag har lika många projektuppdrag. Det är en blandning av små, medelstora och stora byggprojekt, en blandning av nybyggnation, tillbyggnation, ombyggnation och renovering in- eller utvändigt. Det innebär att mindre ROT-projekt får lika stor inverkan som mer omfattande nya byggen.

DE MEST ANLITADE BYGGFÖRETAGEN INOM SKOLBYGGANDET I SVERIGE AUGUSTI 2018 – AUGUSTI 2021 NR

TREND BYGGFÖRETAG/FÖRETAGSGRUPP

ANTAL BYGG PROJEKT KOSTNAD MKR 151 9 688

Lika

PEAB Sverige AB

Lika

SKANSKA Sverige AB

120

13 588

Lika

NCC Sverige AB

8 351

Lika

SERNEKE Sverige AB

5 228

Upp

Bygg Dialog AB

5 292

Rune Adielsson Byggnads AB

990

Upp

Heving & Hägglund AB

1 499

Upp

ByggPartner i Dalarna AB

2 068

Upp

Henrik Anderssons Byggnads AB

1 637

Ner

MVB

2 240

Ner

Brixly AB

1 699

LP Byggentreprenad AB

447

Treano Bygg AB

1 072

Ner

JSB Construction AB

1 552

Ner

Veidekke Entreprenad AB

2 314

Lika

Rekab Entreprenad AB

811

Ner

BAB bygg AB

1 146

Upp

Stockholms Stadsbyggare Entreprenad AB

520

Asplunds Bygg i Örebro/Mellansverige

502

Ner

Otto Nilssons Byggnads AB

404

Upp

Dynacon Construction AB

1 372

Lagans Byggnads AB

517

Ner

Picea Bygg AB

132

Ner

Byggmästarn i Skåne AB

1 572

Vestia Construction Group AB

2 112

KÄLLA:

Elitfönster Access

Bättre mobiltäckning med fönstret som också är en antenn

Vanliga moderna fönster ger bra isolering men försvagar samtidigt mobilsignaler. Helt nya Elitfönster Access är lösningen: Ett fönster som också är en mobilantenn. Själva fönstret blir en signal brygga, som med hjälp av den patenterade StealthCase teknologin, sprider signalerna inomhus. Lösningen är passiv, det vill säga den behöver ingen el. Den är underhållsfri och framtidssäkrad.

Nyhet

Läs mer och se filmen på elitfönster.se/access

6 SKOLOR

Nummer 11 • augusti 2021

Brandstegen i Midsommarkransen blir en helt ny skola som ryms i en gammal brandstation.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Skolprojekten tar fart i Stockholm Stockholmsområdet sticker ut i rapporten från Byggfakta med en minskning av byggandet av skolor. Men det verkar vara ett tillfälligt hack i kurvan. – Vi kan bara bekräfta bilden av nedgången som framkommer i rapporten. Men på längre sikt ser vi ett fortsatt stort behov av att bygga fler elevplatser, säger Sofia Johansson som stabschef för fastighetsbolaget SISAB.

– V I H A R U P P L E V T en nedgång men fortfarande är det ett stort behov av nya elevplatser. Det togs fram en prognos för ungefär fem år sedan då man förutspådde att det behövdes 50 000 nya elevplatser fram till 2040 i Stockholm stad. Det är svårt att ta in hur mycket det är men det motsvarar ungefär ett helt Östersund i innevånarantal. Ett helt enormt uppdrag med andra ord. Nu har den prognosen dragits ner men det är fortfarande väldigt mycket som ska byggas. De senaste fem åren har det varit 5000 nya elevplatser årligen, säger Sofia Johansson Det är utbildningsförvaltningen i Stockholm som står för prognosen som visar på tillkommande elevplatser. Fastighetsbolaget SISAB följer deras rapporter när de planerar sin nyproduktion. Det är långa processer. När man identifierat ett behov av mer lokaler tar det ungefär sju år innan en ny grundskola finns på plats. Det är Sweco som hjälper utbildningsförvaltningen att ta fram prognoserna och det bygger på vilka

3000

Mkr

2000

1000

Sofia Johansson

Växjö

Västerås

Stockholm

Norrköping

Lund

Kiruna

Haninge

Göteborg

FOTO: SISAB

åldersgrupper som lever och bor i Stockholms stad. Även om den långsiktiga trenden med behovet av fler skolplatser ligger fast påverkas och förändras behoven av yttre faktorer som kan vara svårt att förutspå på förhand. – Det är flera olika faktorer som påverkar hur befolkningen ser ut i olika stadsdelar. Efter det senaste amorteringskravet kunde man se effekter som att många av de unga familjerna som planerat att skaffa barn och större boende inte längre hade möjligheter på bostadsmarknaden i Stockholm. Har man inte möjlighet att köpa i stan väljer man kranskommunerna i stället. Det blir en dominoeffekt med tillfälligt minskande barnkullar. Men det är svårt att säga att enbart en faktor står för hela nedgången. I Stockholm stad är också bristen på mark en utmaning. Det finns inga stora tomter som går att bebygga. Exploateringskontoret i Stockholm spelar en stor roll i planeringen för att skolorna ska kunna få ta plats och bidra till att annan verksamhet kan blomstra. – Det är en jättesvår balans som vi måste ha stor respekt för. Vi vill ha så stor plats som vi bara kan. Men det är svårt. Trycket på elevplatser är också olika områden. runt problemet med den begränsade tillgången på tomter försöker man ofta att bygga

F Ö R AT T KO M M A

Gävle

0 Borlänge

Fastighetsbolaget SISAB tillhandahåller skol- och förskolelokaler till Stockholm stads barn och unga. Närmare 85 procent av fastighetsbeståndet hyrs av kommunala verksamheter. Resterande av privata aktörer. SISAB har flera hundratals byggprojekt på gång, stora som små och kostar allt mellan 0,5 och 450 miljoner kronor. Inriktningen är verksamhetsanpassningar, ombyggnader av kök och matsal, underhållsprojekt och nybyggnation av skolor och förskolor. Enligt statistiken från Byggfakta har det varit en nedgång i Stockholm vad gäller nyproduktion av skolor och förskolor.

Byggstartsbarometer – löpande 12 månader – miljoner kronor (skolor och förskolor hela landet)

Augusti 2018 – Juli 2019

Augusti 2019 – Juli 2020

Augusti 2020 – Juli 2021

Byggstartsvolymer för skolor och förskolor, nybyggnad inklusive ROT, uppdelat på kommun. KÄLLA:

Har man inte möjlighet att köpa i stan väljer man kranskommunerna i stället. ut eller bygga om befintliga lokaler. Ett aktuellt projekt är Vasa Real som är en gammal skola nära Odenplan mitt i centrala Stockholm. Där bygger man till en helt ny byggnad. – Vi har områdesplaner för alla våra skolor där vi har tittat på vilka möjligheter som finns att bygga om för att öka antalet platser. På en befintlig skola kan man bygga till en huskropp. Vi kanske har kapacitet i matsal, idrott och teknikämnen som medger att vi kan tillföra fler platser. Då kan man uppföra en byggnad med bara klassrum exempelvis för att höja kapaciteten. Det är ett sätt som man med effektiva medel kan tillföra fler platser. E T T SÄT T AT T komma runt bristen på bra tomtmark är att omvandla befintliga lokaler som tidigare rymt någon annan form av verksamhet. Just nu är man i produktionsskedet av skolan Brandstegen. Det är helt ny skola som kommer rymmas i den

gamla brandstationen i området Midsommarkransen. – Det är ett bra exempel på hur vi lyckas hitta nya alternativ för att skapa fler skolplatser. Bygget är i full gång och planen är att Brandstegen ska kunna ta emot eleverna i Midsommarkransen år 2022. Pedagogiken utvecklas och behoven i skolorna behöver också anpassas. SISAB är specialister på fastigheterna och tillhandahåller ett fullserviceavtal till utbildningsförvaltningen som sitter på kunnandet när det gäller pedagogiken. Det är utbildningsförvaltningen som sätter ramarna för utformningen av lokalerna. – Vi måste hela tiden följa med i utvecklingen och anpassa oss till de förutsättningar och krav som vi får från utbildningsförvaltningen. Tidigare byggde man mycket korridorskolor med klassrum. Idag talar man i stället om att eleverna har en hem-

Fakta SISAB

vist som består av en större yta med ett mer flexibelt arbetssätt. Det kan exempelvis rymma undervisning, fritids och kvällsaktiviteter. har påverkat i hela vårt samhälle men SISAB har inte upplevt några direkta effekter i behovet av skolplatser eller i byggprojekten. – Vi var oroliga i början att vi inte skulle kunna genomföra projekt men det har inte varit några större problem. Vi har kunnat upprätthålla verksamheten. Vi har kunnat genomföra våra projekt som planerat och inte sett några stora ekonomiska effekter. Däremot ser vi en stor risk framöver att kraftiga ökade priser för inköp av byggmaterial kommer öka kostnaderna i projekten. Vi får se hur det kommer påverka verksamheten på längre sikt.

D E N PÅG Å E N D E PA N D E M I N

SAMUEL KARLSSON

Bolaget har funnits sedan 1991. Då gjordes en uppdelning inom skolförvaltningen där man lade fastigheterna i bolagsform för att tillhandahålla bättre skollokaler. Idag har man cirka 600 fastigheter med 1,8 miljoner kvadratmeter fördelat på 200 skolor och 400 förskolor.

Jobba med vägkänslan?

Klimatanpassad asfalt från Svevia – med inblandning av skogsråvaran lignin.

Tillsammans får vi stad och land att fungera Att bygga och sköta om vägar och infrastruktur är stort. Att bidra till samhällsutvecklingen är ännu större. Börja jobba på Svevia, så får du göra både och. Med fyllda orderböcker och spännande utmaningar inom hållbar utveckling är vi på jakt efter nya medarbetare. Perfekt för dig som vill växa som ledare eller specialist inom anläggning, beläggning eller vägdrift. Sök jobb på svevia.se/dela-vag-med-oss

8 NYHETER

Nummer 11 • augusti 2021

Regeringen förlänger Cementas tillstånd att bryta kalk i Slite med åtta månader.

FOTO: CEMENTA

Regeringen ger Cementa respit Regeringen förlänger Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite. Det meddelade näringsminister Ibrahim Baylan (S) och miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) på en presskonferens. – Det här är en extraordinär händelse som kräver extraordinära åtgärder, säger Per Bolund.

Efter att ha utvärderat konsekvenserna av vad ett stopp av kalkbrytning och cementtillverkningen i Slite på Gotland skulle innebära har regeringen beslutat om en tillfällig lösning. – Det här är en exPer Bolund traordinär händelse

som kräver extraordinära åtgärder, säger Per Bolund.

som regeringen beställt visar att ett produktionsstopp i Slite skulle få betydande konsekvenser genom att leda till byggstopp, problem att producera bostäder och till att genomföra den pågående energiomställningen där vindkraftutbyggnaden är i behov av cement. – Regeringskansliet har undersökt olika handlingsalternativ för att minimera risker för allvarliga samIbrahim hällskonsekvenser. Baylan Den granskning vi

DEN OBEROENDE UTREDNING

beställt visar på betydande samhällskonsekvenser, och vi gör vad vi kan för att mildra situationen, säger Ibrahim Baylan. Regeringens kliver därför in och ger Cementa respit genom att förlänga deras tillstånd till nästa sommar. – Det handlar om en tillfällig och tidsbegränsad fortsättningen inom ramen för ett redan givet tillstånd. Tillståndet utsträcks i tid, men inte i volym, säger Per Bolund. Enligt Cementa tar det ytterligare åtta månader att bryta så mycket kalk som det nuvarande tillståndet ger. Det betyder att Cementa kommer att kunna fortsätta bryta kalk i Slite i åtta månader efter den 31 oktober. Förlängningen kommer att bli

möjlig genom en förändring i Miljöbalken. – Vi förbereder tillfälliga förändringar i Miljöbalken, säger Ibrahim Baylan. Per Bolund betonar också att den juridiska process som pågår, och där Cementa överklagat till Högsta domstolen, inte påverkas. – Vi uttalar oss inte om de juridiska prövningarna. Det är viktigt att domstolsprocessen fortsätter och får ha sin gång, säger de. Per Bolund konstaterar också att det är viktigt att ”tillstånd bara ges till dem som lever upp till kraven, det gäller även Cementa”. – Men det är viktigt att samhälls-

I B R A H I M B AY L A N O C H

bärande funktioner får chans till en rättvis och ordnad klimatomställning som inte innebär svåra samhällsprövningar eller ökad arbetslöshet, säger han. Regeringen konstaterar att situationen som uppstått har blottat sårbarheten i samhällsbyggnadssektorn när en enskild aktör står för så stor del av landets tillverkningen. – Den här gången visade sig samhället vara extra sårbart och beroende av en enskild insatsvara från en enskild verksamhetsutövare. I framtiden kan det handla om andra insatsvaror från andra verksamhetsutövare, säger Ibrahim Baylan. SUSANNE BENGTSSON

”Åtta månader är alldeles för kort” Branschen pustar ut efter regeringens besked att förlänga Cementas tillstånd. Men bara tillfälligt. Åtta månader är alldeles för kort tid för att ställa om cementproduktionen, menar flera aktörer. – Åtta månader är för kort tidsperspektiv och gör att risken för byggkris fortfarande finns kvar men har flyttats fram några månader, säger Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

I och med regeringens tillfälliga lösning undviker man cementbrist och en byggkris i höst. Men risken är att man agerat för kortsiktigt och bara skjuter fram problemet. – Det är bra att regeringen uppmärksammat Byggföretagens analys och vill Catharina undvika ett produkElmsäter tionsstopp i höst. Svärd Men åtta månader är

Den stora osäkerheten kvarstår tyvärr med det här förslaget

inför en svår omställningsprocess. Och man ska komma ihåg att det blir inte mindre utsläpp om brytningen sker någon annanstans i världen, säger Jan-Olof Jacke.

kort tid. Samhällsbyggnadssektorn behöver långsiktighet – annars kan vi sitta i samma sits till jul, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen. Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, hade gärna sett en mer hållbar och långsiktig lösning. – Det är bra att regeringen vill skjuta på stoppet för Cementa. Men det går inte att ställa om den Jan-Olof svenska cementproJacke duktionen på åtta månader. Det här är oerhört komplicerade processer. – Nu får vi se vad som händer med den juridiska processen. Om Cementa inte kan få nytt tillstånd så står vi

SV E N S K B E TO N G KO N STAT E R A R

också att regeringens besked inte elmininerar konsekvenserna utan bara tillfälligt skjuter fram dem. – Den stora osäkerheten kvarstår tyvärr med det här förslaget. Det måste ges långsiktiga förutsättningar för samhällsbyggnadssektorn och basindustrin, speciellt om Malin vi ska klara samhällsLöfsjögård utveckling och klimatomställningen, säger Malin Löfsjögård. Att ställa om egen cementproduktion till import är en process på minst 2-3 år, enligt en analys från Svensk Betong. – Det finns en begränsad tillgång

på marknaden och det förekommer ingen överproduktion i Europa. I Kina, Turkiet och Algeriet finns leverantörer, men då uppstår logistikproblem då cementen till exempel måste transporteras med större fartyg, vilket kräver ombyggnad av hamnar. – Att göra oss beroende av import skulle leda till fler riskmoment än den situation vi har idag med endast en inhemsk producent, säger Malin Löfsjögård. Dessutom måste cementen uppfylla både EU-standarder och nationella krav. Ledtiderna för att testa och kvalitetssäkra nya produkter är långa. – Cement och betong är mer högteknologiska produkter än vad många kanske tror och det går inte bara att byta ut en sort mot en annan, förklarar Malin Löfsjögård. En omställning till import skulle även få konsekvenser för den klimatomställning som pågår i svensk byggindustri.

– Importerad cement är sämre klimatmässigt och kommer att bli dyrare. Cementa har beslutat att utveckla Slitefabriken till världens första klimatneutrala cementfabrik till senast 2030 vilket nu riskeras om verksamheten inte kan fortsätta. för Schwenk Sverige AB, som importerar cement till Sverige, menar att Heidelberg Group, som Cementa ingår i, har ett stort ansvar och måste hjälpa Cementa, som nu när det fanns risk Tomasz för råvarubrist. Borowiec – De är dominerande cementleverantör i Sverige vilket också medför att de har ett stort ansvar. Heidelberg måste sköta sina åtaganden gentemot sina kunder.

TO M ASZ B O R O W I E C , V D

SUSANNE BENGTSSON

NYHETER 9

augusti 2021 • Nummer 11

”Fler politiska insatser behövs” Regeringens besked var ett steg i rätt riktning, men Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb förväntar sig mer av politikerna. – Det kommer att behövas ytterligare insatser, säger hon.

Förra veckan kom det för byggbranschen så förlösande beskedet om att regeringen förlänger Cementas tillstånd för cementtillverkning i Slite på Gotland. Men tidsramen är för kort och frågan om hur svensk cementförsörjning skall tryggas från sommaren är inte löst, säger Karin Comstedt Webb. – Givet där vi står nu efter Markoch miljööverdomstolens beslut så kommer en domstolsprocess för att avgöra den långsiktiga frågan att ta åtminstone tre år. Det behövs fler politiska insatser. Vad är det för politiska insatser ni vill se? – Det finns förutsättningar för att göra ytterligare justeringar i svensk miljölagstiftning som handlar om att mer processuellt möjliggöra så att regeringen kan tillåta en begränsad verksamhet under en begränsad tid, som ett par år. Detta skulle inte stå i konflikt mot andra rättsliga regler eller äventyra god miljöhänsyn.

Jacob Birkeland presschef på Skanska.

Så tycker branschen om beskedet

Q Q Hur kommer ni att jobba med frågan nu framöver? – Vi jobbar intensivt och kommer fortsätta titta på möjliga överbryggande industriella lösningar om frågan inte är löst inom åtta månader. Men vi för också ständig dialog med beslutsfattarna om att ta nästa politiska steg för att inte hamna i liknande situation igen om åtta månader. Sommaren 2020 beviljade Mark och miljödomstolen Cementas ansökan om att fortsätta bryta kalksten på Gotland. Efter överklagan från bland andra Länsstyrelsen, Naturvårdsverket samt enskilda personer fattade Mark och miljööverdomstolen den sjätte juli beslutet att avvisa tillståndet, bland annat hävdade man att det saknades tillräckligt underlag för att bedöma miljökonsekvenserna av verksamheten. Något som fortfarande förvånar Karin Comstedt Webb. – Överdomstolen preciserar inte skälen till vad det är som brister, det gör heller inte remissinstanserna. Efter Mark- och miljödomstolens beviljande 2020 har det inte kommit några som helst signaler från domstolen om brister, förrän beslutet kom sjätte juli. Detta är domstolen skyldiga att påtala tidigare. Och i domen hänvisar de egentligen bara i sju sidor till Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens yttranden medan Mark och miljödomstolens dom var ett gediget material på över 200 sidor. Hon säger att bakom tillståndsansökan ligger minst 50 000 arbetade timmar och att Slite är ett av Sveriges mest välundersökta områden när det gäller vatten och natur. – Det kan mycket väl bli så att vi får ansöka igen och det är klart att vi tänker på hur den kan utformas då. Problemet är att överdomstolen inte har preciserat vad den anser vara brister i ansökan. Det tillsammans med den i tid mycket utdragna han-

Vad tycker ni om regeringens förslag om att förlänga tillståndet för Cementa med åtta månader? Jacob Birkeland presschef på Skanska: – Vi välkomnar beskedet från Regeringen om förlängt tillstånd för brytning i Slite vad gäller redan godkända volymer. Det ger alla parter tid att se över situationen och konstruktivt arbeta vidare med frågan. Åtta månader kommer dock att gå fort. Vi måste säkra tillförseln av klimatförbättrad cement och på sikt klimatneutral cement. – Till detta ska tilläggas att framställningen av cement är en viktig pusselbit på vår egen resa mot klimatneutralitet. Inte minst så visar IPCC (FN rapport som kom i måndags) senaste rapport behovet på en ökad hastighet i det arbetet. Om vi behöver importera cement, med de transporter det ger upphov till, istället för att nyttja närproducerat kommer det följaktligen att ge negativa miljökonsekvenser och potentiella fördyringar på sikt.

Karin Comstedt Webb efterlyser mer åtgärder från politkerna.

FOTO:: CEMENTA

Det måste komma fortsatta politiska initiativ eftersom en alternativ och hållbar cementförsörjning inte kommer att vara tryggad om åtta månader teringen samt att domstolen inte såg till att ha rätt teknisk kompetens är några av de grundläggande skälen till vår överklagan till Högsta domstolen. Enligt Högsta domstolen kommer man ”inom några veckor” att ge besked huruvida man väljer att pröva ärendet. – Vi tycker det finns goda skäl att ta om den här prövningen, det finns flera frågor som behöver redas ut om hur överdomstolen har hanterat ärendet. Vad händer om de inte väljer att pröva ärendet? – Långsiktigt så är alternativet att börja om med en ny ansökan i första instans. Men det är tidskrävande och det skapar otrygghet för de stora bygg- och infrastrukturinvesteringar som pågår. Och inte minst för vår stora klimatsatsning som vi planerar på Gotland. Den satsningen är beroende av långsiktighet. QQ

Hur tror du att situationen ser ut om åtta månader? – Det måste komma fortsatta politiska initiativ eftersom en alternativ och hållbar cementförsörjning inte kommer att vara tryggad om åtta månader. Det vore olyckligt om vi i Sverige blir helt importberoende av ett av de viktigaste basmaterialen vi har i ekonomin. Det finns knappt något land som är i den situationen. Samtidigt pågår en förstudie för Cementas stora satsning på världens första klimatneutrala cementfabrik som är tänkt att stå klar 2030. – Vi fortsätter med det arbetet, QQ

Cementas anläggning i Slite. men det är klart att det är bekymmersamt när den här processen utvecklats på detta sätt då det riskerar att bromsa upp den brådskan-

FOTO: CEMENTA

de klimatomställning som vi behöver lyckas med i cementindustrin och byggnäringen. HENRIK EKBERG

Fakta Verksamheten i Slite har i dag 230 anställda och ytterligare cirka 200 är direkt berörda av verksamheten. Cementa ingår i tyska HeidelbergCement-koncernen, en av världens största producenter av bland annat cement och betong.

Detta har hänt ommaren 2020 beviljade Mark- och miljödomstolen Cementas ansökan S om fortsatt kalkbrytning i Slite i 20 år. Q Q Ärendet överklagades av bland annat Länsstyrelsen i Gotlands län, Naturvårdsverket, miljöorganisationer och privatpersoner till Mark- och miljööverdomstolen. Bland annat påpekas att verksamheten ger försämrad vattenmiljö på grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Roma. Invändningar har också gjort på Cementas använda grundvattenmodell. Q Q Den sjätte juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen ansökan med motiveringen att Cementas miljökonsekvensbeskrivning inte är godtagbar. Nuvarande tillstånd löper ut 31 oktober. Q Q Den 22 juli överklagade Cementa Mark- och miljööverdomstolens beslut till Högsta domstolen. Q Q Den tionde augusti meddelade regeringen att man förlänger Cementas tillstånd att bryta kalk i ytterligare åtta månader. QQ

Nya regler får inte stoppa våra byggen.

45-dagarsregeln innebär nya riktlinjer för inhyrd arbetskraft i byggbranschen. Nu får du max arbeta 15 dagar i rad, och totalt 45 dagar per år om du inte betalar skatt i Sverige. Vi på Ehrab hjälper dig att säkra resurserna, så att ditt bygge kan fortlöpa enligt tidsplan. Ring oss 010-177 01 00.

Henrik Landelius, chef för NCC Building Sverige. Henrik Landelius, chef för NCC Building Sverige: – NCC välkomnar den handlingsplan regeringen förbereder för att på kort sikt undvika ett byggstopp till följd av cementbrist. Alla berörda parter, byggbranschen inkluderad, behöver fortsätta arbeta för att säkerställa en långsiktigt välfungerande försörjningskedja av cement så att vi kan fortsätta bygga infrastruktur, skolor, bostäder, sjukhus och mer för att utveckla samhället. Fallet Cementa tydliggör att det behövs snabbare och mer förutsägbara processer för att hantera frågor med komplexa målkonflikter, säger Henrik Landelius, chef NCC Building Sverige. Carina Edblad, vd Thomas Betong: – Beslutet avvärjer ett akut krisläge vid årsskiftet och det är bra. Dock är ovissheten kvar och fortsatt handlingskraft krävs för att säkerställa en hållbar cementförsörjning för HENRIK EKBERG Sverige.

10 NYHETER

Nummer 11 • augusti 2021

Säkrar jättedammen Trängslet i Dalarna är en av Sveriges största dammar, och den högsta jorddammen.

FOTO: SKANSKA

Trängslet, i Älvdalens kommun i Dalarna, är Sveriges högsta jorddamm. Skanska genomför ett omfattande renoveringsarbete för att modernisera och framtidssäkra den ålderstigna anläggningen. En ny tunnel och utsprängda ”trappsteg” ska hjälpa dammen att klara kraftigare flöden. Trängslet är med sina 125 meter den högsta jorddammen i Sverige, och den sjätte största dammen totalt sett. Dammen i Österdalälven, som reglerar nivån i Siljan, är också det största regleringsmagasinet bland Fortums kraftverk med en volym på 1 200 miljoner kubikmeter. är Skanska på plats och genomför omfattande bygg- och renoveringsarbeten. Syftet är att förbättra dammen, som byggdes på 1950-talet, och anpassa den till dagens standard. Trängslet är en så kallad högkonsekvensdamm vilket innebär att ett eventuellt brott skulle få stora konsekvenser. – Det finns några svagheter och det är rätt tid att förbättra och optimera konstruktionen och uppgradera anläggningen till dagens standard, säger Per Fektenberg, projektledare hos beställaren Fortum. Klimatförändringar med kraftiga regnoväder, som drabbat bland annat Europa hårt i sommar, väntas påverka flödena i dammarna även i Sverige i framtiden. – Renoveringen av Trängslet är inte direkt kopplad till klimatet, men med ett nytt utskov kommer dammen klara högre flöden, så vi får klimatanpassningen på köpet, säger Per Fektenberg.

S E DA N H Ö ST E N 2 0 1 9

värt cirka 320 miljoner kronor, ingår bland annat att anlägga ett nytt djuputskov för att kunna avbörda mer vatten och sänka dammen både snabbare och lägre än idag och därmed hantera större vattenflöden. Det är en gammal stängd arbetstunnel från när dammen byggdes som nu öppnats upp, renoveras och breddas för att öka kapaciteten. Den nya tun-

I S K A N S K AS KO N T R A K T,

En av utmaningarna var att få tuben i rätt position och förankra tuben så den inte flyttar sig under gjutning, förklarar Skanskas platschef Jonas Toreheim. FOTO: SUSANNE BENGTSSON

Det finns några svagheter och det är rätt tid att förbättra konstruktionen och uppgradera anläggningen till dagens standard neln är nu 140 meter lång och 7,4 meter bred. Innan semestern avslutades arbetet med att gjuta fast en ståltub, 7,4 meter i diameter, som ska leda vattnet fram till luckorna, i tunneln. Tuben har tillverkats i Polen, fraktats till Dalarna i delar och svetsats ihop på plats innan den gjutits fast i berget. – Utmaningen Jonas med detta är att få Toreheim tuben i rätt position

och förankra tuben så den inte flyttar sig under gjutning, berättar Jonas Toreheim, Skanskas platschef i Trängslet. Efter sommaren börjar arbetet med de yttre delarna av tunneln samt med den byxförgrening där röret delar sig i två rektangulära delar som ska förses med dammluckor, A N D R A M O M E N T I projektet består i att förbättra avbördningskapaciteten genom att utvidga en befintlig spillkanal samt att spränga trappsteg för att öka energiomvandlingen vattnet för att förhindra erosionsskador i nedströms. Den ombyggda kanalen är 470 meter lång och består av 12 stycken 20 meter långa och 2,75 meter höga trappsteg. De sista 80 metrarna blir stegen brantare, 8 meter långa och 4 meter höga.

– Kraven är höga när vi utformar bredare ”trappsteg” i den befintliga utskovskanalen. Trappstegen får varken vara för lutande eller för flacka. Dessutom vill vi få loss rätt dimensioner när vi spränger eftersom vi fyller med tre olika fraktioner när vi förstärker dammen på nedströmssidan, säger Jonas Toreheim. Mycket av de bortsprängda massorna i projektet, totalt cirka 300 000 kubikmeter berg, återanvänds som fyllnadsmassor på nedströmssidan och i vägar som byggs på området. Andra avgörande åtgärder i projektet är att uppgradera dammluckorna, bygga tak över det före detta flottningsutskovet och bygga nya utrymningsvägar under dammen. – Tunneln med tillhörande ståloch betongarbeten är den mest kritiska delen i projektet, där får vi inte

tappa tid, men vi håller tidplanen. Även om han ser stora utmaningar i nuvarande arbete kan han inte låta blir att imponeras över det arbete som hans föregångare gjorde på 1950-talet då Trängsletdammen byggdes. – Dammen byggdes på fem år. Det är imponerade vilken avancerad byggnad de fick till på så pass kort tid, säger Jonas Toreheim som egentligen har broar som specialitet men som varit engagerad i flera kraftverksprojekt på senare tid. Kompetensen finns dessutom i familjen. – M I N PA P PA VA R dammbyggare och var bland annat med och byggde Höljesdammen. Idag jobbar ett 50-tal personer med renoveringen av Trängslet, som har en byggtid på fem år.

NYHETER 11

augusti 2021 • Nummer 11

mot kraftigare flöden Genom att spränga ut trappsteg i berget energiomvandlas vattnet i spillkanalen och erosionsskador förhindras nedströms.

FOTO: SUSANNE BENGTSSON

Det gamla flottningsutskovet ska renoveras och förses med tak.

Välkommen till LÖDDE PLÅT Ett plåtslageri med ett större uppdrag

Innan semestern avslutades arbetet med att gjuta fast en ståltub, 7,4 meter i diameter, i tunneln. Tuben FOTO: SKANSKA har tillverkats i Polen, fraktats till Dalarna i delar och svetsats ihop på plats. – Det här är ett komplext uppdrag, men Skanska har en bred kompetens, och vi har bland annat fått hjälp från Skanska Norge med tunneldelarna. D E T S O M SY N S över ytan är bara en liten del av den totala anläggningen som även innehåller kraftstation och maskinrum 140 meter ner i berget och över fem kilometer tunnlar som används för olika ändamål. – Det som är så spännande med det här projektet är att det innehåller allt, från mark och betongjobb till tunnlar och hus. Dessutom kan vi jobba ostört här och behöver inte ta hänsyn till tredje man utan vi kan fokusera på det roliga, säger Jonas Toreheim.

SUSANNE BENGTSSON

TRÄNGSLET Trängslets kraftverk Q Q Ligger i Österdalälven i Älvdalen, Dalarna. Q Q Uppfördes under åren 1955–1960 där de första aggregaten togs i drift 1960. Q Q Är en av landets största vattenkraftverk med ett magasin som sträcker sig 70 km i längd. Q Q Sveriges högsta jorddamm (125 meter hög, 900 m lång). Q Q Fallhöjd: 142 m Q Q Kapacitet: 330 MW Q Q Normal medelårsproduktion: 651 GWh Projektet Beställare: Fortum Q Q Entreprenör: Skanska. Kontraktet värt 320 miljoner kronor. Q Q Kostnad: Renoveringen har en budget på 600 miljoner kronor. Q Q Byggtid: November 2019-juni 2024. Q Q Sprängning: 230 000 tfm3 (fasta kubik) berg Q Q Betongarbeten: 10 000 m3 QQ

VILL DU BLI VÅR NYA PROJEKTLEDARE A OCH TA LÖDDE PLÅT HELSINGBORG TILL NÄSTA NIVÅ?

För frågor kring tjänsten kontakta rekryteringskonsulter Stina Nord 073-654 52 57 / Fredrika Schartau 070-510 71 30.

Vi har sedan 1963 verkat inom Byggnadsplåtslageri Besök gärna www.loddeplat.com för mer information.

12 NYHETER

Nacka Port.

Nummer 11 • augusti 2021

BILD: BALDER

Sickla får Stockholms högsta bostadshus ■ Balder bildar ett gemensamt bolag tillsammans med VästkustStugan, Mjöbäcks Entreprenad och Innovation Properties med målsättningen att uppföra Stockholms högsta bostadshus. I Sickla, gränslandet mellan Stockholm och Nacka, planeras för uppförandet av två höga hus om 38 respektive 30 våningar. Projektet går under namnet Nacka Port och blir den nya entrén till Nacka stad. Projektets totala volym omfattar ca 33 700 kvm ljus BTA bostäder, kontor och handel. Den nya tunnelbanan till Nacka får sin ena uppgång i Sickla, ca 350 meter från projektet. Detaljplanen ska ut på samråd och beräknas antas under 2023.

Ny akutmottagning för en halv miljard ■ Region Dalarna göt en rejäl investering i Falu lasaretts akutmottagning. ByggDialog har upphandlats som totalentreprenör för projektet som förväntas kosta närmare en halv miljard kronor. Den befintliga akutmottagningen ska få sex nya våningar med lokaler för högteknologisk vård så som röntgen, laboratoriemedicin, intensivvård och onkologi. Bygget omfattar 11 000 kvadratmeter nybyggnation plus ombyggnation av befintligt hus, på ca 2000 kvadratmeter.

Peab bygger del av nya tunnelbanan Peab har fått uppdraget att bygga en betongtunnel för den nya tunnelbanan vid Kvicksundsvägen i Bandhagen i södra Stockholm. Beställare är Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana och kontraktssumman uppgår till 124 miljoner svenska kronor. Uppdraget är en utförandeentreprenad. Byggstart förväntas ske i augusti 2021 och projektet beräknas vara klart under 2024. ■

Statens Haverikommission har utrett takraset i Tarfalaskolan i Kiruna 2020.

FOTO: POLISEN

Konstruktion och systemfel orsak till takraset i Kiruna I mars 2020 rasade taket på Tarfalahallen i Kiruna in. Haveri kommissionen, som utrett olyckan, har identifierat att takkonstruktionen som använ des var en bidragande orsak. Nu varnar de för att liknande bygg nadsras kan inträffa. – Jag ser det som sannolikt att det kommer att rasa fler byggnader, säger utrednings ledaren Tomas Ojala. På kvällen den 7 mars 2020 rasade stora delar av taket på idrottshallen Tarfalahallen i Kiruna. En stor del av byggnaden förstördes i den 5000 kvadratmeter stora idrottshall där flera olika sporter kunde utövas. Två personer befann sig i byggnaden vid tidpunkten för raset, men lyckades ta sig ut och klarade sig utan skador. Haverikommissionens rapport om takraset är nu klar och den visar att takkonstruktionen som användes är den bakomliggande orsaken. Den bärande takkonstruktionen bestod av trapetsprofilerad plåt som låg på underspända limträtakstolar med 54 meters spännvidd. Konstruktionsprincipen för underspända takstolar är känslig för geometriska avvikelser och har behov av sekundära stagningssystem för att göras stabil, konstaterar utredarna. Takstolarnas stabilitet hade inte beaktats korrekt vid dimensioneringen av taket.

– Vid en underspänd takstolskonstruktion måste man beakta det stabiliserande systemet. I detta fall var det otillräckligt och uppnådde inte tillräcklig bärförmåga i praktiken, säger Tomas Ojala, utredningsledare på Statens haverikommission. enligt rapporten, brister i monteringen av hallen, vilket ytterligare påverkade stabiliteten negativt. Däremot går det inte att skylla på snön, som täckte taket: ”Haverikommissionens utredning visar att snölasten på taket inte översteg byggnadens beräknade bärförmåga.” Takkonstruktioner av liknande slag som Tarfalahallen har identifierats i 51 kommuner, enligt utredningen. Säkerhetsrekommendationer utfärdades därför i ett tidigt skede till Boverket och till samtliga Sveriges kommuner. – Det här är en ytterst allvarlig situation och jag ser det som sannolikt att fler liknande byggnader kommer att rasa. Utredningen visar också att det fanns brister i de kontroller som genomförts vid projekteringen och byggnationen av Tarfalahallen. Byggherren genomförde inga egna kontroller, utan förlitade sig på den anlitade totalentreprenören, och Haverikommissionens utredning pekar på allvarliga systembrister i

Den aktuella takstols-konstruktionen.

D E T FA N N S O C KSÅ ,

Halldelen som rasat in, Raketskolan och Rakethallen i bakgrunden. FOTO: STATENS HAVERIKOMMISSION plan- och bygglagstiftningen då det saknas krav på offentliga kontroller av oberoende aktörer. samhällets kontroll av byggnaders bärförmåga, stadga och beständighet obefintlig”, skriver Haverikommissionen. De konstaterar också att ”kontrollsystemet i Sverige är avsevärt min-

”I PRAKTIKEN ÄR

Nu är det dags att nominera kandidater till

Årets Byggchef 2021 Mer information finns på www.byggvarlden.se

dre robust än i våra grannländer.” – Det här är en omfattande grundläggande brist som vi har identifierat. För att höja säkerheten och minska risken för framtida byggnadsras bör minst någon form av offentlig kontroll av byggnaders konstruktion återinföras, säger Tomas Ojala. SUSANNE BENGTSSON

PRODUKTNYHETER 13

augusti 2021 • Nummer 11 PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

PROTAN ENTREPRENAD Protan takentreprenörer är totalleverantörer inom tätning av tak och terrasser och levererar säkra lösningar för radontätning. Kvalitet, flexibilitet och tillförlitlighet är vårt varumärke.

Kompakta cirkelsågar ■ Bosch utökar nu produktsortimentet i Biturbo-serien med två nya cirkelsågar: GKS 18V-68 GC Professional och GKS 18V-68 C Professional. Båda cirkelsågarna kan nyttjas med batterierna ProCORE18V om 8,0 och 12,0 Ah för maximal prestanda. De kapar 15 procent snabbare och tillsammans med 8,0 Ah ProCore18V-batteriet är verktyget 225

gram lättare än motsvarande nätanslutna maskiner med en effekt om 1800 watt. GKS 18V-68 GC Professional har ett sågdjup på 68 mm och GKS 18V-68 C Professional bättrar på detta ytterligare till hela 70 mm. Båda cirkelsågarna lämpar sig för takläggning, ramkonstruktion och olika snickeriarbeten. www.bosch.se

Norton Clipper utökar sortimentet ■ Norton Klippers serie Standard består av diamantklingor, kapskivor och navrondeller och är en del av Norton Clippers basutbud. Nu lanserar de ytterligare elva kapskivor och navrondeller, från 115 mm till 230 mm i diameter, avsedda för att kapa och slipa metall. De lanserar även fem 4x4 diamantklingor, som är lasersvetsade för förbättrad hållbarhet och gjorda för att kapa betong, granit, asfalt, tegel, kantsten, byggblock och stål. De nya diamantklingorna spänner från 115 mm till 350 mm i diameter och kan användas med vinkelslipmaskiner, bordsågar, golv- och vägsågar samt handhållna kapsågar. www.nortonabraives.com/sv-sv/marknader/bygg-och-anlaggningsindustri

VI SÖKER NU EN FÖRSÄLJNINGS- OCH AFFÄRSUTVECKLINGSCHEF med uppdrag att säkerställa samordning, enhetliga processer och kunskapsöverföring som möjliggör en önskad expansion.

Återvinningsbar och längre hållbarhet ■ Bemix att börjar nu leverera Bemix F4 i en ny förpackning, en plastsäck som skyddar bruket bättre och minskar dessutom klimatavtrycket. Bemix F4 används vid fogning av betongelement eller granitblock är ett pumpbart fogbruk. Säcken är 100 procent återvinningsbar och består av minst 50 procent återvunnen plast. Hållbarheten för bruket förlängs upp till 24 månader i jämförelse med tidigare 12 månader. Plastsäcken har också ett nytt utseende med en illustration och tekniska symboler som ska göra det enklare och effektivare. På säcken hittar man också Finjas miljösymbol föreställande ett vindkraftverk då Finjakoncernen är självförsörjande på grön el. www.bemix.se

Välkommen tillbaka! Snart börjar värmesäsongen. Säkra höstens leverans av vår klimatsmarta och kostnadssänkande energilösning. Läs mer om våra lösningar för byggvärme på energysave.se Eller kontakta: Bosse Willegard, Energy Save, 070-766 63 50, bw@energysave.se Daniel Segerqvist, El-Björn, 076-117 47 95, daniel.segerqvist@elbjorn.se Christian Harström, El-Björn, 073-542 56 91, christian.harstrom@elbjorn.se

För frågor kring tjänsten kontakta rekryteringskonsulter Stina Nord 073-654 52 57 / Fredrika Schartau 070-510 71 30.

Protan AB Gunnebogatan 22, 163 53 Spånga www.protanentreprenad.se

Läs de senaste nyheterna på:

.se

14 NYHETER

Karlastaden.

Nummer 11 • augusti 2021

BILD: SERNEKE

Serneke och Balder bildar nytt JV-bolag Serneke och Fastighets AB Balder bildar ett gemensamt utvecklingsbolag i joint-venture för att fortsätta samarbetet i Karlastaden. Balder och Serneke ska i det gemensamma bolaget utveckla ytterligare tre av de totalt kvarteren i den framväxande stadsdelen Karlastaden på Lindholmen i Göteborg. De tre byggnaderna omfattar totalt cirka 45 000 kvadratmeter och 450 bostäder och kommer enligt initiala planer att byggas med mellan sju och 27 våningar. Byggnaderna ska i huvudsak innehålla bostäder men även handel, butiker och kontor. I affären ingår kommande entreprenader för Serneke. Enligt planen kommer byggnationen av de aktuella byggnaderna att påbörjas under 2022. Balder är sedan december 2020 hälftenägare i det gemensamma bolaget Karlatornet AB.

Utför installationer i nya bussterminalen Bravida installerar för 270 miljoner i ny bussterminal vid Slussen i Stockholm. Det står klart efter att Stockholms stad har upphandlat de tekniska installationerna i den nya bussterminalen som byggs i samband med ombyggnaden av Slussenområdet. Projektet vid namn Entreprenad SN92 Bussterminal installationer, är en utförandeentreprenad som startar oktober 2021 med ett planerat färdigställande hösten 2023.

NCC bygger om Käppalaverket Käppalaförbundets upphandling av samverkansentreprenad för ombyggnation av Käppalaverket är avslutad. Det blir NCC som i samverkan med förbundet kommer att genomföra ombyggnationen av fem reningslinjer. NCC kommer också att bygga anläggningar för kemikaliehantering.

Geir Thomas Fossum, vd för Beijer Byggmaterial.

”De förtjänar utrymme i samhällsdebatten” Hallå där Geir Thomas Fossum, vd för Beijer Byggmaterial som den 18:e augusti lanserar en hantverkarbarometer.

Q Q Varför gör ni detta? – Vi vill ha ett verktyg som lyfter frågor om vad hantverkarna tycker och tänker om sin arbetssituation och bransch. Vi tycker att de förtjänar ett utrymme i samhällsdebatten. Vår sektor är stor och viktig för hela Sverige och hantverkarnas röst kanske inte alltid blir hörd. Q Q Finns inte redan dessa plattformar i form av till exempel fackliga organisationer? – Delvis är det så, men det är ing-

Varje dag hör vi saker i våra butiker, hur det ska gå för branschen i olika frågor

en som fångar helheten. Det finns också många mindre hantverkarföretag med två eller tre anställda och dessa tror jag sällan blir lyssnade på. Finns det stora problem i branschen i dag? – Varje dag hör vi saker i våra butiker, hur det ska gå för branschen i olika frågor. Det kan handla om rekryteringsfrågor eller lagkrav och QQ

byråkratifrågor som vissa tycker är orimliga. Hur går man tillväga för att svara på frågorna? – Man går in på www.hantverkarbarometern.se, den är öppen under en månad från lanseringen. Det spelar ingen roll om du är kund hos oss eller någon annanstans, denna sida är öppen för alla typer av hantverkare inom byggsektorn. Tanken är att genomföra denna undersökning ett par gånger per år. Någon gång i oktober kommer vi troligtvis ha ett resultat. QQ

Vad kommer ni att göra med resultatet? – Vi kommer driva olika frågor, mot

FOTO: BEIJER BYGGMATERIAL

politiker, samhället eller vad det kan handla om. Detta genom artiklar att skapa debatt. Det blir spännande att se vad som kommer fram. Q Q Vad tjänar Beijer på detta? – Vi är en del av en stor bransch, vi är med våra 83 filialer i landet den största aktören inom klassisk bygghandel och vi önskar förstås hjälpa våra kunder, som är primärt hantverkare, att få en bättre vardag. Vårt slagord är Vi bygger dom som bygger. Vi önskar stå upp för hantverkarna och visa att det är en viktig bransch.

HENRIK EKBERG

Hos oss hittar du Helly Hansens funktionella och högkvalitativa underställ, regn- och yrkeskläder.

DET MESTA FRÅN DE BÄSTA

BIG-gruppen är Nordens ledande bygg- och industrikedja med ca 100 yrkesbutiker i Sverige och Norge med regionala lokala lager.

Hotell på hjul! Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige. Ring 036-393725 www.kaberental.se

Det finns dörrar. Sen finns det dörrar som gör skillnad. För att de har ett viktigt jobb att göra. Som att stänga ljud inne. Eller ute. Vi tillverkade vår allra första dörr för att stå emot brand. Det var 1942. Sen dess har varje dörr vi tillverkat haft ett viktigt syfte. Att stoppa tjuvar och oväsen, explosioner och skott, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att öka trivseln och tryggheten i hem och skolor, på hotell och arenor. Att rädda liv.

Våra dörrar har ett tydligt syfte och det har vi med. Att hjälpa dig med det du behöver för att få rätt dörr till ditt projekt. För om det är något vi lärt oss genom åren så är det att dörrar inte alltid är så enkla som de ser ut. Det är därför som dörrar alltid varit vårt enda fokus. Man måste vara engagerad och nyfiken för att skapa dörrar som betyder något. Läs mer på daloc.se

16 BYGGKONJUNKTUREN

Nummer 11 • augusti 2021

Risk att hausse blir baisse Osäker prognos för anläggningsmarknaden Under 2021 väntades för första gången anläggningsmarknaden överskrida 200 miljarder kronor enligt Prognoscentrets beräkningar. Även kommande år väntades positiv tillväxt. Men domen mot Cementa i Mark- och miljööverdomstolen skapar osäkerhet inför framtiden. Mellan åren 2020 - 2021 såg investeringarna ut att öka med cirka sex procent och i prognosen fram till år 2023 väntades en årlig tillväxt om två till tre procent. Detta var dock innan Mark-och miljödomstolen redan från den 1 november hävt Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite, ett beslut som Regeringen nu tillfälligt skjutit fram efter den massiva kritikstorm som följt från såväl byggbransch som näringsliv. Konsekvenserna av ett stopp för kalkbrytning i Slite är i dagsläget oöverblickbara men om tillståndet inte förlängs ytterligare riskerar många projekt att stoppas eller skjutas på framtiden. Vi kan då vänta oss en anläggningsmarknad som går från hausse till baisse

Stora investeringar väntar inom anläggningsbranschen.

MÅL OCH MEDEL FÖR ÖKADE

FOTO: GETTY IMAGES

I N V E ST E R I N G A R

I vårens anläggningsprognos såg vi tydliga indikationer från regeringen såväl som från underliggande myndigheter att den ekonomiska nedgången i kölvattnet av pandemin skulle utgöra en utlösande faktor för högre offentliga investeringar under det kommande decenniet. Infrastrukturpropositionen som lades fram i april i år inkluderar för kommande planperiod (2022-2033) ekonomiska ramar om 799 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappt 180 miljarder kronor jämfört föregående period. Inom transportsektorn finns sedan länge en underhållsskuld såväl inom väg som inom järnväg och av de 799 miljarderna i infrastrukturpropositionen har 362 miljarder öronmärkts för drift och underhåll. Trots en historiskt hög satsning på infrastruktur har under våren många röster höjts gällande medlens otillräcklighet. Transportsektorn utgör också en central del i omställningen till ett fossilfritt samhälle och för att nå klimatmålen. Det handlar om elektrifiering av fordonsparken men också om förflyttningar av transporter från väg till tåg och sjöfart. Samtidigt förs diskussioner om samhällsnyttan av planerade nyinvesteringarna i stambanor inom järnväg. Klimatmål och miljörelaterade initiativ spelar en allt större roll i beslutsfattande och det blir en alltmer

Anläggningsmarknaden delas in i segment

TOTAL ANLÄGGNINGSMARKNAD

Väg Q Q Järn- och spårväg Q Q Marin infrastruktur Q Q Energi Q Q Kommunalteknisk anläggning (vatten- och avlopp samt avfalls anläggning) Q Q Övrig anläggning (telekom, flygplatser, sport- och rekreationsanläggning Prognoscentret släpper nya prognoser två gånger årligen för anläggningsmarknaden. Prognoserna inkluderar både nyinvesteringar och underhållsmarknaden, utöver detta görs även en fördelning av typ av byggherre och projektstorlek. QQ

central beslutsparameter vid prioritering av projekt. Trafikverkets mål om att minska transportsektorns klimatpåverkan med 70 procent fram till 2030 jämfört med 2010 års nivåer påverkar idag alla beslut och prioriteringar. E N E R G I A N L ÄG G N I N G Ä R E T T N YC K E L S E G M E N T

Att investeringar görs inom anläggningsmarknaden är i många fall en förutsättning för att industrin ska kunna göra nödvändiga klimatomställningar. Som exempel har vi bland annat stålföretaget LKAB:s planer på en satsning inom fossilfritt stål, något som bygger på att den traditionella kolbaserade processen ersätts med vätgas. Det skulle dock innebära en ökad efterfrågan på el motsvarande en tredjedel av Sveriges nuvarande elproduktion. Även Cementa presenterade i våras en

målsättning om att elektrifiera sin verksamhet, vilket även det skulle kräva kraftigt ökat energibehov. En utbyggnad av Sveriges energianläggningar är dock komplext och handlar inte enbart om att öka energiproduktionen. Systemet måste byggas robust, kontrollerbart och förutsägbart, något som kan vara ett problem med förnybara energikällor. Utöver detta behöver energin distribueras där den ska användas, vilket redan idag utgör ett växande problem. Även om det sker stora investeringar inom energisektorn rör vi oss snabbt mot en punkt där utbud och efterfrågan inte möts.

svårare. En högre tillväxttakt inom anläggningssektorn förutsätter också att processerna kring miljötillstånd förändras samt att den aktuella cementkrisen inte blir en verklighet och istället försvårar förutsättningarna att nå klimatmålen.

Ö K A D E I N V E ST E R I N G A R E N F Ö R U T SÄT T N I N G F Ö R K L I M AT M Å L E N

Det råder inga tvivel om att det finns behov av stora investeringar inom flera områden inom anläggningsmarknaden. I mångt och mycket

Vill du också synas i Byggbranschens ledande affärs- & nyhetsforum? Kontakta din mediesäljare!

Andreas Lundgren 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se

finns även förutsättningar för att realisera investeringarna. Utan att ge sig in i någon av de många pågående debatterna kan det konstateras att utan omfattande investeringar inom anläggningssektorn kommer klimatomställningen bli betydligt

Jon Öst 0707-627 682 jon.ost@annonskraft.se

ANNA BRINKHAGEN Produktansvarig

ETT BREV FRÅN 17 000 VÄNNER Byggcheferna består av 17 000 människor med samma vardag som du. Samma ångest över svåra projekt. Samma kickar av att lösa problem. Samma oro, samma gemenskap, samma kamper, samma segrar. Medan du sköter ditt jobb kämpar vi för att ditt företag ska få lätt att rekrytera. Vi jobbar för att makthavare och politiker ska förstå vad du behöver. Vi strävar efter att din bransch, och hela samhällsbyggnadssektorn, ska präglas av säkra arbetsmiljöer, schysta villkor, sund konkurrens och mångfald. Tack vare din medlemsavgift kan vi sprida en uppdaterad bild av byggbranschen, debattera i riks- och branschmedier, möta ministrar, driva kampanjer, besöka skolor och hålla koll på allt som rör din yrkesroll. Byggcheferna är en del av Ledarna, Sveriges chefsorganisation, och vi hjälper dig att bli den bästa möjliga chefen i en av Sveriges viktigaste branscher. För vi vet att alla tjänar på ett bra ledarskap. Tack för att du är med!

Fa• koll pa• dina förma•ne r •

•

Se vad s om ditt medle ingår i ms byggche kap på ferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss i sociala medier och på byggcheferna.se

18 PÅ JOBBET

Nummer 11 • augusti 2021

Bostaden har fått större betydelse

Hur vill vi bo och arbeta efter pandemin? Det frågade sig Skanska i ett webinarium nyligen där Kairos Future presenterade sin undersökning om hur 10 000 svenskar ser på livet, arbetet och boendet i februari 2021 jämfört med innan pandemin bröt ut.

Skanska har själva medverkat i undersökningen, som visar att nöjdheten har ökat, både med arbetslivet och boendet. – 3 av 4 är nöjda med både arbetsliv och boende idag. Bara 2 av 10 är mindre nöjda, säger Ulf Boman från Kairos Future, som presenterade undersökningen. N Ä R SV E N S K A R N A S K AT TA R sitt eget mående uppger 1/3 att de mår bättre och drygt 1/3 att de mår sämre. 32 procent säger att de mår sämre psykiskt och 35 procent tycker att deras liv har förändrats negativt. – Största orsaken är att de saknar att träffa släkt och vänner. Det har varit extra viktigt för kvinnorna, medan männen har saknat att vara på sportevenemang. När det handlar om vart man skulle vilja bo är det både storstad och landsbygd som lockar. Yngre personer lockas av stadens puls mer. – Vi ser att kranskommunerna växer. Våra tre största städer har ett negativt flyttnetto, medan de mellanstora univerUlf sitetsstäderna växer. Boman Personer mellan 4560 år längtar till att flytta ut på landet. Många vill ha en större bostad efter en lång tids hemarbete och ser stora möjligheter att kunna jobba hemifrån även i framtiden, säger Ulf Boman. När det gäller bostadstyp är en gård på landet något som ökar i intresse. Det är en trend som startade långt innan pandemin, men den digitala utvecklingen har tagit ett stort kliv framåt och det gör att fler får möjlighet att kunna arbeta på distans. – Under pandemin så är 2/3 nöjda med det tekniska arbetssättet och

Personer mellan 45–60 år längtar till att flytta ut på landet och fortsätta med distansarbete.

Många vill ha en större bostad efter en lång tids hemarbete med ledarskapet. 1/3 befarar konflikter om distansarbete när pandemin är över. Det vi har saknat är den sociala samvaron på kontoret och fysiska möten. Våra arbetskamrater spelar stor roll i våra liv. De som får arbeta på distans är mer nöjd med sin arbetsplats, 74 procent, jämfört med de som inte kan eller får jobba på distans, 58 procent. – Av de som tillfrågades i februari 2021 var de flest som ville jobba hemma 2-3 dagar i veckan efter pandemin. Om kontoret ska bli en plats för samverkan, möte och umgänge

är det viktigt att lokalerna anpassas till det, säger Ulf Boman. påverkat oss så starkt som man kan tro. Men vi har spenderat mer tid i hemmet och därmed har också hemmet blivit viktigare för oss. – Det har hänt något extremt, hemmet har hamnat i fokus. Nu har till och med kvadratmeterpriset för en 4:a i Stockholm gått om kvadratmeterpriset för en 1:a, säger Camilla Fredman Svensson på Skanska Nya Hem. Man vill också kunna dela av hemmakontoret, så extravägg och liknande lösningar har blivit mer populära. Även funktioner som ljus och ventilation i hemmet har blivit viktigare. Hållbarhet och flexibilitet

PA N D E M I N H A R I N T E

är ledorden för framtiden, spår Camilla. Även på kontoret ställer man högre krav. Där har attraktivitet och flexibilitet stor betydelse. Tekniken behöver fungera så att vi kan ha både fysiska och digitala möten eller en mix. – Det har blivit socialt accepterat att träffas på Teams. Det är inget som vi bara gör nu under corona, det är från och med nu, säger Henrik Ahnström på Skanska. Men vi behöver också uppmärksamma de som inte mår bra efter en lång tids isolering. Sjukskrivningarna har legat på höga nivåer och ensamhet är en bidragande orsak till den ökade psykiska ohälsan. – Som människor behöver vi gemenskap. Det är inte konstigt att vi

FOTO: GETTY IMAGES

har påverkats. Men om vi själva har förmågan att påverka hur vi arbetar klarar vi oss bättre, säger Sofia Ekerlund, Skanska Öresund. – Kontoret är bästa platsen för att skapa idéer, tankar och kreativitet. Många Henrik vill också ha en tillAhnström hörighet, det kan vara svårt att få till digitalt. Alla brottas nu med frågan vilken väg de ska ta och det är viktigt att utgå från sin egen verksamhet. Och blir det fel så får man tänka om. Det kommer förmodligen att ske förändringar även framåt, så man behöver inte ha alla svar just nu, avslutar Henrik Ahnström. JENNY FORS

Välkommen till LÖDDE PLÅT Ett plåtslageri med ett större uppdrag

Hos oss hittar du Zarges breda sortiment av stegar för proffs.

DET MESTA FRÅN DE BÄSTA

BIG-gruppen är Nordens ledande bygg- och industrikedja med ca 100 yrkesbutiker i Sverige och Norge med regionala lokala lager.

Think BIG! 100 000-tals företags kunder kan inte ha fel. Kontakta oss för mer information.

VILL DU BLI VÅR NYA FILIALCHEF I KRISTIANSTAD OCH TA LÖDDE PLÅT TILL NÄSTA NIVÅ?

För frågor kring tjänsten kontakta rekryteringskonsulter Stina Nord 073-654 52 57 / Fredrika Schartau 070-510 71 30.

Vi har sedan 1963 verkat inom Byggnadsplåtslageri Besök gärna www.loddeplat.com för mer information.

20 STATISTIK

Nummer 11 • augusti 2021

Nyligen upphandlade projekt ANSVARIG

Per Johansson

BYGGENTREPRENÖR

PROJEKTNAMN

Marcus Garheden

Margretelunds avloppsre ningsverk Skanska Sverige AB Bohusgatan ED Bygg Sverige AB Hotell Tellus 5 Frense Living Bygg AB Fiskeby NCC Sverige AB Kungsängsverket, Ny hög flödesrening Betonmast Mälardalen AB BRF Ester

Roger Persson

AF Bygg Syd AB

Jan Hellqvist Andreas Nilsson

Peab Sverige AB Rekab Entreprenad AB

Anna Slåtteby

Norrberget etapp 2

Anton Leigard

Besqab Projekt & Fastigheter AB Boklok Housing AB

Anton Leigard

Boklok Housing AB

Åkersberga

Per Furuheim

Styrstad

Thomas Erdhage

Svenska Entreprenad & Förvaltnings AB M3 Bygg AB

Magnus Wedholm

Peab Sverige AB

Janne Andersson Andreas Alden

Hansson & Söner Entreprenad AB BC Linköping AB

Björn Wallin

Skanska Sverige AB

Magnus Lundberg

ByggnadsAB Tornstaden Öst Peab Sverige AB BoKlok AB AB Lindstams Bygg

Tobias Ekstedt Henrik Eklund Holger Frense Wisam Sager

Anders Bjelke Alexander Liljenberg Mats Claudius Anders Larsson Cecilia Hjälminger Rune Tegelstaden Lars Molander Martin Niemann Anders Bergkvist Torbjörn Klaar Lars Thumb Johnny Ruthström Christoffer Sundqvist Michael Sundhäll Stefan Sandahl Thomas Ellkvist Mikael Åhlund Björn Sonesson Erik Olofsson Mikael Hofmann Stefan Rosenlöf Mikael Andersson Per Utterström Tommy Lövenvik Marcus Kleinfelt Johanna Brånemo Fredrik Dahlström

NCC Sverige AB

PROJEKT

Österåker

1000

Göteborg Södertälje Norrköping Uppsala

400 400 325 270

Stockholm

255

Lund

250

Örebro Umeå

230 225

Vaxholm

225

Södertälje

225

Österåker

225

Norrköping

220

Renovering & ombyggnad av flerbostadshus i Husby Varners distributionscenter Utbyggnad av distributions center i Trestad Center Kallebäck, Kvarter 5 Nybyggnad av flerbostadshus

Stockholm

218

Vänersborg

210

Göteborg

200

Eraskolan

Om och tillbyggnad för skolverksamhet Nybyggnad av kontorshus

Linköping

175

Sundsvall

175

Nybyggnad av flerbostadshus

Täby

175

Örebro Eskilstuna Linköping

157 135 130

Mjölby

125

Helsingborg

125

Katrineholm

115

Växjö

115

Karlskrona

115

Skellefteå

110

Hudiksvall

110

Uppsala

100

Gotland

100

Pärlan, Centrala Brunns hög, tomt 18 kv Måsen Fabriken 5 & 6

BoKlok Dalen

Nybyggnad av avlopps reningsverk i Åkersberga Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av hotell Nybyggnad av flerbostadshus Ny grovrening mm vid Kungsängsverket Nybyggnad av bostäder i Bromsten, Etapp 1 Nybyggnad av bostäder i Brunnshög Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus, butikslokaler och kontor Nybyggnad av bostäder på Vaxön, etapp 2 Nybyggnad av bostäder i Södertälje Nybyggnad av bostäder i Åkersberga Nybyggnad av F-6 och särskola

KOMMUN

BYGGKOSTNAD MKR

Oslo 4

Kontorshus Stella, Inre hamnen Spannlandet Lillån, Unibake Flacksta Intervallet 7-9

Nybyggnad av fryslager Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus i Vallastaden Teknikbyggarna i Kristallen Nybyggnad av flerbostadshus i Linköping AB Mantorp Peab Sverige AB Ernst Stambyte och badrums renovering i flerbostadshus Tegelstaden Entreprenad Ekholmen Nybyggnad av flerbostadshus AB och radhus i Vingåker Dynacon Construction AB Kv Bärnstenen, etapp 2 mfl ROT-renovering av fler bostadshus i Araby, etapp 2 mfl Peab Sverige AB Kv. Barken Nybyggnation av flerfamiljs bostäder på Pantarholmen Enastående i Skellefteå Brf Slädentvå Nybyggnad av bostäder på AB Sörböle, etapp 2 Hälsingebygg i Hudiksvall Kattvikskajen, kv D Nybyggnad av bostadsrätter AB och ev hotell, kv D Totalbygg i Gävleborg & Boländarna etapp 1 Nybyggnad av industrihus Uppland AB Ruthström & Larsson Kvarteret Järnvägen Ny- och påbyggnad av Bygg AB flerbostadshus Visby, etapp 2 Peab Sverige AB Ica Maxi Nybyggnad av ICA-Maxi-butik mm i Åkersberga Bygg Dialog AB Tomaslundsskolan Om- och tillbyggnad av Tomaslundsskolan Skanska Sverige AB Gottorps torg Nybyggnad av kyrka samt bostäder i Bunkeflostrand MVB Syd AB Idrottshall Vikhem Nybyggnad av idrottshall Hansa Bygg AB Kalmarsundsskolan Ombyggnad av Kalmarsund skolan Flodén Byggnads AB Kortedala Ombyggnad av flerbostadshus Byggnads AB Tornstaden Brf Browallia Nybyggnad av flerbostadshus i Mölndal, etapp 2:3 Er-Ho Bygg AB Magasinet Nybyggnad av byggvaruhus SERNEKE Sverige AB Brf Hemmaplan Nybyggnad av flerbostadshus Peab Sverige AB Björnänge Nybyggnad av flerbostadshus Nåiden Bygg AB Släden, etapp 1 Nybyggnad av flerbostadshus HMB Construction AB Falu Plast - Tallenområdet Nybyggnad av industri B Sjögren i Halmstad AB Fyllinge Nybyggnad av F–3 skola Peab Sverige AB Persborgs Förskola Rivning samt nybyggnad av förskola GBJ Bygg Väst AB Sjölunda Äng Nybyggnad av bostadsrätts lägenheter i Sjölunda

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

KÄLLA:

Österåker

Vetlanda

Malmö

Staffanstorp Kalmar

90 90

Göteborg Mölndal Hässleholm Landskrona Åre Skellefteå Falun Halmstad Ronneby Lidköping

87,5 85 85 85 80 80 80 80 80 77,5

Konkurser i Byggbranschen FÖRETAG Stockholms län

KOMMUN

Hantverkarteamet i Stockholm AB

Stockholm

Ribar Group AB PM Inredningsmontage AB AG PROFFS BYGG AB Frontida Services AB Demmobygg AB Scandinavian konsult grupp AB 4M Ställningsmontage AB Telge Bygg & Entreprenad AB Svenska miljö & Mark AB Dallas Service AB MHR Sweden AB Uppsala län Swejour AB Södermanlands län MEJLS Bygg och Fastighetsförvaltning AB Nollsexton Glas & Metall AB Östergötlands län Alfons Snickartjänst AB Jönköpings län Rallarmålarna AB Eksjö Tak AB Blekinge län Asarums Måleri AB BSF i Brömsebro Försäljning AB Skåne län SMA Bygg och mur AB Es3 Bygg i Skåne AB CS Byggproduktion AB Hallands län MBM Betong AB Västra Götalands län Artigs Bygg AB Axel G Bygg AB Mammers Markarbeten AB NetFix Sweden AB Göteborgs Bygg & Konsult AB Xitus Alltjänst AB Värmlands län Västmanlands plåt och allservice AB Dalarnas län Klippuddens Entreprenad AB Jämtlands län Bestla AB

Vårby Stockholm Södertälje Stockholm Stockholm Stockholm Vällingby Stockholm Spånga Älvsjö Stockholm Uppsala Strängnäs Eskilstuna Motala Vetlanda Jönköping Karlskrona Karlskrona Svedala Helsingborg Kristianstad Halmstad Lidköping Kvänum Torslanda Göteborg Göteborg Kållered Kristinehamn Falun Östersund

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

22 PÅ NYA JOBB

Nummer 11 • augusti 2021

Blir ny hållbarhetschef på Svensk Byggtjänst Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth blir från första december ny hållbarhetschef på Svensk Byggtjänst. – Jag ser Svensk Byggtjänst som ett centralt kunskapsnav som tillhandahåller neutral expertis, vilket är jätteviktigt, säger hon. Maria Hernroth är i botten lärare och har en bakgrund som vd på gymnasieskolan Peabskolan, som hon byggde upp från grunden. Enligt Maria pressmeddelandet Hernroth har hon de senaste fem åren som hållbarhetschef varit ansvarig för hela hållbarhetsområdet inom koncernen, vilket omfattar allt ifrån mänskliga rättigheter till klimatfrågor. Under hennes år på företaget har hon bland annat sett till att många tusen anställda har gått kurser i jämställdhet och mångfald, arbetat med nyanlända och startat initiativ för social hållbarhet för att möta nya anbudskrav. Hon har också utvecklat arbetet med hållbarhetsrelaterad rapportering, ett område där Peab varit tidigt ute och ligger långt framme. Rekryteringen av Maria Hernroth är en del i Svensk Byggtjänsts uppdrag som svensk samhällsbyggnadssektors kunskapsföretag. – Hållbarhetsarbete är en hygienfaktor i alla företag och inte minst för oss inom bygg eftersom vår påverkan på klimatet är väldigt stor. Nu får Svensk Byggtjänst en högt specialiserad person med detta ansvar. Det hjälper oss att sätta frågan överst på agendan, säger Kajsa Hessel, vd Svensk Byggtjänst. Enligt pressmeddelandet handlar hållbarhetsarbete om att skaffa och sprida kunskap för att sedan göra rätt insatser vid rätt tid. ”Hållbarhet utgår från internationella ramverk med tillämpningar i svensk lag. Befintliga standarder och referensverk som AMA och dess råd och anvisningar kan vara verktyg för att få saker att hända. Men behovet är också stort både att ta fram nya lösningar och att få hjälp med hur alla

nya lagar, regler och standarder ska tillämpas. För kraven är stora och utvecklingen går mycket fort”, skriver Svensk Byggtjänst i pressmeddelandet. – Kraven på action och transparens har skärpts, det räcker inte att snacka. I dag förväntas du redovisa dina insatser på en helt annan detaljnivå än för bara några år sedan, säger Kajsa Hessel, och nämner klimatdeklarationerna och EU:s nya taxonomi som två exempel. – Gammal kunskap kan till och med motverka sitt syfte. För att stötta svenska samhällsbyggare ska Svensk Byggtjänst vara helt up-to-date när det gäller hållbarhet, och allra helst ligga steget före. Därför är Maria Hernroth med sin erfarenhet och kompetens en drömrekrytering för oss, säger Kajsa Hessel. att kunskap är färskvara och att kraven på hållbarhet ur olika aspekter bara kommer att öka. – Jag ser Svensk Byggtjänst som en ett centralt kunskapsnav som tillhandahåller neutral expertis, vilket är jätteviktigt. Om vi försöker konkurrera inom hållbarhet missar vi målet. Hållbarhet är en essentiell utvecklingsfråga för hela samhällsbyggnadsbranschen och vi behöver samarbeta för att klara utmaningarna, alla ska med, ingen ska lämnas bakom, säger Maria Hernroth. Branschen måste, enligt Svensk Byggtjänst, jobba för klimatneutralitet och ge sitt bidrag till att vi ska nå både nationella och internationella mål om fossilfrihet. Nästa stora steg inom kravställan handlar om den sociala hållbarheten. – Vi kommer att se allt större krav på att säkra en hållbar leverantörskedja. Det går inte att separera människan från miljön. Där ska vi stötta byggsektorn. Den som inte kan visa att de tar hand om både människor och miljö kommer helt enkelt att få svårt att göra affärer i framtiden, säger Maria Hernroth. Maria Hernroth tillträder tjänsten på Svensk Byggtjänst 1 december 2021.

M A R I A H E R N R OT H B E K R Ä F TA R

HENRIK EKBERG

Hos oss hittar du Husqvarnas breda sortiment av produkter som sätter arbetshälsan i centrum.

Peter Magnusson ny divisionschef på Sweco

Peter Magnusson tillträder som ny divisionschef för Swecos projektledningsverksamhet med cirka 400 medarbetare. Han blir en Peter del av Sweco SveriMagnusson ges ledningsgrupp, och ersätter Farah Al-Aieshy som lämnar Sweco för ett nytt uppdrag. Peter kommer närmast från rollen som chef för Swecos projektledningsverksamhet i Region Väst. Peter Magnusson har arbetat på Sweco sedan 1999 och de senaste sju åren som ansvarig för projektledningsverksamheten i västra Sverige.

Kristine Ek ny hållbarhetschef på NCC Industry

Kristine Ek, idag teknisk specialist på affärsområdet NCC Infrastructure och NCC-medarbetare sedan 2008, har utsetts till ny hållbarhetsKristine chef på NCC InduEk stry. Kristine har en doktorsexamen i vatten- och miljöteknik från Chalmers tekniska högskola. Kristine börjar i sin nya roll senast 1:a oktober och ersätter Marie Berglund som går i pension.

Jimmie Ahlgren ny marknadschef på White

Jimmie Ahlgren är idag affärsutvecklingschef för projektledning. Han får nu ett utvidgat ansvar för marknad och strategisk affärsJimmie utveckling på hela Ahlgren White. Han tillträder som marknadschef 1 oktober 2021. I sin nya roll kommer han att ingå i Whites företagsledning. Jimmie är utbildad byggnadsingenjör med inriktning produktion och projektledning. Han har tidigare varit kontorschef på Whites Halmstadskontor under drygt tio år och parallellt arbetat operativt i uppdrag som projekt- och projekteringsledare. Jimmie behåller sitt nuvarande ansvar för utveckling av affärsområdet projektledning. I sin

DET MESTA FRÅN DE BÄSTA

BIG-gruppen är Nordens ledande bygg- och industrikedja med ca 100 yrkesbutiker i Sverige och Norge med regionala lokala lager.

nya roll kommer han även att arbeta bredare med marknad och strategisk affärsutveckling för hela Whites erbjudande.

Malin Bjurström ny HR-chef

Wästbygg Gruppen har rekryterat Malin Bjuström till jobbet som ny HR-chef och därmed också som ny medlem till koncernledningen. Hon Malin efterträder Anders Bjurström Jansson, som valt att lämna på egen begäran för att anta nya utmaningar utanför koncernen, vilket kommunicerades genom ett pressmeddelande i början april. Malin har gedigen erfarenhet av strategiskt och operativt HR-arbete och kommer närmast från en tjänst som HR Manager på Stena Metall. Malin börjar på Wästbygg 1 oktober och kommer då att vara placerad på kontoret i Göteborg.

Mari-Louise Persson blir miljö- och energichef

Från den 1 juni är Mari-Louise Persson miljö- och energichef på Riksbyggen. Mari-Louise tar därmed över rollen som miljöchef på MarieRiksbyggen efter KaLouise rolina Brick som utPersson setts till hållbarhetschef. Tidigare har Mari-Louise varit energistrateg på Riksbyggen men får nu ett breddat ansvar, fortfarande med ett stort fokus på energifrågorna.

Helene Åsander tillträder som inköpschef

Wästbygg har rekryterat Helene Åsander till en nyinrättad roll som inköpschef för Wästbygg Gruppen. Helene tillträder 23 augusti och får då Helene det övergripande anÅsander svaret för att utveckla det strategiska inköpsarbetet. Helene är en rutinerad inköpare med gedigen kunskap om byggbranschen och inköpsfrågor. Hon kommer närmast från en roll som regioninköpschef på Peab.

Jerry Larsson ny ordförande i Svenskt Trä

Jerry Larsson heter branschorganisationen Svenskt Träs nya ordförande. Jerry Larsson är i dag affärsområdeschef på SCA Wood. Han Jerry efterträder Jörgen Larsson Lindquist, tidigare affärsområdeschef på Södra Wood, i rollen som ordförande i Svenskt Träs styrelse. Jerry Larsson tillträder posten 1 juni.

Åhlin & Ekeroth Byggnads AB värvar Magnus Hall

Åhlin & Ekeroth Byggnads AB rekryterar Magnus Hall, tidigare koncernchef för Holmen Group och VD för Vattenfall, till sin styrelse.NyMagnus tillskottet Magnus Hall Hall, tidigare koncernchef för Holmen Group samt VD för Vattenfall under åren 2014-2020, är en av länets mest namnkunniga näringslivsprofiler. Magnus Hall tillträder som ordinarie styrelseledamot i Åhlin & Ekeroth Byggnads AB under sommaren 2021.

Hemsö nyanställer inom projektutveckling

Hemsö stärker upp projektutveckling med nya medarbetare. Under våren har Tobias Lagerwallanslutit till teamet i Göteborg och kommer att arbeta som projektchef med projektgenomförande. Senast kommer Tobias från NCC där han precis avslutat ett stort projekt i centrala Göteborg, men har även ett förflutet ifrån Lokalförvaltningen i Göteborg. Alexandra Hansson har anställts under våren som junior projektutvecklare med placering i Malmö. Alexandra är klar som civilingenjör, lantmäteriprogrammet på LTH. I augusti utökas projektutvecklingsteamet i Stockholm med Åsa Lindersom projektutvecklare och Sara Lofthammar som junior projektutvecklare. Åsa kommer senast ifrån Region Gotland och en tjänst som samhällsbyggnadsstrateg. Sara är nyexaminerad civilingenjör, lantmäteriprogrammet på Lunds Tekniska Högskola (LTH) och har tidigare arbetat på Hemsö som studentmedarbetare.

INTERIMSCHEF

FASTIGHET OCH PRODUKTION För vår kunds räkning söker vi en interimschef med start augusti/september 2021 till och med sista april med möjlighet till förlängning. Vår kund är en ledande aktör inom Fastighetsbranschen med stort bestånd av både lägenheter och lokaler inom Storstockholmsområdet. Vi söker en erfaren chef att leda verksamhet som driver projekt inom ombyggnation och underhåll på effektivt och framgångsrikt sätt. Du bidrar också till att utveckla enheten genom digitalisering, samarbete samt bidra med förändring och förbättring.

För frågor kring tjänsten kontakta rekryteringskonsulter Stina Nord 073-654 52 57 Fredrika Schartau 070-510 71 30

JURISTEN 23

augusti 2021 • Nummer 11

Skillnaden på att ha rätt och få rätt

är en tvist hamnat framför en domstol – eller en skiljenämnd - är parterna i regel osams inte bara om vem som ska betala för ett arbete eller vem som ansvarar för att något blivit fel. Parterna är också osams om vad som faktiskt har hänt. Vem som sagt vad och vad som gjorts hur. Alla omständigheter som parterna inte är överens om behöver bevisas. En omständighet är ett förhållande som har inträffat eller hade kunnat inträffa i ”verkligheten”, som att ett möte ägt rum en viss dag, att någon sagt något eller att ett arbete blivit utfört. Så i praktiken allting. Att bevisa en omständighet går att göra på olika sätt, men det vanligaste är att parterna i tvisten underbygger sina påståenden genom att ta in vittnen som sett eller hört något eller visar upp skriftliga handlingar. I entreprenadtvister är det ofta avtal, dagböcker och fakturor som står i centrum och dessa gås noggrant igenom framför domstolen.

Ja Uppenbart

Styrkt Sannolikt Antagligt Oklart Antagligt Sannolikt Styrkt

DET ÄR PARTERNA, inte domstolen, som ansva-

rar för att presentera bevisning i ett normalt tvistemål. Vilken av parterna som har ansvaret för att bevisa en viss omständighet regleras av – stundtals komplicerade – regler om placering av bevisbördan. Att en part har bevisbördan innebär att den parten måste visa upp bevisning som med en viss styrka talar för eller emot den relevanta omständigheten. Lyckas parten inte med det ska domstolen utgå från att det förhåller sig på motsatt sätt

Helt säkert

Uppenbart Helt säkert

Nej än vad parten med bevisbördan påstår. Huvudregeln i tvistemål är att den part som påstår att en omständighet föreligger,

alltså att något är eller skett på ett visst sätt, också är den som ska bevisa det. Poängen med bevisbördan är att bestämma vem av parterna som ska bära risken för scenariot att domstolen kommer fram till att det är oklart hur det förhåller sig med en omständighet. Domstolen var inte på plats när det där viktiga (vad det nu var) hände eller sades och det är inte ovanligt att domstolen kommer fram till att det inte går att dra någon slutsats om vad som hänt. Reglerna om bevisbörda hänger samma med det (i media ofta bortglömda) faktumet att bevisat inte är samma sak som sant. Domstolarna jobbar inte med sanning och lögn, utan med olika grader av sannolikhet. Med vilken sannolikhetsgrad en omständighet ska bevisas varierar, men i ett tvistemål är huvudregeln att något är bevisat när sannolikheten för att något hänt eller inte hänt når upp till sannolikhetgraden styrkt.

tvist verkar vara i antågande. Spara den dokumentation som finns, notera vilka som var närvarande när saker bestämdes muntligen och se till att skriva ner så mycket som möjligt om händelseförloppet – helst i e-post eller protokoll som den andra parten får del av. Och vänta inte med att anlita ett ombud, när tvisten väl är ett faktum är det oftast för sent att göra något åt bevisningen. KAJSA ÅKESSON A DVOKAT AG ADVOKAT

S E DA N H A R B E V I S olika värden, alltså olika stor påverkan på domstolens sannolikhetsskala. Som exempel har ett vittnesmål från en anställd person till förmån för sitt bolag ett lägre bevisvärde än ett vittnesmål från en person som saknar kopplingar till parterna i målet såsom en oberoende expert eller en förbipasserande. Flera bevis, som oberoende av varandra pekar åt samma håll, väger också tyngre än ett ensamt bevis. Så för att faktiskt få rätt när du har rätt – se till att ta vara på och skapa bevisning när en

Hur utvecklas anläggningsmarknaden? I våra prognoser får du: Utvecklingen på regional och nationell nivå 2-3 år framåt. Marknadens storlek fördelat på olika verksamhetsområden. Andel och storlek på projekt jämfört service, reparation och underhållsåtgärder. Fördelning per byggherrekategori samt mycket mer!

Läs mer på www.prognoscentret.se

ANNONSBÖRSEN

Specialister Specialister på på TMA TMA Trafikvakter Trafikvakter och och lots lots

Trygga lösningar utan krångel på staliga och kommunala vägar

Helhetslösningar med Trafikvakt • lots • TMA

Kranbilsbudet i Stor-Stockholm Framtiden tillhör dig som vill utvecklas. Välkommen att utbilda dig hos oss.

www.vagjobb.se

010-228 15 55 • www.byggakademin.com

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

www.lillebil.se 08-447 57 00

24 EFTERSNACK

Nummer 11 • augusti 2021

Cyklarna är specialanpassade där verktyg och mindre produkter och material kan lastas.

FOTO: BRAVIDA

Service med cykel istället för bil I september kommer Bravida att börja genomföra leveranser med cykel eller till fots istället för med bil. Konceptet, som kallas GreenHub, är en del i arbetet med klimatneutrala transporter. Först ut i Sverige är Stockholm och Göteborg. –Nu kan vi hjälpa våra kunder ännu bättre att nå sina hållbarhetsmål, säger Bravidas vd och koncernchef Mattias Johansson.

I takt med att Bravidas bilflotta elektrifieras utökas även de alternativa transportmedlen i koncernen. Inom konceptet GreenHub ligger fokus helt på cyklar, elsparkcyklar och promenader. – Med GreenHub förändrar vi traditionella leveranssätt av service

”Med GreenHub förändrar vi traditionella leveranssätt av service i vår bransch” i vår bransch. Jag är stolt över att vi på Bravida tar ett stort steg och visar vart skåpet ska stå när det gäller klimatneutrala transporter, och kan vara den gröna servicepartnern mitt i Nordens största städer, säger Mattias Johansson. i Norge sedan förra året kommer den första september att lanseras i fler nordiska länder. I Sverige är Stockholm och Göteborg först ut att få en centralt belägen lokal, en så kallad hub, och lanseras samtidigt även i Århus,

KO N C E P T E T S O M T E STAT S

Köpenhamn och Helsingfors. – När vår personal slipper ta bilen, betala för resor och trängselskatter samt slösa tid på att leta parkeringsplats blir det mer effektiv och hållbart, både för oss och kunden, förklarar Mattias Johansson. Huben kommer att utrustas med specialanpassade cyklar där verktyg och mindre produkter och material kan lastas. – Större produkter och material levereras direkt till kundens adress, så fungerar det redan idag. Vi har dessutom krav på våra leverantörer att transporterna ska ske fossilfritt. Bravidas största fokus är att serva och energieffektivisera fastigheter för en hållbar framtid. – Så fort vi gjort något åt en kund, som att energirenovera, installera

en laddstolpe, byta ut en lampa eller justera en energianläggning så har vi lämnat ett positivt avtryck genom en mer hållbar lösning. Ett annat initiativ som Bravida tagit är att byta ut hela sin bilflotta till eldrivna fordon. Med 7000 servicebilar i koncernen och 4000 i Sverige är det ett omfattande projekt. Målet är att minst 30 procent av bilarna inte ska vara fossildrivna 2025. SUSANNE BENGTSSON

– Det blir mer effektiv och hållbart både för oss och kunden, säger Mattias Johansson som är vd och koncernchef på Bravida.

GreenHub Lanserades i Norge under hösten 2020. Utökas nu till att omfatta fem av Nordens storstäder, Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus och Helsingfors. Invigning i Sverige (och alla länder) sker 1 september, 2021 Målet är att bidra så att FN:s hållbarhetsmål kan uppnås till 2030.

Byggstaket

Tungavstängning

Bullerskärmar

Mobila Grindar

GP-Link

Kravallstaket

KONTAKTA OSS: tel. 0371-33 500 bygg@demex.se www.demex.se