Byggvärlden nr 2, 2022 by Svenska Media

Teckna Fullgörandeförsäkring hos Brim. Vi har komplett utbud av byggförsäkringar. 08-441 89 70 | info@brim.se | www.brim.se annonser250x42.indd 3

2021-02-23 21:19

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING NUMMER 2 • februari 2022

PRIS: 1 499 KR/ÅR

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: FRISTADS

FOTO: GETTY IMAGES

De sponsrar vintersporten

SID 16

Offensivt förslag ska stoppa byggfusket SID 4 FOTO: NINNI ANDERSSON/REGERINGSKANSLIET

Ministern som vill sätta fart på byggbranschen

SID 6

PÅ BYGGANDET

Summering av byggåret 2021 – topplistor län för län SID 8–9

KLAGAR GRANNARNA PÅ ER BYGGARBETSPLATS? Buller är den miljöpåverkan som berör flest människor i Sverige. Med en bullerutredning och uppföljande mätning kan ni minska störningar med de åtgärder som vi föreslår. Läs mer på >> FORCITCONSULTING.SE

SID 10–11

DEBATT

Senast år 2030 ska det finnas klimat neutral betong på marknaden

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

HÄR SATSAS MEST

Mer trä när Skellefteå bygger bro

Nummer 2 • februari 2022 FÖLJ BYGGVÄRLDEN PÅ TWITTER: TWITTER.COM/BYGGVARLDEN

…ÄVEN VIA FACEBOOK: FACEBOOK.COM/BYGGVARLDEN

DEBATT Det finns ett stort behov av att bygga nya bostäder och ny infrastruktur samtidigt som utsläppen måste minska. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha netto-nollutsläpp av växthusgaser 2045, skriver Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong

Reviderad betongstandard ökar takten i klimatomställningen

etong är ett naturligt material med många goda hållbarhetsegenskaper som tack vare dess breda användningsområde finns i nästan alla byggnadsverk. Betong har lagt grunden till vårt moderna samhälle och dess egenskaper har gjort det till världens mest använda material. För många konstruktioner är betong det enda alternativet ur kvalitetsoch beständighetssynpunkt. Sedan flera år tillbaka driver betongbranschen ett intensivt arbete med att utveckla betong som ger minsta möjliga klimatpåverkan. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har betongbranschen tillsammans med andra aktörer i värdekedjan tagit fram en färdplan för klimatneutral betong. Senast år 2030 ska

det finnas klimatneutral betong på marknaden och senast år 2045 ska all betong vara klimatneutral. det teknik, metoder och flera möjliga åtgärder för att nå upp till en halvering av betongens klimatpåverkan i produktionsskedet. Detta utan att påverka byggnadens funktion eller livslängd. Framför allt handlar det om att använda klimatförbättrad betong där delar av cementen byts ut mot alternativa bindemedel. Men också utveckling av resurseffektiva konstruktioner och optimering av materialmängder. Klimatförbättrad betong erbjuds nu av de flesta betongleverantörer och används i allt fler projekt, såväl husbyggnads- som anläggningsprojekt. Där dagens kli-

R E DA N I DAG F I N N S

matförbättrade betong har den konventionella betongens alla fördelar som hållfasthet, beständighet, den kan varken mögla eller brinna och är återvinningsbar. reviderad utgåva av SS 137003 publicerats, vilket är den svenska tillämpningsstandarden för betong. Den reviderade standarden är ett viktigt steg i betongbranschens klimatarbete och ger möjlighet till ökad takt i klimatomställningen. Revideringen ger nu bland annat ökade möjligheter att i ännu högre grad använda alternativa bindemedel för ytterligare minskning av klimatpåverkan. Vi vet också att krav och efterfrågan driver på utvecklingen. Vi vill därför uppmana såväl privata som

NYLIGEN HAR EN

offentliga beställare att ställa krav så att efterfrågan ökar på klimatförbättrad betong i stället för konventionell betong i samband med nya, och framtida byggnads- och infrastrukturprojekt. Involvera betongleverantören redan i ett tidigt skede i projektet för att kunna optimera betongen efter projektets förutsättningar. Och använd de nya möjligheterna som ges med den reviderade betongstandarden för att ta ytterligare steg i arbetet för minskad klimatpåverkan redan idag. Genom att samarbeta med alla aktörer i värdekedjan kan vi snabbare nå längre i klimatarbetet. Allt för att klara klimatmålen till senast 2045. MALIN LÖFSJÖGÅRD VD, SVENSK BETONG

KRÖNIKA

Låt inte chefen betala för bolagens greenwashing

issa frågor är det enkelt att ta ställning i. Ibland kanske så enkelt att det kan bli ett problem. För när alla skyndar mot samma mål, ett mål som vi alla tycker är viktigt och bra – vem vågar då sakta ned och ha synpunkter på själva vägen? Byggbranschens klimatpåverkan är ett exempel på det. Självklart måste den minska! Det är akut och helt livsnödvändigt. Och vem vågar då säga något som kan bromsa den förändringen? Ingen vill bli kallad för bakåtsträvare eller klimatförnekare. P R ATAS D E T fortfarande tyst om en fråga som snart kan få stora konsekvenser. I skuggan av cementkrisen har det nämligen fattats

DÄ R F Ö R

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström, Svenska Media Docu AB

0651-150 50

ett annat miljöbeslut, som jag har hört många chefer uttrycka oro inför: den 1 januari 2022 infördes krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det betyder att vi direkt efter julledigheten började lyda under nya regler, där en klimatdeklaration måste hanteras före byggstart. Det är ett rimligt antagande, snarare än en åsikt, att detta kommer att innebära att många byggprojekt blir försenade. Det kommer att kosta pengar. Och det kommer att landa i knät på branschens chefer. Och detta måste vi kunna prata om. Hur ska vi minimera den (kortsiktigt) negativa påverkan som denna (långsiktigt) positiva förändring lär ge? Att ställa frågan betyder inte att

Chefredaktör: n Susanne Bengtsson susanne.bengtsson@byggvarlden.se Redaktionchef: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

man tycker att klimatdeklarationer är fel. Det betyder bara att man har respekt för viktiga förändringar. Om det vore lätt att göra byggbranschen helt miljövänlig skulle vi fixa det direkt. Sanningen är att omställningen är komplex, svår och tidskrävande, och då behöver branschens chefer få rätt verktyg längs vägen. prat om hållbarhet kan man ju hoppas att Sveriges byggföretag har hunnit rusta sina chefer rejält, så att alla från den 1 januari vet hur man ska uppfylla och redovisa varje klimatkrav. Men nyligen visade en EU-granskning att nästan hälften av alla miljöpåståenden i reklam saknade grund, och då kan man känna lite oro. Blir det de opera-

E F T E R D E C E N N I E R AV

Nyhetchef: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se Redaktion: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se n Jenny Fors Jenny.fors@svenskamedia.se

tiva cheferna som får ta smällen när de gröna orden ska bli verklighet? S J Ä LV Ä R J AG glad över att Byggchefernas styrelse numera har en hållbarhetsexpert i Amanda Borneke. Hon brukar betona att hållbarhet inte ska behandlas som en separat fråga. I stället ska den vara en stående punkt på alla möten. Den ska inte läggas till som en extra belastning, utan finnas med vid varje beslut från första början. Med det tänket blir det enklare att jobba hållbart på riktigt – och uppfylla de miljömål som vi alla kämpar för.

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

JEANET CORVINIUS ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Tryck: V-TAB 2020, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media Docu AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen.

Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

TS-KONTROLLERAD www.ts.se

År e t s viktigaste byggmöte Missa inte årets viktiga ste byggmöte 26-29 april. V i kommer snacka om hur vi kan bygga smartare, mer hå llbart och med mer innovatio n. Registrera din biljett på nordbygg.se

Alla du vill träffa och all

t du behöver se.

4 NYHETER

Nummer 2 • februari 2022

Föreslår 22 åtgärder mot fusket

Byggmarknadskommissionen summerar sitt två-åriga arbete med att lägga fram 22 åtgärder för att minska kriminaliteten inom byggsektorn. Bland annat vill man förändra sekretessreglerna för att enklare komma åt fuskarna. Hyllie Terrass.

BILD: SKANSKA

Skanska flyttar in i nytt regionkontor Skanska har tecknat ett hyresavtal för det egna regionkontoret om att flytta in på drygt 4 300 kvadratmeter i kontorsprojektet Hyllie Terrass, Malmö. Hyllie Terrass ett av Sveriges mest hållbara kontorshus, byggt för att uppnå netto-noll klimatpåverkan under sin livstid, och är pre-certifierat enligt SGBCs NollCO2. Utöver NollCO2-certifieringen kommer Hyllie Terrass att hållbarhetscertifieras enligt LEED samt hälsocertifieras enligt WELL. Hyllie Terrass, som är ritat av Cobe Architechts, omfattar 12 våningsplan om cirka 14 000 kvadratmeter och är, beläget ett stenkast från Hyllie Station. Hyresavtalet är på 10 år och inflyttning kommer att ske under sommaren 2023. Q

Östra Sala backe.

BILD: JM

JM får bygga kvarter i Östra Sala backe

JM får option att bebygga kvarteren vid Fyrislundsgatan/Johannesbäcksgatan i Östra Sala backe i Uppsala. Detta enligt ett beslut från Kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott. Projektet består av cirka 170 lägenheter och cirka 700 kvm lokaler för centrumändamål, till exempel affärer, kaféer, restauranger eller annan service. Husen motsvarar Uppsala kommuns krav på hållbart byggande med antingen trästomme eller klimatförbättrad betong. Alla hus kommer att ha solceller. Bostäderna kommer att bli äganderätter och bostadsrätter, varav omkring 60 lägenheter blir seniorbostäder. Byggandet planeras påbörjas under andra kvartalet 2023.

Digitala detaljplaner tillgängliga Nu finns digitala detaljplaner tillgängliga för alla genom den Nationella geodataplattformen. Hittills har 162 kommuner tecknat avtal om att tillgängliggöra sina detaljplaner i plattformen. Av dem har 22 redan levererat in data som nu är sökbara och till nytta för aktörerna i samhällsbyggnadsprocessen. Från 1 jan 2022 finns det lagkrav på att alla nya detaljplaner är digitala och det finns en nationell specifikation för hur de digitalt ska utformas. Kommunerna blev samtidigt genom lagkrav skyldiga att tillgängliggöra de digitala detaljplanerna. Lantmäteriet har haft regeringens uppdrag att förverkliga en nationell lösning för detta, vilket bland annat sker i form av den Nationella geodataplattformen. Där går det exempelvis att söka fram lediga byggrätter i geografiskt valda områden eller göra en filtrering utefter enskilda egenskaps- eller användarbestämmelser.

Stefan Attefall, kommissionens ordförande, konstaterar att kriminaliteten är omfattande och växande. – Hederliga företag slås ut och vissa arbetare behandlas som slavar. Alla har ett ansvar att bryta den här utvecklingen. han både riksdag, regering, myndigheter, branschaktörer och privatpersoner. De 22 åtgärderna som presenteras i slutrapporten Från svart till vitt – Vänd den osunda utvecklingen i byggbranschen omfattar samtliga nämnda. – Det här är en bred ansats som är unik. Med våra förslag kan kriminaliteten och ohederligheten i byggbranschen kraftigt minskas. Bland annat föreslår kommissionen att det införs en särskild lag om uppgiftsskyldighet mellan myndigheter när de samverkar mot arbetslivskriminalitet samt att sekretesslagstiftningen ändras så att det blir möjligt för företag, fackliga organisationer och granskande media att kontrollera om ett företag betalar skatt, enligt gällande regler. Man vill även att konkurrenslagstiftningen ses över så att företag kan informera varandra i syfte att motverka osund konkurrens. Ann-Marie Begler, ledamot i Byggmarknadskommissionen: – Det är ett problem att inte myndigheter får utbyta information mellan varandra. Detta har utretts många gånger, men nu är trycket stort på den här frågan så jag är positiv till att något händer. Detta är inte minst viktigt förebyggande, så att kriminella företag inte vågar sig in på marknaden. Vad gäller utländsk arbetskraft vill kommissionen se att arbetsgivare som inte tillämpar gällande arbets- och anställningsvillkor ska kunna drabbas av en sanktionsavgift av Migrationsverket. Det straffrättsliga skyddet mot människor ska stärkas genom att införa nya bestämmelser mot arbetskraftsexploatering i brottsbalken. Man vill också att det ska bli straffbart att träffa avtal med arbetstagare om återbetalning av lön.

MED ALLA MENAR

ett intensifierat arbete bland arbetsmarknadens partner med att se till att kol-

KO M M I S S I O N E N V I L L S E

Stefan Attefall, ordförande i Byggmarknadskommissionen.

Det här är en bred ansats som är unik lektivavtal finns och följs för utstationerade företag. Man vill också se att hårdare skadeståndskrav införs i utstationeringslagen för företag som inte följer kollektivavtalet. Detta till en ”nivå att det inte blir lönsamt att bryta mot avtalet”. Arbetsmiljöverkets tillsyn av anmälningar till utstationeringsregistret ska skärpas och man vill även se en hårdare granskning av utländska arbetares A1-intyg för att försäkra att de inte är falska. Kommissionens önskan är att detta tas upp på EU-nivå. Vid rotavdrags-arbete ska det bli krav på elektroniska personalliggare på byggarbetsplatsen och att företag som begär en utbetalning från Skatteverket för rotavdrag även ska lämna in uppgifter om vilka arbetstagare som har utfört arbetet, vilket inte är något krav i dag. Man föreslår också att tak och subventionsgrad blir lika höga för både rot- och rut-avdrag för ett enklare och mer transparant system. – Med elektronisk personalliggare går det att enklare se vem som utför jobbet. Som privatpersoner kan man också fråga om de har personalliggare och även kollektivavtal. För att få göra dessa avdrag krävs också en liten insats som privatperson. Jag tror att kravet på personalliggare kan ta lite tid att få igenom, men de andra båda förslagen ska nog gå att

få igenom ganska snabbt, enligt Stefan Attefall. För att hålla borta oseriösa anbudsgivare vid upphandlingar föreslår kommissionen att en statlig myndighet ges uppdraget att utfärda intyg om att företrädare för anbudsgivare inte har någon kriminell historia. en utvidgning av Fair Play Bygg till att även gälla utanför Stockholmsområdet och att erfarenheterna kring initiativet Rättvist byggande också sprids i landet. ID06-korten ska utvecklas för att minska risken för missbruk av korten. Även kollektivavtalet, som i dag enligt kommissionen en del tycker är svårtillgängligt

KO M M I S S I O N E N V I L L S E

FOTO: BYGGMARKNADSKOMMISSIONEN

och omfattande, ska ses över av parterna i syfte att göra villkoren mer transparenta och enklare att tillämpa. Man uppmanar också regering och riksdag att ge parterna ekonomiska förutsättningar för säkerställer den svenska modellen. Kommissionsledamot och arbetsrättsjuristen Susanna Ribrant: – Vi måste göra nätet mer finmaskigt så att de fula fiskarna inte kommer undan. Det är ett stort problem att inte kollektivavtalet följs, både individuellt och för samhället. Det visar vi på flera sätt i rapporten. Men jag tror att pråmen kan vändas. Det behövs till exempel fler inspektioner. Att myndigheter kan dela informationen mellan varandra är också en viktig pusselbit. HENRIK EKBERG

Därför har kriminaliteten ökat Q

otalt sett har svartarbetet inom byggsektorn, enligt rapporten, mer än T fördubblats under det senaste decenniet. En undersökning som kommissionen gjort visar att omkring 80 procent av alla företag från fem länder i östra Europa har en problematisk lönesättning, undandragande av skatt eller utebliven registrering i utstationeringsregistret. I kommissionens slutrapport har tre företeelser som bidragit till den ökade kriminaliteten identifierats: EU-inträdet 1995 som underlättade den fria rörligheten och den fick också en ny innebörd 2004 när tio nya länder, främst från Östeuropa, blev medlemmar. Den ihållande högkonjunkturen med stor efterfrågan på arbetskraft som följd. De stora svenska byggföretagen har minskat antalet egna arbetare och förlitar sig i högre grad på att använda underentreprenörer.

Välkomnar kommissionens slutrapport Byggföretagen välkomnar många av förslagen i Byggmarknadskommissionens slutrapport. Dock är man skeptisk till skärpta regler för arbetskraftsinvandring. – Sverige är litet land som är beroende av utländsk arbetskraft, säger vd:n Catharina Elmsäter-Svärd. Byggföretagen ställer sig bland annat bakom att sekretessen mellan myndigheter ska minska, sekretessen på företagens skattekonto ska brytas, att tillsynen av utstationeringsregistret intensifieras och att handläggningstiderna för mål i förvaltningsdomstolarna ska kortas. Däremot är Byggföretagen skeptiska till förslaget på ytterligare skärpta regler för arbetskraftsinvandring.

– Sverige är litet land som är beroende av utländsk arbetskraft. Byggbranschen har redan idag högre krav för arbetstillstånd. Ska vi komma till rätta med problemen i samhället så behövs det främst kontroller och åtgärder kring företag och individer som inte söCatharina ker arbetstillstånd, Elmsätersäger Catharina Svärd Elmsäter-Svärd. I Byggmarknadskommissionens uppdrag ingick att kartlägga och analysera hur omfattande kriminaliteten i branschen är, skriver Byggföretagen i ett pressmeddelande, som fortsätter: ”Även om Byggmarknadskommissionen pekar ut tydliga problem med arbetslivskriminalitet har man tyvärr inte kun-

nat visa exakt hur utbrett problemet är. – D E T G Å R att vända utvecklingen. Från Byggföretagens sida nöjer vi oss aldrig med mindre än att alla företag med olagliga eller ohederliga upplägg rensas bort. Nu krävs att alla goda krafter hjälps åt, säger, säger Catharina Elmsäter-Svärd. Även Riksbyggen välkomnar rapporten och arbetet för att göra byggbranschen sundare. – Det här är oerhört viktiga frågor för oss på Riksbyggen, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen, som liksom Byggföretagen lyfter sekretessen mellan myndigJohanna heterna, tillsynen Frelin av utstationerings-

registret, kortare handläggningstider för mål i förvaltningsdomstolarna, men också utvecklingen av ID06-systemet. – I Riksbyggens bostadsproduktion arbetar vi dagligen med att både öka säkerheten på byggena och skapa mer ordning och reda. Mårten Till exempel tillåter Lilja vi bara underleverantörer i två led för att underlätta kontrollen av vilka företag som är verksamma på våra byggen och därigenom minska risken att oseriösa företag kommer in på våra arbetsplatser, säger Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad.

HENRIK EKBERG

NYHETER 5

februari 2022 • Nummer 2

Kräver miljoner av Trafikverket Vasakronan anser att bygget av Götatunneln orsakade sättningsskador på en av deras byggnader i centrala Göteborg. Mark- och miljööverdomstolen gick på Trafikverkets linje. Nu överklagas ärendet till Högsta domstolen.

I december beslutade Mark- och miljööverdomstolen att de sättningsskador som Vasakronans gamla byggnad Hertziahuset vid Packhusplatsen i Göteborg, inte har med bygget eller driften av Götatunneln att göra. Den 1,6 kilometer långa tunneln, som går under centrala Göteborg, stod klar 2003. Knappt hundra meter från tunnelsträckningen, i stadsdelen Nordstaden, ståtar sedan 1901 Hertziahuset. Vasakronan hävdar att grund vattensänkningen i samband med Götatunnelns anläggande bland annat har resulterat i skador i form av accelererande förruttnelse i träpålar som i sin tur har lett till ökade sättningar. För att hantera detta ska fastighetsbolaget ha tvingats grundförstärka byggnaden. Kostnaden för detta samt återställningsarbeten, bortfall av hyre-

Vasakronans Hertziahuset stod klart 1901 och är beläget vid Packhusplatsen i centrala Göteborg. FOTO: HENRIK EKBERG sintäkter och så vidare uppgår till drygt 19,3 miljoner kronor, vilket är summan man yrkar att staten genom Trafikverket i första hand ska betala fastighetsbolaget. Dessutom yrkar man ersättning för rättegångskostnader i både Mark- och

miljööverdomstolen och i Högsta domstolen. sida menar att ”den utförda tillståndsgivna vattenbortledningen för Götatunneln inte har påverkat grundvattennivåerna

T R A F I KV E R K E T Å S I N

så att detta kan ha förorsakat några skador å Hertziahuset”. Båda parterna hänvisar till studier och tekniska utredningar. För att HD ska ta upp målet krävs först ett beviljat prövningsHENRIK EKBERG tillstånd.

Polskt byggföretag stäms på 25 miljoner Byggnads stämmer ett polskt byggföretag i Arbetsdomstolen på över 25 miljoner kronor. Enligt Byggnads ska företaget under flera år ha brutit mot kollektivavtalet. Det polska byggföretaget har enligt Byggnads varit verksamt i Sverige under lång tid, främst i Skåne och Västsverige och både som huvudentreprenör och underentreprenör. Enligt fackförbundet kan man visa hur byggföretaget bland annat har beordrat sina anställda att arbeta långa arbetsdagar till löner och villkor som ligger långt under det som kollektivavtalet säger.

Företaget ska även systematiskt ha förhindrat Byggnads från att granska villkoren för de anställda genom att försvåra eller vägra lämna ut kontrolluppgifter. – D E T H Ä R Ä R ett företag som tjänat miljoner på att systematiskt utnyttja sina anställda, dumpa priserna och konkurrera ut seriösa bolag. I detta fall handlar det dessutom om ett företag som är medlemmar i Byggföretagen. Branschen måste ta större ansvar om vi ska kunna städa upp i byggbranschen, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads. I ett officiellt uttalande om

stämningen beklagar företaget att Byggnads har stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Företaget och Byggnads ska enligt uttalandet ha en pågående och positiv dialog i ärendet och företagets uppfattning är att parterna kommer att kunna lösa detta utan att belasta Arbetsdomstolen. executive director på det polska företaget så kom informationen om att de blivit stämda som en överraskning. – Vid det här tillfället kan jag inte säga något mer om det. Vi är nu i kontakt med vår juridiska representant samt Byggföretagen som vi är

E N L I GT DA N I E L S L A Z Y K ,

medlemmar i, säger han till Byggvärlden. Enligt Byggnads har företaget kontinuerligt och utan förhandling beordrat sina anställda att arbeta såväl längre arbetsdagar som fler timmar per vecka än vad kollektivavtalet säger. De anställda ska även ha arbetat tidiga morgnar och sena kvällar utan förhandling eller ersättning. Bolaget ska systematiskt ha betalt lägre löner än vad de anställda har rätt till enligt kollektivavtalet. Man ska även ha nekat de anställda den helglön, semesterersättning, reseersättning och traktamente de har rätt till. HENRIK EKBERG

Stora utmaningar väntar cementprovningen Det finns en risk att tillgången på testoch provningsverksamheter för cement och betong kommer att bli en flaskhals för byggbranschen, konstaterar Vinnova, som nu har färdigställt sin slutrapport i ärendet. I november förra året fick Vinnova uppdraget av regeringenatt kartlägga landets befintlig testoch provningsverksamhet för cement och betong. Bakgrunden är situationen vid Cementas verksamhet i Slite, som vid en nedstängning skulle tvinga byggaktörer att se sig om efter annan ej tidigare testad cement, bland annat utomlands. En annan orsak till uppdraget är det ökande användandet av olika typer av miljöbetong med alternativa bindemedel. Bland annat konstaterar Vinnova, som står bakom rapporten tillsammans med Rise, att testverksam-

heten redan i dag är ansträngd och att behovet av testoch provningsverksamhet kan ”komma att stå flera gånger högre än den befintliga tillgången idag”, beroende på vad som händer i Slite samt hur många recept på miljöbetong som årligen lanseras. Denna hållbara utveckling riskerar också att förhalas. En flaskhals kan bli testningen av frostprov, som kan ta upp till 112 dagar att genomföra. Tidsåtgången för att bygga ut testverksamheten, med nya byggnader, ny utrustning, kompetens och så vidare, beräknas ta upp till ett år. V I N N OVA F Ö R E S L Å R B L A N D annat en samordning av existerande resurser på nationell nivå och utökning av kapaciteten hos testoch provningsverksamheterna samt en ”marknadsplats” för informationsutbyte och bokning av lediga provnings-

platser på ackrediterade laboratorier. Malin Löfsjögård är vd på Svensk Betong. – Utvecklingen av klimatförbättrad betong och ökad användning av alterMalin nativa bindemedel Löfsjögård gör att provningsoch testkapaciteten redan i dag är ansträngd, vilket Vinnova också bekräftar i sina slutsatser till regeringen. Framför allt är det kritiskt för provning- och testning för anläggningskonstruktioner, säger hon och fortsätter: – För en betongtillverkare behöver testning och provning utföras varje gång det sker ett byte av cement eller alternativt bindemedel för att kvalitetssäkra betongen. Med det överhängande hotet om

att Cementa inte får fortsatt tillstånd att bryta kalksten i Slite, utan att vi istället står inför en kraftig ökning av import så skapar detta en stor flaskhals som riskerar byggstopp eller kraftiga förseningar av viktiga projekt för samhällsutveckling och klimatomställningen, säger hon. Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, tycker att den här rapporten visar tydligt på Sveriges sårbarhet. hot om att Cementas täkt i Slite inte får fortsatt tillstånd måste testoch provkapaciteten för betong och cement utökas så snart som möjligt. Annars riskerar ett eventuellt byggstopp att bli långt, säger hon.

– M E D E T T ÖV E R H Ä N G A N D E

HENRIK EKBERG

Uppåt för Skanskas byggsegment Skanskas rörelseresultat för 2021 minskade, men byggverksamheten går starkt. Koncernens rörelseresultat för helåret uppgick till 9,8 miljarder kronor (11,9) och intäkterna landande på 147,6 miljarder kronor, jämfört med 158,6 miljarder året innan. Segmentet Byggverksamheten avslutade årets sista tre månaderna med ett rörelseresultat på 1,6 miljarder kronor, jämfört med 1,1 miljarder för samma period 2020. Sett till hela året 2021 uppgick rörelseresultat till 5 miljarder kronor (3,5) och orderingången i segmentet uppgick till 153,6 (149,8) miljarder kronor. ”Inom Byggverksamheten påverkades intäkterna negativt av eftersläpande effekter från pandemin. Marknadsaktiviteten har dock tilltagit gradvis under året och orderingången har ökat” skriver Anders Danielsson i vd-ordet.

Starkt helårsresultat för NCC NCC ökade rörelseresultatet med hela 34 procent 2021 och visar upp en stark orderingång för årets sista tre månader. Enligt vd Tomas Carlsson ser man nu resultatet av de tre senaste årens arbete i form av god lönsamhet, stark finansiell ställning och en bra orderstock. Med det syftar han bland annat på fjärde kvartalets rörelseresultat som ökade från 379 miljoner kronor (2020) till förra årets 605 miljoner kronor och orderingången som för kvartalet ökade från cirka 14 miljarder kronor till dryga 16 miljarder år 2021. Detta innebar att helårets rörelseresultat landade på cirka 1,8 miljarder kronor att jämföra med drygt 1,3 miljarder för 2020. Nettomsättningen för helåret minskade till drygt 53,4 miljoner kronor (53,9) och orderingången ökade till cirka 55,8 miljarder kronor från cirka 51,2 miljarder.

Klarade byggstarts målet för 2021 Intäkterna minskade för helåret till cirka 14,6 miljarder kronor, (cirka 15,4). Resultatet före skatt ökade till cirka 2,2 miljarder kronor (2,0). Totalt under 2021 såldes 4 248 bostäder (4 026) och produktionsstarterna ökade till 3199 (3972) under 2021. Under fjärde kvartalet minskade intäkterna till cirka 4,1 miljarder kronor (4,5). Rörelseresultatet minskade till 755 miljoner kronor (789) och resultatet före skatt sjönk från 770 miljoner kronor till förra årets 741 miljoner kronor. Totalt såldes 969 bostäder under de tre sista månaderna, jämfört med fjolårets 1 623, dock ökade produktionsstarterna 2021 till 1 428 (976). Vd Johan Skoglund: ”Bolaget hade en fortsatt hög efterfrågan under kvartalet till goda prisnivåer på samtliga våra marknader.” Det är också en bidragande orsak till de många produktionsstarter under de tre höst- och vintermånaderna. Vilket också var en förklaring till att man uppnådde målet om att byggstarta 3 800 bostäder under 2021.

6 INTERVJU

Nummer 2 • februari 2022

Bostads- och bitr. arbetsmarknadsminister Johan Danielsson vid ett seminarium på temat ett arbetsliv utan brott och fusk hos AFA Försäkring.

”Vi behöver ha fortsatt hög byggtakt” Det var nog många som blev överraskade när doldisen Johan Danielsson utsågs till ny bostadsminister. Nu när han blivit lite varm i kläderna har Byggvärlden passat på att känna honom på pulsen. Vilka frågor ser han som mest angelägna för bostadsbyggandet i vårt land?

åtgärder för den gruppen. Vi har också precis fått en utredning som är kopplad till bostadsbidragen och hur de kan bli mer ändamålsenliga. Men det behövs mer riktade åtgärder för att underlätta för dem som har svårast att komma in på bostadsmarknaden. Har ni några planer på att justera amorteringskravet? – Generellt sett så tycker regeringen att amorteringskravet har fyllt sin funktion. Det har haft en viss dämpande effekt på skuldsättningen och skapat en bättre stabilitet i systemet om vi möter en kris framtiden. Men det har gjort det svårt för förstagångsköpare som inte har höga inkomster eller rika föräldrar att komma in på den köpta bostadsmarknaden. Det som ligger närmast är utredningen som bland annat ska titta på startlån. Det kan även komma andra förslag och vi inväntar utredningen. För den här gruppen kan det behövas mer riktade åtgärder. Q

En av den förra regeringens paradfrågor var införandet av investeringsstödet. I och med riksdagens antagande av oppositionens budgetförslag försvann möjligheten att söka nya stöd från och med årsskiftet. Enligt bostadsministern Johan Danielsson är det olyckligt för det fortsatta bostadsbyggandet. – Investeringsstödet har bevisligen varit eftertraktat och det fortsatt höga söktrycket visar att både byggherrar och fastighetsägare ser att det finns en fortsatt möjlighet att bygga och långsiktigt hyra ut de här hyresrätterna till lägre hyror. Det finns två risker. Dels att en del bostäder inte blir byggda alls runt om i landet, dels att det leder till högre hyror i de hyresrätter som byggs. Det är djupt olyckligt ur regeringens perspektiv, säger han. Vad anser du att man bör göra för att bygga bort segregationen? – Vi behöver ha en fortsatt hög byggtakt så att vi bygger bort bostadsbristen. Så länge den kvarstår kommer du alltid ha trångboddhet och svårigheter att komma in på bostadsmarknaden längst ner i systemet. Men det handlar också om att vi ska bygga blandat med olika typer av upplåtelseformer och att vi bygger bostäder som folk har råd att bo i. Q

Hur kan ni underlätta för låginkomsttagare och unga att skaffa en egen bostad? – Vi behöver framför allt hålla nere byggkostnaderna. Vi kommer i mars att ha en färdig utredning som ska titta på en socialt hållbar bostadsförsörjning och specifika Q

Hur ser du på den utbredda arbetsmiljökriminaliteten inom byggsektorn, går det att vända skutan? – Jag är övertygad om att det går att få rätsida på problemet men situationen idag är djupt allvarlig med människor som utnyttjas till omänskliga villkor på den svenska arbetsmarknaden. Vi har fackliga skyddsombud som vittnar om byggarbetare som jobbar 19 timmar om dagen 22 dagar i sträck. – Det är en fruktansvärd situation som drabbar den enskilda, svenska arbetstagare som blir utkonkurrerade och som drabbar seriösa företag. På ett övergripande plan behöver vi göra det svårare att fuska, lättare att åka dit och det ska kosta mer när man väl åker dit. Vi har börjat att städa upp de här revorna som finns i systemet. Vi avser bland annat att växla upp sanktionsavgifterna så att det faktiskt kostar om man fuskar. Q

Många byggare klagar på långa planprocesser och mycket byråkrati, finns det några planer på nya åtgärder för att minska krånglet? – Det är en ganska omfattande process att ta fram en detaljplan. Det är viktigt att det blir rätt så man måste respektera att det tar en viss tid. Men samtidigt får det inte ta onödigt lång tid för det får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vi har bland annat under mandatperioden lagt fram en proposition om privatinitiativrätt som trädde i kraft i augusti förra året. Där enskilda byggherrar kan bidra i kommunens arbete och det hoppas ska leda till att man kommer snabbare fram. – Sedan har vi jobbat mycket med riksintressefrågan. Ska vi ha mer bebyggelse behöver vi också mer byggbar mark. Och där har både Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket fått i uppdrag att aktualitetspröva de riksintressen med brister i aktualitet som står i konflikt med bostadsbyggandet. Det hoppas vi ska få utväxling på under året. Vi har också lagrådsremissen om certifierade byggprojekteringsföretag. Om man bygger seriellt ska man inte drabbas av olika krav i olika kommuner. Q

Vilken nytta har du av din fackliga bakgrund i ditt nya uppdrag som bostadsminister. – Jag har under många år jobbat med den delen av mitt nya uppdrag som rör arbetslivskriminalitet och att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Som facklig är jag också van att ha kontakt med intressenter med olika uppfattningar det gäller att hitta konstruktiva lösningar som är bra för alla.

Allas rätt till en god boendemiljö är den viktigaste frågan för mig.

lång tid du får lägga på pendling. Om alla ska ha möjlighet att bo i en god bostad behövs det politik. Allas rätt till en god boendemiljö är den viktigaste frågan för mig. Hur reagerade du när du fick frågan om du ville bli bostadsminister? – Det blir alltid överraskande eftersom man inte kan söka ett sådant här arbete. Man är mitt i klivet och så får man den här frågan. Men framför allt var det väldigt hedrande och jag Q

FOTO: VIKTOR PETTERSSON

var direkt väldigt peppad att få vara en del i Magdalena Anderssons regering. Hon har satt upp väldigt tydliga mål att bryta segregationen och bygga det gröna folkhemmet. Det är det jag ska bidra på min områden. Q Kommer det bli någon ”Danielssonstuga” namngiven efter dig? – Det har inte varit första prioritet men man ska aldrig säga aldrig. Vi ska förhoppningsvis sitta i tio år och inte tio månader så vi kanske hinner återkomma till det, säger bostadsminister Johan Danielsson och bjuder på ett gott skratt.

SAMUEL KARLSSON

Vilka frågor inom bostadspolitiken tycker du personligen är intressanta att driva? – Bostaden är en så central del i välfärdspolitiken. Den avgör vilka möjligheter du har, vilka arbeten du kan få, var du kan studera och hur Q

Johan Danielsson var en av doldisarna som Magdalena Andersson presenterade i sin nya regering. FOTO: NINNI ANDERSSON/REGERINGSKANSLIET

Kort om Johan Danielsson Q Q Q Q Q

Befattning: Bostadsminister och bitr. arbetsmarknadsminister. Ålder: 39 år Bor: Älvsjö Familj: Sambo och tre barn Tidigare uppdrag: Europaparlamentariker 2019–2021. EU-samordnare, LO 2010–2019. Ersättare, styrelsen för den Europeiska fackliga samorganisationen, EFS 2010–2019. Styrelseledamot, Europaportalen 2011–2015. Politiskt sakkunnig, Socialdemokraterna i Europaparlamentet.

Till dig som är proffs:

500 KR TILLBAKA FÖR VARJE 3 500 KR DU HANDLAR FÖR Gäller alla Bosch Professionella blå verktyg och Mätverktyg. Inköpta mellan 1/2 2022 – 30/4 2022. Se fullständig information på www.boschpro.se

13941_BOSCH_Cash Back ann_254x364 mm_Johan_UP.indd 1

10.01.2022 13.59

8 NYHETER

Uppåt för byggbran Nummer 2 • februari 2022

Länen där det satsades mest på bostäder 2021 LÄN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Uppsala län Kronobergs län Stockholms län Västmanlands län Skåne län Västerbottens län Västra Götalands län Södermanlands län Värmlands län Östergötlands län Jönköpings län

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Hallands län Blekinge län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Jämtlands län Norrbottens län Kalmar län Örebro län Västernorrlands län

BYGGSTARTER MKR BEFOLKNING PER PERS I KR 8289 3573 35180 3982 19570 3772 20916 3396 2889 4764 3559

394 154 203 243 2 411 859 278 721 1 400 973 274 533 1 743 304 301 382 283 169 469 445 366 840

21 030 17 580 14 586 14 287 13 969 13 740 11 998 11 268 10 202 10 148 9 702

2571 1146 1961 388 1674 759 1328 1229 1422 859

339 903 158 999 287 873 60 972 288 164 131 914 249 752 246 989 306 688 244 223

7 564 7 208 6 812 6 364 5 809 5 754 5 317 4 976 4 637 3 517

Beräknade byggkostnader för samtliga byggstartade bostadsprojekt oavsett storlek, och typ. Observera att projekt där byggherren är en privat person, mestadels styckebyggda småhus, inte täcks av statistiken.

Länen där det satsades mest på anläggning 2021 LÄN

NCC påbörjat under 2021 bygget av en ny tågdepå i Nässjö för service och underhåll av tågen i och runt länet. BILD: NCC Ordervärdet uppgår till cirka 550 miljoner kronor.

Trenden för det totala byggandet har pekat uppåt under 2021. Det gäller för de flesta olika typer av projekt men allra starkast har året varit för bostadsbyggandet. – Byggstarterna för bostäder ökar rejält från 2020 till 2021 och det gäller för nästan hela landet, säger Tor Borg, analys chef på Citymark Analys. Det sammanlagda värdet för de byggstartade projekten, mellan 1–500 miljoner kronor, ökade med 20 procent 2021 jämfört med 2020. Tor Borg Räknar man in även projekt över 500 miljoner handlar det om en ökning med 16 procent. Nybyggandet ökade med 27 procent och ROT med sex procent. – Om man jämför mot föregående år så ökar det i hela landet men kanske lite mer i storstadsregionerna än vi sett tidigare. på bostadsbyggandet, räknat i kronor som satsats per person, i de olika länen så ligger Uppsala län i topp. Regionen har klättrat från nionde plats året innan. Ett annat län som sticker ut som en raket i statistiken är Kronobergs län som tagit sig upp från fjortonde plats till en silverplacering i sammanställningen för 2021. Örebro län är den region som tappat mest och rasar från första till tjugonde plats i rankingen. – När det gäller Kronobergs län så är det främst Växjö som dominerar i statistiken. Flera bostadsprojekt byggstartades där förra året. I Örebro var det sällsynt många byggstarter under 2020 vilket har medfört en naturlig nedgång under 2021, säger Tor Borg. T I T TA R M A N B A R A

I TO P P L I STA N F Ö R byggstarter av lokaler ligger Jönköpings län i topp. Även här bygger rankingen på hur mycket det satsats per person i regionen. Några exempel på stora projekt

Hushållen har god ekonomi och det är låga räntor vilket bidrar till stor efterfrågan som startats i regionen under 2021 är Husqvarnas logistikanläggning som omfattar 45 000 kvadratmeter i Vaggeryd, en tågdepå i Nässjö samt Nobias nya fabrik i Jönköping. T I T TA R V I I stället på var det satsats mest i investerade kronor så hamnar Stockholm i topp med 23,3 miljarder kronor. – Det som framför allt har ökat är byggandet inom industrin och även till viss del lagerlokaler medan det är en liten nedgång när det gäller skolor, sjukhus och kontor. Hotell och restauranger ligger på väldigt låga nivåer men det är egentligen ingen större förändring mot året innan.

anläggningar har det gjorts i Västerbotten län under 2021, med 13 314 kronor per invånare. Regionen låg på tredje plats i förra årets rankning men klättrar nu ytterligare några snäpp i listan. Norrbottens län behåller sin andraplats från 2020. I de båda Norrlandslänen är det investeringar i vägar och järnvägar som dominerar. Anmärkningsvärt är att skillnaderna är så stora mellan de olika länen. Näst sist i rankingen ligger Kalmar län som rasar från tolvte till nittonde plats. Där är motsvarande siffra för byggstarterna i regionen under 2021 var 2 146 kronor. Bottenplaceringen innehavs av Gotlands

STÖ RT S

SAT S N I N G A R

PÅ

Första spadtaget för bygget av den nya logistikanläggningen i Stigamo i Vaggeryd. FOTO: SIMONE KAMM/VAGGERYDS KOMMUN län med 1 066 kronor per invånare. – Det kanske inte är helt överraskande att Norrlandslänen dominerar men här kan det vara några enstaka större projekt som driver upp statistiken. Ett enda stort projekt kan göra jättestor skillnad, säger Tor Borg. Han tror inte att den avtagande pandemin under 2021 har haft någon större påverkan antalet byggstarter under förra året. – Vi såg en ökning även under 2020. Det är en allmän uppgång och det vi har ekonomiskt underliggande faktorer som pekar uppåt. Hushållen har god ekonomi och det är låga räntor vilket bidrar till stor efterfrågan. Det har även funnits en politisk vilja att bygga fler bostäder med exempelvis investeringsstödet. I sammanställningen över de 20 största kommunerna toppar Lund rankingen över det totala byggandet räknat i antal kronor per invånare under 2021. SAMUEL KARLSSON

Fakta om statistiken Q Q

Underlaget till tabellerna bygger på statistik från Byggfaktas databas. Byggkostnad som de mäter är entreprenadkostnaden plus vissa byggherrekostnader (så som projektering). Den kan också definieras som produktionskostnaden exklusive byggherrens kostnader för markförvärv och moms. Byggkostnaden är alltså kostnader för projektering, upphandling, entreprenader, eventuella underentreprenader samt materialkostnad. Som byggstartat projekt räknas projekt där byggstartsmånaden har infallit och där det finns minst en namngiven upphandlad entreprenör.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Västerbottens län Norrbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Västra Götalands län Dalarnas län Västmanlands län Blekinge län Stockholms län Hallands län Östergötlands län

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Gävleborgs län Jönköpings län Värmlands län Södermanlands län Kronobergs län Örebro län Skåne län Uppsala län Kalmar län Gotlands län

BYGGSTARTER MKR BEFOLKNING PER PERS I KR 3 655 3 042 1 447 2 549 10 959 1 644 1 488 845 12 634 1 716 2 353

274 533 249 752 131 914 244 223 1 743 304 288 164 278 721 158 999 2 411 859 339 903 469 445

13 314 12 180 10 969 10 437 6 286 5 705 5 339 5 314 5 238 5 048 5 012

1 382 1 752 1 283 1 314 694 1 044 3 978 851 530 65

287 873 366 840 283 169 301 382 203 243 306 688 1 400 973 394 154 246 989 60 972

4 801 4 776 4 531 4 360 3 415 3 404 2 839 2 159 2 146 1 066

Beräknade byggkostnader för samtliga byggstartade anläggnings-, infra struktur och kraftprojekt oavsett storlek, och typ.

Länen där det satsades mest på lokaler 2021 LÄN

BYGGSTARTER MKR BEFOLKNING PER PERS I KR

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Jönköpings län Uppsala län Värmlands län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Stockholms län Dalarnas län Västmanlands län Norrbottens län Örebro län

5281 5103 3513 15358 17285 4596 23 266 2527 2416 1982 2433

366 840 394 154 283 169 1 400 973 1 743 304 469 445 2 411 859 288 164 278 721 249 752 306 688

14 396 12 947 12 406 10 962 9 915 9 790 9 647 8 769 8 668 7 936 7 933

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Gävleborgs län Södermanlands län Kronobergs län Jämtlands län Blekinge län Hallands län Västerbottens län Kalmar län Västernorrlands län Gotlands län

2200 2200 1458 936 1096 2220 1458 1157 992 143

287 873 301 382 203 243 131 914 158 999 339 903 274 533 246 989 244 223 60 972

7 642 7 300 7 174 7 096 6 893 6 531 5 311 4 684 4 062 2 345

Beräknade byggkostnader för samtliga byggstartade handels- kontors- och industriprojekt samt samhällsfastigheter oavsett storlek, och typ.

NYHETER 9

nschen under 2021 februari 2022 • Nummer 2

Lund i topp bland kommunerna

i Lund ska det centrumnära industriområdet Västerbro omvandlas under de kommande 20 åren. Upp till 3 900 bostäder planeras tillsammans med nya och befintliga verksamheter, parker, förskolor och grundskola. BILD: FOJAB

Trots en liten nedång toppar Lunds kommun Byggfaktas sammanställning över total byggkostnad per invånare under 2021. På andra plats hittar vi Nacka följt av Västerås. – Det är ett kvitto på att Lund är en expansiv och attraktiv kommun med en hög efterfrågan på såväl bostäder som verksamhetslokaler, säger Fredrik Ljunghill (M) kommunalråd med samordningsansvar för byggfrågor.

Vi ser ett fortsatt behov av att möta den enorma efterfrågan på bostäder

Under 2021 stod landets 20 största kommuner för sammanlagt 47 procent av den totala kostnaden för årets byggstarter. Totalt byggstartade projekt för 599 miljarder kronor. Trots en liten nedgång i byggstarterna jämfört med året innan så toppar Lund rankinglistan med byggstarter motsvarande 41 582 kronor per invånare. Största delen av byggstarterna rör bostäder. – Vi ser ett fortsatt behov av att möta den enorma efterfrågan på bostäder, som är typiskt för hela syd-

I DAG S L ÄG E T U P P L E V E R han inget som tyder på att trenden skulle vika nedåt. Efterfrågan på nya bostäder tror han kommer att vara fortsatt hög oavsett vad som händer i den övriga samhällsekonomin med exempelvis räntor och ökade byggkostnader. Erfarenheterna från finanskrisen 2008–2009 visade att bostadspriserna i Lund knappt påverkas av ekonomin i övrigt då efterfrågan är så hög. – Behovet av det vi kallar ”blandad bebyggelse” är fortsatt stort. Det är närmare bestämt ett förhållningssätt för att bygga socialt hållbara bostadsområden, med en blandning av upplåtelse och boendeformer. Därutöver märker vi en stigande efterfrågan på kategoriboenden, till exempel seniorbostäder och studentbostäder, fortsätter han.

västra Skåne. Det handlar om alla upplåtelse- och boendeformer. Det vi vill göra ännu mer är att kunna förtäta med nya byggnader på redan hårdgjorda ytor, i syfte att hushålla med mark som trots allt är en ändlig resurs, säger Fredrik Ljunghill.

Fredrik Ljunghill en trend där behovet av större hyreslägenheter ökar något. – Ofta när man pratar om hyresmarknaden fokuserar man på unga vuxnas behov av att få en fot in på bostadsmarknaden, vilket underförstått skulle innebära behov av små hyresrätter. Men vi ser också att det finns en efterfrågan på hyresrätter med 4, 5 eller t o m 6 rum, säger han.

I relativ närtid ligger uttbyggnadsområdet Västerbro där Lunds kommun i nära samverkan med berörda fastighetsägare strävar efter att omvandla större verksamhetsområden till bostadsområden. En brist som Fredrik Ljunghill lyfter fram är verksamhetsmark för etablering av nya företag, men även expansion av befintliga näringar. Det hänger ihop med att Lunds kommun äger relativt lite mark till följd av att man i årtionden varit relativt återhållsam avseende marknadsinterventioner. En annan anledning är att Lund stad är omgiven av Lundaslätten som är högklassig jordbruksmark och som vi inte får bebyggas utan vidare. andraplatsen med byggstarter på 37 889 kronor per person. Även där är det mest bostäder som byggs, men även tunnelbanebygget bidrar. – Vi kommer ha ett fortsatt högt utvecklingstempo under många år framåt med både privata och kom-

N AC K A TA R ÅT E R I G E N

V I DA R E SÅ S E R

Fredrik Ljunghill

munala investeringar. Hela Nacka växer och utvecklas men framför allt i Nacka Stad där målet är att utveckla 13 500 nya bostäder, skolor och arbetsplatser i takt med utbyggnaden av tunnelbanan och annan infrastruktur som överdäckning av länsväg 222 med ny bussterminal, nya stadsgator, torg och parker, säger Nackas stadsutvecklingsdirektör Katarina Wåhlin Alm. Västerås klättrar från tolfte till

tredje plats med byggstarter på 37 702 kronor per invånare. Bostäder, vägar och skolor är det som byggs mest. E S K I L ST U N A STÅ R F Ö R det största fallet i rankingen, från första till tolfte plats. Mycket på grund av att byggtakten under 2020 tillfälligt drevs upp av byggstarten för en stor lageroch varuterminal.

SAMUEL KARLSSON

Kommunerna där det satsades mest 2021 KOMMUN

BYGGSTARTER MKR BEFOLKNING PER PERSON I KR

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Lund Nacka Västerås Göteborg Umeå Gävle Uppsala Stockholm Borås Södertälje Jönköping

5 294 4 089 5 829 21 774 4 514 3 547 7 734 31 631 3 664 3 194 4 193

127 316 107 921 156 684 586 614 131 064 103 183 237 180 979 004 114 030 101 009 143 494

41 582 37 889 37 202 37 118 34 441 34 376 32 608 32 309 32 132 31 621 29 221

12 13 14 15 16 17 18 19 20

Eskilstuna Helsingborg Malmö Norrköping Halmstad Sundsvall Linköping Örebro Huddinge

3 079 4 245 9 895 3 870 2 636 2 254 3 732 3 273 1 714

107 490 150 187 351 039 144 328 104 484 99 368 165 547 156 946 113 843

28 645 28 265 28 188 26 814 25 229 22 683 22 543 20 854 15 056

KÄLLA:

Katharina Wåhlin Alm

Avser endast byggandet i de 20 befolkningsrikaste kommunerna. Beräknade byggkostnader för samtliga byggstartade projekt oavsett storlek, kategori och typ.

10 NYHETER

Nummer 2 • februari 2022

Den nya bron kommer gå över Skellefteälven.

Skellefteå bygger bro i trä Skellefteå satsar på att bygga i trä, oavsett om det gäller nya kulturhuset eller en ny bro över älven. Det gagnar miljön och blir ett sätt profilera sig med de naturtillgångar som finns i Västerbotten.

Men det är inte så stor skillnad så att man måste vara specialist på just trä för att kunna bygga

Vintern har tagit ett stadigt grepp om Skellefteå, där arbetet med Karlsgårdsbron är i full gång. Invid älvstranden har ett byggarbetarläger upprättats med kranar, bilar, maskiner och manskapsbodar. – Vi håller på att gjuta de första två bottenplattorna nu och längre ut ser du siltgardinerna som ska förhindra grumling, säger Michal Jevcinec, projektchef hos entreprenören Kauno tiltai som ansvarar för brobygget. Maria Jonsson, kvalitets- miljöoch arbetsmiljöadministratör på konsultföretaget Hsafety, håller koll på att inga negativa effekter på älven sker och att kraven från Mark- och miljödomstolen följs. – Man måste skärma av vattnet så att det inte grumlas när man bygger, därför måste vi använda speciella siltskärmar, förklarar hon. Om man rör upp bottenskiktet i älven riskerar man att frigöra sulfidmassor som snabbt far i väg med strömmen och försurar älven. – Därför tar vi regelbundet PH-värdet. Försuras vattnet skadar det fisk, flodkräftor och andra vattenorganismer.

som vi bygger och till broar tycker vi definitivt det funkar med trä, säger Karin Degerfeldt, funktionschef vid samhällsbyggnad, Skellefteå kommun. Älven är en flaskhals för trafiken i Skellefteå, staden som växer så det knakar och beräknas öka med flera 1000 nya invånare i och med batterifabriken Northvolts etablering. Idag finns Parkbron och Trafikverkets bro över E4 och den gamla Lejonströmsbron från 1737 som är Sveriges äldsta träbro och går över Skellefteälven mellan stadsdelarna Sunnanå och Prästbordet. – Lejonströmsbron klarar inte av hur mycket biltrafik som helst, så vi vill göra om den till en gång- och cykelbro. Men framförallt vi vill ha fler överfarter och bättre trafiklösning runt centrala stan, säger Karin Degerfeldt. Designen på den nya bron påminner om designen på den gamla Lejonströmsbron. Att kommunen vill satsa på trä beror på att det är en lokal råvara och att det är bra ur miljösynpunkt. I just det här fallet kommer träet från leverantören i Litauen, men fortfarande är det bättre för miljön, menar man på kommunen. – Det är en klimatfråga så klart, säger hon. Michal Jevcinec konstaterar att koldioxidutsläpp vid cement- och ståltillverkning är betydligt högre än vid trätillverkning. Han ser heller inga nackdelar med att bygga i trä, även om det är lite annorlunda. – När man bygger betong- och

E N T I L L FÄ L L I G B RYG G A har lagts ut och pålningen har startat i båda ändarna. Underbyggnaden på nya Karlsgårdsbron är i betong och tvärbalkarna av stål, men överbyggnaden – både bockarna och vägbaneplattorna – är helt i trä. När den är färdig kommer träet att målas falurött. – Skellefteå kommun har en träbyggnadsstrategi som innebär att vi ska överväga trä som alternativ i allt

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Trä funkar utmärkt när man ska bygga en bro, enligt Karin Degerfeldt, funktionschef vid samhällsbyggnad, FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA Skellefteå kommun. stålbroar måste man också tänka på många olika saker. Den här bron kommer att uppfylla alla krav som vi har på oss utifrån europeiska standarder. ett svagare material än betong och stål. Det kompenseras av att bropelarna får ställas tätare och att vägbanan och andra delar byggs lite tjockare. – Vi har 45 meter långa spann mellan pelarna. Med en annan typ av material hade vi kunnat ha upp till 100 meter, säger Michal Jevcinec. En annan skillnad är livslängden som beräknas till 80 år för de delarna som är av trä, medan de flesta

G E N E R E L LT Ä R T R Ä

broar som Trafikverket bygger idag har 100 års livslängd. För att få tillräckligt stora bockar krävs att man limmar ihop virke. Virket som måste vara av kraftiga dimensioner importeras från Estland, Litauen och Ryssland. – Totalt sett talar vi om 4800 kubikmeter trä som ska limmas och pressas ihop i fabriken i Litauen och fraktas hit. Vägbaneplattorna är mellan 18 och 32 meter långa och delarna i de triangelformade bockarna som ska bära upp vägbanan är 24 meter långa. Limmet behöver vara minst lika starkt som byggmaterialet.

Planen är att de första brodelarna ska fraktas hit i mars. Förhoppningen är att transporten ska kunna ske med båt eftersom det är miljövänligare än lastbil. bygga i trä är att hålla koll på fuktkvoten i själva träet. – Men det är inte så stor skillnad så att man måste vara specialist på just trä för att kunna bygga. Den behöver en ordentlig grundläggning med betongfundament och stöd och överbyggnad. Men det är ju fortfarande samma typ av bro som vi bygger annars och det är inga tillkommande moment.

U T M A N I N G E N M E D AT T

februari 2022 • Nummer 2

Vi köper dina bodar och moduler! ring &

r. te Demon nsport ingå tra

Störst i Sverige på bodar! 0418-123 13 | www.bodborsen.se | Lamellgatan 1, Landskrona

När bron blir klar kommer den bli ett nytt landmärke i trä i Skellefteå.

BILD: SKELLEFTEÅ KOMMUN

Missa inget till isfisket! Vi har utökat sortimentet av vinterprylar – ta dig en titt på fiskejournalen.se

Rapala WH Jigging Rap Fånga abborren på balansare!

81:-

Rek. pris 129 kr

Maria Jonsson, kvalitets- miljö- och arbetsmiljöadministratör på konsultföretaget Hsafety, och Michal Jevcinec, projektchef hos entreprenören Kauno tiltai som ansvarar för brobygget. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA I och med att de använder virke av tall behöver den bärande träkonstruktionen inte vara impregnerad. Däremot ska den kläs in med fasadpanel som är impregnerad. Risken att träet ska ruttnar innanför panelen elimineras genom att det finns luftspalter mellan den bärande konstruktionen och träpanelen så att det är ventilerat hela tiden. Vilket som är det billigaste materialet att bygga i kan han inte säga på rak arm. – Även om träet är billigare så behövs det fler stöd, så kostnaden för stöden blir högre. Just nu har dessutom allt byggmaterial stigit i pris, berättar han, även plast, stål och betong, beroende på att det är en byggboom i USA som köper så mycket virke att det är brist på råvara i hela Europa. Kauno tiltai är ett svenskt företag som startades 2015 och är speciali-

serat på brobyggen. Huvudkontor ligger i Stockholm och totalt är det knappt ett tiotal anställda tjänstemän, inga byggnadsarbetare. Moderbolaget finns i Litauen och är ett stort brobyggar- och anläggningsföretaget med 1500 anställda som har många uppdrag i Baltikum och Polen. just nu med att bygga Karlsgårdsbron. Bygg-

3 5 P E R S O N E R A R B E TA R

nadsarbetarna är inhyrda från bemanningsföretag och därutöver är en rad olika entreprenörer på plats. Emmy Nilsson, chaufför, anställd av Swerock, har kommit hit för att lossa betong. Hon bor själv i Skellefteå och är positiv till den nya bron. – Jag tror det blir bra, säger hon. ULRIKA VALLGÅRDA

Kort om Karlgårdsbron Q Q Q Q Q Q

Byggherre: Skellefteå kommun Entreprenör: Kauno tiltai Byggstart: April 2021 Ska vara färdigt: Augusti 2023 Arkitekt och projektering: Sweco, SHP Brofakta: Ska bli 395 meter lång, 11 stöd, varav sju i vattnet, huvudsakligen av trä men underbyggnad av betong. Det blir en vägbro som ska vara 7,5 meter bred och en cykelbro som blir cirka 4 meter bred

Imax North Ice

Varmfodrad gummistövel med hög komfort.

899:Rek. pris 999 kr

Blue Fox 70 pimpelset Utmärkt start på isfisket.

79:Rek. pris 99 kr

12 NYHETER

Nummer 2 • februari 2022

Brf Syrenen i Tygelsjö är Obos första Deläga-projekt i Skåne.

BILD: O BOS

Obos lanserar ny upplåtelseform Med konceptet Obos Deläga äger köparen 50-90 procent av bostaden, med målet att äga hundra procent efter tio år. Nu lanseras boköpsmodellen i Skåne. – Vi vill öka möjligheten för fler att äga sitt boende, säger Joakim Henriksson, vd Obos Sverige.

Nyligen startade försäljningen av Brf Syrenen i Tygelsjö. Det är Obos femte Deläga-projekt totalt sett och det första i Skåne. Byggstart av projektet väntas ske under våren 2022 med inflyttning under hösten 2023. Brf Syrenen består av flerbostadshus med 34 lägenheter om 1-4 rum och kök. I den första etappen släpptes tio bostäder för försäljning, varav två stycken kommer erbjudas genom den nya boköpsmodellen Obos Deläga, som lanseras för att fler personer på den svenska bostadsmarknaden ska ha möjlighet att köpa sin bostad. Medlemmar i Obos medlemsprogram har förtur vid säljstarten. U P P L ÄG G E T F U N G E R A R SÅ att köparen kan äga en andel på mellan 50 och 90 procent av bostaden, medan Obos äger resterande andel, vilken man betalar en månatlig samäganderättsavgift för. Efter köpet har kö-

nya upplåtelseformer i många målgrupper. Vi vill till exempel hjälpa bärande samhällsgrupper att hitta lösningar. Politikerna har ett stort ansvar för bostadsförsörjningen, men vi vill också ta vårt ansvar, säger Ulrika Liiv, kommunikations Ulrika Liiv och hållbarhetschef.

I slutet av januari togs det första spadtaget för Brf Strandvägen i Sollentuna, Obos första Deläga-projekt i Sverige. FOTO: OBOS paren varje år möjlighet att öka sitt ägande, med målet att efter tio år äga 100 procent. Konceptet är nytt i Sverige, det första Deläga-projektet släpptes i Sollentuna i juni förra året, men har testats i Norge under en längre tid. – Det känns riktigt bra att få introducera Joakim Obos Deläga i Skåne, Henriksson och därigenom vara

med och bidra till att fler människor kan uppfylla sina bostadsdrömmar. Genom den här upplåtelseformen breddar vi vårt utbud och ökar möjligheten för fler att kunna förvärva en bostad, säger Joakim Henriksson. U N G D O M A R Ä R E N given målgrupp. Lärare och andra yrkesgrupper med viktiga samhällsfunktioner – med inte så höga löner – är andra potentiella kundgrupper. – Vi ser att det finns ett behov av

Kalkylprogrammet som underlättar klimatdeklarationen Med Bidcons klimatmodul får du tillgång till data för att beräkna dina byggnaders klimatpåverkan och du kan se koldioxidvärden för dina materialval direkt i kalkylskedet. info@elecosoft.se | 010-130 87 00 | www.elecosoft.se

T YG E L S J Ö Ä R I N T E bara Skånes första Deläga-omåde utan här bygger Obos även efter sitt koncept ”trädgårdsstad” med hundratals bostäder i blandade boende- och upplåtelseformer. – Trädgårdsstaden är framtidens förtätning och ett förändrat sätt att se på bostadsutveckling, den kan

byggas både i storstaden och på landsbygden och genom att vi bygger för alla kan vi motverka segregationen, säger Joakim Henriksson. annat om blandad bebyggelse och upplåtelseformer, livet mellan husen, miljöcertifierade bostäder, god och sammanhållen arkitektur, hög servicenivå och goda kommunikationer. Utvecklingen sker i dialog med kommuner och byggandet sker ofta i samarbete med andra aktörer. I slutet av januari togs det första spadtaget för Brf Strandvägen i Sollentuna, som är de första bostäderna som kommer att finnas tillgängliga för köp genom boköpsmodellen Obos Deläga.

KRITERIERNA HANDLAR BLAND

SUSANNE BENGTSSON

Räkneexempel för Obos Deläga: Q

Q Q

ill exempel, för en köpare av en tvåa i Brf Syrenen för 1 995 000 kronor T innebär Obos Deläga, där den boende äger 50 procent, ett lån på 847 875 kronor och en kontantinsats på 149 625 kronor. Samäganderättsavgiften uppgår då till 4 800 kronor varje månad. Ett köp av 100 procent av bostaden motsvarar ett lån på 1 697 750 kronor och en kontantinsats på 299 250 kronor varvid samäganderättsavgiften uteblir.

KÄLLA: DETTA ENLIGT RÄKNEEXEMPEL FRÅN SBAB SOM ÄR EN BANKERNA SOM ERBJUDER LÅN FÖR KÖP GENOM OBOS DELÄGA.

TA MACHOTEMPEN MED MOBILEN Machokulturen är en orsak till rekryteringsproblem, byggfel, olyckor och psykisk ohälsa. Men hur utbredd är den i just ditt företag? Nu kan du snabbtesta det med Byggchefernas machometer. Machometern är en förenklad version av mätverktyget machoindex, som Byggcheferna har tagit fram i samarbete med en forskare. Med machoindex kan du göra en gedigen kartläggning av hur mansdominans och mansnormer påverkar arbetsmiljön.

Snabbtest på machometer.nu

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

17 000 chefer formar världens bästa bransch

14 NYHETER

Nummer 2 • februari 2022

26-29 APRIL 2022

officiell mediapartner

Peab toppar listan över Sveriges största byggföretag. Platinan i FOTO: HENRIK EKBERG Göteborg är ett av deras senaste större projekt.

Peab störst i Sverige Peab, Skanska och NCC fortsätter att ligga i topp i Byggföretagens sammanställning över Sveriges 30 största bygg- och anläggningsföretag. Nytt i år är att man rankar företagen efter antalet anställda.

REKORDNIVÅ PÅ BYGGSTARTADE BOSTÄDER VÄNTAS 2022 En stark ekonomi med fler byggstarter väntas prägla byggsektorn 2022. Även om våren 2020 hackade upp byggkurvan till en viss grad, har bostadsbyggande rullat på relativt bra sedan dess och framtiden ser ljus ut för Sveriges byggande. – Vi har ett stabilt konjunkturläge och kan förvänta oss ett ökat byggande inför nästa år, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta och CityMark Analys. Byggindustrin har precis som hela samhället påverkats av den pågående coronapandemin men trots det är utsikterna inför nästa år positiva. Enligt Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator fortsätter byggstarterna av både bostadsprojekt och andra nybyggnadsprojekt att öka. På ett år, mellan december 2020 och december 2021, har byggstartsindikatorn ökat med 34 procent för bostäder. – Vi ser en markant uppgång gällande byggtakten under 2021, det byggs i de flesta sektorer och segment även om bostadsbyggandet är drivande. Just nu har vi en extremt stark ekonomi och ett stabilt konjunkturläge vilket bådar gott för framtiden, säger Tor Borg. INGEN ANLEDNING TILL ORO

Trots att det funnits en del orosmoln gällande stigande kostnader för byggmaterial, med rena bristsituationer i vissa fall, samt osäkerheten kring tillgången på cement så fortsätter byggstarterna av nyproduktionsprojekt att öka. – Byggstarterna av projekt där det byggs nya samhällsfastigheter, industribyggnader och lager ökar medan kontorsbyggandet verkar mattas av något och byggandet av nya lokaler för handel, hotell och restaurang ligger på historiskt låga nivåer, säger Tor Borg. Under andra halvåret 2021 har byggstarterna av nybyggnadsprojekt av bostäder per månad haft en beräknad

Tor Borg. Tor Borg deltog även i decemberavsnittet av Nordbygg Talks, som är ett digitalt forum med insikter, kunskap och inspiration i väntan på att vi alla kan ses på Nordbygg 2022. Gå in på www.nordbyggtalks.se för att se samtliga avsnitt av Nordbygg Talks.

byggkostnad på omkring 10 miljarder kronor. Det slår med råge de tidigare toppmånaderna under hösten 2017. – Våra indikatorer visar att årstakten för antalet byggstartade bostäder har passerat 65 000 under 2021 och kan komma att nå 70 000 senare under 2022. Antalet byggstartade bostäder är på väg mot rekordnivåer om inte det slopade investeringsstödet drar ned takten alldeles, säger Tor Borg.

kört specialnummer där redaktionen varit på plats på mässan och gjort reportage men att Byggvärlden nu blir Nordbyggs allmänna mässtidning är väldigt stort. Tanken var att det skulle bli av redan 2020 men på grund av rådande situation blir premiären på riktigt 2022, säger Peter Åhs, marknadschef på Byggfakta. Utöver att ge Nordbyggs besökare dagsfärska nyheter inom branschen genom Byggvärldens redaktion kommer Byggfakta även vara en av mässans utställare. De kommer bland annat anordna tävlingar, delta på utställarminglet och visa upp nya tjänster för att ge ökad tillväxt och lönsamhet via tjänster som effektiviserar sälj- och marknadsarbetet. – Nordbygg är årets STORA händelse för oss och vi hoppas såklart på många besökare på Nordbygg men vi kommer även att bidra till att de som av olika anledningar inte kan besöka mässan ändå känner att de får hänga med i vår nyhetsrapportering därifrån. Vi kommer uppdatera nyheter på webben men även gå ut med flera nyhetsbrev under mässdagarna, berättar Peter Åhs.

NORDBYGGS OFFICIELLA MÄSSTIDNING

Byggfakta har länge arbetat tätt med Stockholmsmässan och till våren utökas samarbetet. På Nordbygg 2022, som äger rum den 26–29 april, kommer Byggfaktas tidning Byggvärlden producera Nordbyggs officiella mässtidning för första gången. – Tidigare mässår har Byggvärlden

Peter Åhs.

– Peab toppar listan över de största svenska bygg- och anläggningsföretagen – följt av Skanska och NCC. När det kommer till antalet anställda och omsättning är Peab, Skanska och NCC i en klass för sig. Med en total omsättning på mer än 100 mdkr och över 25 000 anställda i Sverige är dessa tre större än listans övriga 27 företag tillsammans, säger Emil Flodin, analytiker, Byggföretagen.

Nytt för i år är listan rankar de största företagen efter hur många anställda de har istället för deras omsättning som tidigare år. – DET ÄR ETT mer intressant mått att titta på och beskriver bättre ett företags storlek. Metodiken för hur listan tas fram har också ändrats och urvalskriterierna för att definieras som ett byggföretag har blivit skarpare. Enbart företag inom SNI-koderna för byggverksamhet och/eller de företag som tillämpar byggbranschens kollektivavtal har inkluderats, säger Emil Flodin.

HENRIK EKBERG

30 STÖRSTA BYGGFÖRETAGEN I SVERIGE 2020 – EFTER ANTAL ANSTÄLLDA I SVERIGE Ranking Företag/Koncern Antal anställda

Omsättning, mkr

Peab

9 188

40 152

Skanska

8 430

32 918

NCC

8 220

33 630

Veidekke

2 124

12 509

2 058

12 075

Svevia

1 830

8 182

Infranord AB

1 781

3 536

Serneke

1 046

6 568

Strukton Rail AB

949

2 242

Eleda Group

700

4 693

AF Gruppen

637

5 289

MVB

554

3 436

Brixly

522

2 308

Implenia Sverige AB

514

1 797

Erlandssonbolagen

493

1 847

NRC Group

456

1 807

ByggPartner

452

1 908

Sh bygg

442

1 795

Åhlin & Ekeroth

411

1 363

BELSTROJ AB

407

574

Contractor Bygg

399

910

Sveab

345

1 395

JSB

336

1 984

Strabag

315

2 042

SEHED Byggmästargruppen

299

1 711

Thage i Skåne AB

284

785

Bonava

280

2 819

BAB

267

1 061

Wästbygg

259

3 542

Karaten Bygg

257

592

KÄLLOR: BISNIS ANALYS, CREDITSAFE, SVENSKT NÄRINGSLIV (TELLUS) SAMMANSTÄLLT AV BYGGFÖRETAGEN

PRODUKTNYHETER 15

februari 2022 • Nummer 2 PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Däcktrycksövervakning

Volvo CE utvecklar appar till Volvo Co-Pilot-skärmen. En av de senaste är däcktrycksövervakning, eller TPMS som förkortningen av Tire Pressure Monitoring System lyder. Den kom först till hjullastare men finns nu även för dumprar. Q Med den nya appen får föraren en tydlig och överskådlig vy över viktig däckdata, som tryck och temperatur för varje individuellt däck på skärmen. Föraren kan själv ställa in vid vilken nivå på tryck Q

och temperatur som appen ska larma. – Däcktrycket påverkar bärigheten, och med för lågt tryck i däcket blir slitaget onödigt stort vilket påverkar livslängden. Det här är dyra däck så det är suveränt att bli varnad. Även bränsleförbrukningen påverkas av framför allt för lågt däcktryck, så det finns flera anledningar att hålla koll på däcken, säger Micke Nordell, Swecons produktspecialist på hjullastare och dumprar. www.swecon.com

Miljödeklarerad varselkollektion Fristad lanserar nu sin mest omfattande och hållbart producerade serie av arbetskläder. Fristads Green Varsel består av två kollektioner: GPLU lanseras under våren 2022 och GSTP lanseras under hösten 2022. Båda erbjuder stora variationsmöjligheter för arbetare inom väg, bygg och anläggning, transport och logistik. Fristads GPLU-kollektion är tillverkad av ekologisk bomull och polyester från återvunna PET-flaskor. Fristads GSTP-kollektion är tillverkad helt i miljömässigt hållbar 4-vägsstretch och utrustad med ribbstickade stretchpaneler i midjan för dubbel komfort och ett mindre miljöavtryck än vanliga varselarbetskläder. Kläderna finns i flera färgkombinationer och storlekar för dam och herr. Alla plagg har en miljödeklaration, en så kallad EPD, som visa plaggets totala påverkan på miljön, från konstruktion och material till spill och transport. www.fristads.com

Årets färg 2022

Pantone Colour Institute utser varje år Årets färg efter en rad analyser och undersökningar. Pantone Very Peri 17-3938 är kulören som blivit vald att representera 2022. Very Peri är hämtat från blomnamnet periwinkle, vintergröna på svenska, som är känd för sina blå-lila blommor. Färgen ska dock inte vara en symbol för blommor utan för den globala tidsanda och den övergång

Effektiv hinkskrapa

Tebo lanserar nu en praktisk hinkskrapa för cement och betong. Hinkskrapa 165 har ett rundat blad av rostfritt stål typ AISI 420 med ett ergonomiskt Softgriphandtag. Det rundade bladet ska göra det enklare att komma åt ordentligt på hinkens insida och effektivisera vid rengöring. Det ska även minska slitaget av hinken. Bredd 165 mm och höjd 235 mm. www.tebo.se

vi går igenom. När vi kommer ur en intensiv period av isolering förändras våra föreställningar och standarder och Very Peri ska visa fusionen av det moderna livet och hur färgtrender i den digitala världen har smält samman. Den violetta kulören bottnar i vår ökade digitala närvaro i spåren av pandemin. www.pantone.com

Ett okomplicerat erbjudande Vi hjälper dig och ditt företag att gå över till en elektrifierad fordonsflotta utan att fastna i en massa tidskrävande administration. Med vår företagslösning är du alltid fulladdad hemma, på jobbet och längs vägen. Eller som vi på OKQ8 brukar säga: Hur enkelt kan det bli? Läs mer på okq8.se/ladda-bilen

16 NYHETER

Nummer 2 • februari 2022

Så stöttar byggbranschen idrotten

”Men bara officiella olympiska partners får synas i en OS-kontext” Skanska, Beijer Byggmaterial och Fristads stöttar alla svensk idrott genom partering- och sponsoravtal. Byggvärlden har sammanställt olika samarbeten mellan företag i byggbranschen och vinteridrotts-förbunden som är representerade i OS. - På Beijer älskar vi ishockey, säger Carina Fredblad på Beijer Byggmaterial AB, huvudpartner till Svenska Ishockeyförbundet sedan 2018. Förra veckan invigdes OS i Peking. Den svenska truppen består av 116 aktiva som tävlar i 13 idrotter. Det är den största trupp Sverige någonsin haft i ett vinterspel. Bakom varje idrottsförbund finns också stolta och viktiga sponsorer och samarbetspartners, som på olika sätt bidrar till att utveckla svensk idrott. Flera av dem hittar vi i byggbranschen där intresset för idrott av tradition är starkt. Reglerna kring hur sponsorer och aktiva får synas i kommersiella sammanhang under OS är tydliga från Sveriges Olympiska kommitté SOK. – Det är bara de som är officiella olympiska partners som har fördelen att få synas i en OS-kontext, säger SOK:s marknadschef Tobias Hauff. Skanska är det enda byggföretag som har ett officiellt partnerskap med Sveriges Olympiska kommitté. Jacob Birkeland, chef för press och public affairs på Skanska, är tydlig med att det handlar om just ett samarbete och inte ett sponsringsavtal. Samarbetet, som pågått sedan 2014, syftar inte heller till att synas i idrottssammanhang utan att bidra till utvecklingen av moderna idrottsanläggningar. – Vårt samarbete med SOK syftar till att satsa på nya möjligheter till idrott genom att stötta nya smarta anläggningslösningar runt om i landet. Detta innefattar olika typer av idrottsanläggningar i lägen som är lätta att nå, förklarar Jacob Birkeland. – Utvecklingsprojekt som Skanska och SOK tillsammans driver visar på svenskt nytänkande när det gäller att hålla ner såväl kostnader som miljöeffekter vid byggande och drift av anläggningar. Tillsammans kan Skanska och SOK driva igenom projekt som i sin tur skapar möjligheter för Svenska idrottsförbund att utvecklas vidare. Enligt en kartläggning som Byggvärlden genomförde för ett par år sedan tillhör ishockey och längdskidåkning de sporter som byggföretagen helst sponsrar. Enligt enkäten var fotboll den sport som lockade flest till TV-soffan medan ishockey ansågs vara den bästa live-sporten. Beijer Byggmaterial är huvudpartner till Svenska Ishockeyförbundet och Tre Kronor sedan 2018. Varför har ni valt att samarbeta med just ishockeyn? – På Beijer älskar vi ishockey och är jättestolta över att stötta allt från barn och ungdomshockey till Damkronorna och Tre Kronor. Samarbetet är en del i vårt samhällsengagemang och vi är glada över att kunna bidra till svensk hockeys fortsatta tillväxt. Våra kunder gillar ishockey och tack vare samarbetet kan vi också bjuda dem på riktigt roliga hockeyupplevelser, säger Carina Fredblad, tf marknadschef Beijer Byggmaterial AB. Q

Hur ser ert samarbete ut? – Vi vill alltid jobba nära våra partners och vi har ett fint samarbete tillsammans med förbundet. GeQ

Match i Beijer Hockey Games mellan Sverige och Finland 2021 i Malmö.

Vårt samarbete med SOK syftar till att satsa på nya möjligheter till idrott genom att stötta nya smarta anläggningslösningar nom samarbetet aktiverar vi oss genom allt ifrån Beijer Hockey Games och Damkronorna till TV-pucken och ungdomshockey. I förbundets sponsornätverk diskuterar vi bland annat frågor som hur vi kan få fler tjejer att spela ishockey eller hur klubbarna ska få tillgång till fler istider. Vi är glada över att vara med och bygga svensk ishockey från grunden ända upp till högsta nivån. – Vi marknadsför oss på många olika sätt där sponsring och samhällsengagemang är en viktig del. Våra sponsringssatsningar genomförs på flera olika sätt, bland annat genom interna resurser som uteslutande arbetar med sponsring och event. En idrott som vuxit stort i intresse och svenska framgångar är skidskytte. Fristads är huvudpartner till Svenska Skidskytteförbundet, som man samarbetat med sedan 2016. Varför blev det skidskytte? Någon särskild koppling mellan skidskytte och arbetskläder? – Sporten ställer höga krav på kvalitet och varje detalj är viktig. Ska du vinna måste allt vara perfekt och utrustningen måste leverera, något som också är av största vikt inom arbetsklädersvärlden. Utöver ett fokus på kvalitet är även Svenskt Skidskyttes värderingar som gemenskap, ärlighet och utveckling något som Fristads delar. Vi vill vara med och stötta sporten och tillsammans bidra till att den utvecklas ännu mer, säger Sofia Wackling, marknadschef på Fristads. Q

FOTO: LUDVIG THUNMAN/BILDBYRÅN

Utöver att Fristads delar många värderingar med Svenska Skidskytteförbundet finns även många beröringspunkter när det kommer till målgrupp. – Vi har under åren som huvudparter hittat på många roliga aktiviteter tillsammans med Svenskt skidskytte. Till exempel tog vi till VM i Östersund 2019 fram en specialdesignad VM-kollektion och klädde upp alla fantastiska funktionärer. Skidskyttelandslaget har också fått testa och utvärdera våra underställ. Är det viktigt för er att synas i idrottssammanhang? – Ja, det tycker vi är värdefullt för varumärkeskännedomen och genom detta så når vi också en bredare målgrupp. Som kontrast till stora företag och officiella sponsorer finns småföretag/leverantörer som stöttar olika idrotter i betydligt mindre skala. En av de mer oväntade företagsnamnen på Svenska Skidförbundets hemsida är Svensk Byggradio som till vardags levererar komradio-utrustning till landets byggarbetsplatser. Företaget är partner till disciplinerna skicross och puckelpist. – Jag är uppvuxen med alpin skidåkning är det här ett personligt intresse. Det är kul att var med och hjälpa till. Vi är ingen betalande sponsor utan en supplier vilket betyder att vi bistår med utrustning till olika tävlingar, säger Carl Cardell, vd och delägare på Svensk Byggradio. Samarbeten och stöd på alla olika nivåer behövs inom idrottsrörelsen, något som Tobias Hauff på SOK summerar: – Idrottsrörelsen är som ett ekosystem av olika krafter som hjälper till på olika sätt, och alla behövs för att det ska bli bra för utövarna. Q

SUSANNE BENGTSSON

Fristads är huvudpartner till Svenska Skidskytteförbundet.

FOTO: FRISTADS

Hur kommer det gå för Sverige i OS i Peking? Q

Carina Fredblad, Beijer Byggmaterial: – Det kommer säkert vara många tuffa matcher under OS-turneringen men vi tror så klart på succé för våra hockeylag. Jacob Birkeland, Skanska: – Det kommer bli många guld! Carl Cardell, Svensk Byggradio: – Sandra Näslund i skicross är Sveriges säkraste guldhopp. Sofia Wackling, Fristads: – Vi är övertygade om att våra svenska åkare kommer slåss om topplaceringar i alla lopp som de ställer upp i.

Byggföretag som har samarbete med Svenska vinteridrottsförbund/organisationer: Q Q Q Q Q Q Q

Skanska: Sveriges Olympiska kommitté Beijer Byggmaterial: Svenska Ishockeyförbundet Fristads: Svensk Skidskytteförbundet Cramo: Svenska Skidförbundet Swerock: Svenska Curlingförbundet Bauhaus: Svenska Skidförbundet och Svenska Curlingförbundet. Svensk Byggradio: Svenska Skidförbundet (skicross, puckelpist)

CITROËN BERLINGO NU SOM 100 % ËLEKTRISK CITROËN Ë-BERLINGO 100% ËLEKTRISK

Lastutrymme upp till 4,4 m3, Snabbladdning till 80 % på 30 min Räckvidd upp till 275 km Marknadsledande drag- & lastvikt FRÅN

CITROËN BERLINGO

Lastutrymme upp till 4,4 m3 Klassledande låga CO2 -utsläpp Låg bränsleförbrukning Upp till 130 hk AUT Med effektiv förbränningsmotor FRÅN

1.599 kr/mån*

319.990 kr **

5 3 ÅRS SERVICE

VÄRDE 20.000 kr

Citroën ë-Berlingo elförbrukning 18-20,5 kWh/100 km. Citroën Berlingo förbrukning 5,5–6,8 l/100 km, CO2-utsläpp 138–179 g/km. Förbrukningsvärdena är angivna enligt WLTPkörcykeln, avser blandad körning och gäller för specificerad grundnivå. *24,90% kontantinsats, 3,99% ränta, 52,4% restvärde, 7 500 mil och löptid 36 mån. Uppläggnings- och aviavgifter kan tillkomma. **Priset är angivet efter erhållen miljöbonus. Priserna som presenteras är exklusive moms. Fabriksgarantin gäller i 5 år eller 10 000–15 000 mil. Batteriet omfattas av garanti i 8 år eller 16 000 mil för 70% av laddkapaciteten. Vi reserverar oss för eventuella ändringar, avvikelser och feltryck. Bilarna på bilden kan vara extrautrustade. Läs mer på citroen.se.

Praktiskt lyftsegel Smart, kraftig presenning med rejäla lyftband. • Skydda din utrustning & material. • Täck, fyll på & flytta snö, jord, grus, utrustning, restmaterial

www.malmbergs.com

18 BYGGKONJUNKTUREN

Nummer 2 • februari 2022

Det starkaste varumärket för byggmaterial Byggmax seglar för första gången upp på förstaplatsen när Prognoscentret utser de starkaste varumärkena bland Sveriges byggvarukedjor. Inom kategorin badrumsprodukter dominerar Gustavsberg och Ifö, och Ikea placerar sig i topp inom kategorierna förvaring, kök och badrumsmöbler. Sedan 2014 mäter Prognoscentret Brand Equity för mängder av varumärken inom den svenska byggmaterialbranschen. Brand Equity ger en god indikation på varumärkets position på marknaden och på varumärkets framtida prestation. Brand Equity-måttet består av fyra undersökta dimensioner; kännedom, association, upplevd kvalitet och lojalitet (se faktaruta). När vi tittar på de olika branscherna som ingår i undersökningen ser vi att färg är den bransch med starkast varumärken i genomsnitt. Därefter följer byggvaruhus och köksaktörer. Lägst branschvärde hittar vi inom tapetmarknaden. Översta diagrammet visar genomsnittligt Brand Equity för de åtta starkaste varumärkena inom tretton olika kategorier. F Ö R F Ö R STA G Å N G E N sedan 2014 då Prognoscentret började mäta Brand Equity för Sveriges byggvarukedjor stoltserar Bauhaus inte ensam i toppen. I den senaste mätningen från december 2021 delas förstaplatsen med Byggmax. På andra plats placerar sig XL-Bygg, tätt följt av K-Rauta och Beijer Byggmaterial. De två byggvarukedjorna i toppen profilerar sig olika. Byggmax har etablerat sig som en lågprisaktör med stark lokal närvaro, medan Bauhaus har ett bredare sortiment

Som ett av Sveriges starkaste varumärken får Ikea kraftig draghjälp inom kategorin badrumsmöbler

men ett mindre antal stora butiker spridda över landet. Det är även Byggmax som har högst kännedom, där hela 94 procent känner till varumärket, medan Bauhaus är det byggvaruhus med högst värde på upplevd kvalitet. M ÄT N I N G E N V I SA R O C KSÅ att Byggmax är det starkare varumärket bland män, medan Bauhaus toppar bland kvinnorna. Byggmax har en starkare ställning i landets norra och mellersta delar, medan Bauhaus är starkast i storstadsregionerna. Inom kategorin badrumsprodukter är det framför allt två varumärken som dominerar – Gustavsberg och Ifö. Gustavsberg är starkaste varumärket när det gäller toalettstolar/handfat, duschar och badkar, med Ifö som skuggar strax bakom. Svedbergs hamnar på en tredjeplats. Som ett av Sveriges starkaste varumärken får Ikea kraftig draghjälp inom kategorin badrumsmöbler. Kategorin badrumsmöbler består till exempel av badrumsskåp, kommoder och hyllor. Flera av tillverkarna av badrumsprodukter (såsom duschar, WC eller badkar) är även högt rankade inom badrumsmöbler, men här tillkommer flera andra aktörer, bland annat ett par varumärken som primärt förknippas med kök. Spontant uppger 34 procent av konsumenterna Ikea när de tillfrågas om vilka aktörer de kan komma på. Som jämförelse uppger endast var tionde Ifö eller Svedbergs som hamnar på en delad andraplats.

Badrumsmöbler är en av kategorierna som mäts i undersökningen. Sett till kvalitet är Ballingslöv det varumärke som konsumenterna rankar högst, följt av Ifö och Svedbergs. Ikea hamnar först på en femteplats. Undersökningen visar köksmarknaden helt domineras av Ikea som med sitt välkända varumärke även drar upp hela branschens Brand Equity. När konsumenterna får svara på vilken köksvarumärke de först kommer att tänka på så uppger 51 procent Ikea. På andra plats, med 17 procent, placerar sig Marbodal och på tredje plats HTH med 11 procent. Sett till kvalitetsaspekten placerar

FOTO: GETTY IMAGES

sig Marbodal högst av samtliga varumärken. Kvalitetsaspekten upplevs generellt hög när det gäller kökstillverkarna.

ka varumärken - Bauhaus och Byggmax har båda ett Brand Equity-värde på 58.

S E R V I T I L L samtliga undersökta varumärken är det inte helt oväntat Ikea som får de enskilt högsta värdena med ett Brand Equity på 71 inom förvaring och 65 inom kök. WC-stolar används dagligen och vilket innebär att vi regelbundet exponeras för de olika tillverkarnas varumärken. Det syns också i undersökningen där Gustavsberg (63) och Ifö (60) placerar sig högt. Byggvaruhusen är också en kategori med star-

MAGNUS OLSSON Marknadsanalytiker Prognoscentret

VARUMÄRKES VÄRDEN INOM OLIKA KATEGORIER Badrumsprodukter Placering 1 2 3 4 5

Varumärke Gustavsberg Ifö Svedbergs Hafa IDO

Badrumsmöbler Placering 1 2 3 4 5 6 6 7 7

Varumärke Ikea IFÖ Ballingslöv Svedbergs Hafa Vedum Ido INR Dansani

Badkar 60 55 41 32 31

Duschar 60 57 43 34 32

WC 63 60 43 34 33

Brand Equity 63 48 42 38 33 28 28 16 16

Brand Equity för olika tillverkare av badrumsmöbler

Brand Equity för olika tillverkare av badrumsprodukter

Kök Placering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Varumärke Ikea Marbodal Ballingslöv HTH Kvik Vedum Epoq Kvänum Puustelli Sentens

Brand Equity 65 49 46 36 34 29 28 26 19 18

Brand Equity för olika köksaktörer

Fakta om undersökningen Vad är Brand Equity? Brand Equity är en väletablerad modell för att undersöka varumärkeskapital. Måttet består av fyra dimensioner 1. Graden av kännedom bland konsumenterna 2. Hur snabbt konsumenterna kan komma på egenskaper hos varumärket 3. Upplevd kvalitet 4. I vilken utsträckning varumärket skulle vara konsumentens förstahandsval. Genom att mäta dessa fyra aspekter och väga dem samman ges ett mått som ger en indikation på företagets nuvarande och framtida position. Q Om undersökningen Prognoscentrets varumärkesundersökningar genomförs löpande under året mot ett representativt urval av allmänheten. Resultaten baseras på ca 500 svar per kategori. Resultaten presenteras även ned på olika variabler såsom kön, ålder och geografi. Varumärkesundersökningarna genomförs även i Europa. Q

20 STATISTIK

Nummer 2 • februari 2022

Nyligen upphandlade projekt

BYGGKOSTNAD MKR 1 000

ANSVARIG Stefan Knutsson

BYGGENTREPRENÖR SERNEKE Sverige AB

PROJEKTNAMN Skogome

PROJEKT Om-, till- och nybyggnad av anstalt

KOMMUN Göteborg

Björn Pedersen

Billström Riemer Andersson Bygg AB NCC Sverige AB

Logistikposition Landvetter Gävle Sjukhus, hus 60 Modellfabriken

Nybyggnad av lager och logistik

Härryda

820

Om- och tillbyggnad av hus 60 på sjukhus

Gävle

550

Nybyggnad av stundentbostäder och kontor Nybyggnad av logistikanläggning

Eskilstuna

350

Bjuv

334

Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av bostäder

Järfälla Knivsta

211 170

Ombyggnad för Fysiologen på Karolinska Institutet Nybyggnad av flerbostadshus

Solna

160

Järfälla

150

Tillbyggnad av Carlforsska gymnasiet

Västerås

140

Luleå

137

Södertälje

134

Stockholm Håbo Linköping

130 121 100

Nybyggnad av förskola i Uppsala

Uppsala

100

Nybyggnad av flerbostadshus, lokaler och torg i Backa, etapp B Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av brandstation

Göteborg

Jönköping Timrå

89 86

Nybyggnad av radhus/kedjehus i Helsingborg Ombyggnad av industrihus Om- och tillbyggnad av 7-9 skola Nybyggnad av idrottshall i Karlsborg

Helsingborg

Landskrona Karlsborg Karlsborg

80 75 75

Renovering av flerbostadshus

Helsingborg

Nybyggnad av sporthall i Gustavsberg

Värmdö

Stamrenovering i flerbostadshus etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Ronneby

Södertälje Ronneby

65 65

Nybyggnad av flerbostadshus

Uppsala

Nybyggnad av logistikanläggning Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus

Värnamo Umeå Gävle

60 60 60

Nybyggnad av kontorshus

Ljusdal

Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av radhus i Laholm

Karlskoga Laholm

55 54

Nybyggnad av församlingshus

Halmstad

Olle Andersson Andreas Sahlén Mikael Halling

Asplunds Bygg i Örebro AB Foodhill Fastighets AB

HelloFresh logi stikanläggning Daniel Norberg JSB Construction AB Ormbacka Anders Höjding Veidekke Entreprenad AB Centrala Ängby, Kvarter C Henrik Gustavsson Skanska Sverige AB Fysiologen, Karolinska Institutet Daniel Norberg JSB Construction AB Skälby Anders Lindkvist

Anton Johansson

NCC Construction Sverige Region Stockholm/Mälardalen Rekab Entreprenad AB

Johan Arnesson

SGV Bygg AB

Henrik Moricz Johan Eskilsson Tomasz M. Perkowski Kristofer Angerstig

TG11 Entreprenad AB Peab Sverige AB UNIHOUSE

Carlforsska gymnasiet, F-Huset Lab- och innovationscenter Kv Gravyren 19

Nybyggnad av lab- och innovationscenter på Porsön Stamrenovering i flerbostadshus i Södertälje, etapp 1 Familjen 2 Nybyggnad av studentbostäder i Östberga Äldreboende Åsen Nybyggnad av äldreboende i Bålsta Gåsen Nybyggnad av flerbostadshus

Eaab Ekman & Angerstig AB Brixly AB

Österledens förskola Daniel Himlevik Selma 2, Litteraturgatan, Kvarter 4 Andreas Lagerlöf Wästbygg Entreprenad AB Kaxholmen Håkan Söderlind Faradium Bygg AB Brandstation Timrå Fredrik Andersson Ringsjö Bygg & Montage Rydebäck AB Jesper Rosenqvist Veidekke Entreprenad AB Bulten Mikael Nykvist Brixly AB Carl Johanskolan Mikael Nykvist Brixly AB Molidens idrottsanläggning Mani Mozaffari Peab Sverige AB Gamla Elineberg, et 4 Karl Hofvander Mobil Bygg i Stockholm Charlottendal AB Johan Arnesson SGV Bygg AB Kv Gravyren 18 Magnus Olsson Häggmarks Byggmodul Kilen AB Fredrik Leo JSB Construction AB Stenhagen, Moränen Daniel Lindell Finnvedens Bygg AB PostNord Lars Fredriksson OF Bygg AB Borrmaskinen Urban Öhman Prenova Bygg & Brf HedvigsträdProjektutveckling AB gård Marcus Olsson Sidskogen Bygg & Byggfakta Anläggning AB Andreas Eriksson Derome AB Lötenskolan Karl Wetterlund SERNEKE Sverige AB Brf Allarps Terrasser Stefan Johansson Tage & Söner Byggnads Holms församAB lingshem/förskola Andreas Johansson ByggPartner i Dalarna AB Högbo brukshotell Jimmy Nevala Bygguppdraget i Skogsgatan Stockholm AB Stefan Johansson Tage & Söner Byggnads AB Magistern 15 Andreas Hansson OF Bygg AB NUS, byggnad 5A Henrik Andersson Henrik Anderssons Byggnads AB Henrik Andersson Henrik Anderssons Byggnads AB Johan Hylén Servicekuben AB Daniel Wallin Arriba Byggnads AB Tomas Samuelsson Rune Adielsson Byggnads AB Robert Hansson Rolf & Robert Bygg AB Fredrik Andersson Ringsjö Bygg & Montage AB Thomas Raab Bergman & Höök Byggnads AB

Om- och tillbyggnad av Högbo Brukshotell Sandviken Nybyggnad av radhus i Upplands-Bro Upplands-Bro

Nybyggnad av förskola på Kärleken Halmstad Ombyggnad av byggnad 5A vid Norrlands Umeå Universitetssjukhus CO-Living, Centrala Nybyggnad av flerbostadshus i Brunnshög Lund Brunnshög Centrala Brunns- Nybyggnad av bostäder i Brunnshög, Lund Lund hög Snårskogen Nybyggnad av lager och kontor i Väla Helsingborg Visby Lotteriet Ombyggnad av kontor i Visby Gotland Hoppet 2, FriedNybyggnad av fossilfri förskola Göteborg ländersgaan 20 Ruddalens Ombyggnad av skrinnarhall Göteborg skrinnarbana Brf Vildrosen Nybyggnad av bostäder i Tygelsjö, Malmö Helsingborg Tjuvkils Ängar Nybyggnad av bostäder i Tjuvkil, etapp 2:3 Kungälv

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

KÄLLA:

50 47,5 46 45 45 45 45 45 45 43,8 40 40

Konkurser i byggbranschen FÖRETAG Stockholms län

KOMMUN

Aidi Mark AB

Farsta

Hans Frisk Bygg AB Pansarsköld AB Nymans Tak AB J Hus & Bygg AB Ramundsbergets bygg AB Stockholm Byggkomfort AB Satelit Bygg AB Direkt Bygg Värmdö AB KALIEK AB Sikon entreprenad AB New Comfort Bygg AB Bättre Hem Stockholm AB Fastighetsförvaltarna i Stockholm AB Nordic Smart Bygg AB M.L. Markanläggning i Stockholm AB Sunda solutions entreprenad AB VS Projektering & Design AB Uppsala län AB Kj Väg & Anläggning ISERO i Karlholm AB Södermanlands län

Stockholm Jordbro Hässelby Norrtälje Stockholm Stockholm Skärholmen Stockholm Årsta Stockholm Bromma Lidingö Stockholm Stockholm Norsborg Stockholm Brottby

Bygg Bra i Svealand AB Byggkultur i Malmköping AB NATAS AB Östergötlands län Östgöta Bygg & Renoveringar AB Kronobergs län Högafors Entreprenad & Alltjänst AB Smålands Betongmontage AB Skåne län BK Koncept AB Bjära Entreprenad AB DMP Concept Bygg i Skåne AB Baufirma i Skåne AB Hallands län FS montage AB Västra Götalands län Chåk Di Bygg O Anl AB ExVIB AB BGS Betongentreprenad AB Värmlands län VVS-Specialisten i Karlstad AB Arvika Toys AB Nivent i Sunne AB Västmanlands län C & F Byggkonsult i Mälardalen AB Nya CW Rör AB Jämtlands län Östersunds Byggkraft och Konsult AB Norrbottens län Innsaei AB Ömans Markteknik AB

Eskilstuna Malmköping Hälleforsnäs

Uppsala Örbyhus

Linköping Ryd Växjö Häljarp Tormestorp Arlöv Trelleborg Halmstad Hisings Kärra Borås Munkedal Karlstad Klässbol Sunne Västerås Västerås Östersund Gällivare Boden

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

22 NAMN OCH NYTT

Nummer 2 • februari 2022

Johan Färm ny vd för Ramirent Sverige Ramirent rekryterar ny vd från säkerhetsbranschen. Han heter Johan Färm, är sedan 2017 vd för Addici Security, och tillträder sin nya roll i april. – Säkerhet, digitalisering och hållbarhet är tre områden där jag kan bidra med stor erfarenhet, säger den tillträdande Sverigechefen.

Säkerhet, hållbarhet och digitalisering är tre viktiga fokusområden för Ramirent. När bolaget nu rekryterar en ny vd passar dessa tre begrepp bra in på den profil och erfarenhet Johan Färm står för. Sedan 2017 har han varit vd för Addici Security, ett helägt dotterbolag till Coor. Han har tidigare även haft chefstjänster inom Securitaskoncernen, samt varit vd för BRM Europe. – Inom Coor-koncernen jobbar vi med alla olika FM-tjänster (Facility Management). Man kan säga att vi hjälper våra kunder med smarta lösningar inom alla områden som inte handlar om deras egen kärnverksamhet. Han nämner allt från traditionella FM-tjänster till digitala säkerhetssystem, arbetsmiljö, bevakning och utbildningar. Enligt Johan Färm är just säkerhetsfrågan en viktig beröringspunkt. Rentalbranschen har ett stort ansvar vad gäller att säkra arbetsmiljön, men även när det handlar om att – med hjälp av olika tillträdesskydd – säkerställa att rätt personer är på arbetsplatsen. – Säkerhet, i form av att inte skada sig på jobbet, är en hygienfaktor idag. Säkerhet, som handlar om att skydda ett företag mot fusk och kriminalitet, är en annan fråga. Det här

Fojab får ny kontorschef i Stockholm

Den 1 februari börjar arkitekt Ylva Åborg som kontorschef på Fojab i Stockholm. Hon kommer att ingå i företagsledningen och ansvara Ylva Åberg för utvecklingen av Stockholmskontoret. I bagaget har hon med sig mångårig ledarskapserfarenhet och ett starkt hållbarhetsengagemang. Ylva Åborg kommer närmast från Link Arkitekter där hon varit biträdande regionchef och gruppchef. Innan dess var hon kontorschef på Alessandro Ripellino Arkitekter. Ylva har arbetat med fastighetsutveckling på uppdrag av flertalet av Sveriges större fastighetsutvecklare och för olika kommuner. Hon är en van processledare och har parallellt med arkitektarbetet alltid arbetat med verksamhetsutveckling. Som kontorschef på Fojab blir det Ylva Åborgs uppgift att leda den fortsatta utvecklingen av Stockholmskontoret.

Ny vd för Bornstein Lyckefors Arkitekter

Jonas Dahl antar rollen som Bornstein Lyckefors Arkitekters nye vd från och med den första februari. Arkitektföretaget ser Jonas Dahls långa Jonas Dahl erfarenhet från kultursektorn, besöksnäringen och PR- och reklambranschen som ett avgörande tillskott i en långsiktig vision att etablera byrån som en ännu starkare leverantör av värdeskapande och upplevelserik arkitektur. Jonas Dahl kommer närmast från Statement Public Affairs, där han nu avslutar sitt ägande och uppdrag med inriktning på projekt för fastig-

Det går att hitta smarta lösningar som gör skillnad, och här kan jag tillföra ytterligare dimensioner

är tyvärr något som förekommer även inom byggbranschen och det är svårt att få bukt med problemen. Men, det går att hitta smarta lösningar som gör skillnad, och här kan jag tillföra ytterligare dimensioner. Det är viktigt att få bort kriminella aktörer från branschen, säger Johan Färm, som även har suttit med i styrelsen för organisationen SäkerhetsBranschen. A N D R A O M R Å D E N S O M Johan Färm har erfarenhet från är hållbarhet och digitalisering. – Hållbarhet handlar om allt från jämställdhet, annan social hållbarhet och affärsmässigt ansvar, till att vi ska bli klimatneutrala. Hållbarhet är ett område där både Coor och Ramirent ligger långt fram. Digitalisering är ett annat område jag arbetat mycket med och som är en förutsättning för utveckling, säger Johan Färm som i grunden är it-utbildad.

Vad var det som lockade dig till Ramirent? – Ramirent hjälper sina kunder att bygga smartare, effektivare och säkrare. Företaget består av kompetent, driven och trevlig personal som det ska bli jätteroligt att få jobba tillsammans med. Q

J O H A N FÄ R M U P P S K AT TA R även att Ramirents maskinflotta redan är till 85 procent fossilfri, att man jobbar aktivt med ett sunt arbetsklimat,

bland annat genom insatser för att öka jämställdheten och inkludering samt genom initiativet Sila Snacket, och att rentalbranschen tar en allt större plats i samhällsbyggnadssektorn. När han tillträder i april räknar han med att vara ute mycket i verksamheten genom att besöka kundcentra och göra platsbesök i projekten. Som ledare beskriver han sig som rak och ärlig med en tydlig kommunikation. Delaktighet är något annat han står för. – Min erfarenhet är att medarbetare mår som bäst när de får tydliga förutsättningar och utmaningar. När man når resultat som man trodde att man kanske inte skulle klara växer man. Det gäller även mig själv. När jag summerar min arbetsvecka vill jag känna att jag har utmanat mig och lärt mig något nytt. Då har det varit en bra vecka. för Ramirent, är nöjd med rekryteringen av Johan Färm. – Vi valde Johan av flera skäl, först och främst för att han är en duktig ledare med stort intresse av kunder och affärer. Dessutom tror vi att han är rätt person att leda Ramirent in i den digitala omstöpning som kommer i branschen. Johan har också erfarenhet av att nå resultat i geografiskt diversifierade organisationer, vilket är viktigt i vår verksamhet med många olika kundcenter runtom i landet. Johan Färm efterträder Mikael Olsson, som varit vd för Ramirent AB sedan sammanslagningen av Stavdal och Ramirent 2019.

E R I K B E N GT S S O N , KO N C E R N - V D

SUSANNE BENGTSSON

hetskonsortier och andra komplexa beställarorganisationer.

lingsprojekt Sthlm New i Hammarby Sjöstad.

Alecta Fastigheter rekryterar CFO

Bonava förändrar organisationen

Lena Rönnbäck har anställts som Alecta Fastigheters Chief Financial Officer. I denna centrala position kommer hon att spela en viktig roll för Lena bolagets fortsatta utRönnbäck veckling. Alecta Fastigheter befinner sig i en expansiv fas med siktet inställt på att dubblera fastighetsbeståndet de kommande åren. Lena Rönnbäck kommer i rollen som CFO även ansvara för bolagets verksamhetsutveckling och digitalisering, utöver ekonomi och finans. Idag arbetar Lena Rönnbäck i motsvarande roll på Skandia Fastigheter, där hon har varit verksam på olika positioner i många år. Hon har tidigare jobbat som revisor för KPMG. Lena tillträder som CFO på Alecta Fastigheter den 1 maj och kommer ingå i ledningsgruppen.

Skanska förstärker uthyrningsorganisationen

Caroline Andersson

Skanska Fastigheter Stockholm har rekryterat Caroline Andersson som uthyrnings- och marknadsansvarig till Skanska Fastigheter Stockholm från och med den 10 januari

2022. Caroline har en bred bakgrund i fastighetsbranschen bland annat som marknadsområdeschef i Hagastaden på Humlegården, i förvaltningsroller hos Castellum samt som hyresgästrådgivare i lokalförändringsfrågor hos DTZ. Caroline kommer initialt att fokusera på Skanskas stora utveck-

Alexandra Laurén tillträder rollen som affärsenhetschef för Bonava Sverige och medlem av koncernledningen i augusti 2022. Alexandra LauAlexandra rén kommer närLaurén mast från en roll som Vice vd i Skanska Sverige där hon har ansvarat för både bostadsutveckling och kommersiell fastighetsutveckling, inklusive hyresaffären. Hon har dessförinnan haft roller inom entreprenadverksamheten och även haft ansvar för hållbarhet, innovation och marknad. Anna Wenner tillträder rollen som SVP Brand and Culture och medlem av koncernledningen, med ansvar för hållbarhet, HR, marknad, försäljning och kommunikation. Anna Wenner kommer närmast från en roll som HR chef på Skanska Sverige och har även en gedigen bakgrund inom marknad och kommunikation. Anna Wenner tillträder, såsom kommunicerats under 2021, den 1 februari 2022. Hedvig Wallander, chefsjurist på Bonava, tar plats i koncernledningen. Hedvig Wallander har en lång erfarenhet som chefsjurist på Bonava Sverige och dessförinnan som bolagsjurist på PEAB. Fredrik Hemborg kommer att lämna Bonava och sin roll som Affärsenhetschef för Bonava Sverige under våren 2022. Sofia Rudbeck kommer att lämna Bonava och sin roll som Marknads-, försäljningsoch kommunikationschef under våren 2022.

Nils Rydén, ny forskningsoch innovationschef på Peab

Peab inrättar en ny koncernövergri-

Johan Färm tillträder som ny vd för Ramirent i maj. pande funktion för forskning och innovation. Chef för den nya funktionen blir Nils Rydén, som har jobbat på Peab i olika roller sedan 2000, seNils Rydén nast som forskningsoch utvecklingschef för Peab Anläggning samt som avdelningschef för Anläggningsteknik. Nils Rydén har en gedigen bakgrund i forskarvärlden. År 2004 blev han Peabs första industridoktorand. Han har även arbetat på universitet i Sverige och internationellt så som LTH, KTH, Imperial College i London och Colorado School of Mines i USA.

Nina Morling ny exploateringchef i Nacka

Nina Morling är Nackas nya exploateringschef. Hon har lång erfarenhet av exploateringsfrågor och kommer senast från en tjänst Nina som chef på exploMorling ateringsenheten för Västra Söderort för Stockholms stad. Nina Morling har varit verksam inom exploatering för Stockholm stad sedan 2015, och har också erfarenheter från fastighetsbranschen med uppdragsgivare som AB Familjebostäder, NCC Boende och Veidekke Boende. Hon är utbildad civilingenjör i lantmäteri med inriktning fastighetsekonomi.

Arlandastad Group förstärker inom affärsutveckling

Catarina Sjömark

Arlandastad Group förstärker projektoch affärsutvecklingssidan med Catarina Sjömark och Per Gynnerstedt. Catarina kommer närmast från Atrium Ljungberg som

FOTO: JESSICA SUNMO

affärsutvecklare och påbörjar sin nya roll som kommersiell projektledare den 1 mars 2022. Per kommer närmast från ICA Fastigheter och Per Gynnerstedt påbörjar sin nya roll som projektledare den 1 april 2022.

Henrik Andersson ny avdelningschef på Smidek

Den första februari klev Henrik Andersson in som ny avdelningschef på Smidmek. Rekryteringen hänger samman med Smidmeks expansionsfokus i västra Sverige. Henrik Andersson kommer närmast från Contiga. Han har bred internationell erfarenhet från betongprojekt på Barbados, i USA, Turkiet, Haiti, Maldiverna, England och Norge, och har tidigare i karriären varit vd på Cementum.

Tero Kosunen ny chef på Assemblin i Finland

Tero Kosunen, vd för Fidelix, utses som chef för affärsområde Assemblin Finland och tar plats i Assemblinkoncernens ledningsgrupp Tero från den 1 februari. Kosunen Assemblins finska verksamhet består idag av tre självständiga enheter; installationsbolaget Assemblin Oy, automationskoncernen Fidelix och Tom Allen Senera, en systemleverantör av energilösningar till fastigheter. Den finska verksamheten leds idag tillfälligt av Mats Johansson, vd och koncernchef i Assemblin.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

JURISTEN 23

februari 2022 • Nummer 2

Ny utgåva av AMA AF: ”Uppdaterad till det bättre”

rbetet med AMA AF 21 påbörjades i januari 2020 (den tidigare utgåva är AMA AF 12) och tanken var att den skulle ges ut i samband med lanseringen av de nya standardavtalen AB och ABT som sedan en tid tillbaka är föremål för omfattande reviderings/översynsarbete. Det sistnämnda arbetet har emellertid dragit ut på tiden och när de nya standardavtalen ges ut kommer det bli nödvändigt att revidera AMA AF ännu än gång. Svensk Byggtjänst menar dock att AMA AF 21 är framtagen utefter ett behov oaktat kommande standardavtal. Det framhålls bland annat att den nya utgåvan har implementerat samtliga föreskrifter och koder från AMA-nytt som tillkommit efter AMA AF 12 fram till och med AMA-nytt 2/2021 samt att det har lagts till viktiga koder, bland annat avseende miljö och klimat, som fyller ut luckor i AMA AF 12. Därtill kommer sannolikt AB 04 och ABT 06 att tillämpas en tid framöver även efter att de nya standardavtalen har kommit ut på marknaden, varför en uppdaterad version som ansluter till nuvarande standardavtal är motiverat. En översiktlig genomgång av AMA AF 21 ger dock för handen att övervägande del av revideringen består av omarbetning av text, omstrukturering av koder och förtydliganden av rådstexter. På det stora hela är AMA AF 21 alltså inte revolutionerande, men den är helt klart uppdaterad till det bättre med avse-

ende på användarvänligheten. AMA AF är ett viktigt verktyg i upprättandet av administrativa föreskrifter för entreprenadprojekt och det är positivt att det nu finns en dagsaktuell/ uppdaterad och förbättrad version. Huruvida det är nödvändigt att lägga AMA AF 12 åt sidan och istället tillämpa AMA AF 21 är dock en fråga som bäst besvaras i varje enskilt fall. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av ändringarna i AMA AF 21, uppdelat per avsnitt: A FA A L L M Ä N O R I E N T E R I N G

Avsnittet innehåller främst kosmetiska ändringar. En tillkommande kod som sticker ut är AFA.23 där det finns en möjlighet att ange om objektet till någon del omfattas av säkerhetskänslig verksamhet. Eventuella krav i det hänseendet ska anges i koden AFB.66.

Det finns en del nya koder, främst avseende kvalitet-, miljö-och klimatkrav som nu i stort är samlade under ett och samma avsnitt. En ny kod, AFC/D.244 har tillkommit som hanterar krav i anledning av den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader som trädde i kraft den 1 januari 2022. Även AFC/D.2213 har tillkommit med ytterligare fokus på arbetsmiljöfrågor. AFG ALLMÄNNA ARBETEN OCH UNDERHÅLL

Bearbetning har skett i syfte att renodla vad som ska kravställas i de administrativa föreskrifterna angående allmänna arbeten och hjälpmedel och vad som ska hanteras i den tekniska beskrivningen.

AFB UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER

Avsnittet innehåller huvudsakligen omarbetningar av text och omstrukturering av koder. Även tillägget av kod AFB.66, enligt ovan, återfinns här. AFC/D ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID U T F Ö R A N D E E N T R E P R E N A D / TOTA L ENTREPRENAD

JENNY PILWIND

Även detta avsnitt har huvudsakligen genomgått omstrukturering och omarbetning/förtydliganden av förtryckt text eller rådstext.

BITRÄDANDE JURIST AG ADVOKAT

Vill du också synas i Byggbranschens ledande affärs- & nyhetsforum? Kontakta din mediesäljare!

Andreas Lundgren 070-508 98 02 andreas.lundgren@svenskamedia.se

Jon Öst 0707-627 682 jon.ost@svenskamedia.se

ANNONSBÖRSEN

Äntligen en Citybarriär Vägjobb presenterar ProGuard City Kontakta oss för mer information Trafikanordningar, TMA & Trafikvakter

www.vagjobb.se

Kranbilsbudet i Stor-Stockholm Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss.

www.lillebil.se 08-447 57 00

010-228 15 55 • www.byggakademin.com

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

Bli Flickafadder på plansverige.org

på uppdrag av flickor

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se