Byggvärlden nr 10, 2022 by Svenska Media

Förtagningslådor typgodkända av RISE.

Förtagningslådor förenklar montage av armering och form mellan olika gjutetapper. Vi tillhandahåller komplett sortiment i olika modeller och dimensioner.

HÅLLBARHET FRÅN NORDEN Förnybart armeringsstål. Tillverkat med omtanke och vattenkraft.

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR NUMMER 10 • juni 2022

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: LILL ERIKSSON

FOTO: GETTY IMAGES

Helsingborg växer med konstgjorda öar SID 8–9

SID 18 FOTO: ANDY LIFFNER

FOTO: GETTY IMAGES

FOTO: TRAFIKVERKET/SOFIA LÖFGREN

De är vinnarna i flyttkarusellen

Renoveringar av hotell ökar SID 12–13

Största satsningen någonsin på infrastruktur BYGGER NI SÅ DET SKAKAR? Få stenkoll på omgivningen runt din byggarbetsplats. Vi mäter buller och vibrationer samt kan hjälpa dig genom hela byggprocessen; från riskanalys till efterbesikning. Läs mer på >> FORCITCONSULTING.SE

SID 4

SID 14

DEBATT

Hyresrätten är för viktig för att kringgärdas av alla de regleringar vi har i dag

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

SÅ FÖRDELAS MILJARDERNA

Vi tipsar inför Almedalen 2022

Nummer 10 • juni 2022

DEBATT Inför höstens val bjuder Byggvärlden in samtliga riksdagspartier att bidra med debattartiklar. I detta nummer är det Centerpartiets tur.

Dödläget kring hyresrätten måste brytas Det slås ofta fast att nio av tio vill äga sin bostad. Det är en sak vad man vill. En annan sak är vad man kan, eller tror sig kunna. Hyresrättens roll på bostadsmarknaden ska därför inte underskattas. Oftast är den lösningen på hur man ska kunna tacka ja till ett jobberbjudande, söka sig till en utbildning, eller av andra orsaker finna en lösning på sin bostadssituation som är kortsiktig, flexibel och lättillgänglig. Men om trösklarna sänktes till den ägda marknaden skulle trycket på hyresrätter minska betydligt och fler skulle ges möjlighet att förverkliga sina bodrömmar. Varje nytt hem utgör en dellösning på bostadsbristen, oavsett upplåtelseform. de långa köerna, den låga rörligheten och trögheten som kringgärdar byggandet vill Centerpartiet göra något åt. Och vi har varit på god väg. Siktar man mot stjärnorna når man kanske molnen, eller åtminstone trädtopparna. Så resonerade vi och villkorade vårt stöd till Stefan Löfven med att tre förslag som förenklar hyressättningen skulle genomföras. I gengäld gick vi med på att ett reformerat investeAV SA K N A D E N AV H Y R E S R ÄT T E R ,

ringsstöd skulle införas, som var möjligt att söka för den som ville bygga hyresrätter med rimliga hyror. Den fria hyressättningen i nyproduktion fälldes av Moderaterna, eftersom Vänsterpartiet motsatt sig det. Kristersson fick den regeringskris han önskade och Dadgostar kunde sedan skryta med att ha stoppat ”marknadshyrorna”. Samma öde mötte förslaget att låta läge och efterfrågan återspeglas mer i hyressättningen. Nu går emellertid regeringen fram med ett lagförslag om oberoende tvistelösning i hyresförhandlingar, efter att parterna själva förhandlat fram överenskommelsen som lägger grunden. En skiljeman ska utses av hyresnämnden och ska träda in efter en tid av dödläge, för att fastställa en nivå som parterna måste rätta sig efter. Då slipper hyresgästerna retroaktiva hyreshöjningar, medan hyresvärdar får en större förutsägbarhet, när oredan minskar och konflikter kan lösas snabbare. i nyproduktion, enligt det utredda förslaget borde också kunna genomföras med ett brett stöd i Riksdagen och med parternas goda vilja. Det behöver

E N F R I A R E H Y R E S SÄT T N I N G

inte leda till hyror som är högre än i dag, möjligen till en större variation. Centerpartiet ser inga problem med att attraktiva lägen återspeglas i hyressättningen. Det kostnadseffektiva byggandet bygger på standardiserade byggmetoder och upprepning. Mängden särkrav måste minska och tillgången på byggbar mark öka där serietillverkade hus kan byggas. Vi välkomnar certifierade byggprojekteringsföretag, men hade föredragit certifierade byggmetoder och typgodkända hus. Industriellt byggande ger också bättre förutsättningar för att hålla arbetsplatskriminaliteten borta och öka säkerheten på byggena.

en ny social bostadssektor kan åstadkommas i samarbeten mellan staten, privata bolag, allmännyttan och icke vinstdrivande aktörer. Hyresrätten är för viktig för att kringgärdas av alla de regleringar vi har i dag. En av fördelarna är att den kan ombildas och öppna för förverkligandet av bodrömmar, samtidigt som det kan bidra till finansieringen av nya och upprustade bostäder i hela landet.

inte statligt stöd till byggandet så länge det är träffsäkert och går till bostäder som inte hade kunnat åstadkommas utan bidrag och till hem åt hushåll som riskerar att hamna i strukturell hemlöshet. Kreditgarantier, startlån och nya modeller för bosparande kan vi tänka oss prioritera i framtida budgetsamarbeten – om de kombineras med de reformer av hyressättningen vi föreslagit. Vi tror inte på ett statligt ägt byggbolag. Överkomliga bostäder inom ramen för

V I M OT SÄT T E R O S S

OLA JOHANSSON BOSTADSPOLITISK TALESPERSON (C)

LEDARE

Efter tio år på Byggvärlden tackar jag för mig Efter tio fantastiska år som chefredaktör för Byggvärlden går jag nu vidare mot nya utmaningar. Henrik Ekberg tar över chefredaktörskapet efter mig. Sedan 2012 har jag skrivit byggnyheter i Byggvärlden. Den här tidningen som ni håller i er hand är mitt 190:e nummer. Men tiden går fort när man har roligt, heter det ju. Och det stämmer verkligen! Under mina år har jag träffat så många trevliga, kompetenta och jordnära människor, besökt massor av spännande byggprojekt, intervjuat snickare och vd:ar och rapporterat från byggmässor och politikerveckor. Jag har också, tillsammans med Byggcheferna, varit med och utsett Årets byggchef varje år. Det är aldrig nyhetstorka på byggredaktionen, kan jag intyga. MÅNGA FRÅGAR MIG om mitt bästa minne. Det är svårt att rangordna jobben, men eftersom en nyhetsreporter trivs i händelsernas centrum så har det varit spännande att bevaka: Q Rättegångar, bland annat det så kallade Arenamålet och Söderledsmålet som handlat

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal

0651-150 50

Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström, Svenska Media Docu AB

om misstänkta mutor och oegentligheter i samband med stora byggprojekt (nuvarande Friends Arena och Söderledstunneln). Q Politiska utspel under Almedalsveckan, som när alliansen presenterade Sverigebygget. Q Uppbyggnaden av Ground Zero i New York, där jag fick göra ett byggbesök WTC Transportation Hub, som Skanska ansvarade för. Som kontrast till dessa världs- och riks nyheter har jag besökt otaliga lokala byggprojekt, som den nya brandstationen i Mora och uppbyggnaden av den nedbrunna ICA-butiken i Järvsö, bara för att nämna ett axplock. Alla projekt bidrar på olika sätt till vår bransch. milstolpe i sig, som jag trots allt måste nämna. Vem hade kunnat förutspå att vi skulle få uppleva ett virus som omkullkastade hela vår värld? Arbetet förändrades markant när det inte längre var möjligt att vara ute på fältet, få spontana nyhetstips och beskriva verkligheten med egna ögon. De personliga mötena är helt klart ovärderliga. När jag i min årskrönika i Byggvärlden

PA N D E M I N Ä R E N

18–2021 summerade mina tio år med Byggvärlden konstaterade jag att många av nyheterna var desamma som när jag började på tidningen. De återkommande ”svarta” rubrikerna har handlat om arbetsmiljöbrister och olyckor, mutor och fusk, tidsplaner och budgetar som spricker och upphandlingar som överklagas. M E N D E T M E STA är trots allt positiv. Det finns ett stort driv att gemensamt agera för en bättre bransch, och aldrig har så många branschgemensamma initiativ tagits för att motarbeta kriminella krafter som under de senaste åren. Även vad gäller hållbart byggande pågår många gemensamma och innovativa satsningar för att nå klimatmålen. Mångfaldsarbete engagerar också branschen starkt, och jag har under mina år konstaterat att kvinnorna blivit betydligt fler. Även om jag lämnar Byggvärlden kommer jag att stanna kvar i byggbranschen – och inom koncernen – då jag valt att gå vidare till en nyinrättad tjänst på Byggfaktas marknadsavdelning. Det blir en ny och spännande utmaning.

Chefredaktör: n Susanne Bengtsson susanne.bengtsson@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Tryck: V-TAB 2022, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media Docu AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen.

Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på: facebook.com/byggvarlden

Twitter: twitter.com/byggvarlden

SUSANNE BENGTSSON

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Henrik Ekberg, som varit nyhetschef på Byggvärlden i 1,5 år, tar över rollen som chefredaktör. Henrik är en rutinerad nyhetsreporter med erfarenhet från dagspress, Sjöfartstidningen och Fastighetssverige. Han kommer tillsammans med redaktionen, med bland annat Samuel Karlsson, fortsätta att bevaka de stora frågorna och utmaningarna i branschen. Och jag kommer vara en nyfiken och trogen läsare. Jag önskar er alla en trevlig sommar. Nästa nummer av Byggvärlden utkommer den 24 augusti.

CHEFREDAKTÖR

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

TS-KONTROLLERAD www.ts.se

Projekt: Äldreboendet Skärvet. Arkitekt: Kjellander Sjöberg. Bild: Fotograf Max Plunger • infab.nu

1 januari

KLIMATSMART

2022

BYGGANDE

Klimatdeklarationen kan bli ett värdefullt verktyg Lagen om klimatdeklaration för nya byggnader lär oss att minska våra utsläpp av växthusgaser. Faktum är att lagen kan ge byggherrar som vill ta större ansvar konkurrensfördelar inom byggsektorn. Boverket vidareutvecklar stöd och verktyg för att underlätta för dig att klimatberäkna och redovisa. Det ska vara lätt att göra rätt – så att du kan dra fördel av att bygga klimatsmart.

På boverket.se finns verktyg för att kunna registrera en klimatdeklaration.

4 NYHETER

FOTO: GETTY IMAGES

Konkurs för skidstjärnornas bolag De före detta skidstjärnorna Mathias Fredriksson och Emil Jönsson Haags fastighetsbolag Skidspåret i Östersund AB har försatts i konkurs. Orsaken uppges vara skenande materialpriser. Mathias Fredriksson och Emil Jönsson Haag har satsat på att bygga parhusbostäder vid skidstadion i Östersund. Men nu har planerna för den fortsatta utvecklingen gått i stöpet . I maj ansökte bolaget, på egen begäran, om att försättas i konkurs. Enligt Mathias Fredriksson, ordförande för Skidspåret i Östersund, uppges skenande materialpriser vara orsaken. – Kalkylen gick inte att försvara längre, säger han till ÖP. 2021 togs det första spadtaget, och i vintras kunde de första fyra familjerna flytta in, skriver Jämtlands tidning. Ytterligare fyra bostäder är sålda men inte inflyttningsklara.

Saltkajen.

BILD: SKANSKA

Skanska bygger Saltkajen för 600 miljoner Skanska har tecknat avtal med exploateringskontoret vid Stockholm Stad om att bygga Saltkajen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Kontraktet är värt cirka 610 miljoner kronor. Projektet Saltkajen är en del av exploateringen av Norra Djurgårdsstaden där det gamla hamn- och industriområdet omvandlas till en modern och miljöanpassad stadsdel. Kontraktet avser anläggning av en ny pir med tillhörande brygga samt ombyggnation av befintlig kaj. Byggstarten är planerad till tredje kvartalet 2022 och projektet ska vara färdigställt första kvartalet 2026.

Får kontrakt på ny godsbangård Det blir NRC Group som får uppdraget av Trafikverket att bygga en ny godsbangård på Malmölandet i Norrköping. Anbudssumman uppgår till 157 miljoner kronor. Ostlänken kommer nu att ges plats genom Norrköping och förbättra kapaciteten för godstrafiken på järnvägen, vilket bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn genom att avlasta vägnätet. Arbetet påbörjas i augusti i år och förväntas vara klart i maj 2026.

Nummer 10 • juni 2022

881 miljarder till ny infrastruktur

Nya stambanor, satsningar på underhåll av vägar, pengar till isbrytare och utbyggnad av cykelbanor – det var några av investeringarna som lyftes fram när regeringens nya nationella plan för infrastruktursatsningar presenterades. Totalt ska 881 miljarder satsas de kommande tolv åren. – Vi bygger ihop hela landet för att skapa jobb, hopp och framtidstro, säger Tomas Eneroth, infrastrukturminister.

Den nya nationella planen för transportinfrastruktur för perioden 20222033 har varit omdiskuterad sedan Trafikverket lämnade sitt förslag hösten 2021. Satsningarna har mött motstånd från vissa oppositionspartier men ramen för investeringarna godkändes av riksdagen tidigare i våras. Totalt innebär den nya nationella planen att regeringen skjuter till 881 miljarder kronor till utbyggnad och underhåll av infrastruktur. – Nu gör regeringen den största infrastruktursatsningen någonsin. Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten. Vi ställer om transportsystemet och driver på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth. Den ekonomiska ramen till satsningarna omfattar 799 miljarder kronor. Därutöver tillkommer 82 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering. De 799 miljarderna fördelas med 165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. – Vi måste påskynda investeringarna för att möta klimatutmaningen och näringslivets behov av ökade transporter. Det är viktigt att alla inblandade aktörer runt om i landet kan lita på att lagt kort ligger och därför känns det bra att det finns ett brett stöd i riksdagen för satsningarna, säger Tomas Eneroth. N Ä R D E T G Ä L L E R utbyggnaden av järnvägen i södra Sverige så är det inte längre höghastighetståg som är i fokus. Infrastrukturministern lyfter i stället fram satsningarna på nya stambanor. I planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm-Lund samt planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping, som kommer bli navet i de nya stambanorna. – Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande

Regeringen satsar på infrastruktur i hela landet.

Nu gör vi kraftiga satsningar för att möta näringslivets behov och vidgade arbetsmarknadsregioner. Det är inte helt avgörande om tågen kan köra 250 eller 320 kilometer i timmen. Det viktiga är att vi bygger nya stambanor annars kommer vi få problem med kapaciteten i tågnätet, fortsätter Tomas Eneroth. N O R R A SV E R I G E tidigareläggs flera järnvägsprojekt, bland annat intensifieras utbyggnaden av Norrbotniabanan delen Dåva–Skellefteå och flera objekt på Malmbanan samtidigt som medel tillförs till helt nya projekt på Malmbanan. Enligt infrastrukturministern är satsningarna ett led i att möta näringslivets efterfrågan av mer transporter. – Norrbotniabanan är en av landets viktigaste satsningar. Tidigare investerade man ofta i infrastruktur för att stötta arbetsmarknaden runt om i landet. Nu gör vi kraftiga satsningar för att möta näringslivets behov inte minst i Norrbotten, säger han. Även mindre trafikerade sträckor som Tjust- Stångådalsbanan, Bohusbanan och Värmlandsbanan omfattas av investeringarna i underhåll.

få sin beskärda del av satsningarna i den nya nationella planen. Utöver de 197 miljarderna till drift och underhåll kommer 47 miljarder att investeras i nya vägar. Bland annat tvärförbindelse Södertörn, förbifart Skellefteå och förbifart Mariestad. Infrastrukturplanen fokuserar också på att förkorta restiden på landsbygden. Från större vägar ända ner till enskild väghållning som får en miljard extra till underhåll. – Jag åker mycket bil och jag vet att det finns ett stort behov både av underhåll och nyinvesteringar för att öka tillgängligheten i hela landet. Vi behöver också smartare transporter för att minska klimatpåverkan och där är elektrifiering-

Vill du också synas i Byggbranschens ledande affärs- & nyhetsforum? Kontakta din mediesäljare!

Andreas Lundgren 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se

ministern utlovar 14 miljarder i investeringar och minst två nya isbrytare. Det är första gången det finns nya isbrytare med i den nationella planen för transportinfrastruktur.

Infrastrukturminister Tomas FOTO: NINNI ANDERSSON Eneroth.

VÄG N ÄT E T KO M M E R O C KSÅ

Jon Öst 0707-627 682

jon.ost@svenskamedia.se

FOTO: GETTY IMAGES

en en viktig del för att nå ambitionen med nettonoll-utsläpp 2045. Vid sidan av de stora satsningarna på järnvägar och vägar kommer regeringen även att investera i nya cykelbanor. Trafikverket får i uppdrag att fördela upp till 2,7 miljarder kronor till en särskild pott för cykelåtgärder. – Det här är den största satsningen på cykling i den nationella planen någonsin. Det är viktigt för att nå klimatmålen att det finns alternativ till bilen runt om i landet, säger Tomas Eneroth. Sjöfarten får också del av regeringens miljardregn. Infrastruktur-

D E N N YA N AT I O N E L L A planen innebär enorma belopp i nya investeringar och det finns en risk för ökade kostnader. Skenande priser på drivmedel och byggmaterial kan snabbt få miljarderna att rulla. För att motverka att kostnaderna överträffar de avsatta medlen har Trafikverket fått infrastrukturminsiternas uppdrag att jobba aktivt med kostnadsreducering. – Jag är smålänning och vi har ju ett rykte om oss att hålla i pengarna. Och även om det rör sig om investeringar på flera hundra miljarder ska varje krona räknas. Jag har varit tydlig med att Trafikverket behöver vidta kraftfulla åtgärder och på ett systematiskt sätt arbeta med kostnadsreducerande åtgärder, säger Tomas Eneroth.

SAMUEL KARLSSON

Exempel på investeringar Q

Q Q

tbyggnad av Ostkustbanan med projektet fyra spår mellan Uppsala och U länsgränsen Uppsala/Stockholm och utbyggnaden av sträckan Gävle– Kringlan. Sydostlänken får dubbelspår Maria–Helsingborg C och Västra stambanan Laxå–Alingsås byggs ut. Satsningar på nya järnvägsobjekt, som Kust-till-kustbanan dubbelspår Växjö–Räppe och kapacitetshöjande åtgärder på Mittbanan Östersund–Storlien. Nya stambanor i Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm Lund samt planläggning för kvarstående etapper mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping. Utbyggnaden av Norrbotniabanan intensifieras med delen Dåva–Skellefteå och flera objekt på Malmbanan. Satsningen på E4 förbifart Skellefteå utökas. Vägnätet byggs ut genom E22 Ronneby Ö–Nättraby, E16 Borlänge–Djurås och Rv 26 Hedenstorp–Månseryd. Ombyggnad av E18 Valnäs–riksgränsen, deletapp Töcksfors–Bäckevarv till mötesfri landsväg och Rv 25 Nybro trafikplats Glasporten. Tvärförbindelse Södertörn fullföljs. Nya isbrytare för att möjliggöra sjötransporter året runt i hela Sverige. Hjulstabron (Mälaren/Rv 55) byggs om för att underlätta för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Farlederna till hamnarna i Göteborg och i Luleå muddras för att möjliggöra för större fartyg. Slussarna i Trollhättan och Södertälje uppgraderas.

NYHETER 5

juni 2022 • Nummer 10

Herstö badhus i Luleå BILD: LILJEWALL ARKITEKTER

Inleder bygge av badhus i Luleå NCC och Luleå kommun inleder nu bygget av Hertsö badhus i Luleå. Uppdraget är ett partneringsamarbete och ordervärdet uppgår till totalt cirka 185 miljoner kronor. Samarbetet genomförs i partnering, där NCC och Luleå Kommun i en nära och öppen dialog i en första fas har arbetat med detaljerad projektering. Badhuset kommer ha många funktioner där även kultur och fritidsförvaltningen ska rymmas. Badhuset inrymmer tre olika bassänger – en motionsbassäng, en multibassäng med höj- och sänkbar botten och en barnbassäng. Markarbete inleds omgående och byggstart planeras till hösten 2022. Badhuset färdigbyggs under 2024.

Den 7 mars 2020 rasade delar av taket på Tarfalahallen i Kiruna.

FOTO: STATENS HAVERIKOMMISSION

Mål om takras i Kiruna återupptas Felaktig konstruktion eller bristande snöskottning? Orsaken till takraset på Tarfalahallen i Kiruna ska fortsätta prövas då byggentreprenören begärt så kallas återvinning av den tidigare tredskodomen och inkommit med svaromål i ärendet. Den 7 mars 2020 rasade delar av taket på Tarfalahallen i Kiruna. En stor del av byggnaden förstördes i den 5000 kvadratmeter stora idrottshallen. Två personer befann sig i byggnaden vid tidpunkten för raset, men lyckades ta sig ut och klarade sig utan skador. Statens Haverikommission, som utredde olyckan, pekade bland annat på att konstruktionen, med underspända takstolar, som användes var den bakomliggande orsaken. Byggherren Kiruna kommun

hänvisar till att det handlade om just ett konstruktionsfel snarare än för stora snömängder på taket. i mars i år dömdes byggentreprenören att betala drygt 100 miljoner i skadestånd till Kiruna kommun. Nu har målet återupptagits efter tredskodomen, efter att byggentreprenören inkommit med svaromål, och handläggningen kommer att fortsätta, meddelar Haparanda tingsrätt. Kiruna kommun har i sin stämning gjort gällande att byggentreprenören ska ställas till ansvar för felen och kommunen hänvisar till Haverikommissionens rapport om att det var ett konstruktionsfel som låg bakom raset. Byggentreprenören bestrider kommunens käromål i dess helhet. I svaromålet hänvisar man till en

V I A E N T R E D S KO D O M

utredning från Tyréns om att taket inte var skottat trots ovanligt stora snömängder denna vinter. I rapporten står: ”snömängden på den del av taket som är kvar sannolikt överskrider gränsen för när takskottning bör utföras enligt byggnadens skötselinstruktioner”. I utredning nämns också att drivsnö kan ha samlats på den del av taket som rasat. ”Mot bakgrund av detta gör vi gällande att kommunen är ansvarig för det inträffade takraset på grund av att kommunen inte skottat taket i överenskommelse med drift- och skötselinstruktioner”, står det i svaromålet. beslut om att riva hallen är en försvårande omständighet, menar advokat Joakim Hellgren, JKN, som företräder entreprenören.

AT T KO M M U N E N TO G

– Kommunen har inte gett entreprenören möjlighet att åtgärda skadan. Kiruna kommuns advokat Lars Hag, Foyen, kommenterar uppgifterna så här: O M S N Ö M Ä N G D E N har tidigare behandlats i haverirapporten, vilken beaktat de uppgifter som byggföretaget tidigare lämnat. Rapportens slutsats var den att snölasten inte översteg byggnadens beräknade bärförmåga. Om det finns nya uppgifter, som tillkommit i efterhand, ska vi beakta denna information när så blir aktuellt.” Något datum för den nya muntliga huvudförhandlingen är inte fastställt.

” F R ÅG A N

SUSANNE BENGTSSON

Vinner miljardkontrakt för tunnelbanan Implenia har tecknat avtal med Region Stockholm för utbyggd tunnelbana för anslutningsspåren till tunnelbanedepån i Högdalen. Kontraktsvolymen är på cirka en miljard kronor.

kommer Implenia att bygga de installationer som behövs för el- och telesystem, styrsystem, ventilation och brandsprinkler.

Ett byggföretag i Göteborgsregionen döms att böta 100 000 kronor efter att en anställd skadat handen svårt vid ett arbetsmoment. Vd:n för företaget döms till dagsböter på totalt 18 000 kronor. Händelsen inträffade förra vintern när den anställde mannen höll på att såga staketbrädor med en bordssåg som ej var försedd med klingskydd. Vid ett tillfälle fastnade brädan i klingan och den anställde skadade flera fingrar. Enligt Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål var orsaken till skadorna det faktum att klingskyddet saknades. Företag döms att betala 100 000 kronor i böter. Vd:n för företaget döms till dagsböter om 40 á 450 kronor för att ha burit arbetsgivarens skyddsansvar.

Missnöje med handläggningstider Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort är handläggningstiden den viktigaste frågan för byggföretagen. 44 procent av tillfrågade företag vill se snabbare hantering av kommunerna. Varje år mäter Svenskt Näringsliv drygt 30 000 företags upplevelser av att driva företag i sina respektive kommuner. Totalt 6 568 företag inom byggbranschen svarade på årets enkät och enligt Svenskt Näringsliv är det just företag inom byggbranschen som är bland de mest missnöjda med det lokala företagsklimatet. Hela 36 procent av byggföretagen upplever att kommunens upphandling är bristfällig – att jämföra med genomsnittet 26 procent för samtliga branscher.

i Högdalen byggs ut för att rymma de nya tåg som behövs när tunnelbanan växer. Dessutom ska depån kunna trafikera tåg för både gröna och blå tunnelbanelinjer. En ny uppställningsshall byggs under jord, verkstadsbyggnaden byggs om och nya spår läggs under jord för Grön linje. Bygget startade 2020 och beräknas vara klart 2026. Implenia kommer att planera och bygga tunneln enligt CEEQUALs hållbarhetsstandarder, ett av kundens krav. Planering och genomförande kommer att baseras på en BIM-modell.

D E N B E F I N T L I G A D E PÅ N

Det nya kontraktet är multidisciplinärt och kräver enligt Implenia hög kompetens inom tunnel-, mark- och betongarbeten och installationer. – V I Ä R M YC K E T stolta över att ha blivit utvalda att bygga anslutningstunneln till tunnelbanedepån i Högdalen och tackar Region Stockholm och förvaltning för utbyggd tunnelbana för förtroendet för Implenia Sverige. Det är en ära att få ta sig an ännu ett tunnelprojekt av denna dimension. Ett komplicerat, utmanande och multidisciplinärt projekt som är helt i linje

Bygg-vd får böta efter arbetsplatsolycka

Implenia har tecknat avtal med Region Stockholm för anslutningsspåren till tunnelbanedepån i Högdalen. FOTO: GETTY IMAGES med vår strategi och expertis, säger Jiri T. Englén, vd på Emplenia. P R O J E K T E T B E STÅ R I att bygga den nödvändiga infrastrukturen för att koppla den utökade depån till det befintliga tunnelbanespåret mot

Farsta. En ny betongtunnel (115 meter) och tråg (90 meter) kommer att byggas vid anslutningspunkten till Farstagrenen. Bergtunneln består av cirka 2000 meter spårtunnel och en 500 meter lång uppställningshall för tunnelbanetåg. I tunnlarna

SÖKER DU BYGGPERSONAL? Ladda ner ByggJobs! Appen ByggJobs är gratis och finns där appar finns.

HENRIK EKBERG

6 NYHETER

Nummer 10 • juni 2022

Upplever otillåten konkurrens inom solceller och laddstolpar Statliga och kommunala energibolag erbjuder försäljning och installation av laddstolpar och solceller på ett sätt som tränger undan privata aktörer och snedvrider konkurrensen. – Våra medlemmar upplever det här som rörigt och störande, säger Ola Månsson, vd Installatörsföretagen, som kartlägger konkurrenssituationen i en ny rapport.

I rapporten ”En laddad fråga” tar Installatörsföretagen och Svenskt Näringsliv upp konkurrensproblem som offentliga aktörer orsakar i installationsbranschen, framför allt genom försäljning och installation av solceller och laddstolpar till privatpersoner och privata företag. – Det blir problematiskt när våra kunder erbjuder samma sak som vi levererar. Särskilt då de offentOla liga bolagen inte Månsson konkurrerar på samma villkor och behöver ta samma risker, säger Ola Månsson.

Jag kan uppleva att kommunerna gärna gör de lätta jobben och lägger uppdrag med större risker på de privata aktörerna

Många av Installatörsföretagens medlemmar vittnar om hur offentliga aktörer tar allt större marknadsandelar. Vid sidan om statliga Vattenfall är det främst de stora kommunala energibolagen som orsakar konkurrensproblemen. Fem av Installatörsföretagens elva regioner anger att offentlig konkurrens är vanligt förekommande på solcells-marknaden, och fyra regionala föreningar anger att samma situation gäller för laddstolpar, enligt rapporten. – D E T H Ä R Ä R en känslig fråga för många eftersom vi är beroende av de kommunala beställarna samtidigt som de är våra konkurrenter, säger Patrick Sandstedt, vd Sandstedts el, en av medlemmarna i Installatörsföretagen.

Han menar att det är viktigt med ärliga upphandlingar och en jämnare riskfördelning. – Jag kan uppleva att kommunerna gärna gör de lätta jobben och lägger uppdrag med större risker på de privata aktörerna. Det här är en lågmarginalbransch och då har vi inte råd med den prispress som råder, säger Patrick Sandstedt.

i rättsvetenskap med inriktning mot konkurrensrätt på Handelshögskolan, finns det inte ett allmänintresse enligt kommunallagen och därför kan saluförande och installation av de aktuella produkterna inte betraktas som kompetensenlig verksamhet. ska de kommunala bolagen bara ansvara för elproduktion och försäljning av el, säger han, säger Lars Henriksson. För att uppnå klimatmålen men-

– O C H E N L I GT E L L AG E N

D E O F F E N T L I G A A K TÖ R E R N A kan på ett helt annat sätt dra nytta av befintliga kundregister, sin trovärdighet, marknadsföringsmöjligheter och paketerbjudanden (ex fri laddning vid installation av laddstople) än vad de privata aktörerna kan göra. – Det här leder till en snedvridning av konkurrensen på marknaden, konstaterar Stefan Sagebro, expert på konkurrens på Svenskt Näringsliv. Enligt rapporten bedriver de kommunala energibolagen dessutom den här typen av verksamhet utan något lagstöd, varken i ellagen eller kommunallagen, men det finns samtidigt inte många fall som prövats i domstol. Enligt Lars Henriksson, professor

FOTO: GETTY IMAGES

ar Ola Månsson att det är viktigt att de privata aktörerna inte konkurreras ut. – Det är vi som är leverantörer till det klimatsmarta samhället, och ska vi klara av detta klimatåtagande är det viktigt att vi gör det här det tillsammans. Syftet med rapporten är att få upp den här frågan på bordet, och vi från Installatörsföretagen välkomnar en öppen dialog. SUSANNE BENGTSSON

Förslag enligt rapporten: Regeringen: tydliggör den kommunala kompetensen och skapa tydliga ramar för den offentliga verksamheten. Det privata näringslivet ska inte behöva möta snedvridande konkurrens från offentliga aktörer på det egentliga näringslivets område. Q Konkurrensverket: pröva regelverkets möjligheter gentemot någon av de verksamheter som pekas ut i rapporten. Genom en sådan process kan mer klarhet ges var gränserna går för den offentliga verksamheten och de mest problematiska beteendena kan stoppas. Q Kommunerna: gör en översyn av hela kommunens säljverksamheter för att se var konkurrens med privat verksamhet uppstår. Ge tydlig styrning till kommunala bolag om att inte konkurrera med privat verksamhet, i synnerhet där verksamheten inte har tydligt stöd i lag. Q

KÄLLA: EN LADDAD FRÅGA – KONKURRENS FRÅN OFFENTLIGA AKTÖRER I INSTALLATIONSBRANSCHEN

Homosexuella byggchefer underrepresenterade En ny kartläggning från branschföreningen Byggcheferna, med 17 000 medlemmar, avslöjar att breda befolkningsgrupper som exempelvis homosexuella män och människor med annan etnisk identitet än svensk är kraftigt underrepresenterade bland cheferna i samhällsbyggnadssektorn. Kartläggningen är den första i sitt slag och genomförd i samarbete med Allbright och Novus. Den typiska samhällsbyggnadschefen är en vit man på mellan 45 och 59 år, född i Sverige som antingen identifierar sig som kristen eller utan religion, som är heterosexuell och som inte har någon funktionsnedsättning. Genom kartläggningen blir det tydligt att det är fler grupper än

FOTO: JULIANA WIKLUND

Homosexuella män är den mest underrepresenterade gruppen bland chefer i samhällsbyggnadssektorn. Även chefer som identifierar sig som svarta är i minoritet. Det visar en ny rapport från Byggcheferna.

Jeanet Corvinius

Byggcheferna har kartlagt vilka grupper som är underrepresenterade i FOTO: BYGGCHEFERNA branschen. kvinnor som är underrepresenterade bland chefer i samhällsbyggnadssektorn, något som Byggcheferna anat men saknat kunskap och fakta om. Homosexuella män är en sådan grupp, där noll procent identifierar sig med gruppen enligt undersökningen. I samhället i stort anges andelen homo- och bisexuella personer ligga på 2–3 procent. I yngre ål-

dersgrupper är andelen 4–6 procent. är underrepresenterade i samhällsbyggnadsbranschen. Endast två procent av cheferna identifierar sig som icke-vita. Noll procent identifierar sig som svarta. Över 90 procent uppger att de identifierar sig som vita, enligt kartläggningen. ÄV E N V I S SA E T N I C I T E T E R

– Nu vet vi och tyvärr kan vi konstatera att vi inte är en bransch som representerar hela samhället eller tillvaratar kompetensen i hela befolkningen, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Bygg-

cheferna. – Att olika grupper ur samhället är underrepresenterade bland cheferna är allvarligt. Det en viktig signal om att vi riskerar missa kompetenta chefer. Men det innebär också

i förlängningen att vi riskerar missa kompetens, kreativitet och perspektiv i alla andra yrkesgrupper i branschen eftersom chefer är de som rekryterar medarbetare, inte minst ur sina egna personliga nätverk. första i sitt slag. Den omfattar alla sju lagstadgade diskrimineringsgrunder och är genomförd i samarbete med stiftelsen Allbright och Novus. Den bygger på en metod kallad jämlikhetsdata som baserar sig på frivillighet, anonymitet och självidentifikaSUSANNE BENGTSSON tion.

K A RT L ÄG G N I N G E N Ä R D E N

Rapporten ”En bransch för vissa” Kartläggningen visar att följande grupper är underrepresenterade bland cheferna i samhällsbyggnad: Q Människor med annan etnisk identitet än svensk: I samhället 25,5 %. I sektorn 11 %. Q Homosexuella män: I samhället 2–3 %. I sektorn 0 %. Q Kvinnor med funktionsnedsättning: I samhället 16 %. I sektorn 3 %. Q Män med funktionsnedsättning: I samhället 16 %. I sektorn 9 %. Q Kvinnor: I samhället 50 %. I sektorn 13 %.

Trade fair for security

September 20 – 23, 2022 Essen/Germany

Video//Access / Mechatronics / Mechanics / Systems/ Perimeter Protection//Digital Networking Security// Services//Fire / Intrusion / Systems//

! T I F O T BE PAR

www.security-essen.de

security_essen_2022_AZ_254x364_E_RZ.indd 1

23.05.22 15:01

8 H22 CITYEXPO

Nummer 10 • juni 2022

Så ska Oceanön i Helsingb I stället för att bygga bostäder på den skånska myllan vill de styrande i Helsingborg göra det på en konstgjord ö, som ska anläggas centralt i staden. På H22 City Expo i Helsingborg träffade vi JM som ska förverkliga idén, och vi pratade även med stadens projektledare som ska ro det hela i hamn.

Både för kommunen och dess pro jektledare Dennis Kerkhof är öbyg get unikt. Men Helsingborg har utvidgats i Öresund genom tiderna. Hela hamnen och alla pirar är konst gjorda och ursprungliga strandlin jen låg uppe vid Drottninggatan. Nu grävs kanaler i pirsystemet som har bebyggts och även en helt ny ö ska skapas i den gamla färjetermi nalens hamnbassäng. Varken full mäktigebeslut eller detaljplan finns, tillståndsansökan uppges vara klar, men är ännu inte inlämnad. − Det är en lång och komplicerad process, det finns en hel del utmaningar, första bostäderna byggs tidigast 2027, säger Dennis Kerk Dennis hof. Kerkhof Han leder H Plus utvecklingen där nya stadsdelen Oceanhamnen, befintli ga universitetsområdet och stadsde len Gåsebäck ingår – ett område på totalt en miljon kvadratmeter. Det var tidigare projektledaren Johan Cedergren som ansvarade för mark anvisningsprocessen, men Kerkhof har suttit med i jurygruppen när sta den gick ut brett på marknaden för att hitta en partner – utan att precise ra en utvärderingsmetod. − Vi ville ha någon som kunde bygga både ön och bostäderna sam tidigt, för att få samordningsförde lar, annars får vi inte ihop det eko nomiskt, fortsätter Dennis Kerkhof som räknar med ett nollsummespel för stadens räkning. D E T KO M I N nio förslag, ett av dem från JM AB som vann samarbetsavta let. Men det har inte undertecknats, först ska man komma överens om vad som ska stå i det. − Vi har fått markanvisningen och är nu i en avtalsprocess med kommunen, säger JM:s affärsutveck lare Tomas Niklewski och vill inte säga mer än så. Det finns ingen spikad tidplan,

JM: s planerade bostäder på Oceanön. Arkitektkontoret Arkitema står för gestaltningen. svarar han på frågan om öprojektet löper på enligt plan. Varken han el ler hållbarhetschefen Maria Sandell kan svara på specifika frågor om byggteknik, arkitektur eller färgval. Det som är klart är att det planeras för 200 bostäder på den 10 000 kva dratmeter konstgjorda ön. − Det blir radhus och lägenheter i bostadsrättsform och eventuellt 55+boende och äganderätter, fort sätter Tomas Niklewski. − Husen kommer att byggas med innovativ teknik. Det kan vara med stommar av trä, klimatförbättrad betong med slagg i stället för ce ment och fasader av återbrukstegel. Det kan också vara annat som vi inte känner till idag, men som har ut vecklats tills vi börjar bygga. Solcel ler kommer att finnas på taken, sä ger hållbarhetschef Maria Sandell, som inte ser något behov av mer klimatanpassningar än vid andra kustnära byggnationer. Men hänsyn ska tas till vattenhöj ning, översvämningar, stark vind och sol. Betongen ska klara vatten

Oceanön BILD: HELSINGBORG STAD

Ytan beräknas bli ungefär 10 000 kvadratmeter, med marknivå cirka 3,5 meter över medelhavsnivån. Nya landmassans volym blir 110 000 kubikmeter med avdrag för underjordiska utrymmen som till exempel garage. Q Hamnbassängen är 8-10 meter djup där ön anläggs. Tanken är att med pråm sponta med stålplankor som dubbas fast i kalkberget och parallellt fylla med återvunnet byggmaterial. När fyllning når grundläggningsnivå för husen bakåtförankras sponten med stag mot gjuten balk under huskonstruktionerna. En krönbalk gjuts som omsluter stagförankringarna i sponten, det blir den synliga ytan av kajen. Åt norr utförs erosionsskydd med stenslänt mot hamnbassängen som följs av gjuten mur. Efter gjutning av källarväggar fyller man för gator och torg. Q Helsingborgs stad gick ut med en inbjudan till samverkansförfarande våren 2021. Beslut om tilldelning fattades i slutet av oktober 2021. JM AB ska tillsammans med staden fortsätta arbeta med projektet och utveckla konceptet. Och fastställa en ekonomisk modell baserad på den principkalkyl som JM har lämnat förslag på. Q Enligt staden kommer modellen förfinas stegvis: ”förslagsvis till tecknande av samverkansavtal, inför tecknande av markanvisningsavtal och inför tecknande av genomförandeavtal”. Staden har ännu inte tecknat något av avtalen. Q

trycket. Det är första gången JM har gjort klimatberäkningar i en mark anvisning. Ön ska vara klimatneu tral, man ska leva hållbart där och det ska byggas med låg klimatpåver kan, men hur kan man inte säga. Det kommer inte få plats stora träd och odlingar, det blir tajt, men bostäder na blir yteffektiva, en fyra kan ligga på runt 90 kvadrat enligt Tomas Niklewski som föreslår havsodling i hamnbassängen som ett alternativ. har tidigare erfaren het av just öbygge, men har byggt på pirar och i hamnar till exempel i Köpenhamn, Dockan i Malmö och Liljeholmskajen i Stockholm. Arkitekter har ifrågasatt varför inte ön vrids 20 grader för optimalt solläge, men att följa samma rikt ning som gäller för all befintlig be byggelse längs citykusten ligger fast i beställningen från staden. För att bygga i vatten krävs mil jödom från Mark- och miljödom stolen. Inför ansökan krävs samråd med länsstyrelsen. Förutom de ”van liga” bromsklotsarna i detaljproces sen räknar Kerkhof med en omfat tande tillståndsprocess. − Länsstyrelsen är väldigt kritiska över allt som händer i havet, vi mås te verkligen visa att vi inte försämrar miljön, utan värnar om naturvär den. Vi bygger ön på havsbotten, men det har varit hamnområde väl digt länge. Det finns inget skydds värt, det har vi koll på, säger Dennis Kerkhof.

INTE HELLER JM

Q Hur ska ön byggas? − Väldigt förenklat, som en låda där man pumpar ut vattnet och fyller med massor som finns att återan vända. Det beror på vad som finns just då och i närheten – ska det köras med bilar eller båt? Ja, det är många detaljer att jobba vidare med, som gör skillnad för livet i havet. I första etappen har vi gjort ett konstgjort rev, det skulle vi kunna göra vid ön också, med en grövre sida där muss lor kan sätta sig. Det är viktigt att tänka hur det kan bli för havslivet när ön är klar, säger Dennis Kerkhof. Tanken var att stänga av bassäng en helt för att köra in och fylla lådan och därefter gräva bort dämningen.

Länsstyrelsen är väldigt kritiska över allt som händer i havet, vi måste verkligen visa att vi inte försämrar miljön, utan värnar om naturvärden − Men vi har bedömt att vi inte klarar det tillståndet, man får grum ling om man stänger av genom strömningen, fortsätter Kerkhof. Enligt stadens miljöförvaltning kommer i stället minst en av kana lerna, mellan ön och respektive pir, hållas öppen, så att risken för stilla stående vatten minskar. Under försommarens H22-ut ställning visar JM i 3D hur ön kan se ut, det ska samlas in synpunkter och därefter ska man få klart samarbets avtalet. Det är upphandlat, men ska upp i politiken. Andra utmaningar handlar om logistiken, väldiga mas sor som ska läggas någonstans un der byggtiden. Ön ska skapas mellan två pirar och helst innan den ena pi ren bebyggs, så att massor och trafik kan förläggas där. − V I B E H ÖV E R F I X A till den piren innan vi ens kan börja bygga, un derhållet är eftersatt och kajkanten

Hållbarhetschef Maria Sandell och Tomas Niklewski, affärsutvecklare på JM, tror logistiken blir den största utmaningen med det planerade öbygget bakom dem. FOTO: LILL ERIKSSON

BILD: JM/ARKITEMA

behöver renoveras, berättar Dennis Kerkhof. Han är från Nederländerna, ett land känt för att bygga halvöar, bland annat i Dubai, eller fylla mel lan pirar. Men för egen del blir detta första öprojektet. − Det är spännande, det här får man inte göra så ofta, säger han. Är det slut på byggbar mark på land så ni måste börja exploatera vattnet? − Nej, det finns jättemycket land i Sverige, tycker jag som holländare. Men bördig åkermark vill vi inte ta i anspråk. Om vi vill ge människor möjlighet att leva ett hållbart liv, så ska vi samla dem på liten yta, nära kollektivtrafik. Boende i Oceanham nen behöver ingen bil. Tanken är en kompakt stad. Utan ön hade vi fått ta åkermark i anspråk, säger Dennis Kerkhof. Q

V i fullmäktige har varit kritiska till utbyggnaden i hamnen utifrån klimataspekten och för att man inte vet prislappen. Forskare har länge varnat för att bygga nära kusten. Avit K. Bhowmik, biträdande professor i risk- och miljöstudier vid Karlstad universitet, säger att konst gjorda öar inte alls är hållbara: − Med havsnivåhöjningen och extrema kustöversvämningar blir de särskilt sårbara. Alla dessa an passningar som nu planeras för ön i Helsingborg hade inte behövts om bostäderna byggdes inåt land. Det krävs infrastruktur och investering ar för att säkra öar och det är inte sär skilt kostnadseffektivt. Bhowmik menar att det är proble matiskt att översvämningsområden görs om till urbana områden och att den kustnära utvecklingen försvå rar klimatanpassningar. I stället bör vattnet lämnas för att skapa offentli ga platser för rekreation och trans porter. Mariebergsskogen i Karlstad tar han upp som ett gott exempel. − Konstgjorda öar stör sedimentflö det i vattnet och påverkar ekosystem och vattenlevande liv negativt, men ar Avit K. Bhowmik. Enligt staden behöver marknivån höjas mycket mer än 3,5 meter innan yttre piren kan bebyggas, dessutom krävs ett yttre skydd i havet utanför.

M P, S O C H

foto

H22 CITYEXPO 9

juni 2022 • Nummer 10

borg ros i hamn Peab erbjuder trafikskola för barn.

Här testas inomhusklimatet i miniformat, i nybyggda Prismahuset ute på en av öarna i Oceanhamnen.

I vimlet på H22 Internationella stadsmässan H22 City Expo handlar om innovation och stadsutveckling. Den pågår i 35 dagar, fram till den 3 juli 2022. Stadsmässan i Helsingborg är den tredje efter utställningarna H55

(1955) och H99 (1999). Huvudmän är Helsingborgs stad och de kommunala bolagen Helsingborg Arena & Scen, Helsingborgs hamn, Helsingborgshem, Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp och Öresundskraft TEXT & FOTO: LILL ERIKSSON

En betongplatta med 20 procent mindre koldioxidutsläpp och betong med biokol testas i kommunen.

I vattnet till höger om den kapade piren med Scandics nya 13 våningar höga hotell, ska Oceanön byggas, inte FOTO: LILL ERIKSSON långt från ett industriområde. − Ön innebär ingen fara som vi ser det. I våra detaljplaner jobbar vi med tre och en halv meter över havet och allt som byggs nytt klimatanpassas. Det är det som redan ligger lägre som är i farozonen, säger Dennis Kerkhof. Enligt honom stormsäkras också allt som nu byggs i Oceanhamnen. − Byggherrar ska bygga stormanpassat med stenmaterial i fasaden,

inga detaljer ska sticka ut och fångas av vinden. Ön blir granne med industriområdet, men det är närheten till city och havet som marknadsförs. Q Vill ni locka ett visst klientel? − Det är inte nödvändigtvis så, det råkar ligga vid havet. Vi gör det bästa av läget som finns. Det sämre görs bättre. Det är ett gammalt hamnom-

råde, så vi tar inte viktiga miljöer i havet i anspråk, biodiversiteten är dålig från början.

I nya kongressbyggnaden SeaU hålls en rad seminarier om stadsutveckling, däribland FN:s välbesökta evenemang om hållbara och inkluderande städer.

Kronprinsessan Victoria invigde och deltog i flera aktiviteter på H22, bland annat robotvisningen hos Ars Electronica Center från österrikiska staden Linz.

E N L I GT J M KO M M E R själva bygget ta ett och ett halvt år, men med alla tillstånd och processer räknar man med inflytt först om sju till åtta år.

LILL ERIKSSON

Oceanhamnen H Plus Helsingborgs stad planerar skapa ett litet Venedig med tre öar genom att anlägga kanaler genom gamla Oslopiren och Oceanpiren (gräver av befintlig pir) och däremellan anlägga nya Oceanön. Den nya stadsdelen kallas H Plus och ligger mellan stadens resecentrum Knutpunkten och Öresund. Q Bygget startade 2018 på Oceanpiren, där Granitor har byggt 13 våningar högt Scandichotell med spa på toppen, som öppnade den 23 maj i år. Intill ligger kontorsbyggnaden Prismahuset, med startuppbolag och företag i techbranschen, inflyttning pågår under sommaren. Q I första etappen byggdes 350 bostäder i fyra kvarter på Q

Oceanpiren, kontor, restauranger och handel på en kaj. I etapp två blir det mer bostäder och en förskola på samma pir. Nytt badhus och ett intilliggande havsbad planeras i etapp tre och i etapp fyra bostäder på Oslopiren närmast öppna havet, samt Oceanön mellan pirarna. Q Detaljplan finns för etapp 1–3, men inte 4. Q Elnätet ska vara ”självläkande”, el ska kunna föras över mellan byggnader och nya avloppssystemet ska producera biogas och växtnäring. Q Staden har inte svarat vad allt beräknas kosta, men har preliminärt budgeterat en halv miljard kronor för samtliga etapper.

I gamla färjehamnen där ön ska byggas har man anlagt en citystrand och Ikea har byggt två vedeldade bastuhus i glas. Tre finländska killar var de första som bokade plats.

10 NYHETER

Nummer 10 • juni 2022

Station Sofia sprängs ut ur berget under Södermalm i Stockholm.

FOTO: ARVID KARLSSON

Ny T-banestation 100 meter ner i berget Den nya tunnelbanestationen Sofia kommer blir en av de djupast liggande i världen. Bergrummet där den framtida plattformen ska ligga sprängs nu ut 100 meter under mark.

I mars 2020 sköt Implenia första salvan in i berget på söder i Stockholm för arbetstunneln ner till det som ska bli Station Sofia. Nu lite mer än två år och 850 meter tunnel senare har man nått ner till den nivå där stationen ska ligga. Vid en pressvisning där Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons (M) närvarade förevisades bergrummet 100 meter rakt ner under Stigbergsparken på Södermalm i Stockholm. – Det är fantastiskt att se att vi nu bygger tunnelbanan på riktigt. Det har varit en lång process med otroligt många iblandade. Jag har personligen varit engagerad i arbetet på olika sätt sedan 2014 och att då få stå här åtta år senare och se planerna förverkligas är en härlig känsla, säger han. Stockholms tunnelbanesystem byggdes främst under 1950- och 60-talet. Under 1970-talet saktade utbyggnaden ned, för att 1994 avstanna helt. 2013 togs beslut om en omfattande utbyggnad av tunnelbanenätet i 2013 års Stockholms överenskommelse. Det utbyggda systemet inkluderar en ny sträckning från Kungsträdgården söderut som får två stationer på Södermalm. D E N N YA STAT I O N Sofia blir en av världens djupast liggande. Det är bara en station i Kiev som ligger på 105 meters djup och möjligen någon i Nordkorea som är belägna längre ner i berget. Man kanske kunde tänka sig att gå lite djupare i Stockholm för att få världsrekordet och locka till sig turister men det var aldrig aktuellt. – Varje meter ner i berget kostar pengar och vi måste hantera skatte-

Än är mycket arbete kvar att göra innan stationen är klar att möta trafikanterna. FOTO: ARVID KARLSSON

Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons (M) vid Stigbergsparken där nergången till nya stationen kommer ligga. FOTO::SAMUEL KARLSSON

Att se planerna förverkligas är en härlig känsla

har sin tjusning med sina utmaningar men den här är speciell för den kommer bli den djupaste i Stockholms tunnelbana och den första med bara hissar från plattformsytutrymmet till markplan. Det kommer bli en fin station, säger Andreas Burghauser.

betalarnas medel med respekt. Det finns inget självändamål att spränga djupare ner i berget, fortsätter Kristoffer Tamsons. stationen hamnar så långt ner är att den nya sträckan av tunnelbanan som utgår från Kungsträdgården och ansluter norr ifrån går under vattnet i saltsjön. Det är helt enkelt inte praktiskt möjligt för tågen att stiga snabbare i tunneln men när stationen hamnar så långt ner i berget skapar det andra utmaningar. Det blir inga rulltrappor ner till station Sofia. Den som vill gå ombord på tunnelbanetågen där kommer få ta en hiss ner i berget. Eller snarare åtta hissar som kommer gå konstant. Nerfarten kommer ta 30 sekunder.

A N L E D N I N G E N T I L L AT T

– Det blir helt enkelt inte praktiskt att använda sig av rulltrappor. Den här lösningen med hissar förekommer på andra platser i världen och är det mest praktiska alternativet, säger Andreas Burghauser, projektchef, tunnelbanan till Södermalm, Region Stockholm. Hisschaktet kommer bli 20 gånger 20 meter i omkrets och 90 meter djup ner till stationen. Det är som ett höghus som sprängs ut i berget. Inför varje sprängning borrar man 100-300 hål med en borrigg fyra till fem meter in i berget. Därefter laddas hålen upp med tändare och sprängmedel och sedan är det bara att trycka på knappen. Varje salva genererar cirka 300 kubikmeter berg. Totalt ska en miljon ton bergmassor transporteras bort Andreas på lastbil. Burghauser – Alla stationer

N U ÅT E R STÅ R B E R G A R B E T E i två år och sedan återstår en del betongjobb. I hisschaktet ska det byggas som ett hus i betong och stål och

installeras hissar, trappor och all annan installation. Den pågående entreprenaden kommer vara klar i början av 2026. Efter det kommer entreprenaderna som inreder stationen till en tunnelbaneanläggning med exempelvis spår till tågen, el, signal, tele och ventilation. När det är klart väntar en period med testning och provning innan tågen kan rulla 2030. SAMUEL KARLSSON

Fakta om station Sofia Här delar sig Blå linje mot Nacka och Hagsätra eller mot T-centralen och vidare norrut. Q Plattformen ligger 100 meter under Stigbergsparken. Det blir en av världens djupaste tunnelbanestationer. Q Eftersom stationen ligger så djupt kommer man att åka upp och ner till plattformen i åtta stora, snabba hissar. Med rulltrappor skulle det ta fem minuter att komma upp, med hiss kommer det att ta cirka 30 sekunder. Q Station Sofia kommer att ha ungefär lika många resenärer som Hornstull har idag. Q

NYHETER 11

juni 2022 • Nummer 10

Nytt regeringsinitiativ ska utestänga oseriösa aktörer Regeringen tillsätter en utred ning för att lättare komma åt oseriösa aktörer vid upphand lingar. – De som livnär sig på att utnytt ja andra människor ska inte sova gott på nätterna, säger bostads minister Johan Danielsson (S).

Hotell på hjul!

I Sverige genomförs varje år cirka 18 000 upphandlingar till ett värde av cirka 800 miljarder kronor, enligt regeringens pressmeddelande. Samtidigt är det inte alltid enkelt att utesluta de aktörer som missköter sig eller där det faktiska jobbet utförs av oseriösa underleverantörer. – Inte en skattekrona ska gå till företag som har gjort sig skyldiga till brott eller inte betalat sina skatter eller andra avgifter. Som en del i regeringens arbete med att bekämpa kriminaliteten tillsätter vi nu en utredning som ska föreslå åtgärder som gör det enkelt att genomföra kontroller av leverantörer i offentliga upphandlingar, säger civilminister Ida Karkiainen (S). att motverka arbetslivskriminalitet har komplexa affärsmodeller med långa och komplicerade kedjor av underleverantörer identifierats som en riskfaktor, skriver regeringen. – Ju fler led av underentreprenörer desto svårare blir det att upptäcka arbetslivskriminalitet. De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna, säger Johan Danielsson. Utredaren får i uppgift att föreslå en centraliserad myndighetsfunktion som ska underlätta effektiva och tillförlitliga leverantörskontroller. Utredaren ska också bedöma möjligheterna och lämna förslag för att begränsa antalet leverantörsled i offentliga upphandlingar. Slutligen ska utredningen ta ställning till om reglerna om uteslutning av leverantörer från att delta i valfrihetssystem bör skärpas och om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor även vid icke-direktiv – styrda upphandlingar.

Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige. Ring 036-393725 www.kaberental.se

I ARBETET MED

utses Annika Bränström, leveransområdeschef för Tjänster och infrastruktur på DIGG och tidigare generaldirektör för Bolagsverket. Arbetet med uppdraget startar den 1 september 2022 och ska redovisas den 31 augusti 2023. Byggnads välkomnar initiativet. – Egentligen är det enkelt, skattepengar ska inte gå till skurkföretag. Vi har i flera år larmat om att krimi-

Bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson. FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET.

De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna nella bolag är med och bygger samhällsfastigheter och våra medlemmar och ombudsmän möter kriminaliteten varje dag. Det har varit vilda västern i byggbranschen alldeles

T I L L SÄ R S K I L D U T R E DA R E

Johan Lindholm, förbundsord förande Byggnads. FOTO: TERESE PERMAN

för länge och det är på tiden att politiken nu vaknat, säger Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads. Begränsningar i antalet underentreprenörsled har, enligt Byggnads, tillämpats framgångsrikt i Norge sedan flera år och ett antal stora svenska företag har självmant valt modellen för att få bättre koll på sina arbetsplatser. Arbetslivskriminaliteten är utbredd inom byggbranschen och tidigare granskningar av byggbranschen har bland annat konstaterat att åtta av tio östeuropeiska byggföretag bryter i någon form mot svenska lagar och avtal, skriver Byggnads. – V I FÅ R A L D R I G glömma att det är människor av kött och blod som det handlar om. Usla löner, långa arbetsdagar och rent livsfarlig arbetsmiljö är vardag i den här typen av företag. Stat och kommuner har ett stort ansvar som beställare, säger Johan Lindholm.

Vi köper dina bodar och moduler! ring &

r. te Demon nsport ingå tra

Störst i Sverige på bodar! 0418-123 13 | www.bodborsen.se | Lamellgatan 1, Landskrona

HENRIK EKBERG

VI HAR DET DU BEHÖVER FÖR ATT FÅNGA SOLEN! ELBILSLADDARE

SOLPANELER

OFF GRID

MONTAGE

ENERGILAGER

www.solelgrossisten.se 010 - 30 333 00

VÄXELRIKTARE

Följ oss på

12 NYHETER

Nummer 10 • juni 2022

Valvet Fasad (tidigare Stark Fasad) påbörjade upprustningen av fasaden 2018.

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Renoveringsfeber för hotell Hotellrenoveringarna ökar i landet, enligt statistik från Byggfakta. På ett av landets mest anrika hotell, Grand HÔtel i Stockholm, har en rad renoveringar och ombyggnationer gjorts de senaste åren. – Grand HÔtel är alltid i förändring, säger Pia Djupmark, vd på Grand Group, där Grand HÔtel ingår.

ar med en liten nedgång den senaste månaden, enligt Byggfaktas Byggstartsindex. Ökningen märks framför allt i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och sett till hela landet gäller det i synnerhet rot-projekt som faller under segmenten ombyggnad och tillbyggnad. I Västra Götalands län genomfördes rot-projekt av hotell för cirka 175 miljoner kronor mellan perioden juni 2021 och maj 2022, att jämföra med cirka 25 miljoner kronor under samma period året innan.

Sedan april 2021 har kurvan gått rejält uppåt för hotellrenovering-

I Stockholm sticker stapeln iväg en bit över 300 miljoners-sträcket (cirka 320 miljoner kronor) det senaste året jämfört med året dessförinnan som stannade på cirka 100 miljoner kronor. Samtidigt visar statistik från Byggfakta att nyproduktionen av hotell har minskat de senaste åren. Enligt Byggstartsbarometern för hotell med en total byggkostnad på upp till en halv miljard kronor byggdes det hotell i hela landet för cirka 1,7 miljarder kronor mellan juni

Byggstartsindex – Hotell, ROT – renovering (invändigt och utvändigt underhåll), ombyggnad, tillbyggnad hela landet

2019 och maj 2020. Det senaste året har det byggstartats nya hotell i landet för knappt en halv miljard kronor. Detta faktum kan vara en orsak till att renoveringarna av hotell ökar. D E S E N AST E Å R E N S arbete på Grand Hôtel har bidragit till att renoveringstakten av hotell har ökat i huvudstaden. – Vi är nästan 150 år och har 48 000 kvadratmeter så då måste det renoveras lite då och då, säger Pia Djupmark.

Nyligen avslutades renoveringen av våning fem och sex, med sammanlagt 75 rum. – De här två våningsplanen skiljer sig lite från de andra. De byggdes på 50–60-talet så de har en annan stil, det är inte lika högt i tak och de har inte lika stora fönster, berättar Pia Djupmark. Under 1950-talet så byggdes Grand Hôtel nämligen ut, två våningsplan byggdes till på den nuvarande huvudbyggnaden. De två våningsplanen fick tidsenlig stil och

Byggstartsbarometer – löpande 12 månader – Mkr Hotell, ROT – renovering (invändigt utvändigt underhåll), ombyggnad, tillbyggnad, hela landet

400

350

300

200

250 Mkr

100

Juni 2020 – Maj 2021 Juni 2021 – Maj 2022

200 150

100 –

–

Månad Byggstartsindex

–

2 –0

–

50 0

län arn as l än Got land s lä n Gäv lebo rgs län Hal land s lä n Jäm tlan ds l än Jön köp ings län Kal mar län Kro nob erg s lä n Nor rbo tten s lä n Skå ne l ä n Sto ckh olm Söd s lä n erm anla nds län Upp sala län Vär mla nds Väs län terb otte ns l Väs än tern orrl and s län Väs tma nlan Väs d s län tra Göt alan ds l än Öre bro Öst l än erg ötla nds län

–

king e

KÄLLA:

Dal

–100 20

Juni 2019 – Maj 2020

Ble

Index %

400

NYHETER 13

juni 2022 • Nummer 10

Pia Djupmark, vd på Grand Group, där Grand Hôtel ingår. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Pefo har utfört olika renoveringsuppdrag på det anrika hotellet i Stockholm i närmare nio år. arkitektur och särskiljer sig därför till viss del ifrån övriga hotellet. Det var utgångspunkten nu när rummen skulle moderniseras. ÄV E N

H OT E L L E T S

HUVUDENTRÉ

har förnyats och genomgått en omfattande ombyggnation, och stod klar förra våren. Den tidigare karuselldörren monterades ner och ersattes av ett helt nytt entréparti som innehåller en skjutdörrslösning med värmeslussar och större glaspartier. Detta skulle generera i en smidigare passage, samtidigt som det är en mer klimatsmart lösning. I samband med detta så flyttades trappan upp mot lobbyn fram och fick en integrerad hisslösning för ökad tillgänglighet. Den nya entrén är en del av ett större fasadprojekt som inleddes 2018 av Stark Fasad, senare Valvet Fasad. – Vi stod inför en planerad rustning av fasaden och tog då tillfället

i akt att återskapa en fasad som berättar vår historia. Med hjälp av den dokumentation som finns över de förändringar som byggnaden genomgått, tog vi fram det bästa ur varje epok. Som årsringar på ett träd kan man nu läsa av hotellets historia i den nya detaljrika fasaden, berättar Pia Djupmark. P E F O BYG G N A D S I Stockholm har under de senaste åtta, nio åren utfört en rad olika renoveringsprojekt på Grand Hôtel. – Vi började med att renovera hotellrum och korridorer. Sen har vi även renoverat upp festlokalen Vinterträdgården och senast var det de två hela våningsplanen. Det sista är i stort sett klart, men vi är fortfarande kvar på hotellet och utför mindre renoveringar i utrymmen som inte hotellgästerna märker av, säger Anders Widegren, vd på Pefo Byggnads. Några få uppdrag på Grand Hôtel har varit mindre renoveringar,

Byggstartsbarometer – löpande 12 månader – Mkr Hotell, ROT – renovering (invändigt utvändigt underhåll), ombyggnad, tillbyggnad, hela landet 600

Juni 2019 – Maj 2020 Juni 2020 – Maj 2021 400

Mkr

Juni 2021 – Maj 2022

200

åll igt

und

erh

ad Tillb y

ggn

nad byg g Om

Byggnadsart

Utv änd

Invä

ndig

t un

der håll

FOTO: PEFO

som att dra el eller måla om, men de flesta av projekten är större där till exempel hotellrum och korridorer röjs ut helt för att färdigställas med nya ytskikt och ny inredning. – Då tar vi även avloppsstammar, vatten, byte av alla installationer och så vidare. Då är det från scratch till färdig

Vid det senaste renoveringsuppdraget på Grand Hôtel renoverade FOTO: PEFO Pefo 75 rum. produkt, säger Anders Widegren. Så var det med det senaste projektet som hade en projektkostnad på 105 miljoner kronor. Ett stort projekt för ett företag med fem anställda. – Vi tar in många underentreprenörer vid större uppdrag som dessa, säger Anders Widegren, som

dock inte har märkt av ökningen av rot-projekt nämnvärt. – Det beror nog på att vi ändå har ett ständigt flöde av hotellprojekt och har också blivit lite nischade på det området. ANNIKA RÅDLUND

HENRIK EKBERG

14 ALMEDALSVECKAN

Nummer 10 • juni 2022

Almedalen är tillbaka efter pandemin Efter ett par års uppehåll är Almedalsveckan nu tillbaka med en fysisk sammankomst i Visby. På byggsidan finns en del intressanta seminarier och debatter, även om vissa väljer bort egna arrangemang.

åtminstone en punkt under veckan där ett antal personer – däribland vd:n Ola Serneke – kommer att diskutera innovativa energilösningar för framtidens stadsdelar. NCC är medarrangör tillsammans med bland andra Skanska och Sweco om en paneldebatt om skolbyggnaders betydelse för en god utbildning. På restaurang Vår Fru ska Archus Arena byggas upp för diskussioner och debatter om allt från renoveringar av 1600-talshus till vem som egentligen får betala för de skenande byggkostnaderna och om social hållbarhet och sociala investeringar.

Senast en traditionell politikervecka ägde rum i Visby var 2019 och förra året hölls en digital version. Men nu är de fysiska mötena i Visby möjliga igen. Totalt 800 arrangörer kommer att bidra med 1 450 evenemang under årets Almedalen-vecka, som liksom förra året är något förkortad och pågår mellan söndag och torsdag den första veckan i juli. För byggsektorn finns en hel del intressant att ta del av. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen kommer inte att arrangera något eget, dock kommer några enskilda företrädare att medverka vid vissa punkter, bland andra näringspolitiska chefen Tanja Rasmusson.

Publik i Almedalen vid ett av Almedalstalen 2018.

egna seminarier tidigare år, men i år har vi valt att prioritera opinionsbildning övriga delen av året. Vi brukar säga att opinionsbilda kan man göra 365 dagar om året och inte enbart under Almedals-

veckan. Annars brukar de större av våra medlemsföretag finnas på plats och representera sig själva, säger Lars Kriss, näringspolitisk expert och pressansvarig för Byggföretagen.

– VI HAR HAFT

Partiledartalen Sedan förra året är Almedalsveckan något förkortad och pågår mellan söndag och torsdag. Det innebär att det blir två partiledartal, ett på dagen och ett på kvällen under måndagen, tisdagen och onsdagen. Socialdemokraterna inleder på söndagen och Miljöpartiet avslutar på torsdagen. Q Söndag 3 juli Socialdemokraterna, kl 19.00. Q Måndag 4 juli Moderaterna, kl 11.00 och Vänsterpartiet, kl 19.00. Q Tisdag 5 juli Kristdemokraterna, kl 11.00 och Liberalerna, kl 19.00. Q Onsdag 6 juli Sverigedemokraterna, kl 11.00 och Centerpartiet, kl 19.00. Q Torsdag 7 juli Miljöpartiet, kl 11.00.

Inte heller Byggcheferna kommer att arrangera något eget seminarium, men en grupp styrelseledamöter ska bege sig till Visby och ordförande Jeanet Corvinius kommer att medverka vid vissa arrangemang. Svensk Byggtjänst är medarrangör till ett seminarium om industriell bostadsproduktion där bland annat vd:n Kajsa Hessel medverkar. arrangera ett par seminarier i början av veckan, bland annat ska Skanska Sveriges hållbarhetschef Sara Gorton medverka vid ett seminarium som handlar om cirkulärt byggande. – Vi ser cirkulärt byggande som ett måste och ett verktyg för att vi

S K A N S K A KO M M E R AT T

FOTO: REGION GOTLAND/PETER HÄGGBOM NORRBY.

ska kunna nå våra hållbarhets och klimatmål. De material vi har måste vi hantera på ett helt annat sätt än vi gör i dag, säger hon. det finns risk att årets program kan komma att ändras in i det sista. – Det känns så, kanske beroende på att det är valår samtidigt som det är första gången efter pandemin samt att det är en kortare vecka än normalt. Så har det nog alltid varit i Almedalen, men kanske lite mer i år. Vi har levt så länge i pandemin och planeringshorisonten ser inte likadan ut som tidigare, man är lite sent ute. Serneke kommer att arrangera

SA R A G O RTO N T R O R

V E I D E K K E SAT SA R S O M vanligt stort på politiker-veckan i Almedalen och kommer att arrangera program i två olika format. Dels tillsammans med aktörerna bakom Bostadspolitik. se (förutom Veidekke, även Obos, Heimstaden, SBB Norden) som under tisdagen kommer att ägna dagen åt ett bostadspolitiskt program med såväl seminariepunkter som debatter i Paviljongen på Visby Hotell. Onsdagen blir mer entreprenad-betonat med bland annat frågor som rör skenande byggkostnader, kriminaliteten i byggbranschen och klimatomställningen. Ett 15-tal personer kommer att medverka från Veidekke. Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, tror det blir en bred uppslutning från branschen under Almedalsveckan. – Det här är årets största samlingspunkt för politik och bransch och det är dessutom ett valår. Det finns ingen viktigare arena i Sverige än Almedalen. Väljer man inte att åka dit så gör man en konstig prioritering, tycker jag.

HENRIK EKBERG

Ett axplock från programmet Söndag 3 juli 15.15–15.35 Social hållbarhet i fokus när framtidens städer utvecklas Arrangör: Archus AB Plats: S:t Hansgatan 24, ”Restaurang Vår Fru, innergården Medverkande: Saga Jernberg, hållbarhetsansvarig, Atrium Ljungberg Michael Larsson, vd, Archus Development

Måndag 4 juli 10.00–11.00 I Sverige saknas tusentals bostäder och mycket som byggs är för dyrt – så bygger vi för fler Arrangör: Henrik Melkstam, Mikael Sjölund, Svensk Byggtjänst AB Plats: Skeppargatan 24, ”Innergården” Medverkande: Henrik Melkstam, Författare Mikael Sjölund, Författare Kajsa Hessel, vd, Svensk Byggtjänst AB

Måndag 4 juli 15.45–16.45 Bygg mer, förbruka mindre – vägen till ett cirkulärt samhällsbyggande Arrangör: Skanska Plats: Rostockergränd 4, ”Skanskas Trädgård” Medverkande: Christina Båge-Friborg, Hållbarhetsdirektör, SSAB Pär Larshans, Hållbarhetschef, Ragn-Sells Sara Gorton, Hållbarhetschef, Skanska Sverige Marcus Horning, Stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad

Tisdag 14.00–15.00 Skolhuset som ett kinderägg... Hur kan vi lyckas bättre med de förväntningar vi har på våra skolhus? Arrangör: Forum Bygga Skola, ÅWL arkitekter, Liljewall arkitekter, Wästbygg, Visbyark, Sweco, Cedervall arkitekter, Tengbom, Skanska, Hemsö Fastighets AB, NCC Plats: Skeppsbron 24, Joda Bar och kök, ”Lilla Baren” Några av de medverkande: Madeleine Nordenknekt, Arkitekt, Liljewall arkitekter Madeleine Nobs, Chef hållbar affärsutveckling, NCC Åsa Rodenkirchen, Arkitekt, Sweco Louise Sassene Lindquist, Arkitekt, ÅWL arkitekter Åsa Nordell Holmstrand, Chef projektutveckling, Hemsö

Onsdag 6 juli 13.00–14.00 Hur får vi byggbranschens upphandlare att ställa fler hållbarhetskrav? Arrangör: Golvkedjan, Forbo Flooring, Social Venture Network Plats: D-huset, Uppsala universitet, Kaserngatan 1, ”D24” Bland de medverkande: Lars-Åke Lidén,vd, Golvkedjan AB Johan Björling, Manager Sustainability, Forbo Flooring AB Anna Graaf, Director Sustainability, White Arkitekter Elisabet Stadler, Group Environmental Manager, PEAB Annie Månsson, Hållbarhetskonsult, U&We

juni 2022 • Nummer 10

JURISTEN VIKTORIA EDELMAN

Åter i Almedalen! När färjan stävar ut från Västervik på väg mot Visby sitter jag bekvämt tillbakalutad med en härlig utsikt över den vackra Tjust skärgård. Jag ser fram emot Almedalen med förväntan, nyfikenhet och känner återseendets glädje. Så föreställer jag mig att det kommer att kännas när jag nu snart ska få återvända till Almedalen efter två års uppehåll. Vi som har förmånen att arbeta inom bygg- och fastighetsbranschen har till skillnad från många andra under pandemin haft möjlighet att kunna fortsätta med vårt arbete. Byggnader har uppförts, tunnlar har sprängts och vägar har anlagts. Jag och mina kollegor på advokatbyrån har skrivit entreprenadkontrakt, lämnat juridiska råd om standardavtalen och tvistat i domstolar och skiljenämnder. Förutsättningarna har varit annorlunda och utmaningarna många för byggbranschen de senaste två åren där länder stängt sina gränser, med brist på varor, cementkris och skenande prisökningar. när jag nu återigen styr kosan till Visby? Den politiska temperaturen har höjts detta valår och partiledartalen i Almedalen kommer säkerligen samla stora skaror av såväl anhängare som motståndare.

VA D VÄ N TA R DÅ

HÖGPRESTERANDE OCH DRÄNKBARA PUMPAR För användning på byggarbetsplatser, i schakt, byggropar, etc.

Se hela sortimentet av pumpar

bygg-strom.se order@bygg-strom.se

Längs de rosenprydda och slingrande gatorna runt om i staden ska seminarier, debatter, rundabordsdiskussioner, middagar och mingel genomföras och människor mötas. Politiker blandas med företrädare från bygg- och fastighetsvärlden för att diskutera och debattera byggandets villkor och hur vårt framtida samhälle ska utformas. J AG B E S L U TA R M I G för att ta mig an det digra programmet för Almedalen genom att söka på ordet Bygg. Det visar sig av de 293 träffar jag får att ämnet Bygg ofta kombineras med orden Hållbarhet, Energi, Klimat/Miljö, Innovation, Ekonomi och Demokrati! Spännande ämnen där särskilt hållbarhet ur alla perspektiv lockar som ett hett framtidsämne att utforska närmare för att efter genomförda seminarier förstå vad en cirkulär framtid är och vad som menas med ett resilient samhälle. Jag kan konstatera att det fortfarande är stort fokus på samhällsfastigheter med diskussioner om det är Staten eller Kapitalet som ska ansvara för bland annat skolor och äldreboenden, om dessa ska ägas eller hyras, upphandlas och/eller hyras. Min båt hinner fram i tid till panelsamtalet Sveriges simhallar – pengar i sjön eller

nödvändiga investeringar? Som känns som ett klockrent tillfälle att syna förutsättningarna för en särskild typ av samhällsfastigheter. N Ä R V I N U kommer samman och ska mötas i diskussioner har vi andra erfarenheter och är vana vid andra sätt att mötas än tidigare år. Vi är många som nu uppskattar riktiga möten mer än vad vi kunde ha föreställt oss. Jag hoppas och tror att det kommer att märkas genom att vi är mer ödmjuka, mer öppna för nya idéer och aktivt söker genuina samtal för att hitta idéer som kan lösa de utmaningar vi har framför oss i vår innovativa bransch när vi möts igen åter i Almedalen.

VIKTORIA EDELMAN ADVOKAT AG ADVOKAT

16 NYHETER

Nummer 10 • juni 2022

Föreslår upphöjd cykelbana i Göteborg En upphöjd cykelbana som slingrar sig fram i centrala Göteborg, ovanför bilar, bussar och spårvagnar. Idén finns på skissbordet hos Sven Junkers, chef för Skanska Teknik. – Detta går absolut att genomföra, säger han. Göteborg är långt ifrån en cykelvänlig stad, enligt Sven Junkers som bor i Göteborg och emellanåt cyklar till jobbet. – När man rullar Sven in i stan känns det Junkers som att det är farligt att cykla där. Det är många som inte respekterar trafikljusen, både gående, andra cyklister och de nya elfordonen, säger han. I D É N S O M SV E N Junkers med kollegor har arbetet med är en cykelled byggd i trä med två separerade cykelbanor som är tänkt att gå ovanför andra trafikslag, från Järntorget via Nya allén och vidare mot Centralstationen och Hisingsbron. Lite som en egen motorväg för cykeltrafiken. Tanken är att det ska vara mellan 500 och 1 000 meter mellan på- och avfartslederna längs cykelbron. Byggtiden för hela sträckningen beräknas till cirka två år och kostnaden till cirka två miljarder kronor. – Jag tror absolut detta är genomförbart. Det är förstås många hinder innan alla godkänner detta och innan vi vet exakt hur det ska bli, men någon gång måste man börja. Just över Centralenområdet skulle vara ett bra ställa att börja. Man skulle

Så här skulle cykelbanan kunna se ut. kunna bygga från nya Hisingsbron till Centralstationen och då skulle man också slippa att bygga bangårdsförbindelsen som planeras där. cykelbanan ska vara lätt att modifiera och flytta om det skulle behövas, till exempel under tiden som Västlänken eller andra projekt byggs. – Jag tänker att man ska hitta ett smart grundläggningssätt som går enkelt att utföra. Än så länge har vi räknat med säkra metoder som pålning, men jag skulle vilja att vi utvecklar något annat sätt. Till exempel

TA N K E N Ä R AT T

ILLUSTRATION: THERESA BRANDER

någon slags skruv som skruvas ner med ett flexibelt fäste upptill som kan justeras allt eftersom det rör sig i marken. Trä är inte så känsligt heller, om det rör sig lite så gör det inte något. Sven Junkers tänker sig cirka 20 meter mellan varje pelare. Han och hans kollegor har redan pratat med ett par politiker i Göteborg och de var, enligt Junkers, väldigt positiva till idén. – Det är lite svårt för oss entreprenörer att ta sådana här idéer vidare. Politikerna som vi pratade med tyckte att vi skulle fortsätta lobba för detta. Sen kan vi hoppas att någon intresse-

organisation, kanske cykelfrämjandet, nappar på detta så det tar lite fart. Jag tycker verkligen detta skulle vara bra för Göteborg, men det skulle fungera även i Stockholm eller andra ställen där man kan hitta passager där det är jobbigt för cyklisterna. Det är ingen risk att det blir som med den planerade linbanan i Göteborg? – Du menar en idé som man driver och så blir det inget av det? Ja, det är klart att det finns en risk. Men det som är bra med den här Q

idén är att den dagen den inte behövs längre, när man kan flytta ner cykelbanan på marken igen, då kan man plocka ner broelementen och sätta upp dem i en annan stad i stället där behovet finns. Detta är inget som ska kastas bort. Men nu behövs det verkligen i Göteborg, och den dagen då vi inte har några bilar i stan utan det finns stora fina cykelbanor på marken, då kan vi sälja det vidare till en annan stad.

HENRIK EKBERG

Stabil ökning av byggstarterna Byggstarterna av nyproduktionsprojekt ökade med en procent under maj månad, men hela åtta procent jämfört med maj 2021, enligt Byggfaktas Byggstartsindikator.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exklusive anläggningar och infrastruktur steg under maj med en procent jämfört med april. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten 8,2 procent, vilket är en uppgång sedan förra månaden. Byggstartsindikatorn mäter byggandet räknat i beräknad byggkostnad. – Byggstarterna fortsatte öka även under maj, enligt Byggstartsindikatorn. Hittills i år har ökningarna varit stabila kring nuvarande nivåer på knappt en procent per månad. Det är dock svårt att avgöra hur mycket av uppgången som beror på ökad byggaktivitet och hur mycket som kan hänföras till stigande byggmaterialpriser och andra kostnadsökningar, säger Tor Borg, analyschef på Citymark analys och Byggfakta. Under maj steg bostadsindikatorn med 1,3 procent jämfört med uppreviderade 1,6 procent månaden innan. Jämfört med samma månad i fjol var uppgången 8 procent att jämföra med det nedreviderade utfallet på 8,5 procent för april. – Bostadsbyggandet fortsätter öka. De senaste månaderna har till och med ökningstakten varit lite högre än vad den var i slutet av 2021. Givet de kraftigt ökade byggmaterialpriserna så finns det dock anledning att misstänka att en stor andel av ökningarna

beror på ökade kostnader snarare än ökad byggvolym. Antalet bostadsprojekt som befinner sig i tidiga skeden ökade snabbt under 2021 och även hittills under 2022 vilket talar för ett fortsatt högt bostadsbyggande. Negativa utsikter för framtida bostadsefterfrågan, finansieringsmöjligheter och byggkostnader medför dock att det är högst osäkert om tidsplaner och kalkyler kommer att hålla, säger Tor Borg. indikationer på att byggstarterna för bostäder planar ut. – Utfallet i den senaste Byggstartsindikatorn signalerar att årstakten för antalet byggstartade bostäder planar ut kring 63 000 bostäder under 2022. Detta är historiskt högt men något under de utfall som SCB hittills presenterat för slutet av 2021 och början av 2022, säger Tor Borg. Den uppskattade byggkostnaden de senaste tolv månaderna för samtliga nybyggnadsprojekt uppgår, enligt Byggfakta, till 167 miljarder kronor. HENRIK EKBERG

MEN DET FINNS

Byggstarts indikatorn Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader.

PRODUKTNYHETER 17

juni 2022 • Nummer 10 PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Bänkbord

Stoop Bänkbord har en robust konstruktion av varmförzinkat stål och komfortabla träytor att sitta på. Bordet är rullstolsanpassat som standard då det finns bra utrymme vid bordsskivans kortsidor. Går att få i 200 RAL-färger och har livstidsgaranti mot rost. Design: Julien De Smedt. Mått: L: 263 cm B: 180 cm H: 75 cm www.vestre.com

Arbetskläder i 100% stretch Arbetsklädestillverkaren Fristads breddar nu sin målarkollektion med en ny byxa, shorts och trekvartsbyxa tillverkade i helstretchmaterial. De är designade i nära samarbete med professionella målare. Stretchen ska ge optimal rörelsefrihet i alla arbetsställningar och tack vare det lättviktiga materialet ska de vara sköna att ha på sig även vid arbete inomhus. För att möta målares och murares specifika behov av unika lösningar skiljer sig den nya byxan från vanliga hantverkarbyxor på flera punkter. Den har till exempel extra djupa spikfickor som är anpassade för långa målarverktyg, förstärkta fickor för vassa verktyg och sandpapper, samt en tät benficka som inte släpper igenom damm eller fukt – för till exempel mobiltelefonen. I serien ingår; hantverksbyxa 2760 LWS, hantverkarshorts 2762 LWS och hantverkarbyxa pirat 2761 LWS i trekvartsmodell. www.fristads.com/sv-se

Elektrisk planslipmaskin Finska Mirka lanserar en ny ännu mer kompakt Mirka Deos elektrisk planslipmaskin för att utöka utbudet av de lätta Deos-maskinerna. Den nya Deos 343CV har en 75 x 100mm underlagsplatta, för smidig och effektiv slipning av trä, dörrar och karmar. Den har två driftlägen. I det första läget börjar den borstlösa elmotorn i DEOS 343CV arbeta vid 5000 rpm, varifrån den kan justeras linjärt till maximal hastighet genom att ändra spakens läge. Dessutom finns det ett extra steg på 7500 rpm för finare hastighetsjustering. I det andra läget startar den med maximal hastighet när spaken trycks ned. Slipmaskinen är utvecklad för att slipa fönster, dörrar och karmar och utföra korrigeringsarbeten på träspackel. Med hjälp av den smidiga designen går det att vara nära arbetsytan. Vikt: 970 gram. Tidigare finns de tre Deos-modellerna; 383CV, 353CV och DEOS 663CV Delta. De kan kombineras med Mirkas slipmaterial, dammsugare och tillbehör. www.mirka.com/sv/se

Lätt och kompakt kap-/gersåg Ryobis nya 18V ONE+ 190 mm kap-/gersåg RMS18190-0 är kompakt och lätt med en vikt på endast 10 kg. Integrerade bärhandtag på båda sidor gör geringssågen lättare att transportera. Den är utrustad med premium metallskenor för bättre stabilitet och precision. Justerbart geringslås ska säkra exakta snitt och den har en kapkapacitet på 50 x 245 mm. Den har ett varvtal på upp till 3600 v/min för rena snitt även vid kapning av kraftigare trä. Bladtyp: 190 mm djup sågklinga. Geringsvinklar: från 0 till 45°. Dammportadaptern som har en sugförmåga på 80 procent passar till alla One+ dammsugare. se.ryobitools.eu

Snabbtorkande lagningsbruk LIP lanserar nu LIP 330 Reparationsbruk – ett cementbaserat och slitstarkt vägglagningsbruk för reparationer både inom- och utomhus. Produkten kommer i en behändig 5 kg påse och lämpar sig både för professionella hantverkare och hemmafixare som behöver åtgärda mindre skador snabbt och effektivt. LIP 330 kan användas för reparationer och utfyllnad av hål, sprickor och ojämnheter i skikttjocklek mellan 0–80 mm i ett och samma skikt. Produkten fäster på flertalet underlag, såsom betong, cement, anhydritputs, tegel och lätt- och gasbetong. www.lip.dk

HUR BRA ÄR VI PÅ MÅNGFALD? Nu slutar vi gissa – här är svaret Byggchefernas nya rapport, En bransch för vissa, baseras på det allra första insamlandet av jämlikhetsdata inom samhällsbyggnad. Jämlikhetsdata är en metod för att kartlägga mångfald och rekommenderas av bland andra FN, EU-kommissionen och Diskrimineringsombudsmannen. Du hittar rapporten via qr-koden eller på byggcheferna.se/rapporter.

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss i sociala medier och på byggcheferna.se

18 BYGGKONJUNKTUREN

Nummer 10 • juni 2022

Kommunerna som blev vinnare under pandemin Varje år flyttar cirka 15 procent av befolkningen i Sverige. Historiskt sett har flyttmönster varit trögrörliga – vi har flyttat ungefär på samma sätt från år till år. Coronapandemin innebar ett skifte i synen på boendet, men vad ser vi om man tittar på de faktiska flyttströmmarna?

blev flyttnettot i stället negativt (-653). I likhet med Uppsala-exemplet kan vi se att grannkommunerna Nora, Karlskoga, Kumla, Hallsberg och Lindesberg vände ett tidigare negativt flyttnetto till ett positivt. När vi analyserar flyttströmmarna närmare ser vi att många av flyttarna från Örebro gick till just dessa mindre kommuner. I Uppsala och Örebro kan vi därmed notera en så kallad ”pandemieffekt”. I dataunderlaget hittar vi flertalet liknande exempel bland andra befolkningsmässigt liknande kommuner. Det fenomen som tidigare gynnat kranskommunerna till storstäderna verkar nu förekomma även i landets medelstora kommuner.

Vi har tagit del av och analyserat flyttdata från 2018 fram till och med 2021. På så sätt har vi kunnat analysera perioden under pandemin (2020/2021) jämfört med perioden före pandemin (2018/2019). Redan för ett år sedan publicerade Prognoscentret rapporten ”så flyttar vi i pandemins spår”. Rapporten visade att pandemin hade en tydlig inverkan på befolkningens flyttplaner och att man börjat drömma om ett liv på landet. Flyttdata från 2020 visade dock att flyttarna till landets mindre kommuner inte hade förändrats nämnvärt. Förändringen låg i flyttpreferenserna – inte i det faktiska flyttbeteendet.

Vilka kommuner blev då de stora vinnarna?

Störst förbättrat flyttnetto under pandemin hade Österåker kommun som ökade från 643 till 2 046. Bland de tio ”bästa” kommunerna återfinns ytterligare två Stockholmskommuner; Norrtälje och Täby. Att vi hittar flera kranskommuner i Stockholms län är ganska logiskt. Stockholms stad var den kommun i Sverige med störst negativt flyttnetto. Före pandemin hade Stockholm ett flyttnetto på –8 600 som under pandemin minskade till – 20 000 (!) personer. Skellefteå hamnar som nummer två på listan, och har gått från ett tydligt ”inflyttningsminus” till ett stort flyttöverskott, delvis tack vare Northvolts industrisatsning i kommunen. Sollefteå och Örnsköldsvik är två andra kommuner i norra Sverige som tillhör pandemivinnarna. Värt att notera bland de 25 största pandemivinnarna (störst positiv förändring av flyttnetto under pandemin) är att vi där endast hittar en enda kommun med fler än 100 000 invånare (Norrköping). Bland pandemiförlorarna hittar vi i stället sju kommuner med en befolkning på mer än 100 000. Drar vi i stället gränsen för stora kommuner vid 75 000 invånare så är två kommuner pandemivinnare och tolv kommuner pandemiförlorare.

Flyttströmmarna under hela pandemin

Nu har vi analyserat båda pandemiåren 2020 och 2021, och jämfört dessa mot ”normalåren” 2018 och 2019. Realiserade befolkningen sina nya flyttpreferenser till fördel för naturnära platser med billiga bostäder? Innebar möjligheten till distansarbete att flyttlassen gick längre än vad de historiskt sett gjort? Ja, faktum är att man faktiskt kan notera en viss förändring även om den inte är särskilt stor. Fortfarande inträffade ungefär var tredje flytt inom en fastighet eller mellan fastigheter inom ett distrikt. Under pandemin ökade dock andelen flyttar mellan kommuner från 35 till 37 procent. Det finns alltså en tendens till att i större utsträckning än tidigare byta kommun.

Kranskommunerna pandemins vinnare

I den här artikeln har vi fokuserat på flyttmönster som förändrats under pandemin, alltså inte vilka kommuner som totalt sett har störst positivt flyttnetto. Statistiken baseras på inrikes flyttnetto. Före pandemin hade Uppsala kommun det i särklass största positiva flyttnettot i landet (+4195). Under pandemiåren halverades flyttnettot, men nivån var ändå fortsatt positiv. Samtidigt kan vi se att allt fler valt att flytta till andra kommuner inom länet. Heby, Tierp och Älvkarleby gick från ett flyttnetto på nära 0 till tydligt positiva tal. Näst efter Uppsala var Örebro den kommunen med störst positivt flyttnetto före pandemin (+2261). Under pandemin

Förändring av inrikes flyttnetto under pandemin jämfört med innan pandemin

Flyttnetto i förhållande till befolkningsstorleken

Om hänsyn tas till befolkningsstorleken (flyttnettoförändring under pandemin per 1 000 invånare) så hamnar två Norrlandskommuner, Jokkmokk och Arvidsjaur, i topp. Båda hade ett negativt flyttnetto på drygt 300 personer åren före pandemin. Under pandemin minskade dessa siffror markant, till –99 resp. –55. Strax efter på listan följer ytterligare tre kommuner i Norrland; Berg, Sollefteå och Bräcke. Förlorarna enligt det här beräkningsättet är Mölndal följt av Bromölla och Lomma. 2018/2019 hade Mölndal ett positivt flyttnetto, som vände till minus 734 under pandemin.

Förbättrat flyttnetto med mer än 50 personer Flyttnetto mellan +50 och –50 personer Försämrat flyttnetto med mer än 50 personer

Förändring av inrikes flyttnetto under pandemin jämfört med innan pandemin

Pandemivinnare

Pandemiförlorare 1 403

Österåker

Stockholm

–11 428

1 096

Skellefteå

Örebro

–2 914

Täby

965

–2 194

Mölndal

Enköping

953

–2 139

Uppsala

802

Ängelholm

–1 501

Sundbyberg

Norrtälje

703

–1 153

Sollefteå

700

–986

Upplands Väsby

–979

Partille

–936

Umeå

–912

Vallentuna

645

Örnsköldsvik

588

Norrköping

568

Simrishamn

300

600

900

1 200

Typ av flytt Typ av flytt

1 500

–12 000

–10 000

–8 000

–6 000

–4 000

Fyra slutsatser Svag tendens till att vi i högre grad flyttar till en annan kommun – borta bra men nära bäst gäller fortfarande. Q Inte bara storstädernas kranskommuner är flyttvinnare – Kranskommunerna till Örebro är ett bra exempel på detta. Q Större städer är pandemins förlorare ur ett flyttnettoperspektiv – betydligt fler befolkningsmässigt stora kommuner uppvisar en flyttnettoförsämring än tvärtom. Q I ett antal små norrlandskommuner har nettoutflyttningen i princip upphört – störst positiv förändring per 1 000 invånare hittar vi i Jokkmokk och Arvidsjaur.

Över länsgräns 21% 20% Mellan kommuner inom län 30% 31% Mellan distrikt inom kommun 29% 30% Mellan fastigheter inom distrikt 4% 4% Inom fastighet 0% 5% 10% 15% Flyttar under pandemin

20%

25%

Flyttar före pandemin

30%

35%

Definitionen av Inrikes flyttnetto är inflyttningar från andra kommuner i Sverige minus utflyttningar till andra kommuner i Sverige. Flyttdata bygger på förändringar i folkbokföringsregistret och därmed registreras inte tillfälliga flyttar till fritidsboende. KÄLLA: SCB

Jokkmokk

16% 15%

–2 000

Kungsbacka

Sollefteå

4 Q

Arvidsjaur

Berg

Bräcke

Vinnare i förhållande till befolkningsstorleken.

OLA STADLER AFFÄRSOMRÅDESCHEF KUNDINSIKT

I 30 dagar får du kostnadsfritt veta vilka företag som besökt din hemsida och vilka byggprojekt de planerar eller är involverad i. Testa du också och upplev hur Byggfakta Analytics PRO omvandlar din webbplatstrafik till leads.

Byggfakta.se/marknadsforing/analytics-pro

20 STATISTIK

Nummer 10 • juni 2022

Nyligen upphandlade projekt ANSVARIG

BYGGENTREPRENÖR

PROJEKTNAMN

PROJEKT

KOMMUN

Eddy Demir

ED Bygg Sverige AB

Bergskvadraten 3

Norrköping

Sven Stenvall

Stenvalls Trä AB

Stenvall

Joacim Larsson Peter Neuberg Martin Bergström

YLAB Larssons Bygg AB Byggmästargruppen Stockholm BMG AB Hellströms Bygg AB

Claes Pettersson

Boetten Bygg AB

Per-Anders Björk

Tuve Bygg AB

Pontus Gejervall

Peab Sverige AB

Ånsta Tornérparkeringen, Etapp 1 Malmstranden etapp 2 och 3 Lillholmsskolan, hus A och J Hyres- och bostadsrätter Majorna, Kv 3 Trägården, Pilegården

Jakob Assarsson

Peab Sverige AB

David Jonsson

NCC Sverige AB

Österport bostads rätter Östra infarten Hertsö badhus

Thomas Raab Michael Hamrin

Bergman & Höök Byggnads AB Rekab Entreprenad AB

Nejonögat Äldreboende Solhaga

Ulrika Karlsson

Skanska Sverige AB

Skra Bro etapp 1

Stefan Larsson

BD Bygg AB

Pierre Hemström

TL Bygg AB

Skogsgårdens äldreboende Gränby

Martin Reuterhall Elisabeth Dahlgren

Infrakraft Sverige AB Byggarvid AB

Skansen etapp 2 Tegelbruket etapp 1–3

Mattias Henriksson Martin Degeryd Urban Gustavsson Thomas Larsson Anders Bång

Elmsta Brygga Brf Takträdgården Yllefabriken etapp 2 Jubla/Järnbrott Oceanhamnen, et 3

Thomas Gonzales

Grönbo AB Skanska Sverige AB JM AB Hansson & Söner Entreprenad AB NCC Sverige AB NCC Construction Sverige Decco Entreprenad AB

Brf Grimman

Morgan Berglund

Granflo Bygg AB

Brf Grimman

Peter Kihlman

Arcona AB

PostNord

Robert Ohlsson

Peab Sverige AB

Brf Kronomagasinet

Tommy Allström

Tommy Allström Byggproduktion AB Jek Gruppen i Norrbotten AB Byggfokus Väst Entreprenad AB Pierre Entreprenad i Gävle AB

ICA-lagret

Ombyggnad till lägenheter, kontor mm Nybyggnad av sågverk i Sikfors Nybyggnad av logistikcenter Nybyggnad av flerbostadshus i Jakobsberg Nybyggnad av flerbostadshus och garage under mark Rivning och nybyggnad av skollokaler på Skärholmen Nybyggnad av flerbostadshus i Fixfabriksområdet, Majorna Nybyggnad av flerbostads hus, etapp 2 Nybyggnad av bostadsrätter, etapp 3 Nybyggnad av badhus på Hertsön Nybyggnad av flerbostadshus Till- och ombyggnad av äldreboende Nybyggnad av flerbostadshus på Björlanda Nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Piteå Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala Nytt kvartersområde Nybyggnad av flerbostadshus i Bronäs Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus i Bergsåker Nybyggnad av radhus i Bergsåker Hyresgästanpassning av kontorslokaler Nybyggnad av bostäder och butiker Tillbyggnad av logistik anläggning Nybyggnad av bostäder Nybyggnad av skola Ombyggnad och tillbyggnad av järnvägsmuseet Renovering av garage

Berth Lundqvist Jesper Gidlund Fredrik Pierre

Ägir Bräckeskolan, Hus H Sveriges Järnvägs museum Marcus Åkerlund M3 Bygg AB Totalrenovering av garage Sångvägen Paul Buckley Pålssons Bygg i Huskvarna AB Hovslätts ängar etapp 2:1 Anders Fäldt Lagerros Öregrundsgrepen Bygg & VVS AB Öregrund Vårdcentral Daniel Himlevik Brixly AB Nya Varvet, Hus 97, SMHI Patrik Brüdersdorf PB Väst AB Assberg Martin Edlund

YLAB Larssons Bygg AB

Statorn 31

Victor Zuber

Victor Andreas Rörteknik AB

Ekolsund

Anders Karlsson

Widén & Erikson Byggnads AB

Paul Buckley

Pålssons Bygg i Huskvarna AB

Jonas Hjert Fredrik Sjöling Lars Westin Tobias Andersson

GBJ Construction AB Svensk Husproduktion AB Miljöbyggarna Entreprenad i Linköping AB Malmö Byggcenter AB

Brf Klokheten, Aggerudsviken Hovslätts ängar etapp 2:5 Blombaggen Fullerö Hage etapp 1 Hälsocentral Gamleby

Tomas Augustsson

Moelven ByggModul AB

Henrik Rosenqvist Jan Hellqvist Olle Huusko Patric Jakobsson

Villagruppen Bygg& Entreprenad AB Brf Ängslyckan Peab Sverige AB Katrinedals tomten, Centrumståket Tranvik Hus AB Rimbo-ösby JSB Construction AB Brf Björkallén, etapp 2

Conny Lundgren Magnus Pettersson

Lars Jönsson Byggtjänst AB Multibygg Sydost AB

Kungshuset Ensta vård- och omsorgsboende

BRF Kvarnhjulet Jungmannen 8

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

BYGG KOSTNAD MKR 650

Piteå

450

Nykvarn Järfälla

375 300

Luleå

250

Stockholm

250

Göteborg

237,5

Göteborg

225

Växjö

225

Luleå

185

Mölndal Sundsvall

175 170

Göteborg

160

Piteå

160

Uppsala

155

Simrishamn Ulricehamn

150 150

Norrtälje Uppsala Örebro Göteborg Helsingborg

150 150 145 140 125

Sundsvall

125

Sundsvall

125

Solna

117

Norrköping

103

Borlänge

Boden Göteborg Gävle

90 87 83

Järfälla

Nybyggnad av punkthus

Jönköping

Nybyggnad av Vårdcentral Rivning och nybyggnad av kontor i Göteborg Nybyggnad av enbostadshus i Kinna Nybyggnad av logistik anläggning Nybyggnad av radhus

Östhammar Göteborg

70 70

Mark

Norrköping

Enköping

Nybyggnad av flerbostadshus Karlskoga

Nybyggnad av flerbostadshus Jönköping

Lidköping Uppsala Västervik

55 55 53,5

Lund

52,5

Nybyggnad av flerbostadshus Nya bostäder i Uppsala Nybyggnad av hälsocentral i Gamleby Ombyggnad och renovering av universitet Nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Vårsta, Grödinge Nybyggnad av radhus Nybyggnad av bostäder och lokaler Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus på Kärnekulla Nybyggnad av bostäder Nybyggnad av hotell och kontor i Kalmar

Botkyrka

Mölndal Karlskoga

50 50

Norrtälje Habo

50 50

Ljungby Kalmar

45 40

Konkurser i byggbranschen FÖRETAG Stockholm län

KOMMUN

KFG Energihus AB Stevenage AB Adaris Byggservice AB ByggTolk AB HMF Golv & Byggtjänst AB S.F Transport & Handel AB GP Premium Bygg och Badrum AB Fint Hus Company AB Scand Entreprenad och Bygg i Sverige AB PF Byggelit AB Eideal Holding AB Necto Bygg AB Rune Beauty AB M&W Novacompany AB Idea Building AB Aylin Bygg AB Olsson Berglin Bemanning AB Uppsala län LLAB Mark & Anläggning AB Jönköpings län Marktjänster i Svängen AB Gotlands län Elektrikern Gotland AB Skåne län Dahringer & Göransson Elservice AB EHA Sverige AB Hallands län Swegrund AB Alingsås Entreprenad AB Värmlands län Netconnect i Årjäng AB Örebro län Profiltak värmland AB Västmanlands län Db Måleri & Entreprenad AB Bjursås Rörservice AB Digital Berg AB Dalarnas län Jarigör AB Gävleborgs län Norrlands kraft AB MoStugan i Söderhamn AB Västernorrlands län Luxzio Kakel Design AB Nordlander Konsult AB Västerbottens län UMA Stängsel AB Rörmokeri i Stockholm AB

Solna Stockholm Bromma Upplands Väsby Uttran Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Hägersten Enskede Stockholm Stockholm Nykvarn Stockholm Solna Solna Björklinge Jönköping Tingstäde Malmö Landskrona Halmstad Varberg Årjäng Karlskoga Västerås Västerås Västerås Rättvik Söderhamn Söderhamn Sundsvall Resele Umeå Umeå

Norrbottens län Ingvalds Bygg & Betong AB

Boden

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

juni 2022 • Nummer 10

KRÖNIKA

Därför kan jämlikhetsdata förändra branschen FOTO: JULIANA WIKLUND

För ett år sedan hade jag knappt hört ordet. Nu har jag svårt att se hur vi klarat oss utan det, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius. Jämlikhetsdata lät jobbigt. Kanske rentav olagligt, tänkte jag när jag hörde talas om det första gången. Gick det alltså ut på att samla in data om folks ursprung, sexuella läggning och könsidentitet…? Så får man väl inte göra?! Charlotte Thelm, ordförande i NCC:s mångfaldskommitté, berättar i senaste Så mycket macho-avsnittet att hon reagerade ungefär likadant: ”Jag ska erkänna att min spontana reaktion var att det är ju helt ointressant vad man har för hudfärg eller sexuell läggning, det är ju inte det vi är ute efter.” M E N V I VA R skeptiska i onödan. Jämlikhetsdata är ett rättssäkert sätt att kartlägga mångfald. Det sker genom att människor får besvara en anonym och frivillig undersökning om hur de identifierar sig själva. Syftet är att få fakta på bordet, i stället för att gissa. Hur många av oss har en annan etnisk bakgrund än svensk? Hur många bryter mot heteronormen? Hur många har en funktionsnedsättning? Hur många är troende? Det har vi aldrig haft något bra sätt att få reda på. I stället har vi intalat oss att det ändå inte spelar någon roll: vi bryr oss ju bara om kompetensen, folks privatliv behöver vi inte veta något om. Visst är kompetensen det som räknas.

Men låt oss anta att kompetens inte bottnar i heterosexualitet, manlighet eller svenskt ursprung. Låt oss anta att det finns kompetens även bland personer som inte matchar de tre kriterierna. Då vore det väl synd om vi går miste om dem? För så verkar det ju vara i dag. Det tyder vår jämlikhetsdata på. Till exempel identifierar sig exakt 0 procent av branschens chefer som homosexuella.

övergripande, strukturell bild av vår mångfald. Vilket handlar om att detta måste bli en bransch för alla – på riktigt. Det är lätt att säga att den är det, för att vi vill att det ska vara så. Men om vi vet att bara 11 procent i sektorn anser sig ha en annan etnisk identitet än svensk (medan siffran i Sverige generellt är drygt 25 procent)? Eller att bara 13 procent i branschen är kvinnor (medan vi utgör 50 procent av samhället)? Då är det ett tecken på att något inte stämmer. Då är vi fortfarande bara en bransch för vissa. Varför är det så? Varför har vi inte rekryterat kompetens från en bredare del av samhället? Och hur kan vi bli bättre på det framöver? Det är följdfrågor att fundera på. Att vi fram tills nu har försökt öka mångfalden utan att ha koll på siffrorna känns i efterhand lite konstigt. Jag är väldigt stolt över att Byggcheferna nu har blivit först inom samhällsbyggnad med att använda jämlikhetsdata – en metod som rekommenderas av bland andra FN, EU-kommissionen och Diskrimineringsombudsmannen.

När Byggcheferna gick ut med den siffran, och önskade en förändring, kom en del negativa reaktioner. En man på Linkedin undrade: ”Sexuella preferenser är urvalsfaktorn nu alltså?” är naturligtvis nej. Det här handlar inte om att kvotera in minoriteter, kartlägga individer eller rekrytera något annat än kompetens. Det handlar om att få en

SVA R E T PÅ D E T

JEANET CORVINIUS ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

Sommarläsning! Få 1 grillspett på köpet!

Beställ och välj erbjudande på svenskamedia.se/sommar22 eller ring 08-128 326 00 för personlig service Jaktjournalen ............................... Jaktmarker & Fiskevatten ....... Fiskejournalen ............................. Allt om Flugfiske ......................... Traktor Power .............................. Härliga Hund ................................

3 nr + grillspett 169 kr* 3 nr + grillspett 169 kr* 3 nr + grillspett 169 kr* 3 nr + grillspett 169 kr* 3 nr + grillspett 169 kr* 3 nr + grillspett 169 kr*

• • • • • •

11 nr + grillspett 519 kr* 11 nr + grillspett 519 kr* 9 nr + grillspett 449 kr* 6 nr + grillspett 369 kr* 11 nr + grillspett 519 kr* 12 nr + grillspett 519 kr*

(301/302) (278/279) (264/265) (255/256) (241/242) (252/253)

* Porto 69 kr tillkommer

Prenumerationen avslutas automatiskt. Erbjudandet gäller t o m 2022-08-31 och endast prenumeranter i Sverige. Prenumerationen upphör automatiskt efter periodens slut. Svenska Media i Ljusdal AB. lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter. Genom att fylla i dina uppgifter samtycker du med Svenska Media i Ljusdal AB:s policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

22 NAMN OCH NYTT Tobias Johannesson ny vd för Järngrinden

Den 1 juli tillträder Tobias Johannesson som ny vd för Järngrinden. Tobias efterträder Patrik Ivarson, vd, grundare och delägTobias are, vars prioritering Johannesson framöver kommer att vara affärsutveckling. Efter 18 år som vd för Järngrinden och tidigare WästBygg Gruppen, lämnar Patrik Ivarson över rollen till nuvarande vice vd Tobias Johannesson. Tobias har varit verksam i Järngrinden sedan 2015, då med fokus på projektutveckling och transaktioner samt förvärv till företagets projektportfölj. 2018 tillträdde Tobias rollen som vice vd och blev också del i styrelsen. Q

Pernilla Tellberger ny fastighetschef på NREP

Fastighetsinvesteraren NREP anställer centrumutvecklaren Pernilla Tellberger som fastighetschef för att arbeta med utvecklingen av VälPernilla lingby Centrum och Tellberger stärka platsens funktion som stadsdelscentrum med fokus på närservice, handel och arbetsplatser. I april stod det klart att NREP köper Vällingby Centrum från Stockholms stads bostadsbolag Svenska Bostäder, som varit dess ägare sedan invigningen 1954. Pernilla har tidigare varit portfolio manager leasing för Mall of Scandinavia och Täby Centrum på Unibail-Rodamco. Hon har också varit affärsområdeschef för handel på Fastighets AB LE Lundberg, samt konsult på Fabege AB. Q

Nummer 10 • juni 2022

Peter Johnson produktut vecklingschef på Woodsafe

Peter Johnson ansluter till Woodsafe Timber Protections ledningsgrupp och tillsätts som produktutvecklingschef. Rollen kommer att Peter innebära stort fokus Johnson på bolagets fortsatta tillväxtresa med att utveckla systemlösningar, dokumentation utav brandskyddat trä, samt föra ut information och fakta om brandskyddat trä till intressenter, exempelvis arkitekter, konstruktörer, byggherre, inköpare, projektledare utifrån Woodsafe kunskapskoncept, Woodsafe Academy. Peter kommer närmast från Moelven Wood Projekt och med sina 17 år långa erfarenhet utav brandskyddat trä, stora trähusprojekt, produkt-och affärsutveckling. Q

Susanne Rosjö ny styrelse ledamot i Oljibe AB

Susanne Rosjö har en lång och gedigen erfarenhet inom bygg- och fastighetsbranschen. Hon är sedan 2021 vd för BOAB, ett privatägt Susanne bolag inom VasaparRosjö kenkoncernen, som bedriver projektutveckling med fokus på nyproduktion av hyreslägenheter för egen förvaltning. Hon har tidigare haft flera ledande befattningar inom branschen såsom affärsområdeschef på Forsen, affärsutvecklingschef på Jernhusen och vvd på Axxonen Properties. Susanne har en högskoleingenjörsexamen från KTH och en fil.kand från Uppsala Universitet samt genomgått SBL Företagsledning för bygg och fastighet vid Handelshögskolan i Stockholm. Q

Hon har tidigare styrelseerfarenhet från Bjerking AB, FIBOR och Swedtrain.

Peter Stråhlin ny projektchef på Obos Kärnhem

Peter Stråhlin tillträder som projektchef på OBOS Kärnhem – ett av tre bolag som ingår i OBOS i Sverige. Han kommer närmast från Peter rollen som affärsomStråhlin rådeschef hos entreprenören Åhlin och Ekeroth. Som projektchef kommer Peter Stråhlin även att ingå i OBOS Kärnhems ledningsgrupp med fokus på att planera, organisera och leda arbetet i projektorganisationen mot uppsatta mål, budget och tidplaner. Peter Stråhlin kommer närmast från Åhlin och Ekeroth där han jobbat i 20 år, senast som affärsområdeschef för bostäder. Tillträdet sker i augusti. Q

Joanna Messmer tf vd för Samhällsbyggarna

Joanna Messmer är en mångårig projektledare och konsult inom samhällsbyggnadssektorn och har varit projektledare i Samhällsbyggarna Joanna sedan i höstas. Hon Messmer är huvudansvarig för arkitektur- och samhällsbyggnadsfestivalen Open House Stockholm och verksam inom Samhällsbyggnadslänken vid KTH, en förening för samverkan mellan Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och branschen. Hon har pluggat samhällsbyggnad på just KTH, och är mångårig medlem i föreningen. Dessutom har hon varit regelbunden medarbetare Q

i Samhällsbyggarnas medlemstidning Samhällsbyggaren. Joanna Messmer som tillträdde som Samhällsbyggarnas vd 1 juni. Joanna Messmer utses till tillförordnad vd eftersom ordinarie vd Lars Strömgren ställer upp som kandidat i höstens val till kommunfullmäktige i Stockholms stad.

Roger Jakobsson ny vd på Cowi Projektbyrån

Roger Jakobsson har rekryterats som ny vd till COWI Projektbyrån. Han ersätter Niklas Lögdström som kommer att gå vidare inom Roger COWI Sverige i en Jakobsson ny roll. Roger Jakobsson rekryteras från Erfator som är en aktör som erbjuder bland annat projekt- och byggledning. Roger har på Erfator haft rollen som affärschef med ansvar för att leda utvecklingen av nya affärer och personal. Tidigare har han arbetat på SAAB som Civil Manager med uppgift att bygga upp, verkställa och genomföra entreprenader inom civila IT och säkerhetsprojekt. Utöver det har Roger haft ledande roller inom NCC som bland annat entreprenadchef på NCC. Han har en bakgrund som byggingenjör. Roger Jakobsson kommer tillträda under fjärde kvartalet 2022. Niklas Lögdström kommer att fortsätta i rollen som vd fram tills ny vd tillträtt. Niklas kommer sedan att gå in i en ny roll i COWI Sverige med uppgift att utveckla och växa COWIs närvaro i Stockholm inom ramen för den nya divisionen Digital & Management. Q

John Dozzi invald i EFCAs styrelse

Tyréns koncernchef Johan Dozzi har valts in i EFCAs styrelse (European Federation of Engineering Consultancy Associations). John Dozzi EFCA är den europeiska organisationen för rådgivande ingenjörer vars syfte är att arbeta för att förbättra villkoren för branschen i Europa. Vid årsmötet i Paris valdes Johan Dozzi, koncernchef Tyréns, in i styrelsen i ett fyllnadsval på 1 år. Q

Louise Strömbäck ny vd för Circura FOTO:PEAB

Styrelsen i Circura har utsett Louise Strömbeck till vd och koncernchef. Louise kommer från befattningen som regionchef Louise inom Peab SveriStrömbäck ge och har drygt 20 års erfarenhet huvudsakligen från Skanska och Peab. Circura bildades i december 2021 av ledande ROT-entreprenörer med målet att konsolidera, utveckla och professionalisera ROT-branschen i Sverige. Efter att Teknikbyggarna i Linköping AB anslöt i maj 2022 omsätter Circura över 2 miljarder kronor. Circura tar nu nästa steg genom att tillsätta Louise Strömbeck som ny koncernchef och vd. Louise kommer tillsammans med koncernens dotterbolags-vd:ar att fortsätta Circuras tillväxtresa. Q

Veidekke anställer ny kompetensutvecklingschef

Anna Lindgren Frank är ny kompetensutvecklingschef för Veidekke i Sverige. Hon kommer närmast från en liknande roll på Anticimex. Anna började på Veidekke den 1 juni.

I rollen som kompetensutvecklingschef kommer Anna tillsammans med sitt team ansvara för att utveckla, administrera Anna Lind- samt förvalta Veigren Frank dekkes processer och system inom kompetensutveckling.

Francisca Ramsberg ny överdirektör på Trafikverket

Regeringen har beslutat att utse Francisca Ramsberg till överdirektör för Trafikverket. Francisca Ramsberg är Fransisca idag överdirektör Ramsberg vid Tillväxtverket (just nu också vikarierande generaldirektör för Tillväxtverket tom den 1 augusti 2022). Francisca Ramsberg tillträder som ny överdirektör vid Trafikverket den 15 augusti 2022. Q

Ewa Wassberg ny finanschef på Balder

Fastighets AB Balder har rekryterat Ewa Wassberg som ny finanschef. Ewa har idag rollen som finanschef på Fabege och tillträder sin tjänst på Balder i början av hösten.

Ny vd för Nordic BIM Group

Den 1 juni i år tillträde Tom Nordin som vd för Nordic BIM Group Sweden. Tom har sedan 2009 haft olika roller inom den Tom kommersiella fastNordin ighetsbranschen. Där har Tom besuttit tekniska och kommersiella roller. Allt från säljoch marknadschef till vd de senaste sex åren. Q

Mikael Sundström ny landschef för Ahlsell

Mikael Sundström har utsetts till landschef för Ahlsell Sverige. Han tillträder sin nya roll 1 oktober 2022. Han kommer att ingå i Ahlsells koncernledning. Mikael kommer närmast från Hultafors Group där han har rollen som Executive Vice President med ansvar för varumärken som Snickers Workwear, Solid Gear, and Toe Guard. Dessförinnan har han bland annat arbetat på Ericsson och ASSA ABLOY i olika ledande roller.

KlaraBo gör förändringar i ledningsgruppen

I ett led att effektivisera och dra nytta av synergieffekter har det tagits beslut om att KlaraBos nuvarande affärsutvecklingschef, Magnus Johansson, kommer tillträda en ny roll med ansvar för bolagets nyproduktion. Magnus tillträder senast den 1 september. Beslutet föranleddes av nyproduktionschef Joakim Backströms val att lämna bolaget. Magnus Johansson var tidigare vd i Kuststaden-koncernen och har varit anställd som affärsutvecklingschef på KlaraBo sedan 2021.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

EFTERSNACK 23

juni 2022 • Nummer 10

Naturskön bomässa i lyckligaste landet

Finland är det lyckligaste landet i hela världen och Nådendal kommer på andra plats i Finland. I sommar arrangeras en bostadsmässa i just Nådendal. – Årets mässtema är energieffektivitet men också att värna om naturen och hållbart byggande, berättar Annika Suomi som är kommunikationschef på finska bostadsmässan Suomen Asuntomessut. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Varje år byggs ett nytt bostadsområde upp någonstans i Finland under en månad på sommaren. Bostadsmässan 2022 arrangeras i Annika år i Nådendal på ön Suomi Luonnonmaa. På byggarbetsplatsen för bostadsmässområdet är det full fart och de sista delarna sätts nu på plats. 36 olika husprojekt har byggts upp och de har alla olika utformning. – Ett av årets teman är respekt för naturen, så träd och stenar mellan husen tas inte bort, berättar Annika Suomi. DÄ R B O STÄ D E R N A har byggts är kuperad, det finns stora stenblock och mycket tall. – Byggarna har uppmanats att ta hänsyn till den ursprungliga terrängen, det är en typisk skärgårdsmiljö, men här vill vi också visa att det går att bo och bygga i skärgården. Det är fem kilometer till Nådendals centrum, det går att pendla och åka över bron och med båt. Området är ungefär 20 hektar stort och det har uppförts 20 egnahemshus, fem fritidshus samt parhus och radhus. – Det är både privata hus och olika företag som har byggt upp sina husmodeller.

MARKEN

inför varje bostadsmässa väljs ett nytt område ut någonstans i landet för att skapa ett helt nytt bostadsområde. – Det kan vara en stad eller en kommun som anmäler sitt intresse. Området måste passa för mässan, alla passar inte. De blir sedan ansvarig, för att sälja och marknadsföra H O N F Ö R K L A R A R AT T

I det nybyggda bostadsområdet behåller man så mycket som möjligt av den naturliga vegetationen. tomterna, men naturligtvis får dom lite hjälp av att det blir bostadsmässa av området. Den äger rum en månad i juli och augusti och efter det kan de som köpt eller byggt ett nytt hem flytta in. I år är nästan alla hus sålda redan innan mässan äger rum, men för de som är intresserade av att se de olika husmodellerna så går det att besöka alla. De är också fullt inredda innan mässan börjar, i olika stilar och olika typer av material. – Flera av bostäderna är hyresbostäder och det finns nog tre hus som är till salu nu. E T T A N N AT AV årets teman är smarta energilösningar. Ett bra exempel på detta är ett eget solkraftverk samt en intelligent distributionstransformator. Vid optimalt solsken kan elproduktionen från solpanelerna på bostadsområdet vara högre än förbrukningen. Respekt för naturen har funnits med redan från planeringsskedet av området. Gatorna slingrar sig runt kullarna och områdets kommunala teknik har planerats noga. Flera av husen är byggda av timmer, men även trä- sten- och KL-hus finns representerade. Väderbeständigt corten presenteras också som ytmaterial och solcellspaneler finns på både tak och på vissa ytterväggar. Vid vattnet har landets första basturadhus byggts och vid stran-

FOTO: KRISTA KELTANEN

den finns även stora solcellspaneler monterade. Man menar att nu kommer uttrycket ”Nådendals sol” att få en helt ny innebörd i och med solenergiparken som byggs. – Enligt undersökningar är Finland faktiskt det lyckligaste landet i hela världen och Nådendal kommer på andra plats i Finland, säger Annika Suomi med ett leende. Detta enligt World Happiness Reports årliga lyckomätning. ett eget hamnområde kommer de boende kunna åka båt till arbetet i Nådendal eller Åbo. För att nyttja hamnen ytterligare kommer det att arrangeras en båtmässa parallellt med bostadsmässan. – Det passar bra in på lyckoforskningen, de flesta blir extra glada av att vara nära naturen och en båt gör det lätt och skönt att pendla mellan ö och stad.

EFTERSOM OMRÅDET HAR

På taken av husen och på de väggar som får mest sol har det monterats FOTO: ANNIKA RÅDLUND solcellspaneler.

ANNIKA RÅDLUND

Fakta Arrangeras: Lounatuuli – Sydvästvinden i Nådendal i Finland. Datum: 15 juli – 14 augusti 2022. Antal bostadsprojekt: 36 Arrangör: Suomen Asuntomessut Kommande bostadsmässor: 2023 i Lovisa i finska viken, 2024 i Kervo (tre mil från Helsingfors) och 2025 i Uleåborg i Norra Österbotten.

Vid vattnet har det byggts en solcellspark som förser bostadsområdet FOTO: KRISTA KELTANEN med energi.

ANNONSBÖRSEN

Ett bättre GC-Räcke Tål vind >20 m/s Höjd 145 cm Platt fot Klarar höjdskillnader

Trafikanordningar, TMA & Trafikvakter

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

www.vagjobb.se

Kranbilsbudet i Stor-Stockholm

0950-138 88 info@maxmoduler.se

www.lillebil.se 08-447 57 00

Läs de senaste nyheterna på:

.se Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss. 010-228 15 55 • www.byggakademin.com