Byggvärlden nr 6, 2022

”Företagandets villkor måste få mer utrymme i politiken”

Sverige behöver en långsiktig näringspolitisk strategi som på ett bättre sätt än i dag balan serar tillväxt, råvarutillgång och klimatut maningar. Byggföretagen ser fram emot att få bidra till en konstruktiv dialog även med det nya regeringsunderlaget. Inför valet tog vi fram en ny reformagenda med 39 policy förslag, inom nio olika ämnesområden, till beslutsfattare på samtliga nivåer.

I bästa fall kan en nytillträdd regering därmed snabbt tillsätta utredningar och ta initiativ som går i riktningen som Byggföre tagen pekat ut. Vår förhoppning är att grund läggande frågor om företagandets villkor får mer utrymme i politiken. Inte minst efter som bygg- och anläggningsbranschen står inför en ”perfekt storm”.

Cementkris, stigande materialpriser, sva gare hushållsekonomier och höjda räntor skapar tillsammans en osäkerhet som hela samhällsbyggandssektorn inte upplevt på mycket länge. Nio av tio byggföretag uppger att man påverkas av prisökningar på varor eller tjänster som är nödvändiga för verk samheten. Samtidigt menar två av tio att det föreligger risk för varsel eller uppsägningar under det kommande halvåret.

ATT TUFFARE EKONOMISKA tider väntar var ett dominerande ämne under valrörelsens slutdebatter. Men vi kan konstatera att dis kussionen framför allt handlade om förslag till kompensationer för hushållen. Hur en företagare ska kunna få ihop kalkylen när

material-, energi- och drivmedelspriser rusar i höjden kom mer i skymundan.

Vallöften som fler bostäder, bättre infra struktur och den gröna omställningen är helt beroende av en trygg råvaruförsörjning, tydliga regler och att fler kan göra jobbet.

LÖS CEMENTKRISEN! DET finns fortfarande stora osäkerheter kring Sveriges råvaruför sörjning efter att Cementas tillfälliga till stånd för kalkbrytning i Slite på Gotland lö per ut vid årsskiftet. Möjliggör ökat byggan de på platser där människor vill bo och leva, förtydliga förbudet mot kommunala särkrav och öka flexibiliteten i detaljplanerna. Mo dernisera bygg- och anläggningsprogram met. Programmet måste på ett bättre sätt än

i dag spegla branschens utveckling och inno vationer – för att lättare kunna leda till jobb eller vidare studier.

BYGGFÖRETAGEN VILL SE en offensiv agenda för hela samhällsbygget – nu bygger vi Sveri ge ännu bättre!

”Högerregeringen får inte backa in i framtiden”

Sedan en tid tillbaka står det klart att vi har en ny regering i Sverige. En ny regering innebär nya politiska priorite ringar, och alla som värnar byggbran schens framtid måste vara på sin vakt och se till att våra frågor inte hamnar längst ner i prioriteringslistan.

Vill det sig väl är det en lyhörd och prestige lös regering som kan fortsätta mycket av det goda arbete som påbörjats. Vill det sig illa är det en regering tror sig kunna backa in i framtiden genom att återupprepa gamla hö gerregeringars misstag.

I dag är hela branschen överens om att byggbranschen har stora problem med ren arbetslivskriminalitet och lönedumpning.

Till stor del sprungen ur den totala avreg leringen av arbetskraftsinvandringen som skedde under alliansens tid vid makten.

De senaste åren har många kloka steg ta gits för att städa upp i byggbranschen. Lex

Laval har avskaffats, arbetskraftsinvandring en har börjat skärpas till och lokala center mot arbetslivskriminalitet har öppnats på flera håll i landet. För att nämna några saker.

MEN YTTERLIGARE STEG behöver tas om vi ska kunna få en byggbransch vi alla kan vara stolta över. Där seriösa företag kan konkurre ra med sin innovationskraft och yrkesskick lighet. I stället för att tvingas ta genvägar för att överleva när fuskande konkurrenter vin ner upphandlingar med rena skambud.

Tyvärr finns det tydliga tecken som borde oroa alla som värnar en sund och konkurrens neutral byggbransch. Högerpartiernas tidi gare politiska förslag blottar stora kunskap sluckor vad gäller både branschens framtid som arbetstagarnas trygghet.

Exempelvis har man inte velat återinföra investeringsstödet. Något både branschen och många kommuner skriker efter, inte minst nu när vi närmar oss en lågkonjunktur.

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Man vill däremot sänka a-kassan, något som inte bara är ett slag i magen på de som riskerar förlora sina jobb. Det är dessut om ett samhällsekonomiskt självmål som försätter folk i fattigdom och minskar den inhemska efterfrågan och konsumtionen. I en lågkonjunktur är det en potentiell häx

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD VD FÖR BYGGFÖRETAGEN

brygd som kan ge allvarliga konsekvenser, både för branschen och samhället i stort.

Moderaterna har även tidigare motione rat om att återinföra Lex Laval och på så sätt ge utländska företag en anti-facklig gräddfil. Det vore ett hårt slag mot både arbetstagarnas rättigheter men inte minst mot de svenska företagens förutsättningar att konkurrera på lika villkor.

BYGGNADS KOMMER ATT bevaka våra med lemmars intressen och går i stenhård oppo sition mot allt som hotar jobben eller försäm rar villkoren på våra arbetsplatser. Vi får hopp as att högerpartierna kan släppa prestigen och se till branschens bästa.

Annars går både svenska arbetstagare och företag en tuff framtid till mötes.

JOHAN LINDHOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE BYGGNADS

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Sverige har ett resultat. Nästa regering kommer sannolikt att ledas av statsminister Ulf Kristersson (M). Att hålla ihop en regering givet olika partiers egna viljor blir inte lätt – det har vi sett under förra mandatperioden.

Dörrar som gör livet tryggare.

Ibland är en dörr viktigare än man kan tro. Den är till exempel helt avgörande när man vill skapa trivsel och trygghet på ett äldreboende. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa oljud, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Käppalaverket byggs om för en miljard

Q NCC och Käppalaförbundet ska i samverkan bygga om Käppalaverket på Lidingö. Projektet är en utföran deentreprenad i samverkan och ordervärdet för första huvuddelen uppgår till cirka en miljard kronor.

Projektet inleddes för ett år sedan med planering och projekte ring. Entreprenaden består av tre huvuddelar som kommer att pla neras och orderregistreras längre fram. Nu startar arbetet med första huvuddelen där två reningslinjer byggs om. Ombyggnaden ska stå klar 2027 då de skärpta reningskra ven börjar gälla.

Tyréns polisanmäler en tidigare chef

Q Konsultföretaget Tyréns har po lisanmält en före detta avdelnings chef. Till grund för polisanmälan ligger ekonomiska oegentligheter som upptäcktes efter en anmälan till Tyréns visselblåsartjänst

– Vi agerade direkt på det och tillsatte en internutredning. Ut redningen bekräftade att det fanns misstankar om ekonomiska oegent ligheter och grunder för att göra en polisanmälan, säger Susanne Eriks son, kommunikationschef.

Till följd av den interna utred ningen är avdelningschefen avske dad.

Byggnads stämmer byggbolag i Malmö

Q Enligt stämningsansökan till Ar betsdomstolen har bolaget inte följt kollektivavtalet då de inte betalat ut löner, semesterersättning, resekost nadsersättning och bilersättning till sex arbetare som arbetade för bo laget under 2021. Enligt stämnings ansökan rör det sig om cirka 130 000 kronor som inte betalats ut.

Förutom att betala ut lön och er sättning kräver Byggnads också att bolaget betalat ut skadestånd till dem på 165 000 kronor, samt ett all mänt skadestånd till förbundet på 200 000 kronor.

Cementkrisen avgörande för den nya regeringen

Ulf Kristersson har fått uppdra get att bilda ny regering. Men vad betyder det för den svenska bostadspolitiken och byggbran schen? Två oberoende experter förväntar sig små förändringar.

– Rent generellt har vi sett en valrörelse utan några större inslag av bostadspolitik, säger Petter Lindfors på analysföretaget Down town advisors.

Det är bara ett par veckor sedan som valresultatet blev helt spikat. Det svenska folket röstade för makt skifte med stora framgångar för främst Sverigede mokraterna. Det är fortfarande ett tidigt skede och i skrivande stund är regeringsbild ningen inte klar. Men enligt forska ren Fredrik Kopsh, med inriktning på regional- och urba nekonomi, med ett särskilt fokus på fastighets- och bostadsmark naden, kommer vi inte få se några större reformer inom bostadspo litiken som skulle påverka bygg branschen nämnvärt.

Q Vilka förändringar kan vi förvänta oss i bostadspolitiken?

– När det gäller stora förändringar som skulle ge effekt på bostads marknaden så brukar man prata om två saker. Det första är avregle ring av hyresmarknaden, och inte bara för nyproduktion, utan för hela beståndet annars är det ingen stor reform på kort sikt. Det andra är fastighetsskatten. Det skulle vara hämmande för priserna. Men utfor mar man den rätt skulle det kunna vara ett starkt incitament för att be bygga tomter i stället för att ha dem obebyggda.

Q Är det någon av de båda frågorna som känns mer realistisk än den andra?

– Fastighetsskatten känns helt ute slutet. De kanske lyckas genomföra

en avreglering av hyresmarknaden. Rent ideologiskt skulle tre av par tierna kunna ställa sig bakom det. Men Sverige Demokraterna har en ekonomisk politik som står ganska långt åt vänster. De röstade emot införandet av fri hyressättning i ny produktion när det var aktuellt för något år sedan. Kanske att de lyckas genomföra en reform när det gäller nyproduktion men inte för hela be ståndet.

Q Ser du några andra mindre refor mer som kan bli aktuella?

– Liberalerna presenterade ett bo stadspolitiskt program innan som maren. Det handlade bland annat om att lyfta utsatta områden på oli ka sätt. Flera av partierna har före slagit att man ska kunna vräka hela familjer om någon familjemedlem är inblandad i gängkriminalitet.

Det är inte någon stor bostadspo litisk fråga men det kan nog bli ge nomfört. Vi kanske också får se nå gon reformering av köregleringen.

I stället för rak kö kan man se olika förturer för att åstadkomma någon beblandning i det som anses som segregerade områden.

Q Har de andra partierna några kon kreta förslag?

– Kristdemokraterna har drivit frå gan om startlån för unga med en statlig garanti på en viss del av det egna kapitalet. Det tror jag vi kom mer få se. Det är också möjligt att det blir större fokus på småhus. Där har Sverigedemokraterna precis innan valet presenterat det här typ huset som man vill se att man ska kunna bygga utan bygglov. Det var ett falurött hus med vita knutar. Vi kommer säkert få se någon form av politiskt program för gynnande av småhus, säger Fredrik Kopsh, fors kare vid Lunds Universitet.

Inte heller Petter Lindfors, på analysföretaget Down town ad visors, förutspår några större bo stadspolitiska beslut i närtid men flaggar för att cementkrisen måste lösas.

Q Kan vi förvänta oss några större förändringar av bostadspolitiken?

– Nej, bostadspolitiken har inte spe lat någon stor roll i valrörelsen och vallöften på byggsidan har därmed uteblivit. Några betydande refor mer ligger inte i korten i närtid,

men på sikt kan den tillträdande regeringen komma att mjuka upp både strandskydd och riksintres sen. Att det däremot skulle ske någ ra dramatiska förändringar, som införande av marknadshyror, kan däremot helt uteslutas.

Q Hur kan det påverka byggandet av fastigheter och bostäder?

– En central del i allt byggande är tillgången till cement och en mo deratledd regering kan antas vidta åtgärder för att skyndsamt säkra Cementas tillstånd. Åtgärder för att stödja befintliga bostadsinne havare att klara hastigt ökande kostnader för el, uppvärmning och höjda räntor är sannolikt den stora frågan på bostadsområdet i man datperiodens inledning.

Q Spelar SD:s framgångar i valet nå gon roll för bostadspolitiken?

– Bostadsfrågan är inte central för Sverigedemokraterna. På kommu nal nivå har vi kunnat se att partiet generellt vill dra ner på byggtak ten, men gärna ser fler småhus. Det är en boendeform som den tillträ dande regeringen också kan antas stödja, så det är nog där SD:s  tydli gaste avtryck är att vänta, säger Pet ter Lindfors.

SAMUEL KARLSSON

En

Byggstart för Axevalla Hästcentrum

Q Det blir Novab, med huvudkontor i Töreboda, som får bygga den nya ridanläggningen bredvid Axevalla travbana i Skara.

Axevalla Hästcentrum blir en skolbyggnad med undervisnings stall, boxstall, rasthagar, foderlada, en verkstad och ett teknikhus på sammanlagt cirka 6 700 kvadrat meter, på en sju hektar stor tomt i anslutning till travbanan.

Tanken var att bygget skulle påbörjas redan hösten 2021 och stå klart till skolstart 2023. Men projek tet försenades efter en överprövning som ledde till en ny upphandling.

i

det anser Svensk Betong.

– Det är en stor utmaning som den nya regeringen snarast be höver ta tag i, eftersom Cementas tillfälliga tillstånd går ut vid årsskiftet vilket kan få stora konsekvenser även utanför vår bransch, säger Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong.

Moderaternas partiledare Ulf Kris tersson har nu fått i uppdrag att sondera förutsättningarna att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen.

– Oavsett vilka partier som ingår i regeringen så är det allra viktigaste att vi får ett stabilt regeringsunderlag, som håller över tid och visar handlings kraft, säger Malin

Löfsjögård, vd för Svensk Betong.

Hösten 2021 sa riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken som gav Cementa tillstånd till fortsatt täkt verksamhet vid Slite på Gotland. Tillståndet började gälla direkt och gäller till och med den 31 december 2022.

– RIKSDAGEN VAR då enig, vilket vi ser som fortsatt viktigt framöver. Men den nya regeringen står inför många utmaningar, vilket ställer krav på alla som sitter där. Det är därför viktigt att alla, både nya och omvalda i riksdagen, snabbt sätter sig in i frågan och förstår vikten av en snabb lösning för cementkrisen.

Samtidigt har riksdagen andra stora frågor att hantera som kriget

i Ukraina, energipriser, ränteläget och inflationen.

– Jag förstår att cementkrisen hamnade i skymundan under val rörelsen, med tanke på världsläget.

Men det är en väldigt allvarlig fråga som får stora konsekvenser, även utanför vår bransch, om den inte får en lösning snart. Cementfrågan påverkar bland annat klimatom ställningen, bostadsfrågan, ener gifrågan, rustningen av Sveriges försvar, gruvnäringen och många riskerar att förlora jobben om kalk stensbrytningen i Slite stoppas helt, säger Malin Löfsjögård.

SVENSK BETONG VILL nu se en tyd lighet och riktning i frågan om Sli tes framtid.

– Det finns ingen snabb lösning, eller annan lösning på kort sikt, när det kommer till cement-frågan i Sverige. Jag hoppas att den får pri oritet eftersom det är något som re geringen kan lösa, till skillnad från frågor som ligger utanför Sveriges

gränser, säger Malin Löfsjögård.

Q Vilket medskick vill du göra till den nya regeringen?

– Att det är bråttom – tillståndet går ut vid årsskifte., så det är inget att vänta på. Att frågan inte är löst skapar en osäkerhet som får stora delar av byggbranschen att undra om det finns cement om ett halvår.

Q På vilket sätt kommer Svensk Be tong att jobba med Cementafrågan med den nya regeringen?

– Fortsätta vårt intensiva arbete gentemot politiken. Närmast att uppvakta alla riksdagsledamöter samt kommande närings-, miljö-, bostads- och infrastrukturminist rarna om det akuta läget vi står inför och varför det är viktigt att politiken ser till att skapa förut sättningar för långsiktig tryggad och hållbar cementförsörjning i Sverige.

Ulf Kristersson har fått uppdraget att bilda ny regering, men vad innebär maktskiftet för byggbranschen?

Fredrik Kopsh

Petter Lindfors

Några betydande reformer ligger inte i korten i närtid

Gestaltningsbild

Storsatsning på elflygstillverkning

Q Heart Aerospace storsatsar på Gateway Säve i Göteborg, ett område som ägs och utvecklas av Castellum. Under de kommande åren planerar Heart Aerospace att etablera en komplett industrianläggning för elflygplan vid Säve flygplats. En satsning som innefattar nytt hu vudkontor, forskningscenter och en anläggning för slutmontering av flygplan.

Heart Aerospace utvecklar bland annat det eldrivna passagerarflyg planet ES-30 som genererat beställ ningar på flera miljarder kronor. För närvarande har bolaget cirka 130 medarbetare och till år 2025 räknar man att ha cirka 500 anställda.

Samtliga Hearts byggnader de signas och ritas av Nils Andréasson Arkitektkontor.

Tvärnit för bostadsbyggandet

Höjda boräntor, sjunkande bostadspriser och en tvärdyk ning av antalet påbörjade nya bostäder. SBAB:s nya rapport Bomarknadsnytt är dyster.

– Vi utesluter inte en ännu större nedgång i byggandet än i vår prognos, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Den svenska ekonomin spås gå in i nolltillväxt nästa år, skriver SBAB. Arbetslösheten väntas trots det bara öka svagt. En envist hög infla tion gjorde att styrräntan höjdes i förra veckan med en procent och förväntas toppa, enligt SBAB, på 2,25 procent i februari nästa år. Det gör, enligt SBAB, att den rörliga bo räntan kommer att höjas snabbare än väntat. Bostadspriserna bedöms kunna falla med 20 procent från toppen till botten.

Det i kombination med den kraftiga prisuppgången på insats varor gör att antalet påbörjade nya bostäder väntas falla brant nästa år, skriver SBAB som också påpekar att valutgången inte har någon avgö rande betydelse för bostadsmark naden på kort sikt. Antalet påbör jade bostäder väntas uppgå till 43 000 nästa år. Jämfört med toppåret 2021 är det en nedgång med nästan 40 procent.

– De dramatiskt höga priserna på många insatsvaror går inte att kom pensera genom att höja priserna på nya bostäder eftersom priserna fal ler kraftigt på andrahands-markna den. Samtidigt bidrar högre räntor

till försvårade finansieringsmöjlig heter. Även om vi alltjämt har stor bostadsbrist är det nu något av en perfekt storm mot bostadsbyggan det och vi utesluter inte en ännu större nedgång i byggandet än i vår prognos. Riskbilden ligger på ned åtsidan, säger Robert Boije.

Svensk BNP väntas, enligt SBAB öka med 0,2 procent nästa år för att de kommande två åren därefter öka med 1,9 respektive 2,4 procent. Utvecklingen förklaras av en myck et svag utveckling av både den pri vata- och offentliga konsumtionen samt av näringslivets investeringar. Trots en svag krona väntas inte hel ler nettoexporten ge någon större draghjälp till följd av en likaledes svag ekonomisk utveckling i Sveri ges viktigaste exportländer.

INFLATIONEN HAR BITIT sig fast på högre nivåer än vad både Riksban ken och många andra prognosma kare bedömt, skriver SBAB. Även om inflationen väntas falla tillbaka markant under nästa år bedöms den fortsätta att ligga långt över Riksbankens mål på två procent. Först under 2024 bedöms inflatio

nen komma ner i närheten av må let.

– De färska historiskt höga infla tionssiffrorna från SCB nyligen var knappast någon ljuv musik för Riks banken. Riksbanken befinner sig nu i det besvärliga beslutsläget där den envist höga inflationen och ris ken för kraftigt stigande inflations förväntningar ska hanteras utan att man samtidigt riskerar att bidra till onödigt hög arbetslöshet. Det är en mycket svår balansgång, säger Ro bert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Nu är vi snart i den stagflations situation – där inflationen och ar betslösheten stiger samtidigt – som många ekonomer tidigare varnat för. Men trots att all världens elände tycks slå till på en och samma gång är läget på arbetsmarknaden än så länge inte alarmerande. Låt oss hoppas att det förblir så, säger Ro bert Boije.

BOSTADSPRISERNA HAR FALLIT re lativt mycket de senaste månader na. Den inte fullt lika negativa ut vecklingen i augusti kan tillskrivas en säsongseffekt. En modellskatt ning visar att det inte går att ute sluta att bostadspriserna faller med sammanlagt 20 procent från top pen till botten. Osäkerheten är dock stor, enligt SBAB.

– Vår prognos bygger på en mo dellskattning och det historiska sambandet mellan bostadspri serna och hushållens inkomster respektive bostadsräntorna. Vi har inte tagit hänsyn till att envist

höga elpriser också kan komma att påverka priserna negativt på fram för allt småhus i de södra delarna av Sverige. Samtidigt överraskade bostadspriserna uppåt under pan demin. Läget är svårbedömt, men magkänslan är åt det mer negativa hållet, säger Robert Boije.

OAVSETT HUR DEN nya regerings konstellationen kommer att se ut och hur de politiska förhandling arna fortlöper, väntas det inte ha någon avgörande betydelse för ut vecklingen på bostadsmarknaden på kort sikt, enligt SBAB.

– Jag har i rådande läge, där bo stadspriserna redan fallit kraftigt, avrått från ett återinförande av fastighetskatten eller reducering av ränteavdragen. Detta för att inte göra om 1990-talets misstag där sådana åtgärder väsentligt bidrog till det stora prisfallet på bostäder och förstärkte den ekonomiska nedgången. Trots att frågan nyligen varit uppe i debatten verkar det inte finnas något större samlat politiskt stöd för den. Jag tror däremot att den nya regeringen kommer att göra vissa justeringar i kreditregle ringarna för att i rådande läge un derlätta för högt belånade bostads ägare. På lite sikt – förhoppningsvis inte alltför lång – kommer med nödvändighet bostadsbristen, seg regationen och svårigheterna för unga och inkomstsvaga grupper också att behöva adresseras, säger Robert Boije.

15...månader fick en företagare vänta på besked om bygglov. Han ville göra om ett socialt boende i modu ler till hotellverksamhet, men svaret från byggnadsnämnden i Västerås dröjde och till slut tröttnade han och gjorde en anmälan till Justitie ombudsmannen, JO. JO kritiserar nu nämnden för bristande skynd samhet.

Enligt Plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden handlägga ärenden om lov och förhandsbe sked skyndsamt och meddela beslut i dessa ärenden inom tio veckor.

Markanvisning för Djurgårdens nya hallar

Q Stockholms stad har lämnat en markanvisning till Hemsö för utveckling och långsiktigt ägande av en anläggning för Djurgården hockey.

Två ishallar med faciliteter för klubbens herr- och damlag, juni orlag och äldre ungdomslag ska byggas på Tallkrogens före detta bollplan utmed Nynäsvägen, fem minuter från Avicii Arena. En av hallarna ska ha publikkapacitet för cirka 2 000 åskådare och bli match arena för klubbens damlag i SDHL. Detaljplanearbetet ska starta under hösten och byggnationen planeras starta om tre till fyra år.

Den nya anläggningen ska etable ras vid Säve flygplats.

BILD: CASTELLUM / KROOK & TJÄDER

Två ishallar ska byggas på Tallkro gens före detta bollplan utmed Nynäsvägen.

FOTO: GETTY IMAGES

Vinsterna med certifieringar

Underlättar grön finansiering

Utbudet av olika certifieringar ökar och ribban för att godkän nas höjs hela tiden. Men vad är vinsterna med en certifiering?

Är det mest en snygg plakett att hänga i foajén eller fyller cer tifieringen en mer meningsfull funktion?

Miljöbyggnad, NollCO2, Breeam el ler Leed – vilken ska man välja och vad är det för nytta med alla certi fieringar? Medlemsorganisationen Sweden Green Council Building (SGBC) hanterar en mängd olika cer tifieringssystem och de förutspår att certifieringarna kommer spela en ännu större roll i framtiden, i och med den nya EU-taxonomin och re gelverket kring grön finansiering.

holm, Göteborg, Malmö och Uppsa la. Efter gallring av data landade det i 7 400 hyreskontrakt, fördelat på 1 566 fastigheter. Resultatet visade att hyrorna var mellan 4,9–5,4 pro cent högre i miljöcertifierade kon tor jämfört med hyrorna i liknande kontor som saknar certifiering. Med EU-taxonomin och möjligheten till finansiering med gröna lån blir det ytterligare ett argument för att ge nomföra processen.

Bankerna gillar exempelvis Miljöbyggnad eftersom du måste påvisa hur det faktiskt blev. Vi får nu starka påtryckningar från stora internationella fondbolag som bara vill göra hållbara investeringar. Då måste byggbolagen kunna påvisa att de faktiskt håller en viss nivå. Om

du är beroende av finansiering är tanken med EU-taxonomin att styra om samhället och göra det grönare.

ÄVEN CIRKULARITET KOMMER att bli ett moment i certifieringarna då det är en del i EU-taxonomin. Återbruk bli all viktigare men det skapar nya problem. I dag har vi CE-märkning på olika produkter och en viss garan ti. Det kommer krävas att produkten fortsatt har en god funktion för att det ska vara aktuellt att återanvän da.

– Vi tror att det är ett sätt att kun na visa att man bryr sig och en hjälp för att få gröna finansiering och den omställningen måste hela samhäl let göra, säger Lotta Werner Flyborg.

SAMUEL KARLSSON

– Vi tror att EU-tax onomin kommer styra över många beslutsprocesser och därmed kommer fler fastighetsägare efterfråga certifie ringar som omfattar kraven i det nya re gelverket. Det blir ett relativt enkelt sätt att bevisa att ett projekt är berätti gat av grön finansiering, säger Lotta Werner Flyborg, vd, SGBC.

Lotta Werner Flyborg

SGBC ÄR EN oberoende part och cer tifierar systemen för Miljöbyggnad, Miljöbyggnad i drift, NollCO2, Bre eam, Citylab, Green Building, samt partners till Ceequal, Leed och Well. Till det kommer certifieringssystem som de inte ansvarar för, som exem pelvis Svanen. För en lekman kan det verka förvirrande med alla olika kryptiska förkortningar. Vilken ska man välja och varför?

– SGBC har arbetat med att lin jera alla våra certifieringssystem mot EU-taxonomin. I Miljöbyggnad är det obligatoriska kriterier men i Breeam och Leed är det mer valbart. Generellt så kan man säga att Miljö byggnad riktar sig till den inhem ska marknaden. Den följer svensk lagstiftning och praxis. Breeam och Leed används mest i kommersiella byggnader av större fastighetsägare. Den absolut svåraste certifieringen att uppnå när det gäller klimatan passning är tilläggscertifieringen NollCO2 som kräver en bredare cer tifiering i botten, fortsätter Lotta Werner Flyborg, vd, SGBC.

I DAG HAR Sweden Green Building Council 40 anställda som jobbar på huvudkontoret i Stockholm och en filial i Göteborg. De organiserar alla möjliga olika företag och organisa tioner inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. Totalt har man närmare 425 medlemmar och 34 procent av dem är fastighetsägare.

– Våra kunder och beställare är fastighetsägarna. Men vi har även tekniska konsulter, arkitekter, kom muner, forskning och utbildning, högskolor, banker och materialleve rantörer som vänder sig till oss. Ma joriteten är verksamma inom bygg och fastighetsbranschen.

Det är främst i storstäderna som fastighetsägarna väljer att certifiera sina projekt. Oftast handlar det om kontor eller samhällsfastigheter. Men det finns även bostadsbolag, som Riksbyggen och HSB, som väl jer att certifiera sina bestånd i hela landet med Miljöbyggnad i drift. Ett exempel är Turning Torso i Malmö.

– Vår ambition är att nå ut även till övriga delar av landet. Det hän der mycket i Norrland och där vill vi starta ett nytt medlemsnätverk.

Majoriteten av de som certifierar

är medlemmar i SGBC men det är inte ett krav. Det är olika priser bero ende på hur stor byggnaden är och vilken certifiering det handlar om. Det kan kosta allt från 20 000 kro nor till 100 000 kronor. Medlemmar får rabatt på både certifieringar och utbildningar. Certifieringarna är giltiga ett visst antal år och för vissa krävs en omrapportering. Processen för exempelvis Miljöbyggnad pågår från ritning till färdig byggnad och först ett år efter att fastigheten varit i drift får fastighetsägaren den slut giltiga verifieringen. Man skickar själv in dokument och underlag till SGBC:s databas men det genomförs även stickprovskontroller.

– Det händer att vi upptäcker bris ter. I de flesta fall handlar det om att man inte uppnår energikraven efter att byggnaden väl tagits i bruk. Ofta går det att åtgärda eller så får fastig heten en lägre nivå i certifieringen. När det gäller Miljöbyggnad kanske man haft som ambition på ritnings statidet att uppnå Guld men när allt är klart så visar det sig av olika anled ningar att man bara uppnår Silver. Innan du får en slutcertifiering mås te du påvisa vilka värden du faktisk uppmätt.

Med skenande materialpriser

och ökade byggkostnader kan det finnas en risk för att man snålar in på kostnaden för certifieringen. Det finns många exempel där fastighets ägare hävdar att de bygger ”enligt” Miljöbyggnad Guld, eller något lik nande system, men att man inte ge nomför den formella certifierings processen.

– VI TYCKER VERKLIGEN inte om när man säger att man bygger enligt en certifiering. Då har du ingen obero ende part som granskar och det är inte ovanligt att man tar genvägar och bara genomför det som är rela tivt enkelt. Det är ganska svårt att ge nomföra en certifiering och det ska det vara.

Att minska klimatavtrycket är kanske den starkaste anledningen till att en fastighetsägare väljer att certifiera ett projekt. I en studie som genomförts på KTH kunde man dess utom påvisa att en certifiering ledde till högra hyressättning. I studien analyserades kontorshyror i Stock

Kort om certifieringar

Det finns en mängd olika certifieringar för byggföretag och fastighetsägare. Här är ett urval.

Q Green Building Fokus på energieffektivisering. Omfattar åtgärder som sänker byggnaders energianvändning.

Q Miljöbyggnad

Miljöcertifiering för byggnader som passar svenska regler och förhållanden.

Q Miljöbyggnad i drift

Omfattar miljö- och klimatnytta genom åtgärder och certifiering av byggnader i drift.

Q Breeam Från Storbritannien. Passar den som vill certifiera enligt svenska regler och standarder och samtidigt få en byggnad som är jämförbar internationellt.

Q Leed Amerikanska Leed är ett internationellt certifieringssystem med anpassningar för den svenska marknaden.

Q Ceequal Certifieringssystem för anläggning och infrastruktur

Q Citylab Hållbar stadsutveckling i alla skeden – med inriktning på att en stadsdel uppnår de nationella målen och FN:s hållbarhetsmål.

Q NollCO2

Certifierad för byggnader med nettonoll klimatpåverkan.

Q Well Building Standard

En certifiering som syftar till att förbättra hälsa och välmående för de som lever och vistas i olika bebyggda miljöer. Certifieringen används för byggnader, kommersiella interiörer och stadsdelar.

Q Svanen Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader kan Svanenmärkas. En Svanen märkt byggnad har granskats ur ett livscykelperspektiv.

Turning-Torso har certifierats enligt Miljöbyggnad i drift.

FOTO: JOAKIM LLOYD RADOFF HSB

Villa Zero är ett av projekten som klarat NollCO2. Bygget genomfördes också av enbart kvinnor.

Vi tycker verkligen inte om när man säger att man bygger enligt en certifiering

Ser till att klimatkraven följs

Hållbarhetsspecialist Fredrik Dahlgren utför klimatberäkning ar vid projekt som ska miljöcer tifieras. Just nu jobbar han med Skanskas Hyllie Terrass i Malmö som siktar på en NollCO2-certi fiering.

– Jag tycker den certifieringen är tuff, men på ett positivt sätt, säger han.

Fredrik Dahlgren lämnade Skanska för Plant, som utvecklar mjukva ruprogram för klimatberäkningar, för ett år sedan. Men han blev kvar vid samma projekt, nämligen Skan skas Hyllie Terrass, och med samma uppdrag: att se till att byggnaden i den expansiva stadsdelen klarar av certifieringen NollCO2.

– Jag började som intern konsult

på Skanska inom avdelningen håll bar affärsutveckling, sedan gick jag över till Plant men fortsatte i unge fär samma roll, förklarar han.

NollCO2 hör till de nyare certifie ringssystemen och innebär att koldi oxidutsläppen under hela livscykeln beaktas, från utvinning av råvara till

funnits perioder då det har känts nattsvart, men då har vi ändå fortsatt att hitta nya lösningar tillsammans med leverantörerna

Det

sluthanteringen av byggnaden efter att den funktionella livstiden 50 år har uppnåtts. Livscykeln innefattar tillverkning och transport av bygg delar, byggprocesser, användandet och sluthanteringen av byggnaden. Byggnaden måste klara kraven från minst energiklass B, enligt Bover kets byggregler.

HYLLIE TERRASS HAR fungerat som ett pilotprojekt för den nya miljö certifieringen. Fredrik Dahlgren har arbetat till och från med projektet sedan 2018.

– Jag jobbade mycket med SGBC i början, vi hade till exempel ett tek niskt råd i samband med att pilot manualen kom ut för systemet och vi hade även rundabordssamtal till sammans med övriga NollCO2-pilot projekt i landet. Vi gav mycket feed back till SGBC och hade en bra dialog med dem.

Nu finns det en färdig manual för certifieringssystemet som man jobbar efter i Hyllie. En stor och be tydande del för att hålla nere koldi oxidutsläppen är kopplat till mate rialinköpen. Där arbetar man både med inköpsavdelningen och leve rantören. Den platsgjutna betongen som används i Hyllie Terrass kom mer från närliggande Sydsten, som i sin tur har köpt in cementen från

Cementa. Sydsten har sedan blandat ut betongen med slagg för att få ner klimatavtrycket.

– Vi såg också till att vi fick byggce ment och inte anläggningscement, trots att betongkonstruktionerna är ganska tjocka i Hyllie Terrass, berät tar Fredrik Dahlgren.

Betongstommen kommer från lettiska UTB som Skanska även nor malt sett samarbetar mycket med.

– De använder i huvudsak Schwenks miljöcement i i prefa bstommen som har 40 procent mindre klimatpåverkan än kon ventionell cement. Det finns förstås stomtillverkare på närmare håll, men vi bedömde att den här leve rantören ändå var bäst för projektet.

Vi försökte så gott det gick att hitta alternativa transportmedel, till ex empel använda biobränsle och göra omlastningar, men det blev ändå en standardtransport med båt från Lettland till östkusten och sista bi ten till Hyllie med lastbil.

Fredrik Dahlgren berättar att man i bygget av Hyllie Terrass har

jobbat systematiskt, först gjort kli matberäkningar och listat de största posterna och sett över var man kan spara på klimatavtrycken. Man har även försökt titta lite bredare på ma terialen och försöka förstå varför till exempel EPD:n ser ut som den gör för aluminiumleverantören eller stålet eller för betongen. Ett annat sätt att hålla nere koldioxid-utsläp pen är återvinning och återbruk.

– DET PRATAR VI om i många led, var man kan använda återbrukat ma terial. Samtidigt är det ganska svårt att nyttja i projekt som Hyllie Terrass där det är storskaliga lösningarna. Men vi har jobbat mycket med åter bruk när det gäller material som alu minium, stål och även då betong i form av återbrukat slagg. Utan detta hade det aldrig gått att klara certifie ringen.

Q Vad är nyckeln för att lyckas hela vägen att certifiera en byggnad enligt NollCO2?

– För oss har samverkansproces

sen varit viktig. Det hänger nog sam man med att vi har varit pilotprojekt och tillsammans försökt trampa upp rätt stigar. Jag har jobbat nära inköpare, projektchef och projektin genjörer, arbetsledare, produktions chefer och olika typer av specialister, men också med leverantörerna. Ska man till exempel använda en klimat förbättrad betong så är det bra om alla är med och bidrar med synpunk ter ur sitt perspektiv, säger han och fortsätter:

– Men viktigt är också att orka hål la de högt uppsatta målen genom hela projektet. Det har funnits peri oder då det har känts nattsvart, men då har vi ändå fortsatt att hitta nya lösningar tillsammans med leveran törerna.

Q Kommer ni att lyckas certifiera Hyl lie Terrass enligt NollCO2?

– Det är ju tanken förstås. Just nu är den preliminärcertifierad, sen kommer SGBC att certifiera den när byggnaden står helt klar, det kan till och med dröja ytterligare ett par år efter färdigställandet. Det är mycket dokumentation och data som ska tas fram och lämnas in.

Q Vad tror du om framtiden för just NollCO2?

– Jag tror på det här systemet. Kraven är hårda och sen har vi dess utom grundcertifieringen att tänka på som i det här fallet är Leed Guld. Jag har hjälpt till och stöttat flera projekt nu som ska certifieras enligt NollCO2 och jag tycker den är tuff, men på ett positivt sätt.

Hyllie Terrass som byggs i expansiva stadsdelen strax söder om centrala Malmö kommer att certifieras enligt Leed Guld, Well samt tilläggscertifieringen NollCO2.

FOTO: HENRIK EKBERG

Fredrik Dahlgren är hållbarhetsspecialist på Plant och arbetar bland annat med certifieringen av Hyllie Terrass i Malmö. FOTO: PLANT

Vid en NollCO2-certifiering läggs stor viktigt på att rätt byggmaterial köps in, med tanke på dess klimatpåverkan. FOTO: HENRIK EKBERG

”En kvalitetsstämpel på vår produkt”

Tre av SGBC:s medlemmar svarar på frågor om fördelar, och utma ningar, med certifieringssyste men.

1. Hur kommer det sig att ni ville bli medlemmar i SGBC?

2. Vad får ni ut av medlemskapet?

3. Hur många är det som jobbar med certifieringsprocesserna?

4. Vilka certifieringar jobbar ni generellt med?

5. Hur väljer ni vilka certifiering ar som ska användas när/i vilket projekt?

6. Vilka utmaningar ser ni med certifieringsprocessen?

7. Har det varit något område som ni upplevt som svårare att uppfylla än något annat?

8. Har ni något/några exempel på projekt med certifieringar?

Q Alicia Åhlfeldt, hållbarhetsstrateg, Byggvesta:

1. Byggvesta har sedan länge haft energi-, miljö- och hållbarhetsfokus.

Genom SGBC, där vi varit medlem i drygt tio år, såg vi en möj lighet att medverka till konstruktiv di alog i frågorna och främja en positiv ut veckling av branschen i stort.

2. I dag handlar det medlemska pet om kunskapsutbyte och certifie ringsarbete. En certifiering är ju en form av kvalitetsstämpel på vår pro

En certifiering är ju en form av kvalitetsstämpel på vår produkt, så det är

annat sätt med i certifieringsproces serna. Det vill säga att varje projekt ledare är till exempel med i certifie ringsprocessen. Men i form av stöd/ samordningsfunktioner är det två personer plus ett externt konsult stöd för varje projekt.

4. Miljöbyggnad i all nyproduk tion samt Miljöbyggnad i drift för befintligt bestånd.

5. Ovanstående certifieringar gäl ler generellt för hela beståndet.

dukt, så det är viktigt att man lär av varandra så att vi för varje nytt hus får en allt bättre byggd miljö.

3. Hela den interna projekt och driftorganisationerna är på ett eller

6. Tidigare har en del indikatorer vuxit oproportionerligt i arbetsbör da i relation till hållbarhetsnyttan. I vissa fall har det också varit utma nande att på förhand förutspå ut

fallet av certifieringen då det finns en del tolkningsutrymme. De större utmaningarna har man adresserat i den liggande remissen för Miljö byggnad 4.0. Däremot är det positivt att certifieringar har kommit att fungera som en katalysator för en hållbar branschomställning. Den utbredda kravställningen på Miljö byggnad har gjort att våra samar betspartners känner väl till systemet och vad som förväntas och krävs av varje disciplin. Det gör att vi kan ha ett systematiskt arbetssätt med hållbarhet vid varje enskilt projekt. Certifieringarna bidrar därmed till uppfyllande av organisationens mer

Q

Degerfeldt,

Medlemskapet

övergripande hållbarhetsmål och till en positiv utveckling av bran schen i stort.

7. Alla indikatorer ska vara utma nande för att främja en utveckling. Vissa indikatorer har varit mer eller mindre utmanande beroende på vilket projekt man jobbar med. Ett exempel på det är dagsljuset där vi i vissa fall bygger i, av kommunen tilldelade, utmanande lägen såsom förtätning av områden.

8. Barkarbystaden, Järfälla, Miljö byggnad i drift, och Östra Sala Backe, Uppsala, Miljöbyggnad Silver.

Medlemskapet ger möjlighet till omvärldsspaning, kom petensutveckling och samverkan med andra

Se svar fråga 1.

tivt arbete för projektgrupperna, både i strukturer och dokumenta tion, men vi hoppas att arbetssättet, det vill säga tiden det tar från admi nistrationen, ger tillbaka på andra håll.

7. Ceequal bygger ju på att hela processen ska vara dokumenterad och säkerställd och det är ju olika när olika projekt startar och hur långt exempelvis planeringspro cesser, markanvisningar med mera kommit. För att nå hela vägen behö ver man ju börja från början men det är samtidigt svårt att veta att man är på väg kanske mot ett projekt som passar för en certifiering redan från allra första tanken.

nader.

1. SGBC utvecklar och förvaltar huvuddelen av före kommande certifie ringar i branschen och vi vill vara en aktiv del i att driva utvecklingen inom detta område. Vi ser också SGBC, där vi varit medlem i över tio år, som ett positivt nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom hållbart samhällsbyggande i branschen.

2. Utöver värdefulla nätverk, får

vi tidig information om kommande förändringar och vi har möjlighet att påverka hur certifieringarna kommer att se ut framöver.

3. Alla våra affärsområden kom mer i kontakt med certifieringspro cesserna. Vår projektutvecklings verksamhet beställer certifierade projekt, vår bygg- och anläggnings

verksamhet arbetar aktivt i projekt som certifieras, och vår industriverk samhet säkerställer att material som skall användas i miljöcertifierings projekt uppfyller ställda krav. Det är med andra ord många personer och funktioner som är involverade i cer tifieringsprocesserna.

4. De vanligast förekommande certifieringarna i våra projekt är Miljöbyggnad, Svanen, Breeam och Leed. Vi arbetar även med Well-, NollCO2 och Ceequal-certifierade projekt.

5. Vi tillämpar de certifieringar som beställaren önskar. De flerbo

Det är omfattande administra

stadshus Peab bygger i egen regi i Sverige och Norge Svanenmärks. Våra egenutvecklade kommersiella byggnader i Sverige ska certifieras antingen enligt Breeam eller Miljö byggnad. I Finland använder Peabs fastighetsutvecklingsverksamhet istället Leed.

6. En utmaning för oss som en treprenör är att det finns så många olika certifieringssystem. Kravom råden inom de olika systemen liknar varandra, men kraven är formulera de på olika sätt, vilket genererar ut maningar i att sätta standardiserade arbetssätt i projekten.

8. Bergsbyns Företagspark och Hammarängen Skellefteå Södra.

7. En utmaning med miljöcertifie ringssystemen är att säkerställa att kraven kommer in i tillräckligt ti digt skede i ett projekt, så att det fort farande finns möjlighet att påverka de förutsättningarna för projektet som sätts tidigt. Ett exempel på detta är dagsljuskrav som branschen har haft en utmaning att hantera.

8. Vi bygger till exempel projek tet Kvartetten i Malmö tillsammans med Wihlborgs. Kvartetten certi fieras med NollCO2, Miljöbyggnad Guld och Well.

Byggvestas projekt Kronhuset, Östra Sala Backe, i Uppsala, stod klar för inflyttning i början av 2021. Det är certifierat enligt Miljöbyggnad Silver.

FOTO: LASSE OLSSON, BYGGVESTA

Alicia Ahlfeldt

Bild är från Hammarängen Skellefteå Södra i mitten av september. Industriområdets mål är en hållbar hetscertifiering enligt Ceequal Design & Construction nivå Excellent.

FOTO: MARTIN LUNDHOLM SKANSKA

Karin Degerfeldt

Q Elisabet Stadler, miljöchef på Peab:

En utmaning för oss som entreprenör är att det finns så många olika certifieringssystem

Därför är Nordanro byggarens nya favorit

Nordanro har skapat ett starkt intresse hos fastighetsutvecklare. Det finns 7 starka skäl till det.

Ta del av guiden där vi listar de sju framgångsfaktorerna bakom Sveriges nya kökslösning. Från det breda sortimentet, den snabba leveransen från Europas största köksfabrik och fram till den enkla monteringen på bygget.

Volvos värld av limträbalkar

Från E6:an, strax söder om Liseberg, syns redan den runda träkonstruk tionen som utgör själva taket på World of Volvo. En slags rymdliknan de skapelse som ändå, enligt arkitek ten Henning Larsen, ska ha rötterna i den skandinaviska designtraditio nen och som till och med ska symbo lisera något så jordnära och svenskt som Allemansrätten. Men det finns förstås förklaringar till det. Det sist nämnda har till exempel med rörel sefriheten att göra, alla är välkomna till detta upplevelsecenter.

– Den här byggnaden kommer att erbjuda så mycket. Hit ska gammal som ung kunna komma och äta mat på någon av restaurangerna, se nå gon utställning eller gå på rockkon sert, säger Thomas Thompson, bygg projektledare för World of Volvo som både AB Volvo (Volvo Groups) och Volvo Cars står bakom.

Etableringen vid Mölndalsvägen innebär att Volvo för första gången på allvar tar ett rejält kliv över Göta älv till fastlandssidan.

– FÖR ATT VARA så stora arbetsgi vare som vi är i regionen så syns vi väldigt lite här i centrum. Det som skiljer, rent konkret vad gäller bygg nationen, är att vi på Hisingen har enormt mycket mark och många anläggningar, här är vi däremot be gränsande till en mindre yta som vi ska försöka maxa så mycket det går med upplevelser, säger Thomas Thompson.

Själva World of Volvo-byggnaden blir 22 000 kvadratmeter stor och byggs tills stora delar med trämate

rial. I anknytning till upplevelsecen tret byggs även ett 45 000 kvadrat meter stort P-garage åt Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag med drygt 1 500 P-platser som kommer att nyttjas av besökare till både Lise berg och World of Volvo.

Byggnaden kommer att fungera som en mötesplats och ett upple velsecentrum, och kommer att er bjuda olika utställningar med olika teman och innehåll.

ARKITEKTENS AMBITION ÄR också att World of Volvo ska gestalta ett träd, vilket innebär att några räta vinklarna helt enkelt inte existerar.

Byggnadstekniskt är det ett kom plext projekt, enligt Stefan Johans son, platschef hos totalentreprenö ren BRA Bygg.

– Någon liknande byggnad har aldrig byggts, men den största utma

ningen är ändå logistiken. Vägarna här runt omkring är ganska dåliga, det finns en väg hit och det är över en mindre bro. Sen har vi NCC som byg ger hotell och badhus åt Liseberg precis bredvid samt alla besökare till nöjesfältet. Det blir ett hårt tryck på bron över Mölndalsån. Under en dag hade enbart vi 220 transporter hit, berättar han.

ÖVER 1 000 PÅLAR fick slås ner ge nom göteborgsleran för att World of Volvo skulle få en stabil grund att stå på.

– Både leran och närheten till Mölndalsån gör grunden väldigt mjuk. Vi fick staga upp sponten, sen använde vi både dragpålar och van liga betongpålar, allt från 12 till 24 meter långa som går ända ner till berget, säger platschefen.

Hela byggnaden vilar på en plats gjuten betongplatta. P-huset - som består av fyra plan, varav en är under mark - är byggd med prefabricera de betongväggar. Betongen som används är dels vanlig anläggnings betong, dels en klimatförbättrad be tong från Thomas Betong.

Trots storleken på P-huset är det World of Volvo som verkligen syns och tar plats på Mölndalsvägen. Byggnaden har en limträstomme med bland annat tre enormt stora limträbalkar som är 35 meter långa, 1.80 meter breda och väger 14 ton vardera. För att lyfta en balk på plats krävdes två kranar. Förutom dessa jättebalkar kommer 160 lastbilar med totalt 6 000 kubikmeter trä virke att levereras till Göteborg från Wiehag i Salzburg i Österrike.

– Vi har försökt få svenska leve rantörer, men det var för kompli cerat för dem. Däremot kommer CLT-skivorna, som vi använder till taket, från Stora Enso i Grums, som är underleverantör till Wiehag. Så allt tak kommer från Värmland och Dalsland. På delar av taket kommer sedum att läggas, säger Stefan Jo hansson och fortsätter:

– TYSKA BALCON, SOM samarbetar med Wiehag, har personal här på plats som monterar ihop träkon struktionen. Det har inte varit myck et alls för dem att justera vad gäller balkarna, så tidsplanen håller bra.

Det som är lite tufft är själva leveran serna, det kräver en del planering.

PÅ BYGGNADENS SIDOR monteras stora glaspartier från Lindner som ska skapa en ljus och luftig atmos fär. Just nu i slutet av augusti är 130 byggarbetare i full sysselsättning vid projektet, varav 17 är BRA-anställ da och resterande underentrepre nörer. Dessutom är 20 tjänstemän från BRA Bygg knutna till projektet.

– Som mest kommer vi att vara drygt 300 här, det blir efter årsskiftet då vi ska ha tätt hus och därmed kan jobba både inne och ute, säger Ste fan Johansson som tar med mig på en rundvandring i byggnaden.

Bygget av det fem våningar höga huset påbörjades våren 2021 och ska stå helt klar i slutet av nästa år.

Vi stannar till vid en av de tre så kall lade hubbarna som påminner om en trädkrona uppbyggd av limträ bankar. Just den här hubben är den minsta men också den högsta med en glashiss som går ändå upp till översta våningsplanet samt med en trappa som ska slingra sig upp i byggnaden.

Byggnaden har en limträstomme med bland annat tre enormt stora limträbalkar som är 35 meter långa, 1,80 meter breda och väger 14 ton vardera.

FOTO: HENRIK EKBERG

Stefan Johansson, platschef på BRA Bygg som är totalentreprenör för projektet. FOTO: HENRIK EKBERG

Här möts de tre limträbalkarna som bär upp byggnaden.

FOTO: HENRIK EKBERG

Någon liknande byggnad har aldrig byggts, men den största utmaningen är ändå logistiken

Thomas Thompson, byggprojektle dare för World of Volvo.

FOTO: HENRIK EKBERG

När Volvo för första gången på allvar tar steget över älven till centrala Göteborg gör man det med World of Volvo – ett nytt landmärke byggd med en stom me av limträbalkar.

– Något liknande har aldrig byggts tidigare, säger BRA Byggs platschef Stefan Johans son.

limträbalkar och glas

– Här ska det också bli möjligt att sitta med sin dator och fika. Många utrymmen blir öppna för allmän heten och avgiftsfria, förutom själva utställningsdelarna, säger Stefan Jo hansson.

VI GÅR VIDARE in i eventhallen där just nu ett 20-tal byggarbetare sätter upp gipsväggar, spacklar och målar.

Här ska det finnas plats för 650 sit tande eller 1150 stående besökare. Härifrån syns även busshållplatsen som byggs inne i World of Volvo.

Tanken är att Västrafiks bussar även ska ha en hållplats här, men än finns inget beslut i ärendet. I ett annat ut rymme ska nya, välpolerade Volvo fordon ställas ut, det ska även gå att hämta ut sin nyinköpta bil här, nå got som kan locka utländska köpare som vill kombinera sitt fordonsköp med ett besök i World of Volvo och

en rundresa i Skandinavien. Bristen på plats utomhus innebär att man har monterat fast tre tornkranar inne i byggnaden, dessa ska plock as ner till årsskiftet. Vi går förbi for donshissen som ska mäkta med 22 ton, vilket gör det möjligt att lyfta upp alla typer av utställningsfordon till de olika utställningslokalerna på

våningsplanen och till och med upp till taket.

– Från E6:an ska man kunna se en stor häftig hjullastare eller en nylan serad personbil på taket när man kör förbi, säger Stefan Johansson.

”Att knäcka återbruksnöten skulle vara ett genombrott”

Nu när det börjar gå att räkna ned antalet arbetstimmar till min stundande föräldraledighet, den andra i livet, som jag ser otroligt mycket fram emot, är det förutom en väldig massa överlämning på jobbet även en del tankar som cirkulerar. Det har dessutom pre cis varit val i Sverige, med ett resultat som precis som förra gången är högst tvetydligt. Inflation, krig och klimatkris. Det finns otroligt många oroande ämnen som lämnar djupa veck i pannan. Jag för söker att zooma ut och tänka på något positivt, en möjlighet kan ske.

JAG HAR GENOM mitt arbetsliv haft ynnesten att vara delaktig i många olika typer av utvecklingsprojekt, organisationsöverskri dande initiativ inte sällan förmedlade av akademien i syfte att oav sett logotype på lönekuvertet bidraga till branschens bästa. Varför dessa olika konstellationer vill ha min medverkan låter jag vara osagt, däremot kan jag konstatera att för mig är denna typ av sam manhang ett privilegium, en möjlighet och ett ansvar. Det senaste i raden fokuserar på att utreda om logistik kan vara en katalysator för att accelerera återbruk i vår bransch. Att knäcka återbruksnö ten skulle vara ett genombrott som kan ge eko likt Teslas intåg i bil industrin. Tänk att få bryta den marken i världens största industri som står för cirka 15 procent av världens BNP.

VID FÖRSTA ANBLICK går tankarna till problematik kring upprät tandet av infrastruktur, ägandeskap, ansvar och så vidare. En så dan banal frågeställning som, vem ska lagerhålla?

Jag tillåter dock mig själv att bredda perspektivet. Återbruk i vardagen sker överallt, hela tiden.

Sidor som Blocket, Tradera och faktiskt numera Facebook är både välbesökta och frekvent använda, egentligen helt utan egen infrastruktur, den finns redan hos giganter som DHL, Schenker eller för den delen Post Nord. Kan det vara så att lösningen är att inte skapa en ny struktur alls, utan snarare en tjänst som använder det befintliga, det redan tänkta? I hypotesen ligger absolut något affärskritiskt, inom till exempel Rental-delen av bygg finns väl ut vecklade supply-chainapparater optimerade för att cirkulera en gedigen flotta av maskiner med syfte att optimera nyttjande- och servicegrad, många tankar redan tänkta där. Jag är fullt medveten om att problematiken inte är densamma vid försäljning av en gammal barnleksak som byggmaterial som skall klara diverse lag stiftningar och så vidare.

Men tänk om det kanske visst är det, när jag sitter och funderar är allt möjligt, så länge jag zoomar ut tillräckligt.

JIMMY DAHLSTRÖM CHEF TEMPORÄRA FABRIKEN PROJEKT RAMIRENT

JIMMY DALHSTRÖM

HENRIK EKBERG

HENRIK

”Vi behöver svensk cement”

– Cementkrisen kan leda till riktigt stora bekymmer. Betong till projekt som Västlänken är svår att ersätta, säger han.

NCC är totalentreprenör för Centra lenetappen och tillsammans med tyska Wayss & Freytag Ingenieurbau även ansvarig för Korsvägen-etap pen. I våras höjdes röster från entre prenörerna gällande både Korsvä gen och Haga-etappen som varnade för rejäla förseningar och fördyring ar. Tomas Carlsson skrev själv till byggherren Trafikverket.

– Det är ett jättestort projekt och det är långt tid kvar. Men jag tyckte det var viktigt att upplysa Trafikver kets ledning om min syn på saken, så att vi båda kan ta vårt ansvar och göra något åt det. Vi har en kontinu erlig diskussion med Trafikverket.

Q Har ni en bättre samsyn i dag än i våras?

– Jag vill inte påstå att det var sämre då heller, utan det var en del i kommunikationen vi har. Produk tionen vid Korsvägen går bra.

De ständigt ökande materialkost naderna är i dag ett ständigt aktuellt ämne för byggbranschen. Huruvida det slår mot NCC:s båda deletapper Korsvägen och Centralen är svårt att svara på, enligt Tomas Carlsson.

– Jag vet för lite om projekten, de har pågått länge och är upphandla de. Men detta med materialpriserna är inte en så straight forward-fråga som folk tror. Om man försöker spal ta upp det lite generellt så har vi haft en extrem kostnadsökning de se

naste månaderna. Men kostnadsök ningar har vi haft länge. Det började för drygt ett år sedan och sen hade vi en inflation och sen någon gång i våras tog det fart av flera olika orsa ker. Vi gör det lite för enkelt emellan åt och säger att det enbart beror på kriget i Ukraina, men det beror på många saker. Det är flaskhalsar efter pandemin och både bränder och översvämningar som har påverkat priserna. Sen gör man ofta felet att jämföra med den tillverkande indu strin där varan blir dyrare om priset på en komponent ökar i pris. Våra projekt är ständigt pågående och då beror det till exempel på vilka avtal man har med leverantörerna, i vilket skede projektet är och hur reglerat generellt sett det är med ekonomin. Men över tid kommer dessa kost nadsökningar förstås betyda att pro jekten blir dyrare, säger han.

NÅGOT ANNAT SOM ständigt oroar byggbranschen är cementkrisen.

Cementas fyraåriga tillståndsansö kan är inlämnad och i oktober håller Mark- och miljödomstolen huvud förhandling i Visby. Domen förvän tas komma i slutet av året.

– DET ÄR EN risk för oss, men framför allt en risk för hela den svenska byg gindustrin. Jag har noterat att läns styrelsen och Naturvårdsverket har invändningar mot ansökan och det kan leda till riktigt stora bekymmer. Eftersom vissa säger att betong är en liten komponent i byggindustrin finns det skäl att påminna om att slutar vi få betong så får vi inga hiss fundament, ingen grundläggning, inga stomdelar. Det konsekvenstän ket måste man förstå. Nu har vi som bolag försökt hitta alternativ till ce ment och just husbyggnadsbetong är lättare att ersätta eftersom det bland annat har lägre beständighet skrav. Men betong till projekt som Västlänken, vindkraft, vattenkraft, solkraft är svårare att ersätta. Där skulle vi vilja se mer initiativ från framför allt myndigheter.

– En annan sak är betongens hållbarhetsaspekt, som det ofta talas om. Betong har många för delar, men koldioxidutsläppen är stora. Vi behöver svensk cement för att någon ska vilja investera i kol dioxidfri cement i framtiden. Den ersättnings-cement som vi tar in har mycket sämre egenskaper än ce menten från Slite.

HENRIK EKBERG

”Min tro är att regeringen kommer att söka lösningar efter nya stigar”

I valrörelsens elfte timme, i samband med TV 4:s ”stats ministerduell” på Nalen i Stockholm, kom så äntligen bo stadspolitiken upp på agendan. En ung man som nyss tagit sin högskoleexamen och flyttat till Stockholm för att söka jobb berättade att han endast lyckats finna ett andrahand skontrakt i någon typ av källarbostad. Vad hade Magdalena Andersson och Ulf Kristersson att säga?

Q Kristersson försökte göra det troligt att med olika typer av ”re gelförenklingar” skulle byggandet öka och lösa mångas behov. Magdalena Andersson hänvisade till investeringsstödet och lät förstå att om bara det återinfördes skulle fler unga få möjlighet till egen lya. Trovärdigt?

Andersson är givetvis medveten om att investeringsstödet fungerat dåligt, i synnerhet i Stockholm, där man kan räkna an talet byggda lägenheter med statligt stöd till något hundratal, dessutom endast i perifera lägen. Kristerssons svar kan knappast ses som annat än ett fikonlöv. I övrigt är Kejsaren naken.

Snart nog kommer det dock att krävas mer konkreta svar. Inom kort kommer nämligen regeringen Kristersson inse att bo stadsbyggandet gått rakt in i väggen. Under rådande omständig heter med galopperande inflation, stigande räntor, fallande börs och fallande priser på andrahandsmarknaden är det närmast omöjligt att få ihop en investeringskalkyl.

PERSONLIGEN TROR JAG att vi talar om ett fall i bostadsbyggan det på runt 50 procent. På en konferens en bit söder Göteborg kommenterade en känd profil inom branschen att jag var allde les för optimistisk. ”När jag diskuterar saken med mina kollegor i branschen landar vi på minus 70 procent. Eller värre än så. I prak tiken är det redan tvärstopp.” Men redan en halvering kommer få betydande konsekvenser eftersom byggbranschen är en av sam hällets tillväxtmotorer.

Till detta har vi den bostadssociala krisen som det blir allt svå rare att blunda för. Förutom unga och ensamstående med barn som sitter trångt på bostadsmarknaden finns tecken på att grup pen ”strukturellt hemlösa” växer. Att som nu dumpa utslagna och fattiga barnfamiljer på hårt pressade glesbygdskommuner är inte hållbart i längden.

Så vad ska regeringen Kristersson göra? Att återinföra inves teringsstödet vore en bitter kalk att svälja. Men något av ekono misk karaktär måste göras. På kommunal nivå är det givetvis både möjligt och nödvändigt att snabbt visa flexibilitet och sän ka markpriserna. Kommunerna kommer dock sätta press på sta ten att göra sin del. Byggmomsen? Kräver en generell förändring som tar tid. Ett tillfälligt regionalt byggstöd med en mer mark nadsanpassad målhyra? Teoretiskt möjligt men vore en stor sym bolisk eftergift till de röd-gröna.

MIN TRO ÄR att regeringen kommer att söka lösningar efter nya stigar. På marginalen kan vi nog räkna med vissa justeringar av införda kreditrestriktioner, möjligen kompletterat av startlån och KD:s specialvariant av bosparande. (I varje fall om Jakob Fors smed får ansvaret.) Baserat på nykter politisk analys tror jag att man släpper frågan om marknadshyror.

Däremot är det mycket som talar för Liberalernas förslag om ”behovsbostäder”, det vill säga en svensk minivariant av social housing. Med ett riktat stöd, som både ges vid nyproduktion och som ett hyresstöd till insprängda lägenheter i beståndet, skulle regeringen kunna hävda att man både stöttar byggandet och adresserar prioriterade bostadssociala mål. Strategisk skulle det också markera en omläggning av den förda S-politiken, från ge nerella till mer selektiva stöd. Sannolikt? Svårt att säga men att inte göra någonting är knappast ett alternativ.

LENNART WEISS

”När jag diskuterar saken med mina kollegor i branschen landar vi på minus 70 procent. Eller värre än så. I praktiken är det redan tvärstopp”

Tomas Carlsson, vd och koncern chef för NCC vid ett besök vid Västlänkens Centralenetapp. Till vänster produktionschef Johan Nyström. FOTO: HENRIK EKBERG

NCC:s vd och koncernchef Tomas Carlsson om Västlänken, byggmaterialpriserna och cementkri sen.

Vi behöver svensk cement för att någon ska vilja investera i koldioxidfri cement i framtiden

Våga tanka nytt!

”

NÄR DET VAR DAGS FÖR STUDENTEN SÅ HADE VI EN HUSRESNING”

27 år fyllda och vd för tre byggbolag. Med tanke på Victor Jacobssons bakgrund så är det egentligen inte så konstigt.

– Jag har alltid varit yngst och star tade mitt första byggbolag redan som 16åring, säger han.

TEXT: HENRIK EKBERG

31 augusti tillträdde Victor Jacobsson tjänsten som vd för moderbolaget Byggbetjäntens tre dotterbolag Ebab Byggservice, Hebab och Gäre Bygg. Det första bolaget med säte i Lindesberg och med filialer i Örebro och Kö ping. Det andra med verksamhet i Karlskoga samt då Gäre Bygg som håller till i Skövde.

Q Lite spretigt kan tyckas att sköta tre bolag med totalt fem kontor?

– Det är svårt att dela på sig, så är det. Det gäller att ha bra medarbetare, framför allt platschefer på respektive kontor. Man måste ha bra ledningsgrupper och framför allt måste de veta och känna att de alltid kan nå mig, oav sett på vilket kontor jag sitter.

Just nu befinner sig nye vd:n på H. Einarsson Bygg nads (Hebab) kontor i Karlskoga. Men oftast är det vid Ebabs huvudkontor i Lindesberg som man hittar ho nom. Victor Jacobsson headhuntades till koncernen för två år sedan, då som operativ arbetschef på Ebab och He bab.

– TJÄNSTEN FANNS egentligen inte då utan tillsammans med ägarna och styrelsen började vi skissa på en ny or ganisation runt mig. Jag fick stort förtroende för ägarna och familjebolaget, berättar han och tillägger att det un der den perioden hände mycket med organisationen.

– Initiativen var nog egentligen mina, men jag har all tid haft stor förtroende från ägarna och styrelsen. Vad vi gjorde var bland annat att förtydliga rollerna, vi etable rade nya kontor och i samband med en ökad tillväxttakt rekryterade vi även nya medarbetare.

Då var han 25 år, men till byggbranschen hittade han redan som 16-åring.

– Jag hade ganska svårt att fungera i skolan, som den är uppbyggd. Jag kände tidigt att jag ska köra eget. Efter högstadiet läste jag företagsekonomi och entreprenör skap på gymnasiet. Det här ska jag implementera i bygg, kände jag. Eftersom många i min omgivning höll på med bygg attraherade den branschen mig.

Men för att driva byggbolag behöver man kunna snickra. Och efter en deal med rektorn så kunde han i stället börja på byggymnasiet. Samtidigt startade han

och en kompis upp en byggfirma i Örebro. Efter ytter ligare en deal med rektorn såg givetvis också Victor Ja cobsson till att han kunde göra sin praktik på det nyba kade byggföretaget.

– Sen var det jobb dygnet runt och ett besök emellan åt i skolan för lite teori. När det var dags för studenten så hade vi en husresning så jag fick kontakta skolan och säga att jag inte kunde komma för vi var tvungna att få taket tätt. Mina betyg fick jag hemskickade med posten, berättar han.

EFTER TRE OCH ett halvt år kom de båda kompisarna till en punkt när de fick besluta sig för att satsa ordentligt på bolaget tillsammans med allt vad det innebär eller fortsätta vara bästa vänner och dela på sig. Det blev det senare.

– Vi är fortfarande bästa vänner så det var ett bra be slut.

Medan kompisen fortsatte driva bolaget började Victor Jacobsson på Peribo Bygg och Inredning, som byg ger butiker runt om i Sverige och Europa, där han blev arbetsledare. Efter nästan fyra på företaget blev han er bjuden att köpa bolaget som då hade 13 anställda.

– Det var smickrande för jag var ju yngst där också, jag har alltid varit yngst. Jag räknade lite på det, men tacka de sedan nej.

Det blev i stället norska Consto i Karlstad som hörde av sig till Victor Jacobsson och ville anställa honom som platschef.

– Det var jättehäftigt, jag var den yngsta tjänsteman nen på hela Consto och den enda i produktion som inte hade någon ingenjörsutbildning.

Q Har du känt någon gång att du saknar en högre utbild ning?

– Nej, det har jag inte, det har gått ändå och det går fortfarande. Snarare blir det en bra mix med mitt en treprenörskap och driv tillsammans med medarbetare som har en högskoleutbildning.

På Consto fick han räkna på projekt på upp till 250 miljoner kronor, från att tidigare ha räknat på betydligt mindre projekt. Men samtidigt som projekten växte så blev processerna trögare, något som inte passade den rastlöse Victor Jacobsson.

– Det var för mycket sju till fyra, jag kom inte upp i min fulla potential. Jag lärde mig otroligt mycket där vad gäl ler byggekonomi på stora projekt och är väldigt tacksam för det. Eftersom jag inte hade all kunskap vad gäller oli ka kalkylprogram och andra typer av digitala program så fick jag jobba dubbelt så mycket som alla andra, men det sporrade mig. Men det gick lite för långsamt.

EFTER DET HÖRDE då Byggbetjänten av sig där Victor Jacobsson nu är vd för de tre byggbolagen, tillsammans med en styrka på 130 personer, varav 20 tjänstemän och 110 yrkesarbetare och med en omsättning på 250 miljo

ner kronor. Det största bolaget Ebab sysslar främst med försäkringsrelaterade uppdrag. Hebab är mer ett ren odlat byggbolag som främst utför uppdrag åt statliga myndigheter. Gäre Bygg är en blandning av Hebab och Ebab, både försäkringsärenden och uppdrag åt statliga myndigheter.

Q Hur vill du utveckla bolagen?

– Man måste ställa sig frågor som vad ska vi hålla på med, vilken affärsinriktning vi ska ha och är det långsik tigt hållbart. Vad gäller de statliga myndigheterna så kan man konstatera att det långsiktigt är hållbart. Jag tror inte man enbart ska tänka på vad vi kan tjäna pengar på. Sen handlar det om att få med sig medarbetarna, vad de drivs av och vad de tycker är viktigt att fokusera på. Blir vi tillräckligt bra på detta så kommer lönsamheten per automatik.

Q Du har tagit över som vd för tre bolag när materialpri serna rusar i höjden och vi har en cementkris. Oroar det dig?

– När jag klev in på kontoret första gången i april 2020 så härjade coronan som värst. När pandemin lagt sig blev det krig. Och nu har vi stora utmaningar i material försörjning och cementkrisen. Det är ett hot mot bolaget och mot hela branschen, men vi är trygga med de prog noser vi får från Byggföretagen. Det är inte så mycket vi kan påverka härifrån. Jag försöker fokusera på det vi kan påverka och det är ett större hot, nämligen att få in yng re i branschen. Därför åker jag runt i skolor och försöker attrahera ungdomar genom att berätta min historia. Vi jobbar mycket med employer branding och erbjuder många praktik och lärlingsplatser. Om vi inte löser detta kommer vi att få jättestora bekymmer om tio år.

VICTOR JACOBSSON

Gör: Vd för de tre byggbolagen Ebab, Hebab och Gäre Bygg.

Tidigare arbetslivserfarenhet: Har drivit eget byggbolag, anställd på Consto och Peribo Bygg.

Ålder: 27 år.

Gör helst en ledig dag: Är på kontoret. Lördagar på kon toret är de bästa dagarna.

Senast lästa/lyssnade bok: Har läst endast en bok i mitt liv, körskoleboken. Men jag lyssnade nyligen på en pod cast med Ola Serneke. Han är en stor förebild.

Senaste spelade låt på Spotify: Någon house musik på väg till kontoret klockan fem på morgonen.

Senaste resan: Marbella, Spanien i mitten av september.

Drivkraft: Affärer, att bygga fina bolag med bra medar betare.

Första spadtaget för bygget av Styra och KD Solskydds nya verksamhets- och produktionslokaler i Degerfors där Hebab är totalentreprenör. Victor Jacobsson syns till höger i bild. FOTO: HEBAB

Victor Jacobs son, vd för Ebab, Hebab och Gäre Bygg.

FOTO: EBAB

Mångmiljardsatsning på fängelser

Fängelserna är överfulla sam tidigt tävlar politikerna om att utlova strängare straff. Beho vet av nya platser för intagna är stort och nu byggs det nya anstalter för mångmiljardbelopp runt om i landet. Ett av de större projekten är utbyggnaden i Österåker där bygget invigts med ett symboliskt spadtag.

Representanter från regeringen, Kriminalvården, Specialfastighe ter och entreprenören Skanska del tog vid det högtidliga första spad taget vid Österåkeranstalten. Det gamla fängelset togs i drift 1969 och från början var det meningen att det skulle bli dubbelt så stort.

Nu mer än 50 år senare fullföljer man de ursprungliga planerna med 240 nya platser, vilket är ett av det största platsökningsprojekten de närmsta åren på befintliga an stalter.

– Vi bygger väldigt mycket just nu på många platser i landet. Be hovet av nya platser har varit stort länge och det finns en omfattande dubbelbeläggning. På vissa anstal ter kan det vara så många som 20 personer som delar på en toalett. Med den här satsningen förbättrar vi både miljön för de intagna och arbetsmiljön för de anställda. För utsättningarna för att leva upp till Kriminalvårdens motto ”Bättre ut” ökar med nya fastigheter, säger Åsa Hedenberg, Specialfastigheters vd.

ÄN SÅ LÄNGE är det en jättelik grop mitt i skogen där den nya utbygg naden ska ligga precis intill den gamla anstalten. När allt är klart kommer den omgärdas av en mur som blir 230 meter lång och 200 meter djup. Innanför muren byggs det fyra nya typhus för boende samt två byggnader för aktivite

Med den här satsningen förbättrar vi både miljön för de intagna och arbetsmiljön för de anställda.

ter. Samtidigt bygger man en ny byggnad för boende på det gamla området. Den som stod där tidiga re var allt för sliten och skadad av fukt för att det skulle vara värt att renovera. En ny mottagning för va ror byggs också utanför anstalten vilket minskar antalet transporter som måste innanför grindarna och ökar säkerheten.

– Vi försöker så långt det går att utveckla och bygga ut de anstalter som vi redan har. Totalt bygger vi på 25 olika platser just nu. Några av de större projekt som vi jobbar med är anstalterna i Tidaholm, Mariestad och Skogome. Det är en enorm satsning som engagerar många entreprenörer, fortsätter Åsa Hedenbert.

I ÖSTERÅKER ÄR det Skanska som är byggentreprenör och projektet är ett samverkansprojekt. Slut summan för vad hela bygget kom mer kosta är ännu inte fastställt men ambitionen är att hålla nere kostnaderna så mycket som möj ligt. Nu när materialpriserna och bränslepriserna rusar i höjden sät ter det extra press på projektet.

– Det är en stor fördel att vi arbe tar i samverkan. Det har bidragit till att vi har kunnat komma in ti digt i projektet och minskat start sträckan. Vi jobbar tillsammans för att projektet ska bli så kostnadsef fektivt som möjligt och varje skat tekrona är värdefull, säger Magnus Persson, Skanskas vice vd.

Projektet har även höga klima

tambitioner och Skanska använder grön betong, återanvänd armering och fossilfri asfalt för att minska koldioxid utsläppen.

– Det är viktigt att vi bygger hållbart och långsiktigt. Skanskas ambition är att bli klimatneutrala till 2045. Det innebär att vi måste tänka om och tän ka nytt och det gäller även här, fortsät ter han.

TOTALT SATSAR REGERINGEN upp emot 20 miljarder på utbyggnaden av antalet

platser på landets fängelser. Sam manlagt ska det bli 3400 nya platser för intagna. Det är fler fastighetsäga re än Specialfastigheter inblandade även om de är absolut störts. Totalt är Kriminalvården engagerade i ett 50-tal olika byggprojekt för att öka antalet platser i anstalter och på häk ten.

– Att knäcka gängen är regering ens första prioritering. Vi har byggt ut polisen och domstolsväsendet samt skärpt straffen. En direkt kon

sekvens av det är att vi får fler intag na som sitter inne lägre och därför måste vi bygga ut Kriminalvårdens verksamhet. Idag tar vi första spadta get vid Österåkersanstalten men det är bara en liten del av program som vi står inför. Vi ska öka kapaciteten med femtio procent i landets fäng elser, säger Max Engler, finansmark nadsminister som var regeringens representant vid första spadtaget.

SAMUEL KARLSSON

Första spadtaget för tillbyggnaden av Österåkeranstalten.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Magnus Persson, vice vd Skanska, Åsa Hedenberg, vd Specialfast igheter, Fredrik Thunberg, Kriminalvårdens chef samt Max Engler, finansmarknadsminister.

Så påverkar kriget i

Svallvågorna från kriget i Ukraina påverkar även bygg branschen i Sverige. Av alla projekt som flyttats fram i tid under våren och sommaren uppger hälften kriget som en viktig orsak. Mest har de kommersiella bostadsutvecklarna påverkats. Det visar en helt färsk rapport från Byggfakta.

Byggfakta tar tempen på den svens ka byggbranschen och presenterar i dagarna en rapport om effekter av kriget i Ukraina. En enkät skickades ut till drygt 4 000 unika projekt inn

an semestern i år. Och siffrorna talar sitt tydliga språk. Hela 35 procent av de unika projekten som under sökningen har fått svar från hade flyttats fram eller ställts in. Av dem uppger hälften att det beror på det osäkra omvärldsläget och krigets påverkan.

– DET HÄR ÄR absolut en tydlig sig nal på att det osäkra läget i omvärl den gör att fler blir lite försiktiga. Nu har det hunnit gå lite tid så vi kan se effekterna av kriget i Ukraina. Konse kvenserna har haft större påverkan på byggbranschen än vad pandemin

hade under motsva rande period, säger Peter Åhs, på Bygg fakta, säger Peter Åhs, marknads och affärsutvecklare på Byggfakta.

Den uppskattade byggkostnaden på alla projekten som man fick svar på i undersök ningen uppgick till cirka 80 miljar der kronor. Av dem hade projekt till ett uppskattat värde av 1,5 miljarder helt ställts in, projekt till ett värde av cirka 10,9 miljarder hade redan flyt tat fram byggstarten innan kriget i

Det här är absolut en tydlig signal på det osäkra läget i omvärlden gör att fler blir lite försiktiga

Ukraina och projekt till ett värde av cirka 10,4 miljarder hade nyligen flyt tat fram byggstarten, under rådande krig och med dess följdeffekter. De som inte uppgav att framflyttningen berodde på omvärldsläget uppgav i stället mer vanligt förekommande orsaker till förseningar som exem pelvis detaljplansprocesser.

– Det är intressant att se att så pass många projekt flyttas fram oberoen de av krigets effekter. Anledningen till att vi genomförde den här under sökningen var att vi titta närmare på framtida byggprojekt, fortsätter Peter Åhs.

ALLRA TYDLIGAST BLIR krigets på verkan bland de privata byggher rarnas nybyggnation av flerbostads hus. Totalt hade 49 procent av de inrapporterade privata projekten flyttas fram eller ställts in. Och av dessa uppgav 59 procent krigets följ der som främsta orsak.

kostnadseffektivt enkla installationer mycket bra ljudisolering hållbart posi-joist.se

Byggprojekten påverkas av konsekvenserna av kriget i Ukraina. Bilden är en genrebild som inte har direkt koppling till uppgifterna i artikeln.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Peter Åhs

Ukraina byggandet

– Bostadsbyggan

det drabbas nu av nå got som kan liknas vid en perfekt storm. Tidigare gynnades man av stark efterfrå gan från hushållen, investeringsstöd för hyresrätter och billig finansiering.

Nu stiger både bygg och räntekost nader snabbt samtidigt som hushål lens bostadsefterfrågan faller, säger Tor Borg, Analyschef på Byggfakta. Rapporten från Byggfakta lyfter även fram krigets påverkan på bygg kostnaderna i de aktuella projekten.

I år har den uppskattade byggkost naden ökat i 52 procent av projekten.

Bidragande orsaker är höjda pri ser på bland annat stål, trä, betong och drivmedel samt energi. Allra mest ökade kostnaden för stål och stålstommar. Av de som svarat att anbuds- och materialpriserna ökat uppgav 14 procent att det främst var stål och stålstommar som låg bakom ökningen. Ett urval av citaten från fritextsvaren visar på en bransch som präglas av stor osäkerhet. Fler av uppgiftslämnarna anger att index i avtalen blir alltmer vanligt:

”Entreprenörerna kan inte stå för

sina anbud särskilt länge då de drab bas av konstanta prisökningar på bas material inom bygg som gips, reglar, betong och stål med mera. Vi har an budslämnare som står för sina priser i 48 timmar.”

”Upphandling av fastprisentrepre nader är svårt. De blir för dyra då en treprenörer tvingas lägga på mer risk pengar för världsläget. Partnering eller index måste finnas med i upphandling ar för att entreprenörer ska vilja lägga rätt nivå på anbud.”

”Fastprisavtal blir mer sällsynta. Index i avtalet är mer vanligt förekom mande.”

KÖP SOLEL AV SOLELSPROFFS!

Solelgrossisten har ett brett utbud av solpaneler, växelriktare, energilager, montageutrustning, elbilsladdare, off grid och annat som behövs för att installera solel på olika sätt.

Det osäkra omvärldsläget påver kar inte bara kostnaderna och pro jektplanerna. Rapporten visar att allt färre är intresserade av nybygg da bostäder. Hela 41 procent upp gav av de som byggt bostadsprojekt hade upplevt ett svagare intresse från slutkund.

– HUSHÅLLENS EFTERFRÅGAN på nya bostäder hålls tillbaka av flera fakto rer. Inflationen skär hål i plånböck erna, börsen har gått ned kraftigt, priserna på befintliga småhus och bostadsrätter faller och bolånerän torna stiger snabbt, säger Tor Borg.

I Byggfaktas projektdatabasen framgår också att under perioden april-augusti i år byggstartades pro jekt till ett värde som är nio procent lägre än motsvarande period 2021. Räknat i antal projekt handlar det om en nedgång på minus tio pro cent. Dessutom visar påfyllnaden av de allra tidigaste projektplanerna i databasen också en nedgång med minus 16 procent perioden april-au gusti i år jämfört med förra året. Det handlar om cirka 1400 färre hela nya projektplaner under dessa månader.

KÄLLA:

Tor Borg

SAMUEL KARLSSON

Nedgång för byggmarknaden i ny prognos

svenska byggmarknaden kyls av. Under de

kommer

inbromsning

Sverige. Den stundande lågkonjunkturen innebär ett förändrat läge för byggmarknaden med ökat kostnadstryck och ett högre ränteläge, enligt Prognoscentret.

byggaktivitet

Under den närmsta tiden är det ekonomiska läget osäkert. Hushållen har en djupt pessimistisk syn på den ekonomiska situationen samtidigt som näringslivet trots allt är rätt hopp full. Arbetsmarknaden är stark efter en tid av fallande arbets löshet men konsumtionen förväntas att gå ned. Stämningslä get är därför både dystert och positivt samtidigt.

Pandemin och europeiskt storkrig har slagit hårt mot den internationella ekonomin. Nu finns det en förväntan om att företagen ställer om och i högre utsträckning börjar priorite ra minskad sårbarhet i produktions- och leveranskedjor och ökat motstånd mot störningar istället för tidigare syn om effektivitet. Vad de långsiktiga konsekvenserna för räntelä get och byggmarknaden blir av en globalisering på reträtt är osäkert.

HUR DET MAKROEKONOMISKA läget förändras under kom mande år kommer ha stor betydelse för byggmarknaden. Den samlade bedömningen är att inflationen kommer avta och återgå till acceptabla nivåer, vilket kan innebära ett förbättrat ränteläge.

Efter år av stigande bygginvesteringar väntas ett förhål landevis kraftigt fall under nästa år innan marknaden åter stabiliseras under 2024. En giftig cocktail av skyhöga bygg kostnader, utbudsstörningar, en annalkande energikris samt en inflation som kraftigt urholkar hushållens plånböcker för stärker den avmattning vi såg redan i våras.

En förhållandevis kraftig nedgång väntas på kort sikt. Vi befinner oss i en besvärlig situation när vi går in i lågkonjunk tur, som förvisso bedöms vara mild men som kommer få stora konsekvenser för byggaktiviteter. Prisnedgången på bostads marknaden lämnar tillsammans med de ökade byggkostna derna och ett lägre konsumtionsutrymme ett stort avtryck. Vi ser ett fall i igångsättningen av bostäder med 17 procent un der året och ytterligare cirka 20 procent nästa år.

BOSTADSBYGGANDET SOM ÄR MEST konjunkturkänsligt drabbas också hårdast. Antalet nyproducerade bostäder som under 2021 toppade på 69 200 bostäder, väntas i år bli 57 500. Under 2023 sker ett dramatiskt tapp ned till 45 500 nya bo städer. Under 2023 halveras nästan antalet nyproducerade bostadsrätter jämfört med rekordåret 2021, medan antalet småhus minskar med nästan en tredjedel.

Hushållen minskar också sina renoveringar kraftigt under innevarande år. Sjunkande reallöner, stigande byggmateri

alpriser bidrar tillsammans med omprioriteringar efter de upphävda coronarestriktionerna och en lägre transaktions volym av bostäder till det stora tappet. De stigande energipri serna skapar dock incitament för hushållen att vidta energi effektiviserande åtgärder i sina bostäder, vilket dämpar ned gången både i år och nästa.

RENOVERINGSAKTIVITETEN FÖR LANDETS fastighetsägare står dock emot nedgången bättre till följd av den uppdämda renoveringsskuld som uppstod under pandemin, men också för att de likt hushållen ges ekonomiska incitament till ener gibesparande åtgärder då elpriserna skenar. Dessutom har ett förstärkt hållbarhetstänk tillsammans med nya behov i spåren av coronapandemin skapat en ny typ av efterfrågan vilket håller segmentet uppe.

Optimismen återfinns i prognoserna för lokalbyggandet. Den svenska tillverkningsindustrin går fortfarande starkt –trots att förväntningarna dämpats under sommaren - vilket tillsammans med den gröna omställningen driver på efter frågan på nya produktionsanläggningar.  Även behoven och investeringsviljan inom lager och logistik är fortsatt stora och jämfört med vårens prognoser justeras nu nivåerna upp ytterligare för de här två byggtyperna.

När det gäller offentligt byggande i form av undervis ningsbyggnader och vårdbyggnader väntas likaså en stabil utveckling. Den positiva utvecklingen drivs framför allt av de underliggande demografiska behoven men förstärks även av att investerare lägger om sina strategier i den osäkra ekono miska utvecklingen samt att antalet anbud väntas öka i takt med ett lägre resursutnyttjande i entreprenadled.

EN RISK FÖR byggmarknaden är cementförsörjningen. Ce mentas tillfälliga tillstånd går ut vid årsskiftet och om ett kalkbrytningen stannar av har det enorma konsekvenser för byggaktiviteten som i princip bedöms stanna av. Med anled ning av dess samhällskritiska betydelse är bedömningen att frågan kommer få en lösning, även i händelse att beslutet in ledningsvis är negativt.

Ryssland använder det europeiska energiberoende som ett vapen. Deras uttalade strategi är att pressa Europa till ef tergifter och säkerställa att stödinsatser till Ukraina minskar eller slutar helt. Genom att försöka destabilisera de europeis ka ekonomierna och skapa en svår situation för befolkningar na vill de att den politiska riktningen tvingas läggas om.

SAMMANTAGET SER VI kort sikt en försämrad situation och konstaterar att den svenska byggmarknaden är starkt påver kad av den ekonomiska osäkerhet vi befinner oss i. På lite sikt bör dock de exogena chocker som nu präglar omvärlden ge vika och de grundläggande behoven åter ge byggmarknaden kraft.

Batterisystem för proffs expanderar

Q AmpShare Powered by Bosch är namnet på den nya globala batterialliansen, som lanserats på initiativ av Bosch, Fein och Rothenberger. 18V-systemet för professionella användare har full kompatibilitet över många varumärken. Med samma 18V-batteri kan proffs redan nu använda mer än 200 verktyg från märkena Bosch, Brennenstuhl, Cox, Fein, Klauke, Ledlenser, Lena Lightning, Ramset, Sonlux och Wagner.

18-V systemet:

Q 300 kompatibla verktyg är planerade till slutet av 2023, inklusive 50 nya verktyg från Bosch Professional.

Q Sparar tid, pengar och utrymme med ett batterisystem för alla varumärken. www.ampshare.com

TECEone duschtoalett

Q Nu lanseras duschtoaletten TECEone, en vägghängd toalett som har en kompakt design för att passa in i de flesta badrum. Den kopplas direkt till varmvattenledningen och det krävs inte någon elektricitet. Med två vred på sidan av toalettskålen regleras vattenmängden och temperaturen. Sitsen är ergonomiskt utfor mad och locket stängs ljudlöst med soft-close. Den saknar spolkant och synliga infästningar för lättare rengöring. Monteras med fördel på en TECE inbyggnadsfixtur och det finns flera olika spolknappar att välja på.

www.tece.se

Oppdal markskiffer för sandbädd

Q Oppdalsskiffer är slitstark med skif tande ljust gråa toner och skimrande inslag. Skiffersorten lämpar sig väl som marksten på sandbädd alternativt för limning på betongplatta utomhus, men även på fasader och tak samt inte riört. Naturytan är oregelbunden men relativt slät. Frostsäker. Klassificerad A1.

www.nordskiffer.com

Ny pumpbetong

Q Finja Betong utökar sin produkt portfölj med Pumpbetong Grov. Den utgör ett mellanting mellan vanlig traditionell grovbetong och renodlad fabriksbetong levererad i betongbil, ett alternativ som ofta blir aktuellt först vid större byggnationer. Med avsedd utrustning ska den nya produkten vara enkel att blanda och pumpa.

Q Passar alltifrån 50 till 300 mm tjocka skikt.

Q Används vid uppförandet av till exempel friggebodar, uteplatser och garage.

Q Levereras i plastsäckar om 25 kg tillverkade av 50 procent återvunnen

Valfri kulör på takavvattning

Q Nu gör Plannja det möjligt att beställa valfri kulör på hela sitt takavvattningssortiment (TAV) i samtliga di mensioner. Det innebär att valfri kulör kan användas oavsett om preferensen är takavvattning i klassiskt rund form eller ett fyrkantssystem. Plannja produce rar ett plåtprov för kunden att se och godkänna innan beställningen läggs. Det går även att välja de plannja kulörer som i dagsläget inte erbjuds som standardku lörer på företagets takavvattningsprodukter.

Q Går att få i valfri RAL- eller NCS-kulör.

Q Finns i glans 20 eller 40.

Q Leveranstid 3-5 veckor.

www.plannja.se

Batteridriven plattlyft med trycksensor

Q Grabo Ottovac är en ny batterid riven plattlyft som passar för olika typer av släta material, som kakel, klinker, granitkeramik, glas och metall. Ett undertryck skapas med en enkel knapptryckning och över vakas visuellt via en tydlig vakuum manometer. Ottovac är även utrus tad med en trycksensor som känner av när vakuumnivån sjunker under -55 kPa och startar automatiskt pumpen tills trycket är återställt. Och undertrycket behålls även när batteriet tas bort vid batteribyte.

Q Lyfter 66 kg horisontellt och ver tikalt.

Q Levereras i en förvaringsväska.

Q 4 stycken AA batterier medföljer. www.tebo.se

Trots den snabba elektrifieringen tillverkas det fortfarande arbetsfor don med förbränningsmotorer.

När den amerikanske biltillverka ren Dodge tog fram den senaste mo dellen av Ram Trucks TRX valde de att överdimensionera allt som gick att överdimensionera, och resulta tet blev över förväntan.

Det här är en bil som innehåller allt en förare rimligen kan önska sig, och allt är förpackat i ett uppseende väckande och tilltalande skal.

Under huven ruvar en mullrande kompressormatad 6,2-liters V8 på 702 hästkrafter och 881 Newtonme ter i vridmoment. Den kan skicka iväg det tre ton tunga ekipaget från 0 till 100 kilometer i timmen på 4,5 sekunder, vilket gör pickupen lika snabb som mer namnkunniga sportbilar.

Och mycket riktigt.

MOTORN I TRX är densamma som i Dodges modeller Charger SRT Hell cat och Challenger SRT Hellcat.

För att ytterligare förstärka fartupplevelsen finns en så kallad launchfunktion som optimerar ac celerationen från stillastående.

Att erbjuda extrema prestanda i ett fordon som är byggt för att an vändas för krävande arbetsuppgif ter är så klart helt onödigt, men for donet hittar fortfarande en hel del köpare.

Även om TRX på pappret verkar vara en sportbil är den ytterst kom petent på terrängkörning, det finns inte många pickuper som kan ta sig

fram i lika oländig terräng som den na.

Markfrigången är 30 centimeter och det tillsammans med avancera de förarstödsystem och en smidig och urstark motor gör att det går att kliva över stock och sten utan pro blem.

MED TANKE PÅ prislappen kommer de flesta bilar sannolikt aldrig att kö ras i terräng, men för köparen är det ändå ett stort plus att möjligheten finns.

För vanlig körning finns det fle ra olika program som gör att bilen

snabbt kan skifta karaktär från vass sportbil till en mjuk och sävlig glida re.

Tack vare den aktiva luftfjädring en justeras markfrigången automa tiskt. Det är en fördel vid körning i högre hastigheter på motorväg, då bilen sänks för att minska luftmot ståndet och bränsleförbrukningen. Det går även att manuellt justera markfrigången i fem steg.

Fordonet är godkänt för att dra släp på upp till 3500 kilo och lastka paciteten är 700 kilo.

HYTTEN BJUDER PÅ slösande utrym men och förarmiljön har en riktigt bra och tydlig instrumentering, med bland annat en rejäl tolvtum skärm där det går att styra det mesta.

Till skillnad från många andra biltillverkare har Dodge inte place rat alla inställningar i de digitala

menyerna, och det är en stor fördel eftersom det är enklare att sköta fle ra av funktionerna med vanliga vred och knappar.

BILEN RULLAR TYST och vill man få det ännu tystare i kupén kan man aktivera funktionen ”Active Noise Cancellation” som enligt Dodge ska minska ljudnivån i kupén till maxi malt 57.6 dB.

Samtliga säten är försedda med både kylfläktar och rejält tilltagna

värmeslingor. En mycket använd bar funktion vintertid är att det går att fjärrstarta defrostern samt sätesoch rattvärmen, vilket höjer kom forten för den som ofta kör korta sträckor och inte gillar att sätta sig på iskalla säten.

BILENS STORA OCH uppenbara nack del är det höga inköpspriset samt den extremt höga malusskatten.

PETER FREDRIKSSON

officiell: Blandad körning 1,96 liter/mil.

Garanti (bilar som säljs av

sive fri vägassistans.

)

TRX-modellen är flaggsskeppet bland Dodges pickuper.

FOTO: DODGE

DODGE

Dodge Ram Trucks TRX är den maffigaste och sannolikt snabbaste pickupen som serietillver kats. Den är en dröm för de som inte vill ha eldrift utan hellre för litar sig på traditionell teknik.

Nyligen upphandlade projekt

Österåkersanstalten

Nybyggnad av flerbostadshus Karlstad 300 Niclas Eriksson JM AB Region Öst Lindblomman HR Nybyggnad av bostäder i Östra Bäcklösa Uppsala 240

Claes Westin Skanska Sverige AB

Fredrik Andersson Skanska Sverige AB

Alexander Karlsson Skanska Sverige AB

Marcus Emanuel Peab Sverige AB

Magnus Johansson BAB bygg AB

Linus Wåhlin Veidekke Entreprenad AB

Mattias Almstedt TM2 Bygg AB

Malin Johansson Skanska Sverige AB

Rikard Hansson Hanssons Hus Entreprenad AB

Edö 1, hus A och B Ombyggnad av vård- och omsorgsboende Stockholm 200

Formen. Limhamns sjöstad Nybyggnad av flerbostadshus Malmö 175

Pottholmen östra delen, Etapp 2 Nybyggnad av kontor, bostäder och butiker Karlskrona 150

Hasslanda III Nybyggnad av industri Lund 137

Brf Panoramautsikten, (Spårvagnshallarna), etapp 2

Nybyggnad av flerbostadshus i Miatorp

Helsingborg 127,5

Bostäder Nybyggnad av bostäder i Handen Haninge 125

Nösnäs Nybyggnad av flerbostadshus Stenungsund 125

Brf Odlingslunden Nybyggnad av bostäder i Bro, etapp 1 Upplands-Bro 125

Diabilden 1 Nybyggnad av flerbostadshus i Bandhagen Stockholm 125

Ulf Sjögren Erik Sjögren Byggnads AB Kvarteret Sonaten 1 Nybyggnad av bostäder, café och bageri i Sandtorp Norrköping 125

Anders Schöön Peab Sverige AB

Tomas Samuelsson

Brf Kalk Nybyggnad av flerbostadshus i Limhamn Malmö 125

Rune Adielsson Byggnads AB Södra Annebergsvägen 2–38

Markus Götberg Rotocon AB

Jens Skoglind Peab Sverige AB

Urban Johnsson T3 Group AB

Niclas Beckius Peab Sverige AB

Pontus Inge Emab Fastigheter AB

Uppfräschning/komplettering i flerbostadshus Partille 117

Brf Göteborgshus Nr 20 Renovering av flerbostadshus Göteborg 110

Skellefteå 100

Räddningstjänsten (Östra Navet) Ombyggnad av lokaler till Räddningstjänsten i Hedensbyn

Kristinegränds vård- och omsorgsboende Nybyggnad av vård- och omsorgsboende Borås 100

Brf Bellevue Nybyggnad av flerbostadshus och lokaler

Brf Olen Nybyggnad av bostäder i Funäsdalen

Örebro 98

Härjedalen 95

Jesper Genetorp Derome Hus AB Åkarp 7:89 m fl Nybyggnad av bostäder i Åkarp Burlöv 95

Mats Fagerström Elvbygg AB

Thomas Tengberg Anebyhus AB

Michael Bäkmark Birger Bäkmark vvsprojektering AB

Vittinge Nybyggnad av skola, förskola inkl mottagningskök i Vittinge Heby 85

BoKlok Järnet Nybyggnad av rad-och parhus i Skaven Vänersborg 80

Villa Fehr Nybyggnad av bostäder Karlskrona 80

Henrik Stenberg Byggconstruct Uppsala AB BMC 3.0 Upprustning/underhåll av Uppsala Biomedicinska Centrum (BMC)

Sture Nilsson

Uppsala 75

ByggPartner i Dalarna AB Cederhusen (Humboldt, hus 1) Nybyggnad av flerbostadshus i Hagastaden Stockholm 75

Claes Junefelt GBJ Bygg AB

Petter Lundqvist NCC Sverige AB

Johan Sjöberg TM2 Bygg AB

Emil Jensen Peab Sverige AB

Stefan Lindvert Peab Sverige AB

Ronny Johansson Melander Bygg AB

Robert Fransson Skanska Sverige AB Region Hus Sydost

Johan Sundberg Skanska Sverige AB Region Hus Sydost

Viktor Hresan Asplunds Bygg i Mellansverige AB

Ulf Persson Nbi Bygg AB

Gränna 8:17 m fl Etapp 4 Nybyggnad av flerbostadshus i Gränna Söder Jönköping 75

Bergsjö Kyrkby Tillbyggnad av skola i Bergsjö Nordanstig 65

Hasselhöjden, Kvarter 1 Nybyggnad av flerbostadshus, etapp 1 Stenungsund 65

Rotviksbro äldreboende Tillbyggnad av äldreboende Uddevalla 64

Björkhyddans Förskola Nybyggnad av förskola Vårgårda 55

Sumpen Rotrenovering av flerbostads hus Norrköping 50

Förskola Rimforsa Nybyggnad av koncept förskola i Kisa Kinda 50

Malmen verkstad Nybyggnad av verkstad på Malmen Linköping 50

Fältskären Renovering av flerbostadshus Skövde 50

Kvarteret Vintern Nybyggnad av seniorbostäder Trelleborg 50

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG

Stockholms län

KOMMUN

Filipidippi AB Handen

Snickaruniversalen AB Bro

Hristov Bygg AB Spånga SGEAB AB Norsborg

H-G El & Bygg i Tyresö AB Stockholm

Kumlin & Stenström Parkett & Golv slipning AB Grödinge

KSM Construction AB Stockholm 2030 Bygg AB Stockholm

Raffe Transport AB Sollentuna

Alltjänst Stockholm AB Solna

SweDas Bygg AB Bandhagen

Södermanlands län

Aidos Construction AB Eskilstuna

Energispara Europe AB Nyköping

PP Golv & Kakel AB Katrineholm

Gotlands län

Berg & Karlsson Bygg AB Visby Skåne län

Öresunds bygg & vvs AB Helsingborg

Caesars Byggkonsulter Malmö AB Malmö

Montage & Arbetskraft Syd AB Eslöv

Byggarna Syd AB Landskrona

MTD Bygg och entreprenad AB Sösdala Elsell Fast AB Malmö

Denis rivning&bygg AB Oxie

Västra Götalands län

Byggtjänst i Stenungsund AB Stenungsund Nya Stålia Hall AB Åmål

Kawalec Bygg AB Sjömarken Uddevalla Hills AB Göteborg

D & S BYGG AB Göteborg

Bijanson Group AB Vänersborg Värmlands län Swedelve AB Forshaga Örebro län

Pigge Lord AB Örebro

Västmanlands län

KFG Bygg och konsult i Sverige AB Västerås

Solidyr Bygg AB Västerås Västernorrlands län

Construkt Bygg i Norrland AB Sundsvall Svensk Akustik Entreprenad AB Domsjö

Christian Jonsson AB Smidmek

Presstorp Tillbyggnad av industrihus Stenungsund 45 Micael Neldemo Micael Neldemo Byggare

Nybyggnad av bostäder i Varberg Varberg

Nybyggnad av bostäder Varberg

Nybyggnad av bostäder Varberg

Nybyggnad av flervåningshus Varberg

Ombyggnad

Nybyggnad

Nybyggnad

Nybyggnad

Nybyggnad

Nybyggnad

förskola

flerbostadshus Söderköping

Hultet,

bostäder

förskola

24 Nummer 13 • september 2022STATISTIK BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK. BYGG KOSTNAD MKR

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR

PROJEKTNAMN PROJEKT KOMMUN

Magnus Persson Skanska Sverige AB

Om-, till- och nybyggnationer av anstalt Österåker 750 Staffan Dahlström GBJ Bygg AB Micropower Nybyggnad av batterifabrik och kontor Växjö 400

Magnus Alvkäll Kvarnverket AB Haga Entré

I 30 dagar får du kostnadsfritt veta vilka företag som besökt din hemsida och vilka byggprojekt de planerar eller är involverade i.

Testa du också och upplev hur Byggfakta Analytics PRO omvandlar din webbplatstrafik till leads.

Byggfakta.se/marknadsforing/analytics-pro

Hon ska leda RO-Gruppens nya bostadssatsning

Q RO-Gruppen ut vecklar sin verk samhet i Stockholm och har rekryterat Annika Grönberg att leda en ny bostads satsning. Annika har gedigen erfarenhet från byggbranschen, både från kommer siella fastigheter och bostäder. Hon kommer senast från rollen som av delningschef på NCC Building Bo stad Stockholm.

Ny affärsområdeschef för Management på PE

Q 1 september till trädde Jonas Arvid son posten som chef för PE Teknik & Ar kitekturs affärsom råde Management, med plats i företa gets ledningsgrupp.

Tidigare har han va rit chef för det något mindre affärs området Miljö. Managementverk samheten har cirka 90 medarbetare på tio orter runtom i landet.

Byggvesta förstärker inom stadsutveckling

Q Emelie Eriksson blir chef för Stadsut veckling och ackvi sition på Byggvesta. Hon kommer när mast från AB Stock holmshem där hon jobbade som stads utvecklingschef. Ti digare roller innefattar bland annat projektchef och stadsplanestrateg på Åke Sundvall AB, stadsbyggnads ansvarig projektutvecklare på AB Svenska Bostäder och sektionschef på Stockholms stadsbyggnadskon tor.

Emelie Eriksson började jobba på Byggvesta den 14 september.

Fredrik Furgårdh blir vice vd för Consto

Q Fredrik Furgårdh tillträder som vice vd för Consto. Han har en lång erfarenhet av att arbeta inom bygg- och fastighets industrin. Senast ar betade han på NCC som avdelningschef och ansvarade för kommersiella projekt i Stockholm. Han har även arbetat på Skanska, Oljibe AB och Peab Bostad.

Consto AB är ett dotterbolag till Consto Sverige AB, moderbolaget som omfattar separata fastighetsoch industribolag. Fredrik Furgårdh ingår i moderbolagets lednings grupp.

Cernera anställer ny hållbarhetschef Q Karolina Skeppner blir ny hållbarhets chef på Cernera Fast igheter. Hon kom mer närmast från det börsnoterade bolaget Garo där hon arbetat med inköp, kvalitetssäkring och hållbarhetsfrågor. På Cernera kom mer hon att arbeta med att integre ra hållbarhetsfrågor i affärsmodel len, samt vidareutveckla företagets hållbarhetsredovisning.

Ny vd för Structor Miljö öst

Q Den 1 september tillträdde Staffan Johnson som ny vd och delägare i Structor Miljö öst.

Han har över 20 års erfarenhet av miljöoch tillståndsfrågor inom industrin och energisektorn, och kommer när

mast från Kalmar kommun där han var miljöchef. Han tar över efter Lars Blomgren, som varit vd sedan bola get startades 2014.

Ny CFO på Logistic Contractor

Q Maria Andersson tillträdde tjänsten som ny ekonomi

chef på Logistic Con tractor i slutet au gusti. Hon kommer närmast från Biolin Scientific AB där hon sedan 2008 verkat i olika roller och under de senaste 6 åren haft tjänsten som CFO. Maria Andersson efterträder Jessica Gård mo som rekryterats till rollen som CFO för Wästbygg Gruppen.

ge där han ansvara de för den samlade bygg- och anlägg ningsverksamheten.

Han har sedan tidi gare även arbetat på Trafikverket. Han tillträder den 1 de cember.

Sebastian Schlasberg blir ny COO på Castellum

Q Vid årsskiftet tillträder Sebastian Schlasberg rollen som COO på Cas tellum och efterträder Jakob Mörn dal som går vidare till egen verksam het.

Sebastian Schlasberg kommer senast från fastighetsinvesteraren Scius Partners där han varit ansva rig för Asset management. Dessför innan har Sebastian jobbat i olika roller på Corem, bland annat som regionchef för Stockholm, och dess förinnan på Catella.

Ny ekonomichef

för Boklok Sverige

Q Björn Niklasson blir Byggnadsfirman Otto Magnussons första vd utanför familjen Magnus son. Han har över 15 års erfarenhet från byggbranschen och kommer närmast från en roll som verksamhetsområ deschef på Granitor.

Efter examen som civilingenjör på LTH arbetade han i olika roller i produktionen på Veidekke innan han 2010 tog klivet över till Granitor där han kontinuerligt utvecklats i nya befattningar. 2018 var Björn no minerad till Årets byggchef för sitt starka ledarskap.

Otto Magnussons får också en ny ekonomichef, Malin Olsson. Hon kommer närmast från rollen som ekonomichef på Boklok.

Minna Hallin ny HR-chef för Tyréns Sverige

Två nya medarbetare till Forsen Q Forsen anställer en gruppchef till Uppsa la, Karin Altin. Hon kommer närmast från WSP Manage ment i Uppsala och tillträder den nya tjänsten i oktober.

Den 8 september började Hanna San der som affärsen hetschef för Forsens nordligaste mark nadsområde med kontor i Kiruna, ”fyr kanten” (det vill säga Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn) och Umeå.

Hon kommer närmast från en roll som projektchef och ombud på Skanska i Umeå. Hon har även haft roller som platschef och projektle dare samt drivit eget företag under många år.

BSK Arkitekter växer med fyra medarbetare

Q BSK Arkitekter växer och har an ställt Stina Kjaer, arkitekt, Alena Zhuk, CFO, Biljana Ilic, arkitekt och Nils Rutqvist, inredningsarkitekt.

Stina Kjaer kommer närmast från Koncept och har flerårig erfa renhet av konceptutveckling och projektering. Hon har arbetat som gestaltningsansvarig arkitekt och utvecklat varumärkesbyggande ar kitektur och interiörer samt projek terat skolmiljöer och myndighets byggnader.

Alena Zhuk kommer från Pat riksson Group, Innan det jobbade hon på Cheil Nordic.

Biljana Ilic kommer närmast från Blå Arkitektur Landskap där hon fokuserade på design och pro jektutveckling av främst flerbostads hus, radhus och privata villor.

Nils Rutqvist kommer från SVT och Expo som dekorsnickare där han byggde studios och scenografi. Han är utbildad på konstfack som designer.

PE rekryterar Charlotte Gyllenhammar

Q Den 1 oktober tillträder Charlot te Gyllenhammar posten som ny af färsområdeschef för Miljö på PE Teknik & Arkitektur, med plats i företagets lednings grupp. Charlotte Gyl lenhammar är utbildad marinbiolog med 22 års erfarenhet av branschen.

Hon har i många år arbetat som miljöspecialist i stora exploaterings projekt i Stockholm. Sedan 2010 har hon även innehaft olika chefsposter på Sweco och bland annat varit regi onchef för såväl företagets industrisom miljökonsulter i Stockholmsre gionen.

Ulrika Persson är ny KMA-chef för Swerock

Q Ulrika Persson har  tillträtt tjänsten som KMA-chef för Swerock i hela Sveri ge. Hon har de senas te 14 åren arbetat på Sydsten. Tidigare har hon studerat ekosys temteknik på Lunds Tekniska högskola, en utbildning inom miljö- och hållbarhetsfrågor.

Ny regionchef på Peab

Q Från och med 2023 samlas all Peabs kompetens och kunskap inom drift och underhåll i en och samma region. För att leda den nya organi sationen har Peab rekryterat Andre as Rydbo. Han kommer närmast från rollen som vd för AF Gruppen Sveri

Q Anne-Bjørg Wild-Nordlund har utsetts till ny eko nomichef för Bok lok Sverige. Senast kommer hon från rollen som redovis ningschef i Skanska Sverige. Hon har även bakgrund från Skanska där hon främst arbetat med redovisning och controlling inom bostadsutveckling.

Anne-Bjørg Wild-Nordlund till trädde rollen som ekonomichef den 1 september och blev då även med lem i Boklok Sveriges ledningsteam.

Svenskt Trä rekryterar ny direktör

Q Anna Ryberg Ågren, i dag vd för

Byggmaterialindu strierna, tillträder den 1 december som direktör för bransch organisationen Svenskt Trä.

Hon har arbetat med miljö- och håll barhetsfrågor under 25 års tid, till stor del inom byggbranschen med fokus på hållbara material och kli matsmart byggande. Hon har bland annat arbetat som hållbarhetschef på Derome, och under många år an svarat för Hållbart byggande på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Anna Ryberg Ågren efterträder Mathias Fridholm, nuvarande direk tör på Svenskt Trä sedan 2019.

Jenny Svärd blir ny vd för Byggmaterialindustrierna

Q Jenny Svärd tillträ der den 5 december tjänsten som vd för branschorganisatio nen Byggmaterialin dustrierna.

Hon är i dag an svarig för miljöpoli cyarbetet på Svenskt Näringsliv och har tidigare erfaren heter från bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet och Sweco Environ ment, och har även varit miljö- och kvalitetschef på Bromma Stockholm Airport.

Obos förändrar på småhussidan

Q Jimmy Bäckstrand blir ny operativ chef för varumärkena Myresjöhus och Smålandsvillan.

Samtidigt slår Obos Sverige ihop sina af färsstödsfunktioner för projektutveck ling och småhustillverkning till en gemensam enhet.  Den nya enheten ska att ledas av Patrick Svanström, ti digare operativ chef för Myresjöhus och Smålandsvillan.

Q Minna Hallin blir ny HR-chef för Tyréns Sverige. Minna kom mer närmast från en motsvarande roll på techkonsultfö retaget HiQ och har dessförinnan haft ledande HR-roller på CGI, Acando och Techta.

Ny kommunikationsansvarig på Svensk Betong

Q Svensk Betong har rekryterat Mattias Borrelid som press ansvarig. Rollen är en nyinrättad tjänst. Mattias Borrelid kommer senast från en position som pressansvarig på Telia. Före det har han bland annat varit kommunikationsansvarig med ansvar för arbetsmarknadsfrågor på bransch- och arbetsgivarorganisa tionen Byggföretagen.

Obos Nya Hem rekryterar bolagslantmätare

Q Elin Davidson får den nyinrättade tjänsten som bolags lantmätare på Obos Nya Hem. Hon kom mer närmast från Riksbyggen och till trädde tjänsten den 15 september.

Gustav Petersson ny arbetschef på Svevia

Q Gustav Petersson är ny chef för arbets chefsområde Utlägg ning sydöst, inom division Industri på Svevia. Arbetschefs området sträcker sig över sydöstra Småland, Östergöt land och del av Blekinge. Ett av ar betschefsområdets större uppdrag just nu handlar om att tillsammans med division Anläggning färdigstäl la projektet E4 Ljungby-Toftanäs på uppdrag av Trafikverket.

Under de senaste tio åren har Gustav Petersson arbetat inom ar betschefsområdet som entrepre nadingenjör med att utveckla verk samheten. Han tillträdde den nya tjänsten 1 september.

Magnus Klang återvänder till Kungsmontage

Strategisk

där han arbetade som uppdragsan svarig arkitekt, gestaltningsledare och studiochef, dessförinnan Black bird Architects i Kalifornien.

Ariella Nisell, som blir ny chef över Marknad, kommunikation och affärsstrateg, har en bakgrund som kommunikationsrådgivare och partner på Gullers Grupp. Hon var under flera år gruppchef för Ar kitektur och marknad på fack- och branschorganisationen Sveriges Arkitekter samt har de senaste åren arbetat i egen regi.

Hanna Morichetto blir ny vice vd på

26 Nummer 13 • september 2022NAMN OCH NYTT Q Den 1 september tillträdde Hanna Morichetto som vice vd på Liljewall. 2021 anställdes hon som studiochef och marknadsområdes utvecklare för bostä der inom Liljewall.

Hon kommer, utöver företagsled ning, fortsätta arbeta med uppdrag inom bostadsstudion och utveckla kontakterna med akademin ytterli gare.

Q Efter sex år som konsult och plats chef hos Oscar Pro perties och MVB Ny byggnad återvänder Magnus Klang till rollen som platschef på Kungsmontage Byggentreprenad.

Magnus Klang startade sin kar riär på Kungsmontage Byggentre prenad redan 1989 och arbetade på bolaget under 27 år i roller som bland annat produktionsledare och platschef.

Ny chef för teknisk förvaltning på HSB Göteborg Q Giovanni Caltagi rone har anställts som ny chef för HSB Göteborgs tekniska förvaltning. Rollen som chef teknisk förvaltning är ny på HSB Göteborg och tillsätts i samband med att en ny organisation för den tekniska förvaltningen sjösätts.

Giovanni Caltagirone har arbetat på HSB Göteborg sedan 2018, när mast i rollen som kalkyl- och kvali tetsansvarig.

Maria Andersson

Ulrika Persson

Fredrik Furgårdh

Annika Grönberg

Stina Kjaer, Alena Zhuk, Biljana Ilic och Nils Rutqvist.

Andreas Rydbo

Karolina Skeppner

Jonas Arvidson Charlotte Gyllenhammar

Anne-Bjørg WildNordlund

Staffan Johnson

Emelie Eriksson

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Matthew Eastwood och Ariella Nisell.

Hanna Sander Magnus Klang

Björn Niklasson

Anna Ryberg Ågren Hanna Morichetto

Elin Davidson Giovanni Caltagirone

Minna Hallin

Jenny Svärd

Karin Altin Gustav Petersson Jimmy Bäckstrand

Blir första vd:n utanför familjen

Mattias Borrelid

Den nya hotellbyggnaden kommer att bli 50 meter lång och ha 23 ho tellrum. Lennart Ottosson berättar att de inte har arbetat med något lik nande förut.

– Det har varit en gammal sjöbot ten, så på grund av markförhållan dena ska vi påla med stålpålar under pelardelen, medan vi ska spränga under entrédelen som ligger på fast mark. Vi har erfarna konstruktörer som jobbar med beräkningarna för att allt ska stämma.

MARKARBETET STARTADE FÖR bara några dagar sedan och pelarna längst ut kommer att vara sju meter höga.

– Vi bygger hotellet i KL-trä och limträ, det första valvet ska dock gju tas i betong.

Arkitekt till den nya hotellbygg naden är Oskar Årevall vid LBE ar kitekt i Växjö. Han fick uppdraget att rita ett hotell med känslan av en båt som har landat i gårdsmil jön, där gästerna går ombord på en framtidsresa och upplever djuren och fåglarna i sin naturliga miljö alldeles utanför hotellrummet.

– Byggnaden är ett skepp av trä,

ställt på grund mot granitklipporna. Gästerna går över landgången och lämnar vardagen för en resa över ett drömlikt naturlandskap. Från de öppna söderbalkongerna ser man ut över ett vidsträckt panorama där vi senter och kronhjortar betar nedan för rummet och örnarna gör cirklar på himlen, säger Oskar Årevall.

FOKUS I BYGGET är hållbarhet. Fa saden blir underhållsfri i behandlat trä, bergvärme och ventilation ska integreras och samspela för att mini mera energiförluster. Det kommer också att byggas utekorridorer och loftgångar för att minimera ener gianvändningen och balkongernas kragar mot söder ska minimera sol

Eriksbergs nya hotell

Arkitekt: LBE-arkitekter i Växjö

Totalentreprenör: Lennart Ottos son Bygg & Fastighets AB i Växjö

Byggstart: 15 september 2022 Färdigställs till: 31 januari 2024

ljuset att ta sig in direkt i rummen för att minska kylbehovet.

Åsa Olsson, som är Sales och Mar keting manager på Eriksberg berät tar att i det nya hotellet får besökaren möjlighet att uppleva djur och natur på nära håll. Några av rummen får glasgolv med utfodring under.

– Byggnaden blir också ett regnoch vindskydd för djuren. Det är inte bestämt ännu vad hotellet ska heta, vi kallar den för Arken just nu.

Hotellet planeras att vara färdig ställt till slutet av januari 2024.

ANNIKA RÅDLUND

kommer att monteras glaspartier i vissa av golven så att gästerna ska kunna se parkens djur.

LBE-ARKITEKTER

Lennart Ottosson, byggmästare på Ottosson Bygg AB.

Vi har inte jobbat med något liknande förut

Det första spadtaget har precis tagits för en ny hotelldel vid Eriksberg Hotel och Nature Reserve i Blekinge.

– Vi har kommit igång och ska börja påla för den del av bygg naden som kommer att vila på pelare. Djuren ska kunna gå under hotellet och matas under glasgolven, berättar Lennart Ottosson, byggmästare på Ottosson Bygg.