Byggvärlden nr 13, 2021 by Svenska Media

Komplett utbud av byggförsäkringar.

Lång erfarenhet och kompetens.

Vi guidar Er genom utbudet.

annonser250x42.indd 2

2021-02-21 15:41

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING NUMMER 13 • september 2021

PRIS: 1 4 99 KR/ÅR

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: CEMENTA

FOTO: STEFAN POUNU, TRAFIKVERKET

Lagrådet avvisar tillfällig lag för Cementa

SID 4

Tolv utländska byggföretag polisanmäls

SID 11 FOTO: SKYMAP

Drönare driver på digitaliseringen SID 14

I NORRBOTTEN Här är länen som toppar anläggningslistan RESULTAT ATT LITA PÅ FORCIT CONSULTING är Nordens ledande experter på omgivningspåverkan, berg- och sprängteknik inom infrastruktur, täkter och gruvdrift. Läs mer på >> FORCITCONSULTING.SE

SID 6

SID 16

DEBATT

Här finns en uppenbar grogrund för svågerpolitik

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

STÖRST SATSNING

Utbredd rasism i byggbranschen

Nummer 13 • september 2021 FÖLJ BYGGVÄRLDEN PÅ TWITTER: TWITTER.COM/BYGGVARLDEN

…ÄVEN VIA FACEBOOK: FACEBOOK.COM/BYGGVARLDEN

DEBATT Det finns en överhängande risk att upphandlande myndigheter blandar sig i valet av underleverantörer och att upplägget med konsultmäklare, som ökar dramatiskt, därmed strider mot upphandlingslagarna, skriver Innovationsföretagen.

Upplägget med konsultmäklare möjliggör ett kringgående av LOU

ya siffror från Innovationsföretagen visar att fenomenet konsultmäklare fortsätter öka dramatiskt. Upplägget möjliggör ett kringgående av lagen om offentlig upphandling och att miljardbelopp av offentliga medel spenderas helt utan insyn. En förutsättning för att detta upplägg ska vara enligt lag är att den upphandlande enheten inte är med och väljer vilken underleverantör som ska leverera tjänsten. En förutsättning som ur en mängd olika aspekter är svår och problematisk att leva upp till vid komplexa tjänsteleveranser. Upphandlingar via konsultmäklare fortsätter att öka. Siffror för 2020 visar att det offentligas utgifter till konsultmäklarna uppgick till 7,2 miljarder kronor. En ökning med nästan 40 procent sedan året innan och hela 630 procent jämfört med år 2013.

Konkurrensverket menar att fenomenet konsultmäklare inte strider mot upphandlingslagarna så länge den upphandlande enheten inte ”lägger sig i” vilka underentreprenörer som konsultmäklaren i sin tur anlitar för att fullgöra ett avropat uppdrag. Det kan låta enkelt men gränsen för vad som menas med att ”lägga sig i” är långt ifrån glasklar. När valet av underleverantör i praktiken ligger kvar hos den upphandlande enheten finns en överhängande risk för godtyckligt agerande. tidigare utfört uppdrag i ett projekt och någon nämner att det därför kan vara lämpligt om samma konsult får fortsätta med arbetet även i nästa skede och så också blir fallet. Har man då lagt sig i detta beslut? Eller om det framkommer att man varit väldigt nöjd med en viss konsults leverans och att samarbe-

O M E N KO N S U LT

Cementkrisen blir en tuff uppgift för näringsminister Ibrahim Baylans efterträdare Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen SID 4

Det är känsligare att prata om rasism än om jämställdhet. Det har tagit tvärstopp när vi försökt kraftsamla mot det tidigare

Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström, Svenska Media Docu AB

0651-150 50

förstådda önskan om att välja en viss leverantör är därför överhängande. Konsultmäklaren har ju ingen egen kompetens om den tjänst som man, via en utvald underleverantör, ska leverera. Upphandlande enheter borde ha ett stort intresse av vilka leverantörer som tilldelas kontrakt. Goda samarbeten är en förutsättning för att kunna leverera ett bra resultat. Därför förvånar det oss på Innovationsföretagen att avrop via konsultmäklare ökar så dramatiskt: upphandlande enheter ska ju inte i dessa upphandlingar kunna påverka valet av leverantörer, de som verkligen ska utföra själva uppdraget. Vi tror – dessvärre – att verkligheten ser annorlunda ut. Det finns en överhängande risk att upphandlande myndigheter blandar sig i valet av underleverantörer och att upplägget med konsultmäklare därmed strider mot upphandlingslagarna

och ambitionerna bakom Lagen om offentlig upphandling. D E T F I N N S STO R A risker och fallgropar med detta upplägg och Innovationsföretagen ser ett fortsatt behov av att det offentliga:  Säkerställer regelefterlevnad.  Anpassar kontraktens storlek för att möjliggöra en sund konkurrens.  Återtar ägandeskapet över upphandlingarna och agerar transparent även här.  Beaktar och hanterar riskerna i konsultmäklarupphandlingar, avrop och projekt.

MAGNUS HÖIJ FÖRBUNDSDIREKTÖR INNOVATIONSFÖRETAGEN HELENA DAHLBERG FÖRBUNDSJURIST INNOVATIONSFÖRETAGEN

Jag kan mer om bygg branschen idag än vad jag kunde som statsråd Stefan Attefall, tidigare bostadsminister

SID 11

Det är ingen brist på kalksten men det är brist på tillstånd. Man kan tycka att reger ingen borde hantera en så viktig råvara på ett mer långsiktigt sätt

Kajsa Hessel, ordförande i Byggcheferna SID 16

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal

tet fungerat bättre än med någon annan. Har man då lagt sig i? Om man dessutom nämner att man gärna skulle jobba med den konsulten igen i kommande projekt, har man lagt sig i då? Om den upphandlande enheten har en klausul i kontraktet som gör att man kan tacka nej till den leverantör mäklaren föreslår och istället få ett annat alternativ att ta ställning till. Har man då lagt sig i? Samtidigt dokumenteras inget av detta hos den upphandlande enheten vilket omöjliggör granskning. Här finns en uppenbar grogrund för just sådan godtycklighet och svågerpolitik i de offentliga upphandlingarna som upphandlingslagarna är till för att stävja. Det ligger i konsultmäklarens intresse att göra sin kund – den upphandlande enheten – nöjd. Risken att konsultmäklaren följer kundens uttryckliga eller under-

Chefredaktör: n Susanne Bengtsson susanne.bengtsson@byggvarlden.se Redaktionchef: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Ola Thuresson, platschef vid Nordkalk SID 12

Redaktion: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se n Jenny Fors Jenny.fors@svenskamedia.se

FOTO: ERIC BENGTSSON

Marit och Mats Bergkvist äger och driver Solby Maskin tillsammans. De vill vara bäst på den lokala marknaden och siktar inte på några topplaceringar i våran ranking med anläggningsföretag. SID 10

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Tryck: V-TAB 2020, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media Docu AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen.

Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

TS-KONTROLLERAD www.ts.se

Transparens och kontroll i alla led med digital leverantörsuppföljning.

Infobrics digitala tjänst Leverantörsuppföljning stöttar byggföretagen i arbetet med att motverka svartarbete och andra seriositetsrisker. Tjänsten ger en komplett översikt och seriositetskontroll av samtliga underentreprenörer. Med Leverantörsuppföljning kan huvudentreprenören enkelt och kontinuerligt kontrollera att underentreprenörer uppfyller regler och villkor. Spara både tid och pengar genom att digitalisera hela kedjan av leverantörer och uppföljning.

infobricconstruction.se

4 NYHETER Frångick LOU – riskerar böter på sju miljoner Bodens kommun ska ha haft svårt att finansiera en renovering av Medborgarhuset, enligt ett pressmeddelande från Konkurrensverket. Under hösten 2020 sålde kommunen därför fastigheten till Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB). I affärsuppgörelsen ingår att kommunen hyr tillbaka den sålda fastigheten under en period som sträcker sig över 35 år. Hyreskontraktet innebär också att bolaget ska genomföra underhållsarbeten på fastigheten till betydande värden. Upphandlingens värde uppgår till cirka 193 miljoner kronor. Enligt Konkurrensverket var det huvudsakliga syftet med transaktionen att anskaffa byggentreprenadarbeten. Upplägget som helhet utgör ett byggentreprenadkontrakt som ska upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling. Konkurrensverket vänder sig nu till Förvaltningsrätten i Luleå och yrkar att Bodens kommun ska dömas att betala sju miljoner kronor i böter/upphandlingsskadeavgift för att ha genomfört en otillåten direktupphandling.

Oljibe får uppdrag för halv miljard Bygg- och entreprenadföretaget Oljibe har fått uppdraget att modernisera och bygga till Novum i Flemingsberg åt Hemsö. Projektbudgeten uppgår till 560 miljoner kronor. I dag omfattar Novum cirka 40 000 kvadratmeter forskningspark och kontor. Målet att förstärka Novum som en mötesplats för vård, näringsliv, forskning och utbildning i Flemingsberg. Det nya ”mittskeppet” på 10 000 kvadratmeter kommer att byggas i en stomme av trä, vilket blir Nya Novum, och kompletterar byggnaden med nya moderna kontors- och verksamhetsytor. Projektet har en beräknad överlämning vintern 2024 och genomförs som utförandeentreprenad i samverkan.

Nummer 13 • september 2021

Lagrådet säger nej till tillfällig Cementalag Lagrådet godkänner inte lag förslaget som ska ge Cementa ett tidsbegränsat tillstånd att bryta kalk i åtta månader. Re geringens lösning, som går ut på att korrigera utgången i ett enskilt fall, riskerar att skada tilltron till rättssystemet, menar Lagrådet.

Enligt en tidigare lagrådsremiss har regeringen genom Miljödepartementet beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till ändring i miljöbalken (Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall). Regeringens förslag till ändringar i miljöbalken har tagits fram för att ge Cementa möjlighet att bryta kalk i Slite även efter 31 oktober då det nuvarande tillståndet löper ut. Lagrådet har nu kommit med ett yttrande där de tydligt avstyrker regeringens förslag till undantagslag för Cementas kalkbrytning. Lagrådet meddelar att de, trots att de är väl medvetna om det angelägna i att behovet av cement tillgodoses, inte kan tillstyrka förslagen i remissen. I R E M I S S E N TA R Lagrådet bland annat upp det faktum att några remissinstanser har anmärkt på det

korta remisstiden, som var knappt en vecka. ”En remisstid på bara några dagar är emellertid inte acceptabel i detta fall – det gäller inte minst med beaktande av de komplexa rättsliga frågor som remissen väcker”, skriver de.

L AG R Å D E T M E N A R AT T förslaget står i strid med regeringsformen och strider mot generalitetskravet. ”I sammanhanget måste också beaktas risken för att lagstiftaren – genom att införa lagstiftning som är helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol – skadar tilltron till det svenska rättssystemet.” Byggföretagen varnar för att cementbrist nu kan komma att prägla den svenska byggmarknaden under flera år. – Regeringen måste agera för att få fram den här lagen. Nu behöver cementkrisen och frågan om ett eventuellt byggstopp upp på högsta politiska nivå, säger CathariCatharina na Elmsäter-Svärd, Elmsäter vd för ByggföretaSvärd gen.

...så mycket har bostadsbyggandet ökat med under det senaste året, augusti 2020 till augusti 2021. Detta enligt Byggstartsindikatorn, en nystartad tjänst från Byggfakta. Att bostadsbyggandet accelererat under pandemin förklarar Tor Borg, abalyschef på Byggfakta, med ett stort uppdämt bostadsbehov, kraftigt stigande priser och god tillgång till finansiering har drivit på utvecklingen. Troligen har även investeringsstödet bidragit.

T I L L T V 4 SÄG E R hon att det inte finns någon Plan B. Om lagändringen inte går igenom och Cementa måste upphöra med kalkbrytning senare i höst kommer byggbranschen att drabbas hårt av uppsägningar och kompetenstapp. Hela samhället kommer att påverkas genom inställda infrastruktursatsningar och minskat bostadsbyggande. En cementbrist blir även

Cementa stoppar all sin export. Extern råvaruförsörjning är en annan lösning för att säkra den svenska försörjningen. Cementa arbetar intensivt med olika lösningar, juridiska och praktiska, för att säkra leveranserna av cement till den svenska marknaden. Bland annat så har Cementa slutit avtal med Nordkalk om extern råvaruförsörjning. Inledningsvis handlar det om volymer på 30 000 ton kalksten per månad för att sedan trappas upp till 200 000 ton. – Vi har hittat ett alternativ där Nordkalk på Storugns har möjlighet att förse fabriken med kalksten. Men det kommer behövas en rad olika myndighetsgodkännanden, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa.

43 %

Enligt Byggföretagens uppdaterade konsekvensanalys är var fjärde byggjobb hotat. Analysen släpptes fredagen den 10 september och förutsätter tillfällig lagändring – samt att Cementa med kalksten som erhålls från Nordkalk kan bibehålla cirka 25 procent av sin nuvarande cementproduktion i Slite. – Situationen är värre än både byggkrisen på 90-talet och pandemins effekter. Regeringen har starka skäl och kan motivera varför man inte skulle följa Lagrådet, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

påtagligt för klimatomställningen och ekonomin. Även Svensk Betong är oroade över framtiden. – Vi har ett mycket allvarligt läge och viktigt att regeringen snabbt agerar för att få på plats en speciallag för att undvika byggstopp redan i november. Det är upp till regeringen och politiken att hitta en lösning på detta, hur det går till lägger jag mig inte i, men det är allt för stora värden som står på spel om frågan inte löses, säger Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong. C E M E N TA S K R I V E R I ett pressmeddelande att de har tagit del av Lagrådets yttrande. ”Vi konstaterar att det inte finns något i det som lyfts av Lagrådet som inte går att avhjälpa i regeringens fortsatta beredning av lagstiftningsärendet. Utöver det har Cementa inga ytterligare kommentarer.” Regeringen ska nu ta ställning till Lagrådets kritik och besluta om den ändå väljer att lägga fram sitt förslag till riksdagen, som fattar det avgörande beslutet.

SUSANNE BENGTSSON HENRIK EKBERG

Stoppar exporten

Byggnads fick rätt i Arbetsdomstolen Byggnads fick rätt i arbetsdomstolen efter att man uppmanat företag anslutna till Byggföretagen att avsluta sina avtal med ett Skåne-företag som gjort sig skyldig till flera brott mot kollektivavtalet. Bland annat betalade deras polska underleverantör löner på endast 25 kronor i timmen efter skatt. Med stöd av utredningen begärde sedan Byggnads att de medlemsföretag i bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen som anlitat PME som underentreprenör skulle häva sina entreprenadavtal med företaget. Detta fick i sin tur företaget att stämma Byggnads i arbetsdomstolen för otillåtna stridsåtgärder. En stämning som nu arbetsdomstolen alltså avslagit.

Situationen är värre än både byggkrisen på 90-talet och pandemins effekter

kommer mestadels att ske med lastbil. – Det är en lösning för att upprätthålla försörjning under en begränsad tid, men den är mer miljöbelas-

LEVERANSER FRÅN NORDKALK

Cementa stoppar exporten för att säkra tillgången på den svenska FOTO: CEMENTA marknaden.

tande och sämre ur ett helhets- och hållbarhetsperspektiv. En annan akut åtgärd som Cementa tar till är att strypa exporten. Bolaget stoppar nu all export till Baltikum och Danmark, som utgör de främsta exportländerna. – Vi kommer inte att ha någon export framöver. I över hundra år har vi producerat cement i Slite och vi är kuggen för den svenska cementförsörjningen, säger Magnus Olsson, vd Cementa. Utöver den akuta Magnus lösningen arbetar Olsson Cementa parallellt med tillståndsprocesser på både kort och längre sikt. – V I F Ö R B E R E D E R E N ansökan för ett längre tillstånd, den kommer att lämnas in till mark- och miljödomstolen under 2022, säger Karin Comstedt Webb.

SUSANNE BENGTSSON

Ny ödesdiger analys av cementkrisen Byggföretagen varnar i en uppdaterad konsekvensanalys att bygginvesteringarna kan minska med nästan 60 miljarder nästa år. Samtidigt KU-anmäls näringsminister Ibrahim Baylan för att ha mörkat SGU:s rapport om vad ett cementstopp skulle innebära.

sektorn stannar i augusti månad. Vidare kommer byggarbetsmarknaden att drabbas hårt och enbart inom bygg- och anläggningssektorn förväntas 90 000 jobb gå förlorade. Inklusive andra direkt påverkade näringar är siffran 135 000 jobb, enligt rapporten.

kommer inkomma redan i början av året och uppsägningarna verkställs under sommaren då cementbristen är ett faktum. För bostadsbyggandet blir konsekvenserna allvarliga och under de månader cementutbudet är begränsat hindras 4 av 10 planerade byggstarter. Bara under andra halvåret 2022 är Byggföretagens analys att cementbristen stoppar 10 000 bostäder från att byggas.

VA R S L E N O M U P P SÄG N I N G

Byggföretagen har kommit med en uppdaterad konsekvensanalys för bygg- och anläggningssektorn vid ett stopp av Cementas verksamheter i Slite. Den bygger bland annat på Cementas planer på att frakta kalksten från Nordkalk i Storugns på Norra Gotland. Enligt rapporten blir effekterna nästa år att ungefär en fjärdedel av den totala bygg- och anläggnings-

– Bygg- och anläggningsbranschen har en mycket osäker tid framför sig. Räknat i pengar riskerar bygginvesteringarna minska med nästan 60 miljarder kronor under nästa år, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen. Inkluderat spridningseffekterna som ett minskat byggande har på andra branscher beräknar Byggföretagen en minskning av Sveriges BNP på 1,9 procent år 2022. ”Om tillståndsprocesserna som krävs för att fabriken i Slite ska kunna ha möjlighet att ta emot kalksten från Nordkalk inte är på plats senast i juni 2022 berörs en betydligt större andel av byggandet och avsevärt fler jobb försvinner”, skriver man i rapporten.

– Cementkrisen blir en tuff uppgift för näringsminister Ibrahim Baylans efterträdare, säger Catharina Elmsäter-Svärd. Ibrahim Baylan, som meddelat att han kommer lämna politiken i höst, KU-anmäldes i förra veckan av Liberalerna. Anledningen är Liberalernas missnöje med Ibrahim Baylans förklaring till den påstådda mörkningen av SGU:s rapport av ett cementstopp i Slite. SGU lämnade in sin rapport till regeringen 20 augusti i år. Rapporten visade på allvarliga konsekvenser vid ett cementstopp i Slite, trots detta offentliggjordes inte rapporten. Inte heller Boverket offentliggjorde sina uppgifter. Saken uppmärksammades av Svenska HENRIK EKBERG Dagbladet..

NYHETER 5

september 2021 • Nummer 13

Regeringen föreslår fler razzior I höstens budget ingår en statlig offensiv mot fusk och välfärdsbrott på totalt 200 miljoner kronor. Bland annat får Arbetsmiljöverket mer pengar för att kunna stoppa oseriösa aktörer inom byggbranschen. De nya satsningarna presenterades vid en pressträff med finansminister Magdalena Andersson, Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala samt Byggnads ordförande Johan Lindholm. Från fackförbundets sida välkomnar man regeringens nya satsningar. – Byggbranschen i Sverige har under flera år utsatts för kriminell verksamhet. Många har liknat det vid vilda västern. Utsatta människor blir utnyttjade, arbetsvillkor och löner dumpas, säkerheten åsidosätts och seriösa förtag konkurreras ut. Företag och politiker har allt för länge sett mellan fingrarna med fusk och de faktiska konsekvenserna med många underleverantörsled utan insyn, ansvar och kontroll. Läget är akut och samhället behöver slå tillbaka, säger Johan Lindholm. budgetpropositionen för 2022 föreslår Regeringen bland annat att man inrättar en ny myndighet för systemövergripande kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen. Dessutom ska ytterligare medel anvisas till berörda myndigheter för att bekämpa fel och fusk och för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet. Totalt handlar det om tillskott på närmare 200

I D E N N YA

en arbetsmarknad fri från kriminalitet, säger Johan Lindholm. Även representanter från byggbranschen är positiva till regeringens initiativ för att få bukt med fusket.

Finansminister Magdalena Andersson föreslår krafttag mot fusket i FOTO:: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET byggbranschen i nya budgeten.

Byggbranschen i Sverige har under flera år utsatts för kriminell verksamhet miljoner kronor nästa år. – Inte en enda krona ska gå till kriminella. Från regeringens sida är vi fast beslutna att slå ner hårt på alla angrepp på det gemensamma, säger Magdalena Andersson. Satsningarna på befintliga myndigheter ska bland annat användas för att stärka samverkan mot ar-

betslivskriminalitet och förstärka kontrollen av arbetsmiljön genom utökad tillsyn. Pengar avsätts även för att myndigheter ska kunna göra fler kontroller för att upptäcka och stoppa oseriösa aktörer. Arbetsmiljöverket får under nästa år 10 miljoner kronor till sin verksamhet. måste ta ett mycket större ansvar och då vet vi att mer uppföljning, kontroll och sanktioner från myndigheter kommer ge resultat. Det här är ett bra steg på vägen för att få

– FÖRETAG OCH UPPHANDLARE

– AT T T R Ä N G A bort de företag som inte sköter sig och att styra affärerna mot de schyssta byggföretagen är en ödesfråga för hela byggsektorn och en förutsättning för en attraktiv, sund och säker bransch. Den här satsningen ger stöd för det arbete som Byggföretagen tillsammans med övriga aktörer i och kring sektorn gör för att ta itu med fusk och oegentligheter i branschen, säger Claes Thunblad, nationell samordnare för sund konkurrens på Byggföretagen, i ett pressmeddelande. De myndigheter som ingår i satsningen i budgetpropositionen är Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen samt Transportstyrelsen.

innebär att det ska bli fler razzior på byggarbetsplatser, fler kontroller av yrkestrafiken på våra vägar och att en ny myndighet ska inrättas för att se till att våra skattemedel inte ska gå till fuskare och kriminella, säger Magdalena Andersson.

– D E N STAT L I G A O F F E N S I V E N

NCC ska ersätta Ludvika kommun med 42 miljoner.

FOTO: GETTY IMAGES

NCC i miljonförlikningar NCC och Ludvika kommun har nått en förlikning i Falu tingsrätt som innebär att NCC ska ersätta Ludvika kommun med 42 miljoner kronor för ett ledningsprojekt i Grängesberg.

I en medlingsprocess via Falu tingsrätt har NCC och Ludvika kommun nått en förlikning gällande ett ledningsprojekt i Grängesberg, ett arbete som inleddes 2012. Avtalet medför att NCC ska ersätta Ludvika kommun med 52,5 miljoner kronor, varav 10,5 miljoner kronor utgör moms, skriver Ludvika kommun på sin hemsida. Förlikningen innebär även att stämningarna parterna emellan dras tillbaka, inklusive de ekonomiska och övriga krav parterna haft gentemot varandra. NCC har tidigare gjort avsättningar vilket innebär att uppgörelsen endast får en marginellt negativ

påverkan på resultatet i affärsområde Infrastructure i det tredje kvartalet 2021, skriver NCC i ett pressmeddelande. Det var 2012 som NCC fick uppdraget att anlägga en 13 kilometer lång vattenledning mellan Östansbo Vattenverk och Grängesberg. Den var bland annat tänkt att leverera vatten till Spendrups bryggeri. Uppdraget var en utförandeentreprenad. N Ä R L ÄC K AG E O C H felaktigheter på ledningen uppdagades uppstod en tvist mellan parterna om vem som var ansvarig, NCC som byggt eller kommunen som planerat och bestämt materialet. NCC har även varit inblandade i en asfaltstvist med Örebro kommun. Även här förlikades parterna, men med utgången att kommunen ska betala 50 miljoner kronor till NCC.

SUSANNE BENGTSSON

Thomas Concrete Group utökar sin verksamhet i Sverige genom att förvärva Stockholms Bulkhamn AB i Stora Vika söder om Stockholm. Stora Vika blir bolagets fjärde hamnterminal och kompletterar de tre importterminalerna i Oxelösund, Uddevalla och Landskrona – Sverige är Thomas Concrete Groups hemmamarknad, där vi har en ledande roll i utvecklingen och produktionen av klimatförbättrad betong, genom flera produkter som vi utvecklat själva och som tillverkas här i Sverige. Genom förvärvet av Stora Vika säkrar vi behovet av vissa råmaterial och fortsatt inhemsk produktion och utveckling, säger Hans Karlander, vd och Koncernchef. T H O M AS C O N C R E T E G R O U P importerar redan idag, från tid till annan, material som sand, slagg,

Östersundsmålet tas upp i hovrätten I november 2019 dömde Ångermanlands tingsrätt tre åtalade personer i det uppmärksammade ”Östersundsmålet” till fängelsestraff. Efter överklagan har rättegång nu inletts i Hovrätten. Daniel Kindberg dömdes för bland annat för grov trolöshet mot huvudman och grovt bokföringsbrott till fängelse tre år och näringsförbud i fem år. En Sollefteåföretagare i transportbranschen dömdes bland annat för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman och grova bokförings-brott till fängelse 2 år och 6 månader, och den så kallade Peab-mannen, projektchef inom Peab, dömdes för bland annat grov trolöshet mot huvudman till fängelse 2 år. Samtliga dömda, samt åklagaren, överklagade tingsrättens domar. Hovrättens huvudförhandling startade tisdagen den 7 september och beräknas pågå i 15 dagar.

SAMUEL KARLSSON

Hamnköp ska säkra betongproduktionen Thomas Cement förvärvar Stockholms Bulkhamn AB, i Stora Vika, Nynäshamn. – Det är en strategisk investering som säkrar logistik för framtida försörjning av viktiga råmaterial till koncernen, säger Hans Karlander, vd för Thomas Concrete Group.

Daniel Kindberg med advokat Olle Kullinger.

flygaska och cement till sina produkter. Klimatfrågan är också en viktig aspekt att ta hänsyn till om Cementa måste upphöra med kalkbrytning på Gotland. inte som klokt att Sverige inte skulle ha egen tillverkning av cement. Att importera stora mängder cement, från till exempel Afrika, vore inte vettigt ur miljösynpunkt. Logistiken blir ett problem och produktionen är ofta betydligt sämre klimatmässigt i andra länder än den vi har i Sverige, där Heidelberg-Cementa dessutom planerat för världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite. Övertagandet av Stockholms Bulkhamn AB är planerat till 16 september. I nuläget finns inga planer på ombyggnad av hamnen då den är anpassad för den verksamhet som Thomas Concrete Group bedriver, men företaget vill utöka verksamheten framöver. Stockholms Bulkhamn AB hanterar för närvarande cirka 200 000 ton råmaterial i form av timmer, pellets, leca, tackjärn, grus, sand och sten.

– J AG S E R D E T

SUSANNE BENGTSSON

Nya regler får inte stoppa våra byggen.

45-dagarsregeln innebär nya riktlinjer för inhyrd arbetskraft i byggbranschen. Nu får du max arbeta 15 dagar i rad, och totalt 45 dagar per år om du inte betalar skatt i Sverige. Vi på Ehrab hjälper dig att säkra resurserna, så att ditt bygge kan fortlöpa enligt tidsplan. Ring oss 010-177 01 00.

De bygger Västerås nya sjukhus

NCC kommer i samarbete med Region Västmanland att bygga ett nytt akutsjukhus i Västerås. Uppdraget omfattar en vårdbyggnad på cirka 75 000 kvadratmeter. Den totala budgeten för byggnader och utrustning är beräknad till 6,8 miljarder kronor. Kostnader för det nya akutsjukhuset är skattefinansierat inom Region Västmanland. Byggstart planeras ske tidigast under 2023.

Medarbetare på byggföretag stal miljoner En ekonomiansvarig på ett byggföretag i Västsverige ska ha fört över cirka 3,3 miljoner kronor från företagets konto till sitt eget. Den åtalade erkänner en stor del av brottet. Kvinnan på företaget åtalas för grov trolöshet mot huvudman och försvårande av skattekontroll. Totalt ska den åtalade ha gjort överföringar vid 131 tillfällen. För att dölja överföringarna ska hon ha skrivit falska uppgifter i bokföringen. Kvinnan ska även ha låtit bolaget betala privata inköp för över 240 000 kronor. Brotten ska ha begåtts mellan 2015 och 2020. Kvinnan erkänner att hon har stulit 2,7 miljoner kronor och hela summan för privata tjänster och inköp. Tingsrätten yrkar på fem års näringsförbud för den åtalade.

6 ANLÄGGNING

Nummer 13 • september 2021

Topplista – här satsa Det är stora skillnader i statistiken över byggstartade anläggningsprojekt om man tittar på satsningarna per invånare och län. Allra mest satsas det i Norrbotten och minst i Blekinge. Det visar färsk statistik från Byggfakta.

INVESTERING PER INVÅNARE

Anläggningsinvesteringar september 2018 – augusti 2021, kronor per invånare.

KÄLLA: BYGGFAKTA

INVESTERING PER KATEGORI I MILJONER KRONOR

Befolkningen i Norrbotten kan se sig som vinnare när det gäller satsningar på infrastruktur de tre senaste åren. Mellan september 2018 och augusti 2021 låg totalsumman för byggstarterna på 27034 kronor per innevånare. Det kan jämföras med exempelvis Kalmar län, som visserligen är mycket mindre till ytan men som i princip har lika stor folkmängd, där satsningarna låg på 5894 kronor per invånare under samma period. Även Västerbotten hamnar i topp i sammanställningen som bygger på statistik från Byggfaktas databas. Motsvarande siffra för länet landar på 19441 kronor per invånare. Det är egentligen bara Hallands län som kan konkurrera med de båda Norrlandslänen med investeringar på 22515 kronor per invånare. Enligt Tor Borg, analyschef på Citymark analys, är det inget enskilt projekt som sticker ut i statistiken. – Möjligen är det bygget av Northvolts nya fabrik, satsningarna på fossilfritt stål och flytten av Kiruna som avspeglar sig i statistiken. Där har vi också ett vägprojekt Tor Borg med ombyggnad av E10. Det är mer en allmän byggboom i Norrbotten och Västerbotten än en enskild faktor som ligger bakom att man toppar statistiken, säger Tor Borg, analyschef på Citymarkanalys. totalsumman för byggstarterna för hela riket de senaste tre åren så har det inte skett några dramatiska förändringar. Det är en liten minskning på 4,2 procent det senaste året när man slår ihop hela landet. Det enskilt största projektet som byggstartats är dubbelspåret Ängelholm-Helsingborg.

T I T TA R M A N PÅ

Det är mer en allmän byggboom i Norrlandslänen Bland större projekt är det annars mycket underhåll av vägar och järnvägar, i Stockholm är det många projekt kopplade till tunnelbanebygget. Västra Götalands län sticker ut i statistiken och har haft en stadig uppgång på 22 procent det senaste året. – Det byggs väldigt mycket framför allt i Göteborg med Västlänken som ett viktigt projekt. Det märks i statistiken, fortsätter Tor Borg. Inte heller på projekteringssidan är det några större förändringar för anläggningsprojekten det senaste året. För hela riket är det en ökning på 5,1 procent. – Uppgången för projekteringar-

Kort om statistiken tatistiken för anläggningsprojekten visar uppskattade projektkostnaS der, exklusive eventuella markköp, för: broar, järnväg och spårväg, flygfält mm, hamnanläggning, markanläggning, rörledning, stängsel och plank, tunnel och bergrum, vattenleder och anläggningar, vägar, gator och torg. Q Q Projektkostnaden måste vara minst 1 miljoner kronor eller större för att räknas i statistiken. QQ

Anläggningsinvesteringar fördelat på kategorier och tolvmånadersperioder.

KÄLLA: BYGGFAKTA

Nu är det dags att nominera kandidater till

Årets Byggchef 2021 Mer information finns på www.byggvarlden.se

ANLÄGGNING 7

september 2021 • Nummer 13

as mest per invånare

BYGGSTARTER BERÄKNAD PROJEKTKOSTNAD EXKLUSIVE MARKKÖP BASERAT PÅ BYGGKOSTNAD I MILJONER KRONOR

Län

Sept 2018 – Sept 2019 – Sept 2020 – Totalt: Sept 2018 Befolkning Byggkostnad per aug 2019 aug 2020 aug 2021 2020 invånare i kronor – aug 2021 352 276 237 865 159 056 5 438

Blekinge län Dalarnas län

1006

1386

660

3 052

287 676

Gotlands län

119

206

357

60 124

5 938

1293

1076

1203

3 572

287 502

12 424

5899

881

802

7 582

336 748

22 515

Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län

693

156

693

1 542

131 155

11 757

Jönköpings län

1605

729

1109

3 443

365 010

9 433

272

734

444

1 450

246 010

5 894

Kalmar län Kronobergs län

1290

422

419

2 131

202 263

10 536

Norrbottens län

2168

2416

2164

6 748

249 614

27 034

Skåne län

3531

3759

6375

13 665

1 389 336

9 836

10886

15582

7854

34 322

2 391 990

14 349

651

465

1069

2 185

299 401

7 298

Stockholms län Södermanlands län Uppsala län

1014

1030

861

2 905

388 394

7 480

Värmlands län

1024

699

1010

2 733

282 885

9 661

Västerbottens län

2280

884

2147

5 311

273 192

19 441

1381

712

987

3 080

244 554

12 594

Västernorrlands län Västmanlands län

Satsningarna på anläggningsprojekt är störst i norra Sverige om man FOTO: STEFAN POUNU, TRAFIKVERKET räknar per invånare. na beror främst på järnvägar. Vi ser också en nedgång för tunnlar och bergrum men i övrigt är det inga större förändringar, säger han. spektakulära projekten, som än så länge mest är idéer,

BLAND DE MER

tidiga skisser eller grova planer, hittar vi bland annat höghastighetståg mellan Oslo och Köpenhamn, Österleden i Stockholm, en järnvägstunnel mellan Helsingborg-Helsingör och en tunnel mellan Skåne och SAMUEL KARLSSON Bornholm.

10 609

666

1062

956

2 684

277 141

9 685

Västra Götalands län

7420

7916

9625

24 961

1 734 443

14 391

Örebro län

1045

1089

488

2 622

305 643

8 579

973

1403

1969

4 345

467 158

9 301

45 568

42 883

41 104

129 555

10 379 295

12 482

Östergötlands län Riket

Sammanlagda projektkostnader i byggstartade anläggningsprojekt (uppskattad projektkostnad i miljoner kronor exkl. markköp och moms).

KÄLLA:

Bygger bergrum för vätgaslagring Ett av de mer intressanta projekten i Norrbotten är bygget av ett bergrum för vätgaslagring. Det är NCC som fått uppdraget av Hybrit Development och det ingår i satsningen för att ta fram fossilfritt stål.

Hybrit Development ägs av SSAB, LKAB och Vattenfall och pilotanläggningen för vätgaslagring är en del i parternas gemensamma initiativ för framtidens fossilfria järn- och ståltillverkning, som ska ge ett minskat koldioxidavtryck i stålindustrin. Anläggningen ska byggas vid LKAB:s in-

dustriområde i Svartöberget i Luleå. – Stålindustrin är en av de branscher som genererar mest koldioxid utsläpp vilket är en global utmaning. Med byggandet av vätgaslagret läggs ytterligare en viktig byggsten till HYBRIT-pilotanläggningen i Luleå. Lagret ger möjligheten att variera efterfrågan på el och stabilisera energisystemet genom att producera vätgas då det finns mycket el, till exempel när det blåser, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt, säger Andreas Regnell, strategichef Vattenfall och styrelse-

ordförande i HYBRIT, i ett pressmeddelande. N C C : S U P P D R AG Ä R att bygga bergrummet på cirka 100 kubikmeter där vätgasen ska lagras. I nästa steg klär projektet in bergrummet med ett utvalt material som tätskikt. Arbetet med att anlägga bergrummet utförs under jord där lagrets högsta nivå ligger ca 30 meter under markytan. Ovan jord ska även en kompressoranläggning byggas. – NCC har tidigare erfarenhet av att bygga bränsleanläggningar och gaslager i bergrum och dessa

erfarenheter tar vi med oss till detta spännande projekt, säger Stefan Olsson, produktionschef NCC Infrastructure. Parterna har under en första fas planerat projektet och nu inleds bygg- och anläggningsfasen som beräknas vara färdigställd i första kvartalet 2022. en utförandeentreprenad i samverkan. Ordern uppgår till cirka 40 MSEK och orderregistreras i första kvartalet 2021 i affärsområde NCC Infrastructure.

N C C : S U P P D R AG Ä R

SAMUEL KARLSSON

Bergrummet för vätgaslagring är en del i satsningen för att ta fram fossilfritt stål. FOTO: ÅSA BÄCKLIN, HYBRIT

NONSLIP Trall & Halkskydd

En impregnerad kvalitetstrall med plats för halkskydd - för ett halkfritt trädeck

Läs mer på varbergtimber.se eller scanna koden med din mobil

Hyvleri | Impregnering | Takstolstillverkning

varbergtimber.se | 0340 69 00 20 | info@varbergtimber.se

8 ANLÄGGNING

Nummer 13 • september 2021

Strax söder om det gamla stationshuset i centrala Varberg börjar bergtunneln.

Genom gnejs och charnockit En tågtunnel under Varberg har diskuterats i åratal, men nu sprängs det för dubbelspår un der stan. Ett arbete som har sina utmaningar. – Det tar lång tid att lära känna geologin, säger Mathias Wärja, projektchef på Trafikverket.

En inte alltför ovanlig promenadsräcka i Varberg slingrar sig från torget ner till hamnen och fästningen. Men med stor sannolikhet får man räkna med ett stopp ungefär halvvägs, där susar nämligen tåget mellan Göteborg och Lund förbi med jämna mellanrum. Men det är snart historia och kanske även nostalgi. Sedan 2019 pågår arbetet med den 2,8 kilometer långa tågtunneln under Varberg. Vissa delprojekt står redan klara, till exempel den nya bron till Getterön. – Även den nya godsbangården i Lassabacka, norr om centrum står helt klar, säger Nils Ahlfors, projektchef på Implenia som är totalentreprenör för Varbergstunneln. I DAG S L ÄG E T PÅG Å R större arbeten på tre platser;[CO1] i Varbergs norra och södra delar pågår mark- och betongarbeten för tråg och betongtunnel. Däremellan, i centrala stan, pågår bergtunnelarbetet där det borras, sprängs och fraktas ut bergmassor. Arbetet i centrum hör till den mest kritiska delen i projektet, enligt Nils Ahlfors. – Geotekniken här är ganska besvärlig med en hel del krosszoner och sprickor som går i berget här, det blir mycket vattenhantering och så har vi det gamla stationshuset

som står här precis intill och som ska bevaras. Geotekniken spelar förstås huvudrollen i ett tunnelprojekt där 5 500 meter tunnel ska skapas, jämnt fördelat på spår-, och servicetunnlar. Så här långt har man sprängt sig igenom 1 100 meter servicetunnel och 700 meter spårtunnel. I Varberg finns det två bergarter: Gnejs och charnockit, berättar Mathias Wärja. – Det har nästan tagit oss fram till sommaren att hitta rätt injekteringsmodell och metoder för att få en inläckage-kurva som följer framdriften. Sådant får man lära sig efterhand, säger han och tillägger att det mesta hittills har gått enligt plan. – Det var lite förseningar i början men vi löste det genom att öppna upp en extra tvärtunnel mellan spåroch servicetunneln. På det sättet kunde vi hämta in förlorad tid. Tunneldrivningen sker på konventionellt sätt med sprängning, utforsling av bergmassa, förstärkning och tätning. Vi står precis där det nya stationshuset ska byggas, ett par hundra meter norr om det gamla stationshuset. Här blir tråget som bredast med plats för fem spår. Varberg är en del av Västkustbanan (Göteborg-Lund) och Viskadalsbanan (Borås-Varberg). Tråget ska bitvis täckas med betonglock som det nya stationshuset sedan ska byggas på, ett uppdrag som ligger på Jernhusen. För att påverka grundvattnet och omgivningen så lite som möjlig krävs en tät skärm runt tråget. – Vi botteninjekterar så att botten blir helt tät. Sedan slår vi spont som vi injekterar på utsidan, en så kal�-

FOTO: HENRIK EKBERG

Mathias Wärja är projektchef på Trafikverket och Nils Ahlfors, projekt chef på Implenia som är totalentreprenör för bygget av Varbergs FOTO: HENRIK EKBERG tunneln. lad ridåinjektering, samt en botteninjektering där sponten slår emot berget. Vi vill ha så lite påverkan på grundvattnet som möjligt inne i tråget, berättar Nils Ahlfors. betongtunneln kommer att slingra sig söderut mot gamla stationshuset och strax bakom det går tunneln in i berget. I dag syns bara en slät bergssida där själva tunnelingången är markerad med en rosa färg, men cirka 40 meter in i berget pågår sprängningsarbetet för fullt. – Vi ska spränga bort ytterligare några meter här vid tunnelpåslaget, men vi behåller cirka tio meter som

T R ÅG E T E L L E R S N A R A R E

en slags säkerhetsplugg och denna spränger vi inte bort förrän vi är helt klara med allt betongarbete. Allt för att inte riskera att något annat påverkas vid tunneldrivningen, säger Nils Ahlfors. Vi vandrar bort mot det gamla stationshuset och tunnelpåslaget. Sidorna längs tråget stöds upp tillfälligt av stålspont som man tillsammans med Skanska Grundläggning har köpt in och som ska vara det mest klimatvänliga på marknaden i dag. På väg in i servicetunneln, där arbetsfordonen åker skytteltrafik, syns de släta, vajersågade bergsväggarna. Vi viker av genom den första tvärtunneln och längst in i den

Betongtunnel övergår till bergtunnel. södra änden av spårtunneln står den eldrivna tunnelborrmaskinen, redo att borra ett par hundra hål för sprängning. – De är otroligt effektiva de här maskinerna och borrar väldigt precist. Det som kan vara besvärligt är när man kommer till berg med mycket sprickor eller krosszoner, då kan borret kilas fast när det dras ut, berättar Nils Ahlfors och fortsätter: sex meter in i berget, det är standard. Men på grund av krav som till exempel buller och vibrationer så kan vi få gå ner till fyra, tre och i värsta fall två meter. Av samma skäl kan vi också välja att

– V I V I L L S K J U TA

ANLÄGGNING 9

september 2021 • Nummer 13

Laddad sprängsalva i spårtunneln.

i Varberg

FOTO: TRAFIKVERKET

Karta över tunnelsträckningen.

FOTO: HENRIK EKBERG

skjuta ut delar av tunneltvärsnittet, även om vi i första hand vill skjuta hela. I de bästa av världar vill vi spränga varje dag, men dit når vi sällan. Desto lättare är att det spränga i den södra tunnelmynningen, där är berget mer homogent och förutsägbart och det är också färre byggnader och andra säkerhetsaspekter att ta hänsyn till. Omkring 500 personer jobbar just nu dagligen med Varbergstunneln, jämnt fördelat mellan tjänstemän och byggarbetare. Nästa år blir det en peak med ytterligare närmare 100 personer och ett par år efter det, i slutet av 2024, ska tunneln stå helt klar och stora

delar av Västkustbanan kommer att bestå av dubbelspår. Detta kommer mer än fördubbla kapaciteten på sträckningen. Samtidigt som Varbergsborna kommer att kunna ta sig snabbare ner till havet, utan några hindrande järnvägsbommar. – D E T Ä R E T T väldigt utmanande och roligt projekt att jobba med i och med att det är i centrala stan och det sker i samverkan med kommun, Region Halland och Jernhusen. Sen känns det extra positivt när vi har en stor del av innevånarnas stöd, säger Mathias Wärja.

HENRIK EKBERG

Servicetunnel med vajersågade bergsidor till vänster.

FOTO: HENRIK EKBERG

Kort om Varbergstunneln Bergtunneln under Varberg blir cirka 2,8 kilometer lång. Cirka 300 meter blir betongtunnel och öppet betongtråg cirka 900 meter. Q Q Byggherre: Trafikverket Q Q Entreprenör: Implenia Q Q Varför: Skapa bättre pendlingsmöjligheter, öka säkerheQQ

ten när plankorsningar försvinner, och skapa en bättre miljö och levande stadskärna när spåren läggs i en tunnel. Q Q Byggtid: 2019–2024. Q Q Kostnad: 4,82 miljarder kronor (2015 års prisnivå). Varbergs kommun står för 391 miljoner kronor, Jernhusen 60– 100 miljoner kronor och Region Halland 283 miljoner kronor.

FAKTA: TRAFIKVERKET

10 ANLÄGGNING

Nummer 13 • september 2021

En 90 meter lång rad L-stöd bildar fundament för den nya bryggan hos Leksands Båtklubb i Österdalälven. Solby Maskin AB i Insjön har anlitats för jobbet.

FOTO: ERIC BENGTSSON

Maximalt lokalt för Dalaentreprenör Byggjättarna Peab, NCC och Skanska toppar listan över de största anläggningsentreprenörerna i landet. Solby Maskin i Insjön har varken musklerna eller ambitionen att hamna på en sådan lista - men deras närvaro på den lokala marknaden är både viktig och uppskattad. – För oss handlar det inte om att vara störst eller tjäna mest, säger grundaren Mats Bergkvist.

Peab är största anläggningsentreprenör i landet sett till både antal projekt och total byggkostnad för de projekt de är involverade i. Strax efter följer de övriga byggjättarna NCC och Skanska. (Se topplistan här bredvid). Ett företag som aldrig har hamnat på Sverigelistan är Solby Maskin i Insjön. Däremot har det en stark lokal förankring i Dalarna. – Jag vill vara så lokal som möjligt och stolt över de gropar jag gräver, säger grundaren Mats Bergkvist. I 15 år jobbade han parallellt som sågverksarbetare på Bergkvistsågen samtidigt som han drev Solby Maskin. Med hjälp av hustrun Marit har han byggt upp en entreprenad med 20-talet anställda i Insjön i Dalarna. – Vi gör allt mellan himmel och jord så det här är en utmaning bland många andra. Lite sjöjobb tidigare har vi gjort, men inte så här stort, säger Mats Bergkvist om uppdraget att bygga ut marinan åt Leksands Båtklubb. Andra projekt som Solby Maskin är involverade i är nyproduktion av en förskola och ombyggnation av skolkök åt Gagnef kommun, samt ombyggnad av Björbo avloppsreningsverk. Mats Bergkvist startade Solby maskin 1999, som enskild firma, men firman omvandlades till aktiebolag efter bara någon månad. Företaget växte och år 2000 fick Mats sin första heltidsanställda, när det behövdes en chaufför till en hjullastare. 14 år senare hade personalstyrkan ökat till 12 personer och i dagsläget jobbar ett 20-tal på Solby Maskin i Insjön.

STÖRSTA ANLÄGGNINGS ENTREPRENÖRERNA

Mats Bergkvist, i mitten, håller sig helst i närheten av en grävmaskin. Här med två av sina anställda: anläggare Emil Nordström och grävmaskinist Conny Sundin. FOTO: ERIC BENGTSSON

När jag gräver en grop vill jag känna mig stolt över den Solby Maskins kunder finns i ett område på fem mils radie kring Insjön. – Vi vill vara så lokala som det bara är möjligt. De flesta jobb gör vi i och närmast Insjön, men vi når också Falun, Rättvik, Borlänge och Dala-Järna. En fjärdedel av omsättningen kommer från ramavtal med Leksands kommun och Dala Vatten och Avfall AB. Avtalen omfattar fyra hjulgrävare och löper över två år med förlängning ett plus ett år. – I praktiken sker en ny upphandling vart fjärde år. Det ger oss både arbetsro och stabilitet, men vi gör också många engångsjobb för olika lokala entreprenörer, bland annat som underentreprenörer, säger Mats Bergkvist. H A N H A R E N egen utförarfilosofi. Det handlar inte bara om grävningen och uppdraget i sig, utan också om ”skapandet”. – När jag gräver en grop vill jag känna mig stolt över den, även om den ska fyllas igen när man är klar. Gropen och arbetet ska vara bra och

säkert utfört. Då får jag rätt känsla i kroppen. – Det handlar inte om att vara störst och tjäna mest pengar. Att vara omsättningsfixerad är inte nyckeln till framgång. Vår målsättning är att göra vårt jobb så bra som möjligt. Helst bäst, lägger Mats till med ett skratt. Den bästa marknadsföringen är ett bra jobb, resonerar grundaren av Solby Maskin. – Ett väl utfört jobb, där kunden blir nöjd, är en marknadsföring som man inte behöver betala för. Vår företagsprofil är att alla våra anställda ska vara hela och rena och ha enhetliga arbetskläder med vår logga på. Jag tror att det ger ett stabilt och seriöst intryck. Vi är också noga med att små kunder ska känna sig lika viktiga som stora kunder. Företaget har gått bra, enligt Mats Bergkvist. – Det är svårt att bedöma sig själv, men jag uppfattar det som att vi har skaffat oss ett gott rykte. Det försöker vi vårda. Jag tror att många tycker att vi gör ett bra arbete och tar ansvar för vad vi har åtagit oss. Uppträder man dåligt, eller gör man ett dåligt jobb, så sprider det sig snabbt. Mats berättar om vikten av att vara tillgänglig och inte tacka nej till

ANTAL MKR PROJEKT TOTALT TOTALT 27 631 443

Peab Sverige

ORT Flera

NCC Sverige

Flera

21 883

427

Skanska Sverige

Flera

20 757

335

Svevia (publ)

Flera

16 767

310

Infrakraft Sverige

Karlstad

7 709

Implenia Sverige

Flera

6 794

Veidekke Entreprenad

Flera

6 432

MTA Bygg & Anläggning

Halmstad

4 974

SERNEKE Sverige

Flera

4 024

10 Infranord

Flera

3 574

YIT Sverige

Flera

3 513

BDX Företagen

Flera

2 945

NYAB Sverige mfl.

Flera

2 932

14 Kanonaden Entreprenad

Flera

2 905

Flera

2 863

16 Mark & Energibyggarna i Göteborg

Strukton Rail

Mölndal

2 610

Flera

2 380

18 Westcon Entreprenad /Nord

Älmby Entreprenad

Karlstad

2 106

19 Järfälla Va- & Byggentreprenad

Järfälla

1 973

20 Anläggning & Kabel Entreprenad i Malmö

Flera

1 880

Ystad

1 810

22 SVEAB Anläggning

Antonssons Mark & Entreprenad

Flera

1 807

23 Terranor

Solna

1 578

24 JM Entreprenad

Stockholm

1 573

25 Nordic Railway Construction

Flera

1 422

Byggfakta har sammanställt ett urval av de största entreprenörerna inom anläggnings- och infrastruktur, byggstart januari 2019 – december 2021, och med en uppskattad projektkostnad över 3 miljoner kronor. uppdrag. Det kan straffa sig. – Vi provade det en gång i maj. Ryktet gick att vi var fullbokade och kunderna slutade att ringa. Det är risken när man jobbar så lokalt som vi gör. I stället för att tacka nej till jobb så säger vi att vi kan boka in uppdraget längre fram. Samarbete är den bekanta nyckeln till framgång, säger Mats, som tycker det är svårt att ha konkurrenter på det lokala planet. Han pratar hellre om kollegor och samarbetspartners, och vikten av öppna pris-

strategier så att beställarna ska få ett större grepp om vad som kostar och varför. Några svårigheter under företagets historia? – Inte särskilt. Vår lokala förankring och marknad gör oss mindre konjunkturkänsliga. Det är också lättare att hålla ordning på verksamheten när den är koncentrerad. Jag tycker vi kan säga att vi är ovanliga genom att hålla i många egna proERIC BENGTSSON jekt. QQ

INTERVJU 11

september 2021 • Nummer 13

Polisanmäler tolv utländska företag Långa planprocesser, för få resurser till miljödomstolarna samt förslaget om bygglov för attefallshus. Det är några av branschens utmaningar som oroar före detta bostadsminister Stefan Attefall. Men mest fokus har han på arbetslivskriminaliteten, där han i sin roll som ordförande i Byggmarknadskommissionen, polisanmält tolv utländska byggföretag.

och höghastighetsbanorna måste vi först rusta upp miljödomstolarna. Arbetet kommer att bli väldigt tidskrävande och komplicerat annars. Något annat han är orolig för är den statliga utredningen om bygglovsprövning för attefallshus. – Det skulle vara förödande. Det skulle innebära att kommunala tjänstemän kan vara inne och peta och att vi kommer få se kommunala särkrav för attefallshus. Attefall avvecklat sina politiska engagemang har han fortsatt att verka inom bygg- och bostadsbranschen som bland annat rådgivare och styresleledamot i organisationer och företag inom den privata sektorn. Nyligen meddelade samhällsfastighetsbolaget Hoivatilat AB att Stefan Attefall accepterat en plats i bolagets styrelse. – Det ska bli jättespännande. Jag har under en tid följt och imponerats av Hoivatilats framgångsrika etablering i Sverige. Hoivatilats långsiktiga sätt att arbeta går helt i linje med mitt sätt att se på fastighets- och bostadsmarknaden ur ett samhällsnyttigt perspektiv, säger Stefan Attefall. Hoivatilat OY, ursprungligen ett finskt fastighetsbolag som sedan januari 2020 ingår i den belgiska koncernen Aedifica, blir ett naturligt komplement till hans övriga uppdrag. – Jag har varit noga med att mina uppdrag inte ska kollidera. Nu är jag engagerad i tre separata spår inom fastighetsbranschen; Veidekke som representerar bygg, Heimstaden med sina hyresrätter och Hoivatilat inom samhällsfastigheter. E F T E R AT T ST E FA N

Stefan Attefall, bostadsminister under åren 2010–2014, följer byggbranschens utmaningar med stort intresse. Som ordförande i Byggmarknadskommissionen, som är tillsatt av byggföretag, fackliga organisationer och byggherrar, arbetar han mot fusk och kriminalitet i branschen. Kommissionen har nyligen presenterat en omfattande genomgång av slumpvis utvalda byggföretag från Estland, Lettland, Slovakien, Tjeckien och Polen för att se om företagen följer de lagar och avtal som finns. – I intervjuer och samtal som görs med företrädare för byggsektorn konstateras att det är i hög grad utlandsregistrerade företag som står för en stor del av kriminaliteten, inte minst företag från Östeuropa, konstaterar Stefan Attefall, som tillsammans med före detta generaldirektör Ann-Marie Begler skrivit en debattartikel om detta i Dagens Nyheter. Resultatet visar också att av de drygt tusen utländska företagen från dessa länder bryter så många som 800 företag i någon form mot svensk lag och/eller mot de kollektivavtal de skrivit under.

Stefan Attefall

Långa sega planprocesserna skapar en stor osäkerhet Byggmarknadskommissionen har därför valt att polisanmäla tolv företag för olika former av arbetslivskriminalitet. Därutöver anmäler man 35 företag till Arbetsmiljöverket. – Vi informerar också Byggnads om 20 företag som har kollektivavtal men som inte följer dessa genom att betala för låga löner.

FOTO: RICHARD L ERIKSSON

Cementkrisen är en annan utmaning som Stefan Attefall följer, och han menar att långa planprocesser är en förklaring till det akuta läget. – Varför tog det fyra år för Cementa att få veta att deras underlag inte höll? De här långa sega processerna skapar en stor osäkerhet. mot minskad klimatpåverkan behövs också mer resurser tillföras för att miljödomstolarna ska hinna hantera alla miljötillstånd. – Nu när vi ska bygga Ostlänken

N Ä R SV E R I G E G Å R

Stefan Attefall Ordförande i Byggmarknadskommissionen. Riksdagsledamot för Kristdemokraterna (1991–1994 och 1998–2010) Q Q Civil- och bostadsminister (2010–2014) Q Q Har varit ledamot av Finansutskottet, Arbetsmarknadsutskottet samt i Kristdemokraternas partistyrelse. Q Q Driver idag konsultföretag. Rådgivare till bland annat Veidekke och Heimstaden QQ QQ

Hans erfarenhet från både politiken och näringslivet ser han som en styrka. – Man måste förstå båda världarna och se helheten. Byggbranschen är beroende av politiska beslut och planprocesser. Det finns mycket att lära av de båda världarna och jag är intresserad både av att bidra med det jag kan och lära mig från nya uppdrag. Q Q Har du själv byggt något attefallshus – du som är upphovsman till begreppet? – Nej, det har jag inte. Jag har inte haft något behov, men jag vill gärna bygga ett i framtiden. Däremot fick jag inviga brorsans attefallshus, säger den före detta bostadsministern. Q Q Saknar du politiken? – Jag hade gärna fortsatt några år till, men sammantaget är jag nöjd med mina 19 år i riksdagen. Jag har gjort det mesta inom politiken, allt utom att vara partiledare eller talman. Och inget av det har jag eftersträvat. Jag är fortfarande med och bidrar till politiska partier i olika sakfrågor och delar med mig av mina kunskaper. Jag kan mer idag om bygg- och fastighetsbranschen än vad jag kunde som statsråd.

Vad jobbar du med just nu utöver dina engagemang som styrelseledamot och rådgivare? –  Hösten kommer att präglas av mycket arbete för Byggmarknadskommissionen. Jag jobbar även med Bopolpodden och bostadspolitik.se. Jag fyller mina dagar. QQ

SUSANNE BENGTSSON

Elitfönster Access

Bättre mobiltäckning med fönstret som också är en antenn

Vanliga moderna fönster ger bra isolering men försvagar samtidigt mobilsignaler. Helt nya Elitfönster Access är lösningen: Ett fönster som också är en mobilantenn. Själva fönstret blir en signal brygga, som med hjälp av den patenterade StealthCase teknologin, sprider signalerna inomhus. Lösningen är passiv, det vill säga den behöver ingen el. Den är underhållsfri och framtidssäkrad.

Nyhet

Läs mer och se filmen på elitfönster.se/access

12 NYHETER

Nummer 13 • september 2021

Tillstånden begränsar lokalt alternativ I cementkrisens spår har Nordkalk pekats ut som en möjlig leverantör till Cementa om tillstånd i Slite inte förlängs. Men även här sätter tillståndsprocesserna en begränsning. Inte när det gäller för själva brytningen av kalksten men för transporterna.

Det är inte första gången som kalkbrytningen på Gotland uppmärksammats i media. För några år sedan hamnade Nordkalk i fokus när man sökte tillstånd för ett nytt kalkbrott i Dunge. Planerna väckte en del protester från miljörörelsen och till slut beslutade regeringen att omvandla marken till ett Natura 2000-område. Det satte stopp för det nya kalkbrottet. – Vi har ingen brist på kalksten på Gotland. Det finns obegränsade mängder. Men det är tillståndsprocesserna som sätter gränsen för hur mycket vi kan bryta. Utfallen i tillståndsprocesserna är extremt oförutsägbar. Det är svårt att på förhand vet vilket resultat det ska bli. Det är ingen brist på kalksten men det är brist på tillstånd. Man kan tycka att regeringen borde hantera en så Ola viktig råvara på ett Thuresson mer långsiktigt sätt, säger Ola Thuresson, platschef vid Nordkalks anläggning i Storungs. och miljööverdomstolen för Cementas tillståndsansökan för kalkbrottet i Slite var ett stort bakslag och när regeringens tillfälliga lösning avvisades av lagrådet blev behovet av andra alternativ ännu mer akut. En lösning som har nämnts är att hämta råvaran till cementen från Nordkalks kalkbrott i Storungs. Avståndet mellan anläggningarna är endas 15 kilometer och de båda verksamheterna har lite olika inriktning. I praktiken innebär det att man använder olika kvalitéer av kalkstenen till sina produkter. Kalk har ett 30-tal olika användningsområden och förekommer exempelvis i jordbruket, stålindustrin och vid tillverkning av socker

AV S L AG E T I M A R K -

och papper. Nordkalks verksamhet i Storungs levererar främst till stålindustrin som tillsätter kalken för att bland annat reducera mängden svavel i stålet. Det kräver en högre renhetsgrad på kalkstenen än till cement och de använder endast de översta lagren i kalkstenstäkten, ner till cirka 30 meter, för att ta fram råvaran till stålindustrin. Om de ska bryta kalksten till cement kan de gå mycket djupare. – I vårt stenbrott finns det väldigt stora volymer av kalksten med cementstenskvalité kvar. Vilket innebär att vi kan leverera till Cementa utan att det påverkar vår egen verksamhet. Vi vet exakt vad det är de behöver. Men även för oss är det tillstånden som avgör hur mycket vi kan leverera, fortsätter Ola Thuresson.

uppgifter om att Nordkalk kan leverera upp till 25 procent av bortfallet som Cementa skulle drabbas av om tillståndet inte förlängs i Slite. Den siffran baseras på vad som är tillståndsmässigt möjligt när det gäller själva logistiken för transporterna. Det är det som sätter begränsningen. Volymmässigt skulle Nordkalk kunna stå för hela behovet av kalksten. Både genom sitt befintliga tillstånd och med gamla volymer som de inte haft avsättning för tidigare. – Vi har inga problem att fylla volymen men det som sätter gränsen är tillstånden för logistiken. Vi arbetar inte med transporterna själva utan det ombesörjer i de flesta fall kunderna, säger han. Nordkalk bryter idag närmare 1,5 miljoner ton kalksten per år. Historiskt har man haft en produktion på upp till 3,6 miljoner ton och år. Den minskade brytningen beror främst på begränsningen av tillstånd.

D E T H A R F Ö R E KO M M I T

Nordkalks anläggning i Storungs på Gotland.

FOTO: NORDKALK

Utfallet i tillståndsprocesserna är extremt oförutsägbar – Vi har efterhand som det blivit svårare att få tillstånd fått anpassa oss. Idag ligger vi på mindre än halva produktionen av vad vi hade i början av 2000-talet. Tillståndsprocesserna har inte utfallit som vi hade önskat. Vi har fått färre och mindre tillstånd än vi önskat. Det är än så länge oklart vilka alternativ som Cementa kommer välja om de inte får något utökat tillstånd SAMUEL KARLSSON i Slite.

Kort om Nordkalk ordkalk är en leverantör av kalkstensbaserade produkter och lösningar i N Nordeuropa. Främst i Finland, Sverige och Baltikum men även med närvaro i Centraleuropa. Q Q Omsättning: 276 miljoner EUR Q Q Anställda: 817, varav 44 i Storungs Q Q Produktion: Årligen bryter Nordkalk 13 miljoner ton kalksten, vilket är mindre än 5 procent av företagets totala reserver. QQ

Det är ingen brist på kalksten på Gotland.

FOTO: NORDKALK

Hos oss hittar du 3M:s världsledande sortiment av tejper och limmer samt slip- och skyddsprodukter.

DET MESTA FRÅN DE BÄSTA

BIG-gruppen är Nordens ledande bygg- och industrikedja med ca 100 yrkesbutiker i Sverige och Norge med regionala lokala lager.

Hotell på hjul! Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige. Ring 036-393725 www.kaberental.se

Så bygger du framtidens kök! Ett kök för alla smaker och plånböcker. Som är lätt att montera och håller länge. Hur uppnår man det? Elons Business har tagit fram en guide för dig som vill bygga framtidens kök. Alla byggare vet att köket är hemmets hjärta. Det kan också vara en säljmagnet för den som vill bygga nya bostäder. Men vägen dit är lång och kantad av många val. Vad ska man tänka på vid ritbordet? Hur ser trenderna ut inom färgval och vitvaror? Hur stor frihet ska man ge åt personliga val?

Våra experter inom sälj, arkitektur och bygg ger svaren!

GUIDE

r du Så bygge ns kök e d ti m a fr

Läs guiden!

Ladda ner ditt ex på elon.se/foretag kt gt proje till färdi ept planering a kökskonc om allt från nya, bred → 7 råd svaren , Sveriges bygg ger a Nordanro ektur och → Lär känn sälj, arkit rter inom → Våra expe

Elon_B2B_annons_Byggvarlden_Q3_210818_254x364.indd 1

2021-06-29 12:16

14 DIGITALISERING

Nummer 13 • september 2021

Drönare blir ett allt vanligare hjälpmedel på byggarbetsplatserna.

FOTO: GETTY IMAGES

Drönare driver på digitalisering Drönarskanning är en effektiv metod för att samla in mätdata och efterfrågan från bygg- och fastighetsbranschen ökar alltmer. Svenska Skymap har fått extra medvind tack vare pandemin. – Vi har fått ett väldigt uppsving det sista halvåret, säger Jon Bengtsson, vd och grundare.

dag används drönarskanning bland annat på mark- och anläggningsprojekt, husbyggnation, infrastrukturprojekt, på täkter och deponier och inom stadsplanering. Dessutom blir drönarskanning av tak, fasader och yttre miljöer på befintliga fastigheter och byggnader allt vanligare. Den svenska plattformen Skymap har funnits sedan 2016 men verksamheten utvecklades före det som en del i familjeföretaget Lindås gräv. – Jag hade varit med i kulisserna hela tiden på helger och lov men efter att jag tagit studenten blev det på heltid. Då var inte företaget så stort. Vi omsatte mellan 710 miljoner men efter något år började vi titta på hur vi kunde utveckla verksamheten och satsade maskinstyrningssystem. Med den nya tekniken kunde de mäta in med GPS-stav. Men det som hände när man skaffade maskinstyrningssystemet var att förhållandet mellan anläggare och grävmaskinist blev omvänt. Tidigare var det alltid anläggaren som hade koll med ritningen och som styrde grävmaskinisten. Men plötsligt blev det tvärt om eftersom det var grävmaskinisten som satt på ritningen i sin skärm i hytten på grävmaskinen. – Produktiviteten ökade totalt sett. Man visste alltid var man skulle gräva men det gjorde att man inte lika många ögon på projektet. Det blev mer fel. Grävmaskinisten blev utsättare och det är den dyraste utsättare du kan hitta. Det är inte effektivt.

då var att man satte motsvarande teknik hos anläggaren så att de fick samma förutsättningar men med ännu bättre precision i modellerna. Det gjorde att man kunde använda tekniken hela

DET MAN GJORDE

Jon Bengtsson är vd på Skymap och han ser ljust på framtiden. FOTO: SKYMAP

Alla har en dator eller uppkopplad mobil idag som är en förutsättning FOTO:: SKYMAP för att arbetet med Skymaps plattform.

Det här är jätte häftigt. Visualisering skapar förståelse för alla som är involverade.

generas helt automatiserat med hjälp av drönare. I produktionsfasen handlar det till stor del om planering för att få koll på framdrift och masshantering. Det ligger mycket pengar och miljövinster att hämta i masshanteringen när man effektiviserar antalet lastbilar som kör till och från byggarbetsplatsen. I förvaltningsfasen skapar man en kopia så att de som tar över fastigheten vet precis hur det ser ut. Den nya tekniken innebär inte bara en effektivisering av arbetet. De företag som jobbar med innovativa lösningar lockar också till sig en annan mentalitet när de rekryterar nya medarbetare. – Tittar vi på anläggning så har det varit en undervärderad yrkes-

vägen och helt gå ifrån det traditionella sättet att mäta med linor och lasermätningar. – Det blev ett bättre slutresultat och alla inblandade tog ett större ansvar. Men som all utveckling och innovation så finns det hinder. Även om alla hade tillgång till informationen så var det inte alla som kunde förstå den. Vi funderade på hur vi skulle kunna skapa bättre kommunikation genom visualisering. Drönare var fortfarande en ganska dyr teknik men de bidrog till att det gick att skapa noggranna tredimensionella modeller och underlag. Det blev extremt stora filer och datamängder. Det gick fortfarande inte att blanda in alla i projektet. – Det fanns inget på marknaden som kunde lösa problemet med de stora filerna så då bestämde vi oss för att bygga en internetbaserad

plattform själva. Idag har alla en mobiltelefon eller dator. Det var naturligt att det skulle vara webbaserat. M E D STA RT 2 0 1 5 började man utvecklat konceptet SkyVie. Inledningsvis gjordes det på Lindås gräv men för att kunna nå ut till andra entreprenadfirmor beslutade man att knoppa av verksamheten i ett eget bolag. Idag är Skymap är ett fristående bolag som kan jobba mot en bredare målgrupp. – Det här är jättehäftigt. Visualisering skapar förståelse för alla som är involverade. Du kan titta och se på verkligheten som du jobbar med varje dag. Man kan kommunicera bättre helt enkelt. I praktiken fungerar Skymaps plattform i tre olika delar: projektering, produktion och förvaltning. Tittar man på projektering så handlar det om att skapa en uppfattning om befintliga förutsättningar. Man tar fram en digital kopia av verkligheten och kan genomföra beräkningar och simuleringar innan man sätter skopan i jorden. Underlaget

grupp med låg status. Men om du satsar på innovativa lösningar skapar du en annan kultur med duktig personal som tar större ansvar och som stannar i företaget. Än så länge är det inte så många som jobbar på det här sättet. Det blir lite nya häftiga titlar. Du kan vara drönarpilot eller mättekniker istället för spadgubbe. S KY M A P Ä R U N I K T svensk lösning. Det finns flera andra alternativ som gör liknande saker men de är specialiserade mot exempelvis fastigheter eller stora projekt. Det australiensiskt företaget Propeller är det som ligger närmast som konkurrent till Skymap.

SAMUEL KARLSSON

Fakta om Skymap Skymap har funnits sedan 2015 och har idag ett 10-tal anställda som jobbar inom mätteknik och produktutveckling. Sedan 2015 har de haft över 400 kunder. Bland kunderna finns exempelvis Skanska, NCC, Lindås Gräv och ett antal kommuner. Huvudkontoret ligger i Växjö i hjärtat av Småland.

SNABBAST VÄXANDE PICKUP-MÄRKE 2021

När andra pickup-märken skär ner, pausar eller helt lägger ner verksamheten, ger Isuzu full gas och expanderar kraftigt. Vår helt nya D-Max lanserades i mars och succén är ett faktum. Nya D-Max erbjuder MER av allt som betyder något. Från marknadens starkaste rambygge till 1 ton lastvikt och 3,5 ton dragvikt. D-Max är dessutom den enda pickup som har fått 5 stjärnor i Euro NCAP 2020. Om ordet MER är det du letar efter i en ny pickup, så behöver du inte leta längre.

Läs mer på isuzusverige.se Isuzu D-Max Double Cab fr. 269.900:- exkl. moms. Bränsleförbr. bl. körn. 8,2–9,2 l/100 km, CO2 bl. körn. 216–241 g/km (WLTP)

16 NYHETER

Nummer 13 • september 2021

Var femte chef har upplevt rasism Närmare var femte byggchef har upplevt någon form av rasism eller etnisk diskriminering under sin tid i branschen. Samtidigt uppger var tredje chef att de inte har någon lösning på problemet. – Vi måste börja prata om rasism, säger Kajsa Hessel, ordförande i Byggcheferna, som presenterar en ny undersökning om rasism i samhällsbyggnadsbranschen.

I vilken grad förekommer rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering i samhällsbyggnadsbranschen, och hur ska vi komma till rätta med det? Enligt rapporten ”Svart på vitt – om rasism inom samhällsbyggnad” från Byggcheferna framkommer en bild av att rasism finns, men att problemet uppfattas olika beroende på vem man frågar. Få chefer, sex procent, upplever att etnisk diskriminering förekommer på arbetsplatsen. Samtidigt svarar nästan var femte chef (18%) att de har upplevt någon form av rasism eller diskriminering under sin tid i branschen. – Vi har fått motstridiga resultat i undersökningen. Var fjärde byggchef har svarat att de upplevt rasism på arbetsplatsen samtidigt som Kajsa många inte alls ser Hessel att det förekommer, konstaterar Kajsa Hessel. D E T G Ä L L E R engagemanget från ledningen skiljer sig uppfattningen mellan män och kvinnor. Männen upplever att arbetet med att förebygga problem med etnisk diskriminering på deras arbetsplats är starkt medan kvinnorna inte ser samma tydliga engagemang. – Att man inte ser att problemet gör också att man inte förstår att man, omedvetet, agerar motstridigt. Just omedvetenhet är en möjlig förklaring, enligt stiftelsen Allbright, som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner och som varit med och tagit fram frågor och kommentarer till rapporten. ”Oftast sker diskriminering inte medvetet, det sker omedvetet på grund av processer som homosocialitet och omedvetna fördomar. Det handlar om inlärda beteenden som får effekten att vi diskriminerar, trots att det inte alls var vad vi önskade att göra”, skriver Allbright. Andra tydliga tecken på att problemet finns i branschen är att 20 procent av cheferna menar att det är

NÄR

Enligt en ny rapport från Byggcheferna finns tydliga tecken på etnisk diskriminering inom samhällsbyggnad. 16 procent av cheferna menar att det FOTO: GETTY IMAGES är svårt att bli rekryterad om man inte tillhör normen.

Ämnet tenderar lätt att bli politiskt. Men det handlar inte om politik – det handlar om människors lika värde svårt att komma in i gemenskapen och 16 procent svarar att det är svårare att bli rekryterad om man inte tillhör normen. så är etnisk diskriminering en av branschens största utmaningar just nu. – Samhällsbyggnad har kommit långt när det gäller att öka medvetenheten om behovet av ökad jämställdhet. Samma resa behöver vi göra inom etnisk diskriminering. Vi kan inte jobba aktivt mot en diskrimineringsgrund och samtidigt blunda för en annan, säger Kajsa Hessel. Samtidigt konstaterar hon att rasism är ett känsligare ämne än jämställdhet. – Det är känsligare att prata om rasism än om jämställdhet. Det har

E N L I GT K A J SA H E S S E L

tagit tvärstopp när vi försökt kraftsamla mot det tidigare. Jag tror det finns en oro för att säga och göra fel och därmed riskera att kränka någon. – Ämnet tenderar också lätt att bli politiskt. Men det handlar inte om politik – det handlar om människors lika värde. Med sin rapport tar Byggcheferna nu ny sats. – Det här är startskottet på det här känsliga men viktiga ämnet. Målet är att Sverige ska ha världens bästa samhällsbyggnadsbransch. mäta, kartlägga och följa upp ska man ta fram nyckeltal, liknande det machoindex som man tidigare presenterat, och på så sätt hitta förbättringsåtgärder. Respondenternas egna förslag till lösning handlar främst om utbildning. Var fjärde person svarar att utbildning för medarbetare är en effektiv åtgärd mot rasism. – Av erfarenhet vet vi att utbildning tar väldigt lång tid. Vi har valt att ta hjälp av experter, i det här fallet G E N O M AT T U N D E R S Ö K A ,

kostnadseffektivt enkla installationer resurseffektivt hållbart

Allbright, för att komma vidare. För att ändra beteenden måste vi sätta fokus på fakta, och inte blanda in politik och känslor, säger Kajsa Hessel. – Det sitter inte i generna, det brister i kunskapen. Första steget är att utbilda, säger Maija Inkala, tf talesperson på stiftelsen Allbright. U T B I L D N I N G N Ä M N S just fakta och statistik som viktiga verktyg i arbetet mot rasism. Men majo-

riteten har inget förslag på åtgärder. Var tredje respondent svarar ”vet ej” på frågan om hur man kan motverka och förebygga etnisk diskriminering inom organisationen. – Det stärker verkligen min uppfattning om att vi måste ta itu med problemet och framför allt att vi måste börja prata om rasism.

U TÖV E R

SUSANNE BENGTSSON

Svart på vitt om rasism inom samhällsbyggnad yggchefsbarometern 2021 är en undersökning genomförd av Novus på uppB drag av Byggcheferna. Frågorna är framtagna i samarbete med Allbright. Q Q Antal svar i undersökningen är 2 048 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 13 procent. Q Q 75 procent av de svarande har personalansvar antingen permanent i sin chefstjänst eller i projekt. Q Q Majoriteten av de som besvarat enkäten tillhör normen; 90 procent är män och 42 procent i åldrarna 50–59 år. Q Q 6 % av byggcheferna upplever att rasism förekommer i branschen. Q Q 18 % har själva upplevt rasism. Q Q 33 % av cheferna vet inte vad man ska göra åt problemet. Q Q Sju av tio chefer anser att engagemanget mot rasism är starkt i organisationen. QQ

Rätt dörr öppnas och en ny karriär tar sin början. Tänk vilken betydelse en dörr kan ha. Vi tillverkade vår allra första dörr för att stå emot brand. Det var 1942. Sen dess har varje dörr vi tillverkat haft ett viktigt syfte. Att stoppa tjuvar och oväsen, explosioner och skott, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att öka trivseln och tryggheten i hem och skolor, på hotell och arenor. Att rädda liv.

Våra dörrar har ett tydligt syfte och det har vi med. Att hjälpa dig med det du behöver för att få rätt dörr till ditt projekt. För om det är något vi lärt oss genom åren så är det att dörrar inte alltid är så enkla som de ser ut. Det är därför som dörrar alltid varit vårt enda fokus. Man måste vara engagerad och nyfiken för att skapa dörrar som betyder något. Läs mer på daloc.se

18 PÅ JOBBET

Nummer 13 • september 2021

Ökad ohälsa på grund av jobbet

PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö på jobbet. Det är målet för Arbetsmiljöverket som har till uppdrag att kartlägga ohälsa förknippat med arbete. År 2020 var ett speciellt år på grund av pandemin som ställde stora krav inom många branscher. Det syns i Arbetsmiljöverkets kartläggning över arbetsrelaterade besvär 2020. Var tredje sysselsatt, 32 procent, uppger att de har arbetsrelaterade besvär. – Det är en tydlig ökning jämfört med mätningen 2018, då siffran var fyra procentenheter lägre. Det motsvarar en ökning på cirka 200 000 personer, så det är en stor ökning, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för analys och statistik på Arbetsmiljöverket. För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till besvär som de svarande uppgav.

Digital byggvarudeklaration

Var tredje anställd upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete enligt Arbetsmiljöverkets senaste kartläggning. Trötthet, värk och besvär i nacke och axlar är de vanligaste besvären. Yrken inom bygg- och anläggning har hög andel besvär; hela 45 procent.

D E VA N L I G AST E B E SVÄ R E N är trötthet (74 procent), fysisk smärta eller värk (64 procent) och problem med nacke och axlar (58 procent). Övriga besvär är sömnstörningar, huvudvärk, oro eller ångest, ryggont och problem med minnet. – Bland de yngre åldersgrupperna; 16–29 år och 30–49 år är det fler som har besvär med oro och ångest och symptom på depression och utmattningssyndrom. Det är inte ofta besvären orsakas av en olycka; 5 procent av kvinnorna och 6 procent av männen uppgav det som orsak. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla en arbetsskada, men bara hälften av alla olyckor anmäls,

Snickare är en grupp som ofta drappas av arbetsrelaterade besvär. FOTO: GETTY IMAGES

Män är mer utsatta inom yrken som snickare och elektriker ännu färre för den yngsta åldersgruppen 16–29 år. 30 procent har varit frånvarande från arbetet på grund av sina besvär, nästan hälften mer än 14 dagar. Åtgärder som har gjorts för att komma till rätta med besvären har varit till största delen personlig stöttning, avlastning, nya hjälpmedel eller förändrade arbetsuppgifter. 15 procent har också gått ned i tid eller bytt arbetsgivare på grund av sina besvär. – V I H A R S E T T under många år att kvinnodominerande yrken drabbas mer av arbetsrelaterad ohälsa. Belastningsbesvär är vanligt hos både män och kvinnor, men i olika yrkeskategorier. Män är mer utsatta inom yrken som snickare och elektriker, säger Elin Vidlund, genusforskare

■ Golvbranschen GBR har tillsammans med flera andra aktörer i byggmaterialbranschen tagit fram en digital Byggvarudeklaration, eBVD. Genom eBVD säkrar branschen att uppgifterna alltid är korrekta och riskerna med parallella system för produktdeklarationer undviks. Den digitala byggvarudeklarationen eBVD har utvecklats i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och byggmaterialbranschen. Syftet med eBVD är att vara hela byggbranschens standard för att redovisa produktdata och att det ska fungera som ett nav där informationen kan hämtas. Genom att ha en gemensam standard, där innehåll och andra produktdata redovisas, ska det gå att arbeta effektivt med återvinning och hållbarhet. Det ska underlätta både för branschen och för utomstående aktörer vid exempelvis upphandlingar. www.golvbranschen.se

och sakkunnig inom ergonomi på Arbetsmiljöverket. Andelen besvär bland snickare, murare och anläggningsarbetare är 45 procent, jämfört med undersköterskor som toppar listan med 48 procent. Chefer inom bygg har låg andel besvär, på 23 procent. under 2021 öka kunskapen om belastningsskador inom olika branscher för att besvären ska kunna förebyggas. Fokus kommer att ligga på stillasittande arbete. – Det passar bra då vi har märkt en ökning i stillasittande under pandemin, säger Elin Vidlund. – Varje arbetsplats behöver i sitt arbetsmiljöarbete kartlägga vilka risker som finns och hur man kan arbeta förebyggande, avslutar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.

E N K A M PA N J S K A

JENNY MARCUSON FORS

Ny bok från Svensk byggtjänst Boken Praktisk fastighetsautomation innehåller en ingående beskrivning av de system och funktioner som förekommer i dagens fastighetsautomationssystem. Detta med betoning på den praktiska användningen, hur de ingående delarna fungerar och ger den kunskap som krävs för att kunna följa denna utveckling. Fastighetsautomationen genomgår för närvarande en snabb utveckling som drivs av ökande krav på låg energianvändning, enkelt handhavande och behov av att fler av byggnadens tekniska installationer ska kunna fungera tillsammans. I femton kapitel beskriver författaren Leif Håkansson allt från fält- och styrenheter till SCADA-system där tillämpningar med BIM och digitala tvillingar diskuteras. Vidare beskrivs utvecklingen mot IP-uppkopplade system och vad det innebär för cybersäkerheten i ett fastighetsautomationssystem. www.byggtjanst.se

■

Hos oss hittar du Jobmans yrkeskläder i olika funktionsnivåer.

DET MESTA FRÅN DE BÄSTA

BIG-gruppen är Nordens ledande bygg- och industrikedja med ca 100 yrkesbutiker i Sverige och Norge med regionala lokala lager.

Stabtech Seal tätar spont ■ Entreprenadföretaget Stabtech har utvecklat en metod och ett material för att effektivt kunna täta spont. Stabtech Seal ska vara ett både tidsoch kostnadsbesparande material. – Vi har skapat ett material som möter ställda krav på materialleverantörer och vi känner att vi har lyckats bra ur ett miljöperspektiv, säger Emil Belfrage, vd och medgrundare på Stabtech. Vid tätning av mark och spont eller andra betongkonstruktioner injekteras Stabtechs Seal-material i den intill- eller underliggande jorden. Det sker under högt tryck, materialet expanderar och fyller små hålrum i jorden. Något som kräver färre verktyg och maskiner. Efter 15 minuter har materialet uppnått 90 procent av sin styrka vilket innebär att marken är tätad. – Resultat av tätningen syns omedelbart och fortsatta läckor kan kompletteras omgående, säger Emil Belfrage. www.stabtech.se

NYHET! Trådlösa tillbehör till NIBE S-serien.

Värmepumpar och tillbehör för en enklare vardag. Nya tillbehör kommunicerar trådlöst med våra intelligenta värmepumpar och gör dem till en självklar del av det uppkopplade hemmet. Värmepumpen anpassar sig automatisk efter de dagliga värmebehoven och ger ett energieffektivt och skönt inomhusklimat med full kontroll från mobilen.

Upptäck S-serien på proffs.nibe.se

20 MOTOR

Nummer 13 • september 2021

Har du en äldre elbil som snart ska bytas ut bör du avvakta något år, nya modeller med betydligt bättre räckvidd är på gång.

FOTO: PETER FREDRIKSSON

Nu blir det dyrare med billig förmånsbil Den 1 juli infördes nya regler som leder till höjda kostnader för de flesta som kör förmånsbil. Främst är det de billigare förmånsbilarna som påverkas och i många fall kan skillnaden bli så stor som 10 000 kronor om året. Vinnarna är de som kör bilar som kostar mer än 650 000 kronor.

Förmånsbilar har länge gynnats skattemässigt, men nu är det slut med det. Grundtanken med det nya regelverket är att det ska bli lika dyrt att köra förmånsbil som att äga samma bil privat. Förra året lade regeringen fram ett förslag på hur denna skillnad skulle jämnas ut genom att göra förmånsbilar upp till 25 procent dyrare. man på att detta skulle göra det mindre intressant att få ut en del av sin lön i form av en bil än att få ut motsvarande summa som pengar på sitt konto. När förslaget presenterades visade det sig dock att de nya reglerna snarare skulle gynna dem som kör de riktigt dyra förmånsbilarna. I vissa fall blir förmånsbeskattningen för dessa lägre än vad den är i dag, medan förlorarna var de som körde billigare bilar.

B L A N D A N N AT P E K A D E

remissinstanser, inklusive Skatteverket, riktade skarp kritik mot hur de nya reglerna utformats röstades förslaget ändå igenom i riksdagen i slutet av maj. Reglerna började gälla redan den 1 juli i år och avser enbart nya bilar som registrerats efter detta datum. När regeringen själva beräknat hur höjningen av förmånsvärdet kommer att slå mot lika bilmodeller fann man att den största ökningen drabbar dem som ligger i prisspannet 250 000 till och 350 000 kronor.

T R OT S AT T F L E RTA L E T

Snabbladdning är A och O för den som kör längre sträckor med sin elbil. FOTO: PETER FREDRIKSSON

Tjänstebilsexperten Ronny Svensson på Ynnor ger tummen ned för de FOTO: YNNOR nya reglerna.

Nu är det bara att gilla läget och mitt bästa råd är att tänka igenom väldigt noga hur man ska göra med förmånsbilen

Ronny Svensson som menar att om man vill ha en bil som kostar mer än 650 000 kronor är det bara att slå till. – Bilar i den prisklassen har aldrig haft lägre förmånsvärde än nu, men när det gäller mer modesta bilar i prisklassen under 400 000 kronor

En bil som kostar 350 000 kronor och har en årlig fordonsskatt på 5 000 kronor hade med de gamla reglerna ett förmånsvärde på 51 530 kronor, som med de nya reglerna ökar med hela 34 procent till 68 942 kronor. Betydligt blygsammare blir ökningen av förmånsvärde för en bil som kostar 500 000 kronor, som blir 11 procent dyrare. Generellt

blir elbilar billigare än fordon som drivs med förbränningsmotorer. Remissinstanserna kritik mynnar ut i att dels ändras spelreglerna alldeles för snabbt, vilket skapar en osäkerhet för alla dem som använder förmånsbil. Men sen är man även kritisk till att de ökade kostnaderna kommer att göra att fler väljer att köra vidare med äldre bilar istället för att ta ut nya fordon som är renare och säkrare. Tjänstebilsexperten Ynnor är en av de instanser som gett tummen ned för förslaget. det bara att gilla läget och mitt bästa råd är att tänka igenom väldigt noga hur man ska göra med förmånsbilen framöver, säger

– MEN NU ÄR

tycker jag man ska avvakta kanske ett år till och istället förlänga sitt nuvarande leasingkontrakt. Dagens laddbilar i den prisklassen har fortfarande alldeles för dålig räckvidd. PETER FREDRIKSSON

Här är Ronny Svenssons råd om förmånsbil löm förbränningsmotorer. Nu är det el som gäller. Och bilen bör vara G helelektrisk, undvik laddhybrider. Q Q Bilen ska med 80 procents laddning klara 30 mil i verklig körning innan batteriet har 10 procent kvar. Det innebär att den deklarerade räckvidden behöver vara minst 50 mil. Q Q Se till att du kan ladda bilen snabbt och effektivt hemma, på din arbetsplats och längs de vägar som du brukar köra på. Q Q Avvakta gärna till nästa år. Det kommer många nya modeller med betydligt bättre räckvidd än dagens. QQ

22 BYGGKONJUNKTUREN

Nummer 13 • september 2021

Glädjen kan bli kort för byggmarknaden som ser ljusare ut i höst.

FOTO: GETTY IMAGES

Utmaningar väntar stark byggmarknad I våras kunde vi konstatera att den svenska byggmarknaden visat sig oväntat motståndskraftig mot coronapandemin. I höstens prognos ser läget fortsatt ljust ut till den grad att prognoserna för 2021 reviderats upp, men vi ser samtidigt en viss avmattning redan under nästa år.

Hela prognosperiodens byggaktivitet drivs av en hög ekonomisk aktivitet med fortsatt låga räntor. Samtidigt ser vi att flera bestående effekter av pandemin påverkar byggmarknadens segment väldigt olika och att nya behov också skapar andra möjligheter. Återhämtningen är på god väg i Sverige, lågkonjunkturen bedöms vara över i slutet av året och redan under det tredje kvartalet 2021 väntas BNP vara tillbaka på samma nivå som innan pandemin bröt. Vaccinationsgraden stiger, restriktionerna i Sverige håller på att fasas ut och

både näringsliv och hushåll ser med tillförsikt på den fortsatta utvecklingen för svensk ekonomi. För byggmarknaden är den påskyndade digitala transformationen i kölvattnet av pandemin en bestående effekt som påverkar olika delar av byggmarknaden väldigt olika, men som också skapar möjligheter att möta nya behov. såg framför oss i början av 2020 har inte förändrats i sak utan den har snarare hoppat över många av de steg vi hade förväntat oss att ta under en längre tidsperiod. Utvecklingen gick snabbare än vi tidigare trott därför att framtidens behov vad det gäller bostäder och lokaler inte är förutbestämda, utan bestäms av kunden i en ständig dialog med hyresvärdar och byggherrar om vad som är önskvärt, vad som är möjligt och vad som är prioriterat. Den digitala transformation

DEN UTVECKLING VI

som redan pågick har påskyndats till följd av alla de lösningar som vi tvingats etablera för att kunna fortsätta jobba, studera, handla och leva med de restriktioner och påbud som har införts under pandemin. Vi går in i något nytt nu när vi börjar skönja slutet på pandemin, i detta nya kan vi se att det några har förlorat har andra vunnit. En del av förlusterna är mer direkta än andra, det går till exempel inte att bortse från förlorade hyresintäkter under ett verksamhetsår utan de måste bokföras på något sätt. Andra förluster handlar om förlorade förväntningar på framtiden, efterfrågan som delvis förlorats till något annat, likt en dröm som gått om intet. Det som kan vinnas i denna omställning handlar om förmågan att möta nya behov på bästa sätt, vilket är hela idén om en marknadsekonomi. En evig process där marknadens aktörer gör sitt bästa för att möta kundernas skiftande krav och behov.

En process som när den fungerar väl leder till innovation, ökad kvalité och kostnadseffektiviseringar. De förväntningar som gått förlorade var aldrig givna, man kan inte förlora det man aldrig haft. Vi bör inte tänka bort de utvecklingskliv vi redan tagit, i stället erbjuds nu chansen att vara med och forma framtidens bostäder och lokaler, chansen att bygga en ny framtid. påskyndats av pandemin slår olika men många av förändringarna hänger ihop och skapar nya möjligheter. Ett ökat hemarbete har lett till att hemmet har ökat i betydelse, vilket gynnar både nybyggnation och renoveringsmarknaden för bostäder. Mer tid i hemmet och mindre tid i butiker har gynnat e-handeln och därmed även lager- & logistiklokaler. En del av denna efterfrågan som nu riktats om mot bostäder och e-handel innebär alltså att färre nya kontor och bu-

DE FÖRÄNDRINGAR SOM

PROGNOS FÖR TOTALA INVESTERINGAR I BYGGMARKNADEN 400 mdr

15 % 358 mdr 350 mdr 346 mdr 9%

SEK, fasta priser

10 %

300 mdr

250 mdr

0% –2 %

200 mdr 2

014

015

016

017

018

019

Årlig förändring

350 mdr

B AS E R AT PÅ D E T TA bedömer vi att de totala bygginvesteringarna (anläggning exkluderat) väntas uppgå till 358 miljarder under 2021 för att sedan minska gradvis fram till 2023. Investeringarna toppar därmed i år men är fortfarande kvar på historiskt höga nivåer under hela prognoshorisonten (2021-2023). Investeringar i nya lokaler och bostäder ökar under året med 8 procent, till 198 miljarder kronor, för att sedan gradvis minska fram till 2023. ROT-marknaderna, som endast ökade med 1 procent 2020 jämfört året innan, får mer fart under 2021 och landar på 159 miljarder kronor vilket utgör en ökning om strax under 4 procent.

JOHAN GRIP Chefsekonom

–1 % 23

tikslokaler efterfrågas framöver. Nya behov i existerande bestånd betyder att kontor behöver anpassas utifrån nya arbetssätt som hanterar ett ökat hemarbete t.ex. genom att skapa fler mötes-/teknikrum. Sådana anpassningar kan i sin tur innebära att kontoren tar en del av efterfrågan som affärshotellen tidigare åtnjöt, när en del affärsresor och konferenser flyttar online i stället (något som ändå ligger rätt i tiden om vi ska lyckas lösa klimatkrisen, även om helt inställa flyg i sig varken är önskvärt eller tillräckligt). Affärshotell kan givetvis försöka kompensera för detta genom att försöka attrahera en del av de hemarbetande kontorsarbetarna ändå, via ”workation” lösningar. Det återstår att se vilka de stora vinnarna på byggmarknaden blir i denna omställning, utfallet beror helt och hållet på vilka som lyckas möta denna utmaning och hissa sina segel i förändringens vindar.

–5 %

Grafen visar prognos över hur totala investeringar i byggmarknaden utvecklas fram till 2023. Linjen visar totala investeringar i nivå (vänster axel) och staplarna visar procentuell förändring jämfört med föregående år (höger axel).

24 STATISTIK

Nummer 13 • september 2021

Nyligen upphandlade projekt

Konkurser i byggbranschen

ANSVARIG

BYGGENTREPRENÖR

PROJEKTNAMN

PROJEKT

KOMMUN

Gärahovs Bygg AB

Site Zero

Tillbyggnad av industrihus i Motala

Motala

900

FÖRETAG Stockholms län

KOMMUN

Johan Carlsson

Maru Bygg AB

Stockholm

Jakob Assarsson

Peab Sverige AB

Nybyggnad av bostäder och garage i Växjö, etapp 2 mfl

Växjö

400

Rörassistansen i Storstockholm AB

Värmdö

Nybyggnad av bostäder m.m. vid Stenbron Nybyggnad av flerbostadshus på Sicklaön Nybyggnad av flerbostadshus på Sicklaön Nybyggnad av bostäder och kontor i Arlöv Nybyggnad av bostäder i Vega Nybyggnad av flerbostadshus, etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus i Mariehem Nybyggnad av bostadshus

Karlstad

375

Norsborg Bromma

Nacka

375

Nacka

375

Burlöv

266

Haninge Göteborg Umeå

225 225 225

Umeå

175

Nybyggnad av bostäder och handelslokaler i Torslanda Nybyggnad av flerbostadhus i Fridhem Nybyggnad av flerbostadshus, Tollarp Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av industrihus Nybyggnad av hyresrätter mm Nybyggnad av flerbostadshus

Göteborg

175

Ängelholm Kristianstad Västerås Falkenberg Uppsala Mölndal

175 150 150 150 125 125

Nybyggnad av villor Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av kontor, restaurang mm Ny och ombyggnad av skola Nybyggnad av radhus i Vallastaden Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av bostäder etapp 1 Nybyggnad av radhus Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av bostäder i Sintorp Nybyggnad av lager

Nykvarn Ängelholm Borås Linköping Linköping Härryda Skara Borås Trosa Kungsbacka Halmstad

125 125 125 110 100 90 80 80 80 75 75

Nybyggnad av förskola Nybyggnad av flerbostadshus i Oxie

Västerås Malmö

70 70

Västerås Höganäs Nynäshamn Halmstad Stockholm Göteborg

70 70 70 65 62 60

Örebro Hässleholm

55 55

Svedala Norrköping

55 52,5

Vega

Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av radhus Nybyggnad av logistikcentral Ombyggnad av kontor på Norrmalm Klimatskal och utemiljö på flerbostadshus, etapp 4 Nybyggnad av flerbostadshus i Sörby Nybyggnad av torrbruksanläggning i Finja Nybyggnad av förskola i Bara Nybyggnad av radhus och flerbostadshus i Svärtinge Nybyggnad av bostäder

ST Svenska Mark & Sten AB Selektiv Bygg och Entreprenad i Bromma AB NS Bygg & Entreprenad i Sundsvall AB LinkSales AB Svenska Badrum AB Vent & Bygg Stockholm AB Moushir Bygg AB Östergötlands län Nårsab AB Henkes Isol & Ventmontage AB Jönköpings län RED Compass AB Skåne län Wwl Ventilations Montage AB Stenshammer Entreprenad AB KC.Byggelit AB RM betongteknik AB Hallands län Allt i Berg AB Väst Sveriges Takpartner AB Västra Götalands län Sollanders Hemrenovering AB Lurs El AB Eds Alltjänst AB K Villan AB Värmlands län Flytkraft i Hagfors AB Örebro län Nerikes Inneklimat AB R&S Bygg i Örebro AB Dalarnas län Morneon Bygg AB Gävleborgs län Dorro Bygg och Plåt AB Teamor AB Västernorrlands län Elmontage B. Byström AB Jämtlands län MARAD Bygg AB Norrbottens län Bitvargen i Norr AB

Brf Brokikaren

Nybyggnad av bostäder

Grundsärskolans idrottshall Brf Furusand, Täppet bostadsområde Årstafältet, område E Lunden

Nybyggnad av idrottshall Nybyggnad av bostäder i Åhus, Kristianstads kommun Nybyggnad av flerbostadshus, etapp 4 Utvändigt underhåll av flerbostadshus

Boktryckaren 16 Sannakajen

Ombyggnad kontor till bostäder Nybyggnad av bostadsrätter

Söderhällby

Nybyggnad av industrihus i Uppsala Nybyggnad av enbostadshus i Torsnäs, Karlskrona Nybyggnad av stadsradhus, etapp 4 Nybyggnad av flerbostadshus, etapp 4 Nybyggnad av industrihus Ny- och ombyggnad av bostäder i Tollarp Nybyggnad av rad- och kedjehus Nybyggnad av flerbostadshus

Peter Åslund

Elms Byggnadsfirma AB

Anna Jacobsén

JM Bostad AB

Österport Hyresrätter, Fagrabäcksrondellen Östra infarten Nygatan 17 – Tage Erlandergatan 4, Haga Vattentornet, etapp 2

Anna Jacobsén

JM Bostad AB

Vattentornet, etapp 3

Tomaz Bodmark

Betonmast Malmö AB

Kvarteret Hanna

Stefan Lagerqvist Erik Linder Stefan Hansell

ByggnadsAB Tornstaden Öst Kvarter 7 Tuve Bygg AB Frölunda Park, Korallen JSB Construction AB Mariehem

Fredrik Holmström

Selbergs Entreprenad i Umeå AB Veidekke Entreprenad AB

Mattias Bylerius

Ersmark

Urban Gustavsson Bengt Widstrand

Amhult Centrum, kvarter S och T Byggmästarn i Skåne AB Brf Solgården Thage i Skåne AB Kv Filmen Moelven ByggModul AB Bjurhovda, Forntiden GBJ Bygg AB Biltema SERNEKE Sverige AB Multikvarteret Rosendal Betonmast Göteborg AB Brf Prefekten, Pedagogen Park Panghus AB Sundsviks ängar Derome Hus AB Fridhem, Kvarter 4a RO-Gruppen AB Viared Center Skanska Sverige AB Vreta Kloster skola Peab Sverige AB Identiteten, kvarter 9A Byggnads AB Tornstaden Hulebäck Peab Sverige AB Kv Stinsen Mjöbäcks Entreprenad AB Brämhult Nokon Byggnads AB Verktyget Micael Neldemo Byggare AB Sintorp 4:26 MTA Bygg & Anläggning Aim'n Lager Halland AB Nordiska Byggkoncept AB Skallberget Henrik Anderssons Oxievång 7, et 1 Byggnads AB Grännäs Trähus AB Kornknarren Byggmästarn i Skåne AB Tornlyckan Derome Hus AB Källberga etapp Knarren MMB i Båstad AB Eleiko Logistikcentral Heving & Hägglund AB Svalan 9, plan 5 Protective System Gärdsås Svenska AB JM AB Yllefabriken 1 Finja Betong AB Finja Betong

Björn Andersson Kristoffer Sundström

Byggmästarn i Skåne AB Hattstugans förskola Bygg GG i Östergötland AB Brf Glanbacken

Lars Benton

Lennart Eldh Fredrik Nilsson

Byggnadsfirman Viktor Hanson AB Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Boetten Bygg AB JSB Construction AB

Markus Holmlund Mattias Holmqvist

Lindbäcks Bygg AB Hansa Bygg AB

Thomas Claesson Anders Karlsson

Kenneth Ahlgren

Thomas Claesson Bygg AB Widén & Erikson Byggnads AB Totalbygg i Gävleborg & Uppland AB Bysnickaren Förvaltnings AB

Markus Holmlund Markus Holmlund Göran Persson Jonas Appring

Lindbäcks Bygg AB Lindbäcks Bygg AB Tectum Byggnader AB Consyd AB

Torstäva 9:43 mfl, Torsnäs udde Årstafältet, område B Årstafältet, område D Nocken Vågen 6 och 11

Frida Johansson Fredrik Johansson

OBOS BBL AB Mjöbäcks Entreprenad AB

Brf Kärleksstigen Trönninge

Peter Johansson Anders Andersson Robin Sjölin Staffan Dahlström Andreas Hjertzell Magnus Attemalm Martin Larsson Patrik Snödahl Pär Jorstadius Robert Fransson Robert Ohlsson Reine Jonsson Fredrik Gustafsson Mattias Bengtsson Anders Hästbacka Micael Neldemo Jonas Höjman Hasse Görjevik Henrik Andersson Claes Ceder Peter Johansson Nanette Hjortsberg Simon Gunnarsson Per Vindehav Johan Lilja

Peter Stråhlin

Lars Thumb

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

KÄLLA:

Haninge

Norrköping

Sigtuna Kristianstad

45 45

Stockholm Kalmar

40 40

Falköping Kristinehamn

40 40

Uppsala

Karlskrona

36,5

Stockholm Stockholm Kristianstad Kristianstad

35 35 35 35

Mullsjö Halmstad

35 35

Älvsjö Brandbergen Stockholm Älvsjö Stockholm Norrköping Hällestad Jönköping Malmö Staffanstorp Malmö Landskrona Vessigebro Tvååker Klövedal Uddevalla Uddevalla Göteborg Råda Kumla Örebro Falun Gävle Sandviken Sollefteå Bispgården Luleå

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

HUR MACHO ÄR DIN BRANSCH? Dags att sluta gissa – få svaret i vår nya rapport

HÄR ÄR RASISMEN Branschens chefer om etnisk diskriminering Lite fint brukar det kallas för ”etnisk diskriminering”. Det där som handlar om att personer med utländsk bakgrund sållas bort vid rekry teringar. Eller att svenska sätts som språkkrav även när det inte behövs. Eller att människor med mörk hy blir trakasserade och utfrysta. Med ett enklare ord kan man kalla det rasism. Hur stark är den rasistiska strukturen inom samhällsbyggnad? I vår nya rapport svarar branschens chefer på det. Läs den på byggcheferna.se/rapporter

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss i sociala medier och på byggcheferna.se

26 NAMN OCH NYTT Tar över som vd för Archus

Ted Mattsson blir ny vd på Archus Partner. Den nye vd:n har många år bakom sig inom bygg- och fastighetsbranschen, bland annat som Ted projektchef för utMattsson vecklingen av Tele 2 Arena. Sedan årsskiftet har han arbetat på Archus Partner i rollen som senior projektutvecklare. Ted Mattsson kommer senast från rådgivning i egen verksamhet, han har dessförinnan tjugofem års erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen med ledande befattningar inom bland annat Stendörren, Oscar Properties, Serneke samt som projektchef vid utvecklingen av Tele 2 Arena.

Ny styrelseledamot i Assemblin

Vid en extrainsatt bolagsstämma valdes Fredrik Wirdenius till ny styrelseledamot i Assemblin. Han har en civilingenjörsexamen från Fredrik KTH i Stockholm. Wirdenius Fredrik har haft ett flertal ledande befattningar inom Skanska och var verksam som vd och koncernchef i fastighetsbolaget Vasakronan AB mellan 2008 - 2019. Idag driver han en egen rådgivningsverksamhet, och är styrelseordförande i Willhem AB, Hållbo AB och 3E Property AB samt styrelseledamot i Kungsleden AB, Axfast AB, Nobelhuset AB samt Scandic Hotels AB. Assemblins styrelse utökas därmed till sju ordinarie ledamöter.

Ny vd och Koncernchef för Ahlsell AB

Ahlsells styrelse har utsett Claes Seldeby till ny vd och koncernchef för Ahlsell-gruppen. Claes kommer tills vidare också att bibehålla Claes ansvaret för Ahlsells Seldeby verksamhet i Sverige och relaterade områden. Claes börjar sin nya position 1 augusti 2021. I samband med tillsättning av ny koncernchef föreslås Johan Nilsson ta över som Ordförande för Ahlsell AB.

Nummer 13 • september 2021

Ny vd för John Mattson

Per Nilsson har av styrelsen utsetts som ny vd för John Mattson. Han efterträder Siv Malmgren som går i pension. Per Nilsson har en bred fastigPer hetskompetens med Nilsson flera års erfarenhet av utveckling och förvaltning. Han har sedan 2014 haft flera chefspositioner inom Akademiska Hus och Klövern, närmast i rollen som regionchef projektutveckling med ansvar för Klöverns projekt- och stadsutveckling i region Stockholm Norr och Väst. Per Nilsson kommer att tillträda rollen som vd senast den 10 januari 2022.

Åhlin & Ekeroth Byggnads AB värvar till styrelsen

Östgötaföretaget Åhlin & Ekeroth Byggnads AB är, med sina cirka 400 medarbetare och en årlig omsättning kring 1,3 miljarder kroMagnus nor, ett av landets Hall största privatägda byggbolag. Företaget har en tydlig profil och strategi där den lokala förankringen i Östergötland väger tungt. Så även vid valet av styrelse, vars medlemsskara till stor majoritet utgörs av personer som bor inom länet. När Åhlin & Ekeroth nu värvar nytt till styrelsen gör man inget undantag. Nytillskottet Magnus Hall, tidigare koncernchef för Holmen Group samt vd för Vattenfall under åren 2014-2020, är en av länets mest namnkunniga näringslivsprofiler.

Castellum rekryterar uthyrningschef

Charlotta Gustafson

Charlotta Gustafson blir ny uthyrningschef för Castellum, Region Stockholm-Norr, med fokus på Stockholm, Uppsala och Gävle. Hon tillträder sin nya tjänst 1 okto-

ber. Charlotta kommer närmast från en liknande roll som uthyrningschef på AtriumLjungberg. Dessförinnan har hon mångårig erfarenhet av kundfokus och utveckling, bland an-

nat från roller som etableringschef inom retail.

Ny marknadschef på White

Jimmie Ahlgren är idag affärsutvecklingschef för projektledning. Han får nu ett utvidgat ansvar för marknad och strategisk affärsJimmie utveckling på hela Ahlgren White. Han tillträder som marknadschef 1 oktober 2021. I sin nya roll kommer han att ingå i Whites företagsledning. Jimmie är utbildad byggnadsingenjör med inriktning produktion och projektledning. Han har tidigare varit kontorschef på Whites Halmstadskontor under drygt tio år och parallellt arbetat operativt i uppdrag som projekt- och projekteringsledare. Jimmie behåller sitt nuvarande ansvar för utveckling av affärsområdet projektledning.

Ny affärschef på Tyréns

Tyréns har rekryterat Katarina Ringstedt till tjänsten som affärschef på Arkitektur & Planering i mellersta Sverige. Katarina har tidigare erCarmith farenhet som vd och Mårtensson affärsområdeschef inom teknikkonsultföretag och renodlade arkitektföretag. Hon har lång och gedigen erfarenhet av såväl ledarskap som att jobba som arkitekt med specialistkompetens inom sjukhusprojekt med stort engagemang i olika vårdforum.

Ny regionchef i Bonava Sverige

Carmith Mårtensson har utsetts till ny chef för Bonava Sveriges största region, Region Riks. Han har lång erfarenhet från leKatarina dande roller inom Ringstedt projektutveckling och har tidigare varit vd för Wellbo Fastighetsutveckling och Wästbygg projektutveckling. Dessförinnan var han affärsutvecklingschef på Skanska Nya Hem i Göteborg. I Region Riks ingår den del av Bonavas verksamhet som bedrivs utanför Stockholm, där Bonava med ut-

gångspunkt i Göteborg, Linköping, Uppsala och Umeå, utvecklar hem och levande grannskap till både konsument och investerare.

Tar över som vd på Forsen

Annika Hofsten Selin tillträder som ny vd för Forsen den första december. Hon kommer närmast från WSP, där hon verkat sedan 2014, senast Annika som chef för affärsHofsten området Management. Annika har lång erfarenhet av multidisciplinära affärer inom projektledning över byggprocessens alla faser och hon har erfarenhet av att leda stora konsultorganisationer.

Peab rekryterar ny regionchef

Anna Roos blir ny regionchef på Peab Fastighetsutveckling Öst (Stockholms län, Uppsala län och Gotland) och tar med det över ansvaret Anna Roos för kontorsutveckling, logistik samt genomförande av samhällsfastighetsprojekt i regionen. Anna Roos kommer senast från Skanska där hon har arbetat med kommersiell utveckling och hyresrättsutveckling. Hon har även haft en ledande roll inom produktionsorganisationen. Fredrik Pettersson som har haft rollen tidigare, i sex år, går vidare i bolaget till en roll som strategisk affärsutvecklare.

Vd-skifte för Göteborgs Byggmästareförening

Gabriella Lörnbo har utsetts till vd för Göteborgs Byggmästareförening och efterträder därmed Christina Lööf som under hösten går i Gabriella pension. Lörnbo Gabriella är väl förtrogen med Göteborgs Byggmästareförenings verksamhet och Byggarnas Hus. Hon har bland annat varit utbildningsansvarig för Entreprenörsskolan. Göteborgs Byggmästareförening verkar som inspirationskälla för att stärka byggbranschens attraktivitet och byggandets utveckling i regionen. Föreningen stöder olika

branschutbildningar för att främja ungdomars intresse för byggbranschen samt säkerställa framtida ledarskap. Föreningen delar också ut stipendier för att premiera examensarbeten och goda studieprestationer.

Förändring i ledningen för JM Norge

Hilde Vatne, ställföreträdande vd för JM Norge AS sedan 1 februari 2021, är från och med 1 juli 2021 ordinarie vd. Som tidigare meddelats har Hilde Vatne trätt in som ställföreträdande vd för JMs norska dotterbolag JM Norge AS under Martin Asps sjukfrånvaro. Då det råder ovisshet om när Martin Asp är åter i tjänst, behöver JM en permanent lösning för ledningen av JM Norge. Hilde Vatne är därför från och med 1 juli ordinarie vd för JM Norge AS.

Delägare i Bricknova och tar plats i styrelsen

Bricknova utvecklar nyproducerade bostäder i attraktiva områden i Stockholmsregionen och skapar moderna, tidlösa och stilrena hem. Målet är att leverera kvalitet, design och material i toppklass, utan att kostnaden för köparen skenar. Både Johan och Kristina är delägare i bolaget och har inträtt i styrelsen. Johan Nordenfalk är Bricknovas styrelseordförande och Kristina Alvendal styrelseledamot.

Tomas Alsmarker går till Svenskt Trä

Tomas Alsmarker tillträdde som chef för innovation och forskning på branschorganisationen Svenskt Trä den 16 augusti 2021. Tomas Han är huvudanAlsmarker svarig för att hålla ihop Svenskt Träs forsknings- och utbildningssatsningar och kommer även att driva ett antal innovationsprojekt med fokus på träbyggande inom ramen för verksamheten på Sveriges Träbyggnadskansli.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Lämnar Nordr som koncernchef DET MESTA FRÅN DE BÄSTA

BIG-gruppen är Nordens ledande bygg- och industrikedja med ca 100 yrkesbutiker i Sverige och Norge med regionala lokala lager.

Nordrs koncernchef Baard Schumann avgår med omedelbar verkan. Orsaken är delade meningar med bolagets styrelse om hur verksamheten ska drivas. Nordr aviserar organisationsförändringarna i ett pressmeddelande. - Över tid har vi märkt att styrelsen och Schumann haft olika syn på hur verksamheten ska drivas. Vi har stor respekt för Baards kompetens inom bostadsutveckling, men då vi inte lyckats hitta en gemensam strategi för bolaget lämnar han sin post, säger Andreas S. Oulie, ledamot i Nordrs styrelse. Han tackar samtidigt Baard Schumann och önskar honom lycka till: – Nordr har kommit långt på bara ett år och har etablerat sig som en solid och erkänd aktör i både Norge och Sverige. Baard har gjort ett bra Baard jobb för företaget Schumann det gångna året

och vi önskar honom lycka till med nya utmaningar. – Det har varit slitsamt, spännande och givande att ta Nordr från idéstadiet till den koncern vi ser idag. Jag önskar företaget och dess medarbetare lycka till framöver när jag idag avgår som koncernchef, säger Baard Schumann. Baard Schumann tillträdde som vd för Nordr Group när koncernen bildades 1 september 2020 då Veidekke Eiendom såldes till ett konsortium bestående av Fredensborg AS, Fredensborg Bolig AS, Norwegian Property ASA och Union Real Estate Fund III Holding AS. I samband med detta bytte man namn till Nordr och blev en renodlad och självständig bostadsutvecklare. N U L Ä M N A R B A A R D Schumann sin post med omedelbar verkan. Styrelsen har tillförordnat Pål Aglen, idag vd för Nordr Norge, och inleder samtidigt arbetet med att utse en ny koncernchef till bolaget. Nordr har totalt 18 800 bostäder under utveckling i växande storstadsområden i Sverige och Norge.

SUSANNE BENGTSSON

JURISTEN 27

september 2021 • Nummer 13

Måste man bry sig om formalia när allt går bra?

är min pappa kom till Sverige hade han inte något egentligt yrke, det hindrade inte honom från att under sitt yrkesliv driva ett antal mindre företag. Han pysslade med allt från försäljning av godis och blommor till utförande av städtjänster och snöröjning, produktion av mintkyssar och senare även en sväng i restaurangbranschen. Som liten fick jag ibland följa med pappa och hjälpa till. I början var det nog inte särskilt mycket hjälp, bortsett från eventuell kvalitetskontroll av godis eller säkerställandet av att en spännande maskin fungerade som den skulle. Med tiden fick jag en möjlighet att hjälpa till på riktigt, även om jag dessvärre missade möjligheten att få vara med vid tillverkningen av mintkyssarna. Ett återkommande inslag var att överenskommelser gjordes utan papper eller formella avtal, ett handslag var tillräckligt för att visa att man var överens. Båda parter litade på att den andre uppfyllde vad som avtalats. I de absolut flesta fall gick det bra, men ibland uppstod naturligtvis konflikter. Om man påtalade detta menade pappa, trots detta, att han litade på människor och att formella avtal på detaljnivå kunde innebära att man blev osams redan innan arbetet påbörjats. i vuxen ålder jag kom i kontakt med entreprenadrätt, men jag har kommit att inse att det finns en rad likheter mellan handslagsöverenskommelserna från min uppväxt och de återkommande problem vi jurister anlitas för att hantera. AB 04 eller ABT 06 utgör regelmässigt en

D E T VA R F Ö R ST

kontraktshandling och medför särskilda krav. Ofta kompletteras kraven genom att beställaren eller entreprenören upprättat en rad formaliaregler för exempelvis beställning av ÄTA-arbete. Dagböcker ska redovisas, beställning ska skickas och undertecknas, helst av flera personer, innan arbetet ens får påbörjas. Efter arbetet ska varje kvitto ner till sista skruv redovisas. S O M J U R I ST E R T I L L H Ö R vi en liten skara som uppskattar formalia och regler, det är av förklarliga skäl lätt att uppskatta i efterhand eftersom de förenklar vårt arbete. Det är dock inte alltid uppskattat på bygget där det ibland innebär grus i maskineriet för projektets framfart. Det är obekvämt att skicka mail om varje litet extra arbete som ska utföras för att få ett godkännande, det kostar dessutom både tid och pengar. Därtill kan själva godkännandet av ett ÄTA-arbete ta längre tid än arbetet som beställts. Utöver de extra arbetsmoment som uppstår för både entreprenör och beställare kan det uppfattas märkligt om entreprenören i takt med att antalet ÄTA-arbeten växer plötsligt insisterar på att formaliakraven ska följas när allt går bra. Varför sker detta nu, tidigare har det bara varit att tuta och köra. Det löser vi sen. De flesta som varit i en tvist vet att bevisning är viktigt, man måste ”samla bevis” för att få rätt vid en prövning i domstol. Innebär plötsliga formaliakrav att en tvist är att vänta? För egen del tror jag att en eventuell konflikt kan ligga i själva förändringen. Plötsliga

förändringar, även om de föregås av ett välfungerande samarbete, kan felaktigt tolkas som orosmoln på horisonten. Om både entreprenör och beställare accepterar att formalia, oaktat de extra arbetsmomenten, utgör ett avtalat arbetsmoment som ska upprätthållas i stort och smått kan onödiga konflikter kanske undvikas helt. Så, ja, även om allt rullar på precis som det ska finns det ett värde i att insistera på att upprätthålla de avtalade reglerna så att allt kan fortsätta att rulla på. K A N E N T V I ST mot förmodan inte undvikas trots parternas bästa ansträngningar och lojala tillämpning av formalia så har i vart fall frågan om bevisning lösts redan innan den uppstått. Som en bonus går det till och med att förekomma den nitiske juristens ändlösa frågor om underlag genom att överlämna material som upprättats efter hand för vart och ett av ÄTA-arbetena.

JONATHAN LÖWY BITRÄDANDE JURIST AG ADVOKAT

Vill du också synas i Byggbranschens ledande affärs- & nyhetsforum? Kontakta din mediesäljare!

Andreas Lundgren 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se

Jon Öst 0707-627 682

jon.ost@svenskamedia.se

ANNONSBÖRSEN

Specialister Specialister på på TMA TMA Trafikvakter Trafikvakter och och lots lots

Trygga lösningar utan krångel på staliga och kommunala vägar

Helhetslösningar med Trafikvakt • lots • TMA

Kranbilsbudet i Stor-Stockholm Framtiden tillhör dig som vill utvecklas. Välkommen att utbilda dig hos oss.

www.vagjobb.se

010-228 15 55 • www.byggakademin.com

Vi bygger den modul du behöver

www.lillebil.se 08-447 57 00

Ladda för en lyckad höst

Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

Fiskeutrustningen hittar du i vår webbutik på fiskejournalen.se

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

28 EFTERSNACK

Nummer 13 • september 2021

Tobias v. Haslingen framför det första 3D printade huset.

FOTO: CONCRETEPRINT

Sveriges första 3D-printade hus ConcretePrint, ett startup-företag som arbetar för automatiserat byggande, är först i Sverige med att skriva ut en komplett husstomme i betong. – Det är en effektiv byggprocess som är både snabbare och billigare än traditionellt byggande, säger Tobias v. Haslingen, vd och grundare.

Det första huset är bara 24 kvadratmeter stort och kommer att ha en öppen planlösning med vardagsrum, kök och sovrum samt en hall och badrum. – Vi ska använda det själva som kontor och som ett visningshus för våra fortsatta projekt, berättar Tobias v. Haslingen.

Det blir inte så många fel när man bygger med en robot

meter breda och två och en halv meter höga. – Ett robotiserat byggande gör att det bland annat blir lägre kostnader, kortare byggtid, bättre säkerhet, färre transporter till och från byggplatsen. Det här är ett hållbart sätt att bygga. Ett arbete han menar driver utvecklingen framåt. – Byggbranschen är ju inte digitaliserad på den nivån som övriga branscher är, men det här är ett sätt att försöka lösa det. Det skapar en fördel för branschen att man tar bort moment där man annars måste man göra formar, prefaba och sedan lyfta dit det med kran. På det här sättet gör man allt på plats och det blir ett mer hållbart och ekologiskt tankesätt, det blir inget spill.

D E T TO G N ÄSTA N tre år att ta fram en fungerande prototyp för att printa ut betong. – Två år gick åt till att bara prata konstruktion och ta fram en ritning. Han förklarar att mycket arbete har också lagts på att ta fram en be- B E TO N G I N D U ST R I N H A R H J Ä L P T till i tongblandning som fungerar för projektet med både kunskap, mark, material och utrustning. utskrift. – Vi vill även få in återbruk – I vanliga fall är ju betongen i det här, med cirkulerat rinnande, men här behövde material från betongvi göra så att den håller industrin. Man maler formen när den komner betongrester och mer ut - men samtidigt blandar in den i provara pumpbar. När cessen igen. Det sker vi lägger nästa lager i ett samarbete med ska den inte heller deföretaget Processtekformeras, utan hålla i nik som finns i Tumba. byggbarhet så man kan bygga på höjden. Den SÄT T E T AT T BYG G A ger måste även ha en öppentid Printtekniken också precision i så att nästa lager liksom öppnar upp för byggnadsdetaljer. limmas fast när den ny arkitektur och – Det blir inte så printas ovanpå. olika typer av ytor. mycket fel när man I dag står 3D-printern i FOTO: CONCRETEPRINT bygger med en roTumba utanför Stockbot, om man har holm och med den går det att kan skriva ut betongdelar ritat rätt från början. Man slipper gå som är ungefär nio meter långa, fyra mellan 2D ritningar och alla fel som

kan bli, här går allt från en och samma ritning. Det finns ett fåtal 3D-printade hus som är utskrivna av robotar i Europa men detta är det första av sitt slag i Sverige. Husbygget är en del av ett forskningsprojekt, där förutom Betongindustri och Processteknik, även Energimyndigheten, BoWill Byggmaskiner, KTH, xenter Yrkeshögskola, Deventus AB, Botkyrka kommun, EPS Cement, JM, Tyresö betong och bygg, Peab och Arbrå Concrete ingår. – Den nya printern som vi håller på att utveckla nu kan printa tjugo meter långt, femton meter brett och tio meter på höjden. Det ska även gå att förlänga till femtio eller hundra meter långt, till radhuslängor till exempel. Vi hoppas den ska vara klar till jul och att vi ska kunna bygga hus med den från mars nästa år. på det här sättet öppnar också upp för nya möjligheter till mjukare former i arkitekturen. – Här finns inga hinder som annars finns i traditionellt byggmaterial. Ingenting i naturen är kantigt så vi kan skapa mer naturliga former, som Gaudí till exempel. Just nu provar vi att ta fram gestaltningar med printern, där man till exempel kan ta fram en yta som ser stickad ut. Det görs i ett samarbete med den nyligen doktorerande arkitekten Helena Westerlind och doktoranden Jose Hernandez, från KTH. Målet är att det ska gå att producera hus snabbt och billigt, till ungefär halva normala produktionskostnaden. – Vi ska träffa Botkyrka kommun imorgon, som vi för en dialog med, för att öppna upp för möjligheten att skriva ut större mängder och testa fler saker.

AT T T I L LV E R K A H U S

A NNIKA RÅDLUND

Huset består av 50 mm tjocka dubbelväggar som ska fyllas med isolering. Tillsammans med KTH har man utvecklat ett slags skum av ekologiskt material, som ska likna PU-skum. FOTO: CONCRETEPRINT

3D printad husstomme Yta: 24 kvm. Planlösning: Kombinerat vardagsrum, sovrum och kök samt hall och badrum. Q Q Antal lager: 126 lager. Q Q Totalt printat: 2,7 km betong fördelat på 126 lager som är 50 mm breda. Q Q Printtid totalt: 28 timmar. Q Q Printdagar: 13 dagar, med målsättning på 15 lager per dag. Q Q Antal arbetare: Cirka 4 personer per dag (med bland annat elever från yrkeshögskolan Xenter). Q Q Problemlösningsteknik: Agila tavelmöten. Q Q Materialkostnad: Cirka 32 000 kr. Q Q Väggar: 50 mm breda med ett utrymme innanför som fylls med isolering, armering och framtida el- och VVS-infrastruktur. Q Q Tak och betongsula: Printas inte i dagsläget utan påförs på konventionellt vis. Q Q Kompletterande objekt: Fönster, dörrar och viss inredning som garderober 3D-printas av externa samarbetspartners. QQ QQ