Byggvärlden nr 14, 2022

Pandemin har satt ljuset på hur och var vi arbetar. Det ställer nya krav på arbetsgivare, kontor – och fastighetsägare. Trots det uppger fler än hälften av landets tjänstemän att deras kontor inte har anpassats efter pandemin. Det är dags för fastighetsägare att tänka nytt i stället för att bygga nytt, skriver Niklas Larsén och Venke Osnes, vd-duon på Mer Arkitekter.

Våga satsa – och sluta bygg!

Klädjätten H&M omskrevs nyligen efter att deras nya policy för kontorsanställda i Sveri ge orsakat internt ramaskri. Koncernens krav på att tjänstemännen ska befinna sig på kon toret fyra dagar i veckan ska ha orsakat miss nöje och en protestlista med tusentals under skrifter. Samtidigt har många bolag gått åt andra hållet och infört så kallade ”work from anywhere-policies”. Pandemin blev en revolu tion för hemarbete både på nationell och glo bal nivå. Och oavsett vägval ställer det helt nya krav på fastighetsägare och deras hyresgäster.

VI PÅ MER Arkitekter fick nyligen resultaten från vår årliga Sifo-undersökning om svenska tjänstemäns inställning till kontor och fysisk arbetsplats. I årets undersökning uppger en dast en dryg tredjedel av de tillfrågade att de ras kontor förändrats permanent med anled ning av pandemin. Resten sitter i kontor som ser precis likadana ut som innan pandemin. Det här tyder på att varken fastighetsägare el ler arbetsgivare hänger med. Och för att inte drabbas av kontor som ekar tomma och bara kostar pengar är det dags att agera, och det nu.

KRÖNIKA

Att dimensionera kontoren är i dag svåra re än någonsin. Vi ser att många inreder för stora lokaler eller inreder för behov som inte längre finns. Vi på Mer Arkitekter tror att vi har lösningen, men den kräver mod hos såväl fast ighetsägare som hyrestagare. De förstnämnda

har historiskt sett byggt sin intäktsmodell på att höja hyrorna vid ombyggnation och reno vering. Men hyresgästanpassade ombyggna tioner för med sig risken att lokalerna snabbt blir oattraktiva och dessutom kräver långa hyreskontrakt.

SÅ VARFÖR INTE utmana intäktsmodellen och ta betalt för service i stället för ombyggnation? Precis som debatten som rasar kring onödiga renoveringar i våra hem, borde vi tala om det samma när det gäller våra kontor. Vi på Mer Arkitekter har djupa insikter inom detta efter våra snart 40 år i branschen. Vår målsättning är alltid att skapa störst värde för kunden med minst påverkan på miljön.

Genom att borga för att fastigheten har ett kvalitativt skal kommer lokalerna att upple vas attraktiva över tid – oberoende av hyres gäster. Med hjälp av enkla medel kan kontors ytorna förändras från exempelvis mötesrum till öppna ytor. Även det kommer att skapa attraktiva fastigheter för hyresgäster. Service som mötesrum, gym och restaurang bör göras befintligt, medan kontorslokalerna kan an

passas. Fastighetsägarna kan då underlätta för att skapa flexibla och hållbara utrymmen. Och intäkterna kan i stället motiveras av utbyggd service i stället för ombyggnation. I flexibla lokaler kan fastighetsägare och hyresgäster också rymma fler anställda på samma yta. Vi på Mer Arkitekter har flera kunder som med enkla medel lyckats växa sin organisation i be fintliga lokaler.

SÅ, VÅGA TÄNKA annorlunda och underlätta för dessa flexibla kontor. Det är något som hy resgäster och arbetstagare efterfrågar och det stärker också branschen ur ett hållbarhetsper spektiv.

Vi har en lång väg att gå. Och här kan vi ta gemensamt ansvar. Så låt oss sluta bygga nytt och våga tänka nytt.

Därför är nollvisionen längre bort än på länge

Alla strävar mot nollvisionen. Ändå fort sätter vår bransch att skörda tio liv per år, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Hösten är högsäsong för säkerhetsveckor i byggbranschen. Det är extremt viktigt och bra: vi måste göra allt för att vända vår fruk tansvärda trend av olyckor.

Nästan varje månad dör en person på våra byggen. Sedan 2019 har vi haft tio döds olyckor per år. Året före det var siffran rekord hög: då omkom tolv personer på jobbet i vår bransch. Kollar man längre bakåt är statis tiken något ljusare: sju dödsfall år 2017, sex dödsfall år 2015, fem dödsfall år 2013…

KURVAN GÅR ALLTSÅ nedåt – om man går baklänges på tidslinjen. Helt orimligt och oacceptabelt, med tanke på att varje siffra är en människa som rycks bort från familj och vänner.

När det pratas om nollvisionen har jag börjat känna mig som kejsaren utan kläder. Går det ens att ta vår nollvision på allvar när utvecklingen går åt fel håll? En vision ska man ju komma närmare med tiden, även om det får gå långsamt. I stället verkar vårt säker hetsarbete ha stagnerat fullständigt.

Q Varför har det blivit så?

Q Vad krävs för en förbättring?

Q Hur ska vår bransch kunna sluta vara livs farlig?

Inom Byggcheferna är vi övertygade om att kulturen måste förändras. Det gäller hela vägen från affärsbordet till schaktgropen. Ibland höjs röster för tuffare kontroller, strik tare regler och hårdare bestraffningar, men i grunden handlar ju allt om beteenden och synsätt. Vad är en regel värd om ingen ser

vinsten i att följa den? Det måste vara helt centralt för alla – alltid – att aldrig tumma på säkerheten. Oavsett om det tar någon minut extra att koppla fallskydd eller om det drar upp priset i ett anbud. Allt är lättare sagt än gjort, men det är dit vi måste komma.

LÄNGS VÄGEN FINNS flera hinder att övervin na: tidspressen som uppmuntrar till genvä gar, machokulturen som ser ned på vekling ar, vinstkraven där säkerhetsarbete inte alltid räknas in… Vi måste helt enkelt, på varje nivå, jobba fram en sund och schyst kultur där sä kerheten har högsta prio. Och det är till stor del en ledarskapsfråga.

I en ny rapport från Byggcheferna får branschens chefer berätta hur de ser på sina förutsättningar att skapa säkra arbetsplatser. Det är ingen munter läsning. Vi kan konstate ra att alla vill göra rätt, men att byggchefsrol len har blivit så komplex, bred och omfattan de att ett hundraprocentigt säkerhetsarbete

(ovanpå allt annat som måste göras) sällan mäktas med.

Svåra problem har aldrig enkla lösningar. Höstens säkerhetsveckor är en chans att sam la tankarna, ta in vidden av vad vi pratar om (att vår bransch tar livet av människor), och resonera om hur vi i vardagen framöver kan hjälpa varandra att jobba säkert. Det är så livs viktigt det kan bli.

JEANET

ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA

NIKLAS LARSÉN OCH VENKE OSNES VD-DUON PÅ MER ARKITEKTER

Betonmast går ihop med AF Gruppen

Q Betonmast Sverige går samman med AF Gruppen och byter namn till AF. Samgåendet innebär att AF Gruppen samlar sin verksamhet i Sverige där man också blir en av de större aktörerna inom bygg- och anläggningsmarknaden.

Den nya svenska AF-organisatio nen omfattar elva bolag inom bygg, anläggning, miljö/rivning, prefab och projektutveckling. Totalt om sätter gruppen 7,5 miljarder kronor och har 1 000 medarbetare.

Hustillverkare varslar om uppsägning

Q Kostnadsökningar, stigande rän tor och en orolig omvärld har lett till en minskad efterfrågan på nypro ducerade bostäder, vilket påverkar Götenehus anläggning i Götene. Götenehus varslar nu 25 medarbe tare om uppsägning. Varslet berör främst tjänstemän och beräknas leda till sänkta omkostnader på års basis med cirka 20 miljoner kronor.

– Dagens varsel innebär en an passning av kapaciteten framför allt inom småhusproduktionen.

Vi ökar samtidigt prioriteten inom försäljning- och marknadsföring av bostäder. Vi söker också ytterligare förvärv inom Fastighetsutveckling där det nu öppnas nya möjligheter, säger Andreas Gustafsson, vd och koncernchef i Götenehus Group.

Många nöjda chefer inom branschen Trots utmaningar och larm om brist på ork

Åtta av tio chefer eller arbets ledare skulle rekommendera andra att söka sig till bygg branschen. Samtidigt saknar hälften av dem möjlighet till tillräcklig återhämtning efter arbetsintensiva perioder. Det visar en ny undersökning gjord gemensamt av Byggfö retagen och Ledarna.

Enkäten har gjorts inom ramen för Ledarnas och Byggföretagens arbetsgrupp Hållbara chefer. Syf tet med undersökningen var att undersöka hur chefer och ledare, på alla nivåer, inom bygg- och an läggningsbranschen, upplever sin arbetssituation. Särskilt fo kus har legat på balansen mellan krav och resurser i form av arbets belastning, arbetstid, nåbarhet, flexibilitet samt organisatoriskt stöd.

– Vi har fått in många svar som visar att chefer rekommenderar fler att söka sig till branschen då man upplever sitt jobb som både roligt och givande. Detta trots att det är en bransch med högt tem pot, pressade byggtider samt hög arbetsbelastning, säger Irena Franzén, bransch- och avtalsan svarig på Ledarna, som ansvara de för arbetet tillsammans med Byggföretagen.

Enkätundersökningen skick ades ut till alla Byggföretagens medlemsföretag i våras med uppmaningen om att sprida den

till företagens tjänstemän. Nästan 2 000 chefer och ledare besvarade enkäten.

– DET ÄR ROLIGT att se vilken er farenhet och stolthet som finns i branschen. Samtidigt visar under sökningen på utmaningar som vi parter gemensamt måste ta tag i, sä ger Johanna Vilhelmsson, avtalsan svarig för tjänstemannaavtalet hos Byggföretagen.

Bygg- och anläggningsbran schen sysselsätter fler än 320 000 människor som motsvarar drygt elva procent av Sveriges samlade BNP. Det är en bransch som under de senaste decennierna upplevt både kraftiga upp- och nedgångar.

fler som inte har rätt till övertidser sättning, vilket sannolikt kan förkla ras av att här återfinns också de hög sta chefsnivåerna.

På motsvarande sätt kan förkla ringen till att chefer och ledare upp till 35 år i signifikant högre utsträck ning har rätt till övertidsersättning (30 procent), i jämförelse med tota len (22 procent), vara att de ofta åter finns bland arbetsledare och första linjens chefer.

också använda när vi diskuterar med Byggföretagen hur vi på bästa sätt ska möjliggöra för återhämtning, det lär nog bli en avtalsfråga fram över, säger Irena Franzén, som själv tror att det bland annat beror på projektkulturen.

Mångmiljardsatsning på snabbtåg hotas

Q De nya regeringspartierna säger nej till mångmiljardsatsning på höghastighetståg. I en motion skriver Moderaterna, Kristdemo kraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna att det finns starka skäl till att ifrågasätta satsningarna på höghastighetsjärnväg med hänvis ning till prioriteringar om den sam hällsekonomiska och miljömässiga nyttan.

De hänvisar till externa beräk ningar som pekar på en samman lagd kostnad för projektet på upp emot 350 till 400 miljarder. De menar att de tidsmässiga vinsterna blir begränsade och att den förra re geringen valt att bortse från faktiska kostnader och kritik från forskare, Trafikverket och RRV.

Irena Franzén, bransch- och avtalsansvarig på Ledarna.

Fler än hälften uppskattar sin fak tiska arbetstid per vecka, enligt rap porten, till mellan 40–49 timmar. Tre av tio chefer/ledare uppger att de arbetar 50–59 timmar per vecka och en av tio mer än 60 timmar per vecka. Ju högre upp i chefshierarkin, desto fler uppskattade arbetstim mar, enligt rapporten. En majoritet av respondenterna (78 procent) har avtalat bort sin rätt till övertidser sättning, vilket enligt rapportför fattarna inte är ovanligt gällande chefsbefattningar. I gruppen som uppskattat sin arbetstid till minst 50 timmar per vecka är det signifikant

TROTS ATT MÅNGA chefer och led are arbetar fler timmar än vad som kan anses vara normal veckoarbets tid, uppger endast 35 procent att de har tillräckligt med tid att lägga på utveckling av verksamhet och med arbetare. Hälften av de svarande säger sig också sakna möjlighet till återhämtning efter arbetsintensiva perioder. En oroväckande stor andel (44 procent) upplever också att de saknar ork för att göra andra saker efter arbetsdagens slut och inte ens hälften upplever att de kan lägga tankar på arbetet åt sidan under sin lediga tid.

– Det här problemet med hög arbetsbelastning är något man har pratat länge om i branschen, men det har inte undersökts tidigare.

Men resultatet här visar tydligt att det är ett problem. Det här ska vi

– Man går från ett projekt till ett annat, det är hela tiden korta bygg tider, jag tror man måste fundera på om detta är det mest optimala sättet att jobba, rent organisatoriskt. Vissa roller är det extra hög belastning på, som för platschefen, där fylls uppgif terna på hela tiden både uppifrån och nerifrån och frågan är hur länge det är hållbart.

HELA 67 PROCENT uppger att de själva kan styra förläggningen av sin arbetstid och 78 procent att de kan ägna tid åt det som är absolut viktigast. Negativt är dock att strax över hälften upplever att de inte kan påverka beslut om deadlines i någon högre grad och strax under hälften upplever att de inte har inflytande över övergripande beslut och verk samhetens inriktning.

Trots alla utmaningar säger nio och tio att deras arbete är menings fullt och åtta av tio kan tänka sig att rekommendera andra att söka sig till branschen.

Slät vägg bara ett klick bort

Nu lanserar Huntonit väggnyheten Proffsvägg. Regla och sätt upp de grundmålade väggskivorna och du har en slät vägg. Sedan är det klart att måla eller tapetsera. Sätt på plats, skruva och måla - klart!

Kraftsamlingen är en del av AF Gruppens tillväxtstrategi för Sve rige.

Satsningen på höghastighetståg ifrågasätts.

Trots att många byggchefer, enligt Ledarnas och Byggföretagens rapport, tycker att jobbet är meningsfullt så finns det många utmaningar att ta tag i.

HENRIK EKBERG

–

Studie jämför betong och trä

Det är inte alltid dyrare att bygga med KL-trä, jämfört med betong, det beror på ty pen av projekt.

Det visar en ny studie som jämför byggkostnaderna mel lan att bygga i trä och betong för att öka kunskapen kring träbyggande.

Arkitema, Cowi Norge och Chal mers har tillsammans studerat och jämfört nyligen byggda projekt i Sverige och Norge. Pro jekten har stommar i antingen

betong eller korslimmat trä.

Slutsatserna av jämförelsen, till sammans med litteraturstudier och intervjuer, är bland annat att:

Q De totala byggkostnaderna för att bygga med korslimmat trä måste inte bli högre, det beror på typen av projekt.

Q Ju mer erfarenhet av att planera och bygga träkonstruktioner, desto lägre blir byggkostnaderna.

Q Materialkostnaden för trästomme blir ofta högre…

Q … men med trästomme blir ofta byggtiden kortare vilket minskar

investeringskostnader och snabbar på intäktsflödet.

– TRÄ ÄR ETT hållbart material med en koppling till naturen som också är bra för människors hälsa, och som samtidigt håller nere bygg branschens klimatpåverkan. Det är viktigt att höja kunskapsläget kring träbyggande eftersom me toder och materialteknik ständigt utvecklas. Ju mer erfarenhet vi får av träbyggande desto bättre är det både för klimatet och den ekono miska kalkylen, säger Aija Bauma

ne, hållbarhetsstrateg på Arkitema.

– Alla material har sina fördelar och nackdelar. Alla projekt består av kombinationer av olika material och vi måste balansera ekonomi, miljö och sociala aspekter.

Trä är ett förny bart material och därför ett intres sant och bra alternativ. Vi hoppas att den här studien kan bidra till mer hållbara lösningar och välinforme rade beslut, säger Yutaka Goto, fors kare på Chalmers.

ANNA SJÖSTRÖM

Träbalk föll 180 meter från Karlatornet

Ännu en incident har inträffat vid bygget av Karlatornet när en träbalk föll ner från 180 meters höjd.

– Oavsett hur bra rutiner, arbetsberedningar och säkerhetsåtgärder man har, så finns den mänskliga faktorn, säger Sernekes presschef Johan Live.

Enligt Johan Live var det vid de monteringen av en gjutform på våning 58 i tornet som en bock rygg, en träbalk, föll ned från cir ka 180 meters höjd och landade ungefär 50 meter från tornet. Träbalken var cirka 2,5 meter lång och vägde 11 kilo. Enligt Johan Live befann sig ingen person i området där balken landade och ingen kom till skada vid tillfället. Saken har anmälts till Arbetsmil jöverket.

oerhört allvarligt på ett sånt här tillbud

och utreder alla aspekter av händel seförloppet. Det viktigaste när något sådant inträffar, trots att det inte ska få hända, är att lära sig för att förhin dra att det händer igen. Det vi gör vid varje tillbud – även detta –  är att vi ytterligare skärper våra redan högt satta säkerhetsrutiner och ser hur vi ytterligare kan stärka vår skyddsåt

gärder, säger Johan Live. Nyligen gick Karlatornet om Tur ning Torso i Malmö och blev med sina 193 meter Nordens högsta bygg nad. När tornet står helt klart nästa år blir det med sina 246 meter även det högsta bostadshuset inom EU. Vid tre tidigare tillfällen har mate rial fallit från hög höjd, senast var i

augusti när en armeringsvajer föll 165 meter och landande några meter från två byggarbetare.

Q Detta är fjärde gången som bygg material faller från hög höjd från tornet, ska man räkna med detta vid så här stora projekt?

– Nej, det ska inte få hända och är helt oacceptabelt. Men man ska komma ihåg att Karlatornet är en enorm byggarbetsplats där om kring 600 arbetare är på plats varje dag. Oavsett hur bra rutiner, arbets beredningar och säkerhetsåtgärder man har, så finns den mänskliga faktorn. Därför jobbar vi hårt med information, kontroller och framför allt att försöka skapa en god säker hetskultur. Vi måste bli ännu bättre för att förhindra fler liknande till bud.

Q Ökar risken för dessa incidenter ju högre tornet blir?

– Nej.

Stockholm stäms av anläggningsbolag

Q Stockholm stad stäms av Skåp, ett joint venture mellan Sveab Anlägg ning och Keller Grundläggning. Skåp hävdar att de inte fått betalt för beställda, godkända och utför da arbeten på över 100 miljoner kronor. De kommer också att kräva skadestånd på grund av ogrundad hävning av avtal.

2018 tilldelades Skåp projektet Årstafältet och arbete inleddes. En ligt Skåp påpekade de vid ett flertal tillfällen brister i stadens projekte ring och under 2020 stod stora delar av arbetena stilla på grund av dessa bristerna. 2021 tecknar parterna ett ”nollställningsavtal”. I avtalet får Skåp rätt till 40 miljoner kronor i er sättning samt 19 månaders tidsför längning. 2022 häver staden avtalet.

Svevia får grönt ljus trots nej från sameby

Q Länsstyrelsen, Sametinget och Mausjaure sameby har motsatt sig en ansökan från Svevia om fortsatt och utökad bergtäkt och asfalts tillverkning i ett område i Skellef teåtrakten. Samebyn menar att de alltigenom processen har framhållit brister i miljökonsekvensbeskriv ningen som rör rennäringen och samebyns markanvändning.

Men mark- och miljödomstolen lämnar nu klartecken i en dom, förutsatt att en rad uppställda mil jövillkor följs och under perioden 1 oktober till 30 april ska samråd ske med berörd sameby inför spräng ning, borrning och skutknackning.

Tecknar kontorsavtal värt 800 miljoner

Q Skanska har tecknat avtal med Fabege om att uppföra ett nytt kontorshus med tillhörande inno vationscenter för höghastighetsse paratorer i Flemingsberg. Avtalet är värt cirka 800 miljoner kronor, vilket inkluderas i orderingången för Skan ska Sverige i tredje kvartalet 2022.

Kontorshuset får tolv våningar med restaurang i markplan samt en lägre byggnad som inrymmer utvecklings- och innovationscen ter i två våningar med dubbel takhöjd samt en underliggande parkeringsyta och ett parkland skap på taket.

Skåp stämmer Stockholms stad.

Projektets bruttoarea är cirka 30 000 kvadratmeter och hyres gäst är Alfa Laval.

Bostäder och tandvård i Bengtsfors, ett av projekten som ingår i studien.

En balk föll 180 meter från Karlatornet.

FOTO: HENRIK EKBERG

HENRIK EKBERG

Byggstarterna för kontor

Men Göteborg går mot strömmen

Byggstarterna för kontor mins kade något i landet mellan september 2021 och augusti 2022, jämfört med den tidigare tolvmå nadersperioden. Men Göteborg går mot strömmen, där ökade nyproduktionen av kontor, visar Byggfaktas senaste rapport.

Rapporten omfattar nybyggnads-, rot- och projekteringsprojekt av kontor mellan september 2021 och augusti 2022 och baseras på den uppskattade byggkostnaden. Med an byggstarterna av kontor i hela landet minskar, enligt rapporten, ökar rot-projekten av kontor något, detsamma gäller för projektering av nyproducerade kontor.

Sammantaget byggstartades kontorsprojekt för drygt 14,9 miljar der kronor under perioden septem ber 2021 till augusti 2022, att jämföra med 15,6 miljarder kronor under fö regående period. Värdet av byggstar tade nyproduktions-projekt minska de från 10,2 miljarder kronor till 8,7 miljarder kronor.

– Det är en lite mer långsiktig trend. Jag tror fortfarande på att vi befinner oss i ett läge där efterfrågan på kontorsyta är minskande, som en följd av att man under pandemin ställde om från att ha varit på konto ret varje dag till att jobba hemifrån kanske halv tiden. Det håller nere efterfrågan och slår igenom i byg gandet. Därför är det lite intressant att rotprojekten ökar, det kan betyda att man satsar mer på lokaler som är anpassade för flexibelt arbete i stäl let för att bygga nytt, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

LIKSOM TIDIGARE ÅR står våra tre storstäder för den största delen av kontorsbyggandet. Under det senas te året har denna andel ökat och är nu uppe i 68 procent. Dock backar huvudstaden där det byggstartades nya kontorsprojekt till ett uppskat tat värde om drygt 1,3 miljarder kro nor, vilket är mer än en halvering jämfört med förra tolvmånaderspe rioden. Nämnas kan att Solna slår Stockholm vad gäller dessa bygg starter.

I Göteborg är det tvärtom, där har det byggstartats nya kontorsprojekt under den senaste tolvmånaderspe

rioden till ett värde av 1,9 miljarder kronor, vilket är mer än en fördubb ling jämfört med föregående period.

– JAG TROR MYCKET av detta är gam la planer. Just nu byggs det jätte mycket i Göteborg, men samtidigt sitter man nog på en skuld för att man under många år inte byggde så många nya kontorsytor, förklarar Tor Borg.

Jag tror fortfarande på att vi befinner oss i ett läge där efter frågan på kontorsyta är minskande

I Malmö har byggstarterna av nya kontor minskat rejält. Förra perio dens värde om 1,4 miljarder kronor

och perioden dessförinnan med ett värde på tre miljarder kronor sjönk till den aktuella periodens värde som landade på strax under 400 miljoner kronor. Värt att nämna här är att två större byggnationer ensamma bidrog till att byggstarter na av kontorsprojekt ökade massivt under 2020 och 2021. Även Uppsala kommun backar en del, under den aktuella perioden mellan septem

ber 2021 och augusti 2022 byggstar tades kontorsprojekt endast till ett värde av drygt 15 miljoner kronor, en markant nedgång jämfört med de båda tidigare tolvmånadersperi oderna.

UNDER DE SENASTE tolv månaderna har rot-projekt av kontor till ett vär de av 6,3 miljarder kronor byggstar tats i landet. Detta är högre än tidiga

MALMÖ

naden bedömts avse nyproducerade kontorsytor. Hela projektkostnaden ingår i den bedömda byggkostnaden.

är byggstartade, eller bedöms komma att byggstartas,

UPPSALA

kontor minskar i landet

Om Byggfaktas rapport

Q Statistiken i rapporten byg ger på uppgifter från landets största projektdatabas.

Byggstarts- och projekterings index är rullande månadsindex, som mäter verkliga byggstarter och projekteringsstarter baserat på avvikelsen mellan innevaran de 12 månaders period mot före gående 12 månaders period. In dexen och barometrarna baseras på uppskattade byggkostnader.

Projekten som ingår i index och barometrar har en uppskat tad byggkostnad på minst en miljon kronor.

Med kontorsmarknaden avses kontorshus och förvalt ningsbyggnader som är tänkta att användas för traditionellt kontorsarbete. De byggprojekt där största delen av byggkost naderna, dvs de totala kostna derna (byggherrekostnaderna) exkl. markköp och moms, rör kontorsbyggnader räknas som kontorsprojekt.

re perioder. De tre största städernas andel har minskat något under den senaste perioden. Fördelningen mellan renovering och ombyggnad är ganska oförändrat, enligt Bygg faktas rapport, men tillbyggnads projekten har nästan tredubblats jämfört med föregående period. Stockholm minskar något (1,4 mil jarder kronor) vad gäller rot-projekt, men Göteborg ökar även här, från förra periodens värde om 600 mil joner kronor till den aktuella perio dens 1,7 miljarder kronor. Byggstar terna av rot-projekt i Uppsala landar som tidigare period med ett värde på närmare 100 miljoner kronor, och i Malmö minskar rot-projekten till 160 miljoner kronor.

OM MAN TITTAR mer på sikt så ökade projekteringarna av kontorsprojekt, för både nyproduktion och rot-pro jekt. Värdet här för den senaste pe rioden uppgick till 16,6 miljarder kronor (där projektering påbörjats men inte byggstartats), förra perio dens siffra var på 16,2 miljarder kro nor. Värdet av projekteringsstartad nyproduktion ökar, medan projek teringsstartade rotprojekt minskar. Framför allt ökar projekteringar av nyproduktions-projekt i Stockholm där värdet uppgår till 5,9 miljarder kronor det senaste tolvmånaderspe rioden.

– Det är fortfarande en ganska låg nivå om man jämför med åren 2016 till 2018. Sen ska man tänka på att den perioden vi jämför med här är pandemiår. Jag tror man kan se det ta som en liten återhämtning från pandemin, säger Tor Borg.

De bygger mest kontor

I Byggfaktas ranking över byggföretagen som byggstartat mest under de senaste åren ligger NCC etta. De ligger även i topp i Stockholm men i de an dra storstäderna skiftar det på toppen.

I Byggfaktas rapport rankas de största byggherrarna inom kon torsmarknaden i Sverige under perioden 2018–2022. Fördelat på både antal projekt och bedömd byggkostnad som byggstartats un der perioden. När det gäller total kostnad toppar NCC listan, följt av Castellum på andra plats och Skan ska Fastigheter på bronsplacering. Storstäderna dominerar när det gäller byggstarterna av nya kontor sprojekt och de olika byggherrarna dominerar på olika marknader.

NCC är störst i Stockholm, Castel lum i Malmö och något överraskan de Geely i Göteborg. I Uppsala är det Vasakronan som tronar på för staplatsen. Skanska Fastigheter har

Vi utvecklar och bygger fem större kontorsprojekt i Göteborg och ser ingen direkt av mattning

topplaceringar i Göteborg och Mal mö men ligger inte först i någon av storstäderna.

– VI JOBBAR ENBART med nypro duktion och bara i Stockholm, Göte borg och Malmö. Det går lite i vågor men generellt sett är storstäderna långsiktiga och uthålliga markna der. Det som avgör är ofta tillgång en på detaljplaner. Det kan ta väl digt lång tid innan vi kan byggstar ta ett projekt. Tillgången på mark avgör om vi kan bygga, säger Jan Odelstam, ansvarig för fastigheter på Skanska.

En stark trend på kontorsmark naden är efterfrågan på kontor som fokuserar på en tydlig identitet där

platsen spelar en avgörande roll. Det är även viktigare med fokus på hållbarhet, hälsa, välmående, åter bruk och flexibilitet, enligt Petra Kruger som är Sverigechef för NCC property development.

– I DE PROJEKT där vi driver ett tyd ligt koncept träffar vi ofta väldigt rätt. Kontoret är mycket mer än en arbetsplats i dag. Det ska finnas goda kommunikationer och även förenkla vardagen. Du ska kunna köpa en matkasse på väg hem från jobbet eller ha tillgång till att träna om du har lust för det, säger hon.

I Byggfaktas sammanställning hamnar NCC i topp i Stockholm men de ser även en stor efterfrågan i Göteborg.

– Vi utvecklar och bygger fem större kontorsprojekt i Göteborg och ser ingen direkt avmattning. Tvärtom är det en marknad där vi har flera intressanta projekt framö ver. Bland annat Habitat 7 på Mast huggskajen som blir ett kontors

hus i trä och som kommer ligga i framkant när det gäller hållbarhet och hälsa.

Omvärldsläget med rusande materialpriser, ökad inflation och högre räntor skapar utmaningar för byggandet av nya kontor, precis som i övriga byggbranschen.

– Det är givetvis utmaningar som vi måste hantera men vi håller våra långsiktiga planer. Vi ser inte några större minskningar i projektering ar i någon av storstäderna. Även i Malmö har vi växlat upp och vi har byggstartat projektet Flow i Hyllie där vi fokuserar mycket på välmå ende, hälsa och en fungerade var dag för de som kommer att jobba där. Ett återkommande bekymmer som vi får hantera är de långa pro cesserna med detaljplanerna. Över tid påverkar det mer än omvärldslä get, säger Petra Kruger.

Habitat 7 byggstartades i augus ti 2022 och beräknas stå klart i de cember 2024.

Kontorsprojektet Habitat 7 vid Masthuggskajen i Göteborg.

Nytt event med fokus på byggkvalitén

Bristfälliga byggprojekt kostar årligen samhället 100 miljarder kronor. Med eventet Det Goda Projektet vill Byggherrarna lyfta fram och lära av de projekt som fungerar bra.

– Vi vill skapa en arena som ger möjlighet till fördjupning av vilka faktorer som utmärker ett projekt med hög kvalité, säger Tommy Lenberg, vd på Byggher rarna.

Branschens nya event – Det Goda Projektet – arrangeras 29 november på Norra Latin i Stockholm och vän der sig främst till dem som planerar, leder och genomför byggprojekt.

Syftet är att samla alla involverade och under en heldag tillsammans söka svaren på hur vi minskar risker na för till exempel förseningar, för dyringar, byggfel och olyckor.

– I grund och botten handlar det om kommunikation och samverkan mellan människor. När detta väl fungerar så skapas trygghet och till

I grund och botten handlar det om kommunikation och samverkan mellan människor

lit till varandra, som är en förutsätt ning för engagemang och goda pre stationer. Men vi behöver se detta ur allas perspektiv, inte enbart ur ett byggherre- eller beställarperspektiv. Vi behöver prata med varandra sna rare än om varandra, säger Tommy Lenberg.

Bakgrunden till satsningen är bland annat Boverkets kartläggning som visar att bristfälliga byggpro jekt årligen kostar samhället 100 miljarder kronor. Medarrangör till eventet är Binosight som står bak om världens första automatiserade tjänst som mäter kvalitén på ett byggprojekt. Project Quality index, PQi, har utvecklats tillsammans med Byggherrarna och forskare vid Luleå Tekniska universitet. Thomas Samu elsson är vd på Binosight.

– Vi satsar i dag väldigt mycket på innovation och teknik, men vi behö ver även utveckla människorna. Vi riskerar ett ökat glapp mellan tekni ken och människorna, vilket i sin tur ökar riskerna i projekten. Det Goda Projektet kommer därför att fokuse ra på människorna, de som planerar, leder och genomför byggprojekt. Varje programpunkt ska motivera och inspirera besökarna och när de går hem på kvällen ska de ha fått ny kunskap som de kan använda sig av i vardagen, säger han.

DEN SENASTE TIDENS händelser i omvärlden har också förändrat spel planen för många branscher, inte minst byggbranschen. Skenande material- och energipriser, inflation och stigande räntor.

– Jag tror det blir än viktigare nu att titta mer på vår egen produkti vitet, våra kvalitetsbrister är slöse ri med resurser. Därför behöver vi bland annat börja mäta kvalitén

på våra projekt för att förstå vad vi behöver göra för förbättringar om vi ska kunna fortsätta att bygga un der rådande omständigheter, säger Tommy Lenberg.

BLAND REDAN KLARA talare finns, förutom Tommy Lenberg och Tho mas Samuelsson, även Jeanet Cor vinius, ordförande i Byggcheferna, Catharina Elmsäter Svärd, vd för Byggföretagen och Anders Sjelv gren, generaldirektör på Boverket. Programmet i övrigt är indelat i oli ka huvudpunkter som rör allt från ledarskap och projektkvalitet till

Det Goda Projektet

När: 29 november 2022

Var: Norra Latin, Stockholm

arbetsplatsen, samverkan och förut sättningar för upphandlingar.

Under förmiddagen blir det främst fokus på branschen och fö reläsningar medan eftermiddagen i första hand ska ägnas åt fördjup ningar i olika spår och där besökar na involveras mer.

– På eftermiddagen vill vi se inter aktivitet där vi utbyter erfarenheter med varandra i olika grupper. Men programmet är inte helt spikat än, det kommer att dyka upp fler punk ter och talare, säger Tommy Lenberg, som tillägger att man har försökt hålla nere kostnaderna för att så många som möjligt ska kunna delta på eventet.

– Det Goda Projektet ska generera ett värde för besökarna och för bran schens utveckling, säger han.

ETT PAR HÖJDPUNKTER under dagen blir när Byggherrarna och Binosight korar årets vinnare av PQi – Utmärkt Projektkvalitet, som delades ut för sta gången förra året. Även Byggche fernas utnämning av Årets Byggchef kommer att tillkännages på eventet. Det blir även möjligt att önska sig ett lunchmöte med någon av talar na och diskutera en speciell fråga. Intresseanmälan till lunchmötena görs när du köper biljetten.

HENRIK EKBERG

För vem: För dig som planerar, leder och genomför byggprojekt.

Arrangör: Huvudarrangör är Byggherrarna och medarrangör Binosight. Partner är Byggföretagen och Byggcheferna. Byggvärlden är mediapartner.

Anmäl dig och läs mer om eventet här: www.detgodaprojektet.se

Bilder: Casttec

Thomas Samuelsson, vd på Binosight och Tommy Lenberg, vd på Bygg herrarna.

BINOSIGHT/BYGGHERRARNA

vattenavvisande

Badhuset i Kiruna in spirerat av

När gruvan breder ut sig under jord och Kirunas gamla stads kärna måste rivas går även den gamla simhallen i graven. Nu byggs ett nytt badhus i nya centrum och det kommer att bli något alldeles extra.

Lennart Rosander på We Group är byggledare och byggsamordnare för det spektakulära projektet i nya Kiruna som en vanlig dag sysselsät ter ett 100-tal personer. Han guidar runt bland murare, snickare och mätare i det framväxande badhuset, bara ett stenkast från det nya stads huset Kristallen.

– Det ska bli sammanlagt 12–15 bassänger, beroende på hur man räknar, hopptorn, relaxavdelning, restaurang och lounge, berättar han.

DET BLIR EN 25-metersbassäng för simträning och två multibassänger med höj- och sänkbara bottnar.

– Då är du flexibel och kan ha babysim, vuxensimskola eller re hab-träning i samma bassäng.

Hopptornet byggs vid en egen bassäng som är fyra meter djup. Det blir varma och kalla pooler i varie rande storlekar, något som kallas varma källor med rinnande vatten och en familjeavdelning med vatten rutschkana, strömkanal och vågma skin.

– Det är inget äventyrsbad men det finns ändå mycket att välja på här inne, säger Lennart Rosander.

I loungen placeras en stor öppen spis som tidigare stod i det tidigare numera rivna stadshuset.

– Mörka kvällar ska den stå och spraka och så blir det bardiskar och soffor. De som har betalat lite extra för relaxen får en badrock och kan gå runt här och mysa och äta något mellan baden.

NÄR BYGGNADEN STÅR klar ska den ha ett formspråk och färger som inspireras av fjäll, berg, vatten och järnmalm. Den ska också få ett torn

I badhus är det täthet, täthet och åter täthet som gäller

som sticker upp och blir ett land märke för nya centrum.

ATT BYGGA ETT badhus ställer höga krav på alla inblandade. De entrepre nörer som anlitas behöver ha spets kompetens på området.

Själv har Lennart Rosander tidi gare arbetat i Borås stad med både nybyggnationer, renoveringar och drift av badhus.

– I badhus är det täthet, täthet och åter täthet som gäller. Det görs en mängd olika kontroller av be tongens kvalitet och man måste vara noggrann med täckskiktet på armeringarna så att ingen rost kan komma in, för då sväller den och be tongen springer.

Bassängerna måste också kont rolleras noggrant.

– Vi fyller dem med vatten och ser att de är täta, sedan när vi har tömt ut vattnet lägger vi på tätskikt i bas sängen som en extra säkerhet.

Det blir mycket fönster så att bad gästerna ska kunna ligga i varma pooler och titta ut över centrum, berättar han i lyrisk ton. Fasaderna i övrigt kommer att bestå av fiberce mentskivor och murade partier.

– Det är troligtvis det mest väliso lerade huset i hela Kiruna centrum. Annars kan man få in fukt, det kan bli kondensproblem och så blir det stora värmeförluster som kostar enorma pengar.

DE HAR OCKSÅ satsat ordentligt på värmepumpar och värmeväxlare för att göra det energisnålt och underta ket ska trycksättas så att inte fukt går upp i talkbalkarna och får dem att ruttna – ett vanligt problem i äldre badhus.

We Group har egna experter på vattenrening och dessa projekterar både rördragning och värmeåter vinning. Vattnet ska renas med klor,

vilket ställer särskilda krav på rören. 25-metersbassängen kommer att hålla mellan 27 och 28 graders värme, multibassängerna blir ännu några grader varmare och de varma poolerna uppåt 34 grader.

– Här är en varmpool där man kan ligga och njuta och ta det lugnt, sä ger han när vi går in i ett av rummen på nedre våningen.

HAN PEKAR PÅ den gropiga ytan på betongen på bassängkanterna och runt bassängen.

– Man har vattenblästrat ytorna för att få bra vidhäftning för tätskik ten. Sedan ska det bli kakel och klin ker.

Han visar ett av de större duschut rymmena där det också byggs en stor bastu för 30 personer.

– Här ska man ha med sig en per son från personalen som kör ett program med eteriska oljor, så att det doftar gott. Efter tio minuter går man kanske ut och dricker lite juice innan man går in igen i bastun.

En annan ska bli en ångbastu med en varm häll utanför där man kan ligga och koppla av. I en speciell duschgrotta ska vattenstrålar spru ta från alla olika håll. Det blir också en kall pool för de som vill kyla ner sig efter bastun.

Överallt kommer det att sitta led belysning – i en enda bastu är det 80

ljuspunkter – och utanför badhuset monteras 145 lampor som ska lysa upp fasaderna.

På övre plan byggs de större bas sängerna och även från dem ser man genom stora fönster Kiruna cen trum. Än så länge fyller byggställ ningar upp större delen av rummen, men det syns redan var bassängerna kommer att bli.

LENNART ROSANDER ÄR lika entusi astisk när han visar teknikutrymme na.

– Det här är hjärtat för vat tenreningssystemet. Genom de sto ra blå sandfiltren under bassänger na passerar allt vatten. Kemikalier

Lennart Rosander från We Group är byggledare och byggsamordnare för Kirunas nya badhus.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Buna Giani från Rumänien arbetar som murare på badhuset sedan ett år tillbaka. ”Det är trevligt med den här nya staden”, säger han.

VALLGÅRDA

fjäll och järnmalm

och UV-ljus används också för re ningen.

Det är en mängd pumpar och rör som hör till varje bassäng.

– Vattnet trycks ut och kommer in i bassängen på flera ställen genom små ventiler i botten på poolen och så rinner det ut på sidorna.

Han visar även energicentralen där fjärrvärmen kommer in och fördelas ut i huset, personaldelar na med omklädningsrum, kontor, konferensrum, tvättstuga, förråd och serviceutrymmen och slutligen loungen och restaurangen som även har en kafédel.

Det blir ett fullt utrus tat tillagningskök och rättigheter att servera alkohol räknar man med.

– Det blir mycket speciella sa ker i det här badhuset.

Jag är glad för Kirunabornas skull, det blir ett

riktigt häftigt bad, säger Lennart Rosander.

Rundgång för framtidens byggmaterial

Byggbranschen står inför utma ningen med mindre tillgång till jungfruligt material men samma behov att bygga nytt. En lösning kan vara mer cirkulära flöden. Skanska satsar nu på resursparker för att öka återvinningen av byggmaterial.

I maj i år startade Skanska ett syste matiskt arbete med cirkulära bygg material på olika platser runt om i landet som man kallar för resurspar ker. Syftet är att försöka förflytta hela byggbranschen från en linjär ekono mi till en mer cirkulär hantering av byggmaterial. Enligt Louise Alström, projektutvecklare på Skanska, är det en ödesfråga för byggbranschens framtid.

– Det kommer fortfarande behö va byggas och utvecklas mer i sam hället men det måste ske utan att vi tar ut mer jungfruliga resurser. Allt som redan använts i dag kommer bli framtidens byggmaterial, säger hon.

FÖR ATT DET cirkulära arbetsflödet ska fungera i praktiken krävs det att resursparkerna etableras där det finns en efterfrågan på material. Konkret innebär det att Skanska ut går från ett antal bergtäkter där de redan är verksamma i dag. Som ett första steg i arbetet fokuserar de på bergmassor och fyllnadsmaterial.

– Möjligheten att etablera nya bergtäkter är redan begränsade i dag. Det kommer även bli svårare och att få förnyat tillstånd på befint liga bergtäkter. Vi kommer ha färre bergtäkter där vi kan ta ut jungfruliga bergmassor i framtiden och där med ökar efterfrågan på cirkulära flöden och resursparker, fortsätter hon.

Byggmaterialen som återan vänds måste vara tekniskt likvärdigt med en jungfrulig produkt. Just nu är det bergmassor samt utsorterade jord och schaktmassor som åter vinns. Allra längst har Skanska kom mit med hanteringen av berg.

– VI ÄR VÄLDIGT duktiga på att han tera stora volymer med berg och i storstadsområdena kommer det fram mycket projektberg från ex empelvis förbifart Stockholm, nya tunnelbanan och Västlänken i Göte borg. Vi kan ta emot ett stort lager snabbt men även omsätta det på den lokala marknaden. Det är där vi har lärt oss hur vi förädlar och kontrol lerar material och produkter, säger Louise Alström.

Bara från tunnelbaneutbygg naden i Stockholm köper Skanska fem miljoner ton berg som man tar

Det måste vara självklart att man lämnar in byggmaterial för återbruk

emot, förädlar och säljer på den lo kala marknaden. Det motsvarar un gefär lika mycket som fem Globen fyllda med berg. En utmaning är att hitta platser där det är accepterat att uppföra en anläggning för återvin ning av byggmaterial. Ett konkret exempel är Nacka där det både pågår en utbyggnad av tunnelbanan som genererar mycket bergmassor och en omfattande nyproduktion av bo städer som kräver fyllnadsmaterial. Men ingen plats där bergmassan kan krossas. Enligt Emma Viklund, marknadschef på Skanska, krävs ett större ansvarstagande från alla in blandade aktörer.

– I exemplet med Nacka har kom munen inte lyckats hitta en lämplig plats för att recirkulera berget från tunnelbanan. Det är olyckligt efter som det innebär långa transporter av bergmassorna som kommer från tunnelbaneutbyggnaden. Att korta transporterna är oerhört viktigt för att vi ska få till en effektiv recirkule

ring av material med låg klimatpå verkan. Här behöver alla inblandade aktörer jobba tillsammans för att få till platser nära källan där vi kan cir kulera materialet, säger hon.

IDAG ÄR DET självklart att vi har ett pantsystem för returburkar. Ambi tionen är att det ska bli lika självklart att använda cirkulära flöden för byggmaterial.

– Vi behöver ändra normen på hur vi tänker. Det måste vara själv

klart att man lämnar in byggmate rial för återbruk och även att man sedan köper ut det när man bygger nytt så det blir snurr i systemet. Det kan även bli aktuellt för exempel tegel. Det är en produkt i den byg gande processen där vi kommer vilja återbruka i allt högre grad. Det kommer byggas på med fler och fler material till de här pantsystemen som vi bygger in i resursparkerna, fortsätter hon.

DE TILLTÄNKTA KUNDERNA för det cirkulära byggmaterialet är i första hand fastighetsägare, kommuner och projektutvecklare som bygger bostadsområden eller anläggningar där det krävs mycket bergvolym och krossmaterial. I genomsnitt går det åt tio ton krossmaterial per innevå nare varje år. Det motsvarar en van lig lastbil per person och år som an vänds i samhällsbyggandet. Behovet kommer inte minska och därmed ökar efterfrågan på cirkulära flöden.

För att det cirkulära arbetssättet ska få fullt genomslag krävs det att hela byggbranschen ändrar arbets sätt, enligt Louise Alström.

– Vi behöver ändra normen på hur man bygger och hur man använ

der material. Vi måste både minska uttaget av jungfruliga resurser och begränsa avfallsmängderna. Det är inte något vi klarar av att göra på egen hand. Det krävs också att kun der prioriterar och värderar att det faktiskt är självklart att man i första hand söker efter cirkulära material. Att uppnå den omställningen på minimaltid är en enorm utmaning, säger hon.

HON EFTERLYSER ETT större ekono miska incitament för att använda återbrukat material. Det behöver bli mer kostsamt att smutsa ner miljön för att det ska få full effekt. Ett steg i den riktningen är EU:s taxonomi som kräver att företagen ska ha en viss procent återvinningsgrad.

– Det behöver bli en balans i sam hället mellan hur mycket det kostar att en produkt är sämre för vår pla net. Där är vi inte riktigt än. Det här är en gemensam förflyttning som vi alla måste medverka till. Det är inget unikt för Skanska. Men resursparker med bergtäkter är en liten pussel bit där vi känner att vi kan bidra för ett mer klimatanpassat byggande i framtiden, säger Louise Alström.

Olika fraktioner av bergmassor sorteras

SAMUEL KARLSSON

Energieffektiva värme- & torkfläktar.

I tätt samarbete med byggbranschen har GARO utvecklat ett brett sortiment värme- och torkfläktar med helt unika och energieffektiva egenskaper. Med hög användarvänlighet, digital styrning och smarta tillbehör tillhör de några av marknadens mest effektiva och säkra fläktar oavsett projekt eller utrymme. Dessutom är låsfunktionen på samtliga fläktar en kostnadseffektiv lösning. Du som platschef kan enkelt låsa fläktarna vid en viss effekt och innebär att energiförbrukningen kan halveras med upp till 50 %.

” HÅLLBARHET ÄR DEN VIKTIGASTE FRÅGAN”

Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy arbetet på Svenskt Näringsliv, blir ny vd för Byggmaterialindustrierna.

– Jag är övertygad om att närings livet kommer att driva teknikutveck lingen som gör att vi klarar hållbar hetsmålen, säger hon.

Hon har nyligen kommit hem från en givande och in tensiv jobbresa till Bryssel. I jobbet på Svenskt Näringsliv ansvarar hon bland annat för en samverkansgrupp för miljöpolitik, som fokuserar på lagstiftning och policy förslag. På EU-nivå ligger det just nu många lagförslag inom miljöområdet och samverkansgruppen var nere i Bryssel för att träffa bland andra svenska representanter från parlamentet, kommissionen och svenska represen tationen för att diskutera lagförslagen, ställa frågor och framföra sina åsikter.

– För oss handlar det mycket om att förslagen utfor mas så att de inte hämmar teknikutveckling och innova tion. Ett av våra huvudbudskap är därför att det inte får bli reglering på för hög detaljnivå.

HON HAR ALLTID haft ett stort engagemang för hållbar het och miljö, och drömde som barn om att bli hajfors kare.

– Jag är också intresserad av teknik och tycker om att hitta lösningar på problem, så det styrde mitt val av ut bildning. Jag ville, och vill, jobba för en bättre miljö.

Jenny Svärd är utbildad civilingenjör, samhällsbygg nadsteknik, vid Luleå Tekniska universitet. Tidigare ar betslivserfarenheter är bland annat som gruppchef och konsult på Sweco Environment, miljöchef för Arlanda och Bromma flygplats, hon har även haft eget konsult bolag i tre år.

NU HAR HON jobbat på Svenskt Näringsliv i fem år (och en vecka), men byter jobb i början av december. Då tar hon över rollen som vd för Byggmaterialindustrierna.

– Det har varit roliga och intressanta år på Svenskt Näringsliv. Det har varit givande att jobba tillsammans med branscherna. Jag har samarbetat med många bra personer både inom Svenskt Näringsliv och externt och många av dem kommer jag att få fortsätta träffa och ha kontakt med på nya jobbet, vilket känns roligt. Jag ser fram emot att få skifta fokus från branschövergripan de frågor till branschspecifika frågor. Jag tycker om att utvecklas och ta mig an utmaningar och jag ser mycket fram emot mitt nya jobb.

– Jag har ett stort intresse för hållbarhet, som driver mig. Sedan är jag övertygad om att det är näringslivet

som har lösningarna för att nå ett klimatneutralt sam hälle. Det är där som teknikutvecklingen och innovatio nerna kommer att ske som gör att vi kommer att klara hållbarhetsmålen. Näringslivet måste också vara kon struktivt och aktivt, det är viktig att visa att, och vad, man vill.

Q Innebär det nya jobbet några utmaningar för dig?

– En av de absolut viktigaste frågorna för byggmateri alindustrierna är ju hållbarhet, och där har jag en bred grund att stå på och jag tror att jag kan bidra med min er farenhet. Flera av de frågorna jag kommer att jobba med arbetar jag med i dag, fast på mer branschövergripande nivå. Just byggmaterial är lite nytt för mig, så jag är öd mjuk inför det.

Q Hur ser du på vd-rollen?

– Hållbarhet är den viktigaste frågan för Byggmateri alindustrierna, men det finns även andra frågor jag ska jobba med. Den främsta uppgiften jag kommer ha är att tillsammans med medlemmarna driva den typen av frå gor som är av gemensamt intresse för medlemmarna. En annan del av uppdraget handlar om att synliggöra olika innovativa hållbara lösningar som tas fram inom bygg materialindustrin och hur de kan bidra till ett klimat neutralt samhälle.

Q Hur uppfattar du byggmaterialbranschen?

– Den bild jag har är att branschen ligger väldigt långt fram när det gäller innovativa lösningar för ett klimat neutralt samhälle. Jag tycker också att branschen är långt fram när det gäller att digitalt dela information om produkter.

Q Hur viktig är byggmaterialbranschen för omställningen?

– Jag skulle säga att den har en stor och viktig roll. Byggbranschen står för 20 procent av klimatutsläppen. Totalt sett står materialanvändningen i samhället för 50 procent av klimatutsläppen, så att hantera material på ett mera resurseffektivt sätt är oerhört viktigt för att nå klimatmålen. Byggmaterialindustrin har en viktig roll för att ta fram lösningar för bygg- och anläggnings sektorn som möjliggör ett klimatneutralt samhälle och hållbart byggande. Den cirkulära ekonomin är något som jag förstått att byggmaterialindustrierna och deras medlemmar jobbar väldigt mycket med.

Q Hur upplever du att intresset för cirkulär ekonomi har förändrats under de senaste åren?

– Det har exploderat. När jag började på Svenskt Nä ringsliv så pratade man om det, men i mycket mindre utsträckning. I dag är begreppet överallt och förekom mer på något sätt i alla projekt. Regeringen har tillsatt delegationen för cirkulär ekonomi, det har startats sam verkansprogram, det pågår mycket forskning och ar bete inom standardiseringen. I näringslivet är det högt tempo med att utveckla cirkulära material, produkter och tjänster. Cirkulär ekonomi är ett brett begrepp och det finns över 100 definitioner globalt sett, så ibland blir det lite luddigt. Men nu håller man på inom standardise

Den bild jag har är att branschen ligger väldigt långt fram

ringen, ISO, att ta fram en definition, samt hur man ska mäta och följa upp, för det är svårt i dag. Det tror jag ock så är viktigt för att inte urvattna begreppet.

Q Vad krävs för att skala upp ännu mer?

– Det man måste tänka på är att det är så mycket mera än en hållbarhetsfråga, det är ett verktyg för att nå håll barhetsmålen. Det bygger till stor del på nya sätt att göra affärer och är inte minst också en näringspolitisk fråga, vilket  sällan kommer fram. Det behövs förändringar av regelverk och tillämpning av regelverk och inte bara kopplat till miljö, utan även inom till exempel avtalsfrå gor, redovisning och försäkring.

Q Du blir vd i en osäker tid, hur ser du på det?

– Det är mycket som händer i omvärlden nu, men man kan bara jobba utifrån de förutsättningarna som finns. En del av omvärldsfaktorerna är svåra att påverka, så man får göra det bästa under omständigheterna. Jag har förstått att det har varit många goda år, och att det nu blir en nedgång från en hög nivå. Det är inget unikt för byggmaterialbranschen, utan många branscher är i samma situation.

Q På vilket sätt kommer det att märkas att just du är vd?

– Jag tycker väldigt mycket om att samarbeta och ser fram emot att göra det med branscherna och företagen. Mycket samarbete och dialog, både internt och extern, ser jag fram emot.

JENNY SVÄRD

Gör: Ansvarig för miljöpolicyarbetet på Svenskt Närings liv. Tillträder som vd för Byggmaterialindustrierna den 5 december.

Tidigare arbetslivserfarenhet: Konsult på IVL Svenska Miljöinstitutet, gruppchef och konsult på Sweco Environ ment, haft eget konsultföretag, miljöchef på Arlanda och Bromma flygplatser, miljö- och kvalitetschef på Bromma Stockholm Airport.

Ålder: 49 år.

Bor: Täby.

Gör helst en ledig dag: Umgås med barnen, ägnar mig också åt friluftsliv. Går gärna i skogen, tycker om att plocka svamp och bär, åka skidor, vindsurfing. Håller ock så på med cheerleading för vuxna, är inte speciellt bra, men det är väldigt kul.

Senast lästa/lyssnade bok: Den saknade systern, av Lucinda Riley.

Senast spelade låten på Spotify: I ain’t worried med Onerepublic, från Top Gun: Maverick.

Senaste resan: Till Mallorca med döttrarna i maj.

Drivkrafter: Att utveckla och förnya. Att i mitt arbete hela tiden försöka göra saker på ett nytt, lite bättre sätt.

Jag tycker om att känna att jag utvecklas, både som per son och när det kommer till synsätt och arbetssätt.

Jag kommer att få jobba bredare än i dag och inte enbart med miljö- och hållbarhetsfrågor, vilket jag tycker känns spännande, säger Jenny Svärd, som blir ny vd för Byggmaterialindustrierna.

Dyster rapport om säkerheten

Trots att byggsektorn fortsätter vara värst drabbad när det gäller arbetsplatsolyckor med dödlig utgång har ytterst lite hänt i det förebyggande säkerhetsarbetet de senaste åren.

En ny rapport visar exempelvis att var femte chef fortfarande anser att det är nödvändigt att tänja på regler för att få arbetet att fungera.

Fram till och med juli i år har fem personer som arbetar i samhälls byggnadssektorn omkommit. I de siffrorna ingår inte förvärvsarbetan de utanför den svenska arbetskraf ten exempelvis personer anställda i företag registrerade i annat land. Exempel på händelser som för dessa fem ledde till döden är: fall från byggkran, fått virkespaket över sig och klämd vid trappmontering.

Under förra året omkom 10 per soner i sektorn, enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Det motsvarar 40 procent av alla som omkom i en arbetsolycka i Sverige.

–  Vi har inte lyck ats bryta den trend som innebär att nära en person dör i arbe tet varje månad i vår sektor. Det innebär att vi inte är på väg att nå den nollvision som sektorn satt upp, säger Jeanet Corvinius, ordfö rande i branschföreningen Byggche ferna.

UNDER

10-årsperioden har totalt 87 personer, samtliga män, i byggverksamhet omkommit på svenska arbetsplatser. Det är tillsam mans med transportnäringen den enskilt mest dominerande bran schen när det gäller dödsolyckor.

I en nyligen publicerad under sökning har Novus, på uppdrag av

Byggcheferna, kartlagt hur arbets miljöarbetet med fokus på säkerhet har utvecklats sedan samma frågor ställdes 2019 och 2020. Drygt 2 000 chefer i samhällsbyggnadssektorn har svarat i undersökningen.

Slutsatserna från undersökning en är bland annat att:

Q Det är även i år alltför vanligt att tänja på arbetsmiljöregler. Drygt var femte chef, 23 procent, anser sig vara tvingad att tänja på reglerna för att få arbetet att fungera. Bland de unga cheferna svarar fler än var tredje, 35 procent, att de tvingas tänja på reglerna.

Q Att göra riskanalyser är fortfaran de inte en självklarhet. Var femte chef, 20 procent, uppger att det sällan, aldrig eller bara ibland görs riskanalyser.

Q Tvärt emot vad forskningen lär oss, ligger fokus i första hand på att hantera avvikelser. Det har inte skett något egentligt skifte till att arbeta lika mycket för att uppmärksamma och förstärka de önskade säkra be teendena.

Q Det delas ut färre varningar, av stängningar och andra disciplinära åtgärder när någon brutit mot säkerhetsreglerna nu, än för två år sedan.

Q Att agera för att uppmuntra och förstärka positiva beteenden kopplat till säkerhet är viktigt för att skapa och bibehålla en god säkerhetskultur. Tre av fyra (76 pro cent) får positiv återkoppling från ledningen på säkra beteenden på sin arbetsplats. Det här är ett sämre resultat än 2020.

Q På två år har det blivit än mer vanligt att det bara är de negativt av vikande beteendena som följs upp. I årets undersökning uppger färre än hälften (47 procent) av cheferna att de säkra och osäkra beteendena följs upp lika mycket.

– Jag tror att vi måste ställa oss frågan: Har vi chefer rimliga förut sättningar att arbeta för att nå noll visionen? Klarar vi att ta det ansvar som krävs för att alla, precis alla, ska komma hem hela och oskadda efter jobbet varje dag? Eller finns det fak tiskt ett systemfel i hur vi arbetar med säkerhet i dag, som gör att vi inte kommer någon vart i prakti ken? säger Jeanet Corvinius.

BYGGCHEFERNA MENAR ATT det be hövs ett kraftfullt och sektorsöver gripande omtag, med stöd utifrån, om man ska lyckas bryta den otäcka dödstrenden. De föreslår bland an nat att chefsrollen ska ses över och att det måste säkerställas att alla chefer på alla nivåer har rimliga för utsättningar att hinna med att byg ga säkerhetskulturen på ett effektivt sätt.

Andra åtgärder som föreslås är att nyttja beteendevetenskapen som lär oss hur vi på det mest effektiva sättet ändrar beteenden varaktigt genom att förstärka de säkra bete endena och att ta lärdom av andra branscher som lyckats få ned olycks statistiken.

Rapporten Döden på bygget finns att ladda ner från byggchefer nas hemsida.

WALDERFORS

Konfliktlösning i all dess enkelhet eller komplexitet

Q För en tid sedan besökte jag Legoland i Danmark med min familj. Barnen var lyckliga att pandemin äntligen släppt greppet om världen och att deras föräldrar till slut gått med på att lämna hemorten. Väl på Legoland hamnade dock min ena son i konflikt med en dansk pojke om en unik platta som skulle utgöra stom men i ett nyskapande Star Wars-skepp. Ilskna ögonkast och tre vande ord på vresig engelska utväxlades mellan de två pojkarna medan konflikten om den eftertraktade legoplattan eskalerade.

I mitt yrke som tvistelösningsjurist arbetar jag regelbundet med konfliktlösning, antingen i tidiga skeden eller inom ramen för en domstolsprocess. Som framgår genom inledningen av den här texten har jag även i det privata livet viss erfarenhet av konfliktlösning – dock av en helt annan karaktär än i min yrkes mässiga roll.

Efteråt frågade jag sonen hur han resonerat inför spelet. ”Inte alls” blev svaret, han hade bara fokuserat på möjligheterna till vinst och inte ägnat en tanke på förlust

I EN DOMARES roll ingår det att verka för att parterna i ett dispo sitivt tvistemål träffar en förlikning (rättegångsbalken 42 kap. 6 och 17 §§). Detta inslag sker vanligen i samband med den munt liga förberedelsen när parterna för första gången uppträder in för domstolen för att klarlägga yrkanden och invändningar och de omständigheter parterna åberopar som grund för sin talan. I större tvister kan dessutom särskilda förlikningssammanträden planeras in där parterna med stöd av en domare försöker lösa tvisten innan den går till huvudförhandling. Med det sagt, har parterna inte övervägt förlikning innan den muntliga förbere delsen är det hög tid att göra det inför detta sammanträde.

För att kunna ta tillvara sin klients intressen på bästa sätt vid en förlikning behöver ett juridiskt ombud sätta sig in i tvisten. Ombudet vill granska avtal och annan dokumentation och vill ofta prata med relevanta personer i det aktuella projektet för att skaffa sig en stabil grund att stå på och förhoppningsvis även få ett informationsövertag vid kommande förhandlingar. Men det initiala arbetet krävs även för att ombudet ska kunna förse sin klient med en hållbar riskanalys.

Arbetet är inte sällan både tids- och kostnadskrävande och kan därför i ett tidigt skede av tvisten ibland ifrågasättas av kli enten. Men arbetet är aldrig bortkastat. I förening med klientens kunskap och egna affärsmässiga beslut bäddar ombudets grund arbete för möjligheterna att träffa en fördelaktig förlikning. Och klienten har även nytta av detta inledande arbete i den komman de domstolsprocessen om någon förlikning inte träffas.

VAD HAR DÅ inledningen av den här krönikan om Legoland att göra med förlikning och det arbete som krävs inför träffandet av en sådan kan man undra. Jo, pojkarna löste sin tvist snabbt och effektivt med nävarna, närmare bestämt genom spelet ”sten, sax, påse”. Lösningen kan jag förvisso inte ta med mig i min yr kesutövning men pojkarna påminde mig om vikten av att ibland kan en något aggressiv och snabb tvistelösningsmetod ha sina fördelar. Exempelvis när den tvistiga frågan inte är allt för kom plex och utredningsarbetet kan begränsas, beloppen och de af färsmässiga riskerna inte är för höga och klienten inte vill slita tvisten i en långdragen process.

Efteråt frågade jag sonen hur han resonerat inför spelet. ”Inte alls” blev svaret, han hade bara fokuserat på möjligheterna till vinst och inte ägnat en tanke på förlust. Ingen konsekvensana lys alltså, allt lämnades åt slumpen. Jurister tycker sällan om att lämna någonting åt slumpen, det ligger inte för oss i vår yrkes roll, och personligen ligger det inte heller för mig som förälder. Han hade tur den här gången sonen, men ett visst mått av konse kvensanalys hade varit på sin plats. Jag har uppenbarligen allt jämt en hel del kvar att lära honom.

Cheferna

Miljövänlig och tålig väggfärg

Q Nordsjö Professional lanserar Rezisto Easy

Clean, en miljövänlig väggfärg som ger ett extra bra från motstånd mot smuts och fläckar. Färgen är avsedd för målning inomhus och lämpar sig väl till nyproduktion och miljöer som kräver en tålig yta - som puts, betong, lättbetong och olika byggplattor.

Q Lätt att applicera och ger en jämn yta.

Q Tvättklass 1.

Q Hygienklass 3.

Q Brandteknisk klass B-s1, d0.

Q Svanenmärkt.

www.akzonobel.com

Skottsäker gipsvägg

Q Knauf Danogips nya patenterade produkt, Nail It Safety Skottsäker vägg, lanseras nu på marknaden. Den ska vara lätt att montera, även i befintliga byggnader. Den kräver varken gjutning eller förborrade hål då gipsskivorna fästs med antingen betongspik eller ballistisk spik med tryckluft och spikpistol. Väggen består av två lager gipsskivor och ett lager Ultraboard på både fram- och baksida. Skivorna monteras med not och spont, vilket innebär att det inte blir några skar var över reglarna.

Vid en skjutning går kulan genom första skivlagret, men fal ler sedan ner i luftrummet mellan de två lagren. Gipsskivor na kan även monteras som både väggar och tak för att skapa ett skyddsrum. www.knauf.com

Jubileumskollektion med verktyg

Q För att fira Hultafors bruks 325-årsjubileum släpper de nu en kollek tion med tre olika verktyg i begränsad upplaga.

Q Hammare - Klassisk snickarhammare med skaft i hickory.

Q Yxa - Är tillverkad i svenskt stål och hickory. Eggskydd i svenskt vegeta biliskt garvat fullnarvslä der. Den röda och gröna färgen på yxan introduce rades första gången 1930.

Q Kniv - Jubileumskniv en OKW har ett blad i japanskt knivstål där ryggen kan användas till sammans med ett eldstål. Skaft i hickory och hölster i läder. www.hultaforsgroup.com

Hjältar på jobbet

Arbetshandskar

som klarar värme

Q Nu lanserar Ten Protec tion flera nya handskmo deller som klarar värme, flammor och slipsprut. Alla handskar är testade och CE-märkta.

Q TP Tough - Är tillverkad i getskinn med förstärkning i handflatan och på fing ertopparna, samt Nomex flamsäkert tyg. Stötskydd finns på ovanhand och på fingrar.

Q TP Grind - Tillverkad i syntetskinn med förstärkta fingrar och förstärkt tum me. Ovandel i bomull som är bra mot slipsprut.

Q

TP Mesh – Har en inner hand i det slitstarka materi alet Duratan och en för stärkning på pekfinger och tumme. Ovandel i nylontri kå med stretch. Mudden är tillverkad i neopren. www.tenprotection.se

Nominera dig själv till hjälte!

När olyckan är framme behövs det inte bara rätt Första Hjälpenprodukter på plats utan också människor som vågar agera och har rätt kunskap. Vi söker nu människor som på olika sätt bidrar till att skapa en säkrare arbetsplats. Olycksförebyggande arbete kan rädda liv och det krävs mod för att agera vid nödsituationer. Därför tycker vi ni är värda att hyllas lite extra! Nominera dig själv till hjälte på cederroth.com/se

Lyra står klar – tas i drift under nästa år

Konflikter, upphandling som fick göras om, överklagande och förseningar – bygget av Lyra fick en motig start.

En del frågetecken återstår fortfarande att räta ut, men nu är byggarbetet i stort sett avslutat och NCC lämnar under hösten över Lyra till kommunen.

– Snäv tidsplan och små ut rymmen, att bygga Lyra har på många sätt varit en utmaning, säger Erik Sjödin, platschef NCC.

Varje dag distribueras cirka 37 miljo ner liter dricksvatten ut från Skråm sta vattenverk till nästan 140 000 in vånare i Örebro och Lekeberg. Vatt net går i dag via det välkända vatten tornet Svampen, men 64-åringens kapacitet och skick räcker snart inte till och ska därför ersättas av nya vat tenreservoaren Lyra.

Lyra tornar upp sig på en höjd i Adolfsberg, södra Örebro. Bakom cortenstålet döljer sig två cisterner som totalt rymmer 15 000 kubik vat ten.

Entreprenören NCC har i stort sett avslutat bygget och endast min dre arbeten återstår. Nu pågår bland annat städarbeten och olika prov ningar av styrsystem, larm, fläktar och annat.

2015 TOG POLITIKERNA i Örebro be slut om att bygga en ny vattenreser voar, med planerad byggstart 2017. Men sen följde det ena problemet på det andra. Det var först interna konflikter på Tekniska förvaltningen som försenade starten. Längre fram i processen avbröts upphandlingen på grund av att den tekniska beskriv ningen inte ansågs tillräcklig. Tids planen justerades då och angav att Lyra skulle stå klar i december 2021. Hösten 2019 tilldelades NCC kon traktet och senare överklagades tilldelningen, något som försenade starten ytterligare.

– Planen från början var att vi skulle starta i januari, men i april 2020 kunde bygget äntligen dra i gång. Byggtiden var densamma men kritiska moment hamnade under sämre förutsättningar med hänsyn till vädret. Det har varit en tidspress att få ihop alla delar, säger Erik Sjödin, platschef NCC.

Arbetet inleddes med att spränga och sedan fylla upp ytan med stora mängder krossat berg, 60 000 ton, som cisternerna och källaren står på. I slutet av juni gjordes den första gjutningen, med fyllningsarbeten parallellt. Och så har det varit under hela byggprocessen: parallella arbe ten som krävt noggrann planering.

– Eftersom processen är linjär på ett annat sätt än vid produktion av vidsträckta byggnadsverk eller an läggningar, kan nya moment inte påbörjas innan föregående avslu tats, säger Erik Sjödin.

Det omfattande gjutningsarbe tet, 3 500 kubik på liten yta har också gjort att det varit många tider att an passa sig till.

– Sedan har det dykt upp saker un der bygget som vi varit tvungna att lösa. Utförandeentreprenad är kan ske inte den bästa entreprenadfor men för ett så tekniskt komplicerat och unikt projekt. Frågar du mig så hade det gått lättare med en annan entreprenadform i det här fallet, sä ger Erik Sjödin.

SOM MEST HAR 40 man varit i arbe te och det var under perioden när cortenstålet monterades samtidigt som gjutarbeten och installationer pågick.

En annan utmaning har varit själ va platsen, eller brist på plats efter som Lyra står på en höjd. Dessutom är själva arbetsutrymmet trångt. Två kranar har funnits på plats, en större som lyft upp materialet till själva ar

betsplatsen och en mindre kran som lyft materialet internt. Det har varit mycket material att hantera på liten yta och ibland har de under nattetid lyft material på plats för att ha det redo på morgonen.

– Normalt vill jag att formen dri ver tempot, men här har det varit hanteringen av armering. Det tar tid när allt måste lyftas in med kran.

LYRA ÄR KRAFTIGT armerad, med totalt över 640 ton armering. Just armeringen har orsakat en tvist mellan NCC och beställaren Örebro kommun. De är oense om hur myck et armering som, enligt kontraktet, ingår i projektet. I nuläget är tvisten inte avgjord.

NCC räknar med att lämna över Lyra till kommunen senare under hösten.

– Det har varit ett roligt projekt eftersom det är unikt och har fått mycket uppmärksamhet.

Jag upp lever att alla har varit väldigt stolta och engagerade och vill göra ett bra jobb, både de från NCC och våra un derentreprenörer. Men det har varit

Att Lyra står klar är en milstolpe i Örebros dricksvattenhistoria. Det är ett projekt vi jobbat länge med

intensivt så nu känns det skönt att snart kunna gå vidare, säger Erik Sjö din.

När kommunen tar över börjar de med att slutföra vissa tekniska detaljer, som att testa styrsystemet. Ingen personal kommer att sitta på Lyra, utan allt styrs från Skråmsta vattenverk. Det sker med olika typer av kommunikationssystem.

– Att Lyra står klar är en milstolpe i Örebros dricksvattenhistoria. Det är ett projekt vi jobbat länge med, sä ger Fredrik Kilstam, driftchef Skråm sta Vattenverk.

NÄSTA STEG BLIR att desinficera re servoarhalvornas insidor att med en klorlösning med hjälp av inbyggd spolutrustning. Lyra är konstruerad med två halvmåneformade reservo arhalvor där man normalt använder

båda samtidigt men vid till exempel underhållsarbeten kan man arbeta med en halva samtidigt som den an dra är i drift. När desinficeringen är utförd kommer en kontrollerad fyll ning påbörjas, något som beräknas ta cirka två, tre dygn.

– Normal drift är att vattnet leds in i den första reservoarhalvans ena sida, på motsatt sida i denna reser voarhalva kommer vattnet att ledas över till den andra reservoarhalvans ena sida för att sedan nå utloppet i denna reservoarhalvas motsatta sida. Detta för att få en så homogen rörelse som möjligt i hela vatten massan och minska de pluggflöden som annars normalt uppstår i reser voarer, säger Fredrik Kilstam.

NÄR RESERVOARERNA ÄR fyllda kommer även en stor omrörare/pro peller i varje reservoarhalva startas för att ytterligare hjälpa till att blan da vattenmassan.

Därefter påbörjas mikrobiolo gisk provtagning för att säkerställa kvaliteten på vattnet.

– När dessa prover är analyserade

och godkända utifrån kraven i före skriften från Livsmedelsverket som vi har att förhålla oss till så är vi redo att släppa ut vattnet på ledningsnä tet och våra abonnenter, säger Fred rik Kilstam.

FRAM TILL DENNA tidpunkt så har nivåerna reglerats i den gamle tro tjänare Svampen med hjälp av ut gående pumpning från Skråmsta vattenverk.

– Det är just nu inte bestämt när vi ska drifta Lyra, men vi räknar med att det sker i slutet av det här året. Då kommer vi lägga över reglering en på Lyra och stänga ventilerna till Svampen som efter lång och trogen tjänst kan tömmas för att gå i pensi on vid en ålder av 64 år.

Svampen blir kvar i kommu nens ägo, men byter ägare från ett kommunalt bolag till ett annat. Den kommer fortsätta vara ett be söksmål med restaurang.

Lyras livslängd beräknas till 100 år. Lyra är klassat som skyddsobjekt och kommer inte att vara öppen för besökare.

Lyra är byggd på en höjd i Adolfsberg, södra Örebro. Utformningen togs fram i en arkitekttävling under 2016. Där valdes till slut förslaget från Lars Anfinset, Ett Ark Arkitektur ut.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Erik Sjödin, platschef, NCC.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM Ytterfasaden är specialbyggd och består av 900 ton cortenstål.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

ANNA SJÖSTRÖM

Testverkstad för framtidens återbruk

Återbruk för minskat klimatav trycket är en stark trend inom byggbranschen. Men det krävs mer än vackra visioner för att det ska bli verklighet. I Uppsala dri ver Vasakronan ett projekt som går från ord till handling.

I Uppsala är Vasakronan i full färd med att bygga om ett helt kvarter som tidigare rymde lokaler för Livs medelsverket, Länsstyrelsen och Skatteverket. Nu är allting tomställt och i den första etappen, som de kall ar för Lumi, behåller man huset och genomför en renovering med åter brukat material så långt det är möj ligt. Översta våningen med installa tioner kommer rivas för att ge plats åt tre nya våningar som kommer uppföras med trä- och stålstomme. Betongfasaden tas bort för att lätta på huset, vilket medför att det inte krävs någon grundförstärkning.

– Det här blir återbruk och cirku laritet i absolut framkant, säger Jo nas Wahlström, chef för Projektled ning på Vasakronan.

ARBETET MED ATT renovera fastig heten Lumi har precis startat och det är Byggstyrning som är Vasakronans förlängda arm på plats. De har hand om produktionsledningen över projektet som är uppdelad i närma re 40 delentreprenader. Projektet är något av en experimentverkstad där man testar sig fram för att se hur mycket som är möjligt att återbruka. På ett av våningsplanen har man in rett en testverksamhet där man pro var olika material. Ett antal rum har byggts upp på plats i moduler som sedan kommer uppföras på liknade sätt i hela huset.

– När vi började titta på det här med återbruk så testade vi mer och mer byggmaterial som dörrar, un dertaksplattor och gipsskivor till väggarna. Det har fungerat över för väntan, säger Rickard Lundin, pro jektledare på Byggsystem.

TOTALT HAR MAN återbrukat 11 000 kvadratmeter gipsväggar i projek tet. När gipsskivorna väl har tagits bort från innerväggarna har arbetet gått vidare med att demontera de gamla stålreglarna. De har plock ats ner för att återbrukas i de nya modulerna i fastigheten. Stålet och

gipsskivorna är två av de största miljöbovarna i ett bygge. I en nypro duktion kan mellanväggarna orsaka mer utsläpp än hela skalet. Förutom klimatbesparingen har återbruket av stålreglarna även bidragit till att man sluppit en del arbete eftersom de redan varit kapade i rätt dimen sioner.

– Vi spar tid och det är en stor vinst för arbetsmiljön på bygget. Det låter ganska hemskt när stålreglar na kapas, säger Rickard Lundin.

I ETT TRADITIONELLT renoverings projekt river man ner undertaket och skickar det på deponi. Plattor na grävs ner i marken trots att de är fullt användbara. Här har man i stället plockat ner det gamla under taket, platta för platta, undersökt, dammat av och staplat i kartonger. Det är en vedertagen uppfattning att det är mer effektivt att använda nya plattor i stället för att återbruka undertaket. Det är en beprövad me tod men det är en gammal sanning, menar Jonas Wahlström.

– Vår utmaning är att även leve rantörerna måste tänka nytt.  Det är många tjänar pengar på att vi använ der nytt byggmaterial. Det är affärs modeller som måste brytas upp. Allt

måste anpassas till cirkularitetstän ket annars kommer det inte flyga. Då blir det bara enstaka projekt med ett gäng entusiaster som sysslar med återbruk, säger han.

ÄVEN, RADIATORER, DÖRRAR, arma turer och boxar för elinstallationer har återbrukats i projektet. Men det finns många hinder på vägen som måste övervinnas.

Kraven på till gänglighet är ett sådant hinder som sätter käppar i hjulet. Här efterlyser Jonas Wahlström en översyn från Bo verket för att det ska bli möjligt att återanvända exempelvis dörrar. – Kraven är helt orimliga. Med da gens rullstolar och permobiler kan du lätt ta dig in genom en smalare dörröppning än vad som står i kra ven. Regelverket går inte i samklang med tiden. Det är mycket myndig hetsfrågor som måste knuffas fram i cirkularitetstänket. Det är inte bara vi i branschen som ska utmanas utan även myndigheterna.

Testmodulerna som uppförts i

fastigheten ser ut som vilka, moder na kontorsrum som helst. Det går inte att se med blotta ögat se att väg garna byggts upp med återbrukade gipsskivor. Men för en fastighetsäga re som Vasakronan finns det inget egenvärde i att jobba med återbruk om det inte finns några hyresgäster. Det är ytterligare en utmaning som måste övervinnas.

– Det är en sak att nyttja saker och återbruka men om det inte är någon hyresgäst som efterfrågar det är det inte värt någonting. Då kommer det inte gå att sälja. Men vi har fått en positiv respons, säger Jonas Wahl ström.

För att återbruket av byggmateri al ska fungera rationellt och effektivt har man i projektet jobbat fokuserat med digitaliserade processer. En av de ansvariga för digitaliseringsar betet är Per Höglin på Byggstyrning. Han ser stora möjligheter att utveck la arbetet med återbrukat material om man gör det på rätt sätt.

– Vi bygger allting digitalt. Alla våra projektörer jobbar i molnet, live. Våra entreprenörer använder den digitala modellen och bygger efter den. De har inga traditionel la ritningar. Digitaliseringen är en oerhört viktig del för att möjliggöra

återbruket. Det är en förutsättning för att vi ska ha en effektiv godshan tering annars blir det bara ett förråd med grejer i källaren, säger han.

BYGGMATERIALET SOM PLOCKAS ner för återbruk får egen etikett med ett spårningsbart chip. På etiketten finns en QR-kod som man kan skan na för att komma rakt in i databasen där alla specifikationer finns lagra de. Om det exempelvis är en dörr så finns det en bild och det framgår vad det är för mått, brandklass och ljud klass och så vidare. Det samma gäller för plattorna till undertaket men där märker man lådorna.

– Vi såg att vi måste ha en lösning för att registrera alla detaljer annars hade det blivit ett administrativt vansinne. Det handlar mer om hur vi ska strukturera lagret. Allt ska vara lätt för nästa led, säger han.

PROJEKTET I UPPSALA är ännu i uppstartsfasen. Mycket arbete åter står innan det finns något resultat på hur mycket som går att återbruka men redan nu kan man se fördelar na.

– Vi spar tid, resurser och pengar, säger Jonas Wahlström.

I projektet Lumi, i Uppsala. testar Vasakronan gränserna för hur mycket man kan återbruka.

SAMUEL KARLSSON

Digitaliseringsprocessen är helt avgörande för projektets återbruk av material.

Jonas Wahlström, Rickard Lundin och Per Höglin.

Allt måste anpassas till cirkularitetstän ket annars kommer det inte flyga

Stort skåp har fått större batteri

Renault uppdaterar sin eldrivna skåpbil Master som döps om från ZE till E-Tech Electric. Modellen får ett större batteri som gör bilen mer användbar, men samtidigt har man snålat in på snabb laddningen.

Om det beror på komponentbristen som tvingat de flesta biltillverkare att välja bort olika funktioner må vara osagt. Men att lansera ett nytt elfordon där det som snabbast går att ladda med 22 kW likström är minst sagt ett udda grepp.

Renault själva menar att det inte behövs snabbare laddning eftersom de flesta arbetsfordon laddas med växelström efter arbetsdagens slut. Men samtidigt väljer Renault att erbjuda den mindre modellen Kan goo med snabbladdning på upp till 80 kW, vilket gör att resonemanget haltar.

EN FÖRARE AV en Master som behö ver fylla på batteriet under en arbets dag har två val. Antingen laddas bi len med likström vid en snabbladd ningsstation som till exempel Ionity, och då tar det mer än två timmar att fylla upp batteriet från tomt till fullt. Eller så laddar man bilen med växel ström i en vanlig laddbox, men då tar samma process mer än sju tim mar eftersom ombordladdaren är på måttliga 7,4 kW.

Normalt kör man nästan aldrig slut på batterierna, så om man bara behöver fylla på så mycket som krävs för att klara de sista milen under da gen går det att dock utmärkt att lad da några mils räckvidd vid en snabb laddare, till exempel under lunchen.

BORTSETT FRÅN DE måttliga möjlig heterna till att snabbt och effektivt fylla det 52 kWh stora batteriet är den utökade räckvidden på upp till cirka 20 mil ofta fullt tillräcklig för de flesta.

Motorn är på 57 kW och har ett vridmoment på 225 Nm, vilket ger bilen måttliga prestanda och kla rar av att driva ekipaget i högst 100 km/h. Den här motorn är för övrigt i stort sett samma som sitter i den lilla personbilen Zoe, och det är tydligt att Renault tänkt sig att målgruppen för den elektriska Master-modellen i stort sett uteslutande kommer att

I

använda fordonet till kortare turer i företrädesvis stadstrafik.

Master E-Tech Electric säljs i tre längder, två höjder samt två chas sityper (skåp eller chassiplatta). Lastvolymen spänner mellan åtta och 22 kubikmeter och beroende på utförande är lastvikten cirka ett ton.

LIKHET MED Renaults fossildriva modeller finns även här generöst med lastförankringsöglor samt dör rar som öppnar med en vinkel på 270 grader.

Förarhytten är rejält tilltagen och ergonomiskt utformad samtidigt

som ett utfällbart bord på passage rarsidan gör det möjligt att ha kon toret med sig.

Renault har valt att inte skicka med utrustning som brukar vara standard, som till exempel backka mera och parkeringssensorer utan detta är tillval. Överlag är Master sparsamt utrustad i sin grundver sion och det krävs ofta en hel del kryssande i tillbehörslistorna inn

an modellen är utrustad på det sätt man önskar.

Den som slår till på en Master E-Tech Electric får räkna med att le veransen sker först efter cirka sex månader.

Renault har meddelat man även kommer att lansera Master E-Tech med vätgasdrift, och den får då en räckvidd på upp till 50 mil.

Renault Master E-Tech Electric

Renault

stor skåpbil för den som värdesätter låga driftskostnader.

PETER FREDRIKSSON

Nyligen upphandlade projekt

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR

Malin Erixon Skanska Sverige AB

PROJEKTNAMN PROJEKT KOMMUN

Centralmarken

BYGG KOSTNAD

Nybyggnad av kontor & laboratorium i Flemingsberg Huddinge 800

Malin Erixon Skanska Sverige AB Centralmarken Nybyggnad av kontors- och verksamhetsbyggnad Huddinge 800

Charlie Lindros Kungsvåningen Förvaltning AB Forbonden Nybyggnad av flerbostadshus Botkyrka 375

Ulf Lunnebjer Hökerum Bygg AB Söderports etapp 3 Nybyggnad av bostäder i Hageby Norrköping 350

Per Almgren Arcona AB Uppsala Lighthouse, Främre Boländerna Nybyggnad av kontor i Boländerna Uppsala 300

Peter Wallström Skanska Sverige AB Bussdepån Radiomasten Nybyggnad av bussdepå, verkstad mm Göteborg 250

Claes Fogelberg MTA Bygg & Anläggning Halland AB Hemmeslöv Nybyggnad av flerbostadshus Båstad 200

Fredrik Andersson Skanska Sverige AB Formen. Limhamns sjöstad Nybyggnad av flerbostadshus Malmö 175

Gunilla Dahlstedt ByggPartner i Dalarna AB Rackarberget X2 Nybyggnad av student/ ungdomsbostäder mm etapp 1 Uppsala 175

Christofer Westman Lihab Lindbergh & Hagelin Byggnads AB Allaktivitetshuset Nybyggnad av bostäder Tyresö 175

Alexander Karlsson Skanska Sverige AB Pottholmen östra delen, Etapp 2 Nybyggnad av kontor, bostäder och butiker Karlskrona 150

Simon Viklund Peab Sverige AB Haparanda simhall & sporthall Nybyggnad av simhall/badhus/ spa och bollhall Haparanda 135

Anton Berg Berg Englund Bygg AB Brf Ekorrbärs park Nybyggnad av parhus

Älvkarleby 125

Magnus Ryström Serneke Sverige AB Örebro läns museum Ombyggnad av museum Örebro 118

Tomas Samuelsson Rune Adielsson Byggnads AB Södra Annebergsvägen 2-38 Invändig uppfräschning/ komplettering i flerbostads hus samt utemiljö i Göteborg

Partille 117

Adam Cocozza Botrygg Bygg AB Sandtorp Nybyggnad av flerbostadshus Norrköping 110

Christer Carlberg Veidekke Entreprenad AB Hills område 3 fler bostadshus Nybyggnad av flerbostadshus område 3 Mölndal 110

Fredrik Åkerlund OF Bygg AB Glöd, Tomtebogård Nybyggnad av flerbostadshus i Nydala

Umeå 100

Lars Thumb Totalbygg i Gävleborg & Uppland AB Boländarna etapp 4 Nybyggnad av industrihus Uppsala 100

Lars Thumb Totalbygg i Gävleborg & Uppland AB Boländarna etapp 5 Nybyggnad av industrihus Uppsala 100

Lennart Modéer Sätoftagruppen AB Mellby Nybyggnad av grupphus Simrishamn 100 Niclas Beckius Peab Sverige AB Brf Bellevue Nybyggnad av flerbostadshus och lokaler Örebro 98

Jesper Genetorp Derome Hus AB Åkarp 7:89 m fl Nybyggnad av bostäder i Åkarp Burlöv 95

Pontus Inge Emab Fastigheter AB Brf Olen Nybyggnad av bostäder i Funäsdalen Härjedalen 95

Jimmy Maltesson Birger Bäkmark vvs projektering AB Villa Fehr Nybyggnad av bostäder Karlskrona 80

Emma Blomgren Bygg Dialog AB Töcksforsskola Tillbyggnad av Lågstadiet Årjäng 80

Rickard Berglund Solid bygg & betong i Sundsvall AB Alnö-bölen Nybyggnad av grupphus Sundsvall 75

Anders Åström Peab Sverige AB Godisfabriken, kvarter 2, etapp 1 Nybyggnad av flerbostadshus etapp 1 Gävle 70

Anders Åström Peab Sverige AB Godisfabriken, kvarter 2, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus etapp 2 Gävle 70

Rune Tegelstaden Tegelstaden Entreprenad AB Furulidens äldreboende Ombyggnad av äldreboende Katrineholm 68

Emil Jensen Peab Sverige AB Rotviksbro äldreboende Tillbyggnad av äldreboende Uddevalla 64

Leif Skogsmark Österling Bygg AB Västra Falun 4 Nybyggnad av flerbostadshus Falun 60

Stefan Lindvert Peab Sverige AB Björkhyddans

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Electriclightning Agency Partner

i Stockholm AB Lidingö

24 H Bygg Stockholm AB Upplands Väsby

Fritzes Måleri och Golv AB Upplands Väsby

Bayron Group AB Spånga

Vindejus Group AB Skogås

M-T Service Partner AB Märsta

3xJ Entreprenad AB Täby

Månbacken Fastigheter AB Upplands Väsby

STHLM Mark & Fastighetstjänst AB Stockholm

Alme Celtnieciba AB Stockholm

Taj Bygg AB Stockholm

Belwest AB Stockholm

Madder Bygg AB Älta

MDK Service AB Riala

Papkes Bygg AB Västerhaninge

Kronobergs län

Fönsterservice Sverige AB Lenhovda

Kalmar län

CBAL Bygg AB Nybro

Palena AB Kalmar

Blekinge län

Nybygg i Mörrum AB Mörrum

Rtm Stenarbeten AB Asarum

Skåne län

AZZ Byggkonsulter Malmö AB Malmö

NLH Kakel & Klinker AB Lund

Extrem Service i Sverige AB Malmö

Avjämningsteknik Group i Stockholm AB Höör

MB Bygg Trelleborg AB Malmö

Nordkakel i Skåne AB Hjärup

Västra Götalands län

Calega AB Göteborg

B.R.S. Väst AB Stenungsund

Mcj Måleri AB Alingsås

Fasad & Mark Bygg i Gbg AB Göteborg

Dm montage och bygg AB Göteborg

SD Construction Partner AB Göteborg

J.E.M i Strömstad Bygg och Anläggning AB Strömstad RF Målning & Bygg AB Skene

Janzzons Bygg & Inredning AB Lidköping

NM Bygg Göteborg AB Västra Frölunda Örebro län

Örebro Byggproduktion AB Stora Mellösa

Gävleborgs län

Södermalms bygg och måleri AB Gävle Västerbottens län

EG Specialsnickerier AB Umeå Norrbottens län

Thelins Tak i Norr AB Luleå

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

I 30 dagar får du kostnadsfritt veta vilka företag som besökt din hemsida och vilka byggprojekt de planerar eller är involverade i.

Testa du också och upplev hur Byggfakta Analytics PRO omvandlar din webbplatstrafik till leads.

Byggfakta.se/marknadsforing/analytics-pro

Ny chef för Skanskas bostadsutveckling i Stockholm

Q Jenny Bergendorff har utsetts till ny chef för Skanskas bostadsutveckling i Stockholm. Hon har arbetat i Skanska se dan 2010 som bolag sjurist och var däref ter under en period vd för Kista Park AB, ett joint-venture med Areim. I maj 2018 övertog hon rollen som chefsjurist i Skanska Sve riges ledningsteam med ansvar för juridik och etik.

Peab rekryterar ny affärschef

Q Peab Fastighet stärker sitt team i Syd med Charlotte Benndorf Löwen hjelm. Som affär schef kommer hon att ansvara för en portfölj med utveck lingsprojekt som är inriktad på kommer siella fastigheter. Hon kommer när mast från Newsec där hon har rollen som Property Manager, commercial. Charlotte Benndorf Löwenhjelm tillträdde tjänsten den 10 oktober.

Malin Ljung Eiborn blir hållbarhetschef på Rejlers

Q Rejlers har utsett Malin Ljung Eiborn till en nyinrättad roll som hållbarhets chef. Hon kommer att vara en del av koncernledningen och leda Rejlers stra tegiska arbete med att utveckla bolagets hållbarhetserbjudande.

Hon kommer närmast från rol len som hållbarhetschef för Euro pa, Mellanöstern och Afrika inom

byrånätverket Weber Shandwick.

Dessförinnan var hon hållbarhets direktör på industrijätten Billerud Korsnäs.

Malin Ljung Eiborn tillträder tjänsten den 1 december.

Cecilia Windh utsedd till ny digital strateg hos Liljewall

Q Cecilia Windh är Liljewalls nya digita la strateg. Hon har tidigare axlat rollen som marknadsom rådesutvecklare för affärsområdet stadsbyggnad hos Liljewall. Därtill har hon sedan ett par år tillbaka ingått i den arbetsgrupp som utvecklar fö retagets egna digitala verktyg, vilket hon kommer att fortsätta med vid sidan av hennes arbete som strateg.

Gatun Arkitekter växer med fyra nya medarbetare

Q Miljan Andjelkovic kommer att ansvara för implementeringen av Revit samt att hålla kontoret uppda terat med branschstandarder och specifikationer gällande BIM. Han kommer initialt att arbeta med Dan deryd Centrum, Barkarby och Slakt husområdet.

Q Johanna Sjöberg började den 1 oktober och kommer närmast från Witte Sundell Arkitektstudie där hon arbetat som BIM-samordna re. På Gatun kommer hon initialt att arbeta med kontorets olika Co rem-projekt landet över.

Praktikanterna Hanna Wilke och Vilma Weinstock studerar båda arkitektur på KTH i Stockholm. De kommer båda initialt att vara med och ta fram förslag till en arki tekttävling i Göteborg.

Link Arkitektur stärker sjukhuskompetensen

Q Link stärker nu sitt team av sjukhusarkitek ter med ett tiotal rekry teringar, däribland Jen ny Ryding Garmland. Hon har nästan 20 års erfarenhet från bran schen och kommer när mast från Sweco.

Kompetensen inom sjukhusarkitektur kompletterar hon med lång erfarenhet av laboratorier och ett stort intresse för psykiatri.

Ny vd för Nischer Properties

Q Styrelsen i Nischer Properties har ut sett Samuel Beckstrand till ny vd. Han ersätter David Aspehult som varit verk sam som tillförordnad vd från den 17 fe bruari i år. Samuel Beckstrand kommer även att fortsättningsvis ingå i bolagets styrelse. David Aspehult kommer att återgå till sin tidigare befattning som affärsutvecklingschef för Nischer Pro perties.

Arlandastad Group välkomnar ny näringslivschef

Q Arlandastad Group fortsätter sin tillväxtre sa och lägger grunden för en växande organi sation i Skavsta. För att hantera tillväxten på den nya geografin stär ker bolaget upp med Maria Karlsson, nuva rande näringslivschefen i Nyköpings kommun.

Hon börjar sin nya tjänst den 1 janu ari 2023 och kommer ansvara för fast ighetsutvecklingen av Explore Skavsta. Ett utvecklingsprojekt på totalt 4.84 miljoner kvadratmeter.

Ny chef för affärsutveckling i Circura-koncernen

Q Circura satsar på att utveckla håll

barhetsarbetet och tillvarata de skalfördelar som koncernens bo lag har. Som ansvarig för att driva detta arbete har Johan Malk ut setts. Johan Malk lämnar därmed sin befattning som vd för Reomti för att bli chef för affärsutveck ling i Circura-koncernen.

Till ny vd för Reomti efter Jo han Malk har Patrick Lepierre, vd för Circura-bolaget Dipart, utsetts. Patrick Lepierre kommer vara vdför båda bolagen.

Ny projektutvecklare på HSB Göteborg

Q På HSB Göte borg kommer Martin Karlsson att driva kom mande bostads projekt från tidiga skeden och markköp fram till färdig detaljplan och uppstart av bygg nadsprojektering.

Han är utbildad arkitekt på Chalmers och har över femton års erfarenhet som projekterade arkitekt från Erséus Arkitekter och What Arkitektur. Under det senaste året har Martin arbetat som projektledare på HSB Göte borgs nyproduktionsavdelning.

Zengun tillsätter ny arbetschef

Q Erika Wiberg har under ett år varit tillförord nad arbetschef i Zengun och tillträdde under september som ordinarie arbets chef och går in i bolagsledningen.

Hon har varit projektchef på Zengun sedan 2017. Hon har en bakgrund på både beställar- och entreprenadsidan med stor erfa renhet av att driva projekt i olika omfattning och skeden.

Ny chef ska leda Bygg elements satsning

Q Robert Lars son tillträder en ny tjänst som expansionschef på Byggelement.

Uppdraget är di rekt kopplat till företagets stora satsning på att industrialisera tillverkningen av betongelement. Sammanlagt investeras 450 miljoner kronor i utbyggnad av anläggningarna i Ucklum och Hallstahammar.

Robert Larsson kommer närmast från tjänsten som pro duktionschef vid Finja Betong och tillträder den nya tjänsten senare i höst. Han har tolv års er farenhet av byggindustrin och har också en bakgrund inom bil branschens underleverantörer, en sektor som anses som en före gångare vad gäller automation. I botten finns även en magisterex amen i Industriell ekonomi.

Krook & Tjäder utvecklar inom stadsbyggnad

Q Med Simon Klam born, arkitekt SAR/ MSA, utökar Krook & Tjäder sitt erbjudan de inom stadsbygg nad. Han har över 15 år i yrket och bland annat arbetslivser farenhet från tongi vande danska arkitektkontor.

PE Teknik & Arkitektur rekryterar ny ekonomichef

Q Charlotte Paulin tillträder tjänsten som ekonomichef för PE i december 2022. Hon har mer än 30 års erfarenhet inom ekonomisk control ling och av olika ekonomichefsroller i samhällsbyggnadsbranschen. När mast kommer hon från Sweco där hon har varit divisionscontroller. Charlotte Paulin kommer att vara stationerad i Stockholm.

Nuvarande ekonomichef Hans Pettersson har valt att gå vidare till uppdraget som ny CFO på Gudrun Sjödén.

Byggfakta Group utser ny vd

Q Dario Aganovic blir ny vd för Bygg fakta Group, med tillträde den 12 ok tober 2022. Han avgick tidigare i år från sin roll som vd för Add Vision, ett bolag inom Add Life Group.

Dario Aganovic ersätter nuvaran de vd:n Stefan Lindqvist, som varit del av bolaget under 37 år. Stefan Lind qvist har tidigare meddelat styrel sen att han, när en ny lämplig vd har identifierats, skulle vilja avgå som vd för Byggfakta Group. Han kommer att fortsätta erbjuda sina tjänster till bolaget som styrelseledamot, om val beredningen rekommenderar och aktieägarna beslutar så.

SGBC stärker organisationen med två nya chefer Q Sweden Green Building Council, SGBC, förstärker verksamheten med två nya namn:

Andreas Ahl är ny HR-chef. Han har över tio års erfarenhet av stra tegiskt och operativt arbete inom HR. Han kommer närmast från JTI Sweden och dessförinnan har han erfarenhet från Kungliga Operan, Stockholms universitets studentkår och Academic Work.

Viktor Torkelsson är ny ekono michef. Han kommer senast från tjänsten som CFO på fastighetsut vecklaren Resona Group. Han var även tidigare vd samt CFO för bo stadsutvecklaren BTH Bostad där han hade ett brett ansvarsområde inom fastighetsveckling.

Ny stadsbyggnadschef i Kiruna

Q Åsa Persson, tidigare bergmästare vid Bergstaten, blir ny stadsbygg nadschef vid Kiruna Kommun. Hon börjar sin nya tjänst den 17 oktober 2022.

Åsa Persson har tidigare även va rit vd för fastighetsbolaget Vasallen i Malmfälten, jobbat vid Institutet för geografisk informationsteknologi och Lantmäteriet. Hon efterträder Stig Torneus i rollen som stadsbygg nadschef.

Ny vd på SISAB

Sara Tocklin och Mathilda Scott i nya roller på Svevia

Q Svevia växer och för att kunna möta kundernas efterfrågan ef fektivt och för att rekrytera nya medarbetare satsar företaget på en ny organisation för koncern staberna. Sara Tocklin tillträder som direktör HR och affärsstöd och Mathilda Scott blir ny HRchef för koncernen.

Q SISAB har fått en ny vd – Ebba Agerman. Hon kommer närmast från uppdraget som chef för stads utvecklings- och lokalförsörjnings frågor på Stadsledningskontoret. Hon har en lång och gedigen erfa renhet från fastighetsbranschen, både från offentlig och privat sek tor. Med mångårig erfarenhet från kommunal verksamhet från både Stadsledningskontoret och tidigare från Familjebostäder har hon också en stor förståelse för politiskt styrda verksamheter.

Martin Karlsson

Sara Tocklin och Mathilda Scott.

Cecilia Windh

Jenny Bergendorff

Erika Wiberg

Simon Klamborn

Jenny Ryding Garmland

Charlotte Benndorf Löwenhjelm

Robert Larsson

Charlotte Paulin

Maria Karlsson

Malin Ljung Eiborn

Bygger en växthusres taurang

Det första spadtaget har nu tagits för en ny klimatsmart restaurangbyggnad som kommer att likna ett växthus i trä. Bygget i skånska Skegrie ska utmana gränserna för ett mer miljövänligt byggande och nya metoder testas under resans gång.

Restaurangen kommer att bli 1165 kvadratmeter och det integrerade växthuset kommer att utgöra cirka hälften av den ytan.

– Vår ambition är att minska klimat påverkan från både odling och bygg nation med över 90 procent jämfört med konventionella tillvägagångs sätt, berättar Claes Stenmark, som både är projektledare, kock och grundare av Stenmarks Växthusres taurang.

STOMMEN MED VÄGGAR och bjälklag är i korslimmat trä och limträ som monteras ihop på plats.

– Vi kommer minimera använ dandet av betong och metall och i stället använda trä och andra för nybara och återvunna material så långt det är möjligt. Spillmaterial kommer att användas för inredning en så som stolar, bord och lekplats för gästernas barn. Cellglas tillver kad av återvunnet glas används som isolering och markskruv i stället för betongfundament.

Han berättar att värme och vat ten från restaurangen kommer att återvinnas via ett kretslopp till växt huset för odling.

– Målsättningen är att bli själv försörjande på bland annat tomater och örter med mera.

Projektet beräknas att kosta runt 15 miljoner kronor att förverkliga och Claes Stenmark förklarar att det kommer att ske helt utan eget kapi tal.

– Bolaget har genomfört en gräs rotsfinansiering, en så kallad crowd funding, med vanliga personer som aktieägare.

HAN HAR OCKSÅ tillsammans med filmaren Johan Falkenberg skapat en dokumentärserie om byggpro jektet som kommer att visas på

Youtube. Det första avsnittet släpp tes i samband med byggstarten. Där diskuteras det bland annat med markentreprenören hur de ska använda markkylan för att kyla av golvet i köket och om de kan använ

da schaktmassorna för att bygga en bullervall. Samt hur starten gick när de använde markskruv i stället för betongfundament som grund för växthuset.

– Jag har kompisar som säger att:

Varför bygger du inte som alla an dra, det är mycket mycket enklare. Och de har säkert rätt - men vad är ett liv utan utmaningar brukar jag säga.

Växthusrestaurangen blir 777 kvadratmeter med 388 kvadratmeter odling inomhus. Odlingsytan utomhus blir 214 kvadratmeter.

DAVID ENBOM