Byggvärlden nr 1, 2022

Lägst klimatpåverkan Masonite Beams lättbalksstomme i trä lämnar lägst klimatpåverkan av de sex byggsystem som hittils analyserats av Svenska Miljöinstitutet. Det gör lättbalken till det naturliga valet för dig som vill forma byggnader med miljön i fokus.

Ansvarsfullt producerat i Rundvik sedan 1974.

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING NUMMER 1 • januari 2022

PRIS: 1 499KR/ÅR

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: SUSANNE BENGTSSON

BILD: JERNHUSEN

Stor ökning av fritidshus under pandemin SID 6

Topplista: De hetaste leverantörerna SID 7 FOTO: CEMENTA

Svårbedömt om Cementas tillståndsansökan

FÖR 25 MILJARDER Så blir den framtida Centralstaden i Stockholm Wingårdhs Universeum får en glob KLAGAR GRANNARNA PÅ ER BYGGARBETSPLATS? Buller är den miljöpåverkan som berör flest människor i Sverige. Med en bullerutredning och uppföljande mätning kan ni minska störningar med de åtgärder som vi föreslår.

Läs mer på >> FORCITCONSULTING.SE

SID 5

SID 10

NCC i miljontvist om vattentorn SID 4

DEBATT

Vingklippta klimatdelarationer ökar byggsektorns ansvar

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

UTVECKLAR CITY

SID 13

2

Nummer 1 • januari 2022 FÖLJ BYGGVÄRLDEN PÅ TWITTER: TWITTER.COM/BYGGVARLDEN

…ÄVEN VIA FACEBOOK: FACEBOOK.COM/BYGGVARLDEN

DEBATT Vid årsskiftet infördes nya krav på klimatdeklarationer för nya byggnader.

Men, under de kommande fem åren är planen att endast inkludera klimatpåverkan i byggskedet. För att effektivt bidra till minskade utsläpp behöver fokus vidgas och redan nu ligga på klimatprestandan för byggnaden under hela dess livs­cykel, skriver Veronica Koutny Sochman, vd för branschföreningen Swedisol.

Svaga klimatkrav ökar byggsektorns ansvar

V

ikten av en snabb omställning i bygg- och fastighetssektorn är stor. Sektorn står för 21 procent av samhällets klimatpåverkan. Klimat- och energiprestandan under de många decennier då byggnaden används påverkas av dess utformning och av de material som byggs in. Därför är det problematiskt att det nya kravet på klimatdeklarationer begränsas till perioden innan byggnaden tas i bruk.

De vingklippta klimatdelarationerna ökar bygg- och fastighetssektorns ansvar. Särskilt byggherrar och beställare behöver tänka steget längre. Det kan de göra på framför allt tre sätt: 1. Ta hänsyn till hela livscykeln.

Samtidigt som byggfasens klimatpåverkan optimeras så behövs ett helhetsgrepp. Enligt Boverket står

uppvärmning idag för en tredjedel av de totala klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn. Energiåtgången för uppvärmning, under alla år då byggnaden används, minskas avsevärt av ett tätt klimatskal och god isolering. Dessutom minskas effekttopparna och behovet av energi när efterfrågan är som störst.

2. Följ utvecklingen av materialens klimatprestanda. För att inte konkurrensen ska snedvridas behöver miljövarudeklarationer (EPD) användas för att bedöma varje produkts faktiska klimatprestanda.

Boverket har tagit fram en databas med generella, konservativa skattningar per produkttyp. Miljövarudeklarationerna för mineralull visar att det faktiska klimatavtrycket är 20 till 30 procent lägre.

Marknaden får inte fastna i en statisk föreställning om olika byggma-

Sverige förtjänar bättre än bostadsbrist, regelkrångel och osäkra råvaruleveranser

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

SID 4

terials prestanda utan bör ha örat mot rälsen. Omställningen går fort. I samma stund som produktionsprocesser ställs om till förnybar energi minskas klimatpåverkan avsevärt.

Klimatdeklarationerna kan bli en välbehövlig blåslampa som driver på utvecklingen.

ställningen, både inom politiken och näringslivet. I Danmark är planen att redan nästa år införa lagstadgade gränsvärden för klimatutsläpp under byggnadens livscykel för byggnader över 1 000 kvadratmeter.

Från 2025 gäller de även för mindre byggnader.

3. Kompromissa inte med funktionen. Slutligen behöver det säkerställas att vi inte kompromissar byggnadernas funktion och syfte: brukarnas komfort, hälsa och säkerhet. När vi optimerar klimatprestandan behöver vi säkerställa att vi inte prioriterar ner andra viktiga miljöoch kvalitetsaspekter som brandsäkerhet, risk för fuktskador och god akustik. Byggnaden är ett system och helhetslösningen behöver stå i fokus, både avseende klimatprestanda och andra kvalitetsdimensioner.

Vi behöver snabba på klimatom-

I SV E R I G E FÅ R

Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström, Svenska Media Docu AB

0651-150 50

VERONICA KOUTNY SOCHMAN VD FÖR BRANSCH­ FÖRENINGEN SWEDISOL

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

SID 8

Foster + Partners.

SID 5

n

vi ge oss till tåls. Hela livscykelns prestanda ska börja redovisas först år 2027. Då återstår endast tre år till målåret 2030 då bygg- och fastighetssektorn ska ha halverat sitt klimatavtryck i relation till basåret 2015. Ännu saknas en svensk tidplan för när gränsvärden för byggnaders klimatavtryck ska införas.

Med en femtedel av samhällets klimatutsläpp har bygg- och fastighetsbranschen en central roll att spela. Därför bör stora beställare och byggherrar, leda vägen. Genom

Om valåret kan bidra till en förskjutning av perspektiven så kan det bli ett intressant år

Det känns fantastiskt att Marknader med hög vi har vunnit men det här är bara koncentration innebär risk för första steget. Nu vill vi sätta i högre priser och låg grad av gång och förverkliga vår vision innovation till skillnad mot de Angus Campbell, marknader där det råder effektiv arkitekt på konkurrens

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal

att i redan nu börja ställa krav på produktspecifika livscykelanalyser, gränsvärden för klimatpåverkan och närproducerade hållbara lösningar har ni möjlighet att bli hjältar i klimatomställningen.

Chefredaktör: n Susanne Bengtsson susanne.bengtsson@byggvarlden.se Redaktionchef: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Rikard Jermsten, Konkurrensverkets generaldirektör.

SID 16

Nyhetchef: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se Redaktion: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se n Jenny Fors Jenny.fors@svenskamedia.se

BILD: WINGÅRDHS

Vetenskapscentret Universeum i Göteborg får ett nytt utseende. Längst upp på toppen av Gert Wingårdhs favoritskapelse växer Nordens största visualiseringsdom fram, byggd med limträbalkar och med en diameter på 26 meter.

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Tryck: V-TAB 2020, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

n

Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media Docu AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen.

n

Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

n

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

TS-KONTROLLERAD www.ts.se

Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

Rätt dörr öppnas och en ny karriär tar sin början. Ja, att dörrar är viktiga har vi alltid vetat.

Vi tillverkade vår första dörr redan 1942. Sen dess har varenda en haft ett tydligt syfte. Att stoppa tjuvar och oväsen, explosioner och skott, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att öka trivseln och tryggheten i hem och skolor, på hotell och arenor. Att rädda liv.

Vårt företag har också ett syfte. Att se till så att du får dörrarna du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kompetens och kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

4 NYHETER

Nummer 1 • januari 2022

Sätter press på politikerna Byggföretagen lanserar reformagenda Christoffer Kednert, Distriktschef på Struktons Projekt Öst och Struktons vd Johan Oscarsson.

FOTO: STRUKTON

Järnvägskontrakt för tunnelbanan I konkurrens med nio andra anbudsgivare har Strukton Rail tilldelats järnvägskontraktet för sträckan Akalla-Barkarby.

Strukton Rail har signerat kontraktet FUT 4743 Akalla-Barkarby med region Stockholm. Järnvägsentreprenaden tar över efter bergentreprenaden och innebär byggnation av cirka fyra kilometer dubbelspårsutbyggnad där Strukton ansvarar för bana, mark, strömskena, kanalisation, el med mera.

Arbetet kommer att ske i den tunnel som nu drivs fram mellan den befintliga stationen Akalla och den framtida stationen som byggs under Barkarby pendeltågsstation.

Mitt på sträckan kommer det också byggas ytterligare en station, Barkarbystaden.

De fysiska arbetena beräknas kunna börja under hösten 2023 och kontraktet i sin helhet ska vara klart 2025.

Q

Effektivare kontroller vid arbetsplatser, mer mark att bygga bostäder på och sänkt reavinstskatt. Det är några av förslagen som Byggföretagen nu lämnar över till politikerna att ta ställning till inför valet i höst.

Byggföretagen har samlat 39 policyförslag inom nio olika ämnesområden i sin näringspolitiska reformagenda Så bygger vi Sverige bättre – en offensiv agenda för hela samhällsbygget.

– Det behövs en politisk helhetssyn som på ett vassare sätt än i dag balanserar tillväxt och klimatutmaningar. Sverige förtjänar bättre än bostadsbrist, regelkrångel och osäkra råvaruleveranser, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

D E N I O O L I K A områdena där man vill se politiska förändringar innehåller allt från att hindra oseriösa aktörer att ta sig in på den svenska marknaden till att möjliggöra för en högre byggtakt, inte

minst av bostäder, och skapa attraktivare bygg- och anläggningsprogram, som även lockar fler kvinnor till branschen. understryka är att allt hänger ihop när det gäller samhällsbyggnation.

– Vi vill med den här reformagendan åskådliggöra hur komplext samhällsbygget är och sammanfatta detta till de politiker som nu ska börja jobba med sina valmanifest och till en förhoppningsvis tillträdande regeringen i september, säger Tanja Rasmusson.

D E T BYG G F Ö R E TAG E N V I L L

Vilka av era förslag är mest akuta?

– Det är svårt att säga eftersom allt hänger ihop, men jag skulle nog säga den sammanhängande industripolitiken och tillgången till den nationella råvaruförsörjningen. Vi pratar kalken, malmen och skogen.

Q

Vilken av förslagen tror du är lättast att få igenom?

– Jag skulle gissa kreditrestriktionerna, åtminstone en översyn av Q

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

det extra amorteringskravet. Bolån och bosparande för unga finns det en majoritet för i riksdagen. Sen tror jag även på en översyn av miljöbalken så att man får rimligare miljötillståndsprocesser, det är akut och inte enbart för vår sektor. Det är också något man måste börja titta

på snart, oavsett vilken regeringen som tillträder.

Q Vilket förslag är mest kontroversiellt?

– Det måste vara en friare hyressättning, den fällde ju en regering.

HENRIK EKBERG

De nio ämnesområdenas rubriker och exempel på policyförslag inom parentes: 1) Schyssta byggare skapar jobb och skatteintäkter. (Arbetslivskriminalitet ska inte skyddas med sekretess. Effektivare arbetskontroller och informationsutbyte mellan myndigheter).

2) Därför behövs en högre och jämnare byggtakt.

(Möjliggör ökat byggande på platser där människor vill bo och leva. Förtydliga förbudet mot kommunala särkrav. Öka flexibiliteten i detaljplanerna).

3) Ökad kapacitet ger ökad konkurrenskraft. (Infrastrukturen måste under en period växa i högre takt än BNP. Den statliga budgeten bör kompletteras

Q

med alternativa finansieringsformer. Förbättra kartläggningarna över var det är trångt i elnäten).

4) Utan industrin stannar Sverige. (Att miljölagstiftningen omformas så att långsiktig industriell utveckling underlättas. Tillsättning av en samhällsbyggnadskommission).

5) Sänk trösklarna till den egna bostaden. (Lätta på den finansiella strypsnaran för bostadsmarknaden.

Rulla tillbaka kreditrestriktionerna. Hyrköp som ny upplåtelseform).

6) Rätt boende i rätt skede av livet. (Sänk reavinst-

beskattningen. Förändra fastighetsskatten. Friare hyressättning).

7) Hållbarhet kräver medvetenhet. (Öka förståelsen för priset i anbudsprocessen. Satsa på renoveringar).

8) Byggbranschen är bryggan till framtiden. (Modernisera bygg- och anläggningsprogrammet. Öka mångfalden).

9) Fri konkurrens förutsätter fri rörlighet. (Försvara den svenska arbetsmarknadsmodellen. Hämma inte nationell tillväxt. Fokusera på den inre marknaden).

NCC vill ha mer betalt för armeringen Q

En tvist om mängden armering i Örebros nya vattenreservoar har pågått mellan NCC och Örebro kommun. NCC har fakturerat beställaren miljonbelopp för tillkommande armering, något som kommunen inte tänker betala.

–För mig är det glasklart vilken mängd armering som ingår i kontraktet, säger Stefan Sjögren, chef för vattenverket i Örebro.

Bygger ut huvud­kontor för halv miljard

I mars 2020 inleddes bygget av Örebros nya vattenreservoar Lyra, som ska ersätta det gamla vattentornet ”Svampen”.

– NCC bygger Lyra på utförandeentreprenad, vilket innebär att kunden ansvarar för all projektering, alla handlingar och materialval, förklarar Henrik Enell, divisionschef på NCC Infrastructure.

Armering utgör en betydande del av konstruktionen. Men beställaren och NCC har olika syn på hur mycket armering som, enligt kontraktet, ingår i projektet.

Enligt Stefan Sjögren, chef på vattenverket i Örebro, har mängden uppgått till 630-640 ton armering nu när gjutningsfasen är över.

Det är också den mängd som beställaren hela tiden utgått från.

– Vi anser att vi skrivit kontrakt på den mängden. För mig är det glasklart vad som ingår i kontraktet, säger Stefan Sjögren.

Karlatornet.​​

FOTO:SERNEKE

Fortsätter samarbetet i Karlastaden Serneke och Balder fortsätter på den inslagna vägen att tillsammans utveckla Karlastaden. Den här gången gäller det bygget av kvarteret Aries, som omfattar cirka 190 lägenheter. Bredvid passerade Karlatornet nyligen 100 meter.

Kvarteret Aries omfattar en tolv våning hög byggnad på cirka 15 000 kvadratmeter BTA. De cirka 190 bostadsrättslägenheterna utgör cirka 9 500 kvadratmeter BOA. Fastigheten får även kommersiella lokaler om cirka 2 000 kvadratmeter LOA. Serneke kommer att vara totalentreprenör för byggnationen som har ett beräknat ordervärde om cirka 350 miljoner kronor.

Skanska får uppdraget att bygga ut Electrolux huvudkontor på Kungsholmen i Stockholm för cirka 500 miljoner kronor. Byggstart planeras till första kvartalet nästa år.

Skanska har tecknat avtal med Fastighetsaktiebolaget Gångaren 13, ett helägt bolag i Electroluxkoncernen.

Byggprojektet omfattar motsvarande cirka 9 000 kvadratmeter kontorsyta, fitness- och poolanläggning samt restaurang fördelat på tio våningar.

Byggstart är planerad till första kvartalet 2022 och kontoret förväntas stå färdigt under sommaren 2024.

Q

M E N N C C H A R utgått från andra handlingar. De hävdar att mängden armering som behövts till konstruktionen har visat sig överstiga den mängd som angavs i förfrågningsunderlaget.

NCC bygger vattenreservoaren Lyra i Örebro.

– Handlingarna med specificerad mängd armering har inkommit till NCC löpande under projektets gång. Därför kunde vi inte förutse att den ursprungligen angivna-mängden var för låg, utan detta framkom allt eftersom. Så snart NCC insåg att den armeringsmängd kommunen uppgett i förfrågningsunderlaget överskreds underrättades kommunen. Därför för NCC nu en dialog med Örebro kommun om vem som ska bekosta den överstigande mängden armering, säger Henrik Enell.

Stefan Sjögren hänvisar till de allmänna föreskrifterna där det framgår att armeringsmängden redovisas i konstruktionshandlingarna.

– NCC har missat hur mycket armering det går åt, det är stor skillnad på 260, som de utgått från, och 640 ton. Det går att ta ut den aktuella mängden ganska exakt från konstruktionsritningarna. valt att bestrida armeringsfakturor från NCC. – NCC har fakturerat lite drygt 60 miljoner som ÄTOR för armering, och dessa fakturor har vi bestridit.

Utöver detta har NCC fakturerat andra ÄTA-arbeten och dessa har vi såklart betalat, säger Stefan Sjögren, och fortsätter: Från NCC vill man inte bekräfta några summor eller mängder,

B E STÄ L L A R E N H A R DÄ R F Ö R

FOTO: SIMON BRATT

men hoppas på en snar lösning.

– Vi hoppas fortfarande på att kunna nå en överenskommelse, säger Henrik Enell.

Han betonar samtidigt att NCC har ett nära och gott samarbete med kommunen och att bygget fortlöper i enlighet med den nya anpassade planeringen.

Gjutningsfasen av cisternen är klar och under januari går projektet in i nästa fas då pelarna och sedan de olika plattorna i fasaden ska monteras.

Det nya vattentornet förväntas stå klart under hösten 2022.

SUSANNE BENGTSSON

NYHETER 5

januari 2022 • Nummer 1

Hedin Bils nya anläggning i Borås.

BILD: HEDIN BIL

Bygger ny bil­ anläggning i Borås Tuve Bygg bygger Hedin Bils nya anläggning i Brämhult, utanför Borås. Den nya anläggningen blir en fullserviceanläggning.

– Det är en tekniskt avancerad byggnad med souterrängplan på en utmanande sluttningstomt. Ett bygge som ställer höga krav på oss som byggare, säger Martin Emilsson, projektchef på Tuve Bygg.

Byggnaden, som blir 5900 kvadratmeter stor, kommer att miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Fastighetsägare och förvaltare är Castellum.

Q

Centralstaden kommer bli ett helt nytt kvarter som ska bli 15 fotbollsplaner stort.

BILD: JERNHUSEN

Så blir nya Centralstaden Största stadsutvecklingsprojektet på 100 år I hård konkurrens stod till slut bidraget som tagits fram av brittiska arkitektbyrån Foster + Partners som vinnare i tävlingen om utformningen av den nya Centralstaden i Stockholm.

– Det känns fantastiskt att vi har vunnit men det här är bara första steget. Nu vill vi sätta i gång och förverkliga vår vision, säger Angus Campbell, arkitekt på Foster + Partners.

inte bara entrén till Stockholm, det är också det verkliga centrum av staden. Idag är det mycket av ett öppet sår och en trafikspagetti som dominerar den här viktiga och historiska platsen.

Vi behöver utveckla Stockholm och se till att kapaciteten ökar för den spårbundna trafiken för ett mer hållbart resande. Nu har vi en möjlighet att läka det här såret och skapa en positiv förändring för framtiden och se till att Stockholm blomstrar, säger Joakim Larsson, stadsbyggnadsborgarråd, för Moderaterna.

Projektet Centralstaden, som omfattar Stockholms Centralstation och centralstationsområdet, är en kombinerad infrastrukturoch stadsutvecklingssatsning som både skapar en ny stadsdel och ökar kapaciteten för tågtrafiken. Dagens station och spårområde räcker inte till och Stockholm riskerar att bli en flaskhals för hela landets tågtrafik.

– Idag börjar eller slutar åtta av tio av landets alla tågresor i Stockholm. Enligt Trafikverkets prognoser förväntas tågresandet öka med över 50 procent fram till år 2045.

Genom att utveckla hela centralstationsområdet möter vi behovet av en utvecklad infrastruktur vid Sveriges största mobilitetsnav och mest centrala plats, säger Daniel Markström, regionchef projektutveckling Stockholm på Jernhusen.

– DET HÄR ÄR

​​​​​ innaren i arkitekttävlingen preV senterades av Jernhusen under högtidliga former bara ett stenkast från dagens Centralstation i Stockholm. Totalt var det ett 50-tal bidrag som ursprungligen lämnades in till tävlingen. Av dem valdes fyra ut i november förra året för vidare granskning och efter en omfattande process stod Londonbaserade huvudarkitekten Foster + Partners tillsammans med Marge Arkitektur, Thornton Tomasetti, Ramboll, Wenanders och TAM Group som vinnare. Enligt Kerstin Gillsbro, vd för Jernhusen, var det tuff konkurrens in på mållinjen.

– Det var en svår utmaning att hitta de fyra som skulle gå vidare.

Men det alternativet som slutligen vann stack ut från de andra och var lite bättre än de. Det fanns en stor samsyn i beredningsgruppen att det var det bästa alternativet. Det här är en stor dag. Här bygger vi framtidens samhälle för våra barn och barnbarn, säger hon.

Den ursprungliga Centralstationen stod klar redan 1871. Efter det har stadsbilden och förutsättningarna för kommunikation och transporter förändrats radikalt. En av de mer avgörande förändringarna var bilens intåg i mitten av 50-talet.

Idag är Centralstationen inträngd mellan flera hårt trafikerade vägar. Med det nya förslaget vill man skapa en levande stadsmiljö som knyter an till den övriga staden.

Järnvägsspåren kommer däckas över och bebyggas med bostäder, kontor och handel och vägar och

förslaget har arkitekterna tagit fasta på projektets målsättning att bygga hållbart i samklang med den befintliga platI DET VINNANDE

Några ur teamet bakom den nya Centralstaden: Anna Bergström, Daniel Markström, Angus Campbell, Marin Rörby, Mark Atkinson, Susanne Ramel, Pye Aurell Ehrström.

FOTO:: CHARLOTTE FRIBERG sen. En återkommande detalj i arkitekturen är bågformen som både finns i den befintliga Centralstationen och i många av Stockholms broar. För att minska klimatavtrycket kommer man i stor utsträckning använda återvunna och material och trä där det är möjligt. Huskropparna i förslaget harmonierar med omgivande bebyggelse och sticker inte upp för att undvika att störa stadsbilden. I gatumiljön tänker man få med träd och grönska. I den södra delen kommer en park uppföras i två plan. Man har också en ambition att släppa in solljuset mellan de nya byggnaderna.

– För mig som har besökt Stockholm många gånger har det varit fascinerande att se hur ljuset lyser upp fasaderna på byggnaderna. Det lyser också upp de publika områdena mellan byggnader och för oss blev det en viktig utgångspunkt när

vi tog fram det här bidraget, säger Mark Atkinson, arkitekt på Foster + Partners.

N U H A R V I N N A R E N utsetts för att genomföra uppdraget men det är långt kvar innan man kan sätta spaden i jorden. Flera utredningar kommer genomföras tillsammans med Stockholms stad och ett kommande plansamråd planeras till 2023. I de bästa av världar finns det en färdig detaljplan 2026. De första arbetena ska inledas med överdäckning norr om Klarabergsviadukten tidigast 2027. Arbetet med områdets hela överdäckning kan pågå ända in på 2040-talet. Den totala investeringen sammanslaget mellan Jernhusen och Trafikverket uppskattas landa på mellan 20-25 miljarder.

SAMUEL KARLSSON

Om Centralstaden Q

Q

Q Q

Q Q Q Q

En entreprenör till batterijätten Northvolt stäms i Arbetsdomstolen av fackförbundet Byggnads, med krav på 200 000 kronor i skadestånd, enligt nyhetsbyrån Sirén.

Företaget, som har ingått ett flerårigt entreprenadavtal med batteritillverkaren Northvolt AB i Skellefteå, har enligt facket anlitat flera underentreprenörer som saknar kollektivavtal och därmed inte följt Teknikinstallationsavtalet.

Av företagets förteckning framgick det att samtliga elva hade kollektivavtal. Men när facket gjorde en egen kontroll visade sig att ingen av de elva underentreprenörerna hade avtal. Förbundet kräver därför företaget på 200 000 kronor i skadestånd. Bolaget är baserat i Norrbotten.

Q

Här bygger vi framtidens samhälle för våra barn och barnbarn broar får mindre utrymme till fördel för promenadstråk och cykelbanor. Projektet beskrivs som ett av de största stadsutvecklingsprojekteten i Stockholm de senaste 100 åren.

Northvolt-entreprenör stäms i AD

otalt omfattar projektet fem fotbollsplaner eller cirka 150 000 kvadratT meter ny bebyggelse.

Norr om Klarabergsviadukten kommer järnvägen däckas över för att ge plats åt fyra nya kvarter.

Klarabergsviadukten smalnas av och rivs närmast Centralhallens gavel.

Centralhallen förlängs norrut för att bli mer funktionell när plattformarna till tågen förlängs.

En ny tunnel uppförs mellan järnvägens plattformar och T-centralen.

Ett torg skapas mellan Cityterminalen och Centralhallen. Över bangården söder om Klarabergsviadukten byggs två nya kvarter.

En park i två plan uppförs i den sydligaste delen av området med utsikt mot Riddarfjärden.

Restaurang Eriks Gondolen.

FOTO: STOCKHOLMS STAD

Vinner miljontvist på grund av Slussenbygget Stockholms stad tvingas betala 18,5 miljoner kronor i skadestånd till restaurang Eriks Gondolen som anser att Slussenbygget har stört deras verksamhet. Domen fastställdes nyligen av Mark- och miljööverdomstolen. Därmed gör MÖD samma bedömning som Mark- och miljödomstolen och som Stockholms stad överklagade. Förutom 18,5 miljoner kronor döms även Stockholms stad att betala närmare 350 000 kronor i ersättning för motpartens rättegångskostnader.

Restaurang Gondolen väckte talan redan 2018 och yrkade på ersättning hos Mark- och miljödomstolen på över 37 miljoner kronor för inkomstbortfall för perioden 2016–2018.

Q

6 NYHETER

Nummer 1 • januari 2022

Rekordökning av fritidshus Svemester och distansarbete.

Då satsar svenskarna på fritidshus. Förra året ökade antalet sökta bygglov från privatpersoner med 50 procent jämfört med 2020. 2022 kan bli ännu ett rekordår för småhusleverantörerna.

– Vi kommer att bygga ut vår fabrik i vår, säger Leif Svanholm, vd på Skidstahus.

Marknaden för fritidshus har ökat lavinartat, vilket märks i antalet sökta bygglov. Förra året sökte cirka 4300 personer bygglov för fritidshus. 2020 var siffran cirka 2880 ansökningar. Det betyder att ansökningarna ökat med cirka 50 procent.

Tittar på hur det såg ut före pandemin (2019) så har bygglovsansökningarna från privatpersoner ökat med hela 88 procent. Inkluderar man dessutom ansökningar från företag så blir siffrorna ännu större (se faktaruta nedan). av antalet byggstarter. I Byggfaktas databas syns en stor ökning av antalet gruppbyggda fritidshus, som är den kategori man kartlägger (här är det företag och inte privatpersoner som söker bygglov för byggande av fritidshusområden). Enligt byggstartsbarometern ökade andelen gruppbyggda fritidshus med 133,5 procent när man jämför jan-dec 2021 med samma period 2020, och hela 137 procent om man jämför med 2019.

Pandemin nämns som den främsta förklaringen till svenskarnas satsning på fritidshus.

– Pandemin fick motsatt effekt mot vad vi först befarade. Den ökade viljan att flytta ut på landsbygden, möjligheten att arbeta hemifrån och sämre förutsättningar att resa utomlands har gjort att vi haft en

T R E N D E N B E K R Ä F TAS ÄV E N

Vi haft en våldsam expansion med kraftigt ökad orderingång och därmed också ökade leveranstider

våldsam expansion med kraftigt ökad orderingång och därmed också ökade leveranstider, säger Leif Svanholm, vd och försäljningschef på Skidstahus. Även minskad arbetspendling och pausade aktiviteter och evenemang har sparat tid för många familjer.

– Under pandemin har det frigjorts tid. Många har haft tid att ta tag i de där drömmarna de haft och nu suttit hemma och planerat, säger Ola Jonsson, säljare på Jörnträhus, som också märkt av en kraftig försäljningsökning.

Dalarna är det län som drar upp statistiken mest. Där har byggstarterna av gruppbyggda fritidshus femdubblats det senaste året. Bland annat är det fjällstugor i Idre och som driver byggandet. I Älvdalens kommun har bygglov för fritidshus ökat från 91 till 292 stycken på två år (2019-2021), och fritidshus står för 43 procent av alla bygglovsärenden hos kommunen.

– Idre har varit hett i flera år, men under hösten 2021 kände vi av en väldig ökning. Vi får jättemycket förfrågningar från just Idre och Himmelfjäll, säger Ola Jonsson, som är ansvarig för Jörnträhus i just Dalarna. till fjällvärlden.

– Den största ökningen ser vi på just fjällstugor, och oftast är det inga små stugor utan fritidshusen har blivit större och är fullt utrustade stugor med hög standard. Vi levere-

ÄV E N S K I D STA H U S L E V E R E R A R

Bygge av ett fritidshus i Idre i Dalarna. rar mycket till Idre och Sälen, men också till Vemdalen, Jämtland och Västerbotten. Vi riktar oss i första hand till konsumentledet men bygger även en del bostadsrätter i egen regi, säger Leif Svanholm. den ökade efterfrågan har Skidstahus tagit beslut om att bygga ut sin fabrik i Ullånger.

– Då kommer vi att kunna öka vår kapacitet från 200 till 300 hus per år.

F Ö R AT T M ÖTA

FOTO: SUSANNE BENGTSSON

Även för Jörnträhus har 2021 varit ett rekordår med en försäljningsökning på 400 procent jämfört med föregående år. ”En helt galen siffra”, kommenterar vd Mikael Lindberg på företagets hemsida.

För att klara av trycket har Jörnträhus investerat i en ny produktionslina i husfabriken i Jörn.

Det innebär en kapacitetsökning för fritidshus med drygt 40 procent.

– Genom att strukturera om i en

av våra husfabriker och riva bort ett par väggar så har vi kunnat bygga en produktionslinje som kommer att göra att vi ökar vår kapacitet för fritidshus med drygt 40 procent.

Vilket såklart känns väldigt bra då efterfrågan på våra husbyggsatser är enormt stort, och med detta så kommer vi att ha cirka 30 personer som jobbar med produktionen i Jörn, säger Mikael Lindberg, vd Jörnträhus.

SUSANNE BENGTSSON

Bygglovsansökningar fritidshus Sökande privatperson (ett eller flera fritidshus per ansökan): Q 2021 – 4311 st Q 2020 – 2886 st Q 2019 – 2296 st Q 2018 – 2541 st Q Sökande både privatperson och företag (ett eller flera fritidshus per ansökan kan det vara, men vanligare med Q

flera om företag sökt om bygglov): 2021 – 4695 st Q 2020 – 3093 st Q 2019 – 2509 st Q 2018 – 2746 st OBS! Antal sökta bygglov är inte lika med antal unika fritidshus. Om ett byggföretag sökt bygglov för fem hus så räknas det endast som ett sökt bygglov i ovan statistik.

Q

KÄLLA BYGGFAKTA

Får böta en halv miljon efter trappolycka En byggnadsarbetare fick livshotande skador när en trappa lossnade under ett monteringsarbete. Nu krävs det företag som ansvarade för bygget på 500 000 kronor i företagsbot för arbetsmiljöbrott, enligt ett strafföreläggande.

Byggmax grundades 1993 och 2015 sålde Göran Petersson sina aktier i bolaget.

FOTO: BYGGMAX

Skattesmäll för Byggmax-grundare Byggmax-grundaren Göran Peterssons bolag på Cypern upptaxeras med över 55 miljoner kronor efter en aktieförsäljning som gjordes 2015.

Göran Petersson sålde sitt innehav, drygt 800 000 aktier, i bygghandelskedjan 2015 via det helägda Cypern-bolaget Jarrton Management Limited. Försäljningen ska enligt Skatteverket ha inbringat över 50 miljoner kronor till bolagskassan.

Enligt bolaget har man inte redovisat vinsten i Sverige eftersom det inte funnits något fast driftställe här samt att Göran Petersson sedan länge är bosatt i Thailand och enbart är hemma i Sverige på kortvisiter.

Men Skatteverket anser att Göran Petersson var folkbokförd i Sverige vid tiden för försäljningen 2015 och även hade tillgång till en fastighet i hemstaden Halmstad. Cypern-bolaget och Göran Petersson delar dock inte Skatteverkets uppfattning att det funnits en tillräcklig stark anknytning till Sverige.

Skatteverket lägger även på ett skattetillägg som straff för bristerna. Tillägget utgör 40 procent av

den skatt som Jarrton Management Limited ska betala på den i efterhand fastslagna inkomsthöjningen.

När en trappa skulle monteras med hjälp av lyftkran så lossnade den, varpå en byggnadsarbetare föll ner till våningsplanet under och ådrog sig skallskador som till en början var livshotande.

Olyckan inträffade på en byggarbetsplats i Jönköping för drygt två år sedan. Nu krävs det företag som ansvarade för bygget på 500 000 kronor i företagsbot för arbetsmiljöbrott, enligt ett strafföreläggande.

Det skriver nyhetsbyrån Sirén. ”Ansvarig företrädare för byggföretaget har, som inhyrare av arbetskraft, av oaktsamhet åsidosatt vad som enligt arbetsmiljölagen ålegat

bolaget till förebyggande av olycksfall och har av oaktsamhet orsakat arbetstagaren kroppskada som inte är ringa”, står det i strafföreläggandet Arbetsmetoden som användes vid monteringen innebar att trappan sänktes ner vinklad och sedan rätades upp. För att få trappan på plats används lyftkran och två kedjespel. Byggnadsarbetaren som skadades stod på trappan för att manövrera trappan när den skulle passas in i schaktet. När trappas lossnade föll arbetaren mer än två meter till våningsplanet under och tilldrog sig skador i form av svåra skallskador. Skadorna som initialt var livshotande har krävt långvarig sjukskrivning. Åklagaren vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund, hävdar att olyckan hade kunnat undvikas om en ordentlig riskanalys hade genomförts inför arbetet.

SUSANNE BENGTSSON

av myndigheten på bolagets begäran, eller överklagas till förvaltningsrätten.

Byggmax grundades 1993 av Göran Petersson, Lars Lindberg och Stig Notlöv.

B E S L U T E T K A N O M P R ÖVAS

HENRIK EKBERG

Byggmax Den första Byggmax-butiken slog upp portarna 1993 och 17 år senare, 2010, noterades Byggmax Groups aktie på Stockholmsbörsen. Byggmax Group består av Byggmax, Buildor och Skånska Byggvaror. 2017 omsatte Byggmax Group ca 5,3 miljarder kronor.

KÄLLA: BYGGMAX.SE

Q

En olycka inträffade i samband med montering av en trappa på ett bygge i Jönköping för två år sedan.

GENREBILD: GETTY IMAGES

NYHETER 7

januari 2022 • Nummer 1

Det är hett med utemöbler och allra hetast är utemöbler till takterrasser.

De hetaste leverantörerna 2021 Här är hela listan med fjolårets hetaste leverantörer i Byggfakta DOCU:s databas. I topp ligger Norska Vestre som tillverkar utemöbler. De är inte bara intressanta som leverantörer utan satsar också på en helt ny fabrik för 350 miljoner kronor.

- Det kommer bli världens mest miljövänliga möbelfabrik, säger Ronny Jonsson, försäljning och projektkonsult för Vestre i Sverige.

Byggfakta DOCU är Nordens största digitala produktkatalog för proffsen inom byggbranschen. I databasen finns en stor del de av tillverkare och leverantörer som finns på marknaden. De olika företagens produkterna presenteras med all tillhörande dokumentation som exempelvis BIM, CAD, beskrivningstexter och byggvarudeklarationer. Enligt Caroline Weinberg, som är affärsutvecklare på Byggfakta DOCU, är besökarna i första hand i det föreskrivande ledet som arkitekter, konsulter, entreprenörer, byggherrar och kommuner.

– De behöver produkter till sina byggprojekt men kanske inte riktigt vet till vilken leverantör de ska Caroline vända sig. De vet att Weinberg de ska ha ett fönster men det kanske måste ha ett pmärkt fönster och de behöver dessutom ha det som ett BIM-objekt för att kunna rita in det i projektet. Då är tanken att de ska kunna gå till oss och söka efter fönster, få upp olika tillverkare och leverantörer och sedan på ett enkelt och tydligt sätt kunna se vad de har för dokumentation, miljöbedömning och certifikat och så vidare. Det är ofta sådana delar som kan vara avgörande för vilken leverantör man väljer, säger hon.

S K I C K A R Byggfakta DOCU ett digitalt nyhetsbrev som går ut till ett stort antal beslutsfattare inom byggbranschen, där de flesta av de medverkande företagen väljer att gå ut med produktlanseringar och spännande nyheter för byggbranschen.

VA R J E V E C K A

FOTO: VESTRE

Vår nollvision är att vi inte ska tillverka en enda produkt som inte består för evigt

De 10 mest eftersökta/tittade på leverantörer i Byggfaktadocu produktkatalog under 2021

– I den tiden som vi lever i nu när man inte haft möjlighet att medverka på mässor i samma utsträckning som tidigare och när de fysiska mötena har bytts ut till möten online har de digitala alternativen blivit alltmer intressanta. De som väljer att medverka i nyhetsbrevet kanske vill lansera en ny produkt och de presenteras även på vår startsida, vilket ger bra synlighet mot rätt målgrupp säger Caroline Weinberg.

1. VESTRE AB

det över 500 000 besökare som går in på Byggfakta DOCUS webbsida. För att hitta produkter, lösningar och dokumentation till sina pågående och planerade byggprojekt.

– Vi har under 2021 sett en stor ökning för de referensprojekt som finns publicerade på Byggfakta DOCU, där företagen helt enkelt visar upp färdiga projekt där de varit med och levererat produkter. Att för besökaren ha möjlighet att se produkten i sitt sammanhang, ger både inspiration samt tydlighet inför den egna projekteringen, fortsätter hon.

I sammanställningen över de hetaste leverantörerna listar vi de företag som varit mest eftersökta i databasen. I topp på listan ligger norska Vestre som tillverkar möbler till offentlig miljö. Enligt Ronny Jonsson, försäljning och projektkonsult för Vestre i Sverige, har man sett ett ökat intresse för att få tillgång till mer information om företagets produkter, produktion, miljö och hållbarhetstänk under de två senaste åren.

– Vår nollvision är att vi inte ska tillverka en enda produkt som inte består för evigt. Vi upplever att fokus har förflyttats och idag handlar alltmer om hållbarhetsfrågor. Det handlar inte längre om enbart inköpspris och man tittar mer på livslängd och miljöpåverkan och det gynnar oss. Vi konkurrerar med kvalité inte försäljningspris. Vi tittar på perspektiv upp mot 30 år och längre, säger han.

Vestre tillverkar möbler för so-

10. Olive Sverige AB

VA R J E Å R Ä R

Företag: 2. Joma AB 3. Sekelskifte AB 4. Cembrit AB 5. Vauni AB 6. Kinnarps 7. Franke Futurum AB 8. PLW Energihus 9. Heno AB

ciala mötesplatser som ska tåla att stå utomhus året om. Men de har även andra kunder där möblerna placeras inomhus som köpcentrum, skolor och hotell. En stark trend de senaste åren som man upplevt på Vestre är ett ökat intresse för möbler till takterrasser. Det kan vara en samlingsplats eller ett uterum för måltider där anställda.

– Överhuvudtaget finns ett större intresse av offentliga miljöer utomhus där vi kan vara en motpart. Även om vi inte är landskapsarkitekter själva så har vi en lång erfarenhet av vad som fungerar och kan bidra med vår kunskap. Idag kommer vi ofta in tidigt i projekten och kunderna vill veta mer om våra produkter. Det är stimulerande och utvecklande för alla parter, Ronny Jonsson V E ST R E Ä R E T T norskt familjeföretag som grundades för 70 år sedan.

All tillverkning sker i Skandinavien med en stålfabrik i Torsby i Värmland och övrig produktion i Norge.

Företaget genomför nu en storsatsning på 350 miljoner kronor i en helt ny produktionsanläggning i norska Magnor. Den går under namnet ”The Plus” och kommer ska bli världens mest miljövänliga möbelfabrik.

Fabriken, som har designats av arkitektbyrån Bjarke Ingels Group (BIG), kommer att bli ett globalt skyltfönster för hållbar och högeffektiv möbeltillverkning. The Plus blir Nor-

I norska Magnor bygger Vestre världens mest miljövänliga möbelfabrik FOTO: VESTRE med tillhörande upplevelsepark.

Norska Vestre som tillverkar utemöbler till offentlig miljö är den hetaste leverantören i Byggfakta Docus databas.

FOTO: VESTRE

Om The Plus Världens mest miljövänliga möbelfabrik, belägen i Magnor i norska Inlandet.

Q Planerat färdigställande 2021/2022.

Q Innehåller ett besökscenter och en allmän park på 300 hektar.

Q The Plus reducerar växthusgasutsläppen med minst 50 procent jämfört med en motsvarande konventionell fabrik och är därmed ”Paris Proof”.

Q Får klassificeringen ”BREEAM Outstanding” (Nordens första industribyggnad som uppnår den allra högsta miljöklassificeringen, bland annat genom användning av norskt massivt trä och utsläppsfri byggarbetsplats).

Q Vestre Forest Camp – 30 hektars kultur- och upplevelsepark.

Q

dens första industribyggnad som uppnår den allra högsta miljöklassificeringen, BREEAM Outstanding,

bland annat genom användning av massivt trä och utsläppsfri byggarSAMUEL KARLSSON betsplats.

8 ENKÄT

Nummer 1 • januari 2022

Branschens förhoppningar på 2022 Byggvärlden har låtit branschprofiler dela med sig av sina önskningar.

Q Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. Vad önskar du dig av byggåret 2022?

– Efter Byggmarknadskommissio­ nens nulägesanalys som presente­ rades i september kan ingen läng­ re förneka att branschen har ett enormt problem med företag, fram­ förallt från Östeuropa men också svenska ”frontföretag” som fuskar systematiskt med löner, trygghets­ försäkringar, skatter och sociala avgifter. Detta snedvrider givetvis konkurrensen och gör att seriösa företag inte kan konkurrera på lika villkor. Jag är personligen en hel del irriterad över att det tagit så lång tid att erkänna problemets omfattning och att förhållningssättet fortfaran­ de i så stor utsträckning präglas av attityden att det är ”någon annan” som ska göra något. Nu är det dags för Byggföretagen, de större bygg­

Nu handlar det om att lösa de grund­ läggande problemen bolagen, byggfacken men också be­ ställarna – inte minst de offentliga som hycklar alldeles beklämmande i dessa frågor – att tillsammans kav­ la upp ärmarna och vidta åtgärder.

Byggmarknadskommissionen kom­ mer med sin slutrapport den 25 ja­ nuari. När den landat är det dags för ett samordnat agerande. har riv­ startat med intressanta och kanske också oväntat tydliga besked att han vill fokusera på byggfusket samt de bostadssociala frågorna. Om detta följs av handling kan det bli ett in­ tressant år. Jag hoppas att Johan Da­ nielsson och regeringen banar väg för ändrad lagstiftning när det gäller sekretessregler, lagen om offentlig

– N YA B O STA D S M I N I ST E R N

Tomas Emanuelsson, ordförande, Byggnads Väst: Vad önskar du dig av byggåret 2022?

Lennart Weiss. upphandling samt konkurrenslag­ stiftningen så att myndigheterna blir mer effektiva när det gäller att jaga fusket med skatter och sociala

Q

– Önska är lätt. Jag ser stora möjlig­ heter i att den diskussion om seri­ ositet som startat inom branschen under 2021 gör att vi kan nå fram­ gång med vårt arbete med ordning och reda under 2022. Jag ser att den åtgärdskommission som vi i Byggnads startat tillsammans med Byggföretagen blir framgångsrik och skapar en starkare och sundare bransch. Jag hoppas att våra stora, klassiska företag tar tillbaka initia­

2022

Tomas Emanuelsson.

FOTO: BYGGNADS

tivet genom att anställa egna yrkes­ arbetare. Sedan hoppas jag självklart

företag som inte är seriösa. Vi önskar så att de skulle hitta till oss istället.

Vi hör otaliga berättelser att de inte fått den lön de har rätt till men blivit lovade att de skall få den senare. Så stannar de kvar ihop om att det ska lösa sig, men vår erfarenhet är att man bara blir än mer lurad.

Kajsa Hessel, vd Svensk Byggtjänst: Vad önskar du dig av byggåret 2022?

Q

– Att vi som bransch lyckas ta stora steg mot målen om klimatneutra­ litet, hållbara produktionskedjor och social hållbarhet. Här hoppas jag vi i Byggtjänst ska kunna le­ verera än mer nytta och fortsätta stödja branschen i de stora utma­ ningar den står inför. Inte bara inom hållbarhet utan också i digi­ taliseringen. Att som ett centralt kunskapsnav ligga steget före och tillhandahålla neutral expertis. att bran­ schen ska gilla AMA Funktion som vi lanserar i februari. AMA Funk­ tion är ett hjälpmedel för upp­ handling av totalentreprenad med

önskar jag att alla fantastiska beställare och fastighetsägare fortsätter att ta så fint ansvar som de gör när detta egentligen inte ligger helt och fullt i deras knä. Min förhoppning är att byggföretagen kommer till oss 2022.

De är alltid lite sena i starten men sen kommer de med full kraft.

Kajsa Hessel.

FOTO: SVENSK BYGGTJÄNST

tyngdpunkt på funktionskrav. Det är den första AMA som från början helt är byggd för digital tillämp­ ning. Det är ett viktigt steg i bran­ schens digitalisering. Personligen hoppas jag mest av allt att bara få fortsätta framåt i världens roligas­ te uppdrag!

Jack Len, regionchef på Ramirent och Årets Byggchef: Vad önskar du dig av byggåret 2022?

Q

– F R Å N A N SVA R SÄ K E R H E T

Jessica Löfström.

FOTO: PRIVAT

med mycket order runt om i landet.

Vi vet att det finns många duktiga byggnadsarbetare som arbetar på

Q Ola Månsson, vd Installatörsföretagen: Vad önskar du dig av byggåret 2022?

trifiera transporter och industriella processer samt energieffektivisera fastighetsbeståndet.

– Naturligtvis vore en återgång till ett slags normalläge önskvärt. Vi vill lägga vår tid och fokus på att hjälpa samhället med den viktiga ener­ gi- och klimatomställning vi går igenom just nu. Stora miljövinster kan göras genom att fortsätta elek­

– S E N H O P PAS V I på långsiktiga för­ utsättningar. Det var olyckligt att stödet till energieffektivisering av flerbostadshus lyftes ur statsbud­ geten i år. Sådan ryckighet försvårar klimatarbetet.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Marianne Hedberg, miljöexpert på Byggföretagen: Vad önskar du dig av byggåret 2022?

Q

– För 2022 önskar jag allt större fokus på samarbete mellan alla aktörer från idé till förvaltning när något ska byggas eller renoveras. Större fokus på livscykelkostnad och att återbru­ kat, reparerbart och renoverbart blir det nya självklara i alla val. Alla de initiativ och förslag som börjat gro under 2021 måste vårdas och få växa till sig så att det blir verkstad på bred front. Första gången jag hörde talas om begreppet ”walk the talk” var på Sustainable Building-konferensen 2008 i Melbourne och det var ju ett

att vi inom Byggnads tillsammans med arbetsgivarna stärker upp den traditionellt breda och välutbildade yrkesarbetaren och får ordning på rekryteringen av nya yrkesarbetare till branschen. Som jag känner nu ser jag positivt på 2022. Det blir året då vi i branschen gemensamt byg­ ger upp den svenska byggbranschen som bygger på duktiga och kompe­ tenta yrkesarbetare.

avgifter. Jag hoppas att man avdelar större resurser till Skatteverket och Arbetsmiljöverket så att man skär­ per sina inspektioner.

– J AG H O P PAS O C KSÅ

Jessica Löfström, ordförande i ExpanderaMera och i Ansvar Säkerhet: Vad önskar du dig av byggåret 2022?

Q

– Att fler tar större ansvar för vilka entreprenörer man anlitar i alla led, inte minst för samhället, företagen och den enskilde byggnadsarbeta­ ren. Jag önskar även att Byggföreta­ get och Byggnads samverkar med att granska de byggbolag som vill ha kollektivavtal och/eller hängavtal.

Här behöver det styras upp från alla håll och kanter, samt införas en kon­ tinuerlig övervakning av medlems­ företagen.

– För Expanderameras del öns­ kar jag att det fortsätter på samma fina sätt som senare delen av 2021

Som jag känner nu ser jag positivt på

FOTO: VEIDEKKE

– Arbetsmiljöverket måste få i uppdrag att inte bara registrera utan också kontrollera lämnade uppgifter i utstationeringsregistret och vidare är det dags att sätta tum­ men i ögat på Trafikverket och andra offentliga beställare. Idag hycklar man med vackert skrivna policys för att i nästa stund prioritera läg­ sta pris och de facto favorisera rena skurkföretag. Så kan det inte fortsät­ ta. Vidare hoppas jag att politiken skiftar fokus från byggvolymer till det bostadssociala perspektivet, det vill säga hur unga och andra svaga grupper ska kunna få tillgång till lämpliga bostäder. Bostadsbristen i volymtermer är snart bakom oss.

Nu handlar det om att lösa de grund­ läggande problemen och det kräver andra åtgärder än de vi sett hittills.

Om valåret kan bidra till en sån för­ skjutning av perspektiven så kan det bli ett intressant år.

Marianne Hedberg. tag sedan. Min uppmaning är – Längre steg oftare, och har du inte börjat gå än så är det dags att ta första kliven för det ger kon­ kurrenskraft och långsiktig håll­ barhet även för företaget.

Ola Månsson.

FOTO: INSTALLATÖRSFÖRETAGEN

Kristina Einarsson, miljö- och klimatexpert på Boverket: Vad önskar du dig av byggåret 2022?

– Säkerhet och hälsa! Jag önskar av hela mitt hjärta att alla kan komma hem till sina nära och kära utan att skada sig på en arbetsplats, för en skada eller i värsta fall dödsfall är så tragiskt och detta måste vi våga jobba stenhårt för att minimera under 2022. Nollvision tack! Coro­ na kommer aldrig att försvinna från våra liv, men jag hoppas verk­ ligen att vi kan lära oss att leva nor­ malt igen utan alla dessa panikåt­ gärder; lockdowns, covidpass och så vidare. Jag hoppas verkligen att vi hittar tillbaka till det gamla goda livet som vi hade innan corona där vi alla kunde umgås, hälsa på var­ andra, kramas, jobba, träna, resa

Jack Len.

FOTO: SUSANNE BENGTSSON

Jag hoppas verk­ ligen att vi hittar tillbaka till det gamla goda livet som vi hade innan corona och så vidare. Detta gäller för alla branscher.

Emmalena Andersson, Årets byggkvinna 2021 och arbetsledare på Betonmast: Vad önskar du dig av byggåret 2022?

Q

Q

– Att fler ska förstå nyttan med klimat­ deklarationer även om gränsvärden inte finns med i bör­ jan av ett helt nytt regelverk för byggs­ Kristina ektorn. Nyttan är att Einarsson byggsektorn ökar sina kunskaper och får ett viktigt un­ derlag till beslut om åtgärder som minskar klimatpåverkan.

– Jag önskar mig av byggåret 2022 att vi alla kan räkna med större marginaler på marknaden. Jag önskar att fler gör en personlig ut­ veckling och det speglar av sig på deras arbetsplats. Att fler företag tar vara på sina anställda och ser al­ las värde och olikheter, styrkor. Att fler ledare är bra ledare som bryr sig och får sin grupp att bli starka team. Att pandemin försvinner. Att vi återbrukar mer och tar vara på våra material in i nya byggnader.

Att fler kvinnor och män vågar sig in i bygg. Att fler företag använder sig av hjälpen som finns för att

Emmalena Andersson.

FOTO: PRIVAT

göra sin arbetsplats bra för allas trivsel, om detta är något de inte klarar själva.

ENKÄT: HENRIK EKBERG OCH SUSANNE BENGTSSON

GLOBAL LAUNCH AT AUTHORIZED DEALERS - SPRING 2022

10 REPORTAGE

Nummer 1 • januari 2022

Den runda domen byggs precis bredvid det höga Lisebergstornet. Uppe till höger i bild syns de tre Gothia Tower-husen och vid den upplysta platsen till vänster pågår bygget av Västlänkens stations Korsvägen.

FOTO: SKEPPSVIKEN

Domen över Universeum tar form Vetenskapscentret Universeum i Göteborg får ett nytt utseende.

Längst upp på toppen av Gert Wingårdhs favoritskapelse växer Nordens största visualiseringsdom fram, byggd med limträbalkar och med en diameter på 26 meter.

Längst upp på Universeums tak håller den stora sfäriska domen på att växa ihop, sektion för sektion med limträbalkar formade som trianglar.

Den undre halvan är redan klar när Byggvärlden hälsar på någon vecka före jul. Nyligen passerades även själva ekvatorn, som har en diameter på 26 meter. Återstår gör den övre halvan. Vi står på en cementplatta mitt i domen. De stora trianglarna lyfts upp med byggkran och fixeras sen med olika stöd och handkraft.

Trianglarna, som har en bas på åtta meter, fästs ihop med stålkopplingar och flänsar i balkarnas ändar. Totalt kommer 64 trianglar att utgöra domens runda skelett.

– D E T Ä R T U N G A pjäser och det är högt upp, man kan inte heller lägga tringlarna på marken och fästa ihop dem, utan de måste fixeras hängandes. Det finns heller ingen tolerans så det gäller att passa ihop dem exakt så att den prefabricerade fasaden enkelt kan monteras på, säger Robin Carlsson, platschef på Skeppsviken.

Fasaden består av cederspån

från Kanada och på varje triangel monteras två prefabricerade fasadelement klädda med cederspån fast.

Dessa ska även pryda utsidan på den så kallade högdelen, den 42 meter långa och 8 meter breda träbron, en del som kallas tornet samt lågdelen nere vid entréplan.

– Ceder ska vara väldigt bra mot röta, det är även behandlat för att behålla färgen så det inte blir så stora skiftningar när det åldras, berättar Christofer Barkebo, projektchef på Skeppsviken.

Cederspånen levereras från Södra som även står för KL-trä, limträ och treskiktspanelen till interiören.

Eftersom Universeum är ett vetenskapscenter vill man också gärna visa upp hur byggnaden är konstruerad. ställe i huset där stommen med limträfackverket blir synligt för besökarna. En annan är i planet under domen där limträkonstruktionen blir synlig, enbart som en estetisk del, säger Robin Carlsson.

Den spektakulära träbyggnaden Universeum stod klar 2001. Tillbyggnadsprojektet påbörjades hösten 2020. Den ursprungliga upphandlingen för Skeppsviken omfattade domen, högdelen, bron, lågdelen samt inbyggnad av en tidigare öppen terrassdel. Sen dess har ytterligare uppdrag tillkommit för tota-

– BRON ÄR ETT

Christofer Barkebo, projektchef och Robin Carlsson, platschef på Skeppsviken. lentreprenören. Bland annat en ny restaurang i två plan och flytt av butiken från plan två till entréplan. Totalt handlar det om en tillbyggnad på cirka 5500 kvadratmeter med domen som kronan på verket. Gert Wingårdh lyfter ofta fram Universeum som sin främsta skapelse bland alla uppdrag, nationellt som internationellt. Göteborgsarkitekten ligger förstås även bakom den aktuella tillbyggnaden.

– Trä framstår alltmer som det klimatsmarta byggmaterialet. I Universeums utbyggnad förekommer det på nya och innovativa sätt. Mest spännande blir det att se hur själva sfären, visualiseringsdomen, formas av månghörningar, säger Gert Wingårdh. högtrafikerade trafiknavet vid Korsvägen med Svenska Mässan, Liseberg, Univer-

D E N N O R M A LT S E T T

FOTO: HENRIK EKBERG

seum och Världskulturmuseet på gångavstånd hör just nu till de mest byggbarack-täta områdena i Göteborg. Mycket hänger förstås samman med Västlänkens delprojekt Korsvägen, som gör den normala trafiksituationen än värre. Men det är inte enbart trafiken som Skeppsviken behöver tampas med vid ombyggnaden av Universeum. Inne i vetenskapscentret försöker bland annat ett hundratals olika fiskarter leva

REPORTAGE 11

januari 2022 • Nummer 1

Visualiseringsdomen, som byggs på Universeums tak, blir förenklat en avancerad biograf med en svängd bildskärm.

FOTO: HENRIK EKBERG

Fasaden kläs i cederspån från Kanada.

Limträbalkarna sätts ihop som stora trianglar som sedan kopplas samman med stålkopplingar.

FOTO: HENRIK EKBERG

ett normalt vardagsliv i bassängerna samtidigt som byggnationerna pågår utanför. I synnerhet hajarna är känsliga för vibrationer, som kan uppstå vid till exempel sprängningar. Skeppsviken har bland annat sprängt i berget bakom för plintar som delvis bär upp domen.

– Före varje sprängning sprutas luftbubblor in i hajarnas vatten, det lugnar dem lite, berättar Robin Carlsson.

V I S SA AV B J Ä L K L AG E N , i form av betongplattor, i domen kragar ut långt utanför den befintliga byggnaden och även över en väg mellan Universeum och Liseberg. Därför har det krävts en avancerad konstruktion med ställningar som håller upp de runda, tunga styckena. I stort sett alla betongkonstruktioner är gjutna på plats, men förutom betongen är det trämaterialet som dominerar.

Både Christofer och Robin är tämligen nya på Skeppsviken och kommer senast från Serneke och en om-

byggnation Svenska Mässan, precis bredvid.

– Vi skulle egentligen vara med och bygga det fjärde Gothia Towertornet. Men vi var några stycken som räknade på det här projektet och samtidigt passade det bra in i Skeppsvikens nysatsning på Göteborgsmarknaden, berättar Christofer Barkebo.

Visualiseringsdomen blir förenklat en avancerad biograf med en svängd bildskärm tillverkad av en perforerad aluminiumplåt.

Skärmen kommer att följa den runda ytan runt i 180 grader. Med den senaste visualiseringstekniken tillsammans med AI kommer besökarna där att kunna ta del av presenta-

FOTO: HENRIK EKBERG

Vi köper dina bodar och moduler! ring &

r. te Demon nsport ingå a tr

tioner om bland annat rymden och klimatet. Ett visualiseringslabb har också byggts i det som tidigare var en öppen terrass.

Detta delprojekt är redan klart och överlämnat till Universeum.

Där kommer man att kunna lära sig mer om tekniken som används i domen som också får en läktare med plats för 150 personer. Hela projektet skulle egentligen ha stått klar nu till jul, men av olika orsaker, däribland pandemin, har slutdatumet flyttats fram ett par gånger.

– Som det ser ut nu kan vi nog vara klara senare hälften av 2022, tror Christofer Barkebo.

HENRIK EKBERG

Skeppsviken Skeppsviken startades 1992 i Skövde som Calles Bygg. 2010 startade företaget en filial i Göteborg. 2019 gjordes en större nysatsning i Göteborg.

Skeppsvikskoncernen består i dag av ett fastighetsbolag och två byggbolag, ett i Göteborg och ett i Skövde.

Störst i Sverige på bodar!

0418-123 13 | www.bodborsen.se | Lamellgatan 1, Landskrona

12 NYHETER

Nummer 1 • januari 2022

Konkurrensbrist ökar kostnaderna Byggmaterialpriserna stiger stadigt. Orsaken till det är bland annat bristande konkurrens och att upphandlingarna är upplagda på ett sätt som begränsar konkurrensen. Detta enligt en ny rapport från Konkurrensverket.

De senaste åren har materialpriserna ökat rejält, vilket också har lett till högre kostnader för bostadsbyggandet. Huruvida detta har med konkurrensen att göra har regeringen låtit Konkurrensverket ta reda på. Nu presenterar verket sin rapport Konkurrensen i byggmaterialindustrin, som visar just att markandskoncentrationen på viktiga materialmarknader är hög.

Detta innebär, enligt Konkurrensverket, att beroendet av enskilda företag är stort, pristransparensen låg och konkurrensen begränsad. Det gäller bland annat marknaderna för cement, mineralull, gips och låsprodukter. Även grossistmarknaden för installationsmaterial har en hög marknadskoncentration.

– Marknader med hög koncentration innebär risk för högre priser och låg grad av innovation till

Rikard Jermsten.

FOTO: KONKURRENSVERKET

Marknader med hög koncentration innebär risk för högre priser och låg grad av innovation till skillnad mot de marknader där det råder effektiv konkurrens

skillnad mot de marknader där det råder effektiv konkurrens, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

I fråga om nybyggnation av bostäder har det offentliga en viktig roll. Av rapporten framgår att det förekommer att upphandlande myndigheter styr sina byggupphandlingar mot specifika leverantörer och varor. Det riskerar att försämra konkurrensen och öka kostnaderna eftersom det begränsar möjligheterna för leverantörerna att föreslå alternativa lösningar eller produkter.

Andra problem som försvårar en effektiv prisbildning inom byggindustrin är användandet av vissa former av rabatter och ersättningsavtal. Det är framför allt retroaktiva rabatter, bland annat i form av årsomsättningsbonusar, som skapar problem eftersom de döljer de faktiska kostnaderna för byggmaterial.

Konkurrensverket pekar dessutom på risken att de index som mäter prisutvecklingen på en rad byggmaterial inte ger en rättvisande bild av kostnadsutvecklingen. De bör därför användas med försiktighet.

Konkurrensverket flera förslag som syftar till att minska de identifierade problemen

I R A P P O RT E N L Ä M N A R

Betong hör till en marknad där konkurrensen är bristfällig. och åstadkomma förändringar som leder till bättre fungerande marknader. Ett förslag rör behovet av nya flexibla verktyg för konkurrenstillsyn som ska komplettera de befintliga konkurrensreglerna och göra det möjligt att korrigera konkurrensproblem på marknader som inte kan åtgärdas med den nuvarande lagstiftningen.

Konkurrensverket framhåller dessutom vikten av att utforma upphandlingar så att de främjar konkurrens. Byggmaterialindustrin uppmanas också att använda standardavtal som är utformade så att de tydligt minskar de risker som kan följa på retroaktiva ersättningar elHENRIK EKBERG ler dolda rabatter.

FOTO: GETTY IMAGES

Rapporten Mot bakgrund av att byggmaterialpriser bidragit till kraftigt ökade byggkostnader de senaste åren, uppdrog regeringen under våren 2020 åt Konkurrensverket att utreda konkurrensen inom svensk byggmaterialindustri. Utredningen har inriktats på om det föreligger konkurrensproblem på marknaderna för byggmaterial, eller på angränsande marknader av strategisk betydelse.

Konkurrensverkets förslag i korthet: Q Behov av förändrad hantering av rabatter, ersättningsvillkor och indexreglerade avtal i byggentreprenader.

Q Behov av att utforma upphandlingar på ett sätt som främjar konkurrens.

Q Behov av förändrat attitydförhållande och arbetssätt kring standardisering av bostadsbyggande.

Q Behov av nya verktyg för konkurrenstillsynen.

Q Behov av fortsatt utredning.

KÄLLA: KONKURRENSVERKET

Thomas Concrete Groups verksamhet i Tyskland.

FOTO: THOMAS CONCRETE GROUP

Den nya järnvägsbron går över Hackensack River i New Jersey.

BILD: NJ TRANSIT

Skanskas rekordbygge i USA Skanska ska tillsammans med Traylor Bros., Inc. bygga nya Portal North Bridge, en järnvägsbro i Hudson County i New Jersey.

Skanskas andel är värd cirka 9,4 miljarder kronor, vilket betyder att det är byggjättens femte största projekt sedan 2010.

De båda bolagen har i ett joint venture tecknat avtal med NJ Transit om den nya järnvägsbron, som kommer att ersätta den befintliga Portal North Bridge med en ny tvåspårig fast brostruktur som korsar Hackensack River. Den nya järnvägsbron kommer att resa sig cirka 15 meter över floden, en fördubbling av höjden på den befintliga bron, och inkluderat påfarterna kommer den att sträcka sig över nästan fyra kilometer.

N YA P O RTA L N O RT H Bridge kommer att byggas i anslutning till den existerande strukturen. Projektet inne-

fattar nedmontering och bortförsel av den befintliga bron, nya järnvägsbroar över intilliggande vägar, stödmurar, tillfartsvägar, tillträdesplattformar för byggprojektet, ny spårkonfiguration, kraftförsörjning och distribution samt strukturer för kontaktledningar och kommunikationsstöd.

Byggnationen kommer att påbörjas under andra kvartalet 2022 och färdigställandet är planerat

till det tredje kvartalet 2027. Enligt Andreas Joons, pressekreterare på Skanska, är det ett stort projekt för Skanska.

– Det hamnar på en femteplats storleksmässigt bland alla våra projekt seAndreas dan 2010, säger han Joons till Byggvärlden.

HENRIK EKBERG

Skanskas fem största projekt sedan 2010 Q

Q Q

Q

Q

lygplatsen LaGuardia i New York, USA, byggavtal värt cirka 23 miljarder F kronor.

Nya Karolinska i Solna, byggkontrakt om cirka 14,5 miljarder kronor.

Storbritanniens nya höghastighetsjärnväg, HS2, för GBP, cirka 13,9 miljarder kronor Skanska konverterar Farley Post Office Building till nytt transportnav i New York, USA, cirka 11 miljarder kronor. (Ytterligare order samma projekt/kund: renovering postkontor i New York City, cirka 3 miljarder kronor + Ny entré till Pennsylvania Station i New York, cirka 1,1 miljarder kronor).

Nya Portal North Bridge i New Jersey, USA, cirka 9,4 miljarder kronor.

Västsvensk betong­jätte expanderar globalt Thomas Concrete Group köper tre betongföretag – ett i Tyskland och två i USA. Totalt rör det sig om sju betongfabriker med en sammanlagd omsättning på cirka 250 miljoner kronor.

Det handlar om tyska betongföretaget Fertigbeton KUMM GmbH och tillgångarna i de amerikanska betongföretagen Palmetto ReadyMix Inc och Benton Ready-Mix of Florence Inc. – Med ytterligare betongfabriker i USA och Tyskland får vi utökad produktionskraft liksom produktportfölj. I USA är det marknader vi känner till väl medan i Tyskland är det en helt ny geografisk region vi nu etablerar oss i, säger Hans Karlander, vd och koncernchef på Thomas Concrete Group. Ägarskiftena genomförs under de första två veckorna i januari 2022. Fabrikerna i Tyskland och USA tillverkar fabriksbetong till både bostadsbyggande och kommersiella fastigheter liksom till

infrastrukturprojekt. Det tyska bolaget har fem fabriker och ett fyrtiotal medarbetare i områdena Neuwied, Krunkel, Kroppach och Plaidt.

De två amerikanska förvärven görs i delstaten South Carolina; i Ridgeland och i Florence. De två fabrikerna sysselsätter gemensamt knappt ett fyrtiotal medarbetare.

Thomas Concrete Group har sedan tidigare 73 betongfabriker i USA. – Vi har sedan en lång tid tillbaka en mycket god relation med familjen Kumm och med de tidigare ägarna till Palmetto Ready-Mix och Benton Ready-Mix of Florence. Vi kommer nu få god hjälp med att genomföra dessa förvärv i praktiken, säger Hans Karlander. koncernen nu totalt 162 anläggningar för fabriksbetong samt 4 fabriker för prefabricerade betongprodukter i Sverige, Tyskland, Polen, Norge och USA.

G E N O M F Ö RVÄ RV E N H A R

HENRIK EKBERG

NYHETER 13

januari 2022 • Nummer 1

Svårbedömt om domstolarnas agerande i Cementa-ärendet Orsaken till att domstolarna gör så olika bedömningar av Cementas tillståndsansökan är svårbedömt. Det konstaterar forskaren Maria Pettersson i en färsk rapport.

Tillväxtanalys har analyserat domstolarnas olika bedömningar av Cementas tillståndsansökan. Mark och miljödomstolen gav i januari 2020 Cementa tillstånd för den sökta verksamheten. Efter överklagan valde Mark och miljööverdomstolen i juni 2021 däremot att avvisa ansökan med hänvisning till brister i beslutsunderlaget. Den 31 oktober 2021 upphörde miljötillståndet och verksamheten stoppades.

– Vi har tittat på om det finns några gemensamma faktorer av avgö-

stolen gjorde sitt jobb korrekt?

– När en högre instans ändrar vad en lägre instans har kommit fram till så är det på något sätt en fingervisning om att ”vi tycker inte att ni gjorde rätt här”, säger Maria Pettersson.

Nuvarande tillfälliga tillstånd för Cementa gäller till 31 december i år, vilket betyder att bolaget snart behöver lämna in en ny ansökan till Mark och miljödomstolen. Nyligen lämnade också länsstyrelsen över en kravlista på vad man vill se att Cementa redogör för vid ansökan.

Cementas anläggning i Slite. rande betydelse för utgången i respektive mål. Utgångspunkten är huruvida prövningarna kan sägas uppfylla de krav som anses känneteckna en ändamålsenlig tillståndsprövning, säger Simon Falck, analytiker på Tillväxtanalys. prövningens förutsägbarhet och transparens avseende tidsåtgång, regeltolkning och villkor ger inget av avgörandena ett nöjaktigt svar på frågan varför de olika instanserna kommer till så skilda slutsatser, enligt Tillväxtanalys. En av författarna till rapporten är Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

– Vi konstaterar att vi inte får ett

NÄR DET GÄLLER

Maria Pettersson har skrivit rapporten tillsammans med Patrik Söderholm vid Luleå tekniska universitet.

FOTO: LTU

®

Praktiskt lyftsegel Smart, kraftig presenning med rejäla lyftband.

• Skydda din utrustning & material.

• Täck, fyll på & flytta snö, jord, grus, utrustning, restmaterial

www.malmbergs.com

FOTO: CEMENTA

tillfredsställande svar på varför de gör så olika bedömningar av underlaget, säger hon. om, enligt Maria Pettersson, är domstolarnas bedömning av kvalitén på Cementas miljökonsekvensbeskrivning. Mark- och miljödomstolen godtog MKB:n, enligt forskaren med ganska svepande skäl, medan Mark och miljööverdomstolen inte ens prövande den i sak eftersom de inte tyckte att underlaget gav den information som behövdes för att kunna göra en bedömning av verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö.

– Det är en bedömningsfråga och det måste det också vara. Mark- och

VA D D E T H A N D L A R

miljödomstolen menar att de kan bedöma miljökonsekvenserna av underlaget, medan MÖD (Mark- och miljööverdomstolen) bedömer att de inte kan det. Varför de gör så olika bedömningar får vi inget svar på i den här studien.

Men forskarna konstaterar ändå att MÖD gör en betydligt mer grundlig utredning kring vad MKB:n måste innehålla.

– De vilar sig då på Högsta domstolens beslut när det gäller hur man ska bedöma det här, vad som måste finnas med och så vidare.

Men de kommer inte med något absolut svar.

Q

Tycker du att Mark- och miljödom-

Q Frågan är hur Mark- och miljödomstolen kommer att behandla kommande ansökan?

– Nu måste Mark- och miljödomstolen naturligtvis beakta det som MÖD har kommit fram till. Även om MÖD inte är en prejudicerande instans så måste Mark- och miljödomstolen ändå följa den domstolslinjen. Cementa kommer antagligen också att ha lärt sig en del om den här processen, kanske att de kommer att ha en annan modell för att undersöka påverkan på grundvattnet. Det blir väldigt intressant detta, säger forskaren.

Rapporten Cementas tillståndsprocess: En fallstudie av ändamålsenligheten i tillståndsprövningen av Cementas verksamheter på Gotland är skriven av professor Maria Pettersson och professor Patrik Söderholm vid Luleå tekniska universitet.

HENRIK EKBERG

14 NYHETER

Nummer 1 • januari 2022

Nya Campus Albano me

Snart kan studenterna flytta in i de nya lokalerna vid Campus Albano. Arbetet med bygget leds av Erik Eriksson, produktionschef på projektet för Skanska, Anna Martin, FOTO: SAMUEL KARLSSON projektområdes­chef Mitt på Akademiska Hus och Daniel Räihä, projektchef på Skanska.

Inför bygget av tre nya fastigheter i området Campus Albano ställdes Skanska inför två stora utmaningar. Projektet skulle både vara helt digitalt och uppföras mitt i

Stockholms nationalstadspark.

– Det har varit ett spännande och lärorikt projekt på många sätt, säger Daniel Räihä, projektchef på Skanska.

Granne med Carl Eldhs ateljé och med Brunnsvikens blåa vatten på ena sidan och Norra Djurgårdens skog och grönska på den andra uppförs nu Campus Albano i ett unikt läge i Stockholm. Hela området ska stå klart år 2023. Skanska och Akademiska Hus är nu inne i slutetappen i uppförandet av tre byggnader för lärande och forskning. Totalt omfattar de 65 000 kvadratmeter. Det är många intressenter som har haft synpunkter och inverkat på utformningen av projektet, enligt Anna Martin, projektområdeschef Mitt på Akademiska Hus. – Det har varit en samverkan inte bara med entreprenören utan också med den omgivande samhället.

En konsekvens av det är att de nya byggnaderna är ganska låga. De får inte sticka upp för mycket och störa karaktären i nationalstadsparken. Vi kommer också ha en ravin med ett vattendrag som tar hand om all dagvattenhantering för att bidra till den ekologiska mångfalden, säger hon.

T I D I GT I P R O J E K T E T satte man som mål att det skulle vara helt papperslöst. Digitaliseringsprocessen var en del i förfrågan i upphandlingen och ett av fokusområdena för samverkansprojektet med byggherren.

– Vi ville att det här skulle vara ett projekt i digitaliseringens framkant.

Nu är det ett antal år sedan vi hämtade in anbuden men vi hade det som mål när vi skulle sätta ihop en strategi för projektet tillsammans med entreprenören, säger Anna Martin.

För Skanska har det inneburit

Atrier med trapphus skapar ljus inne i fastigheten.​​ att medarbetarna varit tvungen att ta till sig helt nya arbetssätt och digitala verktyg. Men efter en kortare inlärningsperiod har det inneburit stora effektiviseringsvinster, menar Erik Eriksson, produktionschef på projektet för Skanska.

– När man startar upp ett sådant här projekt är det viktigt att man bestämmer vilka verktyg vi ska jobba med. Det har varit väldigt framgångsrikt. Idag sker allt från inskrivningar, kvalitetsdokument, egenkontroller till arbetsberedningar helt digitalt. I princip har vi hittat digitala verktyg till alla arbetssätt som vi har kunnat nyttja i projektet.

Det nya arbetssättet har inte bara påverkat det dagliga arbetet för Skanskas medarbetare. Även underentreprenörer har varit tvungna att ta till sig de digitala verktygen. varit en utmanande resa.

Inte bara för vår organisation utan även för våra underentreprenörer.

De måste också ta till sig det nya arbetssättet. Det är nytt för oss alla.

Verktygen är så nya att vi även har fått återkoppla till utvecklarna av programmen för att de ska fungera ute i byggproduktionen, fortsätter Erik Eriksson.

Under pandemin har digitalise-

– DET HAR

ringen varit en fördel. Många möten har kunnat skötas digitalt och projektet har haft stor nytta av BIM-programmet med tredimensionella modeller och länkade ritningar.

Alla åtgärder som behövt utföras på byggarbetsplatsen har man kunnat punkta upp och sedan har de kvitterats när de är klara.

– Vi har kunnat minimera fysiska möten på arbetsplatsen. Man behöver inte alltid vara ute själv och peka vad som ska göras utan det kan man till och med sköta hemifrån.

Det är inte är helt nytt men vi måste utveckla arbetssättet och få alla att förstå nyttan med tekniken. Det

är alltid ett motstånd i början, säger Daniel Räihä.

I projektet ingår tre nya byggnader som sitter ihop och Akademiska Hus hyresgäst är Stockholms universitet. Det ska bli forskning- och lärandemiljöer med lärosalar, kontor och ett antal kommersiella lokaler som restaurang och café. Skanska fick den första delen av projektet under 2018. Totalt är det 65000 kvadratmeter som uppförts. Två tredjedelar är redan överlämnade men ett hus återstår att färdigställa.

D E T R E H U S E N är del i en större utveckling av hela området som även

NYHETER 15

januari 2022 • Nummer 1

ed hållbarhet i fokus

Hjärtat i husets värmeförsörjning.​​ består av en fjärde universitetsbyggnad. Ett helt nytt campus byggs upp från grunden. Det är ett projekt som pågått under väldigt lång tid. I detaljplanen för Albano gjorde Akademiska Hus en kvalitetshandbok där man satte upp riktlinjer för projektet. I det arbetet involverades forskare från Stockholm Resilience Center för att ta fram en strategi för att bygga en socialekologisk stadsdel.

Hållbarhet och ekologisk mångfald är några av ledorden i projektet. vi ska nyttja det som finns på platsen och ge tillbaka ett mer hållbart område. Det här var bara en grusplan när vi började. Vi kommer ge tillbaka grönska, skapa

– TA N K E N Ä R AT T

Terrassen lockar både med grönska och utsikt över Brunnsviken.​​ spridningsvägar för växter och djur genom området och återställa en del av Nationalstadsparken. Vi har tillexempel sedumtak med speciella habitat för att passa olika insekter.

Det har varit en viktig del i uppförandet av det nya campuset för oss på Akademiska Hus, säger Anna Martin.

För att minska miljöpåverkan under själva byggprocessen har Skanska arbetat aktivt med att återvinna och återbruka avfall och överblivet material som exempelvis olika typer av plaster och spillmaterial från undertaken.

– Det här är krav som inte fanns när avtalet skrevs men under projektets gång har miljöfrågorna blivit ännu viktigare. Vi försöker anpassa

oss hela tiden och hitta nya smarta sätt att bygga på ett miljövänligt sätt, säger Daniel Räihä. är också till stor del självförsörjande på värme och kyla med hjälp av ett omfattande geoenergilager. Det består av 110 borrhål som är 350 meter djupa. En annan viktig aspekt för att bli självförsörjande på el energi är att man bygger väldigt täta hus. Värmen och kylan stannar kvar i byggnaderna.

– Det har varit en av de stora utmaningarna att få husen så täta som möjligt. Men vi har lyckat skruva på alla detaljer för att få fram väldigt bra värden, säger Daniel Räihä.

Områdets unika placering har

D E N YA BYG G N A D E R N A

påverkat utformningen av det nya campuset. De nya byggnaderna som Skanska uppför på uppdrag av Akademiska Hus är terrasserade och relativt låga för att det inte ge ett störande visuellt avtryck på platsen.

En rundvandring i de nya lokalerna

visar på ljusa och öppna utrymmen.

Från takterrassen som studenterna kommer ha tillgång till ser man ut över Brunnsvikens vatten och Hagaparkens grönska.

Fakta: Campus Albano hus 1, 2 och 4 Q Q Q Q Q Q Q

Digitala verktyg i projektet: BIM 360, Buildsafe, Jira, Byggnet.

Byggherre: Akademiska Hus. Entreprenör: Skanska.

Arkitekt: BSK Arkitekter, CCO Architects/Cedervall Arkitekter.

Yta: 65 000 kvadratmeter.

Inflyttning: 2021–2022.

Certifieringar: SGBC City lab. Miljöbyggnad Silver.

VÅGAR DU MÄTA? Machokulturen är en orsak till rekryteringsproblem, byggfel, olyckor och psykisk ohälsa.

Men hur utbredd är den i just ditt företag?

Mätverktyget machoindex ger dig svar.

Byggchefernas machoindex kan användas fritt av alla. I år uppgår vår egen machosiffra till exakt 50 % – vilket tyvärr är ett steg bakåt från i fjol. Är ditt företag bättre eller sämre?

Ta fram ditt företags machoindex via byggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss i sociala medier och på byggcheferna.se

SAMUEL KARLSSON

16 NYHETER

Vd Anders Johansson.

Nummer 1 • januari 2022

FOTO: SCIL

Nytt bostadsutvecklingsbolag i Göteborg Q Erik Selin Fastigheter, Tommy Byggare och Scil går samman och bildar bostadsutvecklingsbolaget Scil AB. Q – Som bolag har vi samarbetat i flera projekt tidigare. Vi kompletterar varandra väl. Jag är mycket glad över det nya samarbetet och den utökade kompetens som våra kunder nu får tillgång till, säger Anders Johansson, vd på nybildade Scil AB. Q I och med affären kan Scil AB öka takten i sin ambition att utveckla bostäder, kvarter och platser som ger människor livskvalitet idag och i framtiden. Det innebär också att bolaget får möjlighet att etablera sig på nya marknader och på sikt inom nya segment. Bostäderna ska ligga på tillväxtorter och kan vara såväl flerbostadshus och radhus som småhus i olika typer av upplåtelseformer såsom ägande-, bostads- och hyresrätter.

Länsstyrelsen ställer krav på Cementa Q Vid nästa tillståndsansökan vill länsstyrelsen att Cementa ska redogöra för om Sverige kan försörjas med cement från andra anläggningar än cementfabriken i Slite.

Q Länsstyrelsen vill även att Cementa redovisar hur mycket sten de ska bryta själva och köpa från andra, hur Tingstäde träsk påverkas av brytningen och om vatten som nu pumpas ut i havet i stället kan ledas tillbaka på land för att öka bildningen av grundvatten, enligt P4 Gotland. Detta framkom efter ett möte som myndigheten har haft med bolaget, enligt SR P4 Gotland.

Q Myndigheten vill också att Cementa jämför miljökonsekvenserna mellan cement från andra länder och från fabriken i Slite. Cementa nuvarande tillfälliga tillstånd att bryta kalk gäller fram till den 31 december 2022.

Beijer köper 100 % Proffs.

FOTO: BEIJER BYGG

Beijer Byggmaterial förvärvar konkurrent

Q Beijer Byggmaterial AB har tecknat avtal om att förvärva byggmaterialhandlaren 100% Proffs Trä & Byggvaror AB med två tillhörande anläggningar i Stockholmsområdet.

Bolaget är idag medlem i Woodykedjan.

Beijer har sedan tidigare totalt 16 byggvaruhus och 2 logistikcenter i Stockholmsområdet och med det nya förvärvet förstärker Beijer sin närvaro med ytterligare två byggvaruhus.

Q 100% Proffs anläggningarna som ligger i Bandhagen och i Rotebro har cirka 50 medarbetare.

– Jag är mycket glad över att önska nya kollegor och filialer varmt välkommen till Beijerfamiljen. 100% Proffs två anläggningar i Stockholm passar väl in i vår offensiva tillväxtstrategi, Geir Thomas Fossum, vd på Beijer Byggmaterial.

Joakim Efraimsson är sedan i somras vd på Wästbygg AB.

FOTO: HENRIK EKBERG

Nye vd:n om Wästbyggs tillväxtplaner Börsnoterade Wästbygg Gruppen växer och plockar stadigt marknadsandelar i Sverige. Som vd för Wästbygg AB sitter sedan första juni Joakim Efraimsson.

- Vår målsättning är att växa med tio procent årligen, över tid.

Juleljusen från Liseberg lyser ända in i Wästbyggs huvudkontor på Sofierogatan i Göteborg. Endast Mölndalsån skiljer nöjesparken från fastigheten där koncernen huserar. Det har hänt mycket för bolaget som grundades i Borås för 40 år sedan. En rad nya kontor har startats upp runt om i Sverige och antalet medarbetare har vuxit rejält i hela koncernen.

Hösten 2020 börsintroducerades Wästbygg Gruppen och i höstas köptes Rekab Entreprenad i Norrland upp och ytterligare ett bolag tog därmed plats i koncernen.

I början av 2021 slogs entreprenad- och projektutvecklingsverksamheten inom bostad och kommersiellt samman till ett bolag, Wästbygg AB, och som vd tillträdde i somras Joakim Efraimsson.

– Det har varit ett väldigt kul och spännande halvår. Jag har varit på bolaget länge, men nu har jag fått arbeta betydligt närmarare medarbetarna i de andra regionerna, vilket är positivt. Men det är klart att det har funnits år då det hade varit enklare att tillträda som vd; vi har en pågående pandemi, materialbristen och cementkrisen, säger nye vd:n när vi satt oss i en av konferenslokalerna.

När Joakim Efraimsson började på Wästbygg som kalkylingenjör 2010 hade man tillgång till fyra kontorsplatser vid Sofierogatan. I dag förfogar koncernen över cirka 2 000 kvadratmeter i fastigheten som Wästbygg AB delar med koncernbolaget Logistic Contractor och delar av koncernens centrala funktioner.

WÄST BYG G A B Ä R uppdelat i fyra regioner; Syd, Väst, Mitt och Öst. Runt om i Sverige har man i dag åtta kontor. Joakim Efraimsson berättar att man i dag är cirka 200 personer på entreprenadsidan och 30 på projektutvecklingssidan.

– Vi jobbade ganska tight innan, men nu har vi tagit det sista steget för att få alla under samma paraply.

En fördel är att vår personal på entreprenad får en bättre förståelse för hur beställarfrågorna fungerar och hur man driver utvecklingsprojekt.

Det gör att de förstår våra externa beställare på ett bättre sätt i våra samverkans och partneringsprojekt, förklarar han.

När Rekab Entreprenad köptes upp i september innebar det att ytterligare 175 medarbetare och fem norrländska kontor anslöts till koncernen.

– Det var såklarT ett välkommet tillskott, Wästbygg AB finns inte i de norra delarna, så Rekab är ett bra komplement på en ny geografisk marknad. Vi är också väldigt lika som bolag. Än har vi dock inte hunnit dra nytta av varandras synergier, men jag ser fram emot att lära känna dem bättre under 2022, säger Joakim Efraimsson.

Wästbygg AB bygger och utvecklar både bostäder och kommersiella byggnader. Målsättningen är en 50-50-fördelning mellan dessa båda segment.

– Men det beror också på hur de regionala marknaderna ser ut och vad som är möjligt att bygga. På den kommersiella sidan bygger vi även samhällsfastigheter och den sidan vill vi utveckla mer, det finns ett stort behov av dessa fastigheter, till exempel av äldreboenden där vi också har några nu pågående projekt.

Målsättningen för bolaget är att växa med tio procent per år, över tid, berättar Joakim Efraimsson.

– Det behöver inte vara tio procent varje år, men över tid är det målsättningen. Det känns också som en kontrollerad tillväxt. Sen är det så att lönsamheten är viktigast, vi har ingen ambition att växa på bekostnad av lönsamheten. Det är också viktigt att vara drivande i vårt hållbarhetsarbete.

Detta arbete fick man betalt för i somras när Wästbygg Gruppen fick beteckningen Nasdaq Green Equity Designation, som ställer kravet att över 50 procent av bolagets omsättning ska härröra från gröna aktiviteter och vars investeringar till övervägande delen sker i gröna aktiviteter.

Omsättningen från fossila bränslen måste också vara mindre än fem procent.

– Vi har ett grönt ramverk och släppte nyligen gröna obligationer. Redan 2017 satte vi upp målet att vi ska vara fossilfria 2030 inom områdena el, värme, transport och avfall. Detta genomsyrar vår verksamhet på ett tydligt sätt, det gäller att gå in i rätt affärer. Personligen är detta en viktig fråga för mig, betonar han. i byggbranschen kunde även Joakim Efraimsson andas ut för stunden när regeringen nyligen gav Cementa klartecken för ytterligare ett års cement-tillverkning.

– Men samtidigt är ett år inte speciellt lång tid när det gäller dessa frågor, säger vd:n och tillägger att Wästbygg i dagsläget följer utvecklingen noga, men inte har tagit några egna initiativ för att säkra cementförsörjningen.

Under året har spaltmeter skrivits om den ökande kriminaliteten i byggbranschen. Joakim Efraimsson tycker utvecklingen är tråkig för hela branschen och han tror att det

L I KS O M M Å N G A A N D R A

krävs ett proaktivt arbete för att få bukt med problemet.

– Man får jobba med kontroller i tidigare skeden. När byggarbetarna står vid sina arbetsplatser är det nästan för sent. Jag håller med Lennart Weiss om att det krävs kontroller redan vid offert, kalkyl och inköpsskeendet och av UE-kedjorna. Vi försöker också göra dessa grundliga kontroller och ha bra leverantörsregister med godkända företag. Annars tycker jag de arbetsplatskontroller som görs gemensamt av polis, arbetsmiljöverk med flera är bra, säger han och fortsätter: – Själva har vi ett 30-tal anställda byggnadsarbetare, så vi jobbar också med vissa utländska underentreprenörer, bland annat från Polen och Litauen. Alla våra underentreprenörer kontrolleras enligt våra rutiner för att säkerställa att de har schyssta villkor.

HENRIK EKBERG

Wästbyggs bostadsprojekt Kvarteret Lagerkransen i Lund byggs med KL-trä och målsättningen är att certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad Guld.

BILD: WÄSTBYGG

Wästbygg Gruppen och Wästbygg AB Wästbygg Gruppen består av Wästbygg AB, Rekab Entreprenad, Logistic Contractor och fastighetsbolaget Inwita. Huvudkontor i Göteborg.

Q Wästbygg AB bygger och utvecklar både bostäder och kommersiella byggnader där också samhällsfastigheter ingår. Bolaget är uppdelat i regionerna Syd, Väst, Mitt och Öst med kontor i Malmö, Helsingborg, Varberg, Göteborg, Borås, Jönköping, Stockholm, Västerås.

Q

PRODUKTNYHETER 17

januari 2022 • Nummer 1

Ta machotempen på din arbetsplats Hur macho är din arbetsplats?

Byggcheferna lanserar machometern – ett webbaserat verktyg för att ta tempen på den egna arbetsplatsens företagskultur.

– Tyvärr finns det fortfarande mer machokultur inom samhällsbyggnad än vi som bransch har råd med, säger Jeanet Corvinius, ordförande Byggcheferna.

Machometern är ett webbaserat självtest som är tillgängligt för alla. Testet ger en uppfattning om hur medarbetarna i en organisation uppleJeanet ver arbetsklimatet Corvinius och kan ses som ett verktyg för att få igång en dialog i den egna arbetsgruppen.

– Vi ville hitta ett lekfullt sätt som gör att fler får upp ögonen för vad

machokultur kan vara. Att själv ta machotempen på egna arbetsplatsen går snabbt och enkelt. Eftersom Byggchefernas uppdrag är att arbeta för en mer inkluderande bransch så hoppas vi framför allt att chefer – både medlemmar och andra i vår bransch – ska vilja använda den för att få igång en dialog om machokultur på den egna arbetsplatsen, säger Jeanet Corvinius.

upplever många i branschen machokulturen som ett problem.

– Tyvärr finns det för mycket machokultur inom samhällsbyggnad, men än vi som bransch har råd med.

Enligt Byggchefernas senaste mätning (Machoindex 2022) uppfattar hälften av alla chefer i samhällsbyggnad att det finns en machokultur. Det är fyra procentenheter

E N L I GT J E A N E T C O RV I N I U S

sämre jämfört med den mätning som gjordes våren 2020. Under pandemin har utvecklingen gått än mer åt fel håll.

M AC H O K U LT U R K A N Y T T R A sig på flera olika sätt.

– Det klart största problemet är de diskriminerande skämten.

Enligt sju av tio chefer skämtas det grovt om etnicitet, sexuell läggning och om ”hur kvinnor är”.

Kan vi bara lära oss skämta så alla kan skratta så skulle vi direkt få en mycket mer inkluderande och schysst arbetsmiljö, menar Jeanet Corvinius.

Andra uttryck för machokultur handlar om att inte visa svaghet, att inte sätta jobbet i första hand samt om styrka och uthållighet. Många av frågorna i självtestet handlar just om acceptansen för att visa känslor och be om hjälp.

Kan machometern bidra till en bättre företagskultur?

– Jag tror alla initiativ som bidrar till att människor blir mer medvetna om machokultur kan vara en del i att skapa en schystare, sundare, säkrare och mer inkluderande kultur i hela branschen. De flesta vill inte vara oschyssta eller diskriminerande men kan behöva hjälp att se bortom den egna normen för att lyckas med det i praktiken.

Q

förenklad version av mätverktyget machoindex, som 2020 utvecklats av Byggcheferna, i samarbete med psykologen och forskaren Magnus Johansson. Med machoindex kan företaget göra en mer gedigen kartläggning av hur mansdominans och mansnormer påverkar arbetsmiljön.

M AC H O M E T E R N Ä R E N

SUSANNE BENGTSSON

PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Nya högprestandaverktyg Ryobis nya serie med 18 V högprestandaverktyg har optimerade, energitäta och borstlösa motorer som roterar snabbare och ger mer kraft.

RID18X – ONE+™ HP slagskruvdragare har 4 lägen för enkelt val av hastighet eller assistantläget som startar med lägre hastighet för att göra det enkelt att rikta skruven och som sedan accelererar upp till maximal hastighet. Ett maximalt vridmoment på 300 Nm och 4 000 IPM ska göra det enkelt att dra åt skruvar och muttrar.

Vinklad slipmaskin, sticksåg, cirkelsåg, Vinkelslip, borrhammare, mutterdragare, borrskruvdragare och borrskruvdragare med slag finns också med i den nya serien. se.ryobitools.eu

Q

Förvaringsställ för tiltrotatorn Införandet av automatiska redskapsfästen innebär att grävmaskinister ibland väljer att koppla av tiltrotatorn när det behövs extra gräv- eller lyftkraft. Vid dessa tillfällen kan tiltrotatorn behöva transporteras en bit bort från arbetsområdet eftersom det inte alltid är helt idealiska markförhållanden för att ställa av den just där arbetet pågår. Därför lanserar Engcon nu ett förvaringsställ för tiltrotatorn. Stället löser därmed många transport- och förvaringsutmaningar. Stället är byggt i kraftig plåt och kan utrustas med valfri infästning. Det är utformat för att kunna bäras med pallgafflar, vilket gör det enkelt för exempelvis en hjullastare, skidsteer eller truck att bära tiltrotatorn som sitter skyddad och stadigt kopplad i nedre redskapsfästet.

Transport- och förvaringsstället har måtten 1200 x 800 mm, vilket är samma som en Europall och passar därmed också i pallställ avsedda för dessa. www.engcon.se

Q

Nya laminatgolv i olika mönster I januari lanserar Tarkett nya laminatgolv i klassiska rut- och fiskbensmönster. Laminatkollektionen Woodstock består av 31 olika mönster och tre plankstorlekar.

Nyheter i kollektionen är fyra nya mönster – två rutbrädor och två fiskbensmönster i olika nyanser Ett praktiskt klicksystem gör dem enkla att lägga. De kan läggas på befintligt golv, så länge detta är plant och fast, och de fungerar även med golvvärme. Tarketts laminatgolv består till ca 85 % av förnyelsebar råvara, till största delen trä. Träråvaran i laminatgolven är PEFC™-certifierad.

På bilden: fiskbensmönstret Amalienborg Chevron från Woodstock XL-kollektionen. www.tarkett.se

Q

Design för biologisk mångfald Vestre har tillsammans med Arde och Rethink Studio skapat Vestre Habitats – funktionella designmöbler som både ska bevara och öka den biologiska mångfalden i städers utomhusmiljöer.

Decay Edge är ett kombinerat kompost- och planteringskärl. Det ger möjlighet att skapa blomstrande mikrohabitat genom att blanda olika material som sten, trä, organiskt material, jord, olika växter och vattenelement – och därigenom skapa en miljö där insekter och andra djur både kan gömma sig och hitta mat. Systemet finns i olika storlekar och former, och kan även levereras med en kantmonterad bänk.

Leaf är ett insekthotell som ger insekter ett hem i stadsmiljöer. Det kan placeras i planteringar eller blomsterbäddar, på takterrasser eller i parker.

Finns i tre varianter.

Wings fågelholkar på pinne ska hjälpa till att minska bristen på lämpliga bon för fåglar. www.vestre.com

Q

Delvis biobaserad färg Alcros senaste inomhusfärg Milltex Nejd är både en grund- och täckfärg i ett. Färgen är delvis biobaserad och burken är delvis tillverkad av återvunnen plast. Milltex Nejd finns i helmatt glans 5 och matt glans 7. Med en hög täckförmåga ska färgen ge en hållbar yta efter två strykningar. Den är märkt med Svalan från Astma- och Allergiförbundet och den är Svanenmärkt. Klassificeringen M1 säkerställer att de ämnen som frisätts i luften vid målning med Milltex Nejd, eller från ytor målade med färgen, inte överstiger rekommenderade hälsonivåer. www.alcro.se

Q

18 BYGGKONJUNKTUREN

Nummer 1 • januari 2022

Svårbedömda byggmaterialpriser 2022 2021 var ett exceptionellt år för byggmaterialmarknaden i den meningen att prisökningar kunde noteras i stort sett varje månad. Trenden omfattade många byggvarukategorier, men starkast prisuppgångar uppmättes för träkategorierna.

ditionella exportländerna, exempelvis Norge. Troligtvis faller priserna under våren 2022, men i det fall nya stödåtgärder införs som gynnar de svenska hushållens ekonomi, kommer priserna sannolikt skjuta fart igen under sommaren. kan se just nu omfattar stål och olika typer av metaller. Efterfrågan inom både byggbranschen, fordonsindustrin och annan råvaruintensiv tillverkningsindustri är enorm, och konkurrensen om varorna därmed stor.

Bedömningen är att metallpriserna fortsätter uppåt under 2022 i kategorier som armering och stålrelaterade byggvaror.

Prognoscentret analyserar dagligen prissättningen på 5 miljoner publika byggvaror på nordisk nivå.

Mätningen utgår från handlarnas hyllkantspriser och visar därför inte slutpriset efter rabatt. Mätningen görs också utifrån fem regioner i Sverige för att fånga upp regionala skillnader i prissättning. Siffrorna visar ett oviktat snitt och är därmed inte är helt jämförbara med total omsättning.

D E F L AS K H A L SA R V I

Totalt steg byggmaterialpriserna med 28,5 procent under 2021, och överlag steg priserna i de flesta kategorier med tvåsiffriga belopp. Träkategorierna utmärkte sig med prisökningar på över 70 procent på helåret.

- Vi får nog vänja oss vid att prisjusteringar även i år kommer ske på månadsbasis i byggvaruhandeln. Vissa kategorier som trä tror jag kommer falla under våren, men exempelvis inom stålkategorierna får vi nog räkna med fortsatta prisuppgångar, då byggvaruhandeln konkurrerar med den resurskrävande fordonsindustrin som just nu dammsuger marknaden efter råvaror, säger Magnus Svensson ansvarig för tjänsten BuildFlow på Prognoscentret som bevakar priserna i byggvaruhandeln.

Tittar man närmare på månadsstatistiken kan man se att träkategoriernas prisutveckling nu börjat bromsa in och stabiliseras. Efter prisjusteringarna i juli 2021, då träpriserna låg högre i Sverige än USA, kan man se att priserna i Sverige nu börjat stabiliseras och dessutom falla i flera underkategorier. Sågat virke som under senaste året skickats till USA har nu åter hittat tillbaka de tra-

MAGNUS SVENSSON ansvarig för tjänsten BuildFlow på Prognoscentret

Priset på stål förväntas fortsätta öka under 2022.

FOTO: GETTY IMAGES

LISTPRISUTVECKLING I TRE UTVALDA KATEGORIER Listprisutveckling i tre utvalda kategorier, 1 månad respektive 12 månader (jan –dec 2021) Byggmaterial I huvudkategorin Byggmaterial (01) har listpriserna på 12 månader ökat med 20,5 procent och i december uppmättes en ökning om 0,5 procent.

I underkategorierna ökade Armering, Stå och metallvaror (015) mest på 12 månader (+43,2%). Minst ökning uppmättes för Keramisk-tekniska varor (017) (+1,4%under 2021). I tabellen visas huvudgrupp och redovisad undergrupp. Baserat på 4005 lagerförda artiklar.

Träprodukter går mot mer normal prisökningstakt Efter ett år med dramatiska prisförändringar verkar prisutvecklingen bromsas in. I huvudkategorin Träprodukter (02) har listpriserna på 12 månader ökat med hela 72 procent och i december 2021 med mer stabila + 0,6 procent. I vissa underkategorier föll dock priserna i december, exempelvis för Hållfastsorterat virke 021 som sjönk med 0,8 procent.

I underkategorierna ökade listpriset på Utvändigt beklädnadsvirke (021) mestmed +76,4 procent på 12 månader.

I tabellen visas huvudgrupp och redovisad undergrupp. Baserat på 2026 lagerförda artiklar.

Brist på ingredienser påverkar färgpriserna under 2021 Huvudkategorin Inredningsmaterial och färg (03) har fortsatt röra sig uppåt efter sommarens många målningsprojekt och brist på ingredienser till följd av bland annat internationella logistikproblem och naturkatastrofer vid viktiga kemiska fabriker.

Bedömningen för 2022 är att priserna stiger måttligt.

På 12 månader ökade listpriserna med 29,3 procent och förblev oförändrade i december. Kraftigast prisökningar på helåret 2021 uppmättes i underkategorierna Interiör trä (035) (+46,6%) och för Golvvaror (031) (+9,1%).

I tabellen visas huvudgrupp och redovisad undergrupp. Baserat på 1026 lagerförda artiklar

% 12 mån

80

+72%

1 mån

70 60 50 40

+29,3%

30 +20,5%

20

1 månader 12 månader

01 Byggmaterial 010 Bindemedel och bruk 011 Byggnadsblock och ballast 012 Skivmaterial 013 Isoleringsmaterial 014 Tätskiktssystem, tejp och tätningslist 015 Armering, stål och metallvaror 016 Tak- och väggbeklädnad 017 Kemisk tekniska varor 018 Undergolvsystem 019 Huskomplettering

0,50% 0,30% 1,40% 1,20% 1,10% 0,50%

20,5% 4,7% 4,4% 23,5% 9,2% 2,8%

1,70% -1,90% 0,10% 0% 0,30%

43,1% 16,8% 1,4% 2,2% 33,3%

02 Träprodukter 020 Trävaror 021 Hållfasthetssorterat virke 022 Utvändigt beklädnadsvirke 023 Tryckimpregnerat virke 025 Träelement

0,60% -0,50% -0,80% 0,10% 3,00% -0,20%

72,0% 63,8% 78,5% 76,4% 71,9% 39,5%

03 Inredningsmaterial och Färg 031 Golvvaror 033 Innertak- och väggsystem 035 Interiör trä

0% -0,30% 0% 0,30%

29,3% 9,1% 13,4% 46,6%

Regional listprisutveckling Huvudkategorierna har rört sig uppåt i samtliga fem regioner. Den höga efterfrågan under sommaren på Träprodukter (02) resulterade i kraftiga prisjusteringar i samtliga regioner men region Öst/Mellan uppvisade kraftigast prisökningar (+73,4 %) medan Region Stockholm uppmätte de lägsta prisökningarna (+60,4%).

För kategorin Inredningsmaterial och färg (03) uppmättes den kraftigaste prisökningen i Region Syd (+30,4 procent under 2021).

NORR

STOCKHOLM VÄST

ÖST/MELLAN

SYD Väst

%

Syd

80

Öst /Mellan

70

Stockholm

60

Norr

50 40 30 20 10

10 0

Kategorier

+0,5%

Byggmaterial 01

+0,6%

0%

Träprodukter 02 Inredningsm. och färg 03

0

Byggmaterial 01

Träprodukter 02 Inredningsmaterial och färg

År e t s viktigaste byggmöte Missa inte årets viktigaste byggmöte 26-29 april. Vi kommer snacka om hur vi kan bygga smartare, mer hållbart och med mer innovation. g.se Registrera din biljett på nordbyg

r se.

Alla du vill träffa och allt du behöve

20 STATISTIK

Nummer 1 • januari 2022

Nyligen upphandlade projekt ANSVARIG

BYGGENTREPRENÖR

Björn Pedersen

Billström Riemer Andersson Bygg AB Foodhill Fastighets AB

Mikael Halling Henrik Sjöberg Mikael Bölander Anders Höjding Daniel Norberg Anders Lindkvist

PROJEKTNAMN

Logistikposition Landvetter HelloFresh logistik­ anläggning RO-Gruppen Göteborg AB Gullbergsvass Mecon Bygg AB kv Ananasen Veidekke Entreprenad AB JSB Construction AB

Centrala Ängby, Kvarter C Skälby Carlforsska gymnasiet, F-Huset

Henrik Moricz

NCC Construction Sverige Region Stockholm/Mälardalen TG11 Entreprenad AB

Magnus Semerson

JSB Construction AB

Multikvarteret Rosendal

Johan Eskilsson

Peab Sverige AB

Äldreboende Åsen

Tomasz M. Perkowski

UNIHOUSE

Gåsen

Kristofer Angerstig

Österledens förskola

Mikael Nykvist

Eaab Ekman & Angerstig AB Faradium Bygg AB Lennart Ottosson Bygg & Fastighets AB Ringsjö Bygg & Montage AB Veidekke Entreprenad AB Brixly AB

Mikael Nykvist

Brixly AB

Joakim Kullberg

Sizes Works AB

Molidens idrottsanlägg­ ning Repslagarhuset

Håkan Söderlind Lennart Ottosson Fredrik Andersson Jesper Rosenqvist

Karl Hofvander Magnus Lindstrand Gustav Karlsson Andreas Edvardsson Emil Dahlqvist Stefan Johansson Kristoffer Lindgren Niklas Nevala Stefan Johansson Andreas Hansson Henrik Andersson

Familjen 2

Brandstation Timrå Vislanda brandstation Rydebäck Bulten Carl Johanskolan

Bygguppdraget i Stockholm AB Tage & Söner Byggnads AB OF Bygg AB

Härryda Bjuv

334

Göteborg Stockholm

200 175

Knivsta

170

Nybyggnad av flerbostadshus Tillbyggnad av Carlforsska gymnasiet

Järfälla

150

Västerås

140

Nybyggnad av student­ bostäder i Östberga Nybyggnad av idrottshallar och bibliotek Nybyggnad av äldreboende i Bålsta Nybyggnad av flerbostadshus Nybyggnad av förskola

Stockholm

130

Uppsala

125

Håbo

121

Linköping

100

Uppsala

100

Nybyggnad av brandstation Nybyggnad av brandstation i Vislanda, Nybyggnad av radhus/ kedjehus Ombyggnad av industrihus

Timrå Alvesta

86 85

Helsingborg

85

Landskrona

80

Om- och tillbyggnad av 7-9 skola Nybyggnad av idrottshall

Karlsborg

75

Karlsborg

75

Oskarshamn

75

Värmdö

65

Värmdö

60

Alvesta

57,5

Malmö

55

Fagersta

50

Halmstad

50

Stockholm

49

Nybyggnad av radhus

Upplands-Bro

Magistern 15

Nybyggnad av förskola på Kärleken Ombyggnad av byggnad 5A vid Norrlands Universitetssjukhus Nybyggnad av flerbostadshus i Brunnshög Nybyggnad av bostäder i Brunnshög

Halmstad

46

Umeå

45

Lund

45

Lund

45

Nybyggnad av lager och kontor i Väla Nybyggnad av stall Nybyggnad av ridhus i Växjö Ombyggnad av skrinnarhall Ombyggnad av röntgen-MR inkl. sprinklercentral Om och tillbyggnad av skola Nybyggnad av bostäder i Tygelsjö Nybyggnad av bostäder i Tjuvkil, etapp 2:3 Nybyggnad av radhus i Åhus Täppet Nybyggnad av korttidsboende Hyresgästanpassning av kulturhus

Helsingborg

45

NUS, byggnad 5A

Johan Hylén

Servicekuben AB

Snårskogen

Tobias Jörnberg Tobias Jörnberg Robert Hansson Johan Karlsson

Bergunda, etapp 3 Bergunda, etapp 1 Ruddalens skrinnarbana Avesta lasarett, hus 01, 03 och 05, ombyggnad Tösse skola och förskola Brf Vildrosen

Madeleine Svensson

Tiab Tingsfrakt Asfalt AB Tiab Tingsfrakt Asfalt AB Rolf & Robert Bygg AB ByggPartner i Dalarna Service AB Bertil Johansson Bygg Ringsjö Bygg & Montage AB Bergman & Höök Byggnads AB NCC Sverige AB

Totte Samuelsson

Skanska Sverige AB

Jättenegatan

Martin Dahlgren

CAVADA SVERIGE AB

Porslinsfabriken

Thomas Raab

Nybyggnad av lager och logistik Nybyggnad av logistikanläggning Ombyggnad av kontor Nybyggnad av fler­ bostadshus på Södermalm Nybyggnad av bostäder

BYGG­ KOSTNAD MKR 820

Skogsgatan

CO-Living, Centrala Brunnshög Centrala Brunnshög

Ove Johansson Fredrik Andersson

KOMMUN

Nybyggnad av bostäder, skola, vård och kontor Mobil Bygg i Stockholm Charlottendal Nybyggnad av sporthall i AB Gustavsberg Hökerum Bygg AB BRF kv Tallbacken 1, Nybyggnad av bostäder i Gustavsberg etapp 2 Lektum Fastigheter Bygg Rensberg Nybyggnad av AB flerbostadshus Granflo Bygg AB Brf Spegla, etapp 3 Nybyggnad av radus i Västra Klagstorp SERNEKE Sverige AB LSS-boende, placering oklar Nybyggnad av LSS-boende i Fagersta Tage & Söner Byggnads Holms församlingshem/ Nybyggnad av AB församlingshus förskola Proffs Snickare i Enskedegårds gymnasium, Verksamhetsanpassning Stockholm AB av skola etapp 1

Henrik Anderssons Byggnads AB Henrik Anderssons Byggnads AB

Henrik Andersson

PROJEKT

Tjuvkils Ängar Brf Trädstaden

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

KÄLLA:

Växjö Växjö Göteborg Avesta

47,5

45 45 43,8 43

Åmål Malmö

40 40

Kungälv

40

Kristianstad

40

Falköping

35

Värmdö

35

Konkurser i byggbranschen FÖRETAG Stockholms län

KOMMUN

Lotab Förvaltning AB

Täby

Rafa Fastighets AB Prix AB Ecopi Scandinavia AB Hazer Mark, Bygg & Entrepenad AB Property Development & Design i Bromma AB Ventulus Norden AB Smiths Måleri i Stockholm AB Stockholms Berghantering AB Venerga Installation AB Sthlm & NERA AB Vilunda 18:1 Bygg Ekonomisk fören Uppsala län NBTAB Byggmontage AB SP Grupp AB Jönköpings län Skeppshults Plåt AB Kronobergs län MK Bostadsutveckling AB Kalmar län Allmontage Västervik AB Skåne län

Sollentuna Järna Stockholm Vallentuna Bromma

SMB Entreprenad AB VG Skåne AB Commerca AB Golv å Spackel Skåne AB Euro Padel AB Sjövall Bygg AB Hallands län Silfverberg Mattias Bygg AB Erblin Bygg & Trädgård AB Västra Götalands län Thomas K Ventilation & Isolering AB Svenskafastighetservice AB Oscar Karlsson Construction AB SF Consulting AB Gävleborgs län Gävle Isolering AB Norrbottens län Lillpitebolaget AB Nya Korpilombolo Entreprenad AB

Lund Helsingborg Kristianstad Sösdala Landskrona Landskrona

Danderyd Stockholm Stockholm Arlandastad Stockholm Stockholm Uppsala Storvreta Smålandsstenar Ryd Västervik

Halmstad Långaryd Partille Kvänum Öjersjö Sävedalen Gävle Lillpite Korpilombolo

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

HELT NYA

RENAULT EXPRESS & KANGOO

två nyheter som kommer revolutionera din arbetsdag! möt helt nya Renault Kangoo med kategorins bredaste sidoöppning och helt nya Express med en lastlängd på 1,91 m och ett pris som inte utmanar din budget. bränsleförbrukning vid blandad körning (WLTP), Express: 5,1 l/100 km, CO2-utsläpp 133 g/km. Kangoo: 5,2–6,7 l/100 km, CO2-utsläpp 137–152 g/km. extrautrustning kan påverka förbrukning och CO2. Renault reserverar sig för eventuella felskrivningar. bilarna på bilden är extrautrustade.

Renault rekommenderar

foretag.renault.se

22 NAMN OCH NYTT

Nummer 1 • januari 2022

Brantmark byter motorvägar mot T-bana Johan Brantmark, som varit projektchef för Förbifart Stockholm i tio år, har valt att växla fokus från motorvägsbygge till tunnelbaneutbyggnad. Som avdelningschef på region Stockholm blir han ansvarig för sträckan Fridhemsplan-Älvsjö.

Efter tio år som ansvarig för byggandet av E4 Förbifart Stockholm väljer projektchef Johan Brantmark att lämna Trafikverket. Hans nya roll blir som avdelningschef på region Stockholm.

Vad är det för ny tjänst du fått? När tillträder du?

– Jag har fått tjänsten som avdelningschef för den nybildade avdelningen ”väst” Q

Johan Brantmark

Nya partners i AG Advokat

Advokaterna Elin Schedin och Måns Derk inträdde den 1 januari 2022 som partners i AG Advokat, och stärker därmed byråns verkElin samhet inom bland Schedin annat entreprenadavtal och fastighetstransaktioner.

Elin Schedin är specialiserad inom entreprenadoch fastighetsrätt med tyngdpunkt på Måns Derk byggbranschens standardavtal. Elin återvände till AG Advokat för tre år sedan, efter att ha varit verksam som bolagsjurist på JM ett antal år.

Måns Derk har varit verksam på AG Advokat sedan 2015. Måns arbetar brett inom fastighets- och miljörätt med särskilt fokus på fastighetstransaktioner/M&A och fastighetsfinansiering.

Karin Brand ny affärsutvecklare på Logistic Contractor

Under hösten rekryterades Karin Brand till Logistic Contractor som projektchef i samband med att arbetet med att bygga upp en lokal Karin organisation i norra Brand Sverige inleddes.

Karin Brand har nu fått nya arbetsuppgifter och tillträdde en tjänst som affärsutvecklare den 1 januari med försäljningsansvar för norra Sverige. Under februari kommer Logistic Contractor att flytta in i sitt kontor i Luleå.

på nya tunnelbanan som byggs av Region Stockholm och jag tillträdde den första januari.

Vad ska du ansvara för och hur ser organisationen ut?

– Jag ansvarar för genomförandet av en ny sträckning av tunnelbanan från Fridhemsplan till Älvsjö.

Projektet är ännu i sin linda. Sträckningen är beslutad, men många frågor återstår att besluta. Detta gäller bland annat stationernas placering, utformningen av tunnlarna och stationerna samt byggmetoder. Organisationen består idag av ett 15-tal personer och som avdelningschef rapporterar jag till Niklas Bergman som är förvaltningschef.

Q

Varför väljer du att lämna rollen som projektchef på Förbifart Stockholm?

Q

Nicke Rydgren ny vd för Hifab

Styrelsen för Hifab Group har utsett Nicke Rydgren till ny vd för Hifab Group med tillträde senast 1 augusti 2022. Han kommer närmast Nicke från det börsnoteRydgren rade bolaget Projektengagemang Sweden AB (PE Teknik & Arkitektur) där han verkat sedan 2017, nu senast som COO i koncernledningen. Innan PE har Nicke Rydgren en bakgrund som företagare och managementkonsult innan verksamheten avyttrades till Bisnode (D&B) 2013, där han också var verksam till 2016.

När Nicke Rydgren tillträder som vd kommer Karin Annerwall Parö att återgå som styrelsens ordförande.

Marie Trogstam ny chef för hållbarhet och infrastruktur

Marie Trogstam, som närmast kommer från en befattning som hållbarhetschef på AFRY, blir ny chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv.

Marie Trogstam är idag hållbarhetschef på AFRY. Tidigare har hon bland annat varit Manager for Sustainable Business på Business Sweden, Head of Sustainability på Telia Sverige AB och Head of Corporate Responsibility på Saab AB. Marie Trogstam börjar på Svenskt Näringsliv senast den 7 mars 2022.

Gladsheim anställer fastighetschef

Gladsheim Fastigheter anställer Linda Forsberg Hansson som ny fastighetschef. Linda tillträder tjänsten i mars 2022 och kommer ansvara för samtliga fastigheter och utveckling av beståndet.

– Jag har jobbat tio år på E4 Förbifart Stockholm och det är dags för mig att göra något nytt. Detta är verkligen både ett intressant och viktigt uppdrag som jag ser fram emot.

Ser du några likheter mellan jobben – något du tar med dig? Finns det synergier mellan väg- och tunnelbaneprojekt?

– Det finns likheter även om projekten är mycket olika. Båda projekten går delvis genom samma faser; först en tillståndsfas, som övergår i projektering av bygghandlingar och genomförande av ett byggprojekt.

När väl bergrum och tunnlar är utsprängda följer ett omfattande arbete med tekniska installationer som ska testas och tas i drift. Sedan är det ju klart att båda projekten innebär tunneldrivning i likartad geologi. I varje fas måste man förbereda sig på Q

Linda, med gedigen erfarenhet inom fastighetsförvaltning, kommer närmast från Castellum där hon har arbetat som kommersiell förvaltare.

Linda har tidigare Linda också arbetat under Forsberg många år på Akelius Hansson Fastigheter. Hon har tidigare även arbetat som regioncontroller på JM Entreprenad.

efterföljande faser. Här ser jag att jag kan ha nytta av de erfarenheter som jag tar med mig från Trafikverket.

Förbifart Stockholm har ju kantats av en del problem med förseningar, ökade kostnader, vattenläckor och entreprenörer som inte hållit måttet.

Har det varit ett tufft uppdrag och har din roll varit utsatt?

– Visst har vi haft utmaningar i projektet, men jag tycker att vi hanterat dom väl och det är också väldigt mycket som gått riktigt bra. Jag är både glad och stolt över den organisation jag jobbat tillsammans med under mina tio år som projektchef.

Det har gjort att jag trivts mycket bra. Jag har inte känt mig utsatt och det ingår i rollen som projektchef att berätta och förklara för omvärlden vad vi gör, hur verksamheten går framåt och vilka åtgärder vi vidQ

erfarenhet från polisen och säkerhetspolisen i bolagets viktiga verksamhet”, säger Klas Friberg fd chef för SÄPO.

Peter Andersson ny CFO på Akademiska Hus

tember 2021.

Joakim Gustafsson har arbetat i Martinsons sedan 2012. Dessförinnan har han varit både ägare av och vd i andra bolag.

Peter Anderson har utsetts till ny CFO på Akademiska Hus. Han kommer närmast från tjänsten som ekonomidirektör för JernhuPeter sen och har mångAndersson årig erfarenhet av ledande ekonomibefattningar i större fastighetsbolag.

Peter Anderson tillträder som CFO senast i juli 2022. Han kommer även att ingå i Akademiska Hus företagsledning. Peter Anderson har tidigare varit verksam som CFO på Hemfosa Fastigheter samt haft CFO- och ekonomichefsroller på bland annat Kungsleden, ICA Fastigheter och Steen & Ström.

Peter Anderson efterträder Catarina Fritz, som efter fem år på Akademiska Hus har valt att lämna sin roll.

Fd Säpo-chef till Ansvar säkerhet

Bo Netz tf generaldirektör på Trafikverket

Joakim Gustafsson ny vd på Martinsons

Joakim Gustafsson

Joakim Gustafsson, tidigare chef för anbud och affärsanalys på Martinsons Byggsystem, blir ny vd på företaget. Han tar över efter Lars Atterfors som varit tillförordnad vd sedan sep-

Ansvar Säkerhet stärker upp styrelsen med Klas Friberg, f.d. myndighetschef Säkerhetspolisen. Rekryteringen av Klas Friberg, före detta Klas myndighetschef för Friberg Säkerhetspolisen, bidrar till att få in ytterligare kompentens om grov organiserad kriminalitet med internationella kopplingar. ”Jag är därför mycket nöjd att jag nu genom styrelsearbete i Ansvar Säkerhet får möjlighet att använda min

Regeringen förordnar att överdirektören Bo Netz ska vikariera som generaldirektör och chef för Trafikverket från och med den 1 januBo Netz ari 2022 tills vidare, dock längst till dess att en ny generaldirektör och chef tillträder sin anställning. Han tar över efter Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon vars förordnande löpte ut den 31 december 2021. Bo Netz arbetade tidigare som överdirektör vid Trafikverket.

tar när vi stöter på utmaningar.

Vem tar över din roll på Förbifart Stockholm?

– Anders Selström är tillförordnad projektchef och ersätter mig i projektet. Han tillträdde i formell mening den 1e november så vi har hunnit med ett överlämnande.

Q

Q Är du en bil- eller tunnelbanemänniska – vad åker du mest?

– Ha ha, jag är nog mest en cykelmänniska. Det är så jag tar mig fram till vardags. Men visst kan du se mig även på tunnelbanan ibland. Bil blir det bara om jag ska åka längre sträckor som till sommarstugan eller vänner som bor lite längre bort.

SUSANNE BENGTSSON

Liselott Nilsson till Riksbyggen

Från den första december är Liselott Nilsson ansvarig för Riksbyggens bostadsproduktion i Stockholm och på Gotland. Liselott har tidigare bland annat varit vd för Telge Fastigheter AB och kommer närmast från Liselott konsultuppdrag åt Nilsson Huddinge kommun.

Liselott är utbildad civilingenjör från KTH med inriktning på Väg och Vatten. Förutom åt Telge Fastigheter har hon tidigare bland annat arbetat på Peab och JM.

Ulrika Stålberg ny försäljnings­chef på wec360°

Ulrika Stålberg tillträder under januari i år rollen som Head of Sales på det svenska proptech-bolaget wec360°. Ulrika Stålberg har 25 års Ulrika erfarenhet av boStålberg stadsbranschen och nu senast som försäljningschef och del av koncernledningen på Oscar Properties, där hon varit sedan 2017. Dessförinnan har Ulrika haft andra tjänster med stort fokus på nyproduktion, bland annat som försäljningschef på Svensk Fastighetsförmedling och säljansvarig på Skanska.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Rostfria tvättplatser för hållbara projekt.

furhoffs.se

EFTERSNACK 23

januari 2022 • Nummer 1

Sviten har möbler i form av Isblock med blomster och björklöv runt sängen och en taklampa i form av en blomsterkrans. FOTO: MAGNUS MÅRDNING

Det är första gången som andra material än snö och is används i bygget av hotellrummen.

FOTO: MAGNUS MÅRDNING

Prins Carl Philip Bernadotte och kollegan Oscar Kylberg har skapat en FOTO: MAGNUS MÅRDNING av sviterna med midsommartema på Icehotel.

Isbygge med midsommartema Desingduon Bernadotte & Kylberg har under hösten skapat en svit i Icehotel 365. Det är första gången som de tar sig an ett projekt bestående helt av is och snö.

Varje år byggs det nya hotellrum i Jukkasjärvi och Torne älvs is förvandlas till konst, design och arkitektur. Till årets hotell har sedvanligt konstnärer från hela världen rest till Jukkasjärvi för att färdigställa årets konstsviter och rum av is. 32 konstnärer och designers har deltagit i år och två av dessa är Prins Carl Philip Bernadotte och kollegan Oscar Kylberg.

Designduon har tillsammans med hotellets kreativa team och

floristen Per Benjamin skapat en svit i Icehotel 365, hotellets året runt-byggnad. Sviten har fått namnet ”En midsommarnattsdröm” och

Icehotel Icehotel i Jukkasjärvi öppnade 1989, och är utöver ett hotell också en konstutställning med föränderlig originalkonst av is och snö. Varje vinter byggs Icehotel i ny tappning, helt och hållet av is från Torne älv.

När vintersäsongens hotell av is och snö har smält tillbaka till älven om våren står en del av hotellet kvar, en plats där gästerna kan ta del av upplevelser av is och snö året om.

Q

ska föra tankarna till svensk midsommar.

– Tanken är att hotellets både svenska och internationella kunder ska få uppleva något som är unikt för Sverige och vårt arv på ett lite annorlunda vis. Genom att anspela på midsommar blir det vi skapar ett fruset ögonblick som gästen kommer att få ta del av, säger Carl Philip Bernadotte. i hotellets historia har ett material använts som inte är is eller snö, nämligen blommor och växter.

– Detta är som sagt första gången som någon designer valt att arbeta med, och inkludera, andra material

F Ö R F Ö R STA G Å N G E N

än bara is och snö, så givetvis är det både en förändring och en utmaning i processen med frusna blommor i is. För att detta skulle gå att genomföra behövde vi hitta en ny lösning för att kunna frysa in blommorna i isen, och detta skedde i ett nära samarbete mellan Icehotel och oss.

Sju sorters midsommarblomster finns med i alla möbler, kring sängen finns isblock med björklöv och taklampan har formen av en blomsterkrans. Allt i rummet ska föra tankarna till svensk midsommar.

– Vi hoppas att på vårt konstnärliga sätt kunna förmedla den skandinaviska känslan av naturen och

denna unika tradition. Vi ville skapa ett koncept som byggde på att ta in den svenska floran och göra den tillgänglig året runt med hjälp av is, naturens egen konserveringsteknik, säger Oscar Kylberg.

is och blommor har duon även skapat ett soundtrack med ljudspel i form av surrande bin, vinande vind och fiolspel.

Detta tillsammans med noga utvald ljussättning kommer att förstärka upplevelsen av denna mystiska midsommarnatt fylld av myter och legender.

U TÖV E R KO N ST E N AV

ANNIKA RÅDLUND

ANNONSBÖRSEN

Äntligen en Citybarriär Vägjobb presenterar ProGuard City Kontakta oss för mer information Trafikanordningar, TMA & Trafikvakter

www.vagjobb.se

Kranbilsbudet i Stor-Stockholm

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

www.lillebil.se 08-447 57 00

0950-138 88 info@maxmoduler.se

HYR MOBILA TVÄTTBODAR! Smidig tvättbod för tvättbehov under ombyggnader eller liknande.

5.770

010-228 15 55 • www.byggakademin.com

4.830

0.7000.240

2.150

1.240 0.810

1.270

2.150

Spjälbänk B600 D500

0.100

Välkommen att utbilda dig hos oss.

0.1800.700

Framtiden tillhör dig som vill utvecklas.

3.310 0.700 15 1.760 Kapacitet från - 90 lägenheter.

5.770 Stockholms Tvättentreprenör HB Box 2121 135 02 Tyresö 08 881 988 0706 88 62 20 www.tvattboden.se

Miele AB Industrivägen 20 S-171 27 Solna Telefon 08/562 29 000 Telefax 08/562 29 209

Kund namn: Rolf Zettergren

Datum: 2020-06-18

Projekt namn: Tvättbod

Ritad av: Åsa Dewe

Projekt ämne: Container 2

Skala: 1: 30