Byggvärlden, nr 5, 2022

Teckna Fullgörandeförsäkring hos Brim.

Vi har komplett utbud av byggförsäkringar.

08-441 89 70 | info@brim.se | www.brim.se annonser250x42.indd 3

2021-02-23 21:19

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR NUMMER 5 • mars 2022

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: NORTHVOLT

FOTO: HENRIK EKBERG

Northvolt kapar i leverantörsleden SID 8

Nacka bryter med Serneke SID 6

Cementbehovet ökar i orostider SID 6

Malmö satsar på cirkulärt byggande BYGGER NI SÅ DET SKAKAR? Få stenkoll på omgivningen runt din byggarbetsplats. Vi mäter buller och vibrationer samt kan hjälpa dig genom hela byggprocessen; från riskanalys till efterbesikning.

Läs mer på >> FORCITCONSULTING.SE

SID 4–5

SID 10

DEBATT

De ägda upp­ låtelse­­­formerna gynnas allt mer av statliga privilegier

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

RIVER FÖR FRAMTIDEN

Projekteringar: Stark uppgång i Stockholm

2

Nummer 5 • mars 2022

DEBATT Inför höstens val kommer Byggvärlden att bjuda in samtliga riksdagspartier att bidra med debattartiklar. I detta nummer är det Vänsterpartiets tur.

Sverige behöver en rättvisare bostadsmarknad I dagens Sverige handlar bostadsfrågan inte längre om att bo, utan om investeringar och att på ett eller annat sätt tjäna pengar på såväl hyresfastigheter som på bostadsrätter och villor.

Av befolkningen bor runt 30 procent i hyresbostäder, och till skillnad mot den bild som oftast målas upp av högerpartierna så har många aktivt valt att bo i hyresrätt – den enda upplåtelseform som man kan ”bara bo i”, utan att behöva spekulera. Men för den som inte vill se sitt hem som en handelsvara är det svårt att få politiken med sig.

Vi menar att det är helt orimligt att bostaden i så hög grad som idag behandlas utifrån en finansiell aspekt. Det måste vara möjligt att hitta regelverk och rättvisa villkor som bättre återspeglar bostaden som en mänsklig rättighet och inte bara ett objekt på en marknad.

Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för Sveriges bostadsförsörjningen, men riksdag och regering måste bistå med nödvändiga verktyg om förändring ska bli verklighet. en allt hetare handelsvara på marknaden. De köps, renoveras och säljs i högre takt än begagnade bilar.

Och hyrorna höjs i samma takt. Förlorarna är hyresgästerna, vars inbetalade hyror borde ha varit de medel som betalade för de reno-

H Y R E S FAST I G H E T E R H A R B L I V I T

veringar som görs - om allt hade stått rätt till.

Men istället är hyresgäster utsatta för marknadsekonomin när den är som värst. De oseriösa uppköparna av fastigheterna konceptrenoverar nyköpta hus och höjer hyrorna så mycket att befintliga hyresgäster tvingas ut på gatan. Dessa så kallade renovräkningar har blivit vardag, och de följer alla de regler och lagar vi har att förhålla oss till. Vad som händer med hyresgästerna tar ingen ansvar för. Allra minst lagstiftarna i riksdagen. allt för lång tid satts på undantag av politiken. Samtidigt gynnas de ägda upplåtelseformerna allt mer av statliga privilegier. De som redan har mycket, får mer. De som har ingenting – får ingenting.

Den statliga bostadspolitiken fortsätter att år ut och år in leverera miljarder till de som äger sina bostäder. Räntebidrag och ROT-bidrag uppgick förra året till runt 30 miljarder kronor och enligt SCB kostar varje procentenhets höjning av räntan cirka 12 miljarder mer per år för staten. Samtidigt som dessa hiskeliga summor delas ut till de ägda upplåtelseformerna monterades i princip alla statliga stöd till hyresgäster ner, oavsett om det handlar om att bygga nytt eller renovera, när den blåbruna budgeten vann riksdagens gehör vid årsskiftet. Och hur märkligt det än kan låta var ett av motiven för högerpartierna att det H Y R E S R ÄT T E N H A R U N D E R

är ”fel att bara ge stöd till en upplåtelseform”.

Trots att de stöd som syftade till att underlätta för hyresgäster aldrig var i närheten av de summor som nämns ovan.

En som tydligt formulerat problemet på svensk bostadsmarknad är Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad. Hon konstaterar kort och gott att dagens system splittrar samhället. Hon menar att när bostaden reducerats till en vara, och det är upp till var och en att själv ordna sitt boende allt efter ekonomisk förmåga, så skapas en bostadsojämlikhet som fördjupar segregationen i samhället.

Och jag kan bara hålla med professor Listerborn.

D E T Ä R DAG S att politiken på allvar ställs mot väggen. Är det verkligen bara en tjock plånbok som ska avgöra vem som ska ha ett tryggt och långsiktigt hem?

Som enda riksdagsparti värnar Vänsterpartiet på riktigt Sveriges hyresgästers rättigheter och vi föreslår ett antal reformer i syfte att skapa rättvisare villkor på det som idag är en bostadsmarknad som bara enbart fokuserar på ordet marknad och helt glömt bort ordet bostad.

Vi vill: Q Omgående sätta stopp för försäljningar av allmännyttiga kommunala bostäder

Q

S kapa ett starkt regelverk mot den pågående finansialiseringen av hyresfastigheter

Q

I nför rättvisare finansiella förutsättningar genom skattefria underhållsfonder för hyresfastigheter

Q

treda möjligheten att momsbelägga U bostadshyror så att avdrag kan göras vid renoveringar

Q

Utreda frågan om att slopa fastighetsavgiften för hyresfastigheter

Q

terinföra investeringsstöden för nybyggÅ nation av hyresrätter med rimliga hyror

Q

terinför stödet för renovering och energiÅ effektivisering av flerbostadshus

Q

Påbörja nedtrappningen av räntebidragen

Q

Avveckla ROT-bidragen

MOMODOU MALCOLM JALLOW (V) BOSTADSPOLITISK TALESPERSON

KRÖNIKA

And 12 points goes to…

NYLIGEN AVGJORDES MELODIFESTIVALEN, detta udda och i ärlighetens namn mycket märkliga fenomen. Jag har egentligen aldrig varit någon större följare av detta spektakel, men när jag nu var sittande i fjällstugan blev det ofrånkomligt att spendera lördagskvällen precis som 3,23 miljoner andra svenskar. Och svaret på frågan är nej, rätt låt vann inte, enligt mig.

Mina reflektioner är att den tävlingen är en väldigt långdragen historia med otaliga omröstningsomgångar, genialt grepp från produktionsteamet gällande spänningsbyggnad men tvivelaktigt ur ett upplevelseperspektiv.

funderade på var den utländska juryns röstningar, det ter sig som om Sverige tar processen med att få fram ett bidrag som accepteras internationellt, VÄLDIGT seriöst. Nyfiket lagd som jag är var jag tvungen att göra lite research. Det visade sig att detta var en del i en utvecklingsprocess, där Sverige under ett antal år presterat svagt

N ÅG OT J AG D O C K

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström, Svenska Media Docu AB

n

0651-150 50

hade inte bara en åtgärd med solkar koppling till ständig utveckling uppnåtts utan som en bonus hade även projektgruppen skapat ytterligare ett spänningsmoment för alla miljontals tv-tittare.

Och något i mig gillar det här. Väldigt mycket. Det kan såklart vara för att jag är lite yrkesskadad, men det osar Lean och ständiga förbättringar över detta. Tankarna sveptes genast iväg kring hur vi skulle kunna applicera samma metodik i samhällsbyggnad.

internationellt i tävlingen, projektgruppen (antar jag) samlades för att gemensamt utreda rotorsaken, varför presterar vi dåligt? Och kom då gemensamt fram till att det utländska konsumtionsmönstret kanske inte helt matchar det svenska varpå en interaktion i ett tidigare skede med just det internationella konsumtionsmönstret måste till. För att kalibrera detta bjöds således juryn in och vips

S K U L L E P R I VATA P R O J E K T U T V E C K L A R E kunna samla slutkunden (dvs köpare) i en referensgrupp, dessa skulle således kunna dela ut poäng på allt ifrån gestaltning, till produktionsmetod etc. Detta görs självfallet till viss del i diverse samråd osv i planprocessen. Men finns det en utvecklingspotential?

Eller skulle materialleverantörer kunna bjuda in entreprenörer för att visa fyra olika alternativ på hur deras insamlade FoU medel skulle kunna spenderas och således betygsät-

Chefredaktör: n Susanne Bengtsson susanne.bengtsson@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Redaktion: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se n Jenny Fors Jenny.fors@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Tryck: V-TAB 2022, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media Docu AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen.

n

Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

SENASTE NYTT PÅ: BYGGVARLDEN.SE

Följ Byggvärlden på: facebook.com/byggvarlden

Twitter: twitter.com/byggvarlden

J AG U P P L E V E R AT T denna metodik används ofta gällande arkitekttävlingar men det rör allt som oftast endast om gestaltning, tänk om vi kunde bredda scoopet och sikta in oss även på produkt, process och kanske kultur.

Kan vi även på något sätt inkludera kulturarbetet, sammanhållning, sunda värderingar i produktionsmiljön och flytta kraften till dem som till syvende och sist betalar för spektaklet, tv-tittarna i melodifestivalens kontext och brukaren i vår samhällsbyggarkontext.

Ja, ni förstår min poäng, skulle vi kunna likt melodifestivalen, uppnå större framgång genom ökad transparens, skulle vi då kunna få fler 12-poängare tillsammans?

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

n

n

tas av dem som defakto skall realisera nyttan oavsett satsning.

JIMMY DAHLSTRÖM CHEF TEMPORÄRA FABRIKEN PROJEKT RAMIRENT

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

TS-KONTROLLERAD www.ts.se

IC •

Y

CEDERROTH – Första Hjälpen för alla. Överallt.

CL

ST

• REC

Den gröna plasten i våra Första Hjälpen-stationer tillverkas nu av mer än 85% återvunnen plast. Förut hindrade den mat från att bli dålig, nu kan den rädda liv på din arbetsplats. Första Hjälpen-stationen är numera ännu mer välutrustad med Soft Foam Bandage Beige.

E FRO AD

M

M

FÖRUT VAR JAG ETT KYLSKÅP.

ED PL

A

4 NYHETER

Nummer 5 • mars 2022

Rättvist byggande har genomfört drygt 120 arbetsplatskontroller FOTO: RÄTTVIST BYGGANDE

Signalisten ansluter till Rättvist Byggande Solna stads allmännyttiga bostadsstiftelse Signalisten blir ny medlem i föreningen Rättvist byggande.

De fem bolagen bakom initiativet (Familjebostäder, Micasa Fastigheter, SISAB, Stockholmshem och Svenska Bostäder) startade förra året upp den ideella föreningen Rättvist byggande tillsammans med Byggherrarna och öppnade samtidigt upp för fler aktörer att ansluta sig.

Signalisten tar nu steget in i föreningen som ska motverka ekonomisk brottslighet, svartarbete och oegentligheter på byggarbetsplatser. Genom medlemskapet tar Signalisten ställning för sund konkurrens på lika villkor inom byggbranschen.

Rättvist byggande har sedan starten 2017 genomfört drygt 120 arbetsplatskontroller och kartlagt över 4 000 leverantörer.

Q

Stort intresse för Helsingborgs bomässa Efter en lång rad inställda mässor och event på grund av pandemin är nu suget stort efter fysiska möten.

Det märks inte minst inför sommarens stora citymässan H 22 i Helsingborg som anordnas i juni. Redan nu har 350 programpunkter bokats inför den 35 dagar långa mässan och till vissa av seminarierna börjar biljetterna redan ta slut.

Det är inte första gången som Helsingborg står som värd för stora bostads- och designmässor. Redan 1955 arrangerade staden H55 som blev en stor publiksuccé. Det var en internationell utställning för arkitektur, bostad, formgivning och konstindustrins produkter som lockade över en miljon besökare. Årets mässa är uppdelad i fyra geografiska områden med lite olika teman: Oceanhamnen, Cityområdet, Drottninghög och Slottshagen.

Q

Efterfrågar öppen dialog med beställarna I ett brev till beställare av byggoch anläggningsentreprenader uppmanar Byggföretagen att försöka hitta lösningar på de kostnadsökningar som kriget i Ukraina för med sig.

Kriget i Ukraina kommer att få reell påverkan på den svenska byggmarknaden, skriver Byggföretagen.

Därför uppmanar organisationen till öppen dialog och samarbete mellan beställare och entreprenörer.

– Ökade energi- och drivmedelspriser påverkar pågående projekt redan nu. Det är sannolikt att priser på byggmaterial också kommer att påverkas. Därtill är cementkrisen fortfarande inte avvärjd – vilket spär på riskerna med ett byggstopp och varsel mot slutet av året, säger Catharina Elmsäter, vd för Byggföretagen.

Q

Svävarterminalen ligger i Nyhamnen, som likt Västra Hamnen kommer att bebyggas med bland annat bostäder, arbetsplatser och restauranger.

FOTO

Gammalt material f Gamla byggnader rivs inte sällan för att ge plats åt nya.

Men i stället för att jämna Svävarterminalen i Nyhamnen med marken ska Malmö stad nu agera cirkulärt och ta tillvara på materialet.

– En del material håller hur länge som helst, säger Anna Bernstad, hållbarhetsstrateg i Malmö stad.

Svävarterminalen stod klar 1984 på Smörkajen, som är en del av Nyhamnen, ett par minuters promenad från Centralstationen i Malmö.

I tio år använde flygbolaget SAS svävare för att transportera resenärer från Malmö till Kastrup. Därefter ersattes svävarna med katamaraner och år 2000 stod Öresundsbron klar – och flygresenärerna kunde i stället ta tåget till Danmarks största flygplats. Svävarterminalen lämnades kvar åt sitt öde.

När Nyhamnen nu utvecklas och, likt Västra Hamnen, ska bebyggas med bostäder och arbetsplatser behöver viss bebyggelse rivas.

Men för Svävarterminalen väntar inte graven. I ett pilotprojekt ska den vita terminalbyggnaden användas för att testa gränserna för hur mycket staden kan minska avfallsmängden och klimatavtrycket genom att ta vara på materialet och produkter vid rivning.

A N N A B E R N STA D V I SA R runt i terminalbyggnaden där man redan har börjat plocka upp marmorgolvet.

– Marmorgolv är ett material som kan hålla hur länge som helst. Utanför har vi fasadplåten, det är relativt stora Anna plåtbitar som sitter Bernstad fast med bultar och

Det är relativt stora plåtbitar som sitter fast med bultar och därför går att plocka bort ganska enkelt

den kommer vi till exempel själva att ta hand om WC-stolar, ramper, takplattor och kabelstegar. Utmaningen är logistiken och förvaringen, det tar mycket plats. Det gäller att digitalisera lagret så att det enkelt går att söka upp en produkt, säger hon.

terminalbyggnaden går inte att återbruka. Till exempel en fastlimmad linoleummatta som ligger i ett av rummen och ett stengolv där ett speciellt fix har använts som gör det svårt att plocka upp plattorna utan att de går sönder.

Rivningen av Svävarterminalen är kopplad till det pågående EU-projektet Circular Builders, som Malmö och flera andra skånska kommuner deltar i för att lära sig mer om cirkulärt byggande.

Malmö stads ambition är att jobba med återbruk i all rivning fram-

V I S SA M AT E R I A L I

därför går att plocka bort ganska enkelt. Där har vi en intressent som ska använda plåten till verksamhetsskyltar, berättar hon. i byggnaden. Anna Bernstad pekar på dörrar, kabelstegar, takplattor och ett naturstens-golv, allt material med potential för återbruk utanför den egna organisationen annonseras ut via säljsajten CC-Build.

– Vi skapar även en intern materialbank där staden kan plocka produkter. Här från terminalbyggna-

V I G Å R V I DA R E

Mer med mindre Med en lättbalksstomme från Masonite Beams formar du byggnader med flexibla och smarta planlösningar. Med oss kan du forma fritt och bygga mer med mindre. Mer spännvidd. Mindre begränsningar. Det gillar vi på Masonite Beams.

Ansvarsfullt producerade lättbalkar från Västerbotten.

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

NYHETER 5

mars 2022 • Nummer 5

Hammarängen.

FOTO: SKELLEFTEÅ KOMMUN

Nya industrisatsningar i Skellefteå Ytterligare två nya industriområden kommer utvecklas i Skellefteå.

Det ena får fokus på logistik och ska växa fram vid Hammarängen, Skellefteå Södra. Det kommer ligga strax intill det befintliga industriområdet som finns på plats idag.

-Tanken är att underlätta de transportflödena i ett snabbt växande Skellefteå, genom att skapa ett logistiskt nav med närhet till både E4:an och flygplatsen, säger Fredrik Lindberg, projektledare Skellefteå kommun.

Projektet ska utföras tillsammans med Skanska. Samtidigt annonserar nu kommunen att en ny företagspark ska byggas i Bergsbyn i närheten av Northvolts nya fabrik. Det är tillsammans med NCC som entreprenör som cirka 30 industritomter nu kommer att förberedas. Området är 38 hektar stort och ligger direkt väster om Northvolt.

Q

Ulla Zetterberg Anehorn, teknikansvarig på Dekra och Patrik Bjelovuk, stålspecialist på Tibnor.

FOTO: SWECO

Takplattor är exempel på byggmaterial som kan återanvändas enligt Anna Bernstad.

FOTO: HENRIK EKBERG

Fakta: LFM30 LFM30 (lokal färdplan Malmö) är ett lokalt initiativ för att skapa en geografisk spelplan för att påskynda bygg- och anläggningssektorns klimatomställning och genomförande av Agenda 2030.

Initiativtagare är Granitor, Otto Magnusson, Vasakronan, Wihlborgs, Sustainable Innovation, Sveriges Träbyggnadskansli och Malmö stad. Därtill finns en rad anslutna aktörer; Q 44 byggherrar Q 2 banker Q 31 entreprenörer Q 65 konsulter Q 43 materialleverantörer Q 1 transportör Q 7 cirkularitets- och energiföretag Q 5 organisationer och myndigheter Q 5 aktörer inom forskning och akademi Q

O: HENRIK EKBERG

Cementa höjer priserna

Kabelstege är en klassiker som det alltid finns behov för.

FOTO: HENRIK EKBERG

får nytt liv i Malmö åt, som en del i att minska stadens klimatavtryck och bidra till stadens mål om ett klimatneutralt byggande till år 2030. Sedan 2020 är det lag på att man inför rivningar och ombyggnationer ska identifiera återbrukbart material och planera för att detta tas omhand.

– Vi ser gärna att man gör mer tillsyn av denna lagstiftning. Samtidigt är den kanske inte så utbredd än, det är nog en process som behöver växa fram på sikt, säger Anna Bernstad som tror att projektet med Svävarterminalen kommer att kosta ungefär lika mycket som det skulle kosta att riva terminalen på traditionellt sätt.

– Det blir nog lite minskade kostnader för transporter samtidigt som vi lägger mer tid på projektet.

Sen får vi också en materialbank.

Men vi måste se till helheten, vi får inte begränsa oss till kostnader, staden ska vara klimatneutral 2030.

Kriget i Ukraina påverkar Cementas produktionskostnader negativt, vilket innebär att bolaget behöver justera upp priserna på byggmaterialprodukter med kort varsel, uppger bolaget.

Cementa varnar också för att denna situation kan påverka bolagets produktions- och leveransförmåga negativt. ”Vi arbetar intensivt med att utreda möjligheterna att begränsa konsekvenserna av situationen och är fokuserade på att hantera aktuella osäkerheter och risker efter bästa förmåga”.

Vidare skriver man: ”I och med den senaste tidens händelse arbetar vi nu fokuserat med att etablera nya försörjningsmöjligheter för det kol som fortfarande behövs för att kunna upprätthålla driften, och som delvis kom från Ryssland.”

Q

Många lärdomar snappas också upp vid återbruksinventeringen som har gjorts.

– Vad vi gör nu är att vi tar med oss demonteringsperspektivet när vi bygger, det ska genomsyra hela byggprocessen. Det måste vara möjligt att återanvända allt. Därför är det också viktigt att använda standardmått på material när man bygger, påpekar Anna Bernstad.

N Ä R E N A K TÖ R har visat intresse för ett material är tajmingen viktig, dels så att inga mellanlagringar krävs, men också så att aktören får materialet levererat när behovet finns. Malmö stad är en av initiativtagarna till LFM30 - ett lokalt och branschdrivet initiativ som ska påskynda bygg- och anläggningssektorns klimatomställning. En aktör som är ansluten till LFM30 är Sweco, som tillsammans med Tibnor och Dekra driver ett eget pilotprojekt

för återbruk av stål.

– Vi ser behovet av en smart process för återbruk av stål, som tillsammans med betong sticker ut på så sätt att de har en stor klimatpåverkan.

Vi vill få i gång den Emma här processen så att Danielsson när man river en byggnad med stålprofil så ska man förhoppningsvis kunna använda materialet en gång till, berättar Emma Danielsson, specialist cirkulär industri på Sweco.

I DAG Ä R det standard, enligt Emma Danielsson, att smälta ner stålet vid en rivning för att sedan återvinna det.

– Men mycket energi går att spara om man i stället återanvänder det, påpekar hon och fortsätter: – Det unika med vårt projekt är

att vi köper det här stålet utan att veta vad stålet ska användas till. När vi har kontrollerat att stålet går att återanvända ska vi hitta en kund.

Syftet med alltihop är att undersöka om det går att skapa en ny, mer hållbar standard där begagnat stål återbrukas i stället för att smältas ner.

VA D S O M N U väntar är att tillsammans med rivningsfirman hitta ett lämpligt sätt att plocka ner stålet så att det går att använda igen.

– Vi tror att stålet kan vara något för aktörer som har ett intresse i hållbart byggande eller har kunder som är det. Men också för byggherrar som vill hålla nere sin klimatpåverkan, sen årsskiftet är det krav på att vissa byggnader ska klimatdeklareras och det här stålet räknas som noll klimatpåverkan.

HENRIK EKBERG

Så ska byggmaterialet spåras Snart kan varje planka vara möjlig att spåra tillbaka till den skog där trädet växte. I ett förstudieprojekt, som koordineras av Svenskt Trä och har namnet 4 steps to GTIN, formuleras nu de underlag som krävs för att göra den nödvändiga standardiseringen och digitaliseringen.

– Genom att göra allt material spårbart öppnar vi många möjligheter för att bygga mer hållbart, säger Bernt Olausson, projektledare för digitalisering på branschorganisation Svenskt Trä. Även de specifika miljöegenskaper som plankan bär med sig när den levereras för att bli en del i ett byggnadsverk dokumenteras – allt för att underlätta för den som i framtiden vill ersätta, återanvända eller återvinna materialet.

Q

6 NYHETER

Nummer 5 • mars 2022

”Cementkrisen är inte över” Klarabos projekt i Växjö.

BILD: C.F. MØLLER ARCHITECTS.

Klarabo etablerar sig i Växjö Klarabos bidrag har vunnit en markanvisningstävling utlyst av Växjö kommun för fastigheten Snickarglädjen 1 på Vikaholm. Bidraget grundar sig på cirka 10 500 kvadratmeter BTA, eller motsvarande cirka 120 hyreslägenheter. Förslaget togs fram i samarbete med arkitektkontoret C.F. Møller Architects.

Avsikten är att utveckla hyresrätter i flerbostadshus och möjliga bostadsrätter i radhus uppförda huvudsakligen i trä.

Erhållandet innebär att Klarabo etablerar sig på en ny ort där det framtida beståndet kommer att förvaltas inom Region Öst.

Q

Vid ett webbinarium nyligen höjde Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen, och Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård ett varningens finger: ”Cementkrisen är inte över”.

skydd och beredskap och inte bara säkerställa den lokala miljöpåverkan. Politiken måste också se över möjligheterna att klassa kalkstensbrytning och cementtillverkning som samhällsviktig funktion.

En cementkris kan tyckas torftig när människor dör i ett krig i vårt närområde. Och vid en jämförelse är det förstås så. Samtidigt ställer ett krig i närområdet krav på det egna landets samhällsskydd och beredskap, och för att till exempel bygga nya skyddsrum och fortifikationer krävs det betong.

– Det händer så mycket i världen just nu, men allt hänger samman, därför är det viktigt att hålla i gång cementfrågan, menar Catharina Elmsäter-Svärd.

R A P P O RT E N P E K A R O C KSÅ

Cementa har ett tillfälligt tillstånd att bryta kalk i Slite som sträcker sig fram till årsskiftet. Anläggningen i Slite på Gotland står för 75 procent av all cement som används i Sverige. Förutom krig i närområdet finns det annat som talar för att behovet av cement kommer att öka framöver, påpekar de både vd:arna.

Bland annat Trafikverkets nationella infrastrukturplan, som sträcker sig fram till 2033, och som omfattar stora satsning på bland annat väg och järnväg. Regeringens vindkraftsatsningar till havs är ytterligare en satsning som nämns.

F Ö R U T SÄT T N I N G A R N A Ä R AT T

ny tillståndsansökan lämnats in av Cementa. Samtidigt har tre organisationer överkla-

ÄNNU HAR INGEN

Infinity.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen och Svensk Betongs FOTO: HENRIK EKBERG vd Malin Löfsjögård. gat regeringens beslut om det nuvarande tillfälliga tillståndet. Malin Löfsjögård betonar att tillståndsprocesserna behöver ses över.

– Det måste finnas en tydligare process som går snabbare.

Betong in en uppdaterad konsekvensanalys om cementkrisen. Mycket från denna uppdaterade version ventilerades under webbinariet.

– Cementkrisen inte är över. Regeringens beslut den 18 november 2021 att ge Cementa ett tidsbegränsat tillstånd att under 2022 bryta ur

N Y L I G E N L Ä M N A D E SV E N S K

kvarvarande kalksten utifrån det tidigare tillståndet ger bara en kort tidsfrist året ut. För att fortsatt klara betongförsörjningen utan att riskera byggstopp behövs en långsiktigt hållbar och tryggad cementförsörjning. Politiken behöver agera och ge ett tydligt besked om fortsatt kalkstensbrytning och cementtillverkning i Slite och Sverige säger Malin Löfsjögård och fortsätter: – Det behövs genomgripande reformer av tillståndsprocesserna. Ökat fokus måste ges på nyttan av verksamheten för samhällsutveckling, klimatomställning, samhälls-

BILD: CASTELLUM

RO-Gruppen får bygga Infinity RO-Gruppen och Castellum ska i samverkan uppföra kontorsfastigheten Infinity i den nya innerstadsdelen Hagastaden, Stockholm. Projektet omfattar 26 000 kvadratmeter och ordervärdet uppgår till 615 miljoner kronor. Projektet är Castellums största i området.

Infinity erbjuder cirka 20 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta fördelat på 14 våningsplan inklusive källarplan. I markplan återfinns café och service och invändigt byggs moderna kontor med stor flexibilitet.

Unika arbetsytor kommer även erbjudas hyresgästerna utomhus.

Projektet har en stark miljöprofil och ska byggas enligt miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad Guld samt WELL. Byggstart sker under 2023. Projektet beräknas stå klart under 2025.

Q

Contractor bygger åt Epiroc i Skellefteå Epiroc har tecknat avsiktsförklaring med Contractor och ett avtal om att projektera fram nya, permanenta lokaler i Skellefteå. Företaget är ledande i Sverige inom gruv- och bergbrytningsutrustning. I det tidiga skedet har stort fokus legat på hållbarhet och arbetsmiljö, något som är helt i linje med de grundläggande värderingarna hos både Contractor och Epiroc.

De nya lokalerna ska ligga på Hedensbyn, nära Epirocs nuvarande, och väntas bli ungefär 2 500 kvadratmeter stora. Lokalerna ska inrymma två kontorsvåningar och en verkstad med 10 meter högt i tak med traverser, som är anpassad för att jobba med service av riktigt stora maskiner. Byggstart 2022 och inflyttning är planerad till sommar/höst 2023.

Q

Nacka kommun har avbrutit samarbetet med Serneke i Orminge.

FOTO: SUSANNE BENGTSSON

Nacka kommun häver avtal med Serneke Nacka kommun avbryter samarbetet med Serneke i Orminge centrum. Den huvudsakliga anledningen till beslutet är, enligt kommunen, att arbetet ännu inte påbörjats vilket medför förseningar. Serneke hänvisar till felaktig och ofullständig projektering från beställaren.

Serneke Sverige AB fick i december 2021 i uppdrag av Nacka kommun att genomföra den fortsatta utbyggnaden i Orminge gällande vägar, vatten och avloppsledningar. Entreprenaden upphandlades som en utförandeentreprenad.

I avtalet var överenskommelsen att arbetena skulle vara färdigställda och tillgängliga för slutbesiktning senast i september 2022.

Serneke har trots avtalet ännu inte påbörjat arbetet, vilket medför en väsentlig försening av entreprenadens tidplan, enligt kommunen.

– Entreprenaden i Orminge har inte fungerat bra nog och vi har nått en punkt där vi bedömer att

det är bäst att avbryta samarbetet. Att häva avtalet är det sista vi vill göra men vi har ansvar för Orminge och för skattebetalarnas pengar.

Arbetet skulle ha kommit betydligt längre och det är inte möjligt för oss att samarbeta med en aktör som inte följer det vi har avtalat, säger Peter Skogberg, enhetschef Bygg och Anläggning, Nacka kommun.

N AC K A KO M M U N S B E S L U T kom som en överraskning för Serneke, eftersom man enligt byggbolaget haft en dialog. ”Serneke har vid upprepade möten med Nacka kommun förklarat att entreprenaden inte är byggbar.

Dessutom har Serneke i ett tjugotal underrättelser beskrivit flertalet av de problem som innebär att Serneke inte kan utföra entreprenadarbeten, samt efterfrågat att Nacka kommun måste återkomma med genomförbara tekniska lösningar”, skriver Serneke som ett svar på Nackas hävningsförklaring.

Enligt Serneke bottnar pro-

blemen i beställarens bristfälliga projektering, vilket även lett till att tidplan och TA-plan inte kunnat fastställas.

– Nacka kommun har inte lyck-

Nacka kommun har inte lyckats med att göra en fackmässig projektering ats med att göra en fackmässig projektering, vilket åligger dem.

Detta innebär att arbeten inte kan utföras, att arbeten som behöver utföras saknas i projekteringen och att det även inverkar på möjligheten för oss att utföra arbetena enligt gällande arbetsmiljöföreskrifter, säger Johan Live, presschef på Serneke.

KO M M U N E N B I L D är att handlingarna är byggbara samt framtagna för att kunna arbeta säkert.

– Alla underrättelser som Serne-

N AC K A

på allvarliga konsekvenser för klimatomställningen om satsningen på världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite inte blir av samt det förändrade säkerhetsläget i Europa.

– Tillgången till cement i Europa är starkt begränsad vilket gör det sannolikt att Sverige skulle bli beroende av utomeuropeisk cement från länder som Turkiet och Kina.

Det krävs också en omfattande anpassning av dagens logistiksystem med hamnar, depåer, terminaler och lagringskapacitet. Till det ledtider för testning ökade ledtider för testning och provning för kvalitetssäkring av cement och betong.

så fall behöva stöd för en sådan omställning.

Det handlar om ett vägval där politiken behöver agera. En omställning till import av majoriteten av cementen som behövs i landet, i stället för inhemsk produktion, innebär att Sverige gör ett systemskifte som riskerar att försvåra klimatomställningen eller sätter oss i en beroendesituation som inte är önskvärd med anledning av den geopolitiska utvecklingen, säger Malin Löfsjögård.

– B R A N S C H E N KO M M E R I

HENRIK EKBERG

ke har skickat till Nacka Kommun har besvarats med tillfredställande svar för att kunna påbörja entreprenaden. Av de frågorna som skickades där det faktiskt föranledde en tidsförlängning på grund av oklarheter har även detta godkänts, för att kunna påbörja arbetena i väntan på svar från projektör, säger Peter Skogberg.

Nacka kommun kommer att gå ut med en ny upphandling och leta efter en ny entreprenör.

– Nu ska vi se till att utbyggnaden kommer vidare och vi kommer att gå ut i en ny upphandling för att hitta en aktör som precis som vi i Nacka kommun sätter kvalitet, transparens och samarbete i fokus.

Vi kommer att inleda en ny upphandling, men det här innebär att vi får räkna med ett antal månaders försening, säger Peter Skogberg till Byggvärlden. att kommunen har rätt att häva kontraktet på de grunder de hänvisar till, och de kommer att kräva Nacka kommun på ersättning för den skada hävningen orsakat.

– I övrigt tycker vi det är beklagligt att Nacka kommun väljer denna lösning, inte minst för kommuninvånarna eftersom utvecklingen av Orminge riskerar att försenas, menar Johan Live.

Peter Skogberg anser dock att hävningen är korrekt, och uppger att kommunen kommer att kräva skadeståndsersättning.

Utbyggnaden av gator, gång- och cykelbanor, vatten och avloppsledningar och en ny central bussgata är en viktig del av utvecklingen av Orminge centrum och kopplad till utvecklingen av nya bostadsområden. Planen är att centrumet ska vara klart 2030, och då kommer det finnas nära 2 000 nya bostäder i centrum.

SERNEKE ANSER INTE

SUSANNE BENGTSSON

Ställ krav för ökad hållbarhet.

Du som beställer och bygger bostäder får nu ta extra stort ansvar för klimat­ frågorna. Använd din mening för att styra byggbranschen mot återbruk och hållbarhet samt för att säkerställa att du får ett klimatsmart armeringsstål.

Det underlättar för dig och dina entreprenörer att fatta rätt beslut och minska klimatpåverkan så att ni stolt kan möta boende och inflyttande.

Gör gärna din egen klimatberäkning på celsa-steelservice.se/under400

8 NYHETER

Nummer 5 • mars 2022

Veidekke får miljardkontrakt Veidekke har tecknat avtal med Stockholm Vatten och Avfall AB gällande bygg- och installations­ entreprenad i Sickla. Ordervär­ det uppgår initialt till cirka 1,4 miljarder kronor.

Northvolt skärper rutinerna för underentreprenörer vid bygget av nya batterifabriken i Kvarnsvedens gamla FOTO: STORA ENZO pappersbruk.

Northvolt kapar i leden Efter den kritiserade hanteringen vid bygget av den nya batteri­ fabriken i Skellefteå har nu Nort­ hvolt och Byggnads enats om att kapa i leden av underentreprenör.

I fortsättningen blir det max två led.

Det nya initiativet presenterades i samband med att bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson besök i Borlänge vid Kvarnsveden, det gamla pappersbruket som ska bli Northvolts nya batterifabrik.

– Det är extremt välkommet att Northvolt och Byggnads tar ett initiativ som skapar ordning och reda. Jag hoppas att det fungerar som ett Johan Danielsson föredöme för andra, säger Johan Danielsson.

Från Northvolts sida hoppas man

nu slippa problemen med fuskande underentreprenör.

– När vi började upphandla byggtjänster utgick vi från att det räckte att skriva strikta legala avtal om att entreprenörer ska följa svenska lagar och villkor. Vi har fått lära oss den hårda vägen att så inte är fallet, skriver Anders Thor, ansvarig för samhällsfrågor på Northvolt, i en kommentar till TT. användas när Northvolts expansion nu går vidare med fabriksbyggen även i Göteborg och Borlänge. Byggnads ordförande Johan Lindholm är nöjd över att man fått till överenskommelsen med Northvolt.

– Det här är ett utmärkt tillfälle att göra om och göra rätt. Och ett stort steg framåt för att rensa upp i branschen. Att en så stor aktör så tydligt vill ta ansvar och samarbeta för att säkerställa goda villkor på sina arbetsplatser hör inte till

SA M A R B E T E T KO M M E R AT T

vanligheterna, säger han.

Att Northvolt kapar i sina underentreprenörsled och har kommit överens med Byggnads välkomnas av regeringen och Johan Danielsson.

Förhoppningen är att överenskommelsen mellan Northvolt och Byggnads bidrar till en ny standard i hela bygg- och anläggningsbranschen.

Det här är ett utmärkt tillfälle att göra om och göra rätt – Regeringens budskap är tydligt: kampen mot arbetslivskriminaliteten ska växlas upp. För att lyckas krävs ett samlat och gemensamt arbete där alla aktörer är med och tar ansvar. Därför är handslaget idag mellan Northvolt och Byggnads särskilt välkommet, säger Johan Danielsson.

Veidekke har skrivit kontrakt med Stockholm Vatten och Avfall AB och ska bidra till att utveckla Stockholms framtida avloppsrening.

Entreprenaden genomförs i form av en utförandeentreprenad där installationsdelen sker i samverkan.

Ordervärdet uppgår initialt till cirka 1 440 MSEK och förväntas vara klar 2027. Det här är en fortsättning på det arbete som Veidekke redan gör i Sicklaanläggningen.

– Veidekke har sprängt ut berg och nu ska anläggningen fyllas med nytt innehåll, säger Eva Rådmark-Herrder, kommunikations­ ansvarig för Sicklaprojektet på Stockholm Vatten och Avfall.

I Veidekkes nya uppdrag ingår konstbyggnad med tillhörande pumpstationer, teknikhus och personalbyggnad samt försedimentering och grovrening. Uppdraget innefattar även en installationsentreprenad som bland annat inkluderar luft, rör, kraft, el och tele samt olika maskininstallationer.

Projektet inleds med ett plane-

ringsår där planeringen ska göras gemensamt mellan entreprenör och beställare.

– Vi tackar Stockholm Vatten och Avfall för förtroendet. Det här är ett jätteviktigt projekt för Stockholms utveckling och vi ser framemot att vara en del i att förverkliga det, säger Anders Bergsten, arbetschef på Veidekke Anläggning Öst.

S I C K L A A N L ÄG G N I N G E N Ä R E N del av Henriksdals reningsverk och ligger till största delen insprängt i berget under Hammarbybacken. Den befintliga anläggningen ska byggas till och moderniseras. Totalt ska det spränga ut cirka 530 000 m³ fast berg.

Slamhanteringen i Sicklaanläggningen ska byggas bort. Den kommer i stället att flytta till Henriksdal.

– Det här är Stockholms största miljöprojekt. Vi startade de första arbetena 2016, och allt ska vara klart 2029. Den totala budgeten ligger på 9,2 miljarder, berättar Eva Rådmark-Herrander.

Veidekke har sedan tidigare ytterligare en tunnelentreprenad åt Stockholm Vatten och Avfall då man bygger delar av avloppstunneln mellan Bromma och Sickla, där även YIT är en av entreprenörerna.

SUSANNE BENGTSSON

SAMUEL KARLSSON

Om- och tillbyggnad av Sicklaanläggningen, Stockholms framtida BILD: STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL avloppsrening

Sicklaanläggningens största del ligger insprängt i berget under FOTO: VEIDEKKE Hammarbybacken.

Det här bygger Stockholm Vatten och Avfall i Sickla: Q Q Q

Q Q

En ny inloppstunnel från Bromma Ny inloppspumpstation för att hantera ökade avloppsvattenmängder Ny grovrening, som inkluderar silgaller (hålplåtsilar), sandfång samt rensoch sandtvätt .

Ny försedimentering (här avskiljs organiskt material och en del fosfor) Installation av utrustning för luktreducering

KÄLLA: STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL AB

Våra dörrar har byggt många karriärer.

Det finns enkla dörrar. Och så finns det dörrar som gör skillnad.

För att de har ett viktigt jobb att göra. Som att låta en ung trumpetstjärna öva utan att bli störd och utan att störa.

Vi tillverkade vår första dörr redan 1942. Sen dess har varenda en haft ett tydligt syfte. Att stoppa tjuvar och oväsen, explosioner och skott, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att öka trivseln och tryggheten i hem och skolor, på hotell och arenor. Att rädda liv.

Vårt företag har också ett syfte. Att se till så att du får dörrarna du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kompetens och kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

10 ANALYS

Nummer 5 • mars 2022

Stockholms län, alla projekt, alla storlekar Projekteringsvolym i mkr Vägar / Gator / Broar / Vatten Skola / Förskola Sjuk- & Hälsovård Samlingslokaler Samfärdselbyggnader Samfärdselanläggning Kraft & Belysning Kontorsbyggnader Industrier / Verkstad / Lager Idrott Inomhus Idrott- / Fritidsanläggning Hotell / Restaurang Gruppbyggda småhus

Flerbostadshus

2020

2021

2022

13 669 4 604 2 743 333 2 513 529 1 041 7 619 2 956 1 011 76 2 257 1 075

25 686 6 536 1 437 610 913 160 365 6 509 3 449 617 82 583 2 257

17 195 8 440 1 208 314 3 146 81 1 668 6 482 1 041 846 675 834 2 151

24 483

30 578

59 572

582

2 983

1 863

Affärslokaler

KÄLLA:

Projekteringar i Stockholm 1–500 mkr 60

2022-01

Årsindex Mar 2021 – Feb 2022 jämfört med perioden:

+58,1% 30

MAR 2020 – FEB 2021

2020-09

2021-03

0 INDEX

+ 6 1 ,7 1 % MAR 2019 – FEB 2020

3 3 ,8 %

2022-01

2020-05

MAR 2018 – FEB 2019

Projekteringsboom för bostäder i Stockholm Under det senaste året har det skett en kraftig uppgång när det gäller projekteringar i Stockholmsområdet. Allra mest ökar projekteringen för nya flerbostadshus. Det visar helt färsk statistik från Byggfakta.

Det är bra drag i projekteringarna just nu. De senaste tolv månaderna har drygt 5 700 projekt med en beräknad byggkostnad på totalt 425 miljarder projekteringsstartats i hela landet. Det är 46 procent högre än föregående tolvmånadersperiod.

En stor del av den ökade projekteringen kan hänföras till bostadsprojekteringar i Stockholm som ökat med 88 procent det senaste året om man räknar med även projekt över 500 miljoner kronor. Räknar man bara projekt mellan 1-500 miljoner kronor är ökningen 58 procent.

Stockholms andel av de projekteringsstartade bostadsprojekten i landet är nu uppe i 40 procent.

Man får gå tillbaka till 2017–2018 för att hitta så höga andelar. Enligt Tor Borg, analyschef på Citymark Analys, ligger flera orsaker bakom ökningen i Stockholmsområdet.

– Många planer runt om i Stockholm tar mer och mer form nu. På-

Pådrivande faktorer är sanno­ likt stigande bostads­ priser, ökad trångboddhet, ökad utflyttning och fortsatt långa köer på hyresmarknaden drivande faktorer är sannolikt stigande bostadspriser, ökad trångboddhet, ökad utflyttning och fortsatt långa köer på Tor hyresmarknaden.

Borg Men till syvende och sist handlar projekteringarna om den politiska viljan, uppenbart finns det ett ökat intresse från kommunerna att öka bostadsbyggandet framöver. Kanske det spelar in att valdagen närmar sig, främst bidrar till de ökade bostadsprojekteringarna är Stockholms Stad där man de senaste tolv månaderna projekteringsstartat över 200 projekt till en samlad byggkostnad på nästan 40 miljarder kronor. Dubbelt så mycket som förra toppnoteringen från 2018.

D E N KO M M U N S O M

Andra kommuner där projekteringarna ökat kraftigt är Täby, Upplands-Väsby, Norrtälje, Österåker, Sigtuna och Vaxholm.

det att projekteringarna tagit fart just nu med tanke på att förutsättningarna blivit så osäkra med pandemi, kraftigt stigande byggmaterialpriser, prognoser om minskad befolkningsökning och nu senast all osäkerhet som följer av Ukrainakriget. Men samtidigt är projekteringsprocesserna långa, det tar flera år mellan projekteringsstart och byggstart, mycket hinner ändras på vägen. Vissa projekt läggs i malpåse, vissa får ändrad utformning och vissa läggs ned, säger Tor Borg.

Tidigare har investeringsstödet varit en faktor som drivit på byggandet men även om det försvann vid årsskiftet syns ingen avmattning i projekteringsvolymen.

– Jag tror att investeringsstödet nog haft en ganska stor positiv effekt på bostadsbyggandet ute i landet, i småorter och mer perifera ställen men att effekten för Stockholmsregionen nog har varit ganska liten, fortsätter Tor Borg.

En av konsulter som noterat en

– L I T E ÖV E R R AS K A N D E Ä R

uppgång i Stockholmsområdet är White Arkitekter.

– Det har varit högt tryck och stora volymer för bostäder inom tidiga skeden de senaste åren fram till och med systemhandling.

Främst Catharina när det gäller bostäSiegbahn der och skolor, säger Catharina Siegbahn, arkitekt och marknadsområdesansvarig inom bostäder på Whites Stockholmskontor.

är bostadsbristen som varit under många år.

Det har resulterat i utvecklandet av nya planer som nu börjar gå in i produktion. Även pandemin har ökat fokus på boendet, menar hon.

– Det finns fortfarande en stabil efterfrågan på bostäder och alla samhällsfastigheter därtill som skolor och förskolor. Fokus under pandemin har för många varit det egna boendet i kombination med en ny utveckling av arbetsmöjligheterna hemma. Efter pandemin kvarstår på många håll möjligheten att kombinera boende och arbete hemma vilket bibehåller efterfrågan på större

E N PÅ D R I VA N D E FA K TO R

lägenheter och flexibla lägenheter¸ säger Catharina Siegbahn

U T M A N I N G S O M hon noterat handlar om hur man ska kunna utveckla och hålla en hög nivå på hållbart byggande både inom ombyggnad och nybyggnad.

– Att värdera befintliga byggnader som en resurs och att utforma gammalt och nytt till en bra helhet.

Rent praktiskt är det en utmaning med projektekonomi med avseende på underskott på byggmaterial som driver upp priserna på grund av pandemin. Finns dock tyvärr en risk att arkitekt och konsultgrupp tappar en del detaljprojektering vid upphandling av totalentreprenader.

Utmaningen blir då att information och kunskap går förlorad under projektens gång.

Projekteringarna har ökat i samtliga segment och sett till hela landet är det framför allt projekteringar av industribyggnader som mångdubblats på bara ett år. Här hittar vi många av de stora industriprojekten i Norrland som har en kraftig uppgång när det gäller projekteringar över 500 miljoner kronor.

EN

SAMUEL KARLSSON

NYHETER 11

mars 2022 • Nummer 5

Vi köper dina bodar och moduler! ring &

r. te Demon nsport ingå tra

Ulrika Dolietis, vd på Håll Nollan ser stora vinster med att mäta säkerhetskulturen på landets byggarbetsplatser.

FOTO: HÅLL NOLLAN

Mäter säkerheten i byggprojekt Nu ska säkerhetsklimatet i byggprojekt mätas. Byggsektorns enkätbaserade verktyg PQi, som mäter projektkvalitet, har nu kompletterats med en komponent för säkerhet.

– Vi behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, bland annat genom att mäta säkerhetsklimatet i projekten och åtgärda brister innan olyckor inträffar, säger Ulrika Dolietis, vd på Håll Nollan.

Sedan en tid är det möjligt att mäta projektkvalitet, det vill säga hur väl projekt fungerar, med PQi. Under 2021 bildade Håll Nollan och Binosight en gemensam arbetsgrupp med syftet att komplettera PQi med ett branschgemensamt sätt att även mäta säkerhetsklimat.

– Det är tre gånger farligare att arbeta i ett byggprojekt än på den genomsnittliga arbetsplatsen. Vi behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, bland annat genom att mäta säkerhetsklimatet i projekten och åtgärda brister innan olyckor inträffar. Håll Nollan har därför inlett ett samarbete med Binosight gällande just mätning av Säkerhetsklimat med PQi, berättar Ulrika Dolietis, vd på Håll Nollan.

D E N I D E E L L A F Ö R E N I N G E N Håll Nollan bildades 2017 och har idag har ett 90-tal medlemsföretag som delar visionen om att alla ska komma hem oskadda efter varje arbetsdag.

Byggsektorn ligger i topp gällande

allvarliga olyckor. I snitt dör närmare 10 personer i arbetsplatsolyckor varje år på våra svenska byggen.

Säkerhetsbrister handlar både om organisatoriska och personliga brister, och ingår i ett helhetsperspektiv. Ett väl fungerande projekt, med god styrning och bra samverkan, har ofta en säker arbetsmiljö.

Därför ser man från Håll Nollan stora fördelar med att mätning av säkerhetsklimat blir en komponent i en bredare kvalitetsmätning med PQi. – Säkerhet ska inte betraktas som en isolerad företeelse. Olyckor och dödsfall är bara toppen av isberget. För att förstå varför de inträffar måste vi titta under ytan och studera projektens förutsättningar, inklusive ledarskapet. PQi mäter projektens funktion ur ett helhetsperspektiv. Där sätts säkerhet i en kontext med andra påverkande faktorer. Vår förhoppning är att mätning av säkerhetsklimat med PQi kommer att bidra till bättre säkerhetskultur och säkrare byggprojekt, säger Ulrika Dolietis.

B Å D E BYG G H E R R A R O C H entreprenörer kan initiera en mätning, där alla som är engagerade i ett projekt får svara på ett antal standardiserade frågor via ett enkätbaserat digitalt verktyg. Det gör det möjligt att jämföra projektets eller hela projektportföljens säkerhetsklimat med branschen.

– Vi har bland annat utgått från Arbetsmiljöverkets kartläggning

Vår förhoppning är att mätning av säkerhetsklimat med PQi kommer att bidra till bättre säkerhetskultur och säkrare byggprojekt

Störst i Sverige på bodar!

0418-123 13 | www.bodborsen.se | Lamellgatan 1, Landskrona

av olika mätverktyg för att mäta säkerhetsklimat och anpassat ett av dessa för svenska byggprojekt, säger Thomas Samuelsson, vd på Binosight som utvecklat verktyget.

I T I D I G A R E KVA L I T E T S M ÄT N I N G A R

har svarsfrekvensen varit hög. Frågorna finns översatta till de 14 olika språk som finns representerade på svenska byggarbetsplatser idag, och svaren är anonyma.

– Mätningen är ett tillfälle för många att göra sin röst hörd och vara med och påverka sin arbetssituation. När vi mätte projektkvalitet var svarsfrekvensen väldigt hög.

PQi är ett viktigt verktyg för att skapa transparens och öpThomas penhet i branschen, Samuelsson menar Thomas Samuelsson.

– Många projekt har utmaningar idag. Vi måste våga bygga in transparens och öppenhet i systemet.

Det är viktigt att ta tempen i projekten i tidiga skeden. Att genomlysa, mäta och följa upp är nyckeln till branschens utveckling.

Hotell på hjul!

Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige.

Ring 036-393725 www.kaberental.se

SUSANNE BENGTSSON

VI HAR DET DU BEHÖVER FÖR ATT FÅNGA SOLEN! ELBILSLADDARE

SOLPANELER

OFF GRID

MONTAGE

ENERGILAGER

www.solelgrossisten.se 010 - 30 333 00

VÄXELRIKTARE

Följ oss på

INGA MELL

GS

4-VÄ LER I

PANE

- beställ dina arbetskläder

HANTVERK, BYGG & ANLÄGGNING!

LOW CUT ALLROUND

KNÄSKYDD

4-PACK TEKNIKSTRUMPOR

MIDJEBYXA HANTVERK TOTAL STRETCH ELASTIC ERGO

ALLROUND GRIP

BÄLTE

3-PACK HANDSKAR

FUNCTIONAL FULL-ZIP SWEATSHIRT

HÖGSTA TÄNKBARA KVALITÉ!

Samtliga produkter i detta erbjudande är av PREMIUM-kvalité. Innebär absolut högsta tänkbara krav på material, sömnad och funktioner.

Knäfickor och armbågsförstärkningar av urstark Cordura, dragkedjor från YKK, mängder av sömnadsförstärkningar samt 2- & 3-nålsömmar på plaggens speciellt utsatta ställen är bara några exempel på detta kvalitetslöfte.

GARANTERAT LÄGST PRIS - HUR ÄR DET MÖJLIGT? Vår affärsidé är unik i sin enkelhet. Allt från produktutveckling, design och tillverkning till lagerhållning och marknadsföring görs helt i vår egen regi. Försäljningen sker sedan direkt till dig som kund utan några som helst fördyrande mellanhänder.

En bättre affär helt enkelt!

VÅRPAKET DU

ANHÄNDER!

FÅR 19 PRO DUKTER TOT ALT! Varje model l i valfri stor lek

direkt från Wexman Workwear

1 895:KLASS 3

Välj en Softshelljacka JACKA TACTICAL SOFTSHELL

HEAVY COTTON PIKÉ

3-PACK KALSONGER

JACKA SOFTSHELL

BASEBALL CONTRAST CAP

HELA PAKETET PACKAS I EN PRAKTISK BAG

Angivna priser exkl. moms gäller tillsvidare, dock längst till och med 2022-06-30. Reservation för slutförsäljning samt eventuella tryckfel.

LOGGAT & KLART! Vårt huvudkontor och lager ligger i Tidaholm. Här finns också ett tryckeri och en brodyrateljé. Innebär att du kan få dina kläder loggade och klara med antingen direktbrodyr, screentryck eller transfertryck.

WEXMAN AB / TIDAHOLM ORDER Tel 0502 188 90

order@wexman.se

www.wexman.se

Vår kollektion Zolid Pro är speciellt utvecklad för dig som jobbar inom Hantverk, Bygg & Anläggning.

Tyngdpunkten ligger på hög kvalité, säkerhet, modern design och nya smarta funktioner.

QUICK-DRY T-SHIRT

14 INTERVJUN

Nummer 5 • mars 2022

LAGMASKINEN SOM STYRS AV VÄRDERINGAR Trygghet och långsiktighet är två ord som ofta återkommer vid ett samtal med Markus Brink, vd på Brixly.

– Jag brukar säga att vi bygger också, vi pratar inte enbart värdegrund, skrattar vd:n för Mölndalsbolaget.

TEXT OCH FOTO: HENRIK EKBERG

Markus Brink, vd på Brixly.​​ Den 5 juli 2019 bröt sig Markus Brink, tillsammans med ledningsgruppen för Erlandssons Bygg, ut från Erlandssonskoncernen och bildade Brixly. Med sig hade han de närmare 500 anställda på bolaget som utgjorde Erlandssonskoncernens västsvenska del. Sen kom pandemin, cementkrisen och nu kriget i Ukraina.

– Ingen kunde veta vad som skulle hända. Men jag måste säga att det ändå har gått bättre än jag trodde. Och det har med anledningen till att vi bröt oss ur att göra.

Det var en strategifråga. Vi ville hålla ihop laget samtidigt som Erlandssonsledningen ville gå åt ett annat håll.

Det blev slitningar och det var bättre att vi köpte ut bolaget, berättar han och utvecklar: – Bara det att vi kom fram till namnet Brixly tillsammans var stort. Den förändring som skedde med oss då boostade oss som företag.

Samtliga anställda ska stå upp för bolagets värdegrund och de gyllene orden är laganda, ansvar och personlighet. Gör man det blir man en del av laget. Dessa krav ställs även på bland annat underentreprenörer och leverantörsleden.

– Våra byggarbetare tänker inte att man ska sätta 3 000 reglar, utan det är en förskola som ska byggas, där barn ska vistas. Vi tänker helheten, det finns en tanke eller en avsikt med bygget. Detta lyfter engagemanget hos medarbetarna, förklarar Markus Brink.

B R I X LY Ä R VÄ R D E R I N G S ST Y RT.

Hur vet du att dina anställda dagligen lever upp till detta?

– Vi mäter till exempel kundnöjdhet och ser vilka faktorer som ligger bakom resultatet.

Q

Hur väljer ni projekt utifrån er värderingsprincip?

– Långsiktigheten. Det är det viktigaste. Sen jobbar vi väldigt mycket med kommunala uppdrag, alltså LOUuppdrag. Vi vet att marknaden ofta går upp och ner, men LOU-uppdragen finns oftast kvar och kan till och med öka ibland när det är sämre tider. Bolagets förutsättningar är inte att toppa vinsterna utan att bygga en långsiktighet och bli tryggare.

Civilingenjör Markus Brink började som trainee på NCC år 2000. Efter sex och ett halvt år, då som affärschef, Q

Den föränd­ ring som skedde med oss då boostade oss som företag

lämnade han byggjätten för Erlandssons bygg. Vi befinner oss på huvudkontoret i Mölndal en morgon i början av mars. Markus Brink pratar gärna och mycket. Om bolagets lagarbete och den nära kundkontakten som de 15 lokalkontoren i Västsverige inte minst är ett tydligt bevis på. Men också om sponsringen av de 30 lokala idrottsföreningarna, där även värdegrundsarbetet väger tungt.

Och om hur uppväxten i bohuslänska Tanumshede, där hans föräldrar drev en bensinstation, har präglat hans syn på att driva bolag.

– Där fanns den nära kundkontakten och att jobba som ett lag, säger han.

Brixly står på fyra ben: Entreprand, projektutveckling, bygg- och skadeservice samt mark- och anläggning.

Den sistnämnda står för ungefär fem procent, bygg- och skadeservicen för närmare 30 procent och resterande hör till entreprenad-verksamheten.

– Vi har än så länge en väldigt liten projektutvecklingsdel, men denna kommer att växa. Vi investerar alltmer råmark i tidiga skeenden som vi sedan utvecklar tillsammans med kunden. I till exempel Kungsbacka har vi stora markområden, berättar han. står för cirka 50 procent av Brixlys omsättning. Bolaget har förhållandevis många egna anställda byggnadsarbetare; av de cirka 500 medarbetarna hamnar omkring 180 på tjänstemanna-sidan och resterande är kollektivanställda byggnadsarbetare.

Men det är också där som den stora utmaningen ligger för Brixly. Byggnadsarbetare är en bristvara i dagens Sverige. Och söker man efter lagspelare med en speciell inställning till arbetslivet så blir det inte lättare. Därför knyter man an till lagets nyförvärv i ett tidigt skede.

– Vi arbetar mycket med lärlingar, bland annat från vår Lärande Bygg tillsammans med Kungsbacka kommun, där vi lär upp nyanlända som kommer till Sverige.

När vi ger dessa personer chansen så känner vi att deras engagemang och koppling till företaget blir starkare.

Det är bättre för samhället, de går snabbt från att vara bidragstagare till skattebetalare. Här tror jag att vi sticker ut i branschen.

Till det nybyggda huvudkontoret på Alfagatan i Mölndal flyttade Brixly för fyra år sedan. Markus Brink

D E KO M M U N A L A P R O J E K T E N

berättar att det finns en biodling på taket och fordonsparken består av elbilar. Vid en snabbkoll på bolagets Facebooksida kan man se att den traditionella loggan är utbytt mot en gul och blå till stöd för Ukraina. Nyligen medverkade man också till en leverans med förnödenheter till det krigsdrabbade landet.

– Ska vi vara ett av branschens mest hållbara byggbolag ska vi också visa att vi är det. Det har vi lovat våra kunder och det är också kunder som jobbar för dessa frågor som vi vill ha. På det här sättet attraherar vi också personal som vill vara en del av detta, säger vd:n. som sammankallande för Byggföretagens och Byggnads initiativ Sund konkurrens och schyssta byggen. Vad gäller dessa frågor tycker han att branschen är för slapp i dag.

– Men det är positivt att arbetslivskriminaliteten nu är uppe på agendan och diskuteras. På Brixly gör vi uppföljningar av underentreprenörer som vi anlitar, både i upphandlingsskeendena och genom kontroller på arbetsplatserna. För att vi ska kunna jobba på vårt sätt och överleva långsiktigt så måste vi driva de här frågorna.

Som upphandlare kan vi inte köpa till det billigaste priset, är det oskäligt ska vi inte köpa.

Brixly är i dag det 13:e största byggbolaget i Sverige sett till antalet anställda, enligt Byggföretagens senaste lista. 2020 omsatte bolaget drygt 2,3 miljarder kronor.

Målsättningen är att nå tre miljarder 2023 och blir den största byggaktören i västra Sverige.

– Vi har i dag en orderstock som är betydligt större än tidigare och vi känner oss verkligen, så sett, rustade för framtiden. Men vi tänker inte bygga omsättningen om vi inte säkerställer förutsättningarna för att hitta rätt medarbetare och att vi bygger på en långsiktig basis.

MARKUS BRINK SITTER

FAKTA BRIXLY Omkring 500 anställda, huvudkontor i Mölndal. 15 lokalkontor spridda från Kungsbacka i söder upp till norska gränsen och in till Karlstad, Örebro och Jönköping.

Q

Pågående projekt: Bygger bland annat Kvarteret Futura på Lindholmen på Hisingen tillsammans med Riksbyggen.

Omfattar totalt 197 kooperativa bostäder för unga vuxna, projektkostnad på cirka

Q

300 miljoner kronor. I Västra Frölunda, Göteborg, bygger Brixly Altplatsen åt Odalen Fastigheter. Projektet omfattar 100 äldreboenden, 102 hyresrätter och 2 000 kvadratmeter kommersiella lokaler.

I Västra Frölunda bygger Brixly bostadsprojektet BILD: BRIXLY Altplatsen åt Odalen Fastigheter.

DU SOM ARBETAR, BOR OCH SOVER LÅNGT HEMIFRÅN FÖRTJÄNAR NÅGONTING EXTRA. Så tänker åtminstone vi. I större projekt som sträcker sig över en längre tidsperiod har du rätt att vara kräsen med din arbetsplats – även utanför arbetstid.

När höga krav ställs på projektarbetsplatser och entreprenörsboenden är det klokt att samarbeta med en professionell och pålitlig partner. Våra byggnader når upp till alla de krav och riktlinjer som följer med större projekt, både vad gäller kvalitet och hållbarhet.

Läs mer om våra projektkontor och entrepenörsboenden på Adapteo.se

16 NYHETER

Nummer 5 • mars 2022

Här placeras de nya centren mot arbetslivskriminalitet De nya centren ska dela kontor med de regionala underrättelsecenter som redan finns inom myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Enligt Arbetsmiljöverket behöver nu också fler inspektörer rekryteras.

Umeå

Arbetsmiljöverket har fått ökade anslag i år för att kunna göra fler inspektioner av arbetsmiljön ute på landets arbetsplatser. Nu har myndigheten inlett en stor rekrytering av arbetsmiljöinspektörer. Planen är att utöka antalet inspektörer från dagens 270 till 310 personer fram till juli 2024.

Av dessa kommer 60 inspektörer att jobba riktat mot fusk och brottslighet i arbetslivet, en ökning från nuvarande 20. De ska bland annat arbeta tillsammans med andra myndigheter i nya regionala center mot arbetslivskriminalitet.

2 0 1 8 H A R myndigheterna trappat upp sitt gemensamma arbete mot fusk och brottslighet i arbetslivet och gjort över 6 200 gemensamma kontroller. Myndigheterna har avslöjat allt från farliga arbetsmiljöer till svart arbetskraft, företag som fuskar med skatter och avgifter samt misstänkt människohandel.

Kontrollerna har bland annat lett till att arbetet stoppades på över 800 arbetsplatser på grund av allvarliga, akuta brister i arbetsmiljön och beslut om sanktionsavgifter på cirka 37 miljoner kronor.

Uppsala Örebro Stockholm Norrköping Göteborg Malmö

Öppnar sju regionala center Regeringen gav nyligen nio myndigheter i uppdrag att bilda regionala center, för att stärka samarbetet mot fusk och brottslighet i arbetslivet.

Q Två regionala center ska vara på plats i juni 2022 och ytterligare fem ska inrättas under 2023.

Q Dessa kommer att placeras i Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Norrköping, Göteborg, Malmö och dela kontor med de regionala underrättelsecenter som redan finns inom myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet.

Q

S E DA N

Arbetsmiljöverket ute på inspektion. Nu rekryteras fler inspektörer till de sju regionala center som ska öppnas.

FOTO: ARBETSMILJÖVERKET – Vår erfarenhet visar att vi myndigheter är mer effektiva tillsammans, när vi kan angripa oseriösa företag från flera håll. Därför är det bra att vi nu kan fortsätta att stärka och effektivisera vårt samarbete. Den här typen av brottslighet ökar tyvärr i vissa branscher och vi kan aldrig acceptera att människor utnyttjas och far illa på jobbet, säger Arne Al-

fredsson, chef för avdelningen för myndighetsgemensam kontroll på Arbetsmiljöverket. arbetsmiljöinspektörer som ska jobba dels mot arbetslivskriminalitet, dels bredare med att inspektera arbetsmiljö.

– Vi ser fram emot att anställa fler

A R B E T S M I L J ÖV E R K E T S Ö K E R N U

inspektörer för att kunna öka antalet inspektioner. Det gäller inte bara inom arbetslivkriminalitet, utan även inom andra områden där vi ser stora arbetsmiljörisker, till exempel inom vård och omsorg. Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet, säger Pia Zätterström, chef för inspektionsavdelningen på ArbetsmiljöHENRIK EKBERG verket.

Layher AGS FÖRMONTERAT KOLLEKTIVT FALLSKYDD FÖR ALLROUNDSTÄLLNING Kollektivt fallskydd på nästkommande bomlag Snabb montering och demontering utan verktyg Lättviktskomponenter med låg transportvolym En del av Layher Allround ställningssystem kombinera obehindrat med alla Allround-komponenter Se filmen om Layher AGS: yt-ags-en.layher.com

PROVA PÅ LAYHER AGS! BESÖK OSS PÅ NORDBYGG 26-29/4 MONTER B12:21. layher.se Layher_Annons_254x180mm_AGS.indd 1

2022-02-25 16:16:34

CLIMATE REGULATING COMFORT BRZ is a product construction that ensures lightweight and breathable properties.

18 ARKITEKTUR

Nummer 5 • mars 2022

De kan vinna Kasper Salin-priset Nu har Juryn för Sveriges mest prestigefyllda arkitektpris, Kasper Salin-priset, nominerat fyra projekt som tävlar om titeln. Årets bidrag är ett vattentorn i Helsingborg, ett kontor och en paviljong i Stockholm samt ett kulturhus i Skellefteå.

Det prestigefyllda Kasper Salinpriset har i år fått en lite allvarligare innebörd än vanligt, enligt Sveriges Arkitekters förbundsordförande Emina Kovacic.

– I dessa oroliga tider bevittnar vi tyvärr, på nära håll, hur lätt det är att förstöra arkitektur som århundranden av mänsklig vilja och ambition byggt upp. Att ge Kasper Salin-priset till samtidens framåtblickande byggnadsverk är att påminna oss om de demokratiska värderingar som bidrar till arkitektur som består, säger han. delats ut sedan 1962 av Sveriges Arkitekter, dåvarande SAR, och fyller alltså 60 år i år. Det är Sveriges äldsta och mest prestigefyllda arkitekturpris och går till ett byggnadsverk/grupp av byggnader av hög arkitektonisk kvalitet.

– Det har varit ett bra år för arkitekturen, med flera kvalitativa och genomarbetade byggnader. I de bästa projekten har man engagerat sig i att förstå plats och sammanhang och har därmed haft ett fördjupat intresse för omgivningen, säger juryns ordförande Torun Hammar.

Vem som helst kan skicka in förslag till juryn för Kasper Salin-juryn, i år kom cirka 70 in. Vinnaren koras efter att juryn undersökt ett urval

K AS P E R SA L I N - P R I S E T H A R

De tävlar om Kasper Salin-priset:

Arkitekt: General Architecture.

Beställare: Hufvudstaden.

Q Juryn: Skären vid Norrmalmstorg tar sig an två svåra uppgifter: att modernisera 1980-talets kontor med sina låga takhöjder och ganska mörka våningsplan, samt att lägga till volym på ett befintligt hus och ändå få det att smälta in i staden.

Arkitekt: Marge.

Beställare: Vasakronan.

Q Juryn: Genom att korta av kontorshuset och göra en trappa mellan Sergels Torg och Malmskillnadsgatan skapas ett nytt, viktigt stråk i staden. Den lilla röda byggnaden gör stor skillnad som en mötespunkt med en egen, stark karaktär.

Q

Q

Q

Q

Filborna vattentorn, Helsingborg

Sara Kulturhus, Skellefteå

Arkitekt: Wingårdhs.

Q Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA).

Q Juryn: Vattentornet använder en beprövad teknik genom att dra nytta av vattnets egen tyngd för att skapa tryck i ledningarna, vilket är energieffektivt. Att nominera ett vattentorn känns extra bra eftersom vattenhantering och -försörjning är en nyckelfråga för våra städer.

Q

av förslagen på plats, utifrån många olika kriterier. Därifrån väljer juryn ut fyra nominerade och utser en pristagare bland dem. Vem som vinner avslöjas på Sveriges Arkitekters

Arkitekt: White.

Beställare: Skellefteå kommun.

Q Juryn: Kulturhuset utvecklar trähustekniken, där innovation är en central parameter för att lyckas med klimatomställningen. Samtidigt skapar huset en gemensam plats för både besökare och Skellefteåbor där kultur, möten och hotell blandas.

Q

Q

Arkitekturgala den 7 april.

– Kasper Salin-priset är mer än ett pris som sätter högklassig svensk arkitektur i fokus. Med sin sextioåriga tradition är det ett historiskt

®

LED-SLINGA BYGG LED-slinga Bygg 25 m med praktisk vinda. Med högpresterande ljusutbyte för den tuffa miljön inom byggsektorn. Kopplingsbart system till flera längder samt förgreningar. Till slingan finns även praktisk batteribackup som skapar säkerhet av nödbelysning.

bygg-strom.se order@bygg-strom.se

Kontorshuset Skären, Stockholm

Röda huset Sergels Torg, Stockholm

dokument, som genom sina mångfacetterade vinnare vittnar om hur samhället utvecklats och våra prioriteringar ändrats över tid, säger Emina Kovacic.

Vinnaren till årets Kasper Salin-pris utses vid Arkitekturgalan den 7 april.

SAMUEL KARLSSON

N 56 02 08, E 12 76 20 HELSINGBORG , SKÅNE

HÅRT ARBETE I BLODET

ANDREAS JÖNSSON

GRÄVENTREPRENÖR SEDAN 1997 42.600 GRÄVTIMMAR

ISUZUSVERIGE.SE

20 BYGGKONJUNKTUREN

Nummer 5 • mars 2022

Ukrainakriget ger svårt prognosläge

%

Ukrainakriget riskerar få långtgående konsekvenser för svensk byggmarknad – men på kort sikt väntas endast svagt negativa effekter.

Putins krig mot Ukraina riskerar att bli både omfattande och varaktigt. Hur sanktionerna mot Ryssland slår och vilka åtgärder som olika länders politiker och centralbanker vidtar som respons på effekterna kan dock ingen förutspå i dagsläget. På kort sikt, förutsatt att situationen inte eskalerar snabbt, är det mest sannolikt att den svenska ekonomin och byggmarknaden endast drabbas i begränsad omfattning. Det är Prognoscentrets bedömning, som i dagarna har tagit beslutet, att trots den osäkra situationen, publicera nya prognoser för den svenska byggmarknaden.

Kriget i Ukraina har redan kommit att innebära stort mänskligt lidande och förstörelse. Konflikten hotar nu den europeiska geopolitiska stabiliteten och den starka ekonomiska återhämtningen efter pandemin. Krigets konsekvenser i det längre perspektivet är oöverblickbara men på kortare sikt bedöms effekterna endast påverka svagt negativt genom att förstärka redan existerande utmaningar för branschen, samtidigt som investeringsviljan och finansieringsmöjligheterna kan komma att påverkas.

Av coronapandemins initiala fas lärde vi oss att tidiga prediktioner ofta slår fel. Många bedömare ansåg då att bostadspriserna skulle sjunka. Vad vi i stället såg var en explosionsartad efterfrågan på större bostäder med nya bostadsprisrekord som följd och i tillägg till det, en mycket hög efterfrågan på konsumentdrivna renoveringar. Den lärdom vi kan dra av det är att invänta mer information och inte dra förhastade slutsatser i ett alltför tidigt skede.

Prognoscentrets nya prognoser för den svenska byggmarknaden publicerades den 16 mars. Analyserna baseras på det läge som rådde före Rysslands invasion av Ukraina. Kriget kommer dock, och precis som redan nämnts, att få effekter på investeringsviljan och finansieringsmöjligheterna i byggbranschen men utifrån den information som vi idag sitter på så ser konsekvenserna för svensk ekonomi och den svenska byggbranschen ut att bli förhållandevis begränsade på kortare sikt.

Prognoserna tar exempelvis redan viss hänsyn till de stigande byggkostnaderna och den hämmande effekt de får på byggaktiviteten under 2022. På längre sikt hotar kriget dock den svenska tillväxten genom att förvärra den redan ansträngda energiförsörjningen som också leder till spridningseffekter i den övriga ekonomin. På toppen av det tillkommer en kraftig oljeprisväxt, tilltagande råvaru- och materialbrist, ytterligare störningar i försörjningskedjorna, och en mer avvaktande investeringsvilja.

Hur utvecklas då den svenska byggmarknaden under året?

Totalt sett bedöms investeringarna i byggmarknaden i år att uppgå till 378 miljarder kronor för att därefter sjunka

Totalmarknaden Nybyggnation + ROT för såväl bostäder

som lokaler, (SEK Mdr. 2021-priser).

År

Totalt

"Förändring jmf. med föregående år"

2011

257,8

2012

248,7

-4%

2013

250,4

1%

2014

274,7

10%

2015

301,2

10%

2016

325,2

8%

2017

350,6

8%

2018

340,2

-3%

2019

336,3

-1%

2020

338,1

1%

2021

369,5

9%

2022

378,1

2%

2023

367,5

-3%

2024

360,5

-2% KÄLLA: PROGNOSCENTRET

under 2023 och 2024. För den totala nybyggnationen syns en tydlig topp i år, medan investeringarna i ROT-marknaden för lokaler väntas stiga under hela prognosperioden (2022-2024). Renoveringsmarknaden för bostäder minskar under året för att sedan återhämta sig något, men kommer aldrig upp till 2021 års nivåer under perioden.

Bostadsmarknaden framöver

Bostadsprisutvecklingen har varit extrem under pandemin och nivån i sig talar för en lugnare utveckling framöver.

Höga energipriser och förväntningar om snabbare räntehöjningar talar för att priserna sannolikt kan komma att sjunka något från dagens nivåer. Småhusmarknaden bedöms stå emot nedgången lite längre men en lugnare prisutveckling (eller en nedgång), ett slopat investeringsstöd för hyresrätter och ett högre kostnadsläge för såväl bostadsutvecklare som för konsumenter talar för att investerings-

takten är på väg ned. Antalet påbörjade bostäder toppar under året för att därefter sjunka med ett par procent under resten av prognosperioden.

De konsumentdrivna renoveringarna mattas av i takt med att pandemin gått in i en ny fas och hushållen återigen kan börja konsumera resor och tjänster. Samtidigt förstärks investeringsnedgången av prisökningarna på byggmaterial. Kostnadsökningar till trots ökar de proffsinitierade investeringarna då det underliggande investeringsbehovet i beståndet är fortsatt stort. Samtidigt förväntas energikraven på bostäder skärpas vilket tillsammans med kraftigt stigande elpriser (vilket uppmuntrar energieffektiviseringsåtgärder) stimulera aktiviteten i existerande bestånd ytterligare. Under 2022 förväntar vi oss en total omsättning om 86 mdkr för renoveringsmarknaden för bostäder - en minskning på 2 procent jämfört 2021.

Lokalbyggandet nedåt under prognosperioden

Trots en hög investeringsaktivitet för industri-, lager- och logistiklokaler pressas utvecklingen inom lokalsegmentet nedåt av en svag tillväxt inom hotell, restaurang, kontorslokaler och vårdbyggnader. Den totala igångsättningen av lokalbyggnader väntas under 2022 uppgå till 4,2 miljoner kvadratmeter vilket motsvarar en nedgång om 12 procent jämfört föregående år.

Renoveringsaktiviteten inom existerande lokalbestånd väntas under året bli hög för industri-, lager-/logistik och kontorsbyggnader. Investeringarna ökar i takt med att det ekonomiska läget förbättras och senarelagda renoveringar genomförs. Till det adderas även det reguljära underhållsbehovet, behovet av klimatanpassningar och energieffektiviseringar samt ombyggnadsbehov till följd av förändrade behov, vilket tillsammans summerar till en förhöjd investeringstakt under de närmaste åren. Samtidigt kan renoveringsviljan för vissa typer av lokaler, till exempel butikslokaler, minska till följd av en lägre efterfrågan. Sammantaget är bedömningen att investeringarna i ROT-marknaden för lokalbyggnader totalt sett når en topp i år på 79 mdkr för att sedan minska under 2023 och 2024.

Men det är värt att nämna att riskerna framöver ligger tydligt på nedsidan, vilket kan pressa marknaden ytterligare.

JOHAN GRIP CHEFSEKONOM

Med en smartlyft kan du montera fönster säkrare och mer effektivt.

För projekt i höghus upplever du stora besparingar jämfört med att montera enkelt från insidan.

Med Smartlifts Outdoor-serien kan du också montera fönster utomhus.

Lyft upp till 1000 kg med maximal precision.

Vi Finns på Nordbygg

Försäljning : ALGOT +46 73 860 40 40 Service/Resevdelar PER +46 73 898 78 88

År e t s viktigaste byggmöte Missa inte årets viktiga ste byggmöte 26-29 april. V i kommer snacka om hur vi kan bygga smartare, mer hå llbart och med mer innovatio n.

Registrera din biljett på nordbygg.se

Alla du vill träffa och all

t du behöver se.

22 MOTOR

Nummer 5 • mars 2022

Återvänder för elbilsmässa Swecos hållbarhetschef lämnade Sverige för Thailand Mattias Goldmann lämnade Sweco för ett nytt liv i Thailand.

Men nu är han tillfälligt tillbaka i Stockholm för Ecomexpo, den första elbilsmässan för transportfordon.

– Mässan är årets bästa tillfälle att uppdatera sig om vart branschen är på väg, säger Mattias som kommer att agera moderator.

Mattias Goldmann har varit hållbarhetschef på Sweco och vd på tankesmedjan Fores. 2016 utsågs han till ”Mäktigast i Hållbarhetssverige”.

Han förknippas också med 2030-sekretariatet, som arbetar för en fossilbränsleoberoende fordonsflotta.

När Mattias Goldmanns fru fick jobb som förstesekreterare på svenska ambassaden i Bangkok förra sommaren valde han plocka med sig datorn och hänga på. I dag klimatkonsultar han som egen företagare i en region som han tycker är väldigt spännande.

– Det här är helt rätt ställe att vara på. Klimatfrågan vinns eller förloras i Asien. Dessutom är Thailand sex timmar före Sverige, så jag får ett värdefullt försprång i det dagliga opinionsarbetet.

Han säger att han är imponerad över hur snabbt och effektivt de thailändska myndigheterna jobbar med omställningen av transportsektorn.

Redan 2030 ska 50 procent av alla fordon som byggs i Thailand vara eldrivna, och 2035 ska det vara 100 procent.

Mattias Goldmann lämnade rollen som hållbarhetschef på Sweco och är numera egenföretagare i Bangkok.

– På ett sätt är det ett klart tuffare mål än Sveriges, eftersom vårt mål bara gäller bilarna som säljs här, inte allt som byggs. Eftersom Thailand är världens tionde största tillverkarland, så är det ett mål som kan göra skillnad. Och det gäller från minsta moppe och tuk-tuk till största lastbil och grävskopa. Nu kommer incitamenten slag i slag här och det är tyd-

ligt att Thailand menar allvar.

Globalt och i Sverige går elektrifieringen av personbilar snabbt, i dag har nästan alla tillverkare både laddhybrider och elbilar i sitt sortiment. Men för transportbilssektorn har omställningen kommit senare, och det är först det senaste året som det kommit många alternativ till diesel- och bensinfordon.

– Den som skaffar en skåpbil, pick-up eller lastbil ställer mycket tuffare krav än den som skaffar en eldriven personbil. Totalkostnaderna får inte sticka iväg, användbarheten måste vara samma och arbetsmiljön får inte försämras. På sistone har transportfordonen fått lägre priser, snabbare laddning, bättre räckvidd och ordentlig kupévärme.

Så nu kommer genombrottet, säger Mattias Goldmann som menar att det finns olika faktorer som på olika sätt kommer att driva utvecklingen.

Den som skaffar en skåpbil, pickup eller lastbil ställer mycket tuffare krav än den som skaffar en eldriven personbil Transportfordon är till exempel mycket mer skräddarsydda än personbilar, eftersom de ska fylla mer specifika behov. En rörmokare vill sällan betala för extra lång räckvidd, medan ett åkeri måste kunna köra långt och ladda snabbt.

– Jag räknar med en tydligt kunddriven marknad och ser redan hur flera eldrivna transportfordon utvecklas i mycket nära samverkan med brukaren, som i gengäld kan välja att skaffa en hel flotta från en enda tillverkare. Det gör det extra viktigt för kunderna att tydligt berätta vad de vill ha. en del faktorer som kan försvåra skiftet till eldrivna arbetsfordon.

– Det främsta hindret är vanans makt. För de flesta företag är arbetsfordonen inte det man främst intresserar sig för, utan de ska bara funka. Om dieselbilen gjort det i alla år så ska det mycket till för att byta.

Ser man ingen tydlig uppsida med skiftet, så är man förstås känslig för en begränsad laddinfrastruktur, ett högt inköpspris eller ett förväntat dåligt andrahandsvärde. Men nu ställer alltfler kunder krav på att fordonen som används ska vara fossilfria vid till exempel upphandlingar, eller så betalar extra när fordonen uppfyller högt ställda miljökrav, och då ändras hela bilden, säger Mattias Goldmann som är positiv till den svenska klimatlagen.

– Som samhälle har vi bestämt oss för att nå en fossilfri transportsektor

SA M T I D I GT F I N N S D E T

FOTO: PRIVAT

med 70 procent minskad klimatpåverkan till 2030, jämfört med 2010.

Målet ingår i Sveriges klimatlag som sju av riksdagens åtta partier står bakom. Självklart ska stat, regioner, kommuner och alla vi andra kräva fordon som klarar målen när transporter upphandlas. Det förstärks av att det på allt fler håll införs miljözoner där till exempel många dieselbilar utesluts. Jag tror att vi inom kort gör som i Norge, där det redan finns helt avgasfria byggarbetsplatser och gator.

I O C H M E D att mässan Ecomexpo går av stapeln i Arlandastad mellan den 6 och 7 april kommer det bli ett stort fokus på just transportbilssektorn, och det i sin tur kommer att öka intresset för eldrivna arbetsfordon i Sverige.

Mattias Goldmann kommer att agera moderator på mässan.

– Jag ser Ecomexpo som årets bästa tillfälle att uppdatera sig om vart marknaden är på väg, både i konferensdelen och med alla fordon som är på plats och som man kan passa på att testa. Jag kommer så klart att vara på plats, och jag uppmanar alla som är intresserade av transportsektorns omställning att komma dit.

Kan jag, så kan du.

PETER FREDRIKSSON

Elbilsmässan

Den första mässan i Norden som är helt ägnad åt en fossilfri transportnäring.

Hit kommer utställare med allt från el-lastbilar till laddsystem.

Q

Dessutom deltar fler än 60 personer från olika delar av branschen och samhället i nästan 30 seminariepunkter.

Q

På mässan kommer en konkret handlingsplan för transportnäringen att tas fram av branschfolk, politiska representanter och sakkunniga.

Arbetet sker inför publik som också bjuds in att medverka.

Q

2030-sekretariatet med sina fler än 70 partners är en viktig del av Ecomexpo.

Q

Mässan äger rum den 6–7 april på Scandinavian XPO i Arlandastad.

Q

PREMIÄR

FILM

Kolla på avsnitten via youtube.com/byggcheferna

PODD

Lyssna medan du jobbar eller tar en lunchpromenad.

LÄSNING

På vår sajt får du artiklar som sammanfattar samtalen.

SÅ MYCKET MACHO En serie utvecklingssamtal för samhällsbyggnad Hur påverkas byggbranschen av att närmare 90 procent av oss är män? Hur ska vi få fler att söka sig till samhällsbyggnad? De frågorna vill Byggcheferna få svar på i nya samtalsserien Så mycket macho, som lanseras i vår.

Personerna som svarar är företagsledare, mångfaldsexperter och helt vanliga byggchefer.

I varje avsnitt får du tips på konkreta åtgärder för att skapa en välkomnande bransch för alla.

Läs mer på byggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

17 000 chefer formar världens bästa bransch

24 STATISTIK

Nummer 5 • mars 2022

Konkurser i byggbranschen

Nyligen upphandlade projekt ANSVARIG

BYGGENTREPRENÖR PROJEKTNAMN

Christer Bjelkert

Kungsmontage Byggentreprenad AB RO-Gruppen Stockholm AB Nåiden Bygg AB

Lars Westman Anders Similä Stefan Karlsson

Rekab Entreprenad AB

Ola Andersson Andreas Anders­ son Per-Åke Edling Patrik Tjärnberg

Peab Sverige AB NCC Sverige AB

Danderyds sjukhus, by 61 Infinity Kiruna nya stadskärna, kv 6 Nya skolan Tomtebo/Carls­ lundskolan Sundsvalls hamn Femöringen

PROJEKT

KOMMUN

Nybyggnad av sjukhus

Danderyd

Nybyggnad av kontor i Hagastaden, Stockholm

Stockholm

Nybyggnad av hotell mm i Kiruna nya stadskärna, kv 6 Nybyggnad av grundskola och grundsärskola mm.

Kiruna

650

Umeå

500

Sundsvall Solna

460 450

Göteborg Sundsvall

365 320

Mölndal

300

Täby Sundbyberg Halmstad

275 275 250

Göteborg Karlstad Stockholm

250 250 225

Uppsala

200

Norrköping Orust

200 175

Nybyggnad av hamn, kaj och logistikcentral Nybyggnad av flerbostadshus vid Järva Krog etapp 3 NCC Sverige AB Sandarna Nybyggnad av flerbostadshus Rekab Entreprenad AB Rättspsykiatriska Om- och tillbyggnad av vårdlokaler i Nacksta Regionkliniken Christian Wivens­ Vestia Construction Kanslern Nybyggnad av kontor i Mölndal son Group AB Johan Engström MFH Bygg AB Täby Boulevard Nybyggnad av bostadsrätter och parkering mm David Granath ED Bygg Sverige AB Kv Smedjan 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Ursvik, Sundbyberg Robert Karlsson NCC Sverige AB Batteriåtervin­ Nybyggnad av anläggning för batteriåtervinning ning Mattias Svensson Bygg Dialog AB Åkeredsskolan Nybyggnad av skola Sara Gustafsson Ride Group AB Munspelet Nybyggnad av studentbostäder, etapp 2 Weine Svensson Skanska Sverige AB Gamla Tyresö­ Nybyggnad av flerbostadshus i Skarpnäck vägen, etapp 2, kvarter D Kristofer Eaab Ekman & Rosendal skola Nybyggnad av grundskola i Uppsala Angerstig Angerstig AB Marcus Ekelund Skanska Sverige AB Hotell Svea Nybyggnad av hotell i Västra Saltängen Anders Månsson Malmberg Water AB Ellös avlopps­ Om- och utbyggnad avloppsreningsverk reningsverk Tommy Löfqvist Granitor Construction The Embassy of Nybyggnad av kommersiella lokaler i Hyllie AB Sharing, Driv­ bänken, et 2 Anthony Norén Veidekke Gullviva Nybyggnad av flerbostadshus Entreprenad AB Peter Hedegaard Nordr Sverige AB Söderport Nybyggnad av bostäder m.m i södra Lund Andreas Lagerlöf Wästbygg Taberg, Sörsjön Nybyggnad av flerbostadshus Taberg Entreprenad AB Etapp 2 Andreas Nilsson Resona Entreprenad Vikhemsporten Nybyggnad av bostäder AB Jeanette Öhman Boklok Housing AB Odlaren Nybyggnad av villaområde Per Gärdelöv Erik Larsson Bygg AB Kv Folkskolan, Nybyggnad av bostadsrättsläsgenheter Tomt E Ombyggnad av flerbostadshus i Sundsvall Mikael Hamrin Rekab Entreprenad Återbostadise­ AB ring av tre vård­ boenden Madelene Kjell­ Tida Byggpartner AB Hällbybrunn, Nybyggnad av flerbostadshus man etapp 2 Henrik Hoff Granitor Construction Bläckhornet Nybyggnad av studentlägenheter i Hyllie, Malmö AB Jan Hellqvist Peab Sverige AB Gaslyktan Nybyggnad av flerbostadshus Johanna Ruul Boklok Housing AB Timmerhaken Nybyggnad av flerbostadshus Dime Usinovski Tuve Bygg AB Brf Hugin 1 Nybyggnad av flerbostadshus Göran Linder Peab Sverige AB Brf Björnvallen Nybyggnad av flerbostadshus i Björnrike, Vemdalen Village 1 Tommy Backlund Peab Sverige AB Brf Fabriken Nybyggnad av flerbostadshus i Örebro Thomas GBJ Construction AB Vinninga Nybyggnad av flerbostadshus i Margretelund Börjesson Trädgårdsby Bobo Börjesson PB Bygg I Falkenberg Brf Hasselback­ Nybyggnad av flerbostadshus AB en, etapp 1 Filip Jernelöv Peab Sverige AB Ny förskola vid Nybyggnad av förskola Gammelgården Jessica Hjerpe Sizes Construction AB Fannalund Nybyggnad av bostäder Simon RO-Gruppen Butik AB Söderhällby Nybyggnad av industri, lager mm Gabrielsson Ove Johansson Wästbygg Kymmendö Nybyggnad av flerbostadshus i Farsta strand Entreprenad AB Karl Sköld Bygg Dialog AB Gunsta skola Nybyggnad av F-6 skola, förskola samt idrottshall i Gunsta Jonas Lindén We Construction AB ”Beskuggad av Nybyggnad av flerbostadshus och radhus i Snurrom de gröna träden” Peter Norrthon Allbygg i Höganäs AB Viken Nybyggnad av trygghetsboende Jimmy Berg Bergkvist Bygg Nordtag Nybyggnad av bostäder i Ytterby, etapp 2 Sven Hagelin Peab Sverige AB Innovatumområ­ Nybyggnad av bostäder det, Kolven Sven Hagelin Peab Sverige AB Innovatumområ­ Nybyggnad av bostäder det, Vevaxeln Kenny Nilsson Mecon Bygg AB Steninge Nybyggnad av flerbostadshus Peter NCC Sverige AB Ängsmon Nybyggnad av rad- och parhus Kristensson Per Gummås Skanska Sverige AB Öna Förskola Nybyggnad av förskola Göran Lindkvist Henrik Anderssons Bruksskolan Till- och ombyggnad av skola Byggnads AB BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

BYGGKOSTNAD MKR 1 850 1 700

FÖRETAG Mikael Edströms Åkeri AB Kompetens Bygg i Södertälje AB Famaack Development AB Forward Bygg & Entreprenad AB 2M Måleri Region Norr AB 2012 Stockholms Gruppen AB Anton Blum AB Bauest AB Paloma Group AB Stockholm borr & bergsystem AB 4fan Byggeriet AB Construir AB Nredom AB Swift Cleaning Sthlm AB Geobom Transport AB Hankylon AB E2 Projekt AB AV Services AB R&K Enterprise AB Frasto Bygg AB

175

Knivsta

172

Lund Jönköping

150 145

Staffanstorp

125

Eskilstuna Mark

125 105

Sundsvall

100

Eskilstuna

100

Malmö

100

Örebro Vänersborg Borås Härjedalen

97,5 95 95 90

Örebro Lidköping Båstad Nybro Enköping Uppsala

90 90 87,5 85 85 80

Stockholm

75

Uppsala

75

Kalmar

75

Höganäs Kungälv Trollhättan

72,5 70 70

Trollhättan

70

Sigtuna Östersund

65 65

Mora Höganäs

63 60

Stockholm Stockholm Solna Vaxholm Täby Stockholm Huddinge Stockholm Stockholm Tyresö Norsborg Upplands Väsby Tyresö Saltsjö-Boo Nacka Strand Sollentuna Bromma Stockholm Vallentuna Spånga

Uppsala län Affes Förvaltning AB Greyrock AB

Uppsala Bålsta

Jönköpings län Byggropa AB

Malmö

KOMMUN

Stockholms län

Jönköping

Kronobergs län Diö Elektriska AB

Diö

Blekinge län Conny Nilssons Ventilation i Syd AB Carlskrona Power Consulting AB

Mörrum Sturkö

Skåne län Söderslätts Entreprenad AB Nilu I.C.B.G Sweden AB KakelSmart AB Mur bygg syd AB Oz bygg och fastighet AB

Höllviken Malmö Skurup Hästveda Kävlinge

Hallands län SDS Bygg & Kakel AB

Halmstad

Västra Götalands län Bo Olof Strandberg Elektriska AB Fors Holding AB HSM Rör & Värme AB Byggresurs1 AB AW Hantverksentreprenad AB

Göteborg Munkedal Lilla Edet Uddevalla Skövde

Värmlands län VVS Koncept Karlstad AB

Hammarö

Örebro län Nora Mark och Asfalt Nma AB Domine AB

Nora Örebro

Dalarnas län Krylbo Isolering AB NordSax Tak & Plåt AB

Krylbo Borlänge

Gävleborgs län R.Nordhs Entreprenad AB

Bollnäs

Västernorrlands län Rinab Automation, Reglerinstrumentering Norr AB VVS Specialisten i Själevad AB

Sundsvall Själevad

Jämtlands län ES LAST & SCHAKT AB

Dvärsätt

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

26-29 APRIL 2022

officiell mediapartner

Vinnarcafét i tävlingen Nya ögon på är ”Bind ihop bandet” av förslagsställare Fanny Tersmeden, Johannes Henriksson och Oscar Landing från Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.

NU FORMAR SIG ARKITEKTUREN PÅ NORDBYGG – fokus på material I år får arkitekturen stort utrymme på Nordbygg. Under mässans fyra dagar kommer det finnas ett speciellt program anpassat för arkitekter och arkitektstudenter. Det bjuds bland annat på guidade turer, materialutställningar och föreläsningar av arkitekter, med fokus på ett byggmaterial i varsitt framträdande projekt.

I

ntresset att besöka Nordbygg har ökat bland arkitekter och i år är det stort fokus på byggnadskonst och material. Både arkitekter, studenter och andra föreskrivare har mycket att se fram emot på årets mässa, som pågår mellan den 26–29 april.

Under mässans fyra dagar ges guidade turer av Kjellgren Kaminsky Arkitekter som spanat in Nordbyggs hela utbud. De vägleder och visar upp sina personliga urval av det mest sevärda och intressanta på mässan. Turen avslutas i ett hav av spännande materialprover – Materialbiblioteket. Där kan du låta dig inspireras av närmare 3 000 materialprover.

– Nordbyggs utställare besitter en enorm materialkunskap och det finns experter inom i princip alla byggnadsmaterial. Det kan vara svårt att veta vad man ska prioritera på mässan och ganska överväldigande. Då tycker jag verkligen att man ska passa på att gå på de här guidade turerna som är riktade till just arkitekter, det är en bra första ingång i den stora kunskap som finns på plats, säger Tove Dumon Wallsten, projektledare på Sveriges Arkitekter.

FYRA OLIKA MATERIAL UNDER FYRA DAGAR

I år är det premiär för ”Arkitektens ögon på”, en seminarieserie där arkitekter håller föreläsningar om projekt med fokus på ett specifikt material. Varje dag tillägnas ett projekt och dess huvudmaterial i taget uppdelat på tegel, betong, stål och trä.

Två material med stort fokus inom återbruk är trä och stål. Josef Eder från General Architecture och Anna Ervast Öberg från Folkhem kommer gemensamt presentera Cederhusen i Stockholm.

Ett av världens största trähusprojekt i innerstadsmiljö med 245 bostäder i två kvarter. Ett annat material som det pågår mycket forskning kring är det gröna, fossilfria stålet. Gunnar Naess från LINK arkitektur i Trondheim kommer presen-

tera projektet MS Finnmarken, Hurtigrutemuseum i Stokmarknes som fått både det Norska stålpriset och European Steel Design Awards 2020.

– Jag tycker det ska bli spännande att följa denna föreläsningsserie där arkitekter får presentera byggnadsprojekt ur en materialvinkel som särskild kvalitet i projekten. Det här är första gången som Sveriges Arkitekter tillsam-

mans med Nordbygg ger dessa materialföreläsningar och vi hoppas att det är starten på ett ytterligare samarbete, säger Tove Dumon Wallsten.

BYGGKERAMIK STÅR I FOKUS

Sveriges Arkitekter har tillsammans med Nordbygg organiserat en serie studenttävlingar genom åren som heter ”Nya ögon på”. Här får arkitektstudenter

”ARKITEKTENS ÖGON PÅ” TEGEL: Stenhöga (kontor), Solna.

Arkitekt: Tham & Videgård. Beställare: Humlegården

STÅL: Hurtigrutemuseum (publik byggnad), Stokmarknes. Arkitekt: Link arkitektur. Beställare: Hadsel Kommune

BETONG: Nya Vattentornet (infrastruktur), Helsingborg. Arkitekt: Wingårdhs.

Beställare: Helsingborg stad

TRÄ: Cederhusen (bostäder), Stockholm.

Arkitekt: General Architecture. Beställare: Folkhem

skapa ett besökscafé utifrån ett materials specifika egenskaper och vinnaren får sedan sitt café uppbyggt vid entrén på Nordbygg.

I samarbete med Byggkeramikrådet (BKR) kommer årets café, ”Bind ihop bandet”, att bestå av byggkeramik, vilket är vinnarcafét från år 2020 som tyvärr inte kunde ställas ut på grund av pandemin.

– I anslutning till besökscafét kommer även alla tävlingsförslag från tidigare år att sammanställas i en utställning. Det blir en slags materialforskning där studenter undersökt olika material under 10 års tid. En otrolig mängd fina förslag som jag verkligen ser fram emot att se samlade för första gången, avslutar Tove Dumon Wallsten.

Tidigare år har besökscaféet byggts i trä, stål, glas, betong och plast.

Tove Dumon Wallsten foto: Peter Philipps/Sveriges Arkitekter

26

Nummer 5 • mars 2022

EFTERSNACK

JURISTEN

Tvättstuga och gym – nya kontorstrender

Pandemin har lett till nya vanor.

Därför behöver även kontoren uppdateras. MER arkitekter ser sex tydliga trender för arbetsplatsen. Tvättstuga, padelbanor och behandlingsrum finns med på önskelistan.

En lång tid av hemarbete har väckt nya behov, och kontorsarbetarnas krav och önskemål kring arbetsplatserna efter pandemin är många.

Arbetsgivarnas vilja att rusta upp och göra om är större än aldrig förr, samtidigt som kontorsarbetarna har skaffat helt nya vanor. MER Arkitekter, experter på just kontor och arbetsplatsstrategi, ser nya trender i sina uppdrag.

– Att ta tillvara medarbetarnas egna hälsoinitiativ och nya vanor är avgörande för att ha en välmående personal framåt, säger Venke Osnes, vd på MER Arkitekter.

Smittorisken som många oroat sig för under pandemin har inte påverkat utformningen av framtidens kontor så mycket som man skulle kunna tro.

– Vi inte ser någon större ökan på egna enskilda rum.

Inte heller ”egna” skrivbord eller arbetsstationer är en självklarhet längre.

– Ett eget skrivbord i ett öppet landskap kanske inte är lika viktigt längre när många räknar med att jobba hemifrån eller någon annanstans ifrån framöver. Redan innan pandemin stod i snitt 60-70 procent av alla skrivbord tomma i ett kontor med fasta platser och sett till den nya trenden med ett mer flexibelt arbetsliv kommer nog den siffran öka.

Städrutiner är däremot något som förändrats, särskilt i de aktivitetsbaserade kontoren.

– Det pratas mycket om clean desk-policy för att möjliggöra för städpersonal att kunna städa skrivbord noggrannare än man kanske gjort tidigare. Vi ser också en önskan om att placera ut ”städstationer” så att medarbetarna själva kan hämta en desinfektionswipe för att torka av en plats där någon annan suttit tidigare om man har ett aktivitetsbase-

Uppdaterade upphandlingsregler – här är förändringarna Från och med den 1 februari 2022 gäller ändrade upphandlingsregler som syftar till att förenkla upphandlingsregelverken avseende upphandlingar på det icke-direktivstyrda området.

Utegym och padelbana på takterass i Helsingfors, ett projekt som även innefattar yogarum, små och stora gym, bastuar och gamingrum, av BILD: MER ARKITEKTER MER Arkitekter för Altaal.

Icke-direktivstyrda upphandlingar omfattar upphandlingar som faller utanför det EU-reglerade området och avser således upphandlingar under EU-direktivens uppställda tröskelvärden (tröskelvärdet för byggentreprenader från 1 januari 2022 är 55 991 099 kronor).

Förändringarna genomförs genom att 19 kap. lagen om offentlig upphandling (”LOU”), 19 kap. lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (”LUF”) samt 15 kap. lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (”LUFS”) ersätts med två nya kapitel. Ett kapitel för annonspliktiga icke-direktivstyrda upphandlingar och ett för direktupphandlingar. Ändringar avseende efterannonseringsreglerna omfattar dessutom lagen om upphandling av koncessioner (”LUK”).

Slopat krav på upphandlingsförfarande

Löparbana på takterrass hos Lindbäcks Bygg. rat kontor där man delar på platserna, säger Venke Osnes.

Kommer det mer smarta tekniska lösningar så man inte behöver ta i handtag eller trycka på knappar?

– Vi har faktiskt inte fått så många förfrågningar på den typen av smarta tekniska lösningar. Vad gäller teknik skulle jag nog snarare säga att det mesta handlar om hur man utformar rum för att på bästa sätt stötta hybridmöten både med inredning och teknik.

Q

BILD: MER ARKITEKTER

Är hunddagis ett önskemål nu när så många skaffat Coronahund?

– Det är inte alls omöjligt att det kommer dyka upp hunddagis på nya ställen med tanke på alla Coronahundar. Redan idag vet jag att det finns en service som hämtar upp hundar och kör dem till grönområden för rastning. Efterfrågan på den tjänsten kan nog öka framöver, spår Venke Osnes.

Q

SUSANNE BENGTSSON

Kontorsinredning som ökat efter pandemin: 1. Duschar

Många kontorsarbetare vill fortsatt undvika kollektivtrafik till och från jobbet i den mån det går, och vill därför kunna duscha av sig och byta om efter cykeltur, powerwalk eller morgonlöpning. MER Arkitekter spanar att lyxiga dusch- och omklädningsmöjligheter snarare kommer att vara en regel än ett undantag på framtidens kontor, även om det ofta är fastighetsägarna som behöver tillgodose dessa faciliteter.

2. Cykelförvaring

Cykeln, och inte minst elcykeln, har fått ett rejält uppsving i tider där man avråtts från att använda kollektivtrafiken. MER Arkitekter ser en ökad förfrågan om lösningar för cykelparkeringar, till exempel i form av cykelgarage inomhus. En extra service som ofta efterfrågas just nu är smidiga eluttag, laddplatser, luftpumpar och förvaringslösningar för elcykelbatterier. Tur för alla cyklister att flera fastighetsägare är på hugget!

3. Trappor

ALICE GRAPP​​

Samtidigt som alla kontor givetvis tillgänglighetsanpassas vill fler och fler väva in vackra statement-trappor i inredningen, som ett uppmuntrande val för den som vill få några extra steg under dagen. För MER Arkitekter ingår det alltid att se över motionsfrämjande rörelsemön-

ster i lokalerna vid framtagning av nya arbetsplatser.

Det kan innebära att förvaring ligger en bit bort från arbetsytorna, eller fler stå-arbetsytor runt om i lokalerna som främjar spontana ståmöten.

4. Kontorsgym

Vardagspusslet sätts nu åter på prov. När restiden till och från jobbet redan äter av vår lediga tid ser många en fördel med att ha ett gym på kontoret för att kunna kombinera träning och jobb. Just nu ökar beställningarna av gym, träningsrum och yogasalar i kontorsfastigheter, eller varför inte utegym, padelcourt eller löpspår på en takterrass? Med utegym får medarbetarna möjlighet till både motion och frisk luft samtidigt. Winwin!

5. Behandlingsrum

Många företag erbjuder massage eller naprapatbehandlingar som en del av friskvården. I och med detta önskar många separata ytor för detta, medan andra vill ha ett kombinerat rum för avkopplande vilostunder, tupplurar och återhämtning.

De nuvarande kraven på att använda ett visst upphandlingsförfarande tas bort. Upphandlande myndigheter och enheter får utökad frihet att bestämma upphandlingsförfarande under förutsättning att de grundläggande principerna följs. Detta ställer högre krav på informationen som ges i upphandlingsdokumenten. Vad upphandlingsdokumenten ska innehålla regleras även i de uppdaterade upphandlingslagarna.

De ändrade upphandlingsreglerna tydliggör att upphandlande myndigheter och enheter får föra dialog med en eller flera leverantörer under en pågående upphandling, utöver frågor och svar som är tillåtet sedan tidigare. En sådan dialog får omfatta rättelser av fel, förtydliganden och kompletteringar av anbudet och andra handlingar som leverantören lämnat in, under förutsättning att de grundläggande principerna upprätthålls.

Slopat krav på att förkasta onormalt låga anbud Det kommer inte längre vara en skyldighet för upphandlande myndigheter eller enheter att förkasta ett anbud som är onormalt lågt.

Upphandlande myndighet eller enhet får fortsättningsvis förkasta onormalt låga anbud. Dock måste leverantören givits möjlighet att inkomma med förklaring. Om förklaringen inte är tillfredsställande får anbudet förkastas.

Höjda tröskelvärden för direktupphandling De nya upphandlingslagarna innebär att direktupphandlingsgränserna för varor, tjänster och byggentreprenader anges till nominella belopp i lagtext. Direktupphandling får användas vid upphandling av varor och tjänster samt byggentreprenader när upphandlingens värde understiger 700 000 kronor. Vidare får direktupphandling enligt LUF respektive LUFS användas om värdet av upphandlingen understiger 1 200 000 kronor.

Genom ändringarna i upphandlingslagarna ges även en ny möjlighet till direktupphandling för att tillgodose eventuella tillfälliga behov i samband med att en offentlig upphandling har blivit stoppad i domstol, så kallade täckningsköp. En ny grund för direktupphandling införs som innebär att direktupphandling får användas vid en anskaffning som är nödvändig för att tillgodose ett angeläget behov som har uppstått till följd av att allmän förvaltningsdomstol: Q handlägger eller har avgjort ett mål om överprövning av en upphandling och avtal inte får ingås, Q har beslutat att en upphandling ska göras om eller rättas, eller Q handlägger ett mål om överprövning av ett avtals giltighet och avtalet inte får fullgöras.

Kontrakt som direktupphandlas på denna grund får inte ha längre löptid eller vara mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till upphandlingens syfte.

Handläggningen av ett upphandlingsmål i domstol kan dra ut på tiden, vilket kan leda till att befintliga avtal hinner löpa ut innan rätten avgjort målet och därför införs denna möjlighet till direktupphandling.

De ändrade upphandlingsreglerna gäller för upphandlingar som påbörjades den 1 februari 2022 och därefter.

6. Tvättstuga

En något otippad service som ökar i efterfrågan i vågorna efter pandemin är möjligheten att på kontoret torka och/eller värma blöta utekläder efter cykelturer och löprundor i ur och skur. Det finns inga dåliga väder, eller?

ALICE GRAPP BITRÄDANDE JURIST AG ADVOKAT

27

mars 2022 • Nummer 5

NAMN OCH NYTT Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Gatuns nya medarbetare.

Gatun arkitekter växer

Gatun Arkitekter har rekryteras fem arkitekter och ingenjörer med varierande bakgrund och inriktning: Carolina Nilsson har studerat till byggnadsingenjör på Chalmers i Göteborg. Hon har även en utbildning i BIM på Sapienza University, Rom. Carolina kommer att arbeta med ett villaprojekt på Resarö samt med ett nytt stadskvarter i Barkarby, Stockholm.

Elif Ekim-Olsen har en masterexamen i arkitektur från Chalmers Tekniska högskola samt en från Yildiz Technical University i Istanbul. Hon kommer närmast från Sweco. Elif kommer att arbeta med projektet Sthlm 05 i Hammarby Sjöstad.

Helena Cervin-Ellqvist har studerat arkitektur på Umeå arkitekthögskola och har en masterexamen med hållbar inriktning från Chalmers. Hon har tidigare gjort praktik på Codesign samt Lönnqvist och Vanamo arkitekter. Helena kommer att arbeta med Bahnhofs nya serverhallar.

Jakob Sjöberg har studerat arkitektur vid Lunds Tekniska Högskola och har specialkompetens inom modellering och visualisering. Han kommer närmast från Tengbom, där han framför allt har jobbat med bostäder, skolor och idrottshallar.

Jakob kommer att arbeta med Europeiska Motor i Täby samt med nya Danderyd Centrum.

Pantea Peighami har studerat arkitektur vid Tehran University i Iran, och har även en högskoleingenjörsexamen i byggteknik och design från KTH i Stockholm. Hon arbetar både som arkitekt och som

byggnadsingenjör, och har erfarenhet av bland annat bostadsprojekt, skolor och bibliotek. Pantea kommer att arbeta med Ställverkets fasader i Hammarby Sjöstad.

Therese Sundman ny regionchef på Wästbygg

Therese Sundman har utsetts till regionchef projektutveckling för region Öst på Wästbygg AB. Hon tar över efter Morgan Andreasson Therese och tillträder tjänsSundman ten första april.

Therese Sundman arbetar i dag som affärsutvecklingschef i regionen. Hon tar över efter Morgan Andreasson, som i sin nya tjänst kommer att arbeta bolagsövergripande med affärsutveckling på Wästbygg.

Carolina Nilsson, som idag arbetar som affärsutvecklare i region Öst, blir ny affärsutvecklingschef efter Therese Sundman.

Helena Svernling ny KMAsamordnare på Byggelement

Byggelement förstärker organisationen med en KMA-samordnare. Helena Svernling tillträder under mars och kommer bland annat att ta ett Helena helhetsgrepp om det Svernling systematiska arbetsmiljöarbetet.

Helena Svernling har de senaste åren haft rollen som processledare och arbetsmiljöingenjör inom företagshälsovården. Som KMA-samord-

nare (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) på Byggelement kommer hon att få en central roll i företagets förbättringsarbete.

Helena Svernling har fått sin utbildning på KTH (Kungliga tekniska högskolan) där hon läste programmet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling. Hon har även en bakgrund inom biokemi. Helena Svernling blir anställd i Byggelement men kommer även jobba med frågor inom arbetsmiljö för Smidmek och K-System.

Scantruck AB förstärker organisationen

Den första mars började Peter Ehn från Motala sin tjänst som distriktsäljare på Scantruck AB. Han kommer att arbeta med hela Scantrucks Peter produktportfölj över Ehn Östergötland, delar av Sörmland samt delar av Småland.

Peter är 48 år gammal och har åtta års erfarenhet i maskinbran­ schen. Han har tidigare arbetat på bland annat dåvarande Holms Industri samt Lännen Tractors AB. Samtidigt påbörjade Mattias Sundström sin tjänst som försäljare mot uthyrningsbranschen för Scantruck AB. Mattias kommer att hjälpa David Trygg som Mattias sedan tidigare arbesundström tar i samma roll och kommer att inrikta sig på ett område som sträcker sig från Karlstad i väster till Södertälje i öster och norr ut. Mattias kommer att arbeta med hela Scantrucks breda produktportfölj.

Mattias Sundström är 52 år gammal och kommer från och med april att vara bosatt i Västerås vilket också blir hans utgångsort. Han har 15 års erfarenhet av uthyrning och försäljning av entreprenadmaskiner, och innan har började på Scantruck kom han närmast ifrån Alsike Maskin.

Jonas Jönehall ny vd för Wästbygg Gruppen

Jonas har varit vice koncernchef i Wästbygg Gruppen sedan 2018 och CFO sedan 2016. Innan dess arbetade han som transaktionschef i Jonas bolaget och han har Jönehall även varit kundansvarig ekonomichef på Newsec.

Jonas Jönehall tillträder den 6 maj, dagen efter Wästbygg Gruppens årsstämma. I samband med detta lämnar Jörgen Andersson sin plats i koncernledningen. Processen med att rekrytera en ny CFO påbörjas omgående. Jörgen Andersson som blir kvar i bolaget som styrelseledamot och i en roll med fokus på investeringar och tillväxt. Jörgen blir även ordförande för anbuds- och investeringsutskottet.

Förändringar i Hifabs ledning

Ulf Sandegren tar över ansvaret och går in som interim CFO för Hifab från och med 4 april. Sandegren ersätter Robert Johansson, Hifabs nuvarande CFO som valt att lämna sin roll. Avtalet fortlöper fram till 28 februari 2023.

Ulf Sandegren har en mångårig erfarenhet som CFO på bland annat Cap Gemini Sverige AB och Bankgirot AB och kommer närmast från Metria AB där han verkat sedan 2017.

Han har bakgrund som revisor på revisionsbyrån PwC. Samtidigt meddelar styrelsen för Hifab Group att Nicke Rydgren, som tidigare utsetts till ny vd för Hifab, tidigarelägger sin start hos bolaget och kliver in i rollen som VD redan den 2 maj 2022, varvid Karin Annerwall Parö återgår i sin roll som styrelseordförande.

Nicke Rydgren kommer närmast från det börsnoterade bolaget Projektengagemang Sweden AB (PE Teknik & Arkitektur) där han verkat sedan 2017, nu senast som COO i koncernledningen. Han har en bakgrund som managementkonsult och har tidigare varit affärsområdeschef på data- och analysföretaget Bisnode.

Liljevall rekryterar ekonomichef

Under mars 2022 välkomnades Johan Andersson till rollen som ekonomichef på Liljewall. Johan kommer närmast från Ahlsell Sverige AB Johan där han arbetat som Andersson Business Controller med bland annat ekonomisk analys och förvärv i nära samråd med företagsledningen.

Johan Andersson efterträder Daniel Bergendahl som efter elva år lämnar Liljewall för nya utmaningar. Med sin affärs- och kundorienterade bakgrund kommer Johan bidra till att stärka kontoret ytterligare.

Johan startade den 1 mars 2022 och är stationerad på huvudkontoret i Göteborg.

AG Advokat förstärker

AG Advokat växer ytterligare med seniora rekryteringar av Johan Salin inom transaktion och Fredrik Schedin inom tvistelösning.

Johan Johan Salin tillSalin trädde i januari. Han kommer närmast från rollen som nordisk skattechef på NatWest och Nordisk Renting.

Med mångårig erfarenhet från fastighetsmarknaden, särskilt med strukturerings- och bolagsfrågor samt expertis inom skatteområdet kommer Johan att vara verksam inom byråns transaktionsverksamhet.

Fredrik Schedin kommer närmast från Södertörns tings­rätt där han arbetade som rådman under åren 2017– 2021. Före dess var Fredrik han under många år Schedin verksam på AG Advokat, varav nio år som partner. Fredrik arbetar från och med mars inom byråns tvistegrupp och blir en ny resurser inom entreprenadtvister.

ANNONSBÖRSEN

Ett bättre GC-Räcke Tål vind >20 m/s Höjd 145 cm Platt fot Klarar höjdskillnader

Trafikanordningar, TMA & Trafikvakter

Kranbilsbudet i Stor-Stockholm Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss.

www.vagjobb.se

www.lillebil.se 08-447 57 00

010-228 15 55 • www.byggakademin.com

Vill du också synas i Byggbranschens ledande affärs- & nyhetsforum?

Kontakta din mediesäljare!

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

Andreas Lundgren 070-508 98 02 andreas.lundgren@svenskamedia.se

Jon Öst 0707-627 682 jon.ost@svenskamedia.se

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se