Byggvärlden nr 15, 2022

Sverige blir beroende av att handla från auktoritära länder som Kina och Turkiet, menar Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong

Nu måste den nya regeringen lösa cementkrisen

Den 6 juli 2021 briserade cement krisen då Mark- och miljööverdom stolen meddelade att de avvisade Cementas ansökan om förnyat till stånd att bryta kalksten i Slite på Gotland. Det akuta läget undanröj des temporärt av en tillfällig lagstift ning som gav Cementa ett förlängt tillstånd till årsskiftet 2022/2023. I veckan inleds huvudförhandlingen gällande bolagets nya ansökan. Det är då Mark- och miljödomstolen ska ta ställning till om brytningen kan fortsätta ytterligare fyra år där man aviserat ett domslut i december.

I DAG ANVÄNDS runt 2,9 miljoner ton cement i Sverige varje år. I Slite produceras upp emot 75 procent av denna cement. Betong och cemen tindustrin sysselsätter närmare 9 000 personer. Men ett stopp för kalkbrytningen skulle inte bara innebära en tvärnit för alla som direkt jobbar med materialen, det skulle även betyda ett stopp för svensk samhällsekonomi.

Enlig branschorganisationen Byggföretagen kan det resultera i 160 000 förlorade jobb under 2023 med ett samlat produktionsbortfall på närmare 140 miljarder kronor –motsvarande 2,6 procent av BNP.

På kort sikt är det inte möjligt att ställa om till ökad import av cement

för att täcka ett produktionsbortfall från Slite, utan det tar flera år att få på plats. Frågan är om det ens är önskvärt kopplat till Sveriges säker het och beredskap, men även ur ett hållbarhetsperspektiv.

Tillgången på cement i närområ det är starkt begränsad. Risken är att

Sverige blir beroende av att handla från auktoritära länder som Kina och Turkiet. I en tid av en orolig om värld är det här fel väg att gå. Stora utmaningar finns kopplat till logis tik och en betongtillverkare kan inte heller byta ut cement hur som helst då det krävs testning och provning för kvalitetssäkring av betongen.

BETONG OCH CEMENT är även avgö rande för landets klimatomställ ning. Vi ser i dag stor potential i att ersätta delar av cementen med al ternativa bindemedel för minskad klimatpåverkan. Dessa alternativa bindemedel kan dock inte ersätta cementet fullt ut. Cement och kalks ten kommer fortsatt att vara viktiga råvaror för tillverkning av betong under överskådlig tid. Vi behöver en långsiktigt hållbar och tryggad ce mentförsörjning i Sverige.

Ett av Sveriges största klimatom ställningsinitiativ, en CCS-anlägg ning i Slite, för att kunna tillverka klimatneutral cement är avhängig

fortsatt långsiktigt tillstånd för kalkstensbrytning. Anläggningen kommer att kunna fånga in motsva rande tre procent av Sveriges totala utsläpp och är helt avgörande för att byggsektorn ska klara av sin klima tomställning. Om kalkbrytningen stoppas riskerar den här satsningen att gå förlorad.

VI BEFINNER OSS i ett läge med risk för allvarliga konsekvenser för hela vårt svenska samhälle om Cementa inte ges förnyat tillstånd. För utan cement, ingen betong. Och utan betong avstannar såväl samhälls utvecklingen som klimatomställ ningen. Därför är det bråttom för Ulf Kristerssons nya regering att lösa cementkrisen.

Infrastrukturplanering kan man inte lösa på en kafferast. Det här kräver noggrant beredningsarbete

Andreas Carlsson, ny infrastrukturoch bostadsminister SID 4

Det spelar ingen roll hur stort, eller bra bolaget är, det går alltid att bli bättre och den utmaningen driver mig

Arvid Cedergren, vd på Skelleftebygg SID 14

Hela byggbranschen är i ett tufft läge med tanke på skenande energipriser, höga räntor och höga materialkostnader

Mikael Brandt, vd på Lindbäcks

Det är tre våningar högt och har en källare, det är en stor byggnad, men det finns större slott. Det här är runt 500 kvadratmeter

5

Chefredaktör:

Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Anders Rundström, platschef på MVB Syd

27

MALIN LÖFSJÖGÅRD VD SVENSK BETONG

Produktionsansvarig:

Patrik Olsson, arbetsledare betong, från Stan Byggnads, är engagerad i re noveringen av fastigheten SB 47 vid Stureplan i Stockholm som genomförs helt digitalt utan ritningar. Han ser stora möjligheter med digitaliseringen i byggbranschen men även brister. Det krävs att 3D-modellerna förfinas och innehåller alla uppgifter för att det ska bli praktiskt hanterbart, menar han.

Annonsförsäljning/platsannonsering:

Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se

Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator:

Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag:

TS-KONTROLLERAD

FOTO:

Våga tanka nytt!

Avtal klart för bygget av Uppsalas nya arena

Q Uppsala kommun tecknar avtal med Serneke Sverige för att bygga event- och upplevelsearenan i Grän by. Arenan ska kunna hantera olika typer av evenemang, mässor, ban ketter, konserter och hästsport, samt användas för ishockey på SHL-nivå eller SM i konståkning

Den kommer att ha plats för 5 000 personer vid sittande publik och ytterligare några tusen personer vid stående publik. Byggstart blir som tidigast i början av 2023.

Upphandlingen är utformad med ett incitamentavtal. Takpriset är 680 miljoner kronor i 2022 år prisnivå.

Fastighets-vd åtalas för grovt mutbrott

Q Tre personer åtalas för mutbrott med koppling till Sundsvalls kom muns Industrifastighetsutveckling AB, Skifu.

Den tidigare vd:n åtalas för grovt tagande av muta– drygt två miljoner kronor kopplade till ett fjällstuge projekt. En byggentreprenör åtalas för grovt givande av muta. Byggen treprenören åtalas också för att ha sponsrat fritidsaktiviteter kopplade till en av vdn:s anhöriga.

Ytterligare en person åtalas för mutbrott i samband med sponsring av den anhöriges fritidsaktiviteter.

Han åtalas även för att ha ordnat en hyreslägenhet till vd:ns anhörige.

Samtliga nekar till brott.

Slopar satsning på snabbtåg

Andreas Carlsson (KD) har nu tillträtt som både bostads- och infrastrukturminister i Kris terssons regering. Hans första besked är att man går vidare med förslaget och river upp den förra regeringens planer på hög hastighetståg.

I sin regeringsför klaring lade den nya statsministern stort fokus på frågorna om kriminalitet, sä kerhet, energi och integration. När det gäller bostadsfrågor och infrastruktur nämnde Ulf Kristersson endast ut byggnaden av järnvägen som kon kret åtgärd.

Samtidigt bekräftar den nytill trädde infrastruktur- och bostads ministern Andreas Carlsson i en kommentar till Dagens Eko att den ny regeringen inte kommer genom för planerna på stambanor för hög hastighetståg som beslutades av den förra regeringen. En satsning som beräknats till 250 miljarder kronor. – Vilka satsningar vi kommer göra i stället kommer vi få analysera och återkomma till. Infrastruktur planering kan man inte lösa på en kafferast. Det här kräver noggrant beredningsarbete och det kommer vi påbörja i regeringsställning och återkomma till, säger han.

DET ÄR I nuläget oklart vad som kommer att ske med den nationella infrastrukturplanen. Den förra re geringen aviserade satsningar för totalt 900 miljarder på järnvägar, vägar, hamnar, flygplatser och elek trifiering av transportsektorn. Bygg världen har sökt Andreas Carlsson för en kommentar men han har vid

denna tidnings pressläggning inte haft någon möjlighet att svara på våra frågor. Men till webbtidningen Altinget understryker han vikten av satsningar på både vägnätet och järnvägen.

– MAN SKA KUNNA leva och bo i hela landet, och där ser vi ju att det är väldigt stora brister i vägnätet, men också i järnvägsnätet. Det kommer att bli ett väldigt omfattande arbete, men det kommer att bli stimuleran de. Regeringen kommer att priorite ra det, och det framgår också av re geringsförklaringen, säger Andreas Carlsson.

Han lyfter även fram att man kommer förenkla bygglov för solcel ler. Det är en punkt i Tidöavtalet. Han vill också titta på andra bygglovsför enklingar.

Bostadspolitiken är inte en av de sju frågor som ingår i avtalet mellan M, KD, L och SD.

ANDREAS CARLSSON ÄR något av en doldis för allmänheten men han är välkänt namn i kretsen runt Ebba Busch. Han kommer ursprungligen från Mullsjö och är född 1987. Han re presenterar Stockholms kommuns valkrets men förlorade sin plats i riksdagen i valet. Han har tidigare bland annat suttit som vice ordfö

rande i justitieutskottet och varit rättspolitisk talesperson för pari tet.

Hans ansvarsområden ham nar i ett nytt departement som inrättas för landsbygds- och in frastrukturfrågor och det kom mer ledas av Peter Kullgren, Krist demokraternas partisekreterare som blir landsbygdsminister i den nya regeringen.

SAMUEL KARLSSON

Kort om Andreas Carlsson:

Q Politiska uppdrag: Riksdagsledamot sedan 2010 och har varit Kristde mokraternas gruppledare sedan 2015 samt ledamot i en rad olika utskott.

Q Utbildning: Lunds universitet och Högskolan för lärande och kommunika tion i Jönköping och Johannelunds teologiska högskola 07-09. Folkhögskola, Stockholm, slutår 09.

Q Arbetserfarenhet: Frilansskribent, Västgöta-Tidningar 02-06. Journalist, Västgöta-Bladet, Tidaholm och Falköpings Tidning 06-08. Pressekreterare, Alf Svenssons kontor i Europaparlamentet, Bryssel/Strasbourg 09-10.

Q Kommunala uppdrag: Kommunfullmäktig, Mullsjö 06-14 samt ledamot i olika utskott.

Blandade reaktioner på nya minstern

Kommentarerna från branschen efter utnämningen av Andreas Carlsson till ny infrastrukturoch bostadsminister har varit skiftande. En del är positiva till att frågorna samlas i samma departement. Andra menar att de nedprioriteras.

Fackförbundet Byggnads lyfter bland annat ett återinfört investe ringsstöd, kampen mot arbetslivs kriminaliteten och värnandet av skyddsombuden som viktiga frå gor framåt, i en kommentar angå ende den nya regeringen.

Oscar Properties förlorar tvistemål

Q Fastighetsbolaget Oscar Proper ties förlorar tvisten mot Stockholms stad gällande Gasklockan.

2019 hävde Stockholms stad av talet med Oscar Properties. Orsaken var att Oscar Properties dröjt med betalning av köpeskillingen, cirka 592 miljoner kronor.

Oscar Properties hävdade att det fanns kvarlämnade föroreningar på och omkring fastigheterna, en syn som Stockholms stad inte delade.

Oscar Properties stämde då Stock holms stad för hävningen och avtals brott. De krävde ett skadestånd om 484 miljoner kronor. Enligt domen i Stockholms tingsrätt får de ingen ersättning och måste nu betala rättegångskostnader på knappt 2,3 miljoner kronor till staden.

Från branschorganisationen Bygg företagens sida är man positiv till den nya lösningen med en minister för både bostads- och infrastruktur frågorna.

Vi tycker det är väldigt positivt att bostads- och infrastrukturfrå gor hamnar under samma minister. Det är något vi har efterfrågat. Tidigare bostadsministrar har inte haft så mycket muskler att driva de här frågorna. Nu ser man samhällsbyggandet som en hel het och det gör att man får större möjlighet att faktiskt åstadkomma något. Det återstår att se vilken po litik man kommer att driva men det känns som en klok lösning, säger Tanja Rasmusson, Näringspolitisk chef på Byggföretagen.

I en allt osäk rare konjunktur är det statliga in vesteringsstödet helt avgörande för att byggtakten ska kunna upprätthål las. Det är upp till bevis för nya re geringen. Sitter man på händerna här riskerar man att både förvärra konjunkturläget och hindra ny industrialiseringen, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

På webbsidan Bo stadspolitik.se ger expertkommenta torn Lennart Weiss sin syn på utnäm ningen av Andreas Carlsson till ny in frastruktur- och bo stadsminister.

Andreas Carlson är ett oprövat kort, en överraskande utnämning.

Men utifrån hans meriter verkar han vara en klok person och en god politiker. Jag kan dock känna en oro i maggropen kring att han – för modligen utan att inse det – ram lar in i en situation som kommer att bli dramatisk. Jag har inte varit med om en sådan här försämring på marknaden sedan 1990-talet och Andreas Carlson har inte ett år på sig att sätta sig in i situationen. Han har snarare tre månader: Inom sex månader måste han ha vidtagit po litiska åtgärder och det kan bli en utmaning. Ett oprövat statsråd och dagens marknadsläge är en oför delaktig kombination; det krävs en kickstart.

– Och att Andreas Carlson pla ceras under landsbygds- och infra strukturdepartementet visar hur lågt prioriterad bostadsfrågan är. Men det är så det har varit i politi ken i många år, säger han.

RIKSBYGGEN VÄLKOMNAR ETT hög kostnadsskydd för elpriser för hus håll som Ulf Kristersson utlovar i sin regeringsförklaring. Men de un derstryker den tuffa situationen för unga vuxna på bostadsmarknaden och efterlyser ett startlån.

Ett startlån för unga vuxna kan

göra stor skillnad här och nu och bör införas skyndsamt. I dag är många unga hänvisade till den otrygga och dyra an drahandsmarkna den, säger Johanna Bjurskog, bostads politisk expert.

Sveriges arkitekter välkomnar i en kommentar att den nya reger ingen gett beskedet att Parisavtalet fortsatt gäller.

Många i bygg branschen har job bat fram tekniska och arkitektoniska lösningar för kli matsmart, cirku lärt byggande. De är otåliga över att lagstiftningen hin drar omställningen istället för att uppmuntra den. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson och den nya regeringen måste ge plats åt pionjärer, nya kunskaper och nya verktyg, säger Tobias Ols son, förbundsdirektör på fack- och branschförbundet Sveriges Arkitek ter.

SAMUEL KARLSSON

Tobias Olsson

Johanna Bjurskog

Tanja Rasmusson

Med utfall

Utan utfall

Infrastruktur- och bostadsministern Andreas Carlsson är en av de 23 nya statsråden i Ulf Kristerssons re gering. FOTO: JOHANNES FRANDSEN/REGERINGSKANSLIET

Andreas Carlsson

Infrastrukturplanering kan man inte lösa på en kafferast

Arenan byggs på Gränby sportfält i Uppsala. BILD: ENTER ARKITEKTUR

2020 blev det klart att Obos tar över projektet. BILD: HERZOG & DE MEURON

Johan Lindholm

Lennart Weiss

Lindbäcks varslar 100 anställda

Tufft omvärldsläge och nedgång i försäljningen medför att Lindbäcks tvingas skära ner på per sonalstyrkan, och varslar över 100 personer.

– Vi måste göra det för att säkra Lindbäcks framtid, säger vd Mi kael Brandt.

För ett par veckor sedan blev det klart att Lindbäcks måste varsla ett betydande antal anställda och nu är det klart att varslet gäller 100 perso ner i Piteå samt ytterligare ett antal i övriga affärsområden. Varslet gäller i dagsläget inte byggarbetsplatser.

Detaljplan för ny vård byggnad överklagas

– Hela byggbran schen är i ett tufft läge med tanke på skenande energipri ser, höga räntor och höga materialkost nader. Det är den sto ra bilden, säger Mi kael Brandt, som till trädde som vd i maj, från att ha varit styrelseordförande.

lönsamhetsproblem under en tid.

Mikael Brandt

Han tillägger: – Tyvärr är detta inte en fråga som är uppe i den politiska diskussio nen nu och det gör mig frustrerad. Byggbranschen är en stor och vik tig spelare för företaget Sverige och våra politiker borde samverka över blockgränserna och fundera över vad de kan göra för att stimulera den.

TITTAR MAN PÅ den lilla bilden, det vill säga Lindbäcks, så har det varit

– Det har tagit tid att trimma in den stora anläggningen på Harahol men och det har kanske inte varit den styrning som behövts.

Han berättar att de inte hade med sig tillräckligt många projekt in i år 2022, men har jobbat intensivt med att fylla luckorna.

Lindbäcks har också tidigare inlett ett förändringsprogram där organisationen ses över och ska bli mera processinriktad, men nu stod det klart att organisationen måste bli ännu mindre än vad de först räk nat med.

– Jag vill inte kalla det en total härdsmälta, eftersom vi fortfarande

skriver avtal, men det är nästan så. Marknaden är som ett rörligt mål, det vi trodde för två månader sedan är inte relevant i dag. När intäkterna inte är i nivå med vad vi hade förvän tas oss så måste vi agera.

HAN SÄGER ATT det inte är fråga om företagets existens och att han är sä ker på att Lindbäcks kommer att ta sig igenom krisen.

– Vi fyller 100 år 2024 och det kommer vi att kunna fira.

Förhandlingar med facket har inletts. I samband med översynen av antalet anställda pågår en omorga nisation där ledningen ser över vilka roller och tjänster som är nödvän

diga för fortsatt produktion och verksamhet.

– Jag upplever att vi har ett gott samarbete med de fackliga repre sentanterna och att det finns en förståelse för varför varslet kom mer. Sett till den nya organisatio nen handlar det mycket om att säkra kompetensen för att se till att organisationen har livskraft så att det finns något att bygga vidare på när vi tagit oss igenom det här, säger Mikael Brandt.

Lindbäcks kommer även att flytta all produktion från fabri ken i Öjebyn till den nya fabriken på Haraholmen.

ANNA SJÖSTRÖM

Tuffast för bygg- och fastighetsbranschen

Nästan 40 procent av företagen inom bygg- och fast ighetsbranschen tycker att företagsklimatet i Sverige är väldigt dåligt just nu. Därmed är det den bransch som har det tuffast, enligt en undersökning från BDO.

De största utmaningarna är elpriser, digitalisering och frågor som rör hållbarhet.

BDO genomförde nyligen en under sökning bland små och medelstora företag i Sverige. I bygg- och fastig hetssegmentet ger 38,5 procent av företagen det svenska företagskli matet betyget 1 eller 2 av 10. De är den bransch som ger sämst betyg. Sett till alla branscher är det 7,6 pro cent som ger lika lågt betyg.

– Fastighets branschen är en kapitalintensiv och investerings tyngd bransch och därmed särskilt utsatt. Jag tror det är många faktorer samtidigt som påverkar. Kommande lågkonjunk tur, det politiska läget i Sverige, nya rapporteringskrav, elmarknaden och en snabb utveckling inom det tekniska området, säger Karolina Lövström, auktoriserad revisor och ESG/hållbarhetsexpert på BDO.

– Vi kan bara konstatera att den samlade näringspolitiska infra strukturen i Sverige inte har varit bra på många är. Det blir allt krång

ligare och dyrare att driva företag, vilket påverkar våra medlemmars möjligheter att an ställa och växa. De senaste åtta åren blir det ett stort minusbetyg till be slutsfattarna, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

64,1 procent av företagen inom bygg- och fastighetsbranschen upp ger att elpriserna är ett stort pro blem. Andra stora utmaningar är digitalisering (41 procent), och frå gor som rör ESG, environmental, so cial and governance (39,5 procent).

– Många kämpar med digitali seringen och det kan säkert vara så att många mindre företag saknar resurser och kunnande. Men det krävs också smartare beställarled för att digitaliseringen ska nå ändå ut, säger Tanja Rasmusson.

När det kommer till ESG, eller hållbarhet, menar hon att det finns en medvetenhet från branschen och en vilja att bidra till omställ ningen, men att arbetet hindras av krångliga regler.

– Dagens miljöbalk är till för att skydda lokal miljö, inte skydda glo balt klimat. Där är Slite ett talande exempel, säger Tanja Rasmusson.

– EU driver på hårt för att få till en omställning som bromsar kli matförändringarna. De har börjat med att ringa in de branscher som har störst klimatpåverkan och

ställer krav på transparens i rap portering och finansiering. Fast ighetsbranschen ingår bland de branscher som är först ut. Det finns många funktioner i rapporterings kedjan som behöver utvecklas. Inte minst insamling och sammanställ ning av all data som ska rapporte ras. Jag tror att branschen upplever ett högt tryck på förändring både från marknaden, finansiärer och politiken, säger Karolina Lövström.

Q Har du några råd till företagare som ser ESG som en stor utmaning?

– Stirra er inte blinda på rappor teringskraven, det viktigaste är att se över hållbarhetsarbetet i hela organisationer. Det är i allra högsta grad en ledningsfråga och inte eko nomiavdelningens ansvar i första

hand. Fundera på var företaget har sin största påverkan och börja där. Ta kontakt med experter på områ det, säger Karolina Lövström.

På en öppen fråga om vilken åtgärd branschen helst önskar sig från den nya regeringen svarar 63,3 skattelättnader.

– Jag hoppas att den nya reger ingen har en mera positiv syn på nä ringslivets kraft och att de inser att företagen är en viktig aktör inom klimatomställningen – att det är där lösningarna finns, säger Tanja Rasmusson.

De företag som skattar företags klimatet som gott (betyg 7 eller hö gre) finns främst inom hälsa och sjukvård, men även inom IT och tech.

ANNA SJÖSTRÖM

Q Byggnadsnämnden I Danderyds kommun antog i september de taljplanen för Sjukhuset 7 i Dande ryd. Fastigheten ligger i anslutning till Danderyds sjukhusområde. Den nya byggnaden ska ersätta det nuva rande patienthotellet, men blir över tre gånger så stor. Huskroppen är uppdelad i tre volymer; fyra, åtta och tretton våningar. Befintlig byggnad har åtta våningar.

Detaljplanen överklagas nu. Mo tiveringen är bland annat att det är synnerligen hänsynslöst att bygga en av sjukhusområdets högsta bygg nader i utkanten, intill angränsande villabebyggelse och på områdets högsta punkt.

Bonava säljer verksamheten i S:t Petersburg

Q Bonava har ingått ett avtal om försäljning av Bonavas dotterbolag i Ryssland med en köpeskilling om cirka 98 miljoner euro, cirka 1,1 mil jarder kronor. Köpare är G-Group. Bolaget är ett ryskt fastighetsut vecklingsbolag främst verksamma i Kazan men de är även aktiva i S:t Petersburg.

Resultateffekten, inklusive avsätt ningar för transaktionskostnader, förväntas uppgå till cirka -0,1 till -0,3 miljarder kronor och kommer att redovisas som resultat från avveck lad verksamhet när transaktionen slutförs, vilket förväntas ske inom sex månader.

550... miljoner kronor är avtalet värt som Skanska tecknat med Fortifika tionsverket. Det gäller byggnation av kontor, förråd och verkstäder. To talt omfattar projektet cirka 25 000 kvadratmeter. Byggnadsarbetena in leds i början av 2023 och allt ska vara färdigställt till sommaren 2025.

Bomodul i Bodafors varslar 25 anställda

Q En kraftig minskning av byggstar ter på marknaden har medfört en lägre orderingång för Alm Equitys dotterbolag Bomodul i Bodafors. Bo laget har därför beslutat om varsel av 25 medarbetare i produktionen.

Bomodul är ett bolag inom affärs område Entreprenad. Bolaget har 33 anställda. Under 2021 uppgick bola gets omsättning till 128 miljoner kro nor. Bomodul producerar moduler i trä för både småhus och flerbostads hus i husfabriken. Kunderna består både av bolag inom Alm-koncernen samt helt externa kunder.

Den planerade byggnaden placeras ungefär där dagens patienthotell ligger.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Karolina Lövström

Tanja Rasmusson

Lindbäcks fabrik på Haraholmen, Piteå.

FOTO:

FÄLDT

”Satsa smart och kom ikapp”

Byggbranschen har mycket att vinna på att öka digitaliseringen och användandet av AI, det menar Marcus Weiland, vice vd på Savantic, ett konsultföretag inom AI.

Att branschen ligger efter i den resan behöver inte vara nå got negativt.

– Byggbranschen kan lära av andras misstag och hoppa över ett utvecklingssteg, säger han.

Digitalisering är en av de största utma ningarna för bran schen just nu, enligt en ny rapport från BDO. Undersökning ar visar också att andra branscher har digitaliserats snabb are än byggbranschen.

MARCUS WEILAND, VICE vd på Sa vantic och delprojektledare inom Kraftsamling – AI i samhällsbyggan det, säger att han delar den uppfatt ningen.

– Ett skäl till att det är så kan vara att byggbranschen är segmenterad på ett annat sätt än många andra branscher. Tittar man på en byggar betsplats är det många bolag som är inne och jobbar och många av upp gifterna som utförs är väldigt speci aliserade.

SVÅRIGHETEN MED AI ute på en byggarbetsplats är att allt sker ute i den fysiska världen och i en snabb föränderlig miljö. För att samla in nödvändiga data måste man mon tera upp sensorer och kameror och måste då ta hänsyn till GDPR-fråge ställningar.

– Där finns inga digitala data som kan användas, som exempelvis är fallet när det kommer till E-handel, där AI används framgångsrikt, en ligt Marcus Weiland.

Q Vilka är de största vinsterna med digitalisering för byggbranschen?

– Jag tror att det finns ganska stora ineffektivitetskostnader på en

byggarbetsplats. Det är många som står och väntar. Att veta exakt när leveranser sker, när en maskin är ledig eller när ett moment är klart och nästa kan börja skulle optimera tiden och schemaläggningen. För att kunna skapa det måste man först ha en helhetsbild av läget hur det ser ut just nu. Den bilden måste vara di gital, för annars går det inte att göra planeringen mellan de olika aktö rerna. Men det räcker inte att den bilden visar nuläget på arbetsplat sen, utan den måste tala om hur det kommer att se ut om fem timmar, om en dag, och en vecka, med så hög säkerhet som möjligt.

Q Han sammanfattar:

För att skapa nulägesbilden krävs di gitalisering.

För att skapa framtidsbilden krävs AI som gör prognoser.

Andra anledningar att öka digi taliseringen är att det kan hjälpa till att hålla ordning på material och maskiner, mäta utsläpp, underlätta en smidigare logistik, se vilka per soner som befinner sig på ett bygge och samplanering mellan byggen när det kommer till exempelvis överblivet material.

– Det finns absolut ett intresse, men det verkar inte finnas någon känsla av att det brådskar. Jag skulle önska att fler drivs av känslan att det här måste vi göra för klimatet, säker heten och för att rädda våra margi naler.

Q Vad tror du krävs för att öka graden av digitalisering och AI?

– Jag tror att det är två saker. Den ena är att man vågar använda AI där det kan göra stor skillnad, att man fokuserar där det finns ekonomiska vinningar att göra. Där måste man tänka på att det troligtvis inte lönar sig på den första byggarbetsplatsen, utan att det måste skalas upp och användas gång på gång. Det ska ses som en central kostnad som bärs av flera projekt innan det börjar ge nerera vinster. Det andra som man måste göra för att öka digitalisering en är att samarbeta mellan olika ak

törer och mellan olika roller, annars går det inte.

Q Tror du att det kan finnas något som skyndar på?

– Jag tror att det här med att man måste beräkna sina koldioxidut släpp kommer att skynda på digitali seringen jättemycket och digitalise ringen hjälper AI.

Q Finns det någon risk med att byggbranschen ligger efter andra branscher?

– En stor risk är ju att man tappar kompetens. De som är duktiga vill jobba i en bransch med andra dukti ga, man vill vara där det händer. Det riskerar att bli självförstärkande – får man inte in kompetens så blir man heller inte bra och andra branscher springer före.

Q Finns det någon chans att bygg branschen kommer i kapp?

– Jag tror att man kan hoppa över steg. De som var tidiga med digita lisering, bankerna till exempel, sat sade otroligt mycket pengar på att bygga upp infrastruktur för hante ring av allt sitt data, överinvesterade kanske till och med. De samlade in massa data, men sen blev allt data bara ett stort träsk av oöverskådliga datamängder som är svåra att an vända till något alls. De hade ingen klar bild av varför de digitaliserade till att börja med, utan digitalisera de för sakens skull och det kostade enormt mycket pengar. Det miss taget behöver man inte göra inom byggsektorn, utan kan vara mer tillämpningsdriven och rikta in sig på att lösa specifika problem. Satsar man smart kan man komma i kapp ganska fort. Man kan lära av missta gen som andra gjort.

Q Hur ska ett bolag börja?

– Jag tycker att det bästa sättet att börja är att hitta andra som är i sam ma situation. Ett bra sätt att göra det är via AI Arena. Det är samhällsbygg nadsbranschens forum för att dela erfarenheter, nätverka och möta varandra. Min andra rekommenda

tion om man ska göra ett AI-projekt är att inte göra det själv utan försöka använda så bra kompetens som möj ligt så att man ökar chanserna att lyckas. Det blir väldigt jobbigt om man inte lyckas på första försöket.

Q Varför då?

– Då sätter det sig en bild i orga nisationen att AI inte fungerar och att det är inget att jobba vidare med. Kanske en känsla av att det funkar i andra branscher, men inte i vår. Ty värr ser jag ibland projekt som inte är genomtänkta och inte påverkar något på riktigt. Man ställer en robot någonstans i nåt hörn, för att säga att man testat, men kompetensen

Tre snabba om AI

Q Vad är egentligen AI?

Q Vilket tips vill du ge till byggbran schen?

– Se till att skapa nytta direkt, ta inte omvägar via roliga projekt. Man lär sig mer av att göra något i skarpt läge. Som jag ser det är det farligt att tro att vi har tid att leka och lattja med det här, för att världen står inte still utan det här är ett skarpt verk tyg som det går att få mycket nytta av. Om inte vi i Sverige använder det så kommer vi att hamna efter, säger Marcus Weiland.

ANNA SJÖSTRÖM

– AI som begrepp är lite luddigt. Det har funnits sedan 50-talet och omfattar i dag en mängd olika tekniker som gör system smartare. Maskininlärning är den typ av AI som är vanligast i dag och nästan alla framsteg sker inom detta område.

Q Hur funkar det?

– Maskininlärning fungerar genom att ett system automatiskt lär sig mönster i data. Till exempel: man vill utveckla ett system som använder AI för att förstå vilket byggavfall som slängts. Men sätter upp en kamera som filmar ner i con tainern och samlar in massor av bilder. Sedan får en människa titta på bilderna och avgöra vad som slängts. Slutligen använder man maskininlärning för att lära sig hur de olika sorternas avfall ser ut och kan då automatisera arbetet som människan gjorde. AI möjliggör att med en kamera veta vad som finns i alla containrar med byggavfall eftersom systemet lärt sig det.

Q Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om AI?

– Den vanligaste är nog att AI inte fungerar i vår bransch (oavsett bransch) eller att AI kräver extremt mycket data med mycket hög kvalitet. AI kommer användas mer och mer i alla branscher. Mängden data som krävs för att lyckas har kraftigt minskat tack vare en rad teknikgenombrott. I dag har de största utmaningarna för att lyckas med AI oftare att göra med företagskultur, brist på strategi eller hur man är organiserad.

AI Arena

Q AI Arena är en mötesplats om artificiell intelligens (AI) i samhällsbyggandet som riktar sig till dig som arbetar inom planering, genomförande eller förvalt ning.

Q AI Arena arrangerar olika typer av evenemang och aktiviteter. Ett återkom mande evenemang är de digitala AI-luncherna där deltagarna får inspiration och kan ta del av goda exempel och best practice.

Q AI Arena leds och utvecklas av organisationerna BIM Alliance, Future Posi tion X och Geoforum Sverige.

Q Läs mer på www.aiarena.se

Marcus Weiland säger att det absolut finns ett intresse för AI och digitalisering inom branschen men att det verkar inte finnas någon känsla av att det brådskar. En förklaring kan vara att man jämför sig med andra i branschen och då känner man inte att man ligger efter.

FOTO: GETTY IMAGES

Marcus Weiland

och målet saknas och succén uteblir.

Med hjälp av AI-sensorer ska farliga situationer tidigt kunna upptäckas på byggarbetsplatser. Just nu pågår ett ettårigt AI-pro jekt där Rise är koordinator.

– Det övergripande målet är att bidra till att minska olyckor na och skapa en säkrare byggar betsplats, säger Bodil Ahlström, senior projektledare på Rise.

Byggbranschen hör till de mest olycksdrabbade sektorerna sett till antalet arbetsplatsolyckor och döds olyckor. Det är också bakgrunden till att Rise tillsammans med projekt partnerna NCC, Skanska, Ramirent och Viscando startade upp projektet AI-baserad säkerhet på byggarbets platser i december förra året.

För tekniken i projektet står gö teborgsbolaget Viscando. I början av oktober satte bolaget upp AI-sen sorer på NCC:s bergtäkt i Tagene i Hisings Backa. Under två veckor har sensorerna suttit uppe och läst av ar betsplatsen för att kunna spåra och förutse farliga situationer.

– De här sensorerna letar upp for donen och människorna på arbets platsen, ser hur de beter sig, vilken hastighet fordonen kör i, var de är i förhållande till varandra och så vi dare. Allt för att minska olyckorna, säger Claes Henschel, Digital Innova tion Manager på NCC.

SENSORERNA HAR SUTTIT vid infar ten av bergtäkten som bland annat trafikeras av lastbilar och hjullastare och där kollisionsrisk finns.

– Sensorerna ska båda kunna identifiera vad som pågår och även förstå det, med ambitionen att kun na förutsäga om till exempel en människa är på väg att gå in under en hängande last eller bakom en backande maskin, säger Bodil Ahl ström.

Den insamlade datan ska nu granskas närmare av Rise som sedan ska utveckla metoder på hur man på bästa sätt ska nyttja tekniken. Forsk ningsinstitutet ska även använda be teendevetare i sitt arbete.

– När vi implementerar den bete endevetenskapliga aspekten kan vi påverka människor att ta kloka val eller kanske använda varningssig naler om något är på väg att inträffa,

säger Bodil Ahlström, som tillägger att man även kommer att åka ut till arbetsplatsen i Tagene som man samarbetar med i projektet.

– Vi ska samla så mycket kunskap som vi kan och försöka ta detta vida re till något som faktiskt går att im plementera i verkligheten.

CLAES HENSCHEL TROR att den in samlade datan kommer att leda till nya insikter.

– När vi börjar mäta och analysera kan vi få reda på saker vi inte kände till, till exempel att en plats är farlig trots att man inte varit medveten om det tidigare. AI-tekniken ser saken ur ett annat perspektiv än vi människor gör, menar han.

Målsättningen är att använda AI-tekniken på en vanlig, mer förän derlig byggarbetsplats i framtiden.

– En traditionell byggarbetsplats är betydligt mer komplex i sin ka raktär eftersom den fysiska miljön förändras över tid beroende på i vil ken projektfas man är i. Därför ville vi under den här lärandefasen börja med en arbetsplats där momenten är repetitiva och arbetsplatsen rela tivt statiskt, säger Claes Henschel.

Q Går det säga något redan nu om resultatet?

– Vi var först ut med att mäta på Ramirents arbetsplats i Brunna och där har vi tillsammans med de an ställda kunnat utveckla metodiken som vi nu har använt hos NCC och se nare också hos Skanska. Det har varit väldigt uppskattat från Ramirents sida, vi har hittat ytterligare område på arbetsplatsen som går att göra säkrare, säger Bodil Ahlström.

Claes Henschel fortsätter:

– Det här är ingen superdator som ska tänka åt oss utan vi ska an vända detta som komplement, som ett verktyg som kan hjälpa oss att upptäcka saker som vi inte ser.

Q Projektet varar fram till årsskiftet, vad händer efter det?

– Vi måste utvärdera det hela och sen börja diskutera hur vi på bästa

säkerhet

sätt tar detta vidare. Men att det blir ett resultat av detta som är värt att jobba vidare med kan vi redan nu säga att det blir.

Q När kan vi se dessa AI-sensorer ute på en vanlig byggarbetsplats?

– Bra fråga. Att vi i en framtid kommer att ha det är jag övertygad om, säger Claes Henschel och ut vecklar:

– Sen är frågan hur lång tid det kommer att ta. Om tio år? Ja, det tror jag. Kan det gå snabbare? Jag hopp as det. All teknik som bygger på da torns beräkningskapacitet utveck las exponentiellt, det kommer alltså att gå snabbare än vi tror. Sen hand lar det om vår förmåga att ta det till oss och anpassa det till vår verksam het, det är oftast det sistnämnda som är tidskrävande.

HENRIK EKBERG

byggarbetsplatser

Claes Henschel, Digital Innovation Manager

Bodil Ahlström, senior projekt ledare

Rise.

molntjänster – digitaliseringen av byggbranschen är på fram marsch. I centrala Stockholm pågår ett projekt med nya digita la verktyg, men det ställer krav på förändrande beteenden och arbetssätt.

– Alla måste känna sig delak tiga annars kommer det aldrig fungera, säger Johannes Ris på Byggstyrning.

Det ser nästan ut som en gruva. En mindre lastmaskin åker runt och skyfflar upp betongrester från en vägg som rivits, frilagda stålbalkar pekar ut i tomma intet och det gapar ett stort tomt hål mitt i fastigheten.

– Vi river ut hela insidan och byg ger upp nya våningsplan för att få ut så många kvadratmeter som möj ligt. Det här är en av de attraktivaste adresserna i Stockholm, säger Jo hannes Ris, som är biträdande pro jekteringsledare med extra ansvar för digitaliseringen.

DET ÄR SVÅRT att föreställa sig nu hur den nya lokalen kommer att se ut efter renoveringen, men det blir tydligare när Johannes plockar fram sin läsplatta och visar upp projek tets 3D-modeller över bygget. De har helt skippat pappersritningar och all dokumentation och kommuni kation sker nu digitalt.

– Hantverkarna ska ha möjlig heter att fatta rätt beslut utan att behöva stanna upp. De behöver inte kontrollera en bygghandling på platskontoret utan får informatio nen direkt på plats där det ska ge nomföras, säger han.

DET ÄR VASAKRONAN som genom för totalrenovering av fastigheten tillsammans med Byggstyrning. Projektet är en ”Construction Mana gement” eller delad entreprenad på svenska. Byggstyrning är projektle dare och står både för projektering och genomförandet. De handlar upp alla entreprenader och ansva rar för allt från platsledning och ar betsledning till genomförandet.

– Den delade entreprenaden är en avgörande pusselbit för att vi ska lyckas med digitalt byggande. Vi får kontroll på hela kedjan och har ett helhetsgrepp från projekteringen till genomförandet. Vi vill vara inne och peta ända ner på skruv och mut ternivå för att det ska bli så smidigt som möjligt i nästa fas av bygget, fortsätter han.

BYGGET ÄR UPPDELAT i 50 olika de lentreprenader. Redan i projekte ringsfasen har Byggstyrning anpas sat arbetet med hänsyn till att det är många upphandlingar med oli ka starter i projektet. De har ett lite nytt sätt att planera och tänker inte i klassisk byggplanering med aktivi teter som ska genomföras.

– Vi vill använda alla platser i hu set maximalt för att kunna göra ar beten på så många ställen som möj ligt samtidigt. För att lyckas med det delar vi upp huset i olika zoner och

Bygget

är mänskligt att vara skeptiskt när man

något

van

varje zon motsvarar ett arbete under en vecka, fortsätter han.

I PRAKTIKEN BLIR det ett flöde där yrkesarbetarna exempelvis sätter väggar i en zon en vecka. När de flyt tar arbetet till nästa zon kommer målaren in och utför sina moment under en vecka innan arbetet tas över av nästa installatör i kedjan. Alla har en vecka på sig i varje zon och så rullar det på genom hela pro jektet.

– Det blir som ett löpande band genom huset. Det är ett litet nytt sätt att tänka på hela processen för att få digitaliseringen att fungera.

Digitaliseringen utgår hela tiden från behovet ute på arbetsplatsen. Yrkesarbetaren ska veta vad som ska göras och hur det ska genomföras. Det är i det läget som Byggstyrning använder 3D-modeller, BIM-model ler och surfplattor.

– När yrkesarbetarna kan snurra och vrida i en 3D-modell blir det enk lare att förstå vad som ska byggas. All information ska var tillgänglig där man behöver det, när man behöver det.

UNDER PROJEKTETS GÅNG genom för man laserskanningar av det ut förda arbetet och modellerna upp dateras kontinuerligt för att vara så

exakta som möjligt. I ett gammalt hus är det inte alltid som förutsätt ningarna i verkligheten överens stämmer med ritningarna.

– Vi använder 3D-modellerna jät temycket ute i produktionen och när vi ritar. Genom att vi tar ut mo dellen i fält kan vi helt slopa ritning ar. Den tiden som vi sparar på det kan projektörerna använda till att göra ännu bättre modeller. Vi flyttar tiden och använder den till vettigare saker.

ARBETET DOKUMENTERAS MED en 360-kamera som monteras på en hjälm. Varje fredag går någon ge nom hela bygget och filmar av de olika delarna i projektet. Resultatet laddas upp till en molntjänst som gör en bild för varje sekund från fil men och därefter läggs bilderna ut på planritningen.

– Vi som sitter på projektkontoret slipper springa fram och tillbaka för att undersöka saker på plats. Vi kan titta på bilderna och se hur det såg ut för en vecka. Det är många frågor som vi kan få svar på bara genom att gå tillbaka i dokumentationen.

En gång i veckan genomförs ock så en skyddsrond på bygget men vem som helst kan när som helst skapa ett nytt ärende i systemet om de noterar en arbetsmiljörisk. Alla ärenden syns på en skärm som sitter uppe på arbetsplatsen.

– Vi har fått mycket bättre åter koppling och kontroll på åtgärderna så att de verkligen blir genomförda.

DET KAN VERKA som det blir en mängd olika program och appar som yrkesarbetarna på golvet måste hantera. Men Byggstyrning har sam lat allt under en och samma portal. Även om det i grunden är separata mjukvaror upplevs det som ett sam manhängande system. Svårigheten ligger i att förändra beteenden och välinarbetade rutiner i alla led i pro jektet.

Men om vi inte skapar engagemang till det nya arbetssättet kommer det inte att fungera. Alla måste känna sig delaktiga.

DET ÄR ETT tidigt skede i projektet. Nu håller man på med invändiga

rivningen och ska börja tillföra nya bjälklag och ny betong under hös ten. Efter jul börjar monteringen av väggar, ventilation och el. Det ska vara klart våren 2024 enligt tidspla nen.

SAMUEL KARLSSON

på hjälmen.

– Det är mänskligt att vara skep tiskt när man tvingas göra på något sätt som man inte är van vid. Det är ofta en liten tröskel men det går gan ska snabbt för yrkesarbetarna att komma in i det här digitaliserade ar betssättet. Målet med digitalisering en är att vi ska jobba mer effektivt.

Surfplattor, 3D-modeller och

Johannes Ris på Byggstyrning ansvarar för digitaliseringen i projektet.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Fortsatt hett med infrastruktur

Krisrubrikerna duggar tätt inom byggbranschen. Men än så länge sticker infrastrukturprojekten ut som ett positivt undantag i statistiken. Under det senaste året ökade byggstarterna med 32 procent.

En djupdykning i Byggfaktas data bas visar på en positiv trend för in frastrukturprojekten de senaste tolv månaderna. Från oktober 2021 till september 2022 ökade byggstarter na med 32 procent. Allra mest ökar byggande av vägar, från 15,6 miljar der kronor till 19,8 miljarder kronor. Även byggandet av nya broar, mark anläggningar samt kategorin för tunnel och bergrum ökar jämfört mot föregående period.

– Timingmässigt är det ju väldigt bra att de offentliga investeringarna i infrastruktur skruvas upp samti digt som annat byggande dämpas av den kommande lågkonjunkturen. Det kan bidra till att mildra situatio nen för pressade byggföretag, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

DET STÖRSTA ENSKILDA projektet i Byggfaktas samanställning är byg get av en ny klaffbro vid Södertälje kanal. Den beräknade byggkostna

den uppgår till 1,5 miljarder kronor.

Det är Peab som är huvudentre prenör och ombyggnaden av bron och slussen ingår i Mälarprojektet. Syftet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i farlederna genom Södertälje kanal. Genom att förbättra infrastrukturen för sjö farten på Mälaren kan även de hårt belastade järnvägen och vägnätet avlastas.

HELA SLUSSEN SKA byggas om och Slussbron ska ersättas med en ny öppningsbar bro. Slussportarna ska bytas ut och slussen kommer att bli både längre och bredare. I arbetet ingår även att bygga nya driftlokaler för slussverksamheten och anlägga nya gator vid sidan av kanalen.

Den övriga listan domineras av infrastrukturprojekt i Stockholm och främst utbyggnaden av den nya tunnelbanan. Hela åtta av tio projekt på rankningslistans topp tio place ringar berör utbyggnaden av tun nelbanan. Totalt ökar byggstarterna av tunnlar och bergrum med 3,7 mil jarder kronor under perioden okto ber 2021 till september 2022 jämfört mot föregående tolv månader.

– Stockholm har vuxit snabbt de senaste 20 åren utan att kommuni

kationerna byggts ut i motsvarande grad. Det märks på bilköer och tun nelbaneträngsel. Frågan är om det som nu görs är tillräckligt för att re gionen ska kunna fortsätta expande ra, säger Tor Borg.

Övriga stora projekt som är värt att notera är olika delentreprenader till förbifart Stockholm och anlägg ningen av en påldäckskaj i Värta hamnen.

Allra mest ökade satsningarna på

infrastruktur i Stockholm med tolv miljarder kronor. Det kan jämföras med Västra Götaland som hade en minskning av byggstarter med 2,7 miljarder kronor under samma pe riod.

I SIN REGERINGSFÖRKLARING lyfte

Ulf Kristersson satsningen på järnvä gar som en viktig åtgärd under den kommande mandatperioden. Sam tidigt har de fyra samarbetspartier

na flaggat för att minska de plane rade satsningarna på snabbtåg. I en motion som presenterades nyligen skriver Moderaterna, Kristdemo kraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna att det finns starka skäl till att ifrågasätta satsningarna på höghastighetsjärnväg men hänvis ning till prioriteringar om den sam hällsekonomiska och miljömässiga nyttan.

SAMUEL KARLSSON

månader – miljoner kronor (Infrastruktur, vägar, gator, broar, tunnlar, hamnar med mera (även projekt över 500 Mkr)

löpande

Oktober 2019

Oktober

september

september

september

Infrastruktur, vägar, gator, broar, tunnlar, hamnar med mera (även projekt över 500 Mkr)

september

september

september

miljoner kronor (Infrastruktur, vägar, gator, broar, tunnlar, hamnar med mera (även projekt över 500 Mkr)

KÄLLA:

Utbyggnaden av nya tunnelbanan dominerar statistiken med satsningar på infrastruktur.

FOTO: ARVID KARLSSON

Det är skillnad på byggare och byggare”

Den 29 november arrangeras Det Goda Projektet i Stockholm. En av partnerna är Byggföretagen.

– Att vara med i eventet är ett statement att det är skillnad på byggare och byggare, det vill vi också visa i handling, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen.

För Catharina Elmsäter-Svärd känns ett gott och framgångsrikt projekt i magen.

– Man känner stolthet och lycka. Att man för egen del har presterat något bra och tillsammans med andra känt samhörighet kring nå got man skapat, som kommer att vara till nytta för andra. Men även vetskapen om att ingen har skadats under tiden, att allt har ordnats på ett korrekt sätt utan att ha tagit några tveksamma genvägar. Där samhörigheten med andra vägletts av öppenhet då eventuella risker har diskuterats innan och lösts ihop, utan att vara för sent. I det goda projektet känner alla varan dra och hälsar, ingen är anonym, så trivseln bidrar till tillit.

Q Varför är Byggföretagen partner till eventet Det Goda Projektet?

– Våra företag är en viktig del i alla projekt, antingen som huvu dentreprenör eller underentre prenör. Våra medlemsföretag vill konkurrera på schyssta grunder och därmed skapa sin goda affär. Den goda affären är ett uppskattat

Att vara med i eventet är ett statement att det är skillnad på byggare och byggare, det vill vi också visa i handling

projekt, annars kommer inga nya affärer. Att vara med i eventet är ett statement att det är skillnad på byggare och byggare, det vill vi ock så visa i handling.

Q Vilka tycker du ska anmäla sig till eventet och varför?

– En blandning är bäst, då det är många inblandade i alla projekt. Men de jag främst tänker på är dels ledningsnivå i bolag, då detta är

viktigt för affären. Dels alla nivåer av ledare/chefskap som projekt ledare, arbetsledare oavsett om det är byggföretag, byggherre el ler konsulter som ofta är på plats också. Ju fler som naturligt berörs av detta, och vill ha samma goda magkänsla efter ett projekt, bör komma.

Q Något annat du vill lyfta relaterat till eventet?

– Ingen kan åstadkomma ett gott projekt själv, det är något vi måste göra tillsammans. Visa att vi som bransch står för ett hållbart samhällsbyggande. Ett gott projekt bidrar också till en attraktiv, sund och säker bransch.

HENRIK EKBERG

Den här dagen lyfter det som verkligen berör”

Ett gott projekt handlar, enligt Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna, bland annat om en tydlighet om vilken vision som format projektet. Jeanet Corvinius är en av alla talare som medverkar på eventet Det Goda Projektet i Stockholm.

Förutom att Jeanet Corvinius med verkar som talare så är Byggche ferna dessutom partner till even tet som äger rum på Norra Latin i Stockholm 29 november. Enligt ordföranden innefattar ett gott projekt flera parametrar.

– Det är även tid, ekonomi och kvalité, utifrån det som är avgöran de för samarbetet och att det blir ett bra projekt. Sen är det viktigt att all tid ha med sig att det är människor som tar fram ett projekt tillsam mans, och välmående medarbetare gör det både roligare och mer eko nomiskt. Även om teamet kanske inte håller med varandra om allt är det viktigt att man är tydlig om sina åsikter, idéer och prioriteringar för att undvika onödiga konflikter och missförstånd.

Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna.

– Byggcheferna består av 17 000 chefer och ledare, vårt syfte är att göra varandra och branschen bätt re. Vi arbetar för en byggbransch som genomsyras av ett gott ledar skap, mångfald och etiskt handlan de – och som tar chefens arbetsmil jö och ansvar på allvar.

Q Vilka tycker du ska anmäla sig till eventet och varför?

– Den här dagen lyfter det som verkligen berör, påverkar och kan bidra till att alla får inspiration både till morgondagen men också det långsiktiga arbetet på jobbet.

HENRIK EKBERG

leder och genomför bygg

Arrangör: Huvudarrangör är Byggherrarna och medarrangör Binosight. Partner är Byggföretagen och Byggcheferna. Byggvärlden är mediapartner. Anmäl dig och läs mer om eventet här: www.detgodaprojektet.se

Har du provat att fiska på hösten?

Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

”

Q Varför är Byggcheferna partner till eventet Det Goda Projektet?

WIKLUND

Kontorshuset ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

Här byggs Sveriges högsta kontorshus i trä

Q I Umeås nya område Östra Station byggs Sveriges högsta kontorshus i trä. Martinsons har fått uppdraget av Balticgruppen att leverera pe lare och balkstomme i limträ och bjälklagsskivor i KL-trä. Leveransen består av 700 kubikmeter limträ och 2 200 kubikmeter KL-trä. Efter årsskiftet 2022/2023 är planen att trästommen ska börja levereras.

Huset blir tio våningar ovan mark, alldeles bredvid resecentru met. På de två understa våningarna, som byggs med betongstomme, blir det gym och en restaurangdel. NCC är generalentreprenör för etapp 1.

Tillfällig uppgång för byggstarterna

Byggfaktas Byggstartsindika tor visar en viss uppgång för september, men det kan vara tillfälligt, befarar Tor Borg, ana lyschef på Byggfakta. – Högst sannolikt kommer vi att få se att nedgången får förnyad fart snart, säger han.

0,7 procent i september. På årsbasis minskade byggstarterna med –3,1 procent i september 2022, jämfört med samma månad i fjol. Eftersom indikatorn mäter byggandet i be räknad byggkostnad kan föränd ringarna bero på både förändrade priser och förändrad byggaktivitet.

Detaljplan för ny gymnasieskola överklagas

Q I augusti antogs detaljplanen av stadsbyggnadsnämnden i Stock holms stad. Planen möjliggör en ny gymnasieskola för 800 elever. Plan området ligger i nordvästra delen av Slakthusområdet och är cirka 4 000 kvadratmeter stort.

Nu överklagas detaljplanen av boende i området. De anser att pla nen medför en betydande olägen het med en påträngande byggnad som både stör utsikt och ger insyn.

7 000

... personer, cirka, kommer årligen att behöva rekryteras till samhälls byggaryrken i Mälardalsregionen fram till år 2030 – det visar en rap port från Byggföretagen och Mälar dalsrådet.

Yrkesgruppen driftschefer inom bygg- och anläggning omfattar knappt 1 900 sysselsatta i Stock holm-Mälarregionen. Av dessa beräknas en fjärdedel gå i pension inom de kommande tio åren. Även civilingenjörsyrken och hantverk syrken har en stor andel kommande pensionsavgångar.

De bygger skola i Göteborgs nya stadsdel

Q På uppdrag av Platzer Fastigheter uppför Tuve Bygg en ny skola i Söd ra Änggården, Högsbo, Göteborg. Skolan har en BTA på drygt 10 000 kvadratmeter och plats för cirka 900 elever. Skolan beräknas vara klar för inflyttning under höstter minen 2024 och certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

– Det är en riktigt häftig skola vi bygger för Platzer och det är kul att vara först ut i området och se en ny stadsdel växa fram. Med både skol gård och fotbollsplan på taket stäl ler det krav på tekniska lösningar utöver det vanliga för att bygga den na annorlunda skola, säger Oscar Johannesson, entreprenadingenjör på Tuve Bygg.

Bostadsbyggandet ökade något i sep tember, jämfört med augusti, med an övrigt byggande minskade, enligt Byggstartsbarome tern som visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer ut vecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas projektdatabas och bygger på de byggstartade nybygg nadsprojektens uppskattade bygg kostnader.

EFTER TIO MÅNADERS obruten ned gång av byggstarter ökade indika torn med 0,3 procent i augusti och

Bostadsbyggandet ökade, enligt Byggstartsindikatorn, med två pro cent i september, jämfört med au gusti. Jämfört med september 2021 är nedgången –14,6 procent.

– Bostadsbyggandet verkar ha stått och stampat lite under in ledningen av hösten. Alla signaler pekar dock mot att nedgången kommer att ta ny fart framöver ef terhand som vikande efterfrågan, fallande försäljningspriser, tuffare finansieringsförutsättningar och stigande byggkostnader påverkar. Det är dock intressant att se att det finns många projekt som ligger i projekteringsfasen. Skulle förut sättningarna, mot förmodan, änd ras så kan det snabbt vända upp igen, säger Tor Borg.

Byggstartsindikatorerna har, en

ligt Byggfakta, en stark korrelation med den offentliga investeringsoch byggstatistiken. Indikatorerna är dessutom ledande, det vill säga förändringar i indikatorerna ten derar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen.

Om Byggstartsindikatorn för bo städer justeras för kostnadsutveck lingen med byggnadskostnadsin dex för bostäder så fås en god prog nosindikator för antalet byggstar tade bostäder.

– DET SENASTE UTFALLET för Bygg startsindikatorn indikerar att år stakten för antalet byggstartade bostäder kommer att fortsätta falla brant under resten av 2022 och nå 48 000–49 000 för helåret. Detta skulle innebära att byggstarterna under andra halvåret i år blir 35–40 procent lägre än vad de var under andra halvåret i fjol, säger Tor Borg.

Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande föll med 1,0 procent under september, vilket var

lägre än förra månadens nedgång på reviderade –0,5 procent.

– Byggstarterna utanför bostads sektorn har tidigare ökat. De senas te två månaderna har de dock fallit något. En uppåtgående trend kan ses för samhällsfastigheter som skolor, sjukvård och idrottshallar. Byggandet inom industri och lager minskar medan handel och kontor ligger still på förhållandevis låga ni våer, säger Tor Borg.

SAMMANTAGET UPPGÅR DEN upp skattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bo städer, som ingår i Byggfaktas pro jektdatabas, som bedömts ha bygg startats de senaste tolv månaderna till 96,3 miljarder kronor. Det är en nedgång med 0,2 miljarder kro nor sedan föregående tolvmåna dersperiod. Motsvarande kostnad för övriga byggnader uppgår till 62,9 miljarder kronor, en nedgång med 6,2 miljarder kronor.

HENRIK EKBERG

Tar hårdare tag mot arbetslivskriminaliteten

Medlemsföretag i Byggföre tagen kan under pågående ut redning eller domstolsprocess med koppling till bland annat arbetslivskriminalitet komma att få sitt medlemskap inaktive rat. Det beslutades på senaste förbundsstämman.

Syftet med stadgeändringen är att ytterligare stärka arbetet mot osund konkurrens.

– Sund konkurrens är en av de viktigaste frågorna för våra med lemmar. De här ändringarna un derstryker Byggföretagens ambi tion att samla de bygg- och anlägg ningsföretag som vill göra rätt och förhindra att de företag som inte vill göra rätt kan verka med stöd av Byggföretagens varumärke. Med lemskap i Byggföretagen är och ska förbli ett viktigt kvalitetsmärke, sä ger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen.

ETT SKÄL TILL stadgeändringen är att domstolsprocesser kan ta flera år från väckt åtal till dess att ett slut ligt avgörande meddelas. Under tiden kan verksamheten fortsätta som vanligt. Efter det slutliga avgö randet försätts verksamheten i kon

kurs alternativt övergår till ett nytt bolag med nya ägare och företrä

dare på papperet. Med det inaktiva medlemskapet kan Byggföretagen förhindra att medlemskapet och varumärket används för osunda upplägg.

FÖR ATT ÅTERAKTIVERING ska vara möjlig, måste företaget uppfylla

samtliga kriterier som gäller för medlemskap. Huruvida medlem skapet är aktivt eller inaktivt kom mer att redovisas på Byggföreta gens hemsida samt på intyg om medlemskap. Som alternativ till inaktivt medlemskap kan företaget självmant begära utträde.

UTÖVER BESLUT OM inaktivt med lemskap fattade förbundsstämman även beslut om bland annat att för ändringar av ägande eller styrelse hos medlemsföretag kan likställas med nyinträde och därmed ska hanteras enligt de riktlinjerna samt att koncernkravet ska omfatta även oäkta koncernen och i förekom mande fall intresseföretag.

– De företag som inte delar Bygg företagens värderingar är ofta kre ativa när det kommer till medlem skap i förbundet. Med de ändringar som beslutades den 11 oktober 2022 har vi flyttat fram positionerna när det kommer till att värna om kvali tetsmärket och samla de bygg- och anläggningsföretag som vill göra rätt, säger Emma Lindelöf, chefsju rist Byggföretagen.

BILD: WINGÅRDHS ARKITEKTER

Nya skolan byggs med fotbolls plan på taket. BILD: OKIDOKI ARKITEKTER

Byggstarterna ökade i september, men enligt Byggfaktas analyschef Tor Borg är en nedgång igen att vänta.

FOTO: HENRIK EKBERG

Tor Borg

HENRIK EKBERG

Emma Lindelöf, chefsjurist på Byggföretagen.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Sund konkurrens är en av de viktigaste frågorna för våra medlemmar.

Dörren som skyddar det viktiga här i livet.

Daloc Säkerhetsdörr stoppar inte bara klåfingriga tjuvar. Den skyddar även mot oväsen och eldsvådor, matos och brandgaser. Dörren har en unik design som gör att den håller väldigt länge utan att förlora sina skyddande egenskaper. En trygg investering för dig och dina projekt – och för alla som får bo bakom dörren.

Läs mer om Daloc Säkerhetsdörr på daloc.se

VI HAR NÅGRA HÄFTIGA ÅR FRAMFÖR OSS”

Det byggs som aldrig förr i Skellefteå och staden har till och med fått till baka byggkranar i stadsbilden.

Lokala byggbolaget Skelleftebygg är inne i en expansiv fas och växer med fler kunder, fler anställda och nya lokaler.

– Vi har några häftiga år framför oss, säger företagets nya vd Arvid Ceder gren.

TEXT: ANNA SJÖSTRÖM

Det blir en del resande och han berättar att när han sitter i bilen och kör E:4an söderut spanar han efter byggkra nar.

– Jag brukar tänka att en stad med byggkranar är en stad som växer och utvecklas. Där finns investerare som tror på staden och är villiga att lägga sina pengar där.

OCH NUMERA ÄR Skellefteå en av de städerna.

– De gamla skellefteborna är inte vana att se bygg kranar här. Efter krisen 91-92 har det inte byggts mycket i Skellefteå. Men nu, när man åker genom stan ser man flera kranar och det är en fantastisk resa som staden gör. Jag tycker att det är jätteroligt att få vara med om det, både som skelleftebo och som byggare, säger Arvid Ce dergren.

1 augusti lämnade han rollen som projektchef i bo laget för att bli ny vd efter Mattias Lundström, som gått vidare som koncernchef i organisationen.

– Det känns jättespännande att vara vd. Det är ett fan tastiskt bolag som jag har jobbat för i två är nu så det var roligt att få ta över rodret. Hade jag inte trivts bra här hade jag inte tagit vd-rollen.

UNDER DE SENASTE fem åren har bolaget ökat sin om sättning med 500 procent och personalstyrkan har ökat från 50 till 115. Det har anställts bland annat byggnadsar betare, chefer och HR-personal.

– Vi börjar bli så stora nu att vi behöver de flesta rol lerna in-house. Mitt jobb just nu handlar mycket om att se till att vi får ihop strukturerna. Vi är i grunden ett litet byggbolag och när man växer så snabbt som vi gjort kan saker och ting bli lite eftersatta, rent organisatoriskt. Vi har fått lite växtvärk, helt enkelt. Men nu när alla nöd vändiga roller är tillsatta ska vi fokusera på att jobba så bra som möjligt.

Skelleftebygg har också vuxit ur sina tidigare lokaler. Sedan början av september har de samlat sina verksam

heter i den nya anläggningen på Brogatan i södra Skel lefteå.

– Det känns bra att kunna ha företagets alla delar på ett ställe och nu har vi plats att växa ytterligare. Just nu utökar vi företaget med projektchefer och produktions chefer, säger Arvid Cedergren.

Northvolt är en av Skelleftebyggs stora kunder. De utför flera byggjobb på själva fabriksområdet, men har också tecknat ett ramavtal med Northvolt kring driftser vice och siteservice.

– Det har så klart bidragit för oss att få ramavtal med Northvolt och sen är det jättekul att få vara en del av upp byggnationen. Men det är väl själva företagsutveckling en av Skelleftebygg som ligger i grund för vår expansion.

UTÖVER DET BYGGER de åt kommuner, bostadsbolag, myndigheter, industrier, företag och bostadsrättsfören ingar. Bland kunderna finns bland annat Riksbyggen, Skebo och Skellefteå kommun.

– Det är många som vill etablera sig här och vi har fullt i orderböckerna, så ja, vi har det bra. Det händer mycket i Skellefteå och vi har häftiga år framför oss. Om det fanns resurser med kompetens skulle vi rekrytera fler medar betare och då kunnat ta ännu mer jobb, säger Arvid Ce dergren.

Han säger att det kan bli något av en huggsexa om ar betskraften och kompetensen.

– Det är en stor marknad och många yrkesverksam ma behövs så vi har haft svårt att rekrytera ibland. Men de vi anställer stannar och vi har väldigt liten persona lomsättning. Jag hoppas och tror att vi ses som en bra arbetsgivare som tar hand om våra medarbetare. Vi går på personlighet när vi anställer så att vi får personer som passar vårt företag.

MÅLET JUST NU är inte att växa utanför kommunen, för här finns tillräckligt att göra, utan att vara det bästa byggbolaget i kommunen. Och med det bästa bolaget menar han bäst för kunderna och de anställda.

– Vi har en platt organisation och det tycker jag är bra. Alla som jobbar i företaget ska känna att det är roligt att gå till jobbet och känna stolthet och glädje över det de gör.

Så mycket av de problem som drabbat branschen i stort känner man inte av så mycket i Skellefteå.

– Vi har en stor aktör här, så det dundrar på. Det be hövs fler bostäder och fler industrilokaler. Under en kor tare period nu har vi sett en viss inbromsning av försälj ning av nyproduktion och några projekt har skjutits lite på framtiden. Jag tror att många privatpersoner tvekar lite, med tanke på ränteläget och annat. Men jag är inte orolig, utan är övertygad om att det snart kommer att vara full fart igen. Det behövs fler bostäder här, så lokalt kommer det att ordna sig, säger Arvid Cedergren.

Han fortsätter:

– Jag inser att vi som jobbar i Skellefteå är lyckosam

ma och att vi har ett säkert läge här. Byggandet har fullkomligt exploderat och det är otroligt spännande. Världsläget och de orosfaktorer det medför kan vi inte påverka eller veta utfallet av, men om det dyker upp ut maningar får vi hantera dem på bästa sätt, men just nu står vi stadigt.

Just utmaningar är också något som tilltalar honom med jobbet.

– Det spelar ingen roll hur stort, eller bra bolaget är, det går alltid att bli bättre och den utmaningen driver mig. Jag är ingen förvaltare och tycker inte om att sitta och vända på papper, jag trivs bäst när jag får jobba med förändringar som leder till förbättringar. Jag vill vara i ett bolag där det händer saker, annars tröttnar jag. Hade allt utvecklingsarbete i Skelleftebygg varit klart och rull lat på, hade jag inte varit rätt vd här.

Q Var står Skelleftebygg om fem år?

– Då är vi det ledande byggbolaget i kommunen och vi har en bred kundbas. Vi har inget mål över hur många anställda vi ska ha, för det tycker jag är ett dumt mål, huvudsaken är att vi har rätt personal och kompetens. Vi har hittat en trygg omsättning och en stabil organisa tion.

ARVID CEDERGREN

Gör: vd för Skelleftebygg

Tidigare arbetslivserfarenhet: Har bland annat varit ar betsledare på NCC Norrbotten, platschef och projektchef på Skanska, transportchef på Boliden, vd för Jörnträhus och projektchef på Skelleftebygg.

Ålder: 45 år Bor: Villa i Skellefteå Gör helst en ledig dag: Umgås med familjen, tre barn och fru. Är också engagerad som tränare i ishockey och fotboll.

Senast lästa/lyssnade bok: Lyssnar mycket på ljud böcker, särskilt när jag är på resa. Senaste boken var Lee Childs nya om Jack Reacher, Hellre död än levande. Senaste spelade låt på Spotify: Hooja med låten Mer och mer. Det var ungarna som valde musik när vi åkte bil. Senaste resan: Efter corona har det inte blivit så många resor. Men senast resan var en helg i Stockholm, det var en kusinträff.

Drivkraft: Utmaningen att göra något bra för de som jobbar här och mot våra kunder. Även ett bra bolag och arbetsgivare kan förbättra sig.

Arvid Cedergren blev vd för Skelleftebygg 1 augusti. Bolaget har expanderat de senaste åren och i september flyttade de in i ny lokaler.

FOTO: OSCAR ÅKERSTRÖM

Byggandet har fullkomligt exploderat och det är otroligt spännande

”

SOLEL AV

SOLELSPROFFS!

Solelgrossisten har ett brett utbud av solpaneler, växelriktare, energilager, montageutrustning, elbilsladdare, off grid och annat som behövs för att installera solel på olika sätt.

Varannan svensk håller fast vid sina renoveringsplaner

En ny undersökning från analysföretaget Prognoscentret visar att hälften av svenskarna – trots tilltagande oro för den svenska ekonomin och krympande plån böcker – håller fast vid sina renoveringsplaner framö ver.

Utvecklingen för den svenska byggmarknaden ser minst sagt utmanande ut. Prognoscentrets senaste byggmarknadsprog noser, som publicerades förra månaden, pekar på att inves teringarna sjunker kraftigt under det kommande året. En kombination av höga byggkostnader, energikris, stigande inflation och utbudsstörningar leder till att de totala investe ringarna väntas falla med nio procent. Utöver detta finns risk för en cementkris som hotar kollapsa hela den svenska bygg marknaden.

En del i nedgången beror på att hushållen minskar sina renoveringar kraftigt under innevarande år. Prognosen för renovering och tillbyggnad landar på minus tolv procent jämfört med 2021. Sjunkande reallöner, stigande byggmate rialpriser bidrar tillsammans med omprioriteringar efter de upphävda coronarestriktionerna och en lägre transaktions volym av bostäder till det stora tappet.

EN SAK SOM dock bidrar till att öka renoveringarna är att de stigande energipriserna skapar visst incitament för hushål len att vidta energieffektiviserande åtgärder i sina bostäder. Detta har en dämpande effekt på nedgången i ROT-markna den, både i år och nästa.

Under september genomförde Prognoscentret en under sökning riktad till ett representativt urval om 1099 personer av Sveriges befolkning mellan 20 och 80 år. I denna under sökning ställdes bland mycket annat frågor om hushållens planer kring framtida renoveringar samt om den försämrade ekonomin och ökade osäkerheten i omvärlden påverkar vil jan att renovera i hemmet. Resultatet visar med all tydlighet att så är fallet, det vill säga det som nu händer i Sverige och omvärlden har påverkat hushållens planerna att renovera på flera olika sätt.

Drygt en tredjedel av den vuxna befolkningen säger att det är mindre sannolikt att de kommer att genomföra renove ringar det kommande året. Inte helt förvånande handlar den minskade renoveringsambitionen om att pengarna inte räck er till. Ökade kostnader på allt från mat till el gör att många bedömer att de inte har pengar över till att renovera. Lägger vi sedan till att materialkostnaderna har ökat kraftigt blir ekva tionen ytterligare svårare att få ihop – mindre pengar som ska räcka till att köpa dyrare varor. Det rimmar inte speciellt väl.

Varannan svensk säger att de håller kvar vid sina planer för renovering medan endast åtta procent säger att det är mer sannolikt att de kommer att renovera det kommande året. Intressant är det dock att se att ett av de viktigaste skälen som anges är att renovering handlar om att göra bostaden mer en ergieffektiv.

VI STÄLLDE OCKSÅ en direkt fråga om man har eller planerar att genomföra energibesparande åtgärder i sin nuvarande bostad med anledning av de ökade energipriserna. Resultatet visar på att det är lika vanligt att man planerar eller redan har genomfört energianpassningar i sin bostad som att man inte har det.

Det finns vissa intressanta ålderseffekter när det gäller energibesparande åtgärder. Det är en lägre andel, nämligen var tredje person, äldre än 65 år som har eller planerar ener gibesparande åtgärder. Motsvarande andel bland yngre än 46 år är närmare 50 procent, det vill säga viljan att genomföra förändringar i bostaden för att spara energi avtar med åldern. Det ska dock sägas att det inte är ett helt rakt samband utan det finns andra variabler som spelar in som till exempel hur man bor.

VI KAN NÄMLIGEN också konstatera att mer än hälften, 54 procent, av alla som bor i villa anger att de planerar eller har genomfört energibesparande åtgärder. Motsvarande siffra för personer som bor i hyresrätt är 43 procent. De som i lägst utsträckning planerar för energibesparingar är personer bo ende i bostadsrätt. I denna grupp har endast var tredje planer på detta. Resultatet rörande bostadsrätt och äganderätt kan

En sak som dock bidrar till att öka renoveringarna är att de stigande energipriserna skapar visst incitament för hushållen att vidta energieffektiviserande åtgärder i sina bostäder

ske förvånar till viss del men en möjlig förklaring kan vara att hyresgäster har starkare ekonomiska incitament att sänka kostnaderna medan de som bor i bostadsrätt inte äger hela beslutet själv utan det delvis är föreningen som måste agera. Den åtgärd som är absolut mest efterfrågad är, inte helt för vånande, att installera solceller. Många anger att de önskar investera i solceller men att ett stort problem anses vara de långa leveranstiderna. Andra undersökningar har till exem pel tidigare visat att konsumenterna kan behöva vänta uppe mot 6-9 månader på att få solceller installerade. Solceller är den åtgärd som flest nämner i undersökningen men många talar också om att isolera huset genom till exempel att tillägg sisolera vind eller byta fönster.

DET FINNS OCKSÅ en tydlig vilja att installera alternativa värmekällor som bergvärme och olika typer av ved eller pel letseldning. Ytterligare åtgärder handlar om mer vardagliga saker som att släcka lampor, tvätta och diska mindre, inte ha apparater på standby och också att sänka innetemperaturen och helt enkelt sätta på sig med kläder i stället. Allt för att hål la kostnaderna nere. Sammantaget kan sägas att det mesta talar för ett utmanan de 2023 och en sjunkande renoveringsmarknad. De höga elpriserna uppmuntrar dock hushållen till olika energieffek tiviserande renoveringsåtgärder, vilket dämpar nedgången i marknaden och sysselsätter branschen. Frågan är bara vad hushållens plånböcker räcker till när inflationen stiger ytter ligare och räntekostnaderna ökar? Eller om de långa vänteti derna riskerar sätta stopp för renoveringsplanerna? Ett annat orosmoln är de långa väntetiderna som riskerar sätta stopp för renoveringsplanerna.

Har du eller planerar du a genomföra energibesparande åtgärder i din nuvarande bostad med anledning av de ökade energipriserna?

inte/vill inte svara

Trots mindre pengar i kassan och höga materialpriser fortsätter svenskarna att investera i bland annat solceller.

FOTO: SOLTECH

Har du eller planerar du att genomföra energibe sparande åtgärder i din nuvarande bostad med an ledning av de ökade energipriserna?

ELLINOR LINDSTRÖM VD, PROGNOSCENTRET

Byggkostnaderna fortsätter uppåt

Men trävarorna blir billigare

Byggkostnaderna för flerbo stadshus fortsätter att öka från redan höga nivåer. Bygg kostnadsindex ökade med 14,6 procent i september, jämför med samma period förra året, enligt SCB:s senaste siffror.

Byggkostnadsindex steg med 1,2 procent i september jämfört med

augusti 2022. Jämför man augusti 2021 med samma månad 2022 var ökningen 13,8 procent, en siffra som alltså ökar till 14, 6 procent om man i stället jämför septembermånader na 2021 och 2022.

ENLIGT SCB BIDROG bland annat de höga räntekostnaderna till att byggherrekostnaderna ökade med

4,8 procent i september jämfört med augusti 2022. Entreprenörens kostnader ökade med 0,4 procent. Entreprenörens kostnader utgör 82 procent av byggkostnadsindex och byggherren 18 procent.

Största ökningarna bland en treprenörernas kostnader mellan augusti och september 2022 stod maskinkostnaderna för med 3,8 pro

cent. Bland byggmaterialet är det främst kostnader för VVS-material och golvmaterial som ökar, 2,9 pro cent respektive 2 procent.

SETT TILL HELÅRET september 2021 till september 2022 ökade bygg herrens kostnader med 27 procent, medan entreprenörens kostnader steg med 12 procent. På helåret ökar

samtliga byggmaterial förutom trävaror som sjönk med 1,5 procent. Mest ökar kostnaderna för arme ringsstål som mellan september 2021 och september 2022 ökade med 43,1 procent, golvmaterialet ökade under året med 27,7 procent.

Cementa-förhandling under den här veckan

Under den här veckan prövas Cementas ansökan om ett kortare täkttillstånd i mark- och miljödomstolen. Ansökan om fattar fortsatt kalkstensbryt ning i Slite under fyra års tid och en begränsad utökning av nuvarande täktområde.

Ansökan lämnades in till markoch miljödomstolen i april i år. Myndigheter, föreningar och all mänheten har fått möjlighet att ta del av ansökan och lämna sina synpunkter. Cementa har bemött dessa i ett yttrande till domstolen.

Under förhandlingen kommer Cementa att visa de undersök ningar och analyser som ligger till grund för den sökta verksamhet ens miljökonsekvensbeskrivning.

– VI HAR EN komplett ansökan och vi är trygga med att vi tagit hänsyn till alla relevanta aspekter och kon sekvenser av den sökta verksam heten. Vår ambition är att visa hur en hållbar cementtillverkning kan fortsätta att bedrivas i Slite, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Hei

delberg Materials Sverige, tidigare Heidelberg Cement.

Ett kortare tillstånd under fyra år krävs för att verksamheten i Sli te ska vara igång under tiden som Cementas ansökan om ett längre tillstånd om 20–30 år prövas. Ce menta planerar att lämna in ansö kan om ett längre tillstånd under våren 2023.

– Den samhällskritiska cement tillverkningen i Slite bygger på att verksamheten har ett långsiktigt tillstånd. Det krävs nu effektiva tillståndsprövningar och skynd samma beslutsprocesser för att säkra en tryggad beredskap och ce mentförsörjning till svensk byggs ektor. Vi måste även få tydliga och långsiktiga spelregler för att vi ska kunna etablera en fullskalig kli matpositiv cementfabrik i Slite år 2030 och fullfölja den pågående klimatomställningen, säger Karin Comstedt Webb.

Förhandlingen i mark- och miljödomstolen pågår den 24–27 oktober och dom väntas kring års skiftet.

HENRIK EKBERG

De flesta byggmaterial ökar i pris på årsbasis, men trävarorna blir billigare, enligt SCB.

FOTO:

GETTY IMAGES

ANNA SJÖSTRÖM

Cementa i Slite.

PRISFÖRÄNDRING

CENTRALBYRÅN

Miljömärkta arbetskläder

Q Nu utökar Elis sitt sortiment med två kollektioner med varselkläder, de första miljödeklarerade på marknaden. De nya kol lektionerna av varselkläder är framtagna av Elis samarbetspartner Fristads. Kläderna är miljödeklarerade enligt EPD (Environmen tal Product Declaration), som räknar in såväl material, konstruktion och produktion som leverans.

Under hösten kommer även Elis egen tri kåkollektion i fluorescerande kontrastma terial. Tröjorna är tillverkade av ansvarsfullt framställd bomull och återvunnen polyester och med en kvalitet som gör att plaggen hål

Ny dyckertpistol

Q Ryobis nya ONE+ HP 18G dyckertpistol R18GN18X-0 är deras mest hög presterande hittills. Den borstlösa motorn ska ge mer

driftstiden. Airstrike-teknik förser dyckertpistolen

komprimerad luft,

gör den underhållsfri och eliminerar behovet av stora kompressorer

gaspatroner.

(50mm

vilket gör det möjligt att till exempel streama musik från den ena och ta emot telefon samtal från den andra. De är utrustade med nivåberoende medhörnings-mikrofoner, vilket gör att användaren kan höra konversationer, varningssignaler och annan viktig information. Genom att aktivera röstassistenten på telefonen går det att ringa samtal, byta spår eller pausa musiken.

Q Förlängd batteritid, från 55 till 80 timmar.

Q Bullerreducerande bommikrofon monterad, för tydliga telefonsamtal även vid högt brus.

Q Vattentät enligt IPX4, som skyddar mot kraftigt regn.

Q 3 timmars snabbladdning.

Q Godkänd för användning i kombination med de flesta skyddshjälmar. www.hellbergsafety.se

Mängdberäknare för U-block

Genom att ange längd som ska läggas, samt isolering och fyllning, så beräknas rätt antal murblock, vilken mängd torrbruk och hur mycket isolering som behövs till just din murning. www.finja.se

100 % återvunnen PET

Q

Bok om byggnadsvård

Q Byggnadsantikvarien Erika Åberg berättar hur vi bäst tar tillvara på olika byggnader och hur vi kan hitta historien om befintliga hus. Det finns fördju pade exempel från tv-programmet med samma namn och handfasta råd om byggnadsstilar ge nom tiderna, byggnadsvård och restaureringstips. www.norstedts.se

Svart strömbrytare

Q Den klassiska strömställarserien ELKO RS har funnits i 30 år, nu lanseras den nya färgen svart (RAL 9005). I serien finns bland annat strömställare, vägguttag, dimmer, rörelsedetektor, timer och termostat. www.elko.se

se.ryobitools.eu

Folkabussen med sina generö sa lastutrymmen var populär som arbetsfordon. Nu hoppas Volkswagen på att helelektriska ID. Buzz Cargo ska ta över sta fettpinnen. Till årsskiftet kom mer den till Sverige.

I likhet med de flesta av världens bil tillverkare har Volkswagen drabbats av förseningar till följd av kompo nentbristen.

Men runt årsskiftet ska både per sonbilsvarianten med upp till sju sittplatser samt skåpversionen kom ma till Sverige, och de kan bli intres santa alternativ för dem som vill ha en bil som från grunden är konstrue rad för eldrift.

PRECIS SOM MED de första folkabus sarna har även denna motor place rad baktill för att spara utrymme, fast numera finns där en elmotor på hela 150 kW som ger bilen rejäla fartresurser.

Några accelerationssiffror är ännu inte officiella, men eftersom ID. Buzz delar en hel del teknik med ID. 4 så lär även denna bli riktigt pigg och snabb.

Batteriet är på 77 kWh netto och det innebär att man i teorin kan köra drygt 40 mil på en laddning.

Nu ska man dock ta räckviddssiff ror för elbilar med en stor nypa salt. Dels påverkar väder, vind och föra rens körstil en hel del på hur långt man kommer, men sen är det ingen som kör tills batteriet är tomt.

Värt att tänka på när det gäller el bilar är att batterierna inte mår bra

av att laddas ur helt, och inte heller bör man ladda dem helt fulla. Om man istället ser till att hålla laddnin gen mellan tio och 80 procent så ger det en verklig räckvidd på cirka 30 mil mellan laddningarna, och det borde räcka och bli över för de allra flestas behov.

Volkswagen ID. Buzz stöder snabbladdning med likström och för närvarande handlar det om en laddhastighet på upp till 170 kW. Att fylla batteriet från tio till 80 procent tar då cirka 30 minuter.

BILEN STÖDJER DEN nya tekniken Plug & Charge vilket innebär att det bara är att stoppa in laddkabeln så startar laddningen utan att man be

höver använda sig av speciella appar eller kort.

DE FLESTA SKÅPBILAR kommer san nolikt inte att snabbladdas särskilt ofta utan istället stå på laddning över natten i anslutning till arbets platsen. Ombordladdaren klarar då att ta emot upp till 11 kW växelström, vilket inte är klassledande.

I skåpversionen som kallas Cargo finns det plats för två, alternativt tre personer.

Mellanväggen som skiljer kupén från lastutrymmet kan utrustas med fönster och genomlastningslucka för långa föremål. Lastutrymmet är på 3,9 kubikmeter och rymmer två EUR pallar. Fordonets totalvikt är

3 000 kilo vilket ger en lastvikt på upp till 650 kilo. Lastsäkring finns med öglor i golvet och skenor på sidoväggarna. En sidoskjutdörr på höger sida är standard och dubbla

sidoskjutdörrar finns som tillval medan det går att välja mellan bak lucka eller dubbeldörrar bak.

PETER FREDRIKSSON

DÄRFÖR ÖKAR

DÖDSOLYCKORNA

Varje år dör tio människor på jobbet i vår bransch. Siffran har varit densamma sedan 2019. Jämfört med 2013, då antalet dödsfall var nere på fem, är det en 100-procentig ökning. Hur kan det få fortsätta? När alla samtidigt står bakom nollvisionen?

Ett svar finns i kulturen. Säkerheten måste prioriteras högre, hela vägen från affärs förhandlingen till bygget. Och det är till stor del en ledarskapsfråga. I en ny rapport tar vi reda på hur det ser ut i dag – och vad som krävs för att skapa förändring.

Läs rapporten gratis på byggcheferna.se

”Kräv klimatförbättrad betong”

Möjligheten att använda klimatförbättrad betong i större ut sträckning än vad som görs i dag finns, ändå väljer vissa bort det. Saken diskuterades vid ett event som Thomas Concrete Group ar rangerade i Göteborg nyligen. – Vi är redo att börja leverera mer klimatförbättrad betong redan i morgon, sade Carina Edblad, vd på Thomas Betong i Sverige.

Ingången och syftet med eventet var att lyfta frågan varför inte mer klimatförbättrad betong används på marknaden i dag. Betong, där ce menten till vissa delar är ersatt med olika typer av bindemedel, finns på marknaden, ändå tenderar många att välja traditionell betong. Bland de medverkande fanns ledande lokala politiker, forskare, arkitek ter samt vd och hållbarhetschef på Thomas Concrete Group. Men också branschen i form av NCC och Wallen stam. Marina Fritsche, regionchef på Wallenstam berättade att man i dag har cirka 1 000 lägenheter i produk tion, enbart i Göteborg.

– Där jobbar vi med frågan hur vi ska kunna bidra med att sänka kli matavtrycket. Vi gör beräkningar i alla våra projekt i tidigt skede för att se vad vi kan ändra på för att minska klimatpåverkan. Vi använder i dag till exempel klimatförbättrad be tong i all platsgjuten betong i våra projekt. Men när det gäller den pre fabricerade betongen är det inte lika lätt.

NIKLAS SPARW ÄR divisionschef Väst/Syd på NCC som i våras tog be slut om att all färsk betong som an vänds i NCC:s husbyggnadsprojekt ska vara klimatförbättrad till steg ett eller högre, vilket innebär tio pro cent förbättring eller mer.

– Den här implementeringen har fått ett fantastiskt genomslag i orga nisationen, säger han, men tillägger att det finns en försiktighet vad gäl ler användandet av klimatförbätt rad betong i branschen.

Det blir inte dyrare med klimatförbättrad betong, tvärtom

– Vi är också försiktiga när det gäller material- och metodval, på goda grunder, vi bygger för att bygg naderna ska stå i 100 år och kan inte vara för snabba på att hoppa på nå got nytt. Men ska vi nå våra hållbar hetsmål så måste vi agera på det som finns och här finns en mogen teknik att använda. En annan sak som jag tror är viktigt är att inte fastna i pi lotprojekt, utan det gäller att ta det vidare.

MEDAN LÄNDER SOM Tyskland och Polen har använt klimatförbättrad betong i många år var vi i Sverige sena på bollen. Thomas Betong var enligt bolaget först i landet med kli matförbättrad betong när man in troducerade det 2012.

– Hela vår vision är att jobba nära kunder och aktivt bidra med att byg ga ett hållbart samhälle. Den visio nen har vi haft i tio år nu. När vi kom med vår första klimatförbättrande betong 2012 trodde vi att folk skulle jubla, men det gick väldigt trögt i början, enligt Carina Edblad.

Både NCC och Wallenstam lyfter fram betydelsen av att redan i tidigt skede av ett projekt fatta beslut i betong-frågan, något som Carina Edblad välkomnar eftersom det un derlättar för att hitta optimala lös ningar.

Moderator Ulf Kamne, tidigare MP-politiker i Göteborg, numera konsult på A Beautiful Soup, frågade panelen vilket det första steget kan vara för en byggare att börja jobba med betongkvalitén.

– Prata med leverantörerna eller betongspecialister och bygg upp kunskapen. Sen ligger det nära till hands att ta ett beslut, svarade Nik las Sparw.

CARINA EDBLAD GÅR ett steg längre.

– Kräv klimatförbättrad betong, det är ett lätt beslut att ta.

Medverkade gjorde även Eva-Lot ta Sandberg från Upphandlings myndigheten.

– Det kan vara bra att inte enbart gå på ett specifikt betong-recept som kan vara pantent-skyddat av en viss aktör, utan tänk bredare. Men också rätt material på rätt plats, tänk på helheten så att man till exempel inte överanvänder klimatförbättrad betong. Tänk också på att återanvän da material.

EN BETYDANDE SAK i sammanhang et är förstås kostnadsfrågan; vanlig betong kontra klimatförbättrad.

– Det blir inte dyrare med klimat förbättrad betong, tvärtom. Samti digt är det svårt att prata om kost nader eftersom de variera från år till år och det beror på vad man jämför med. Men om man jämför med gam mal traditionell betong så är det en väldigt, väldigt liten skillnad, enligt Carina Edblad som också säger att bolaget har möjligheter att leverera mer än man gör i dag.

– Vi har byggt ut terminaler och fabriker och jag ser inga hinder för att kunna leverera mer klimatför bättrad betong.

Niklas Sparw efterfrågar en högre värdering av klimatinitiativ vid upp handlingar.

Eva-Lotta Sandberg på Upphand lingsmyndigheten.

– Väljer man att styra på tid och pengar så är det det man får. Väl jer man i stället att styra på tydliga nyckeltal med hållbarhetsfokus då är sannolikheten större att det är det man får.

EN PUBLIKFRÅGA HANDLADE om hur Thomas Betong ser på råvarutill gången framöver, frågan ställdes till Carina Edblad.

– Vi jobbar aktivt och långsiktigt med råvarufrågan och vi tittar på oli ka alternativ till bland annat binde medel. Med en horisont på tio, tjugo år tror jag forskningen har fått fram ännu fler bindemedel än vad vi har i dag, jag ser inga större problem där. HENRIK EKBERG

KRÖNIKA

JIMMY DAHLSTRÖM

”Varför pratar vi fortfarande om digi talisering som något som ännu inte skett?”

Att med suktande ögon kolla igenom en produktbroschyr med årets nyheter för att lägga en order via artikelnummer (gärna via post eller telefon) kopplat till en bild på en vara. När jag växte upp på 80-talet, en realitet (nästan futuristiskt). I privata sam manhang 2022, helt otänkbart.

Snabb hemleverans och retur, digitala provrum, generativa förslag baserad på köpmönster, outstanding UX med mera, gör den digitala köpupplevelsen överlägsen andra alternativ.

JAG VET DOCK att produktbroschyrer i allra högsta grad lever i samhällsbyggnad även 2022. Ett fruktansvärt analogt sätt att hantera inköp, som i det privata livet för länge sedan sett bäst före datumet.

Få branscher i världen har så många initiativ inom digitali sering som bygg och fastighet, och det är även få branscher som har samma attraktions kraft för drömmande digitala start up-aktörer och etablerade gigantiska varumärken

Men betyder produktbroschyrens existens att samhällsbygg nad är ”odigital”? Knappast skulle jag säga. Ligger det någon san ning i att byggbranschen är baksträvande inom digitalisering?

Tveksamt skulle jag säga.

FÖR ETT PAR år sedan fick jag se ett utsnitt ur en McKinsey-stu die som visade på raka motsatsen. Få branscher i världen har så många initiativ inom digitalisering som bygg och fastighet, och det är även få branscher som har samma attraktionskraft för drömmande digitala start up-aktörer och etablerade gigantiska varumärken.

Men vad är då problemet? Varför pratar vi fortfarande om di gitalisering som något som ännu inte skett?

Min slutsats är just det, att vi har många olika initiativ, som sällan är integrerade. För att vara en digital aktör i ett projekt i dag i Byggsverige krävs en hel uppsjö med licenser, logistik, KMA, tidplan, budget, inköp, för att nämna några områden. Alla olika, ingen samverkar.

DETTA I KOMBINATION med att många aktörer (hela kedjan) sak nar en tydlig långsiktig strategi kring just digitala arbetssätt. En ganska olycklig ekvation. Otydliga strategier plus många olika programvaror att dämpa det analoga samvetet med är lika med ingen aggregerad produktivitet.

För det stora lyftet och det digitala byggandets genomslag krävs till att börja med tydligare strategier, jag har själv haft för månen att tillsammans med duktiga aktörer sätta upp tydliga mål och riktlinjer för verksamheter, med goda resultat. Men det är faktiskt inte så konstigt att vi inom samhällsbyggnad inte är världsledande inom digitalisering när vi lägger mindre än en procent av vår inkomst på R&D (Research and Development).

Men vidare och kanske ännu viktigare, krävs sannolikt ett större fokus på en ”dashboard”. Ett gränssnitt där projektets hel het planeras, styrs och följs upp.

Hur det går till? Den frågan lämnar jag till de drömmande di gitala start up-aktörerna.

JIMMY DAHLSTRÖM, CHEF TEMPORÄRA FABRIKEN PROJEKT RAMIRENT

På bilden Niklas Sparw, NCC, Marina Fritsche, Wallenstam, Eva-Lotta Sandberg, Upphandlingsmyndigheten, Carina Edblad, Thomas Betong och Ulf Kamne, A Beautiful Soup.

FOTO: HENRIK EKBERG

30 dagar får du kostnadsfritt veta vilka företag

besökt

vilka byggprojekt

du

Byggfakta

hemsida

planerar

upplev

Nyligen upphandlade projekt

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR

PROJEKTNAMN PROJEKT KOMMUN

Konkurser i byggbranschen

BYGG KOSTNAD MKR

Erik Eriksson Skanska Sverige AB Solna Link Nybyggnad av kontorshus Solna 1 600

Andreas Hjertzell Serneke Sverige AB Uppsala event & upple velsearena Nybyggnad av ishall, eventoch upplevelsearena i Gränby, Uppsala 680

Charlie Lindros Kungsvåningen Förvaltning AB Fittja Light Nybyggnad av flerbostadshus Botkyrka 375 Ulf Lunnebjer Hökerum Bygg AB Söderports etapp 3 Nybyggnad av bostäder i Söderport, Hageby Norrköping 350 Magnus Andersson Peab Bostad AB Hovdestalund Kyrkogård Nybyggnad av krematorium och upprustning av kapell Västerås 330

Johan Lind Hökerum Bygg AB Fjällbäcken 1–3. Nybyggnad av stugby i Lindvallen Malung-Sälen 275

Peter Wallström Skanska Sverige AB Bussdepån Radiomasten Nybyggnad av bussdepå, verkstad mm Göteborg 250

Joakim Clerkefors Peab Sverige AB Primus terrass Nybyggnad av flerbostadshus på Kungsholmen Stockholm 250

Joakim Clerkefors Peab Sverige AB Primus port Nybyggnad av flerbostadshus på Kungsholmen Stockholm 250

Michael Sundhäll Bygg Dialog AB Gunnestorpsskolan Nybyggnad av grundskola Göteborg 250

Peter Lennartsson Skeppsviken Bygg i Skövde AB Skaraborg Logistic Cen ter – Jula Logistics Nybyggnad av lager i Falköping Falköping 250

Erik Göthlin OBK Sverige AB Spannremmen, etapp 2 Nybyggnad av vårdcentral och folktandvård i Kumla, etapp 2 Kumla 200

Christofer Westman Lihab Lindbergh & Hagelin Byggnads AB

Allaktivitetshuset Nybyggnad av bostäder Tyresö 175

Jonas Suomela Peab Sverige AB Lommen 6 Nybyggnad av flerbostadshus i Inre hamnen Norrköping 175

Dennis Larsson YLAB Larssons Bygg AB Kvartsen 1 Nybyggnad av lager & logistik Strängnäs 150

Niclas Henriksson Byggmästargruppen Stockholm BMG AB Myrstacken 32 Ombyggnad av flerbostadshus i Vasastaden Stockholm 150

Jonas Persson AF Bygg Syd AB Fyllinge IV kvadranten, delområde 1 och 2 Nybyggnad av flerbostadshus etapp 2 Halmstad 140

Victoria Areskog Areco Construction AB Areco – Skånes Fagerhult Nybyggnad av produktions anläggning Örkelljunga 135

Johan Wikström Contractor Bygg i Umeå AB Proffessorn 2-3 ROT-renovering av läghen heter och ombyggnation av studentboende

Umeå 130

Anton Berg Berg Englund Bygg AB Brf Ekorrbärs park Nybyggnad av parhus Älvkarleby 125 Mats Thureson Tyréns Sverige AB Vintrie Park, södra de len, etapp 2 Nybyggnad av kontor vid Vintrie Park Malmö 125

Dennis Larsson YLAB Larssons Bygg AB Varghällar industriområde Nybyggnad av lager & logistik Enköping 125 Dennis Larsson YLAB Larssons Bygg AB Västra Rosersberg Nybyggnad av lager & logistik Sigtuna 125 Alvaro Navia SSEA AB Borlänge Polishus Nybyggnad av polishus Borlänge 125 David Sundström Lindbäcks Bygg AB Kv Bägaren, Moröhöjden Nybyggnad av flerbostadshus Skellefteå 125 Mikael Sjunnesson BAB bygg AB Björnekulla Ås Nybyggnad av bostäder och ev, verksamhetslokaler Åstorp 125 Adam Cocozza Botrygg Bygg AB Sandtorp Nybyggnad av flerbostadshus Norrköping 110

Christer Carlberg Veidekke Entreprenad AB Hills område 3 Nybyggnad av flerbostadshus Mölndal 110

Lars Thumb Totalbygg i Gävleborg & Uppland AB Boländarna etapp 4 Nybyggnad av industrihus Uppsala 100

Lars Thumb Totalbygg i Gävleborg & Uppland AB Boländarna etapp 5 Nybyggnad av industrihus Uppsala 100

Lennart Modéer Sätoftagruppen AB Mellby Nybyggnad av grupphus Simrishamn 100 Daniel Ernflo Kvalitetsbygg R AB Blåklinten Nybyggnad av flerbostadshus i Täby Täby 100

Peter Engberg Engbergs Fastigheter i Järvsö AB Öje 28:1 Nya bostäder i Järvsö Ljusdal 100

Madeleine Paulsson JM AB Region Öst Kungsgatan 66 fyra Nybyggnad av flerbostadshus Uppsala 90 Emma Blomgren Bygg Dialog AB Töcksforsskola Tillbyggnad av Lågstadiet Årjäng 80 Per Stalebrant Kanonaden Entreprenad AB Brf Havsbrisen Nybyggnad av parhus Västervik

Christoffer Asplund Veidekke Entr. AB. Bygg Syd Kluntarna Nybyggnad av F-6 skola i Helsingborg Helsingborg

Magnus Lindmalm Skanska Sverige AB Fors avloppsreningsverk Nybyggnad av personal byggnad i Fors Haninge

Martin Karlsson Zenergy AB Stjärnhöken Nybyggnad av parhus Nacka

Jonas Suomela Peab Sverige

Lönn Åhlin & Ekeroth Byggnads

Smedberg Wästbygg Entreprenad

Tegelstaden Tegelstaden Entreprenad

Sverige

Sandbyhov

Maxi Stormarknad Nybyggnad av affärshus

Lidingö

Furulidens

idrottshall

Daldockan

FÖRETAG

Stockholms län

Creonovus AB

KOMMUN

Tyresö

Swedkin Export AB Stockholm

MBLT Entrepenad AB Skogås

Svenska Bygg & Badrum AB Tyresö Högis & Landis AB Stockholm

BOM Entreprenad AB Stockholm

IMEMA Bygg AB Vallentuna 100% Bygg & Entreprenad AB Nykvarn

Arian Bygg Entreprenad AB Sollentuna Yngvessons Måleriservice AB Stockholm

EJ Quality Service AB Åkersberga Montörerna av solel i Stockholm AB Stockholm

Timberlego AB Stockholm

KAF Gruppen AB Stockholm

Västrasidan Bygg&Montage AB Vällingby Comfort Living Bygg och Badrum AB Täby Östergötlands län

Höga Skogens Entreprenad AB Finspång Häggblads Entreprenad & Service AB Linköping Jönköpings län

Hestra Mark och Skog AB Värnamo Kalmar län

Göran K. Byggentreprenad AB Bergkvara Händelöp Industrirör AB Västervik Blekinge län

BROS AB Olofström Skåne län

Protect Skydd i Scandinavien AB Helsingborg Kbb entreprenad AB Höör

Atos Bygg & Renovering AB Klippan KARA CONSULTING AB Malmö

Pastor Dennis Bygg & Entreprenad AB Malmö J2-Schakt AB Näsum Hallands län

RR Entreprenad Service AB Åsa

GTM Bygg AB Sennan

Västra Götalands län

Proglas Fasad i vgl AB Alingsås Percur Fasad AB Göteborg ALTACON AB Göteborg Somab Construction AB Hisings Kärra Värmlands län

Din Glasmästare i Kumla AB Forshaga Örebro län

Cardie Bygg AB Örebro KH's Entreprenad & Lantbruk AB Fjugesta Hoffa Rail AB Örebro Västmanlands län

Prohouse International AB Västerås 180 Bygghuset AB Köping Skultuna Mark AB Skultuna Gävleborgs län

Byås Bygg AB Arbrå Västernorrlands län

Söråker Tak & Byggservice AB Sörberge

Allaktivitetshuset

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

förskola

kyrka,

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN

Serneke tillsätter chef för Region Stockholm

Q Serneke stärker sin närvaro och affär i Stockholm och till sätter Gustav Berg stedt som regionchef i nybildade Region Stockholm.

Han har arbetat på bolaget sedan bör jan av 2021 i rollen som arbetschef i Region öst. Han har dessförinnan 15 års erfarenhet ifrån olika chefsbefatt ningar på Skanska och JM.

Mattias Grauers ny vd på ELU

Q Mattias Grauers tar över rollen som vd på ELU efter Lotta Bergman, som i samband med det ta blir ordförande i företagets styrelse. Närmast kommer han från det danska konsultbolaget Cowi och rollen som af färsutvecklingschef.

Mattias Grauers har mer än 20 års erfarenhet som teknikkonsult i bygg- och anläggningsbranschen, där han har haft ledande befattning ar i såväl svenska bolag som inter nationella koncerner. Han kommer att ingå i ELU:s ledningsgrupp och styrelse.

Han blir ny förvaltningschef på Familjebostäder

Q Fredrik Larsson har tillträtt tjäns ten som ny enhets chef för fastighets förvaltningen på Familjebostäder. Han har rekryterats internt och kommer närmast från en tjänst som förvaltare i förvaltningsområ de Bandhagen.

Han ersätter Joakim Lundberg som blir ny fastighetschef.

Louise Tiderman ny CFO på Archus

Q Archus har rekry terat Louise Tider man till CFO. Hon har gedigen erfaren het från bygg- och fastighetsbranschen och kommer när mast från bostads utvecklaren Bonava där hon hade rollen som koncer növergripande businesscontroller med ansvar för den tyska, svenska och norska verksamheten. Dessför innan har hon varit hos bland annat bostadsutvecklaren Oscar Proper ties och fastighetsbolaget bakom Friends Arena.

Titania tillsätter ny COO

Q Titania har befor drat Wojciech Won dell till COO/operativ chef. Han har varit anställd på Titania sedan 2008 och har under de senaste åren varit anställd som projektchef och främst drivit Titanias större projekt.

Ny chef för Lambertssons kundcenter i Frihamnen

Q Malin Thorilds son är ny chef för Lambertssons kund center i Frihamnen i Stockholm. Hon kommer närmast från chefsroller på Byggmax och Bilte ma. Ansvarsområdet omfattar city och Lidingö och räknas till Lambertssons östra region.

Han är Vasakronans nya chef för Uppsala

Q Jens Skoglund, i dag fastighetsut vecklare Vasakronan i Stockholm, blir ny chef för Uppsala. Han efterträder Bo de Besche som tidi gare i höstas tillträd de en nyinrättad roll som chef för Vasakronans kund- och marknadsorganisation.

Jens Skoglund har en bakgrund som ekonom från Uppsala Universitet och började på Vasakronan som fast ighetschef. Han kommer närmast från en roll som fastighetsutveckla re i Stockholm.

Han tillträder den 1 november.

Arkitema satsar på stadsutveckling i Göteborg

Q Arkitema rekryte rar Åsa Swan som ny affärsområdeschef och startar samtidigt upp en avdelning för stadsutveckling och landskapsarkitektur på Göteborgskonto ret.

Åsa Swan är arkitekt och kommer närmast från Älvstranden Utveck ling AB, och hon har också varit plan chef i Göteborgs stad.

Han blir ny verkställande direktör för ABAB

Q Nikolaj Murikoff, som under de se naste tolv åren lett Layher AB, tillträdde den 3 oktober som verkställande direk tör för Telinekata ja-koncernens svens ka dotterbolag ABAB Sverige AB.

Pehr Lundström är ny affärschef på Tyréns

Q Den 10 oktober tillträdde Pehr Lundström som ny affärschef med ansvar för arkitek turverksamheten i norra Sverige.

Han har närmast varit projekte ringschef på Lindbäcks Bygg.

Dessförinnan har Pehr Lund ström bland annat varit projekt ledare/avdelningschef på Tyréns, drivit arkitektverksamhet som delägare på Collage Arkitekter, ansvarat för fastigheter på Skel lefteå kommun och varit vd på Contractor Bygg.

Swerock har ny hållbarhetsoch innovationsstrateg

Q Swerock utser Karin Bergkvist som hållbarhetsoch innovations strateg på nordisk nivå. Hon arbeta de tidigare med frågorna i den svenska organisa tionen.

Rollen innebär att hitta sätt att använda hållbarhet och inn ovation som strategiska verktyg, för att utveckla Swerock och sä kerställa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. En del av arbetet handlar om omställning för miljömässig hållbarhet.

Monica Aune är ny CHRO för Ahlsellkoncernen

Q Monica Aune har anställts som ny CHRO för Ahlsellkoncernen. Hon har sedan 2016 arbetat som HR-direktör för Ahlsell Norge. Monica Aune tillträder sin roll den 1 december 2022 och kom mer att ingå i koncernledningen.

Ny uthyrningsansvarig till Peab Fastighetsutveckling

Q Peab Fastighets utveckling i väst har rekryterat Henrik Sellgren som ny uthyr ningsansvarig. Henrik Sellgren kommer närmast

från Platzer Fast igheter där han arbetat som ut hyrare. Han kliver in i rollen som uthyrningsansvarig med ansvar för att hitta nya hyresgäster och matcha deras önskemål med ut budet.

Forsen tillsätter ny affärsenhetschef

Q Roger Lindqvist är ny affärsen hetschef på For sen i Stockholm.

Han kommer att ansvara för en av affärsenheterna i Stockholm. Enhe ten består av 20 projektledare och tre gruppche fer med kompetens främst inom kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter.

Han kommer närmast från Sisab där han jobbat som pro jektchef de senaste två åren. Tidi gare erfarenheter från konsult branschen har han från Sweco där han haft roller som projektoch projekteringsledare samt gruppchef.

Han blir ny CFO på Assemblin Ventilation

Q Lars Gath har anställts som ny CFO på Assemblin Ventilation, med ansvar för affärsområdets finans- och ekonomifrågor. Han efterträder Jonas Tufvesson, som går i pension efter 23 år i bolaget.

Lars Gath kommer senast från en position som CFO för Boklok i

Malmö. Han har en lång erfarenhet av redovisning, control ling, riskhantering, affärsplanering med mera i projektrela terad verksamhet, främst från Skanska men också Eon.

Mathias Eriksson återvänder till  PE Teknik & Arkitektur Q PE Teknik & Arki

tektur har rekryterat Mathias Eriksson som för ett och ett halvt år sedan läm nade PE för ett jobb som enhetschef på Ramboll Nu har han dock rekryterats tillbaka som ny sektionschef affärs område El, tele och säkerhet i Stock holm/Västerås/Köping, med place ring i Stockholm.

Archus anställer hållbarhetsspecialist

Q Karin Mannerfelt blir Archus första strateg inom hållbarhets rådgivning. Archus uppdaterade hållbarhetserbjudande är brett och rådgivningen, som gäller både miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, innefattar bland annat strategier för hållbarhet i stadsut veckling, hållbarhetsprogram, soci al hållbarhet, klimatdeklarationer och samordning av certifieringar samt rådgivning för återbruk, cirku läret och materialbedömningar.  Karin Mannerfelt har lång erfa renhet från fastighetsbranschen och kommer senast från en roll som miljöchef på SSEA.

Malin Habegger är ny inköpschef hos Bygma

Q Malin Habegger tillträdde tjäns ten som inköpschef hos Bygma 17 oktober. Hon kommer närmast från Cramo i rollen som produktområ deschef. Hon har tidigare även job bat på Bygg-Ole och som category manager hos Veidekke.

Tobias Nordström tillbaka till Riksbyggen

Q Tobias Nordström har börjat som ny marknadsområdeschef för Riksbyggens fastighetsförvaltning i Norrköping. Marknadsområde Norrköping omfattar städerna Norr köping, Söderköping, Västervik och Finspång med omnejd.

Närmast kommer han från en tjänst på Nyköpingshem., men har tidigare bland annat varit mark nadsområdeschef för Riksbyggens fastighetsförvaltning i Sörmland.

Balder välkomnar ny hållbarhetsansvarig

Q Fastighets AB Balder har rekryte rat Klara Appelqvist som hållbar hetsansvarig. Hon har sju års erfa renhet av hållbarhetsarbete i fast ighetsbranschen och kommer när mast från en liknande roll på fastig hetsbolaget Heimstaden Sweden. Klara efterträder Camilla Holten som valde att lämna bolaget i som ras.

Ny chef för VVS-design på PE Teknik & Arkitektur

Q Den 1 november tillträder Per Löf ström som chef för PE Teknik & Ar kitekturs affärsområde VVS-design, med 100 medarbetare. Han var med och etablerade PE i Uppsala 200 och han har varit med och utvecklat bo laget genom år av tillväxt och för värv, senast på posten som sektions chef VVS i Uppsala.

Den tidigare chefen för affärsom råde VVS-design, Mats Olsson, över går till att arbeta i uppdrag med att stötta kunderna.

Jens Skoglund

Pehr Lundström

Roger Lindqvist

Louise Tiderman

Gustav Bergstedt

Åsa Swan

Karin Bergkvist

Lars Gath

Wojciech Wondell

Mattias Grauers

Nikolaj Murikoff

Henrik Sellgren

Mathias Eriksson

Malin Thorildsson

Fredrik Larsson

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Slottet Kockenhus från 1800-talet totalförstördes i en brand i början av det här året. Nu har arbetet med att återställa byggnaden börjat.

–Det mest utmanande är nog att vi ska försöka återskapa lite gamla detaljer som inte fanns vid branden, utan mer som det ursprungligen såg ut, med bland annat högre torn, berättar Anders Rundström som är Plats chef på byggföretaget MVB Syd.

Kockenhus är ett slott i Kullaberg i Höganäs kommun. När det eldhär jades den 20 januari i år så kämpade brandmännen i flera timmar med att försöka rädda det, utan att lyck ats. Då byggnaden är viktig för orten ur ett historiskt perspektiv har Gyl lenstiernska Krapperupsstiftelsen beslutat att bygga upp slottet igen.

Efter branden fanns endast ytterväg garna och ena tornet kvar.

– Direkt efter bran den rensade vi om rådet och det tog ett par veckor. Koppar taket hade smält ner i byggnaden så det fanns inget av värde att rädda, inga inven tarier så att säga, be rättar Anders Rundström från MVB Syd som fått bygguppdraget.

Planen är att återställa det så som det såg ut 1883 när slottet byggdes. Det har nämligen blivit ombyggt

Kockenhus slott

kommun.

Arkitekt: Dansken Vilhelm Tvede

Användningsområde: Privat bostad Brann ner: 19 januari 2022

Byggstart: September 2022 Färdigställs: Våren 2024

Konstruktör: Tyréns

Beställare: Gyllenstiernska Krappe rupsstiftelsen

Byggföretag: MVB Syd i Skåne

Byggkostnad: 20-25 miljoner

Kuriosa: I ett av tornen skrev för fattaren Frans G. Bengtsson delar av sin roman Röde orm, när han var gäst på slottet sommaren 1945.

Koppartaket hade smält ner i byggnaden

några gånger under åren.

– Vi ska återskapa alla torn om vi kan få hem det konstruktionsmäs sigt med dagens normer.  Det höga stora tornet fanns vid branden och det lilla spetsiga, men det var inte så högt som förr i tiden - men det ska vi försöka återskapa. Det håller vi på och ritar just nu och konstruerar. Vi har konsulter till det arbetet.

De befintliga väggarna kommer att restaureras och putsas.

– Vi letar äldre tegel, och vi har hittat det lite här och var, så att det stämmer in med det befintliga. På gavlarna ska det vara korsvirke i ek så det gäller att hitta bra kärnvirke som ska vara torrt, det är en liten ut maning också.

ETT NYTT KOPPARTAK är med i bygg planen.

– Det kommer att bli ett tak i så kallad skivtäckning, man lägger 400 millimeter plåtar och en ståen de fals och sedan plåt igen. Plåtarna är i längden 110 cemtimeter så det blir som ett lapptäcke uppåt också inte bara i bredd. På den tiden hade man inte material och maskiner som man har idag så då var det den här tekniken man använde, så kallad bandteckning, så vi kör samma.

Han förklarar att dagens koppar

tak blir inte lika gröna som de blev förr, nu blir de lite mer grönbruna med tiden.

– Bandteckning var den typen av tak som det var när det brann men tidigare tror man att slottet kan ha haft ett skiffertak. Men nu är det koppar vi kommer att göra. Bara det kommer att kosta några miljoner.

Den slutgiltiga summan på vad bygget kommer att kosta är inte helt klart ännu.

– Det beror på, men ungefär 25–30 miljoner som det ser ut i dag. Vi har inte alla handlingar klara riktigt ännu.

KOCKENHUS, SOM ÄVEN benämns som en herrgård eller jaktslott i oli ka sammanhang, tycker han bäst be skrivs som ett mindre slott.

– Det är tre våningar högt och har en källare, det är en stor byggnad, men det finns större slott. Det här är

runt 500 kvadratmeter. Vi har inte fått ritningen än men det är kanske 4–5 rum per våning så det kanske blir 20 rum totalt.

Antalet arbetare kommer att va riera under byggtiden.

– Just nu är vi fyra stycken som jobbar men ibland kommer vi att vara 10–15 personer.

Anders Rundström

ANNIKA RÅDLUND