Byggvärlden nr 16, 2022

Mycket står på spel. Långivare, upphandlare och samhälle har stora förväntningar på att svenska byggföretag ska bygga med mindre påverkan på jordens resurser. Inom kort kommer majoriteten av all finansiering behöva vara grön.

Hållbarhet i bygg: Bäst i klassen – ändå sist på bollen

Medvetenheten om det akuta läget är hög. Trots det råder en stor osäkerhet om hur vi i sektorn ska agera för att få till en faktisk för flyttning och vända utvecklingen.

Enligt Svante Axelsson, nationell samord nare för Fossilfritt Sverige, har branschen den bästa färdplanen samtidigt som omställning en till klimatneutralitet går för långsamt.

SAMMA MÖNSTER SER vi i Svensk Byggtjänsts intressentdialog från första halvåret i år: det råder inte en brist på innovativa projekt och initiativ i hållbarhetens tecken. Tvärtom be tonar de cirka 1 000 deltagarna i dialogen den allmänt spridda upplevelsen av att hjulet upp finns gång på gång, att branschen är så full av olika initiativ och aktörer att ingen riktigt vet vem som gör vad eller, för den delen, hur olika initiativ hänger ihop.

Samtidigt konstaterar branschens färd plan för fossilfri konkurrenskraft att det med befintliga medel går att halvera branschens klimatpåverkan till 2030. Så varför sker inte detta systematiskt?

Enligt intressenterna i vår dialog tycks branschen arbeta i silos och sakna förmåga till effektiv samordning. Det gör att hållbarhets förflyttningen inte går tillräckligt snabbt. Det hotar några av våra viktigaste mål, så som att uppnå klimatneutralitet och jämställdhet.

INTRESSENTERNA MENAR ATT det finns en överväldigande mängd innovationsprojekt men att resultaten av dessa kommer för få till del på grund av otillräckliga modeller för förvaltning och kunskapsspridning. En liten krets av insatta personer deltar i de flesta av de projekt som genomförs. Deltagarna kommer ofta från samma organisationer helt enkelt eftersom det bara är de större aktörerna som har möjlighet att avvara medarbetare till den typen av engagemang.

KOMBINATIONEN AV FÖR liten bredd i repre sentationen och bristen på förvaltning gör att resultaten alltför ofta stannar hos de invigda. Det sker en lansering, några webbinarier ge nomförs och kanske släpps en rapport men

därefter sker inte alltid tillräckligt för att sä kerställa implementering i hela sektorn.

Många är bekymrade över att branschens mindre aktörer får allt svårare att hänga med i hållbarhetsutvecklingen. Som en miljöchef uttryckte det: ”Vi ska inte inbilla oss att det inte spelar någon roll för oss stora om de små slås ut av de ökande hållbarhetskraven. Våra arbetssätt gör att vi är beroende av varandra.”

SOM VD FÖR Svensk Byggtjänst vill jag vara tydlig med att vi har en roll och ett ansvar i sektorns kunskapsöverföring. Genom att hållbarhetssäkra våra befintliga erbjudanden (och genom att göra en del nya saker) ska vi säkerställa att den baskunskap för alla som så tydligt efterfrågas finns tillgänglig på ett pe dagogiskt sätt genom oss.

VI SKA INTE skapa några nya initiativ utan snarare bidra till att de som finns kan samlas och bli ännu mer tillgängliga, även för den som inte har så stora egna resurser. Kanske kan vi genom att tillgängliggöra mer för fler

också bidra till att branschens väg mot håll bar utveckling blir lite enklare, lite mindre riskfylld och lite mer effektiv.

Men det räcker inte. Sektorns aktörer behöver också inse behovet av samordning och vilja ta del av det vi och andra kan er bjuda när det gäller kunskapsöverföring. Vi behöver bli en sektor som ser de ömsesidi ga beroenden som finns och hittar effektiva samarbetsformer.

Vargen kommer – men den kan göra oss en tjänst

Branschen står inför en lågkonjunktur. Nu har vi chansen att välja hur vi ska möta den, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Det pratas om ”en perfekt storm” inom sam hällsbyggnad, alltså att flera dåliga saker hän der samtidigt: inflation, stigande materialpri ser, leveransproblem, höjda räntor, hotande cementkris, minskad efterfrågan… Var ska det sluta? Hur oroliga borde vi vara? Att ropa varg vill jag vara försiktig med. Visst är vi på väg mot en dyster period. Många är genuint oroliga och det förstår jag fullt ut. Lä get är allvarligt, det rapporteras dagligen om minskade eller stoppade bygginvesteringar, och allt tyder på att 2023 blir ännu tuffare. Men vi har varit här förut.

PÅ BUSINESS ARENA i september spådde Nordeas chefsekonom Annika Winsth att den kommande tiden blir svårare än coronapan demin, men mildare än förra finanskraschen. Samtidigt kommer vi från en lång period där branschen gått på högvarv. Det betyder att många av oss nu ska hantera en lågkonjunk

tur för första gången. Vad innebär det?

Jag kommer att tänka på den klassiska ramsan att ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Om det nu drar in en storm,

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på: facebook.com/byggvarlden n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

vad har vi då för val? Vi kan antingen gå ut helt oförberedda, klädda för en sommardag, och börja klaga när det blir snöstorm. Eller så kan vi rusta oss för ovädret och göra vårt bästa ut ifrån läget. Om vi väljer att göra det (med ge digen planering, sansad budgetering och om sorg om varandra) behöver vi inte vara rädda för vargen.

Kanske är det lättare sagt än gjort? Känslan av oro är svår att resonera bort. Men att gripas av panik är aldrig bra – och jag tror (utan att vilja låta överoptimistisk) att en lågkonjunk tur också kan föra positiva saker med sig.

Dels kan jobbhoppartrenden brytas. Det se naste decenniet har det blivit vanligt att byta arbetsgivare vart och vartannat år. Något som gynnat de egna lönekuverten, men gjort det svårt att bygga kontinuitet och lagkänsla. Om fler väljer att stanna lite längre kan det vara nyttigt för branschen.

DELS KOMMER VÅR kollektiva kompetens att stärkas. Det kan bli kämpiga dagar, men det ger oss en nyttig erfarenhet (precis som pan demin tvingade fram nya arbetssätt och höjde vår digitala kompetens).

Dels kan vi få lite perspektiv på både bran schen och vår tillvaro. Jag vågar gissa att de allra flesta ändå kommer kunna ha ett jobb att gå till. De vinstvarningar som haglar nu beror på budgetar som sattes för länge sedan. När vi vet att hårdare tider väntar kan vi i stället sätta rimliga budgetar, vara medvetna om riskerna och hitta ett lugn i våra projekt.

DESSUTOM VILL JAG tro att kriser lockar fram det bästa hos människor. När vår bransch blir mer pressad än på länge – ja, då går vi samman ännu mer. Då tänker vi lite extra på att förstå varandras situationer, vara ödmjuka inför pro blemen, ha en schysthet i alla led och hjälpas åt med att bygga vårt samhälle.

Låter det som önsketänkande?

Det är bara upp till oss själva.

JEANET CORVINIUS

ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

KAJSA HESSEL VD SVENSK BYGGTJÄNST

Dörrar som gör livet tryggare.

Ibland är en dörr viktigare än man kan tro. Den är till exempel helt avgörande när man vill skapa trivsel och trygghet på ett äldreboende. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa oljud, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv. Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

HÄR ÄR FINALISTERNA I

Sex stycken byggchefer – från olika företag, i olika positioner och från olika delar av landet. Här har ni finalisterna i Årets Byggchef 2022!

Q Sedan 2010 har Byggcheferna och Byggvärlden arrangerat Årets Byggchef. I år är det sex finalister som har chansen att ta över titeln från Jack Len som valdes till Årets Byggchef 2021. I år sitter han med i juryn, som har fått in en stor mängd kvalificerade nomineringar från er läsare. Juryn bedömer parametrar som ledarskap, lönsamhet, etiskt agerande, förnyelse och säkerhet. Stor vikt läggs även vid referenstagning. I november koras en vinnare.

Finalist 1

ANNA HENRIKSSON VD, SVERIGEHUSET

– Det bästa med mitt jobb är att tillsammans med mitt team skapa bostäder till människor. Hem är centralt för alla och det är en dröm att få vara med från markförvärv, till planering av nya bostadsområden, försäljning till framtida kunder, val och upphandling av entreprenör och genomförande av byggnatio nen. Det är otroligt kul att samverka och skapa goda relationer i alla olika teamkonstellationer.

Q Vilka är utmaningarna?

– Vi står just nu inför ett helt nytt marknadsläge med vikande kon junktur, höga byggpriser och höga räntor. Utmaningarna är därför na turligtvis stora för alla i branschen. Vi behöver vara extra duktiga på att analysera vår omvärld och samverka för att skapa byggprojekt som är ge nomförbara i en sämre konjunktur. Som byggchef har man många vik tiga frågor att hantera vad gäller till exempel arbetsmiljö, säkerhetsfrå gor, ansvar för tredje man. En miss eller ett felbeslut någonstans kan få stora konsekvenser. En utmaning jag brinner extra för är att göra vad

Finalist 2

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef?

– Jag tycker om att få vara med och bidra till utvecklingen i regio nen. Vi gör något som är beständigt. Människor får någonstans att bo och barn får fina skolor som de får gå till. Jag gillar att jobba med människor och grupper och bidra till mina med arbetares utveckling. Det är en stor variation i arbetet och det är väldigt inspirerande.

Q Vilka är utmaningarna?

– Jag är relativt ny som regionchef och vi har väldigt många nya med arbetare i regionen. Det är en stor utmaning att sätta formen för regi onens ledning. Hur ska vi styra och leda? Att byta chefer har alltid sin ut maning. Du ska komma in med ditt ledarskap samtidigt som hela min arbetsgrupp är ny.

Q Vad gör dig till en bra ledare?

– Jag är prestigelös i mitt led arskap och skapar förtroende hos

jag kan för att varje team får en bra kultur som präglas av hjälpsamhet, förtroende och samverkan.

Q Vad gör dig till en bra ledare?

– Jag bryr mig mycket om mina med arbetare och älskar att lyckas till sammans. Jag är engagerad, hjälp sam och tycker det är kul att vara operativ i våra projekt och team. Jag älskar att skapa en vi-känsla och tror att mitt ledarskap ligger nära vår fö retagskultur på Sverigehuset; enga gerade – modiga – tillsammans.

Q Ett av kriterierna som juryn bedö mer är ”förnyelse”. Hur jobbar du med förnyelse- och förändringsarbete?

– Vi fokuserar mycket på hållbar het, cirkularitet och återbruk just nu. Vi har gått med i Handslaget för återbruk och har därmed åtagit oss att ställa krav på återbruk i kom mande entreprenadupphandlingar. Jag träffar många entreprenörer och jag har som vana att alltid fråga hur de arbetar med jämställdhet och mångfald och hur könsfördelning en ser ut, dels för att visa att det är något vi har med i vår bedömning dels för att svaret säger mycket om företagets kultur. I ett av våra projekt

”Järntorgsgatan x Brogatan” har vi kvinnor på alla ledande operativa positioner (byggherre, entreprenör, arkitekt) och det manifesterar jag just nu på stor skylt i bästa läge vid Järntorget i Göteborg. Allt i syfte att visa de goda exempel som finns i branschen och medverka till föränd ring.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Vi har över 500 bostäder i pro duktion i Göteborg, där jag just nu arbetar mycket för att skapa trygg het för våra kunder inför deras kom mande inflyttningar i oroliga tider. Jag lägger också mycket tid i våra team som jobbar med projekt i tidi ga skeden, med förvärv och strate giska samarbeten.

Q Byggbranschen står nu inför stora utmaningar, hur tacklar man det som byggchef?

– Jag tror att vi behöver samverka ännu mer för att hitta lönsamma lös ningar i en vikande konjunktur. Det gäller att våga testa nytt, omvärdera gamla sanningar och vara noga med analys. Det gäller också att skapa trygghet och arbetsro i sina team.

HENRIK EKBERG

Om Anna Henriksson

Roll: Vd på bostadsutvecklingsföretaget Sverigehuset i Göteborg Ålder: 45 år

Bor: Kålltorp, Göteborg

Familj: Två söner i tonårsåldern

Bakgrund i korthet: Jurist, arbetade i +10 år på Mannheimer Swartling Advo katbyrå med entreprenadrätt och tvister. Därefter olika roller på Sverigehuset. Sitter också i styrelsen för K21 Entreprenad.

Ledarskapsmotto: Inkludera, engagera och fira framgångar!

Ur nomineringen: ”Anna är otroligt engagerad i frågor kring jämlikhet, rättvisa och mångfald. I alla våra projekt tas hänsyn till social hållbarhet”.

mina medarbetare. Jag är också nyfi ken på att hela tiden utvecklas. Min bakgrund som militär kan vara en bidragande faktor till att jag har ett tydligt ledarskap. Jag är inte rädd för att fatta beslut och ta i svåra frågor. Mitt fokus på organisationen och

människan i gruppen har jag fått från militären. Jag är också bra på att lyfta blicken och se helheten när vi ibland blir fast i detaljer.

Q Ett av kriterierna som juryn bedö mer är ”förnyelse”. Hur jobbar du med förnyelse- och förändringsarbete?

– När vi startar upp nya grupper så vill jag ha mycket övningar där vi lär känna varandra och skapar tillit och förtroende mellan medarbetar na. Branschen börjar förstå värdet av att skapa starka team men det är fortfarande lite nytt. Att jag leder organisationen på ett otraditionellt sätt är en del av förnyelse. Jag vill ock så lyfta hållbarhetsarbetet.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Vi ska få organisationen för re gionen på plats. Jag jobbar också väldigt aktivt med marknad och kunder. Just nu är vi i ett läge när konkurrensen om projekten blivit hårdare. Vi måste hitta vägarna och kreativiteten att få i gång projekten.

Affärerna är grunden till vår verk samhet.

Q Byggbranschen står nu inför stora utmaningar, hur tacklar man det som byggchef?

– Omvärldsläge med kostnads ökningar och räntehöjningar som

slår åt alla håll. Det vi kan göra är att kompetensutveckla alla medarbeta re så att vi kan bli effektivare. Det är viktigt att göra rätt från början. Det finns inte utrymme för omtag.

KARLSSON

Ledarskapsmotto:

Ibland

väldigt mycket snabbt. Fram för allt i de tider vi är nu behövs det tålamod.

Ur nomineringen: ”Pär är lyhörd, rak och får med sig människor. Han skapar engagemang och har ett tydligt ledarskap som ger trygghet i organisationen. Han har inga problem att ta tag i svåra frågor. Han är lugn i stressade situatio ner och det sprider sig till övriga i gruppen. Han ser alltid till persons bästa för utvecklas och trivas”.

Jack Len blev Årets Byggchef 2021. Då jobbade han på Ramirent, numera är han anställd av Lambertsson. FOTO: SUSANNE BENGTSSON

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef?

SAMUEL

Finalist 3

KIGGE NILSSON HEAD OF RELATIONS, ISOBETONG

– Byggbranschen är den bästa av entreprenöriella värdar. Varje byggstart är en start-up. Variatio nen av arbetsuppgifter och olika människor med olika bakgrund, ut manar och utvecklar. Jag älskar att se människor och relationer att växa. Det gör sig bäst i byggbranschen, där påverkandepotential är grym.

Q Vilka är utmaningarna?

– Utmaningar är det som får mig ur sängen på morgonen. Utveckling en går väldigt fort och vi är inne i ett generationsskifte. För oss på Isobe tong som driver en stor omställning och innovationskraft, skiftar utma ningarna väldigt mycket i takt med framfarten. Tillväxten i branschen bygger på nya unga människor och den är tyvärr lite för dålig just nu. Att hitta nya medarbetare med rätt mindset är en av vår största utma ning just nu. På detta område gör vi därför våra största investeringar vilket vi lyckats vända till vår fördel. Som nytt och innovativt bolag så kan

vi söka oss över gränserna och locka till oss nya stjärnor.

Q Vad gör dig till en bra ledare? – Det borde du nog fråga någon annan men jag tror och hoppas att jag är bra på att se människan. Alla är unika och har olika förutsättningar

och preferenser hur man vill bli be mött och behandlad. Jag har blivit lärd att man skall behandla andra som man själv vill bli behandlad men jag tycker nog att man skall behandla andra som dom vill bli be handlade. Fler och olika tänker ock så smartare tillsammans.

Q Ett av kriterierna som juryn bedö mer är ”förnyelse”. Hur jobbar du med förnyelse- och förändringsarbete?

– Förändring är vardag hos oss, men målen är aldrig förhandlings bara för någon. Jag vet inte hur många gånger vi bytt strategi och taktik i vår strävan att nå målen. Jag har också en förkärlek till branschö verskridande lärande, för att slippa uppfinna hjulet igen. Ett exempel på det är vår tillverkningsprocess och att industrialisera vår supply chain. Bilbranschen är en bra förebild där.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Jag jobbar med att involvera för att motivera människor, internt och externt. Jag vill skapa engagemang i alla projekt och processer. Korta

svaret är försäljning och projektled ning.

Q Byggbranschen står nu inför stora utmaningar, hur tacklar man det som byggchef?

– Man sätter tydliga mål som inspirerar och engagerar. Att göra samma sak som i går och förvänta oss andra resultat i morgon, är naivt. Samtidigt så måste vi naturligtvis värna om och vårda det vi har, både

Om Kigge Nilsson

Roll: Head of Relations Ålder: 37 år

Bor: Kungsbacka

kunder medarbetare och resurser. Bruka men aldrig förbruka. Utveck ling och förändring byggs bäst på insikter och tidigare erfarenheter, samtidigt som förståelsen för om givningen och kundens mål stän digt ökar. Där lär vi oss varje dag och på så sätt föder vi utvecklingen genom att utmana och utveckla var andra.

HENRIK EKBERG

Familj: Fru, tre döttrar samt en pojke. Givetvis hunden Kingston också. Bakgrund i korthet: Obotlig byggnörd som jobbat med allt från träbyggnation till tung betong och nu lätt Isobetong. I bolaget har jag arbetat som produk tionsledare och nu mer försäljning.

Ledarskapsmotto: Chef eller ledare är inte en position utan definieras genom handlingar.

Ur nomineringen: ”Han är stark i att knyta kontakter med kunder, personal, kollegor och övriga partners. Han är grym på att uppmärksamma andra bolag via sociala medier och driver sitt bolag framåt genom nytänk och innovation av de material han i bolaget arbetar med”.

Finalist 4

PATRIK SCHÖN BYGGCHEF,

– Det roligaste är att det både är ett komplext och långsiktigt arbe te. Det är otroligt inspirerande att få vara med och bygga bostäder där människor ska leva. Jag är med från idé till färdig bostad och utvärde ring av våra fastigheter. Det är också inspirerande att jobba i team och se hur kollegor växer med ansvaret, det utvecklar mig mycket.

Q Vilka är utmaningarna?

– Utmaningarna kan både vara stora och små. Från att gå ner i de taljnivå i byggprocessen i enskilda projekt. Till övergripande frågor som rör hela företaget kring exem pelvis upphandlingar, hållbarhet, arbetsmiljö och ekonomi. Vi jobbar i hela organisationen med hållbarhet men det ska inte enbart vara ekolo giskhållbarhet utan även social- och ekonomiskhållbarhet.

Q Vad gör dig till en bra ledare?

– Jag har alltid jobbat med inställ ningen ”learn by doing” och jag tyck er det är väldigt viktigt att alla med

SVEAFASTIGHETER

Q Ett av kriterierna som juryn bedö mer är ”förnyelse”. Hur jobbar du med förnyelse- och förändringsarbete?

arbetare får växa med att ta ansvar och tänka själva. Min ambition är att stötta och bidra till att alla mår bra och har kul på jobbet. När det upp står ett problem så pekar man inte finger på den som gjort fel utan då försöker man lösa problemet. Jag är kreativ och nyfiken och det tror jag smittar av sig.

– Byggbranschen har alltid varit lite trög i att förändra och förnya saker men i den tid som vi lever i nu krävs det snabba beslut. Jag upple ver att det nu går mycket fortare i utvecklingen än någonsin tidigare. Ett exempel som vi ska genomföra nu är en studie som vi kallar ”Trä vs betong”. Där vi uppför två exakt lika dana punkthus och där vi utvärde rar CO2 påverkan i detalj för att se vil ket material som är mest hållbart på lång sikt. Genom att gå ner ända till brytningen av kalk för betong och påverkan på den biologiska mång falden genom skogsavverkning. Superintressant och jag tror det pu shar branschen framåt. Vi skruvar alltid på förbättringar och innova tioner från projekt till projekt.

Q Vad jobbar du med just nu? – Ingen dag är den andra lik i min roll. Jag blir inblandad i väldigt många frågor gällande projekten. Vilket innebär att jag måste hålla mig nära projektcheferna hela ti

den. Då får jag känna på pulsen av produktionen som jag gillar. Jag arbetar just nu med att strukturera och implementera uppföljningen av vårt hållbarhetsarbete.

Q Byggbranschen står nu inför stora utmaningar, hur tacklar man det som byggchef?

– Vi har redan idag stora utma ningar med krig i närområdet, mate

Om Patrik Schön

Roll: Byggchef, Sveafastigheter

Ålder: 40

Bor: Enköping

rialbrist och prisökningar. Ett stort ansvar hamnar på oss att göra rätt och det taggar både mig och mitt team. Det viktiga för mig är att vi inte tummar på kvalitén. Vi ska byg ga bostäder som ska stå i generatio ner vilket jag har stor respekt för.

Familj: Fru och två bonusbarn Bakgrund i korthet: Började i byggbranschen som yrkesarbetare på NCC. Fort satte som arbetsledare, Cert platschef. Sedan blev han projektchef på Svea fastigheter 2017. Våren 2021 blev han byggchef för hela Sveafastigheter.

Ledarskapsmotto: Individen är aldrig starkare än gruppen. Jag har bakgrund som lagidrottare så det känns naturligt.

Ur nomineringen: ”Patrik är lösningsorienterad, har en stor kunskapsbank från mångårigt arbete i produktion och vill alltid hjälpa till att lyfta andra. Han vågar testa nytt och utmana rådande byggnormer. Han respekterar alla. Det spelar ingen roll vart man är ifrån eller vad man har för bakgrund. Det viktigt för ho nom är att slutprodukten blir bra.”

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef?

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef?

SAMUEL KARLSSON

CAROLINA DETTERFELT AVDELNINGSCHEF, JM ENTREPRENAD

Vad är det bästa med att jobba som byggchef?

– Flera saker! Jag tycker om varia tionen som jobbet innebär – det finns många olika arbetsuppgifter och utmaningar som vi ställs inför. Att jobba i en bransch där vi är med och påverkar samhällsbyggandet och lägger grunden för morgondagens samhälle är stimulerande. Sedan är det såklart givande att jobba i en or ganisation där jag får se medarbeta re växa och utvecklas och utvecklas tillsammans med dem. Det är kul att gå till jobbet helt enkelt. Att få nöjda kunder ovan på detta blir sen kvittot tillbaka till alla inblandande.

Q Vilka är utmaningarna?

– Att driva byggprocessen med huvudfokus på arbetsmiljö, lönsam het, hållbarhet och mot en fast tid plan med en sammansatt projektor ganisation är en komplex process där det finns utmaningar inom alla dessa delar.

– Med tanke på rådande världs läge så finns det fler utmaningar än vanligt. En stor utmaning just nu är att parera och planera och att vara förberedd i den mån det går för det som är okänt. Vi jobbar bland annat med olika scenarier inom olika om råden för att se vilka alternativ vi har att spela med. Men dessa utma ningar kan också innebära att det kan komma något gott ur rådande situation, då det kan driva på utveck lingen inom vissa områden när alla anstränger sig mer och behöver tän ka eller göra olika anpassningar.

Q Vad gör dig till en bra ledare?

– Som person är jag strukturerad, tydlig, engagerad och genuint in tresserad av medarbetarna och finns där för dem. Samarbete, samverkan och involvering är för mig en själv klarhet oavsett om det är inom min avdelning, inom bolaget, eller inom koncernen. Jag ser hela organisatio nen som ett lag oavsett roll där alla är lika viktiga, har olika kunskaper och erfarenheter och alla är med och bidrar på olika sätt. Jag fokuserar en hel del på just involvering och delak tighet.

Q Ett av kriterierna som juryn bedö mer är ”förnyelse”. Hur jobbar du med förnyelse- och förändringsarbete?

– Att jobba med förändringsar bete eller förnyelse/utveckling har alltid legat mig varmt om hjärtat och under de senaste 15 åren har jag jobbat mycket med just detta. Sedan två år tillbaka ansvarar jag för ett ut vecklingsarbete som handlar om att förändra JM:s arbetssätt avseende mark- och infrastrukturfrågor i min geografi. Syftet är att vi ska jobba mer enhetligt i samverkan mot en gemensam målbild. Vi har arbetat

fram olika lösningar som även re sulterar i en förnyelse av vårt verk samhetssystem. Utvecklingen av arbetssättet sker i olika arbetsgrup per med kollegor från olika delar av koncernen.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Min avdelning består av 120 per soner som jobbar med mark och in frastruktur. Vi är med i JM:s samtliga

Om Carolina Detterfelt

projekt i Stockholm, från förvärv till färdigt projekt. I mitt dagliga arbe te ligger mycket fokus på personal, projekt, ekonomi, arbetsmiljö och utvecklingsarbete. Utöver detta blir det även en del strategi- och målar bete och just nu pågår affärsplanear betet för kommande år.

Q Byggbranschen står nu inför stora utmaningar, hur tacklar man det som byggchef?

– Svårigheten är att de stora ut maningarna ligger utanför den egna kontrollen, så fokus ligger nu på att ta ansvarsfulla beslut och jobba med det vi själva kan på verka. Som jag berättade tidigare så jobbar vi med olika scenarier.

ANNA SJÖSTRÖM

Roll: Avdelningschef Mark och Infra på JM Entreprenad Ålder: 43

Bor: Nacka

Familj: Man och två barn, 15 och 13 år

Bakgrund i korthet: Är civilingenjör, väg och vattenbyggnadsteknik från KTH. Har mer än 20 år i branschen och har tidigare jobbat på Skanska och Svevia i roller som bland annat projektingenjör, projektchef, arbetschef och verksam hetsutvecklingschef. Har varit avdelningschef inom JM i snart tre år varav de senaste två åren på JM Entreprenad.

Ledarskapsmotto: Genom att vi samverkar, utbyter erfarenheter och arbetar tillsammans så blir vi starkare, kan mer och har roligare.

Ur nomineringen: Carolina är resultatorienterad vilket gör att hon får saker att hända så att utvecklingen går framåt. Som chef är hon engagerad, tydlig, närvarande, inkluderande och bra på att fånga upp sina medarbetares behov. Carolina hanterar frågor och situationer som kan vara jobbiga innan de leder till problem.

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef?

– Att samverka med kunniga och drivna människor. Att hela tiden se nya möjligheter, för att utvecklas och kunna ge medarbetarna samt beställare den bästa vägledningen till lyckade projekt.

Q Vilka är utmaningarna?

– De är många. Några är väl det rå dande omvärldsläget och konjunk turen, som ställer stora krav på oss.

Q Vad gör dig till en bra ledare?

– Jag brukar låta andra bedöma mina egenskaper, men att gå före med gott exempel och lyssna på mina medarbetare, är något som jag är bra på. Det bidrar till en god la ganda där hela gruppen jobbar mot samma mål.

Q Ett av kriterierna som juryn bedö mer är ”förnyelse”. Hur jobbar du med förnyelse- och förändringsarbete?

– Att arbeta med förnyelse, eller förändring som vi kallar det, är ett kontinuerligt inslag i vardagen. Att ifrågasätta tekniska lösningar, ma terialval, rutiner och arbetssätt, och på ett vetgirigt sätt söka nya vägar framåt, är något som ständigt pågår.

ÅRETS BYGGCHEF

Vi försöker också alltid att förändra och förfina våra rutiner, så att fel i produktionen och då även garanti kostnaden minimeras.

– Via de interna revisionerna som vi genomför frekvent i alla våra projekt, så har många förändringar skett, och sker hela tiden. Att arbeta med interna revisioner är ett helt

nytt sätt att skapa högre kvalitet i projekten, som vi är helt unika med.

Q Vad jobbar du med just nu?

– Platschef för ett par olika pro jekt samt också arbetschef. Våra projekt är oftast inom vård, skola samt industri. Det projekt som tar mest tid just nu är nyproduktion av

Q Byggbranschen står nu inför stora utmaningar, hur tacklar man det som byggchef?

– Med pandemin bakom oss och en nalkande sviktande konjunktur så måste vi vara på tå för att kunna ställa om fort och tänka nytt för att kunna vara konkurrenskrafti ga. Det är viktiga nu är att följa ut vecklingen/konjunkturen för att kunna

Stötta, vårda, motivera och när man går och lägger sig ska alla se fram emot nästa arbetsdag.

Ur nomineringen: Magnus är driven, engagerad, ödmjuk och lösningsoriente rad. Han är en klippa under pressade situationer. Det är viktigt för honom att alla känner att de är en del av laget samt att får chansen att utvecklas. tack vare Magnus höga nivå på säkerhetstänk, prestigelöshet och viljan att alltid lösa problem har skapat ett unikt säkerhetsarbete på EAAB.

Q Juryn bedömer fem kriterier: Lönsamhet

Etiskt agerande, externt och internt Ledarskap Förnyelse Säkerhet/arbetsmiljö

Referenser väger också tungt

Q Samarbetspartners: Byggcheferna, Byggvärlden, AG Advokat, Talentia och Ledarstudion.

Jag ser hela organi sationen som ett lag oavsett roll där alla är lika viktiga, har olika kunska per och erfarenheter och alla är med och bidrar på olika sätt

Q

Jag brukar låta andra bedöma mina egenskaper, men att gå före med gott exempel och lyssna på mina medarbetare, är något som jag är bra på. Det bidrar till en god laganda

Rosendals Skola, för cirka 750 elever samt nyproduktionen av ett vatten verk.

fatta de beslut som krävs. ANNA SJÖSTRÖM

Minskat underhåll till järnväg

såtgärder som till exempel belägg ningsunderhåll, linjemålning, bro reparationer och trumbyten. Men i grunden är hela underhållsramen i nationella planen kraftigt under dimensionerad, menar Byggföreta gen.

– Sverige har under lång tid och många regeringar satsat mindre än jämförbara länder på investe ringar och underhåll av väg och järnväg. Det har skapat en skuld som behöver åtgärdas. Satsningar på infrastruktur måste under en period växa i högre takt än BNP. Alla trafikslag behövs för att knyta ihop landet, säger Johan Deremar.

SHH Bostad byter namn till Birger Bostad

– Den här bud geten läggs i en väldigt speciell tid med hög inflation där vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Läget är svårt. Sammantaget innehåller re geringens budgetförslag reformer som beräknas kosta drygt 40 mil jarder kronor nästa år.

FÖRUTOM SATSNINGAR PÅ rättsvä sendet och militären lyfte finans ministern särskilt några delar av budgetens innehåll: riktat elstöd till elintensiva företag, sänkt skatt på bränsle, fler platser på regionalt yrkesvux inom komvux och fler praktikplatser, en offensiv och am bitiös miljö- klimatpolitik där ut byggd laddinfrastruktur och ”stor satsningar” på koldioxidinfång ning ingår och satsningar för att få fler in på arbetsmarknaden.

I BUDGETEN FINNS satsningar på en miljard kronor till vägunderhåll. En stor del av pengarna, 750 miljoner,

tas från järnvägsunderhållet.

Regeringen hävdar att omför delningen mellan väg och järnväg inte drabbar järnvägsunderhållet eftersom Trafikverket kan omsätta dessa medel i järnvägsunderhåll först flera år framåt i tiden. Därutö ver avsätter regeringen ytterligare 250 miljoner kronor till vägunderhåll.

– I Sverige finns en underhållsskuld när det kommer till vägnätet. Vi satsar därför en miljard kronor på utökat vägunderhåll. Det kommer bidra till att förbättra framkomligheten i hela landet och trygga en konkurrenskraftig infra struktur, säger infrastruktur- och

Andreas Carlson (Kd).

I EN KOMMENTAR från Byggföreta gen är man kritisk till att Regering en satsar för lite på underhåll både på väg och järnväg. – Byggföretagen välkomnar att resurser som inte kan användas under 2023 på järnvägsunderhåll i stället överförs till underhåll av väg. Samtidigt är behovet av en omprioritering ett underbetyg till Trafikverkets planering. Det finns många järnvägssträckor som också har ett omfattande underhållsbe hov, säger Johan Deremar, national ekonom, Byggföretagen.

Enligt regeringen kommer satsningen bidra till att Trafikverket kan genomföra viktiga underhåll

BLAND ÖVRIGA FÖRSLAG i budge ten som berör bygg- och anlägg ningsbranschen finns bland annat ett riktat stöd till elintensiva före tag på 2,4 miljarder kronor, tillfäl ligt sänkt skatt på drivmedel och en bibehållen a–kassa.

Regeringen satsar också 1,2 mil jarder kronor över tre år för att gyn na energieffektivisering i småhus, samt stärker avdraget för grön tek nik avseende installation av solcel ler och system för lagring.

I REGERINGENS BUDGET föreslås också framtida reformer för att öka tillgången till byggbar mark och en förenkling av byggreglerna. Kom muner uppmanas även att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus.

Förslagen bygger på en överens kommelse mellan Sverigedemokra terna, Moderaterna, Kristdemokra terna och Liberalerna.

”Väntar på konkret politik från regeringen”

När det kommer till bostadspo litiken saknas en tydlig riktning i budgetpropositionen, något som branschen reagerar på. Här är några kommentarer.

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen:

– Avskaffat investeringsstöd måste balanseras upp av regelverk som bidrar till att säkra en hög och jämn byggtakt. Här väntar vi fortfa rande på konkret politik från den nya regeringen.

Johan Lindholm, förbundsord förande i Byggnads:

– Det avskaffade investerings stödet innebär att regeringen tar sin hand från bostadspolitiken. Det är allvarligt. Vi krävde tidigare att investeringsstödet ska återinföras och utvecklas, nu gör man tvärtom. Regeringen upprepar gamla hö gerregeringars misstag och tror att marknaden ska lösa allt. Historien har visat att det inte fungerar. Det leder till bostadsbrist, skenande priser och långa kötider.

Anders Nordstrand, vd på Sve riges Allmännytta:

– Det enda rimliga är att bostads företag som lämnat in ansökan i tid ska behandlas lika och få investe ringsstöd om de uppfyller de krav som ställs. Därför bör riksdagen be myndiga regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som täcker kostanden för detta

Sofia Ljungdahl, vd Obos Nya

Hem:

– Vi uppmanar vår nya bostads minister att fullfölja föreslagna startlån för förstagångsköpare, ett kraftigt verktyg för att sänka trösk larna för fler till det ägda boendet.

Joakim Henriksson, vd för

Obos Sverige:

– Vi vet att 7 av 10 vill bo i ett eget ägt småhus, ändå är Sverige är det

land i Europa som har fjärde lägst andel småhusbyggnation. Det är därför välkommet att regeringen sänder en tydlig signal till kom munerna om att öka tillgången till byggbar mark.

Johanna Bjurskog, bostadspo litisk expert på Riksbyggen:

– Regeringen pekar ut en rikt ning när det gäller bostadspoliti ken men de konkreta förslagen sak nas. Nu behöver regeringen göra verkstad av detta.

Mårten Lilja, vice vd på Riksbyg gen:

Bostadsbyggandet behöver öka och det behövs en hög byggtakt över många år för att nå en balans på bostadsmarknaden. I det läge som vi befinner oss just nu krävs po litiska åtgärder för att vi ska nå dit.

Ola Månsson, vd på Installatörs företagen:

– Installatörsföretagen välkom nar att regeringen satsar resurser på energieffektivisering i småhus genom renovering och konverte ring från direktverkande el, samt utökar det gröna avdraget för in stallation av solceller.

Monica Björk, vd Byggmaterial handlarna:

– Det är bra att man satsar på en ergieffektivisering av flerbostads hus, som minskar bostädernas en ergiförbrukning. Som ett komple ment till detta stöd och för att gyn na fler ägda boendeformer föreslår vi införande av ett grönt- ROT-av drag. Det skulle öka på omställning en till en mer hållbar byggsektor och stimulera ytterligare energief fektivisering för merparten av de ägda bostäderna.

Q SHH Bostad, som grundades 2010 och sedan hösten 2021 är ett helägt dotterbolag till Fabege, byter namn till Birger Bostad.  Namnbytet till Birger Bostad representerar ett nytt kapitel i bolagets fortsatta resa fram åt, med huvudfokus på att utveckla bostäder i Stockholm.

Birger Bostad har totalt färdig ställt 46 projekt inkluderande cirka 2 500 boenden och har för närvaran de över 300 boenden i produktion.

Namnet Birger Bostad kommer från Birger Gustavsson, byggmästa re och grundare av bolaget Fastig hets AB Birger Gustavsson som i dag är Fabege.

Lindbäcks bildar nytt bolag för måleri

Q Lindbäcks Group har bildat ett nytt bolag för måleriverksamhet tillsammans med Lindbäcks arbets chef för måleri i fabrik och på bygge, David Lidström. David Lidström blir delägare och vd för Vana Måleri AB och affärsidén är att erbjuda måle ritjänster till Lindbäcks och andra företag.

Bolaget är bildat och nästa steg är att ge målare på Lindbäcks möj lighet att byta arbetsgivare genom att söka erbjudna platser på Vana Måleri. Måleri i egen regi på Lind bäcks kommer att läggas ner helt och därför erbjuds även målarna på byggsidan att följa med i det nya bolaget.

... minskade försäljningen av pro jektbalk med i september, jämfört med samma månad förra året. För lagerbalk är nedgången 34 procent, det visar siffror från Svenskt Trä. Under årets nio första månader har försäljningen av projektbalk ökat med drygt 1 procent, medan lager balk har gått ner ungefär 5 procent jämfört med föregående år.

Totalt har försäljningen minskat med 1,5 procent de nio första måna derna av 2022.

Birger Bostad har färdigställt to talt 46 projekt, här är projektet Selfoss i Kista. FOTO: BIRGER BOSTAD

Lindbäckskoncernen kommer att vara Vana Måleris huvudsakliga uppdragsgivare. FOTO: MARIA FÄLDT

Regeringen har lämnat budget propositionen för 2023. Enligt finansministern är det ”en svagt åtstramande budget”. I budgeten ingår satsningar på en miljard kronor till vägunder håll. En stor del av pengarna, 750 miljoner, tas från järnväg sunderhållet.

Finansminister Eli sabeth Svantesson (M) presenterade förra veckan en ”svagt åtstramande budget”, som ska verka så att inflatio nen inte biter sig fast på en hög nivå.

bostadsminister

SAMUEL KARLSSON ANNA SJÖSTRÖM

Regeringen omfördelar satsningarna. De vill satsa en miljard kronor till vägunderhåll och en stor del av pengarna, 750 miljoner, tas från järnvägsunderhållet. FOTO: GETTY IMAGES

Elisabeth Svantesson

Andreas Carlson

ANNA SJÖSTRÖM

Bytesaffär klar mellan Obos och Peab

Q Obos har förvärvar mark i Alby Vagnhärad i Trosa och Barkarö i Väs terås genom en bytesaffär med Peab. Samtidigt köper Peab en del av Sand byhov, Norrköping, av Obos.

– Det här en affär som gynnar båda parter och gör att områdena kan byggas ut snabbare och får större variation. Vi sätter ett stort värde på den här typen av samarbe ten, säger Malin Svensson, vd Obos Kärnhem.

I Barkarö, Västerås, förvärvar Obos 16 parhusbostäder om 105 kvadratmeter BOA. Detaljplanen har vunnit laga kraft och möjlig bygg start beräknas kunna ske hösten 2023.

I Vagnhärad, Trosa, handlar det om 30 radhusbostäder om 105 kva dratmeter BOA med planerad bygg start under andra halvåret 2023.

Byggföretagare åtalas för grova ekobrott

Q En företagare i Enköping åtalas för grova ekobrott med hjälp av bland annat falska fakturor och momsfusk i ett byggbolag, det skriver Nyhets byrån Siren. Enligt åtalet riskerade staten att gå miste om 1,4 miljoner kronor i skatt genom hanteringen.

Företagaren åtalas för grovt bok föringsbrott, men nekar till brott. Han krävs på drygt 200 000 kronor i straffskatter. Åtal mot byggföretaga ren kommer inom kort att väckas i fler ärenden, enligt åklagaren.

Komplicerad avtalsrörelse att vänta

Mitt i pågående kris inleds avtalsrörelsen.

Ena parten vill se återhåll samma lönekrav på grund av den höga inflationen och teckna långa avtal.

Den andra sidan vill ha löneökningar på minst 4,4 procent eftersom inflationen innebär ökade kostnader. De vill också teckna korta avtal.

Enligt Byggföretagens senaste konjunkturprognos krymper bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar med nästan tio procent under 2023.

Sysselsättningen i bygg- och an läggningsbranschen minskar med drygt 22 000 personer från 341 500 under 2021 till 319 000 under 2023, en ligt prognosen.

– Kostnadsök ningar, stigande räntor och fort satt osäkerhet kring cement försörjningen kräver en an svarsfull avtalsrörelse. Den här avtalsrörelsen blir mer speciell jämfört med andra gånger. Åter hållsamma lönekrav är en förut sättning för att trygga sysselsätt ningen i bygg- och anläggnings branschen, säger Mats Åkerlind,

vice vd och förhandlingschef, Bygg företagen.

Byggföretagens ingångsvärde i avtalsrörelsen är att värna märket och möjliggöra en flexiblare kom petensförsörjning. I avtalsrörelsen 2023 tänker LO-förbunden, där Bygg nads ingår, kräva löneökningar på 4,4 procent, dock minst 1 192 kronor mer per månad – en kraftigare låglö nesatsning än tidigare år.

– DEN HÄR krisen har kommit myck et snabbare än andra kriser. Vi måste ta ansvar för att nivån som fastställs i Industriavtalet även hålls inom bygg. Branschen behöver också hit ta flexiblare lösningar för mobilitet och utbildning, säger Mats Åkerlind. Han understryker industriavta lets betydelse.

– Det har haft en stabiliserande ef fekt på inflationen och det får vi inte glömma när vi går in i avtalsrörelsen nu. Att kompensera för inflationen med stora löneökningar innebär bara en förstärkt inflation. Vi måste alla acceptera att vi befinner oss i en krigssituation. Vårt mål är att nor meringen ska gälla.

Övriga ingångsvärden som Bygg

företagen tar med sig in i avtalsrö relsen är att säkerställa kompetens försörjningen, säkerställa personal försörjningen i hela landet, teckna långa avtal och att fokusera och effektivisera insatser mot arbetslivs kriminalitet till den oseriösa delen av byggsektorn.

– BYGGSEKTORN STÅR för elva pro cent av Sveriges BNP så vi kan säga att det som är bra för svenska bygg företag är bra för den svenska ekono min, säger Mats Åkerlind.

LO-förbunden meddelade i slutet av oktober att de kräver ett löneut rymme på 4,4 procent plus en låglö nesatsning som innebär ett löneut rymme på 1 192 kro nor för de som tjänar under 27 100 kronor.

Byggnads fattar dock beslut om att ingå i LO-samordningen först i december.

– Även om Bygg nads har jobbat för

Datum att ha koll på:

en högre nivå, säger vi ja till att börja förhandla, kommenterar Byggnads ordförande Johan Lindholm.

HAN MENAR ATT det finns stora ris ker i den kommande avtalsrörelsen.

– Vi har arbetsgivaremotparter som inte alls förstår den tuffa situ ation som våra medlemmar just nu befinner sig i. Våra medlemmar kän ner en stor oro för ökade kostnader och hur man ska få livet att gå ihop. Ingen vet heller vart vare sig arbets marknad, säkerhetspolitik och en ergipriser kommer att ta vägen. Ett ett-årsavtal är därför det enda rimli ga.

Utöver lönenivåerna lyfter Bygg nads också andra frågor som måste lösas.

– Vi behöver ta fler kliv vad gäl ler kampen mot arbetslivskriminali teten och självklart även gällande ar betsmiljö och jämställdhet. Här ser vi att vår motpart inte alls tar frågor na på allvar, säger Johan Lindholm.

ANNA SJÖSTRÖM

Q Tjänstemannaavtalet: Yrkanden växlas den 1 februari. Avtalet löper ut den 30 mars.

Q Byggavtalet: Yrkanden växlas den 14 februari. Avtalet löper ut den 30 april.

Q Väg- och banavtalet: Yrkanden växlas den 15 februari. Avtalet löper ut den 30 april.

Bygget av nya kulturhuset i full gång

Q På uppdrag av Gävle kommun bygger NCC Agnes Kulturhus, ett kultur- och bildningscenter på 8 700 kvadratmeter. Hela det gamla bibli oteket och dess källare är rivet. Just nu pågår arbetet med att dra upp pålar från det gamla huset.  I början av 2023 ska allt förberedande arbete som bottenplattan och källarväggar vara på plats och arbetet med stom men kan påbörjas.

Kulturhuset beräknas vara fär digt under sommaren 2024. Affären orderregistrerades i affärsområde Building Sverige i Q2 2022 och har ett ordervärde på cirka 300 miljoner kronor.

– Det är roligt med projekt som är utmanande och där jag får arbeta med lösningar som jag inte gjort tidigare, säger Hampus Drevik, platschef.

Sommaren 2023 får Bingolotto och Postkodmiljonären nya loka ler. Då flyttar nämligen produk tionsbolaget Warner Bros till ny adress i Gamlestan i nordöstra Göteborg. Innan flytten ska den befintliga fastigheten, som ägs av Svenska Hus, därför genomgå en total ombyggnad för att an passas till verksamheten. MVB Väst är byggentreprenör.

– Det betyder jättemycket för oss att få vara med här. Det är roligt att det är ett projekt för Svenska Hus, som är vårt syster bolag. Bygget i sig är också spän nande eftersom det är annor lunda och lite avancerat bygge, säger platschef Hampus Drevik.

HUSET SOM TIDIGARE stod på fastigheten är nu borta. MVB på började rivningsarbetet i augus ti. Plattan förstärks och sedan uppför man en ny byggnad på den. Pålningen kommer att gå

rakt igenom den befintliga plattan.

– Man använder en så kallad pryl, alltså ett stort stålspett, som man slår runda fina hål i plattan med. Väl genom plattan så behöver du pryla ner till leran för att få ner första de len av pålen som är av trä. Fördelen är att man har en färdig form och att du slipper leran som finns i hela Gö teborg.

FÖRUTOM STUDIOS OCH kontor får den nya byggnaden även ett snickeri och specialrum för bland annat redi gering av ljud och bild. Ljudkraven på huset är mycket höga.

Huset ligger mellan en tågräls för godståg och regionaltåg och E45:an så kraven på fasaden är mycket höga. Dessutom är det även krav invän digt, så att pågående inspelningar och andra verksamheter inte ska stö ra varandra.

– Just ljudkraven är en av utma

ningarna här. För det jobbar vi med konsulter som är med från start och hela vägen för att säkerställa att byg get uppfyller alla krav. Personligen tycker jag att det är roligt att lära sig något nytt, säger Hampus Drevik.

Entreprenaden medför även en förstärkning av marken då husets fasad kommer att ligga bara 50 cen timeter från Göta älvs kant.

– Marken är så pass dålig att vi måste förstärka den så att vi får ett hus som står stadigt i många år. Vi

pålar 44 meter ner i leran.

I juni 2023 lämnar de över nyck larna till Warner Bros.

SEN KAN HAMPUS Drevik och kolle gorna titta på Postkodmiljonären och tänka att de varit med och byggt studion.

– Högst troligt kommer det kän nas lite kul att kunna berätta för sin dotter att jag har varit med och byggt den studion.

ANNA SJÖSTRÖM

KÄLLA: BYGGNADS

Mats Åkerlind

Johan Lindholm

Hampus Drevik jobbar som platschef på

Exempel på husmodell som Obos kan bygga i Barkarö och Vagnhä rad.

BILD: OBOS

Kulturhuset är ritat av Nyréns arkitektkontor.

BILD: NYRÉNS ARKITEKTKONTOR

– Det har saknats en branschdag med tydligt fokus på våra byggprojekt och människorna som driver dem. Därför har vi tagit in itiativ till eventet Det Goda Pro jektet. Det blir en heldag med inspiration, erfarenhetsutbyte och lärande. Inte minst kommer vi att få lyssna till lyckade projekt som delar med sig av sina fram gångsfaktorer, berättar Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna.

Under högkonjunktur saknas ofta tid att stanna upp, reflektera och lära. Beställningarna strömmar in och allt fokus ligger på genomför ande och leverans. Tyvärr ofta på bekostnad av både ekonomi, kva litet och säkerhet. Frågan är om branschen nu, när utmaningarna är större än någonsin, är mogen att ta kvalitetsfrågan på allvar?

– Branschen har inget val. Det är en ren överlevnadsfråga. Ovanpå alla problem med skenande mate rial- och energipriser, höga räntor

och komponentbrist är det helt ohållbart att branschen har kvali tetsbristkostnader på 100 miljarder varje år, säger Tommy Lenberg och utvecklar:

– Under lång tid har vi låtit våra projekt bli alltmer ansvarsmässigt fragmenterade, svårare att genom lysa och styra. Priset vi får betala är en kraftig riskexponering. När vi, så som i dag, tappar var tredje investe rad krona i kvalitetsbristkostnader kan vi inte dra någon annan slutsats än att bygg i nuläget är en högrisk bransch. Nu är det hög tid att mins ka riskerna i våra projekt. Det blir ett tydligt tema på eventet. Då pratar jag inte bara om ekonomisk risk. Till det kommer risk för försening och kvalitetsbristen i slutprodukten och inte minst risk för personskador. En del av lösningen är att börja mäta kvalitén på våra projekt för att kun na agera mer proaktivt, menar Tom my Lenberg.

EVENTET DET GODA Projektet base ras på ett manifest där man säger sig drivas av ”visionen om det goda projektet som sätter människan i

fokus”. Vad menas med det egent ligen? Thomas Samuelsson, vd på Binosight som är medarrangör för eventet, berättar: – Vi måste inse att byggbran schen, mer än många andra bran

scher, är väldigt beroende av människor. Att leda ett byggprojekt är en stor ledarskapsutmaning. Med Det Goda Projektet vill vi sätta männ iskorna i projekten i fokus och ge dem goda förutsättningar att driva

Q Vad är ”PQi-rapporten 2022”?

– Det en rapport där vi presente rar det samlade resultatet från de projekt som hittills har mätts med PQi. Vi känner att vi nu har ett så pass stort underlag att vi kan börja titta på hur svenska byggprojekt faktiskt mår. Såklart helt anonymiserat.

– Det har varit viktigt för oss att inte bara presentera siffror, utan att även klä sifforna med ord. Därför har vi intervjuat både entreprenörer och byggherrar som har lyckats bra inom områden som visat sig vara väl digt utmanande för branschen ge nerellt. Vi har också lagt in anonyma kommentarer från mätningarna för att ge lite extra förståelse.

Q För vem är rapporten intressant?

– Alla som är intresserade av att planera, leda och genomföra lyckade byggprojekt. Våra kunder har sedan starten 2020 genomfört över 300 mätningar i sina projekt. Totalt har 8 000 personer fått komma till tals.

Det är helt enkelt en unik guldgruva av data och erfarenheter som vi vill dela med oss av.

– I OCH MED att PQi är standardiserat så mäts alla projekt på samma sätt. Det gör att man kan jämföra projekt med varandra och få ut aggregerade resultat på branschnivå. Det har va rit vår ambition redan från början att bidra till kunskap om hur svens ka byggprojekt fungerar. Så det är jätteroligt att vi är där nu!

Q Kan ni avslöja några spännande fakta om svenska byggprojekt redan nu?

– Det väntar vi nog med tills even tet. Men så mycket kan vi säga att vi har valt att fokusera på två frågor som verkligen sticker ut. Båda har att göra med projektens förutsätt ningar. Nästan 50 % av projekten efterfrågar förbättring inom den ena området och över 30 % inom det andra. Vår bedömning är att om projekten skulle fokusera på att styra upp dessa skulle projekten ges betydligt bättre förutsättningar att lyckas än idag!

– EN REFLEKTION VI gjort är hur samstämmiga de framgångsrika projekten varit i intervjuerna. Oav sett vilket område de har utmärkt

sig inom så återkommer de förvå nansvärt ofta till samma nycklar till varför de har lyckats så bra. Detta kommer att framgå i rapporten.

– Vi ser rapporten som ett första smakprov på vad våra data kan till föra vad gäller kunskap om bran

schen. Det finns oerhört mycket mer insikter att gräva fram. Vi har också ett samarbetsavtal med Luleå Tek niska Universitet. Forskarna Per-Er ik Eriksson och Johan Larsson har varit med oss redan från starten och bland annat hjälpt oss att bygga upp

lyckade projekt. Med inspirerande föreläsningar, paneldiskussioner och goda exempel från lyckade pro jekt vill vi skapa insikter och inspira tion att driva ännu bättre byggpro jekt.

REDAKTIONEN

mätmodellen. De har tillgång till anonymiserade data från alla mät ningar för att kunna göra djupare analyser av hur branschen mår. Det ska bli väldigt spännande att se vad det visar längre fram.

Q Lanserades 2020 med målet att utvecklas till bransch standard.

Q Används av byggherrar och entreprenörer för att identi fiera och minska risker tidigt i projekten.

Q Standardiserad mätning möjliggör att jämföra sig mot Best Practice för branschen.

Q Sedan start fram till idag har PQi använts i ca 300 projekt.

För mer information: www.binosight.com

Thomas Samuelsson, vd på Binosight och Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna. FOTO: BYGGHERRARNA

”PQi-rapporten 2022” kommer att presenteras på eventet Det Goda Projektet. Olivia Samu elsson, statistiker, och Andrea Byding, hållbarhetsansvarig på Binosight, berättar här mer om rapporten som de tillsammans tagit fram.

REDAKTIONEN

Den 29 november arrangeras för första gången Det Goda Projek tet i Stockholm.

Program förmiddag

DEN GODA BRANSCHEN

08.30 – 09.30 Ankomst och registrering av deltagare

09.30 – 09.45

Välkommen samt kort presentation av dagens program

Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna

09.45 – 10.25

Det Goda Projektet –vad innebär det och hur kan vi skapa det tillsammans?

Tommy Lenberg, vd på Bygg herrarna och Catharina Elmsä ter Svärd, vd på Byggföretagen

10.25 – 10.45

Byggsektorns kvalitetsutmaning – vad står på spel och hur löser vi den?

Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket

10.45 – 11.10

Fikapaus

DET GODA LEDARSKAPET

11.10 – 11.40

Det goda ledarskapet ur flera perspektiv Mia Wernersson, vd Pulsanalys AB och Jeanet Corvinius, ordförande Byggcheferna

Program eftermiddag

DEN GODA PROJEKT KVALITETEN

13.00 – 13.30

Hur minskar vi riskerna i våra byggprojekt?

Hur kan mätning av projekt kvalitet hjälpa oss att upptäcka och minska risker i våra byggprojekt tidigare än idag?

Thomas Samuelsson, vd Binosight

11.40 – 12.00 Årets byggchef – intervju med årets vinnare Jeanet Corvinius, ordförande Byggcheferna med gäster

13.30 – 13.50

Hur får vi med alla på tåget?

Hur lyckas man med imple mentering av kvalitetsmät ning i projekten och till vilken nytta?

Sture Nilsson, vd & Caroline Johansson, projektchef, ByggPartner

12.00 – 13.00

Lunchpaus

13.50 – 14.10

Dags att lyfta K:et i KMA (BKMA)

Vad kan kvalitetsmätning i projekt tillföra kvalitetscertifierade företag?

Annika Nieminen, Byggföreta gen BKMA & Johan Alte, KMA ansvarig, RO Gruppen

PARALLELL 1

15.00 – 16.00

Vad händer mellan projekten?

Hur får vi till ett långsiktigt lärande och byggande av relationer över tid?

Anna Kadefors, professor KTH

Den gemensam berättelsens betydelse för projektkvalitet

Hur Akademiska Hus, tillsammans med universitet och högskolor, arbetar med att skapa en gemensam målbild för planerade byggprojekt.

Håkan Sandhagen, arkitekturchef Akademiska Hus

PARALLELL 2

DET GODA GENOMFÖRANDET

15.00 – 16.00

Kunskapsintegration

– nyckeln till bättre projekt Hur lyckas vi med kunskapsintegrering, som skapar bättre projekt, i praktiken? Anna Rhodin, grundare ByggDialog

Det goda projektet Ett prisbelönt projekt delar med sig av sina erfarenheter och framgångsfaktorer. Martin Ullgren, projektchef Regionfastigheter Dalarna, Niklas Nilsson, produktionschef ByggDialog, Jimmy Karlsson, snickare, ByggDialog

14.10 – 14.30

Kvalitet och projektekonomi – hänger det ihop? Fabege delar med sig av sina erfarenheter från systema tisk kvalitetsmätning Stefan Windefalk, chef ombyggnad Fabege

14:30 – 15:00 Fikapaus

DEN GODA ARBETSPLATSEN

15.00 – 16.00

Det brottsfria projektet Praktiska tips på hur vi kan mota arbetslivskriminaliteten i projekten Morgan Jansson, Rättvist Byggande

Det olycksfria projektet Rundabordssamtal om hur gör vi för att Hålla Nollan och undvika olyckor i projekten. Jeanet Corvinius, ordförande Byggcheferna David Azimzadeh, Platschef Wästbygg Ulrika Dolietis, vd Håll Nollan Mia Wernersson, vd PulsAnalys

Respektive parallellt spår avslutas med bordsdiskussioner och frågor till panel

16.20 – 16.50

Kvalitetsutmärkelsen

”PQi­Utmärkt Projektkvalitet” – prisutdelning och intervjuer Tommy Lenberg, vd Byggherrarna

16.50 – 17.00

Sammanfattning och avslutning Tommy Lenberg, vd Byggherrarna

17:00 –

Mingel med dryck och tilltugg

Moderator: Tommy Lenberg

Moderator: Tommy Lenberg

Moderator: Jeanet Corvinius

PARALLELL 3

Moderator: Catharina Elmsäter Svärd

Moderator: Jeanet Corvinius DE GODA FÖRUTSÄTTNINGARNA

Moderator: Tommy Lenberg

Moderator:Tommy Lenberg

”

Vi måste skapa en kultur där vi vågar visa oss svaga”

Kortsiktigheten i byggbranschen är direkt skadlig för alla parter. Grundinställningen måste vara att ett lyckat projekt lägger grund för fortsatt samarbete och fler goda affärer tillsammans i framtiden. Saknas den långsik tigheten försvinner drivkraften att hjälpas åt för projektets bästa, menar Sture Nilsson, vd på ByggPartner.

Sture Nilsson kommer på eventet bland annat att ge sin syn på varför mätning av projektkvalitet är en vd-fråga.

Q Vad innebär det goda projektet för dig? – När jag tänker tillbaka på de bäs ta byggprojekt jag varit involverade i så har de vissa saker gemensamt.

”Alla byggen är drabbade”

Morgan Jansson var med och grundande modellen Rättvist byggande och är i dag verkstäl lande chef för organisationen. På Det Goda Projektet kommer han att ge konkreta tips och goda exempel på vad man kan göra för att undvika arbetslivskriminali tet inom byggsektorn.

Arbetslivskriminaliteten inom bygg sektorn har de senaste åren ökat rejält och hör i dag också till en av branschens riktigt stora utmaningar att komma till rätta med. 2019 intro ducerades arbetsmodellen Rättvist byggande i Stockholm och ett par år senare startades den ideella fören ingen Rättvist byggande upp tillsam mans med Byggherrarna. Morgan Jansson har varit med från starten.

– Eftersom jag kommer att ge lite konkreta tips på eventet så känns det lite skönt att för en gångs skull fokusera på det goda. Vi kommer of tast med dåliga nyheter eller negativ information annars.

Q Hur stort är problemet med arbets livskriminaliteten i landet i dag?

– Oöverskådligt stort, systemho tande och ett reellt hot mot seriösa företag och individer. Alla byggen är drabbade men det är osynligt för de flesta.

Q Vad svarar du den byggherre eller entreprenör som säger att de inte har några problem med arbetslivskrimi nalitet i sina byggen?

– Solen skiner alltid på molnfri höjd. Det man inte vet tar man inte skada av. Ignorance is a bliss, eller något i den stilen, säger jag. Det är värre att veta om problemen och ducka än att inte känna till dem alls. Det är ingen idé att göra något utan att ha probleminsikten först. Mitt tips är att våga titta efter. Skrapa på ytan och se vad du hittar.

Q Vilken typ av fusk är vanligast?

– Det är svårt att säga vad som är de vanligaste brotten. Det som upptäcks oftast vet jag, det är tre procent (ca 160 personer) som arbe tar illegalt i byggprojekt. Det är ett brott som även beställande bolag kan hållas ansvariga för. Det är un gefär en procent av alla bolag som

Därför känns det lite skönt att för en gångs skull fokusera på det goda

har företrädare som är dömda för något brott som är så kallade ”ute slutningsgrundande”. Det vill säga brott som offentliga upphandlare ska kontrollera (mutbrott, terror brott, skattebrott, bedrägeri med flera) och inte tillåta att få offentliga kontrakt. Men min lite mer subjek tiva uppfattning – utan att kunna presentera siffror – är att lönedump ning eller kollektivavtalsbrott är det vanligaste. Och så olika typer av fusk med ID06-korten och den elektro niska personalliggaren samt felak tig utstationering av personal från andra länder.

Q Tycker du branschen tar problemet på allvar?

– Nej. ”Branschen” har känt till problemen i decennier. På sin höjd pratar vi om det och skriver recept på hur andra ska lösa problemen. Men om vi kan bygga kärnkraftverk,

Redan från start har de varit prägla de av insikt om att vi är beroende av varandra för att lyckas tillsammans. Det har funnits en gemensam syn på att framgång i detta projekt ska leda till fortsatt samarbeta och fler affärer tillsammans. Saknas den in ställningen tappar vi långsiktighe ten och tappar även drivkrafterna att hjälpas åt.

Q ByggPartner har nyligen tagit beslut om att implementera mätning av projektkvalitet med PQi i sina projekt – varför?

– Som entreprenör ger man sig in i många okända marker i nya projekt, inte minst när man växer. Ofta nya team, nya kunder och nya entreprenörer. Utan systemstöd blir det svårt att garantera att alla i pro

jektgruppen fungerar bra tillsam mans. Vi behöver verktyg som hela tiden hjälper oss att känna av hur projekten fungerar. Vi måste skapa en kultur där vi vågar visa oss svaga och lyfta våra utmaningar. Mätresul taten motiverar oss att ha de nöd vändiga samtalen för att formas till en helhet.

Q Hur kan ledningen, inklusive vd, bi dra till att skapa förutsättningar för ”goda projekt”?

– Vi måste vara genuint intresse rade av att skapa bra förutsättningar för våra medarbetare. Har jag inte mer tid än att bara fråga om ekono mi och teknik, då ger jag signaler att jag bara är intresserade av resultatet och inte vägen dit, säger Sture Nils son. REDAKTIONEN

Öresundsbron eller avancerade sjukhus, då kan vi nog lösa den här frågan. Bara vi vill.

Q Kommer du att ge några praktiska råd på eventet till byggherrar och en

treprenörer som vill ha bättre koll på sina projekt?

– Ja, jag tänkte ge mina bästa tips. Det är mycket enklare än många tror.

Mätningarna bidrar till att vi blir bättre”

Fastighetsbolaget Fabege hör till de aktörer som har infört kvalitetsmätning med PQi i samtliga sina projekt. På eventet berättar Stefan Windefalk, chef ombyggnad på Fabege, om sina erfarenheter och lärdomar om kvalitetsmätning.

Som en av landets större fastighetsä gare är frågan vilken betydelse själva projektverksamheten har för Fabege som bolag och för ledningen?

– Vi är ett projektdrivande före tag. Vi har alltid haft många projekt i gång och det är en viktig del av vår verksamhet, dels för att förädla vårt befintliga bestånd och dels för att ut veckla våra stadsdelar.

Q Vad lägger du för innebörd i be greppet ”kvalitet” i byggprojekt?

– Ett bra arbetsklimat, bra förut sättningar för ett säkert byggande och som i slutänden levererar en

Det initiativ som är taget för att samla olika aktörer och representanter inom detta område tycker jag är väldigt bra.

Jag ser fram emot att få ta del av vad som är andras recept på ett bra projekt

produkt som uppfyller våra kunders höga förväntningar. Och självklart ska alla inblandade känna att man gjort en bra affär.

Q På eventet Det Goda Projektet kom mer du att berätta mer om hur Fabege gör för att mäta kvaliteten i projek ten. Hur viktiga är kvalitetsmätning arna för dig och dina kollegor?

– Mätningarna bidrar till att vi blir bättre, så det är ett värdefullt verktyg för oss. Det bästa är när vi får en helhetsbild av projektet genom

att inkludera flera kompetenser och parter i mätningarna. För vår del handlar det sedan om att arbeta aktivt och kontinuerligt med resul tatet för att få ut det bästa av alla in blandade.  .

Q När du tänker på goda projekt som du har varit involverad i, vad har de gemensamt?

– Bra dialog, förståelse för proces sen och en kompetent och engage rad organisation.

Q Vad ser du själv mest fram emot på eventet Det Goda Projektet?

– Det initiativ som är taget för att samla olika aktörer och represen tanter inom detta område tycker jag är väldigt bra. Jag ser fram emot att få ta del av vad som är andras recept på ett bra projekt och även att dis kutera varandras framgångar och utmaningar.

Sture Nilsson, vd på ByggPartner.

FOTO: BYGGPARTNER

Morgan Jansson, verkställande chef för Rättvist byggande.

FOTO: RÄTTVIST BYGGANDE

Stefan Windefalk, chef ombyggnad på Fabege.

”Det ska man helst inte kriga om i projekten”

för att minska den misstro som kan uppstå mellan beställare och leverantör när kostnaderna ökar.

Q Vad ska du prata om på eventet?

– Jag ska prata om vad som kan göras på organisations- och branschnivån för att långsiktigt förbättra förutsättningarna för för troende, samverkan och lärande på projektnivån. Projekt är ju tempo rära och ofta tidspressade så de be höver stöttning från de mer perma nenta strukturerna.

Q Du har forskat om förtroende och motivation i byggprojekt. Ser du brist på förtroende mellan parter som ett problem i byggprojekt, och hur kom mer man i så fall till rätta med det?

– Det finns ibland förtroendepro blem i projekt och de beror delvis på kontrakten och delvis på hur mogna parterna är. Det är bra med en posi tiv grundsyn, men det måste också finnas en förutsägbarhet och stabil grund för förtroende. I ett samver kansprojekt är organisationsnivån viktig: ledningen behöver kommu nicera sitt stöd till samverkan och även säkra att individerna på pro jektnivån har rätt attityd, är förbe

redda och levererar enligt förvänt ningarna.

Q Den senaste tidens kostnadsök ningar påverkar relationen mellan många beställare och leverantörer.

Hur kan detta hanteras på ett klokt sätt, tror du?

– Här tror jag att det är viktigt med transparens. För ingen vet hur stora kostnadsökningarna kom mer att bli och då finns det risk för

”Vi arbetar mycket med mjuka parametrar i våra upphandlingar”

Falu lasarett ortopedkliniken var ett av de första projekten att tilldelas utmärkelsen ”PQi – Utmärkt Projektkvalitet”. Den 29 november berättar Martin Ullgren, projektchef Region Dalarna, om framgångsfaktorer från projektet och hur Region fastigheter Dalarna använder kvalitetsmätning som kvalitetsoch samverkansverktyg i sina projekt.

Ombyggnaden av ortopedklini ken var ett speciellt projekt på fle ra sätt, förklarar Martin Ullgren. – Alla var delaktighet och engage rade. Det fanns inga dolda agendor och det mycket väl planerat, vilket skapade förutsättningar för en god styrning och uppföljning av projek tet.

Några av de viktigaste lärdomar na från det projektet är enligt Martin Ullgren att se till att skapa förutsätt ningar för ett lyckat projekt i och med förfrågningsunderlaget, se till att planera och få alla delaktiga.  – Det klassiska exemplet med att låta muraren förstå att denne är med och bygger en katedral i stället för att endast lägga sten på sten. Se till

att

Q Regionfastigheter Dalarna mäter kvaliteten på alla era projekt – vad är det egentligen för kvalitet ni mäter?

– Vi mäter hur projektet mår, vi tar ”tempen” på projektet. Vi tittar bland annat på hur samarbetet mel lan projektdeltagarna fungerar, hur väl planerat är det, om projektet har rätt bemanning, hur eventuella meningsskiljaktigheter hanteras, om det är ett tillåtande klimat, med mera.

Q Vilken betydelse har mätningarna i er verksamhet?

– Förutom att nyttja mätresulta tet i det enskilda projektet för att i det korta perspektivet identifiera eventuella åtgärder, använder vi oss även av mätresultaten för att på en aggregerad nivå redogöra för vår projektkvalitet i vår egen led ningsgrupp och för våra styrande politiker. Vi har också möjlighet att ta ut rapporter utifrån typ av pro jekt, storlek, entreprenadformer, samverkan eller ej med mera för att göra jämförelser mellan våra egna projekt.

Q Du kommer att medverka på even tet Det Goda Projektet. Vad innebär det goda projektet för dig?

– Ett projekt som förutom att det färdigställs inom de tids- och ekono miska ramar som överenskommits samt med avtalad kvalitet även låter projektmedarbetarna lära och ut vecklas i projektet, hjälpa varandra och ha kul på jobbet.

Q Vilka är era största utmaningar för att lyckas driva ”goda projekt”?

– Att man ständigt ska starta pro jekt med nya laguppställningar. Det är alltför vanligt att engagemanget och kunskapen kring planering bris ter, jag tänker då på så fundamenta la och basala planer som tid-, resurs samt inköpsplaner. Utan dessa pla ner är förutsättningar att uppnå ett gott projektresultat för samtliga in blandade tyvärr ganska dåliga.

Q Hur löser ni de utmaningarna?

– Gällande problemet med nya laguppställningar så arbetar vi med mycket mjuka parametrar i våra upphandlingar, för att kunna vär dera annat än ett lågt anbudspris.

Vi skulle kunna jobba mer med strategiska partners på olika sätt, men samtidigt är vi en stor aktör på vår lokala marknad och har ett ansvar för att skapa förutsättningar för många entreprenörer att kunna konkurrera, vilket kan försvåras om man jobbar alltför mycket med någ ra få partners. I våra upphandlingar försöker vi hitta sätt att premiera mjuka parametrar som till exempel engagemang och förmåga att plane ra vid utvärderingarna.

Q Vilka är era framgångsfaktorer när det kommer till goda projekt?

–Det börjar med att vi redan i samband med framtagandet av för frågningsunderlaget skapar förut sättningar för allas delaktighet och engagemang samt förståelse kring vikten av att planera väl för att möj liggöra styrning och uppföljning av projektet.

misstro när man försöker ta höjd för framtiden. Beställarkollektivet kommer på sikt att behöva betala kostnadsökningarna men för att det inte ska bli misstro måste nog entreprenörerna öppna upp och

visa sina verkliga kostnader. Vilken transparens som krävs och hur detta ska lösas behöver partnerna diskute ra på branschnivå, det ska man helst inte kriga om i projekten. Här kan samverkanskontrakten ha en viktig roll som referens för där finns redan erfarenheter av öppen ekonomi. En annan fråga är procentpåslag, är det rimligt att entreprenörerna ska tjäna på rena prisökningar utan att ha haft några högre omkostnader? Om man ska tänka riktigt positivt kan krisen leda till en nyttig översyn av affärsmodellerna i branschen och skapa drivkrafter för samverkan och öppenhet.

Q Vad har du själv för förväntningar på eventet Det Goda Projektet?

– Jag tycker att det ska bli väl digt roligt att träffa och lyssna på så många människor som vill samarbe ta för att utveckla branschen!

”Så minskar vi riskerna i projekten”

Byggföretagens verksamhetsledningssystem BKMA har drygt 300 anslutna företag. På eventet kommer Annika Nieminen, projektledare BKMA på Byggföretagen, att tala om hur byggföretag kan minska såväl risker som kost nader i byggprojekt.

Annika Nieminen har en bak grund som KMA-samordnare och systemansvarig för BKMA (BF9K) från ett par mellanstora byggfö retag i Stockholm. Som represen tant för Byggföretagens verksam hetsledningssystem kommer hon på eventet att berätta om hur systematisk kvalitetsmätning och förbättrad erfarenhetsåterfö ring kan minska riskerna i bygg projekt.

– Vi vill presentera BKMA och visa upp hur detta kan hjälpa fö retag i byggbranschen med att få ett fungerande verksamhetsled ningssystem. Jag kommer även att prata om vårt samarbete med kvalitetsverktyget PQi, som kan hjälpa våra certifierade medlems företag att minimera och synlig göra risker tidigt i produktionen.

Q Hur ser du på branschens utma ningar när det gäller att identifie ra risker tidigt i projekten?

– Vi är ganska bra på att se ar betsmiljörisker i våra projekt men att se kvalitets- eller miljö risker är vi sämre på, det är något som vi verkligen skulle behöva förbättra. Här gäller det att vi be höver se nyttan, ändra beteende och ta oss tid.

Q BKMA har lyft in PQi som en komponent för era drygt 300 an slutna företag. Vad kan mätning av projektkvalitet tillföra kvali tetscertifierade företag?

– Vi ser att verktyget PQi kan hjälpa företag med att mäta projektmål och kundnöjdhet i projektet, upptäcka risker tidigt och inte bara inom arbetsmiljön,

utan även kvalitetsrisker. Resulta tet från mätningen ligger sedan till grund för att förbättra kvaliteten samt erfarenhetsåterföring av pro jektet. Det ligger stora kostnader i garantiåtgärder och är tidskrävande så får vi företag att se nyttan, ändra beteende och ta sig tid att använda verktyget kommer kostnaderna att minska.

Q Vad ser du själv mest fram emot på eventet?

– Det ska bli kul att få träffa nya människor från branschen och be rätta vad BKMA kan göra för nytta för företag i byggbranschen.

Martin Ullgren, projektchef på Region Dalarna.

REGION DALARNA

involvera yrkesarbetarna i plane ring och daglig styrning.

Anna Kadefors, professor vid KTH.

FOTO: KTH

Det finns ibland förtroendeproblem i projekt och de beror delvis på kontrakten och delvis på hur mogna parterna är

Anna Kadefors, professor vid KTH, tror att transparens är viktigt

Annika Nieminen, projektledare BKMA på Byggföretagen

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Vi ser att verktyget PQi kan hjälpa företag med att mäta projektmål och kundnöjdhet i projektet

I 30 dagar får du kostnadsfritt veta vilka företag som besökt din hemsida och vilka byggprojekt de planerar eller är involverade i.

Testa du också och upplev hur

Byggfakta Analytics PRO omvandlar din webbplatstrafik till leads.

Byggfakta.se/marknadsforing/analytics-pro

” VI VILL VARA NÄSTA GENERATIONS BYGGKONCERN”

Serneke är en av Sveriges största byggkoncerner och har som ambi tion att uppfattas som det mest nytänkande, engagerade och dyna miska bolaget i branschen. Det sätter höga förväntningar på företagets medarbetare. En av dem som ska driva utvecklingen framåt är Gustav Bergstedt som är ny regionchef i Stockholmsområdet.

– Om man vill någonstans här i världen så kan man inte göra exakt det man har gjort tidigare, säger han.

Som nästa generation byggkoncern vill Serneke utmana branschen, engagera samtiden och inspirera framtiden. Det är högt ställda ambitioner som utmanas inte minst i de bistra tiderna som lägrat sig över byggbranschen. För Gustav Bergstedt, som bara haft tjänsten som regionchef för Serneke i Stockholmsområdet i några veckor, gäller det att försöka möta utmaningarna.

– Det är lätt att se nattsvart på läget. Materialpriserna ökar och beställare flyttar fram sina projekt eftersom de har svårt med finansieringen. Men jag ser också att det skapas en hel del möjligheterna i en nedåtgående mark nad. Den aktör som kan vara klok och ta rätt beslut när det viker neråt kommer att vara väldigt framgångsrik framåt. Jag väljer att se det som en möjlighetens tid där vi kan göra ett avstamp och ta tag i de frågor som vi kan ske inte hade gjort under en högkonjunktur, säger han.

DET SKAKIGA OMVÄRLDSLÄGET och den vikande kon junkturen inom byggbranschen kan annars vara en an ledning till att många håller fast vid kända rutiner och arbetssätt. Men Gustav Bergstedt ser en fara i att fortsätta i gamla upptrampade hjulspår.

– Det kan finnas en trygghet i att fortsätta göra exakt det vi kan som bäst. Men om man vill någonstans här i världen så kan man inte göra exakt det man har gjort ti digare. Utmaningen i den här förändliga världen är att veta vad man vill satsa på och ha en långsiktig tro på det man gör. Jag drivs av att utveckla och föra saker framåt.

I DEN NYA tjänsten som regionchef på Serneke kommer han få ansvar för en helt ny region med fokus på Stock holm och Uppsala. Tidigare ingick de båda städerna i det som kallas för region öst och som sträcker sig från Linkö

ping i söder upp till Gävle i norr och till Västerås västerut. – I den specialisering vi gör nu satsar vi på Stockholm och Göteborg som egna regioner. I mitt fall blir det fokus på Stockholm och Uppsala. Konkret så har vi en väl fung erade verksamhet men vi vill växla upp och fokusera på att vi gör rätt på den här marknaden. Det är lite andra förutsättningar i storstäderna än om vi jobbar på en mindre ort och då krävs det ett lite annat arbetssätt.

STOCKHOLM ÄR DEN absolut största marknaden för byggsektorn. Men det innebär också att konkurrensen är hårdare. På en mindre ort kan relationerna till be slutsfattarna bli mer personlig, menar Gustav.

– Det är en väldigt speciell konkurrenssituation i Stockholm. Det är den absolut största marknaden men det innebär också att allas blickar riktas hit. Det blir inte lika personligt. När jag pratar med mina kollegor på mindre orter så har de en mycket närmare kontakt med beslutsfattare. Man kanske har ett privat engagemang i det lokala näringslivet. Sitter du som regionchef på en mindre ort kanske du känner kommunalrådet. Så ser det inte riktigt ut i Stockholm.

Ur ett lite mer personligt perspektiv så ser han möj ligheten att lära känna hela organisationen bättre i den nya rollen som regionchef på Serneke.

– På kort sikt så får jag en fantastisk möjlighet att lära känna medarbetare och organisationen. Jag har jobbat som arbetschef i ett och ett halvt år i regionen. Men i den nya rollen får jag en helt annan möjlighet att sätta mig in i grupper och affärer som tidigare har legat under kollegor. Vi har en ganska fin bredd med anläggning, ombyggnad och nyproduktion av både bostäder och kommersiella lokaler. Det blir en utmaning för mig att få jobba med alla delarna.

Det nära och tydliga ledarskapet ligger honom varmt om hjärtat. Ambitionen är att skapa en trygghet där alla medarbetare känner till målet för verksamheten men också hur de ska nå dit.

– Serneke vill vara nästa generations byggföretag. Om det genomstrålar hela organisationen så kommer det märkas i vilka affärer vi gör och vilken position vi har på marknaden. I den nedåtgående marknaden som vi har nu har vi en chans att faktisk positionera oss så att vi job bar med rätt kunder och med rätt affärer. Där hoppas jag kunna vara en viktig del i arbetet framåt. Men jag är öd mjuk inför uppgiften. Jag är ingen trollkarl. Jag är bero ende av mina medarbetare och en hela organisationen. Det här är ett lagarbete.

Den vikande konjunkturen och det svåra omvärlds läget sätter spår även i Sernekes verksamhet, i somras varslade man 23 yrkesarbetare i Stockholmsregionen och nu har ytterligare ett varsel på cirka 100 tjänster inom hela koncernen. Frågan är hur det påverkar verk samheten?

– Jag har lite svårt att förlika mig med när man säger att man ska gasa och bromsa samtidigt. Det handlar mer om att veta när man ska gasa och när man ska bromsa. Vi

är helt beroende av att ha rätt kompetens och rätt med arbetare vid rätt tillfälle i företaget. När konjunkturen viker är vi tvingade att dra ner på verksamheten och ny ligen fick vi varsla en del av våra hantverkare. På lång sikt kommer vi både behöva minska och öka personalstyr kan. Vi måste anpassa oss till marknadsläget. Strategin långsiktigt är att rekrytera de bästa medarbetarna. Det är enda vägen framåt. Det är vår kompetens vi säljer.

Gustav understryker vikten av man har rätt kompe tens i verksamheten. Han menar att man behöver titta utanför de traditionella rekryteringsmönstren och satsa mer på mångfald.

– En viktig fråga som jag drivit tidigare och som är viktigt för hela branschen är mångfaldsarbetet. Vi har lättare att rekrytera traditionella byggare. Speciellt nu när konjunkturen viker. Det kommer vara en stor fråga som jag måste fortsätta utmana. Vill vi skapa en attraktiv bransch framåt måste vi få en större mångfald. Det kan inte bara vara medelåldersmän från padelbanan.

HAN HAR EN lång erfarenhet av olika tjänster inom bygg branschen. Det som lockade honom från början var att få vara med och skapa något beständigt. I rollen som re gionchef på Serneke får han nu chansen att få utlopp för den kreativa lusten.

– Det handlar om utveckling för min del och min om givning. Det som lockade mig till byggbranschen från början var att få vara med att skapa någonting. Att få gå från noll till något stort och beständigt. Sedan är jag väl digt intresserad av ledarskap och att försöka förstå vad andra människor drivs av. Det som är riktigt häftigt är när man ser och förstår någon som har andra drivkrafter än en själv, säger Gustav Bergstedt.

GUSTAV BERGSTEDT

Tidigare arbetslivserfarenheter: Tekniskt gymnasium, KTH, Skanska, JM, Serneke. Arbetsledare, projektingen jör, inköpare, projektchef, distriktschef och nu regionchef. Ålder: 48 år

Bor: Villa, Sollentuna

Familj: Fru och tre barn

Gör helst en ledig dag: Är gärna med familj på vårt ställe i Leksand. Där finns fler småhus som jag gärna fixar med.

Jag gillar också att dra en runda i löparspåret eller att ta en match på padelbanan.

Senaste spelade låt på Spotify: The Temple Of The King en gammal 70-tals rock-klassiker med Rainbow. Är inte någon stor musikkonsument.

Senast lästa bok: Läser mycket faktalitteratur men på nattygsbordet nu ligger Lars Wilderängs senaste Kungs hjärta.

Senaste resan: Köpenhamn i höstas på en släktträff.

Gustav Bergstedt är ny chef för Sernekes nya region som omfattar Stockholm och Uppsala.

FOTO: SERNEKE

Utmaningen i den här förändliga världen är att veta vad man vill satsa på och ha en långsiktig tro på det man gör

TEXT: SAMUEL KARLSSON

Drar i handbromsen – varslar 100 om uppsägning

I bolagets senaste delårsrapport för det tredje kvartalet 2022 redogjorde vd Michael Berglin för ett påbörjat program med kraftiga åtgärder för att effektivisera organisationen, renodla uppdraget, minska investe ringarna i egenutvecklade bostads projekt och sänka kostnaderna. Nu tas nästa steg då Serneke anpassar personalstyrkan enligt åtgärderna i programmet och varslar cirka 100 personer om uppsägning.

– Effektiviseringarna vi påbörjat under hösten är en fortsättning på vår ambition och strategi för att stär ka bolagets lönsamhet och stabilitet som inleddes redan 2020. Situatio nen i omvärlden och dess effekter på marknaden förstärker behovet av kraftiga åtgärder för att hålla kursen och leverera på den inslagna vägen. Att vi nu varslar personal är beklag ligt men samtidigt nödvändigt, säger Michael Berglin, vd i Serneke Group.

Effektiviseringarna innebär vida re att ett antal verksamheter inom

bolagets entreprenadrörelse avveck las – resurser för anläggningsarbe ten i Stockholm och Helsingborg samt ett lokalkontor i Jönköping.

– Åtgärderna stärker vårt fokus på att leverera med kvalitet och lön samhet på vår orderbok på cirka tolv miljarder kronor och vi anpassar vår projektutvecklingsverksamhet till det rådande marknadsläget. Vi möjliggör också fortsatt utveckling inom områden som är avgörande för att bibehålla vår konkurrens kraft framåt, som hållbarhet och digitalisering, avslutar Michael Berglin.

Kostnadsreduceringarna beräk nas sammantaget frigöra cirka 120 miljoner kronor med fullt genom slag i det tredje kvartalet 2023.

RAPPORTEN FÖR ÅRETS tredje kvar tal visar att orderingången uppgick till 2 684 mkr (1 195), intäkterna upp gick till 2 055 Mkr (1 968) och att rö relseresultatet landade på -39 mkr (25).

Michael Berglin kommenterade rapporten så här:

– Vårt resultat i kvartalet är tyd ligt påverkat av marknadsläget, där uteblivna transaktioner är ett ex empel. Vår helhetsaffär är beroende av försäljningar från vår projektut vecklingsverksamhet, för att skapa resultat och frigöra kapital. Vi be höver öka aktiviteterna som skapar förutsättningar för kontinuerliga

Serneke

affärer. Vi ser även effekter i entre prenaden kopplade till världsläget: materialpriserna pressar alla sedan länge och skapar en allmänt tuff si tuation i branschen. Vi har i kvarta let haft en negativ påverkan om 25 miljoner kronor på resultatet för vår entreprenadverksamhet till följd av en konkurs hos en underentrepre nör i vår norra region.

ORDERSTOCKEN OMFATTADE VID ut gången av september 12 miljarder kronor (12,6).

– Vi ser fortsatt en utveckling mot ökad andel samverkansavtal inom segmenten samhällsfastigheter och

industri, vilket skapar förutsättning ar för ökad stabilitet. Här är entre prenaden för Kalmarsundsverket samt våra avropsavtal gällande fäng

Serneke juli – september 2022

Q Orderingången uppgick till 2 684 Mkr (1 195)

Q Intäkterna uppgick till 2 055 Mkr (1 968)

Q Rörelseresultatet uppgick till -39 Mkr (25)

ANNA SJÖSTRÖM

Q Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till -261 Mkr (207

Q Periodens kassaflöde uppgick till -133 Mkr (268)

Q Periodens resultat uppgick till -92 Mkr (37)

Q Soliditeten uppgick till 37,6 procent (36,7)

Q Serneke tecknade i augusti ett entreprenadavtal för Kalmarsundsverket. Ordervärdet uppgick till 1,4 miljarder kronor.

®

EFFEKTIVA VÄRMEMATTOR

Snabb och enkel lösning för att tjältina och värma inom många områden. Finns i sortiment om 3 m samt 5 m (nyhet).

2 m anslutning gummikabel Öljetter Spännband (förvaring) Kraftig kvalité

Tips! Använd 2 st 5 meters mattor för att skapa ett värmeområde på 10 m med 1-fas anslutning.

bygg-strom.se order@bygg-strom.se

Michael Berglin, vd i Serneke Group.

Effektiviseringarna vi påbörjat under hösten är en fortsättning på vår ambition och strategi för att stärka bolagets lönsamhet och stabilitet som inleddes redan 2020

Serneke meddelar att de ska spara in på 120 miljoner kronor. Ett antal verksamheter inom byggbolagets byggverksamhe ter ska avvecklas och cirka 100 personer varslas om uppsägning.

elsebyggnader och ny arena i Uppsa la goda exempel den senaste tiden.

Wisdome vrider på gränserna

Egentligen ska det inte gå. Men under bygget av Wisdome Stockholm har man både vridit och böjt balkar av LVL-trä. Allt för att få fram den asymmetriska formen som bildar byggnadens skal.

– Vi flyttar på gränserna för vad som är möjligt med trä som byggmaterial, säger Jessica Szy ber, affärsutvecklingschef, Stora Enso.

Ibland svänger vi oss med ord som landmärke och unikt projekt – men är det någon gång det känns motive rat så är det när det gäller Wisdome Stockholm. I anslutning till Teknis ka museet på Kungliga Djurgården uppförs en spektakulär träbyggnad som tänjer på gränserna för trä som byggmaterial.

– Vi visste väl att det här förslaget innebar en del tekniska utmaningar men insikten om hur pass hög grad av innovation som krävs har vuxit under arbetets gång. Tillsammans med Stora Enso förflyttar vi gränser na för svenskt träbyggande. Byggna den i sig förkroppsligar vår vision om innovation för en hållbar fram tid, säger Astrid Stenberg, projektle dare Wisdome Stockholm, Tekniska museet.

SJÄLVA HJÄRTAT I den nya byggna den är en sfärisk kupol av trä från Stora Enso. När allt står klart kom mer man projicera visualiseringar av bilder inne i kupolen. Besökarna innesluts helt av 3D-projektioner i 360 grader – runt om och ovanför. Själva kupolen består av 277 unika trianglar i CLT-trä (korslimmat trä) som monterats ihop till en klotform.

Den är 12,1 meter hög och har en di ameter på 21,6 meter. Men arkitek terna ville att även den omslutande byggnaden skulle bli en attraktion. Bakom den komplexa designen står Elding Oscarson Arkitekter.

– Vi insåg tidigt att vi ville utveck la träbyggandet på något sätt. Det är ganska få byggnader i samtiden

som utmanar träets egenskaper och möjligheter. Just på Tekniska museet kände vi att här har vi chansen att göra något som utforskar vad som är tekniskt möjligt att göra med trä som material, säger Johan Oscarson.

ARKITEKTERNA SAMARBETAR MED den norska konstruktören Florian Kosche och de kom fram till ett de signekoncept med tunna remsor av LVL-trä (plywood). Taket till den nya byggnaden består av fem lager av träbalkar som når en spännvidd på 26 gånger 48 meter – helt utan pelare. Totalt är det 20 kilometer träbalkar i ett böljande rutnät med

10 903 delar som formas och mon teras med millimeterprecision.

– Det handlar mycket om en utforskande- och lärandeprocess. Projektet har inte bara blivit en byggnad utan också en källa till ny kunskap kring materialet, produk tion och arbetssätt som alla i teamet bidragit med. Ytterst vill vi att Wis dome Stockholm ska bli en inspira tion. Inte bara för byggindustrin i Sverige utan också för alla som be söker byggnaden, fortsätter Johan Oscarson.

Inspirationen till tekniken har man tagit från flera internationella projekt. Bland annat Multihalle i Mannheim i Tyskland. Den byggdes på 1960-talet i ett rutnät av tunna ribbor i trä och var ursprungligen tänkt som en tillfällig byggnad men den står på plats fortfarande idag.

– Det här har varit ett drömpro

jekt av flera anledningar. Det hand lar dels om själva funktionen med en publik byggnad. Men också själva byggtekniken och hur vi kan experi mentera med trä som material och tänja en gräns som inte testats tidi gare. Det finns historiska byggnader som använt samma teknik men att omsätta det till dagens krav och för utsättningar har varit en stor utma ning, säger Johan Oscarson. Balkarna av LVL-trä har levererats som platta paket av Stora Enso och sedan böjs och anpassas med en exakt precision på plats. All håltag ningen har gjorts i fabrik. I prakti ken har man tagit ett industriellt till verkat material som egentligen inte går att böja men här har man både böjt och vridit. För att montera ihop hela konstruktionen har man tagit fram speciella dymlingar som också är gjorda i LVL-trä. Där har man tittat

bakåt i historien hur man samman fogat fördymlade träbalkar. Totalt är det 3600 dymlingar uppdelade i tre olika utföranden. Toleranserna för bygget är extremt små. I längdled är toleransen 0,5 millimeter och på bredden är det ingen alls.

– Byggnaden har en asymmetrisk form och bara det är unikt i sig. Vi vill visa vad man kan göra med trä och för mig som har en bakgrund som timmerman är det väldigt spännan de. Att kunna kombinera hantverks mässigt byggande med någon form av industriell produktion har varit den stora utmaningen. Från fabrik till byggarbetsplats, säger Carl Hum ble, teknisk projektledare, Stora Enso.

DET ÄR INTE vem som helst som kan genomföra en så komplex kon struktion som den till nya Wisdome

Taket till Wisdome består av ett rutnät med fem lager balkar i LVL-trä.

FOTO:: SAMUEL KARLSSON

Jessika Szyber, affärsutvecklingschef, Stora Enso och Carl Humble, tek nisk projektledare, Stora Enso.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Specialgjorda dymlingar.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Vi visste väl att det här förslaget innebar en del tekniska utmaningar

gränserna för träbyggande

Stockholm. Till slut landade man i Schweiz för att hitta en aktör som hade den kompetens som krävdes för att genomföra projektet. Man anlitade Blumer Lehmann för upp förandet av byggnaden. De står bak om några av de mest komplexa trä byggnaderna i världen. Men även för

dem är det här något nytt och det krävs nya tekniker och metoder. Själva byggfasen går nu in i sitt slutskede och ambitionen är allt ska vara ihopsatt i slutet av december och efter det återstår alla installationer.

Kupolen där det kommer visualiseras bilder.

FOTO:: TEKNISKA MUSEET

Johan

SAMUEL KARLSSON

16 förslag för att skynda på bostadsbyggandet

Initiativet Bygg i tid lanserar en reformagenda med 16 förslag för att påskynda byggandet av bostäder.

– I dag tar det i snitt fem år från att en planprocess inleds till det första spadtaget. Det bromsar upp bo stadsbyggandet och påverkar hela samhällsutvecklingen. Det vill vi ändra på, säger Initiativets ordfö rande Nancy Mattsson, projektut vecklingschef på JM och initiativets ordförande.

Tillsammans med ett antal exper ter och branschaktörer har Initiati vet arbetat fram 16 konkreta förslag till områden att reformera. Några av hörnpelarna i reformagendan är att bostadsbyggande behöver betraktas som ett angeläget samhällsintres se och därför ges en större tyngd i avvägningar mot andra samhällsin tressen samt att tillämpningen av regelverk behöver förtydligas inom vissa områden. Man vill också se fler vidareutbildningar med inriktning på stadsbyggande och myndighets utövning. Reformagendan innehåll er även förslag kring områden som införande av ett nationellt ärende hanteringssystem, effektivisering av lantmäteriförrättningar, förtyd ligande av Länsstyrelsens ansvar för bostadsförsörjningen samt kommu nernas debitering av plankostnader.

UNDER ARBETET MED reformför slagen har, i kartläggning och in tervjuer, bilden stärkts av att utred ningsbördan i planärenden ökat

väsentligt under senare år. Såväl målkonflikter i lagstiftningen som intressekonflikter mellan olika ak törer driver fram allt fler och alltmer komplicerade utredningar. Det är numera inte ovanligt att en genom snittlig planprocess inbegriper 20–30 utredningar inom olika sak områden.

– Vår ambition är att skapa en öp pen och konstruktiv dialog mellan

samhällsbyggandets aktörer. Vi vill framförallt bidra till att gå från ord till handling. Att korta ledtiderna inom plan- och tillståndsprocesser är komplext och kräver ett helhets grepp. Vi bedömer att vår reforma genda har goda förutsättningar att ge betydande och snabba resultat, säger Nancy Mattsson.

ANNA SJÖSTRÖM

KRÖNIKA

LENNART WEISS

”Nödvändigt att vi kallar en stol för en stol”

Lennart Weiss, kommersiell

är dags att öka tempot i arbetet

Q Den 15 september 2021 förändrades debatten om arbetslivs kriminalitet. Det var då som Byggmarknadskommissionen pre senterade sin nulägesanalys på DN debatt. Baserat på den kart läggning som kommissionen gjort valde man att tala klarspråk: ”Inget tyder på att fusket är mindre i företag med kollektivavtal än utan. Det är heller ingen skillnad mellan större och mindre fö retag”.

STUDIEN SOM INRIKTADE sig på östeuropeiska bolag konstatera de att fusket med löner, inkomstskatter och sociala avgifter är så utbrett att det allvarligt snedvrider konkurrensen och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen samt de företag som vill göra rätt för sig.

Sedan dess har också ett antal goda initiativ tagits. Den förra regeringen tillsatte en särskild delegation mot arbetslivskrimi nalitet som förefaller arbeta metodiskt. I våras presenterade re geringen 45 initiativ med syfte att gå djupare i olika delfrågor. Ta lande nog adresserar 20 av dessa byggbranschen. Byggföretagen och Byggnads har gemensamt tillsatt en åtgärdskommission. Rent allmänt kan man notera att de större företagen i dag har sa ken på radarn och tar problemen på klart större allvar än tidigare.

SOM EXEMPEL GÖR de större företagen i dag skillnad på arbets platskontroller, som syftar till att säkerställa identitet samt korrekt hantering av personalliggare, och bolagskontroller med syfte att följa upp efterlevnaden av löner, skatter och trygghetsförsäkring ar. Det rör sig alltså i rätt riktning. Men, om ska vi vara ärliga, åter står oerhört mycket innan vi ens är i närheten av ett fungerande kontrollsystem. Tre exempel:

Utifrån de drygt 50 fördjupade bolagsanalyser som Veidekke utfört kan vi se ett systematiskt fusk med registrering av 70, 88 och 100-procentare. Så gott som alltid utgör andelen 70 procenta

Det är alltså uppenbart att dagens kontrollsystem inte fångar de verkliga problemen. Att enbart kontrollera om företag har kollektivavtal, registrerar i Lösen och FORA och har A 1-intyg är närmast meningslöst om man inte också jämför lämnade uppgifter mellan olika system och gör seriösa utredningar

re cirka 25 – 40 procent av arbetsstyrkan. De som har 100 procent av kollektivavtalets grundlön kan räknas i fåtal procent. Trovär digt?

FUSKET MED A 1-intyg är av samma omfattning. Vid en kontroll av bolagets årsredovisning samt uppgifterna i utstationeringsre gistret är det uppenbart att man inte uppfyller rådande undan tagsregler.

Den som via utstationeringsregistret kontrollerar om företag som driver projekt med fast driftsställe betalar inkomstskatt blir bedrövad. Fusket med inkomstskatter är monumentalt.

DET ÄR ALLTSÅ uppenbart att dagens kontrollsystem inte fång ar de verkliga problemen. Att enbart kontrollera om företag har kollektivavtal, registrerar i Lösen och FORA och har A 1-intyg är närmast meningslöst om man inte också jämför lämnade uppgif ter mellan olika system och gör seriösa utredningar. Där saknar så gott som alla företag kompetens eller rätt verktyg. Tyvärr be driver inte heller Byggföretagen, ID 06, Byggnads eller våra myn digheter ett systematiskt kontrollarbete som fångar den sortens problem vi talar om ovan. Väl medveten om att en och annan blir förbannad är det nödvändigt att vi kallar en stol för en stol. I nästa krönika kommer jag att berätta om hur Veidekke tar sig an dessa problem och hur ett effektivt kontrollarbete kan organiseras.

Bygg i tid

Q Den första juni i år lanserades initiativet Bygg i Tid. Målet är att effektivisera och förbättra plan- och tillståndsprocesserna för ett ökat bostadsbyggande. Bakom initiativet står JM, Riksbyggen, Skanska, Aros Bostadsutveckling och K-fastigheter.

Bakom initiativet står bland annat JM och Skanska.

direktör på Veidekke, tycker det

mot arbetslivskrimi nalitet.

LENNART

TA DET LUGNT OCH RÄKNA TILL 17 000

Mycket på jobbet? Orolig över kriserna? Osäker på hur allt kommer att påverka din vardag? I föreningen Byggcheferna är vi 17 000 kollegor med samma situation. I både bra och sämre tider hjälps vi åt med att göra samhällsbyggnadssektorn till den bästa möjliga arbetsplatsen. För alla, varje dag.

Som medlemmar är vi samtidigt medlemmar i Ledarna – Sveriges chefsorganisation. Det ger oss trygghet i form av inkomstförsäkring, chefsrådgivning, rätts hjälp och annat stöd. När orosmolnen hopar sig kan vi därför andas in, andas ut och räkna till 17 000 vänner som vill fortsätta bygga vårt samhälle tillsammans.

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

17 000 chefer formar världens bästa bransch

Få stöd i din chefsroll via byggcheferna.se

NCC får kontrakt på ny sporthall Arvidsjaur

Q NCC och Arvidsjaurs kommun inleder bygget av en ny sport- och simhall. Uppdraget görs i samver kan och ordervärdet uppgår till cirka 250 miljoner kronor.

Projektet omfattar en simhall med tre bassänger och en sporthall med två idrottsplaner i samma byggnad. Simhallen får en motions bassäng på 25 meter, en multibas säng på tio meter, en barnbassäng om 25 kvadratmeter samt en bubbelpool. Sporthallen kommer rymma en spelplan på 20×40 meter, en om 18×36 meter samt 250 läktar platser som kan justeras i höjd och bredd. Till våren 2023 påbörjas mar karbeten för grundläggning.

70%

... återbrukat material består Håll barhetshuset, i Arenastaden av. Det är den första pilotbyggnaden inom av det Vinnova finansierade forsk ningsprojektet ”Återhus – att bygga hus av hus”. Hållbarhetshuset har uppförts på initiativ av Fabege i sam arbete med entreprenören Zengun.

I projektet utvecklar 14 samver kansparter metoder och verktyg för att möjliggöra återbruk av tunga byggnadsdelar såsom stommar och fasader av stål och betong.

Hållbarhetshuset på 1 000 kva dratmeter inrymmer kontor, mötes ytor och showroom och har därmed en funktion både som etablerings kontor och som mötesplats för att skapa kunskap kring projektet och återbruk.

Överklagar detaljplan för bostadsområde

Q I slutet av september antog kommunfullmäktige i Norrtälje en detaljplan för ett nytt bostadsområ de. Planområdet ligger i Östhamra, cirka tre kilometer från Norrtälje centrum, vid Norrtäljeviken. Syf tet med planen är att möjliggöra byggnation av 640 bostäder och en skola. Inom planområdet finns även planer för mindre centrumverksam het, nya badbryggor, lekplats samt utrymme för nödvändiga tekniska anläggningar så som dagvatten dammar.

Nu överklagas planen av boende i området som menar att bebyggels en stör deras hästverksamhet.

JM: En avmattning i marknaden i Sverige

JM har presenterat sin delårs rapport för årets tredje kvar tal. Den visar att intäkterna har ökat jämfört med samma period föregående år, medan rörelseresultatet pekar nedåt.

Johan Skoglund, vd och koncern chef, kommenterar rapporten: ”Kvartalet har speglats av fortsatt osäkerhet till följd av det pågå ende kriget i Ukraina, höga ener gipriser samt fortsatt stigande inflation och räntor. Som en följd av detta ser vi en avmattning i marknaden i främst Sverige, men med fortsatt goda prisnivåer på samtliga av våra marknader.”

INTÄKTERNA ÖKADE TILL cirka 11,2 miljarder kronor (cirka 10,5), rörelseresultatet minskade till cirka 1,3 miljarder kronor (cirka 1,5) och resultatet före skatt mins kade till cirka 1,2 miljarder kronor (cirka 1,4).

Antalet produktionsstarta de bostäder minskade under det tredje kvartalet, från 817 till 688 stycken. Minskningen beror främst på en lägre nivå av pro

duktionsstarter i Stockholm, där avsaknaden av myndighetsbeslut försenast vissa projekt.

Bostadsverksamheten i Norge uppvisar fortsatt god försäljning och nivå av produktionsstarter under det tredje kvartalet. Fin land fortsätter att växa med god lönsamhet i pågående projekt men marknaden har under det tredje kvartalet blivit något mer avvaktande, står det också i rap porten.

ANNA SJÖSTRÖM

En splittrad bild i utmanande tider”

NCC har presenterat sin del årsrapport för årets tredje kvartal.

– Vi har god orderingång, en stark orderstock, men det har varit ett tufft kvartal för delar av verksamheten, säger Tomas Carlsson, vd och koncernchef NCC.

I september vinstvarnade NCC och menade att resultatet för tredje kvartalet påverkas negativt av det ekonomiska läget. Men så blev det inte.

Å ena sidan påverkas resulta tet i det tredje kvartalet av stora utmaningar inom asfaltverksam heten där NCC inte har kunnat kompensera för de ökade kostna derna, nedskrivningar i Building Sweden och ökade kostnader överlag.

Å ANDRA SIDAN har NCC haft en stark orderingång och en bra or derstock.

Det är en splittrad bild i dessa utmanande tider, säger Tomas Carlsson, vd och koncernchef.

Affärsområde Infrastructure har haft en god orderingång i årets tredje kvartal (4,5 mdr) och är högre än motsvarande kvartal 2021 (2,9) och 2020 (3,2).

Inom Building Sweden har NCC gjort ett större antal ned skrivningar, kopplat till bostads projekt i Stockholm. Det påverka de rörelseresultatet i tredje kvar talet negativt, det uppgick till -56 miljoner kronor (100).

Orderingången i kvartalet uppgick till cirka 2,4 miljarder

kronor (cirka 2,3) och till cirka 10,9 miljarder kronor (cirka 10,2) för perioden januari till septem ber.

Rörelseresultatet i Building Nordics är stabilt, om än påverkat av den rådande situationen med ökade kostnader. 104 miljoner kronor för tredje kvartalet i år. (110).

Inom affärsområdet Industry är det stora utmaningar inom as faltverksamheten.

Trots prishöjningar har de högre kostnaderna inte kunnat kompenseras och vi ser effekter av den situationen året ut. Kon trakten är ofta korta, så vi ser en möjlighet att kunna förbättra situationen genom att höja våra priser, säger Tomas Carlsson.

Rörelseresultatet uppgick till 50 miljoner kronor (306) i det tredje kvartalet, och är främst dri vet av asfaltverksamheten.

ANNA SJÖSTRÖM

Ökad omsättning för Peab

Peabs nettoomsättning ökade det tredje kvartalet till cirka 16,7 miljarder kronor medan rörelseresultatet stannade på 993 miljoner kronor, att ställa mot förra årets cirka 1,1 miljar der kronor.

Sett till årets nio första månader uppgår nettoomsättningen till drygt 46 miljarder kronor, mot cirka 42,5 miljarder för samma period förra året.   – Peab redovisade fortsatt sti gande omsättning efter årets för sta nio månader. Vi fortsätter att hantera kostnadsökningarna väl även om vi inte får täckning fullt ut. Orderingången var förhållan devis stabil men med en minskad andel bostäder, säger Jesper Gö ransson, vd och koncernchef för Peab.

DET TREDJE KVARTALETS rörelse resultat stannar på 993 miljoner kronor, att ställa mot förra årets cirka 1,1 miljarder kronor och or deringången landade på cirka 13,1 miljarder kronor (cirka 13,9) för de tre månaderna. Rörelsemargi nalen stannade på 6 procent (6,8), resultat per aktie på 2,69 kronor (2,89) och kassaflödet före finan siering på 805 miljoner kronor (781).

FÖR AFFÄRSOMRÅDET BYGG öka de nettoomsättningen med tio procent under årets nio första

månader, vilket främst är relaterad till den svenska och norska verk samheten, och rörelsemarginalen minskade till 2,2 procent (2,7). Affärs område Anläggning ökade nettoom sättningen med fyra procent och rörelsemarginalen var oförändrad på 3 procent. Inom Industrisegmen tet ökade nettoomsättningen med 16 procent de nio första månaderna och rörelsemarginalen sjönk till 2,9 procent från förra året 3,8 procent. Här påverkade de höga energi- och bränslekostnaderna negativt, i syn nerhet inom beläggningsverksam heten.

Även affärsområde Projektut veckling ökade omsättningen, dock märker man att de höga räntorna i de nordiska länderna har lett till en mer avvaktande bostadsmarknad, vilket bland annat påverkar produk tionsstarterna för bolagets egenut vecklade bostäder.

HENRIK EKBERG

Stabilt tredje kvartal för Skanska

Med en treprocentig ökning på intäktssidan och ett resultat på 1,5 miljarder kronor (1,5), konstaterar vd:n Anders Danielsson att Skanska

osäkerhet och tuffare marknads förutsättningar.”

Skanskas intäkter för det tredje kvar talet uppgick till 38,6 (33,4) miljar der kronor. Justerat för valutakursef fekter ökade intäkterna med tre pro cent. Rörelseresultatet uppgick till 1,5 (1,5) miljarder kronor, justerat för valutakurseffekter minskade rö relseresultatet med tio procent. Re sultatet per aktie ökade till 3,10 från förra årets 3,07 och det operativa kassaflödet från verksamheten upp gick till 3,2 (0,8) miljarder kronor, enligt IFRS (International Financial Reporting Standards).

Rörelseresultatet i Byggverksam heten uppgick till 1,3 från 1,2 miljar der kronor för samma period förra året. “Inom Byggverksamheten fortsatte vi leverera enligt vår stra tegi. Intäkterna ökade ytterligare ett kvartal, i linje med förväntan utifrån vår starka orderstock. Tredje kvar talets orderingång var stark. Trots att våra marknader påverkas av det försvagade makroekonomiska lä get förblev lönsamheten god både

under kvartalet och på rullande 12 månader. Detta är ett resultat av vårt målmedvetna arbete med att mins ka risken i projektportföljen” skriver Anders Danielsson i vd-ordet.

Inom Bostadsutveckling märks den stigande inflationen och de höj da räntorna. “Marknadsaktiviteten har minskat i år med en långsam mare försäljning som följd. Detta påverkade intäkterna för kvartalet. Bostadsmarknaden är cyklisk men det råder en strukturell brist på bo städer som vi bedömer kommer att balansera marknaden över tid” skri ver Anders Danielsson.

Sport- och simhallen förväntas bli färdigt under 2025. BILD: LILJEWALL

Johan Skoglund, vd och kon cernchef på JM. FOTO: JM

”

Tomas Carlsson, vd och koncern chef och Susanne Lithander, Ekonomi- och finansdirektör, presenterar delårsrapporten.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

gör ett stabilt tredje kvartal, ”trots global ekonomisk

HENRIK EKBERG

Anders Danielsson, vd och kon cernchef på Skanska. FOTO: SKANSKA

Jesper Göransson, vd och koncernchef på Peab. FOTO: PEAB

Ny värmekamera

Q I samband med varumär ket Conrads 40-års jubileum presenterar Voltcraft värme kameran WB-500 med omfattande utrustning för förebyggande underhåll inom industrin samt för byggnadsanalys. Värmeka meran tar skarpa och tydliga bilder även på rörliga delar tack vare den snabba bild uppdateringsfrekvensen på 50 Hz. Det gör att kritiska processer kan identifieras även för maskiner som är i drift. WB-500 kan ta detal jerade bilder även av stora föremål som befinner sig på långt avstånd, något som är fördelaktigt speciellt när det gäller inspektion av bygg nader. www.conrads.se

Förenklar montering av toalett

Q Genom att installera Geberit Power- & Connect box redan vid byggnation eller renovering av badrum ska det vara en kelt för installatören att integrera en nätanslutning för WC eller spolplatta i inbyggnadsfixturen utan att göra åverkan på väggen.

Geberit Power- & Connect box placeras mellan avloppsröret och spolröret. Dosan monteras utan verktyg och när elen behöver kopplas in så adderas en transformator och strömka beln dras ut. Anslutningskabeln mellan transformatorn och cisternen är försedd med en LED-lampa som visar om ström försörjningen fungerar korrekt. Anslutningsdosan är osynlig från utsidan och går att kombinera med de flesta vägghängda toaletter. www.geberit.se

Effektivare borrning

Q Sandvik Mining and Rock Solutions lanserar en ny ännu mer effektiv och hållbar toppham marborrigg designad speciellt för borr- och sprängningsentreprenörer. Dino DC420Ri kommer att ersätta sin föregångare Dino DC410Ri. Den nya maskinen har en bredare överbyggnad för ökad stabilitet med förbätt rad förarsäkerhet i svår terräng och på utma nande arbetsplatser. Den är utrustad med en kraftfull steg V-motor för lägre utsläpp, karu sellstånghantering samt etthåls-automation för ökad produktivitet.   ww.sandvik.com

Hammare med förstärkt skaft

Q Milwaukee Tools utökar sitt sortiment med hamma re genom lanseringen av nya trä- och glasfiberhammare. Samtliga nya hammare har en balanserad vikt och ett förstärkt skaft som ska ge ett bekvämt grepp och bättre stötabsorbering.

Q Snickarhammaren har en magnetiskt spikhållare som underlättar spikning i trånga utrymmen och fö rebygger fingerskador. Den nya bänkhammaren har ett förstärkt fäste mellan skaft och huvud för att stärka den känsligaste delen av verk tyget.

Q Sortimentet omfattar: Snickarhammare på 570g och 450g.

Bänkhammare på 200g, 300g, 500g, 800g och 1000g. se.milwaukeetool.eu

CHRYSO Nordic har stor erfarenhet av betongkemiska produkter.

Vi hjälper dig att utveckla din betongvardag. Kontakta våra tekniker för mer information.

CHRYSO NORDIC AB Färgvägen 8 • 443 61 Stenkullen • Telefon: 031-3525080 • www.chryso.se

Nyligen upphandlade projekt

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR PROJEKTNAMN PROJEKT KOMMUN

Simon Lundgren NCC Sverige AB

Norrvattens framtida vattenproduktion, NFVP

Utbyggnad/nybyggnad vid Görvälnverket Järfälla 2 000

Övre Vasastaden etapp 2 Nya bostäder Linköping 700 Samer

Måsholmen 21 Nytt huvudkontor och nya bostäder på Skärholmen Stockholm 575

Isolatorn 3 & 12 etapp 1 Nybyggnad av flerbostadshus i Gideonsberg, etapp 1 Västerås 550

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Egroj entreprenad AB Södertälje Krafton AB Handen

Rav Byggrenovering AB Tumba

Twolight Consulting AB Solna

Akz Bygg & Fasad AB Vällingby

Restaurang på Bromma Plan AB Stockholm

ArkHem – Architecture & Construc. AB Stockholm

Ermaco Sweden AB Stockholm

Peter Strand AB Stockholm

Vellinge Parkby Nybyggnad av bostäder Vellinge 450 Markus Gatu Skanska Sverige AB Tjället 8 Ny-, om- och tillbyggnad av studentbostäder på Kungsholmen

Jenny Piltofta OBOS BBL AB

Terra Group AB Södertälje

Loadeasy AB Solna

Build & Renovate Sweden AB Stockholm

VPN Bygg & Konsult AB Norsborg

Onkologilokaler, Läns sjukhuset Ny- om- och tillbyggnad av lokaler för strålbehandlings enhet

Kalmar 400

Stockholm 400 Henrik Artursson Bygg Dialog AB

Staffan Waldenström Byggnads AB Tornstaden Öresjö Ängar Centrum Nybyggnad av flerbostadshus Borås 400 Tuve Knutsson Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Kv. Virket 6, etapp 1 Nybyggnad av bostäder Lund 325

Peter Lennartsson Skeppsviken Bygg i Skövde AB Skaraborg Logistic Center – Jula Logistics Nybyggnad av lager Falköping 250

Jon-Emil Blomstedt HMB Construction AB Ryttersborg Nybyggnad av högstadieskola samt lokaler för gymnasieskola Västerås 235

Anton Lundgren Nåiden Bygg AB Västra Stranden, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus och garage, parkeringshus Luleå 200

Fredrik Dahlström GBJ Bygg Väst AB

Bäckamaden, Gråbo Nybyggnad av bostäder, etapp 2 Lerum 200

Fredrik Dahlström GBJ Bygg Väst AB Bäckamaden, Gråbo Nybyggnad av bostäder etapp 3 Lerum 200

Mattias Tapper TL Bygg AB Ångkvarnen Ombyggnad till kontor Uppsala 200

Paulina Allde JM AB Fabrikören, Gamlestaden Nybyggnad av flerbostadshus etapp 1 Göteborg 180

Thomas Engström Nokon Byggnads AB Urberget Nybyggnad av flerbostadshus på Pettersberg Västerås 160

Mats Rydén NCC Sverige AB

Paulina Allde JM AB

Sven Johansson Johansson & Rehn Byggnads AB

Rolf Johansson Lärkängens Bygg & Entreprenad AB

Paulina Allde JM AB

Magnus Carlsson Peab Sverige AB

Sickla skola, hus C Nybyggnad av skola i Nacka Nacka 150

Fabrikören, Gamlestaden Nybyggnad av flerbostadshus, etapp 2 Göteborg 150

Syrhåla Norra Nybyggnad av logistikbyggnad Göteborg 140

Skoghall, Hammarö Nybyggnad av punkthus Hammarö 140

Fabrikören, Gamlestaden Nybyggnad av flerbostadshus, etapp 3 Göteborg 135

Kv Hasselnöten Nybyggnad av flerbostadshus, äldrebostäder och förskola Upplands Väsby 125

Lars Thumb Totalbygg i Gävleborg & Uppland AB Boländarna etapp 2 Nybyggnad av industrihus Uppsala 125

Mikael Sjunnesson BAB bygg AB

Björnekulla Ås Nybyggnad av bostäder och ev, verksamhetslokaler Åstorp 125

Kenneth Gustavsson Frense Living Bygg AB Fiskeby etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus Norrköping 125

Kenneth Gustavsson Frense Living Bygg AB Fiskeby etapp 1 Nybyggnad av flerbostadshus Norrköping 125 Magnus Grass Heving & Hägglund AB Elinsborgsskolan Totalrenovering av skola i Spånga Stockholm 121 Bahra Ali Wästbygg AB Ås Härads Arena Nybyggnad av ishall i Borås Borås 105

Thomas Mejbert NCC Sverige AB Rackarberget etapp 3 Renovering av studentbostäder Uppsala 100 Johan Gerstner Skanska Sverige AB Fronten Utvändigt underhåll av flerbostadshus Helsingborg 100

Lars Thumb

Totalbygg i Gävleborg & Uppland AB

Boländarna etapp 3 Nybyggnad av industrihus Uppsala 100

Caroline Wilhelmsson ED Bygg Sverige AB Djurgårdens centrum etapp 1, område 9 Nybyggnad av handel och flerbostadshus i Djurgården Linköping 100

Lars Thumb

Totalbygg i Gävleborg & Uppland AB EKO Nybyggnad av handelslokaler Gävle 100

Peter Engberg Engbergs Fastigheter i Järvsö AB

Öje 28:1 Nya bostäder i Järvsö Ljusdal 100

Christer Carlberg Veidekke Entreprenad AB Kvibergs kaserner Nybyggnad av mindre hyreslägenheter Göteborg 80

Sven Hagelin Peab Sverige AB Brf Skeppsklockan, etapp 1 Nybyggnad av flerbostadshus Vänersborg 80

Sven Hagelin Peab Sverige AB Brf Skeppsklockan Nybyggnad av flerbostadshus, etapp 2–3 Vänersborg 80

Per Johansson JM AB Region Öst

Per Johansson JM AB Region Öst

Isolatorn 3 & 12 etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Gideonsberg Västerås 75

Isolatorn 3 & 12 etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus Västerås 75

Per Johansson JM AB Region Öst Isolatorn 3 & 12 etapp 4 Nybyggnad av flerbostadshus Västerås 75

Per Johansson JM AB Region Öst Isolatorn 3 & 12 etapp 5 Nybyggnad av flerbostadshus Västerås 75

Per Johansson JM AB Region Öst Isolatorn 3 & 12 etapp 6 Nybyggnad av flerbostadshus i Gideonsberg Västerås 75

Per Johansson JM AB Region Öst

Isolatorn 3 & 12 etapp 7 Nybyggnad av flerbostadshus Västerås 75

Per Johansson JM AB Region Öst Isolatorn 3 & 12 etapp 8 Nybyggnad av flerbostadshus Västerås 75

Fredrik Andersson MVB Väst AB

Skandinavisk Elit El AB Bromma

SnickaRob AB Solna

Berncraft AB Stockholm

Bygg och Montageteamet Stockholm AB Stockholm Aleksa Städ AB Stockholm

RV Byggservice AB Södertälje

High Coast Byggservice AB Stockholm

Jennys jobbpool norrort AB Upplands Väsby Pinocchio Snickeri AB Norsborg

Fönster & Fasadgruppen i Sverige AB Stockholm

Selgis AB Bandhagen

LR Gold Bygg AB Stockholm

Uppsala län

Johan Folke Entreprenad AB Uppsala

Xtagon Group AB Uppsala

BTB tak och bygg AB Söderfors Södermanlands län

Jan-Olof Andersson Bygg AB Vingåker Östergötlands län

SPJ Specialbygg AB Norrköping Jönköpings län

Timrå Allmontage AB Jönköping Kronobergs län

Måleri Premiär AB Vislanda JNN Resurs AB Ryd Skåne län

We can Kyl & Energi AB Arlöv Solar Construction Sweden AB Malmö

VEFL Värmepumpservice AB Lund D.C Tjänster AB Glimåkra JAPA Bygg AB Vellinge Värnamo konsult & personalutveck. AB Tyringe Svensk Puts & Färg AB Helsingborg Pikassos Renovering AB Skåne-Tranås RKT Syd Malmö AB Malmö

Hallands län

Bygårdens Måleri AB Vallberga Amiraliteten i Velanda AB Halmstad SALT Schakt AB Varberg Västra Götalands län

Peter Magnusson Ventilation AB Trollhättan Cl Kakel och Byggentreprenad AB Göteborg Shogan (All service) AB Trollhättan

Viks Vatten- och Värmeteknik AB Strömstad KS Mark Sverige AB Trollhättan Star Crew Sweden AB Strömstad

ERC BYGG & BETONG AB Västra Frölunda

Q-Solutions Scandinavia AB Västra Frölunda M.K Markentreprenad i Bohuslän AB Uddevalla Värmlands län

Andbjörk Entreprenad AB Karlstad Örebro län

ÖreBygg AB Örebro

Widlunds Kross & Entreprenad AB Gyttorp FreMat AB Örebro

Golv och Betongteknik i Mellansverige AB Örebro

Västmanlands län

DFS bygg och anläggning AB Västerås Dalarnas län

SR Svets & rör entreprenad AB Mora Gävleborgs län

Kålltorp Ombyggnad av flerbostadshus Göteborg 75 Joachim Lönn Åhlin & Ekeroth Byggnads AB

Ica Maxi Stormarknad Nybyggnad av affärshus i Norrköping Norrköping 75

Blästadskolan Ny- och ombyggnad av skola

Nybyggnad

Villa Winbergh AB Sandviken ELGO Bygg&Montage AB

Västernorrlands län

Jan Mobergs Maskintjänst AB Skorped L Engman Entreprenad AB Junsele Jämtlands län Jämtkakel AB Östersund Västerbottens län Team Fo Produktion AB Storuman

Valbo

Adam Cocozza Botrygg Bygg AB

Kaskawo Castella Entreprenad AB

Per Johansson JM AB Region Öst

Kenneth Kågemyr BC Linköping AB

Linköping 70

Niclas Hartman Vestia Construction Group AB Brandstation Nybyggnad av brandstation Lilla Edet 70 Anders Bringert Peab Byggservice AB Norra Varalöv Nybyggnad av industrihus Ängelholm 70 Niklas Zander Arkö Bostad AB Berget 1

av bostäder Sörskogen norra Skara 70

BYGG KOSTNAD MKR

Hon blir ny vd för Flodén Byggnads

Q Anna Källström blir ny vd för Gö teborgsbaserade

Flodén Byggnads

som sedan i våras är en del av Byggpart ner Gruppen. Hon tillträder efter nyår.

Anna Källström är i dag regionchef på Wästbygg och har tidigare även arbetat på Skanska i 16 år, varav sju år som distriktschef för södra Älvsborg och Halland.

Einar Mattsson rekryterar ny projektutvecklingschef

Q Einar Mattsson

Projekt har rekryte rat Thobias Nilsson som ny projektut vecklingschef. Han tillträder sin nya tjänst den 1 februari 2023 och kommer att ingå i den gemen samma lednings gruppen för Einar Mattsson Projekt och Einar Mattsson Byggnads. Han har tidigare bland annat arbetat som planhandläggare och gruppchef för detaljplanering i Gäv le kommun, med fastighetsutveck ling på Sweco, och projektutvecklare på Riksbyggen innan han blev chef för exploateringsfastigheter och koncept på Riksbyggen.

Ali Ranji blir ny projektdirektör på Akademiska Hus

Q Akademiska Hus rekryterar Ali Ranji till ny projektdirek tör. Han kommer närmast från Fabe ge i rollen som chef produktion stadsdel. Han har också lång

och bred erfarenhet från ledande positioner inom andra bolag som Vasakronan och CO-Pilot Bygg & Pro jektledning. Ali Ranji kommer att ingå i bolagets ledningsgrupp. Han tillträdde tjänsten den 1 november 2022.

Hon blir ny chef för hållbara affärer hos Stena Fastigheter

Q Cecilia Fredholm

Vaarning har utsetts till chef för hållbara affärer, en nyinrättad tjänst hos Stena Fast igheter med fokus på att skapa nya digitala servicelösningar till bolagets kunder.

Cecilia Fredholm

Vaarning är sedan tidigare medlem av bolagets koncernledning med ansvar för hållbarhet och kommuni kation. Hon utökar nu sin roll till att omfatta affärsansvar för fastighets bolagets digitala servicetjänster.

Chris Helin är ny chef inom Alecta Fastigheter

Q Chris Helin har an ställts som chef för fastighetsutveckling och kundrelationer hos Alecta Fastig heter. Han kommer ansluta till ett befint ligt team som i dag består av Affärsom råde Stockholm, Af färsområde Göteborg, Affärsområde Handel, Teknikutveckling och säker het samt Försäljning och marknad.

Han kommer närmast från Atri um Ljungberg och rollen som regi onchef med ansvar för hälften av Atrium Ljungbergs fastighetsbe stånd samt Leasingavdelningen.

Chris börjar på Alecta Fastigheter efter årsskiftet.

Göteborg rekryterar chef

Riksbyggen Q Marianne Wade falk har rekryterats som ny chef för HSB Göteborgs adminis trativa förvaltning. Hon kommer när mast från Riksbyg gen där hon under de senaste fyra åren arbetat som marknadsområdeschef. Dessförinnan har hon arbetat inom Västra Götalandsregionen, bland annat med projektet framtidens ar betsplats och planeringen av nya Re gionens hus i Göteborg och Skövde.

C.F. Møller Architects stärker upp vårdteamet

Q Som ett resultat av en ständigt ök ande tillströmning av vårdprojekt och en större geografisk spridning, rekryterar C.F. Møller Architects nu Viktor Ahnfelt. Viktor Ahnfelt har 20 års erfarenhet som arkitekt och är utbildad vid KTH Arkitekturskolan i Stockholm. Han kommer närmast från Arkitema där han arbetade med större och komplexa vårdprojekt i Sverige.

Näringslivsexpert förstärker Tyréns satsning på hållbarhet

Q Med en bakgrund som analytiker av fastighets- och bo stadsmarknaden och mångårig närings politisk chef på Fast ighetsägarna, kliver Henrik Tufvesson nu in som fastighets marknadsanalytiker på Tyréns. Där blir han en del av företagets satsning på social och ekonomisk hållbarhet.

Säker Vatten rekryterar ny vd

Q Nu är det klart att Säker Vatten rekryte rar Sara Lehn som ny vd. Hon har lång er farenhet inom bygg skador, och kommer närmast från en tjänst som chef för besiktning byggskador hos Trygg Hansa.

Sara Lehn tillträder sin tjänst hos Säker Vatten den 1 februari 2023.

Helena Knutsson blir ny chefsjurist i Skanska

Q Helena Knutsson har utsetts till chefs jurist i Skanska Sveri ge. Hon tillträdde sin tjänst den 1 novem ber.

Helena Knutsson har lång erfarenhet som bolagsjurist i Skanska och är inte helt ny som chefsjurist då hon hade rollen under perioden 2012 till 2018. Hon efterträ der Jenny Bergendorff som nyligen gått vidare till uppdraget som regi onchef för Bostadsutveckling Stock holm.

Hifab rekryterar ny avdel ningschef till Göteborg

Q Hifab rekryterar Sabina Music till rol len som avdelnings chef för Installation i Göteborg. Hon har 14 års erfarenhet av samhällsbyggnads branschen och kon sultyrket. Hon kom mer närmast från PE Teknik & Arki tektur där hon haft olika roller inom installationsområdet, nu senast som gruppchef för VVS-designav delningen i Göteborg. Innan dess har hon även projekterat och desig

sitt mångfaldsarbete

Q Mathilda Scott, koncern-HR-chef på Svevia, är årets Lars Bergqvist-sti pendiat. Hon belö nas för sitt arbete med att skapa för utsättningar för ökad jämställdhet och mångfald på sin arbetsplats. Bakom stipendiet står Byggcheferna och stiftelsen Lars Bergqvist som varje år delar ut 60 000 kronor för ökad jämställd het och mångfald inom samhälls byggnad.

Byggchefernas motivering: ”Mathilda Scotts arbete med att utforma ett utbildningsprogram, ba serat på resultatet av det Machoin dex som hennes arbetsgivare tagit fram, är föredömligt. Genom att ut bilda företagets alla 2 200 chefer och medarbetare i normer, attityder och inkluderande kommunikation, kan en arbetsplatskultur präglad av jäm ställdhet och mångfald skapas.”

Han är Årets person inom hållbart byggande

Q Johan Knaust, vd på K2A Knaust & Andersson Fast igheter tilldelades priset Årets person inom hållbart byg gande vid Sweden Green Building Awards 2022.

Juryn motiverade sitt val med att Johan Knaust ”vågar ta i de sto ra frågorna kring utsläpp och bo stadsbyggande” och att han ”visat att det går att bygga ett fastighets bolag som är långsiktigt och håll bart – men samtidigt snabbväxan de och lönsamt”.

nat installationer samt arbetat med uppdrag inom energi och miljö.

Derome Maskinuthyrning anställer ny regionchef

Q Charlotte Hedenborg är ny region chef för Derome Maskinuthyrning i syd. Hon har bland annat varit om rådeschef för Skanska Rental. Senast kommer hon från Svevia Ballast där hon var arbetschef. Inom sitt ansvar sområde kommer Charlotte Heden borg att ha fem depåer i södra Sveri ge och sin bas i Ängelholm.

Fastighetsägarna stärker sin kommersiella förvaltning

Q Fastighetsägarna Service rekryterar Kristoffer Mattsson som områdeschef för kommersiell förvalt ning Han har tidi gare haft roller som uthyrningsansvarig, fastighetschef och expansion manager och arbetat på bolag som Centrumkompaniet, Va sakronan och Newsec.

Ny inköpschef för Peab Asfalt och Swerock Norden

Q Pasi Korhonen, från Espoo i Finland, har tillträtt rollen som inköpschef i Norden. Han kom mer senast från NCC

Building Nordics där han var chef för in köp och har över 20 års erfarenhet från byggbranschen. Pasi Korhonen efterträder Klaus Stenzel som fortsätter vara verksam inom Peab-koncernen.

Sherif får Clarence Morberg priset 2022

Q Mustafa Sherif är 2022 års Clarence Morberg-pristaga re – Samhällsbyg garnas utmärkelse som belönar unga inspiratörer och samhällsbyggare.

Mustafa Sherif är stadsplanerare med fokus på barnperspektiv och marknadsföringsstrateg på Afry. Dessutom har han grundat, och driver podden Urbanistica.

Höghusexpert får priset Ex cellence in Civil Engineering

Q Andreas Linde löf tilldelas Sam hällsbyggarnas pris Excellence in Civil Engineering 2022. Han jobbar som ansvarig tek nisk specialist på VBK konsulterande ingenjörer. Han har arbetat med Karlatornet i Göteborg sedan 2015. Han ansvarar för det tekniska ar betet med konstruktionen, vilket innebär allt beräknings- och di mensioneringsarbete i projektet liksom byggnadens övergripande beteende.

Silverbalken till Ronny Södergren

Q Silverbalken är Stålbyggnadsinsti tutets utmärkelse för speciellt fram trädande insatser för stålbyggandets utveckling. Silver balken 2022 tillde las Ronny Söder gren. Han har en lång karriär inom branschen. År 1987 grundade han tillsammans med sin far företaget Stål & Rörmontage.

HSB

från

Viktor Ahnfelt

Helena Knutsson

Pasi Korhonen

Cecilia

Fredholm Vaarning

Anna Källström

Henrik Tufvesson

Sabina Music

Chris Helin

Thobias Nilsson

Sara Lehn

Kristoffer Mattsson

Marianne Wadefalk

Ali Ranji

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Mathilda Scott belönas för

Mustafa

Andreas Lindelöf

Mathilda

Scott

Ronny Södergren

Johan Knaust

Mustafa Sherif

Isolering, solpaneler och värmepumpar är de produkter som ökat mest när proffsmarknaden söker efter energibesparande lösningar. Det framgår av en sammanställning från Byggfakta Docu.

– Det är inte bara privatpersoner utan även proffsmarknaden som letar nya lösningar under energikrisen, säger Caroline Weinberg på Byggfakta Docu. Även Blocket ser en förändring på vad som eftersöks mest, där är det ved som toppar listan.

Under hösten har sökningarna i Byggfaktas databas ökat med ett snitt på 137 procent. Solpaneler, iso lering, olika värmesystem och kami ner är produktgrupper som ökade mest under augusti jämfört med samma månad föregående år. Även vad gäller nedladdningsbara doku ment för dessa typer av produkter ser Byggfakta en kraftig ökning, då nedladdningarna blivit dubbelt så många.

– Vi har generellt under 2022 sett en ökning på sajten, både av besöka re och nedladdade dokument. Det är tydligt att energibesparande pro dukter står för en stor del av ökning en, säger Caroline Weinberg, grupp chef på Byggfakta Docu.

Att många har planer på att elda mer med ved i vinter har visat sig tydligt på landets olika köp- och säljsajter.

– Det svenskarna söker efter på Blocket är en temperaturmätare på vad som händer i resten av ekono min. I oktober såg vi i inflationens och elkrisens spår att saker som bortskänkes och ved står högt i kurs, säger Ebba Rosencrantz som är pressansvarig på Blocket.

ÅRETS JULKLAPP SOM utses av Svensk Handel tippas också bli nå got värmande. I fjol, i pandemins spår, så var det evenemangsbiljetten som blev Årets julklapp. I år är det enligt HUI Research tofflor, ved och solcellsladdare som är det mest tip pade tillsammans med donationer. Formellt ska Årets julklapp vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intres se under året, säljas i stort antal och representera den tid vi lever i.

– Favoriterna att utses till Årets julklapp speglar i år en orolig tid. Man längtar efter att sticka in fötter na i ett par mysiga tofflor framför brasan, och samtidigt bidra till att göra livet bättre för någon annan. Själv tror jag att sällskapsspel och en skön filt blir populärt, säger Martina Olsson PR-ansvarig på ATG.

För de som planerar att installe ra en kamin så kan väntetiden vara lång.

– Det är fortfarande problem med leveranser i spåren av pandemin och tillverkarna får inte tag i råvaror som till exempel gjutjärn. Transpor terna av materialet ligger efter och efterfrågan är stor överallt. Våra in stallatörer hinner inte heller instal lera, det ska helst vara fackmässigt gjort, säger Mathias Mellgren Helge som är kansliansvarig på Svenska Brasvärmeföreningen.

Elpriserna påverkar förstås också

att intresset har ökat.

– Förutom att spara pengar så vill många även ha kamin som en bered skap om strömmen går. Leveranstid förut var kanske tre veckor och nu är det tre månader. Det är helt galet kan man säga. Kaminerna är slut liksom, säger Mathias Mellgren Helge.

Leveranstiden förut var kanske tre veckor och nu är det tre månader”

på Blocket i oktober: Bortskänkes Ved Soffa

Årets julklapp enligt oddsen: Donation till välgörenhet Solcellsladdaren

Företag med störst ökning av antal visningar i Byggfakta Docus digtiala produktkatalog: Paroc Högfors GST Nibe PLW Solceller Värmebaronen

Företag där antalet nedladdade dokument ökat mest i Byggfakta Docus digitala produktkatalog: Paroc CTC Nibe Kingspan Thermia

ANNIKA RÅDLUND

Ved är bland det mest eftersökta på Blocket och det är också en av de mest tippade sakerna att bli vald till Årets julklapp. En kamin kan dock vara svår att få tag på.

FOTO: GETTY IMAGES