Byggvärlden nr 18, 2022

2023 blir en stormig färd mellan inflationstoppar och konjunkturdalar. Samtidigt fortsätter våra medlemsföretag att skapa jobb, välfärd och framtidstro i hela landet. Det arbetet är viktigare än någonsin, skriver Catharina Elmsäter­Svärd, vd för Byggföretagen.

Byggbranschen möter en perfekt storm

Det blev ingen svart lucia för bygg-och anläggningsbranschen. Mark- och miljödomstolens besked den 13 december att Cementas ansökan om ett fyraårigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite beviljas var ett nödvändigt beslut.

Råvaruförsörjningen är en del av Sveriges nationella beredskap. Inhemsk kalkbrytning en förutsättning för att klara bostadsbyggandet, underhålla järnvägen och driva på den gröna omställningen.

Cementkrisen har lärt oss att tillståndsprocesserna måste bli mer förutsebara och på ett bättre sätt än i dag väga lokala utmaningar mot globala utsläpp. Domen kan redan vara överklagad när du läser den här texten - men luciabeslutet innebär att kalkbrytningen i Slite kan fortsätta.

Bistra tider

Med det sagt står bygg- och anläggningsbranschen fortfarande inför bistra tider.

Stigande el-, material- och drivmedelspriser, svagare hushållsekonomier och höjda

KRÖNIKA

räntor skapar tillsammans en osäkerhet som branschen inte upplevt på mycket länge. Bostadsbyggandet sjunker, sysselsättningen minskar och Byggföretagen går in i en avtalsrörelse där vi möter historiskt höga lönekrav från våra fackliga motparter.

2023 blir en stormig färd mellan inflationstoppar och konjunkturdalar. Samtidigt fortsätter våra medlemsföretag att skapa jobb, välfärd och framtidstro i hela landet. Det arbetet är viktigare än någonsin.

Sund konkurrens – en ödesfråga Byggföretagen kommer under 2023 att fortsätta prioritera våra sedan tidigare etablerade fokusområden: Sund konkurrens, Attraktiva kollektivavtal, Säkerhet och Kompetensförsörjning.

Den sunda konkurrensen är en ödesfråga för hela branschen. Byggföretagens arbete med att styra affären mot de sunda, organiserade företagen med kollektivavtal kommer att intensifieras. Vi ställer oss också positiva till ett utökat informationsutbyte mellan

myndigheter för att motverka den arbetslivskriminalitet som inte har i vår bransch att göra. Byggföretagen förutsätter att frågan kring sekretess löses - samt att vi kan få digital tillgång till uppgifter för en mer effektiv kontroll

Bygg- och anläggningsbranschen brottas med att för många väljer att stå utanför våra kollektivavtal – och att för många köper tjänster av sådana företag. Detta skapar en grogrund för företag vars enda affärsidé är att kringgå lagar och bestämmelser genom dåliga villkor, dålig arbetsmiljö och dålig skattemoral. Därför är attraktiva kollektivavtal en förutsättning för att fler ska välja att bli medlemmar i fack- och arbetsgivarorganisationer.

Det är nu omställningen sker! Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha netto-nollutsläpp av växthusgaser 2045. Och stor påverkan kräver stort ansvar.

Det innebär att Byggföretagen från och med årsskiftet kommer att ha Klimatomställ-

ning som ett femte officiellt fokusområde. Riktlinjer för resurs- och avfallshantering, plattformar för återbruk av material, guider för hållbarhetsredovisning och dialoger om grön finansiering är konkreta exempel på hur Byggföretagens medlemsföretag tar steg för steg mot minskade utsläpp. Nu tar vi ytterligare ett steg i arbetet med att bygga Sverige på schyssta villkor.

ELMSÄTER-SVÄRD VD FÖR BYGGFÖRETAGEN

Det viktigaste jobbet måste inte vara jobbigt

De mjuka frågorna ska inte pausas i kristider – tvärtom blir de ännu viktigare. Men att jobba med dem borde inte behöva vara jobbigt, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Vi springer mellan krismöten om budgetar, byggstopp, varsel, vinstvarningar, leveransförseningar, materialbrist, prognosproblem och prisökningar… och mitt i allt ska vi tänka på mjuka frågor? Hinna jobba med social hållbarhet? Orka snacka projektkultur, när hela branschen stormar?

Visst kan det kännas övermäktigt. Men jag tror samtidigt att den känslan bygger på en missuppfattning:

Den sociala hållbarheten är ju inte ett eget stuprör. De så kallade mjuka frågorna, till exempel att jobba inkluderande och jämställt, är inte något extra som ska ”hinnas med”. Det ska bara vara något helt självklart. Som Byggherrarnas vd Tommy Lenberg har sagt i en intervju: ”Frågorna som handlar om tillit, förtroende, engagemang, trygghet och så vidare… För mig är inte de mjuka, för mig är de stenhårda. För funkar inte det, då funkar inte ekonomin, tidplaner och annat heller.”

I höstas släppte Boverket sin praktiska vägledning ”God kultur i framtida byggprojekt”. Den ingår i ett större stöd för byggchefer,

som även innefattar Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav (där Byggchefernas machoindex finns med som tips). I guidens förord skriver professorn Sten Philipson så här:

”En organisations prestationsförmåga, det vill säga dess möjligheter att åstadkomma nytta och värde för kunder och andra intressenter, är kopplad till dess kultur. Vetenskaplig forskning har visat att god organisationskultur utifrån en beslutad värdegrund, inte bara leder till förbättrad kvalitet i verksamheten. Den leder också till högre effektivitet samt ökad produktivitet och därmed till större avkastning, vid sidan om psykosociala fördelar och stärkt varumärke.”

ATT ORKA HÅLLA i de här frågorna kan alltså vara det viktigaste vi gör. Dels för att vår bransch har en framtid även efter kriserna – då vill vi kunna locka med den hållbara arbetsmiljö som yngre generationer kräver. Dels för att arbetsmiljön i sig blir avgörande under lågkonjunkturen. I tuffa tider är det extra viktigt med en sund kultur, som får människor att vilja samarbeta och prestera på topp.

Det fiffiga är att det inte borde behöva vara jobbigt. Det handlar ju bara om att behandla varandra schyst. Att tillsammans skapa en ar-

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

FÖR ATT FÅ inspiration kan vi se oss omkring i branschen. Där finns gott om företag som behandlar arbetsmiljön som ett fundament. Ett exempel är Svevia, som kontinuerligt mäter graden av machokultur med hjälp av

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

machoindex. Ett annat är Ramirent, som tar tempen på branschen med Ramirentrapporten (i år visade den att drygt 70 procent upplever att deras arbetsplatser jobbar för att stoppa machokulturen). Flera tunga byggkoncerner har visat intresse för att använda machoindex, samtidigt som TL Byggs kampanj Sila snacket har fått rekordmånga företag att ta upp kampen mot kass jargong. Efter årsskiftet släpps också Byggchefernas nya machoindex – den tredje machomätningen bland branschens chefer sedan 2020.

Samhällsbyggnadssektorn har potential att vara extremt attraktiv, med enorma möjligheter och ett tydligt syfte. För att nå dit krävs en inbjudande, accepterande och utvecklande kultur. Att forma den är inte ett resurskrävande projekt – det är en vardaglig förflyttning som du och jag kan bidra till. Och inför kriserna ger det mig trygghet att fler och fler väljer att göra det.

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

betsplats där alla känner sig trygga, respekterade och inkluderade. Varför måste det verka så svårt?

CATHARINA

JEANET CORVINIUS ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA

Vill du också hitta rätt?

Gör som Felicia på Haupt Lakrits. Ta möjligheten att anställa med ekonomiskt stöd.

Läs mer om nystartsjobb på arbetsförmedlingen.se/hittarätt

De får bygga mobilitetshus i Uppsala

Q Ulleråker är Uppsalas nästa stora stadsbyggnadsprojekt. Byggandet har precis börjat och ska vara klart 2035. Planen är att det ska bli 6 000 nya bostäder. Uppsala kommun har beslutat att det blir Hub Park som får utveckla två mobilitetshus i centrala Ulleråker. Hub Park erbjuds nu som en del i markanvisningsprocessen ett optionsavtal per mobilitetshus.

I mobilitetshusen ska all bilparkering för de boende i etappen få plats, liksom för besökare. Totalt handlar det om över 1 200 parkeringsplatser och drygt 150 lägenheter. Dessutom ska här finnas elbilspool och möjlighet att hyra lådcykel, sparkcykel, elscooter eller andra hållbara transportmedel.

Sweco Architects får nobelt uppdrag

Q Sweco Architects vinner uppdraget att som svensk genomförandearkitekt till den internationella arkitektfirman David Chipperfield Architects i Berlin bistå i utvecklingen av nya Nobel Center.

Sweco bidrar med arkitektkompetens inom processledning, hållbarhet, BIM och projektsamordning. Sweco kommer också att bistå med rådgivning gällande anpassning till lokala förhållanden och svenska regelverk. Uppdraget startade i september 2022 och pågår till juni 2023 med möjlig förlängning till 2029. Byggstart är planerad till 2026 och invigning 2029. Nobelstiftelsen är uppdragsgivare.

Cementa får fortsätta bryta kalk i Slite

Mark- och miljödomstolen ger Cementa fortsatt tillstånd att bryta kalk i Slite på Gotland. – Beskedet är mycket glädjande för oss, våra medarbetare, och för hela Sveriges bygg- och anläggningssektor, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige.

På luciadagen kom det efterlängtade beskedet från Mark- och miljödomstolen om att Cementa får bryta kalk i ytterligare fyra år. Tillståndet omfattar brytning av kalksten inom tidigare tillståndsgivna täktområden.

I DOMSLUTET SKRIVER Mark- och miljödomstolen ”Myndigheter och enskilda har invänt mot att Cementas utredning till stöd för ansökan inte tar hänsyn till påverkan som täktverksamheten, och framförallt bortledningen av grundvatten, i Slite hittills har haft. Mark- och miljödomstolen har ansett att miljökonsekvenserna ska bedömas utifrån den påverkan som verksamheten har under tillståndstiden om fyra år, och att prövningsunderlaget möjliggör en sådan bedömning. Det har enligt domstolen därmed inte funnits skäl att avvisa Cementas ansökan.”

– Beskedet ger viss arbetsro och tryggar cementförsörjningen under den tid det tar att få långsiktiga förutsättningar på plats för verksamheten. Det ger oss också utrymme att med kraft fortsatta arbetet med den omfattande klimatinvestering i en fullskalig CCS-anläggning som pågår i Slite, säger Karin Comstedt Webb.

DET FYRAÅRIGA TILLSTÅNDET ska, enligt Comstedt Webb, fungera som en brygga till dess att ett långsiktigt tillstånd finns på plats.

Domstolen bedömer att de närliggande Natura 2000-områdena inte kommer att skadas av täktverksamheten och beviljar därmed ett så kallat Natura 2000-tillstånd. Domstolen skriver vidare att ”kalkstensbrytningen i Slite behövs för att tillgodose ett allmänintresse av större vikt, och att det föreligger förutsättningar för att bevilja undantag från bestämmelserna om miljökvalitetsnormer för grundvatten.” Cementa har åtagit sig att vidta åtgärder för att mildra konsekvenserna för grundvattenförekomsten.

För tillståndet har domstolen föreskrivit villkor med syfte att begränsa de störningar för miljön och människor som verksamheten kan

orsaka, bland annat i fråga om buller och vibrationer.

DOMSTOLEN HAR FUNNIT att täktverksamheten inte kommer att påverka möjligheten till fortsatt driftsäker allmän vattenförsörjning, och inte heller möjligheten till vattenuttag ur enskilda brunnar i täkternas relativa närhet.

– Cementa har redovisat ett tillräckligt underlag för den prövning som Mark- och miljödomstolen ska göra, och det underlaget visar att fortsatt grundvattenbortledning under fyra års tid inte kommer

Detta har hänt

Q 17 januari 2020: Mark och miljödomstolen bifaller Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalk i 20 år. Ärendet överklagas av bland annat Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. 6 juli 2021: Mark och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om fortsatt tillstånd med motiveringen att man inte har tillräckligt med underlag för att bedöma miljökonsekvenserna av verksamheten. Tillståndet löper ut 31 oktober. 10 augusti: Regeringen förlänger Cementas tillstånd för cementbrytning i Slite med åtta månader, på grund av de stora samhällskonsekvenser ett stopp skulle innebära. Tillståndet utsträcks i tid, men inte i volym. 25 augusti: Högsta domstolen väljer att inte meddela prövningstillstånd för fortsatt kalkbrytning i Slite.

att skada livsmiljöerna i Natura 2000-områdena och inte heller äventyra dricksvattenförsörjningen, säger rättens ordförande rådmannen Karin Röckert.

CEMENTA ARBETAR SEDAN sommaren 2021 parallellt med en ansökan om ett längre täkttillstånd, som ska gälla i omkring 30 år och säkerställa långsiktiga förutsättningar för en trygg cementförsörjning. Cementa planerar att lämna in den ansökan under 2023.

HENRIK EKBERG

16 september: Lagrådet godkänner inte lagförslaget som ska ge Cementa ett tidsbegränsat tillstånd att bryta kalk i åtta månader. 21 september: Regeringen väljer att gå vidare med förslaget om undantagslag för Cementa, trots Lagrådets skarpa kritik. Regeringen lämnar proposition till riksdagen. 21 september: Cementa lämnar in ansökan om akut tillstånd för kalkstensbrytning för tre år. 29 september: Riksdagen röstar ja till den tillfälliga ”Cementa-lagen” som innebär en lagändring i miljöbalken och som ger regeringen möjlighet att förlänga Cementas tillstånd att bryta kalk. 22 oktober: Cementa förbereder för ransonering av cement. 1 november: Cementas tillstånd att bryta kalk i Slite upphör. Verksamheten fortsätter

med befintligt kalklager. 18 november: Regeringen ger Cementa tillfälligt tillstånd att bryta kalk till 31 januari 2022. Ett tillstånd som sedan överklagas av flera miljöorganisationer, bland annat Naturskyddsföreningen och Föreningen Urbergsgruppen. 19 april 2022: lämnar Cementa in sin ansökan till Mark- och miljödomstolen om ett fyraårigt tillstånd att bryta kalk i Slite. 24–27 oktober: hölls huvudförhandlingen om Cementas korta tillståndsansökan. 7 december: slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att Cementas tillfälliga tillstånd att bryta kalk strider inte mot någon rättsregel. 13 december: Mark- och miljödomstolen ger Cementa tillstånd i ytterligare fyra år att bryta kalk i Slite på Gotland.

Sara Kulturhus vinner internationellt pris

Q Sara Kulturhus i Skellefteå vinner pris på världens största arkitekturfestival, World Architecture Festival, WAF. I konkurrens med 16 andra projekt utsåg juryn kulturhuset till årets bästa färdigställda kulturbyggnad.

– Vi är väldigt stolta över projektet, där vi på ett nytt sätt har jobbat med trä som präglar kulturhuset både utvändigt och invändigt, samtidigt som det synliggör den 20 våningar höga massiva trästommen, säger Oskar Norelius och Robert Schmitz, ansvariga arkitekter på White Arkitekter.

Årets WAF ägde rum i Lissabon mellan den 30 november och 2 december och är den femtonde upplagan av festivalen.

”Ett helt nödvändigt beslut”

Mark- och miljödomstolens beslut var ett nödvändigt beslut, enligt branschen. Men de efterfrågar också en långsiktig råvaruförsörjning.

Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong: – Mark- och miljödomstolens beslut att godkänna Cementas ansökan om ett fyraårigt tillstånd att bryta kalksten i Slite på Gotland är positivt för landet.För att vi inte ska stå inför en ny cementkris om fyra år behöver politiken långsiktigt säkerställa kritisk råvaruförsörj-

ning av cement så att vi kan producera betong för att kunna fortsätta utveckla Sverige för en växande befolkning, möjliggöra klimatomställningen och inte minst för att säkerställa vårt svenska samhällsskydd i en otrygg omvärld.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen:

– Mark och miljödomstolen har fattat ett nödvändigt beslut. Råvaruförsörjningen är en del av Sveriges nationella beredskap. Det är svårt att rusta sjukhus, stambanor och skyddsrum utan betong. Byggoch anläggningsbranschen kom-

mer att följa den fortsatta juridiska processen. Byggföretagens uppgift är att lyfta fram betydelsen av kalkbrytningen i Slite för hela samhällsbygget.

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna:

– Dagens besked är helt nödvändigt, det innebär att cementförsörjningen och jobben tryggas under de fyra år som tillståndet omfattar. Detta innebär en stabil cementförsörjning kommande år. Samtidigt är det viktigt med långsiktiga förhållanden. Konkurrensen är stenhård, det behövs längre planerings-

horisonter för att säkra jobben och för att kunna investera och satsa på den gröna omställningen.

David Johnsson, vd Trä- och Möbelföretagen:

– Mark- och miljödomstolen har fattat ett svårt men nödvändigt beslut. Det är den första positiva nyheten på länge för bostadsbyggandet. Om Sverige på allvar ska vara ledande i den gröna omställningen behöver vi produktion i landet. Det är enbart så vi kan ställa höga krav på produkterna och utveckla hållbarare alternativ.

ANNA SJÖSTRÖM

Visionsbild av det norra mobilitetshuset. BILD: FOJAB

På WAF Awards uppmärksammas arkitektonisk kvalitet från hela världen.

FOTO: VISIT SKELLEFTEÅ

Cementas anläggning i Slite på Gotland.

FOTO: HENRIK EKBERG

Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige. FOTO: CEMENTA

Larm om arbetsbrist

60 byggföretag ringde in till Byggföretagens rådgivning i november med ärendet arbetsbrist/varsel. Det är nästan lika många som hörde av sig under den första corona-vågen. Enligt Byggföretagen finns en stor oro för fortsatta varsel.

Nu börjar den bistra konjunkturen märkas hos byggföretagen, enligt Byggföretagen som den senaste tiden har märkt av en ökning av samtal från byggföretag som handlar om arbetsbrist.

– MÅNGA AV samtalen handlar om hur man som arbetsgivare ska gå tillväga vid uppsägning på grund av arbetsbrist, vilken uppsägningstid som gäller och de nya reglerna i Lagen om anställningsskydd, LAS. Vi går då tillsammans med arbetsgivaren igenom den steg-för-steg-guide gällande arbetsbrist som finns i Arbetsgivarguiden samt de mallar som finns för att verkställa uppsägningarna efter genomförd MB-förhandling, säger Helena Alkhamisi, ansvarig för Rådgivningen inom kollektivavtal och arbetsrätt på Byggföretagen.

UNDER NOVEMBER VAR arbetsbrist det enskilt största sakområde som medlemmarna hade frågor om när de ringde Rådgivningen. Antalet samtal närmar sig nu snabbt toppen från mars 2020, då den första corona-vågen

ledde till många frågor i samma ämne.

I november var drygt 60 inkommande samtal kopplade till arbetsbrist/varsel, enligt Lars Kriss på Byggföretagen.

– Företagen som hör av sig till Byggföretagens rådgivning är framför allt små- och medelstora företag,.

– HÖG INFLATION och stigande räntor får bygginvesteringarna i Sverige att sjunka tio procent nästa år. Byggföretagen bedömer att det finns en stor oro för fortsatta varsel bland våra medlemsföretag, säger Lars Kriss.

En titt på Arbetsförmedlingens

hemsida över varsel om uppsägning i oktober för byggbranschen visar att Stockholms län (132 inskrivna) är hårt drabbat, även Östergötland (84) och Skåne (94) har många varsel. Västra Götalands län hade 45 inskrivna. Totalt för byggbranschen i landet var 522 inskrivna hos Arbetsförmedlingen i oktober.

HENRIK EKBERG

Byggkostnaderna minskar

Efter en lång tids ökning sjönk byggkostnaderna i november, enligt Statistiska Centralbyråns byggkostnadsindex. För flerbostadshus minskade byggkostnaderna med 0,1 procent jämfört med oktober månad.

Sett till helåret, mellan november 2021 och november 2022, ökade byggkostnaderna, enligt SCB, med hela 15,2 procent. Men mellan oktober och november i år ser siffrorna för första gången på länge bättre ut för byggbranschen och det är entreprenörernas kostnader som står för minskningen. Entreprenörernas kostnader står för 82 procent av byggkostnadsindex och byggherrarnas för resterande. Även om entreprenörernas maskinkostnader steg med 1,7 procent så sjönk transportkostnaderna med 0,8 procent, här minskade framför allt dieseloljan (3,2 procent).

Byggmaterialkostnaderna sjönk med 0,8 procent och framför allt är det armeringsstål och trävaror som minskar, med 6 respektive 4,1 procent.

SETT PÅ HELÅRET är det som tidigare mörka siffror. För entreprenörerna steg kostnaderna med 11,6

procent mellan november 2021 och november 2022 medan byggherrarnas kostnader steg med hela 33,2 procent, enligt SBC:s siffror. De ökade byggherrekostnaderna beror till stor del på högre räntekostnader. Räntekostnaderna steg under året med 114,3 procent.

OM MAN SER till helåret för entreprenörerna så ökade kostnaderna för transporter, drivmedel och elkraft med 35,1 procent. Värst här är elkraft som ökade med nästan det dubbla jämfört med november 2021. Kostnaderna för byggmaterialet steg under året med 15 procent, där ökade kostnaderna för allt material förutom trävaror som sjönk med 10 procent. Värst har armeringsstålet ökat på årsbasis, den ökningen skrivs till 37,1 procent.

Enligt Byggmaterialindustrierna så har priserna för armering gått ned under november och i december går priserna ned ytterligare. Uppfattningen är att decemberpriserna nu närmar sig nivåer som låg före Ukrainakrisen. Det finns en relativt hög sannolikhet för ytterligare nedgång, enligt organisationen, som också ser en stor osäkerhetsfaktor i den fortsatta prisutvecklingen vad gäller energipriserna.

Vad gäller trävaror så har priserna gått ner relativt kraftigt sedan Q2 2022 och slår nu igenom värdekedjan, enligt Byggmaterialindustrierna. Priserna på sågade trävaror är under press på grund av en global nedgång i förbrukningen och kanske främst i

Europa och Skandinavien vilket lett till ett överutbud, stigande lager och sätter press på priserna. Byggmaterialindustrierna tror att priserna, i producentledet, kan ha närmat sig sin botten under vintern och förväntar sig en mer stabil utveckling därefter.

HENRIK EKBERG

Förändringar efter varuslag, november 2022

Skanska tecknar miljardkontrakt

Q Skanska har tecknat avtal med Akademiska Hus om att bygga nya lokaler för Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Projektet innefattar såväl nybyggnation som ombyggnad av befintligt hus. Totalt är avtalet värt cirka 1,2 miljarder kronor.

Byggnationen omfattar två nya hus med en total yta om 35 000 kvadratmeter. Dessutom ska det befintliga huset, Artisten, byggas om. Ombyggnationen omfattar cirka 11 000 kvadratmeter.

Avsikten är att söka certifiering enligt miljöbyggnad, nivå guld, för nybyggnation och nivå silver för ombyggnaden.

Byggstart är planerad att ske i januari 2023 och färdigställande sker etappvis under åren 2025 – 2027.

86 %

... av arbetsplatserna som Byggnads granskat under hösten hade någon form av brist i arbetet med psykosocial arbetsmiljö.

– Nu har hela branschen ett ansvar att ta den psykosociala arbetsmiljön på allvar. När företagen inte följer lagkraven så leder inte bara till att många mår dåligt, det ökar också riskerna i den fysiska arbetsmiljön. Ska vi kunna rekrytera och behålla personal måste det här prioriteras högre, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Skyddsombud har totalt granskat 1 200 arbetsplatser över hela landet.

Satsar på nytt labb för betongforskning

Q Swerock och Peab Asfalt stsar på ett nytt betonglaboratorium i Danderyd. Laboratoriet blir cirka 700 kvadratmeter stort och beräknas att stå klart för inflyttning under första halvan av 2023. Stora delar av Swerocks mottagning- och produktionskontroller kommer att hanteras här. Laboratoriet kommer också att fungera som Swerocks nav för forskning- och utveckling.

Summa för byggmaterial ‑0,8 +15,0 * inklusive armeringsstål. ** här ingår bland annat material till värmeisolering, soprumsutrustning, gips och träbaserade skivor, papp med mera.

– Vi kommer bland annat att driva olika forskning- och utvecklingsprojekt samt göra prover på specifika bindemedel och utföra specialprovningar, exempelvis på beständigheten hos betongen. Men vi har också dörren öppen för externa kunder med behov av betongprovning’’ säger Staffan Carlström, produktchef på Swerock.

Lars Kriss

Konstnärliga fakulteten vid Götaplatsen i Göteborg. BILD: THAM VIDEGÅRD

Allt fler byggnadsarbetare kontaktar Byggföretagens rådgivning med anledning av varsel eller arbetsbrist.

FOTO: GETTYIMAGES

Någon ljusning är heller inte att räkna med framöver.

Få inlämnade klimatdeklarationer

Inte förvånande, enligt Boverket

Sedan första januari 2022 är det krav på att klimatdeklarera vissa byggnader. När året snart summeras kan man konstatera att särskilt många deklarationer inte har inkommit till Boverket. Men det har sina förklaringar. – Byggnaden måste i stort sett stå helt klar innan deklarationen kan göras, så många har ännu inte hunnit, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.

Enligt Kristina Einarsson har ett 40tal klimatdeklarationer skickats in till Boverket under året.

– Eftersom bekräftelse ska lämnas till kommunen inför slutbeskedet så är det framför allt små byggnader för näringsverksamheter som har klimatdeklarerats, de har en kortare byggtid. För större byggnader tar det

Det är många som har lite svårt att hålla isär det där. Det är inte så att man behöver klimatdeklarera något i samband med att man söker bygglov, utan det är först inför slutbeskedet

kanske två år innan slutbeskedet ges.

Det betyder alltså att byggnaden i stort sett behöver stå klar innan klimatdeklarationen kan lämnas in.

– Det är många som har lite svårt att hålla isär det där. Det är inte så att man behöver klimatdeklarera något i samband med att man söker bygglov, utan det är först inför slutbeskedet, förtydligar Kristina Einarsson.

Kommunen kan ge ett interimis-

tiskt slutbesked, men inte ett riktigt slutbesked innan klimatdeklarationen finns registrerad hos Boverket.

– En klimatdeklaration ska motsvara den färdiga byggnaden och vid bygglovsansökan har inte byggherren allt underlag som behövs; detaljerade uppgifter om vilka byggprodukter och vilka mängder som ska köpas in och användas. Det här nya regelverket ska kunna ligga till grund för ett framtida gränsvärde och det är uppbyggt så att redovisningen av klimatpåverkan ska omfatta allt material och den energianvändning som byggentreprenören har använt för uppförande av byggnaden.

Q Förvånade det er att inte fler klimatdeklarationer kom in?

– Nej, det var förväntat. Det är klart, handlar det om en prefabricerad byggnad så kan det vara en snabbare process, men deklarationer för större byggnader förväntar vi oss inte komma in förrän nästa år eller året därefter. Baserat på tidigare byggtakt så förväntar vi oss runt 4 000 klimatdeklarationer årligen, sen spelar det förstås roll hur byggandet förändras, den senaste tiden har det ju kommit in prognoser om en inbromsning av byggandet.

ENLIGT KRISTINA EINARSSON har Boverkets personal under året fått hantera ett kontinuerligt flöde av frågor.

– Innan vi publicerade handboken i oktober förra året var det väldigt många frågor, sen lugnade det

ner sig, men sen har det varit många detaljfrågor som till exempel vilka byggprodukter som omfattas och vad som gäller för transport och byggspill av byggprodukter. Detta förtydligade vi i handboken i maj i år, efter det blev det lite lugnare, säger Kristina Einarsson.

HURUVIDA DE INLÄMNADE deklarationerna håller måttet och är korrekt ifyllda kan inte Kristina Einarsson svara på än.

– Vi har inte granskat dem närmare ännu, men det är på gång. Vi håller nu på att bygga upp vår tillsynsverksamhet och de första kommer vi att granska efter årsskiftet. Vi kommer att göra stickprovskontroller av inlämnade deklarationer.

Den nya lagen om klimatdeklaration omfattar inte byggnader som uppförs där en privatperson är byggherre. Inte heller byggnader som är mindre än 100 kvadratmeter berörs. Syftet med den nya lagen är att minska klimatpåverkan från nya byggnader som uppförs. Men än finns det inga nivåer som entreprenörer och byggherrar måste hålla sig under. Men det kan bli verklighet 2027, eller tidigare.

– Vi utreder nu om gränsvärden kan införas tidigare än 2027, som Boverket har föreslagit tidigare. Detta ska avrapporteras till regeringen i maj nästa år. Så detta blir nästa steg. Vi tittar även på om vi ska utöka klimatdeklarationen genom att ta med hela byggnadens livscykel och i princip alla produkter i byggnaden, säger Kristina Einarsson, som tycker

att man från Boverkets sida har fått relativt positiv respons så här långt från branschen.

– MÅNGA TYCKER ATT detta första steg är en rimlig introduktion av regler. Sen får vi se när fler aktörer träffas av regelverket, det blir viktigt att följa upp, att de har förstått hur reglerna ska tillämpas.

Hos Byggherrarna, som är positiva till initiativet, har det varit ganska lugnt under året vad gäller den nya lagen, enligt vd:n Tommy Lenberg.

– Telefonen har inte gått varm. Jag vet att det är många medlemmar som har börjat tittat på det och vill veta mer, men vad jag har hört har det inte kommit in så många klimatdeklarationer till Boverket än, säger han och berättar att han själv och Byggherrarna har engagerat sig i en ökad digitalisering inom sektorn, även av klimatdeklarationen.

– Det är väldigt mycket manuell handpåläggning i att samla in all denna information, det tycker jag inte är 2022. Byggbranschen har tagit fram en elektronisk standard som kan digitalisera hela leverantörskedjan, men det gäller att ställa krav på att denna används. Det skulle underlätta väldigt mycket att digitalt kunna samla in all denna information, annars finns risk att en massa alternativa sätt dyker upp, vilket blir besvärligt, inte minst för små och medelstora företag. Vi behöver en grundstandard för att dela information, och transparens och öppenhet i dessa frågor.

HENRIK EKBERG

FOTO: GETTY IMAGES

Kristina Einarsson, projektledare för klimatdeklarationer på Boverket.

BOVERKET

Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna. FOTO:BYGGHERRARNA

”Initiativet är i grunden bra”

Många aktörer har inte haft projekt som berörs förrän 2023 och håller därför på att förbereda sig nu. Och de som Byggvärlden ställt frågor till är positiva. – Det är bra att det finns ett lagstadgat krav som driver på branschen i rätt riktning, säger Anna Högman, klimatspecialist på Peab.

Har ni klimatdeklarerat i år? Vilken roll: byggherre, entreprenör eller både och? Vilka/vilken typ av projekt har ni klimatdeklarerat? Vad tycker ni om initiativet att klimatdeklarera? Hur har det gått?/ Har ni stött på några utmaningar? Har ni egen kompetens, eller tagit in konsulter/extern hjälp?

1. Nej, vår första klimatdeklarationen kommer troligtvis att göras i januari nästa år.

2. Entreprenör.

3. Även om vi inte är klara med klimatdeklarationerna ännu så har mycket förberedelsejobb gjorts i flera olika typer av projekt. Anledningen är både att förenkla arbete med klimatdeklarationen när det väl är dags, och för att vi har andra krav på oss att göra klimatberäkning i tidigt skede och att minska klimatpåverkan. Det är bara små projekt som fick bygglov efter 2022 som redan är färdigställda och ska ha en färdig klimatdeklaration.

4. Vi ser att det är väldigt positivt och det märks att intresset och kunskapen om klimatberäkningar har ökat avsevärt sedan det fastslogs att klimatdeklarationer ska utföras.

5. Det är fortfarande ett tag kvar tills vi börjar göra beräkningar i alla våra projekt. I nuläget arbetar vi mycket med att säkerställa en bra och kostnadseffektiv process för att kunna utföra klimatdeklarationer i alla kommande projekt. Vi har lagt ner mycket tid på att förbereda oss för det men för att kunna göra andra klimatberäkningar och för att kunna minska våra byggnaders klimatpåverkan.

6. Vi gör alla klimatberäkningar internt på NCC.

1. Vi har tagit fram underlag åt flera beställare där deklarationerna senare skall lämnas in.

2. Vi är uteslutande entreprenör och ser oss som en rådgivande entreprenör som till exempel i tidigt skede kan bistå Byggaktören med klimatberäkningar på olika systemlösningar för att klimatoptimera projekt.

3. Så här långt mest flerbostadshusprojekt men vi har kompetens att beräkna och deklarera alla typer av projekt.

4. Mycket bra, det hjälper oss och hela värdekedjan att skaffa kompetens om olika produkter och systems klimatpåverkan vilket redan nu men ännu mer i framtiden hjälper hela branschen att minska vår klimatpåverkan.

5. Det har gått bra, vi har genomfört ett antal internutbildningar för

att höja den interna kompetensen inom området men vi har också spetskompetens inom området. 6. Vi ser kompetensen som strategiskt viktig, för att minska vår egen klimatpåverkan men framför allt för att stärka vårt erbjudande till våra kunder att kunna utveckla projekt med lägre klimatpåverkan.

1. Nej, de första klimatdeklarationerna för Peab landar in under 2023.

2. I kommande deklarationer, entreprenör och/eller byggherre.

3. Inga ännu, men vi ser att de första kommande projekten förmodligen blir bostäder och skolor/förskolor under 2023.

4. Bra att det finns ett lagstadgat krav som driver på branschen i rätt riktning. Klimatdeklarationen innebär att vi får ett gemensamt sätt att räkna och följa upp klimatpåverkan på, även om vi ser behov av att tydliggöra ytterligare gränsdragningar inom lagkravet. Flera privata och kommunala byggherrar utgår ifrån lagkravet i sina kravställningar men många ställer även upp egenformu-

lerade krav. Variationen av kravställningar kopplat till klimat är en utmaning vi står inför framåt.

5. En kommande utmaning vi ser är att det kommer, i ett uppstartskede, krävas mycket manuell uppföljning av till exempel bränsle-, energi- och materielmängder. Vi utvecklar digitala lösningar för att möta behovet av uppföljning av miljödata, men innan dessa lösningar helt landat och täcker in omfattningen av uppföljning som krävs enligt lagkravet krävs manuellt arbete ute i projekten.

6. Vi har miljöresurser på varje region för att hantera och följa upp miljökrav, vid behov kan hjälp behöva tas in från externa resurser.

Anna Högberg, klimatspecialist på Peab.

1. Nej, inte än men har ett antal projekt där klimatdeklaration blir aktuellt under 2023.

2. Både som entreprenör och som byggherre.

3. Vi kommer att klimatdeklarera ett entreprenadprojekt för en skolbyggnad samt ett antal bostadsprojekt.

4. Initiativet är i grunden bra och för

det hjälper oss att bli bättre och att kvalitetssäkra våra projekt. Det är dock bra att kraven införs stegvis så att det ges tid för utbildning och erfarenhetsåterföring.

5. Vi har börjat en internanalys för hur vi som företag ska arbeta och utveckla oss i området

6. Vår målsättning är att vi ska ha intern kompetens. det kan dock bli aktuellt med konsulthjälp i enstaka projekt när så krävs.

Klimatdeklarationerna syftar bland annat till att minska koldioxidavtrycket.

FOTO: GETTY IMAGES:

Maria Bueno Eriksson, hållbarhetschef NCC Building Sweden:

Maria Bueno Eriksson, hållbarhetschef NCC Building Sweden.

FOTO: ERIK MÅRTENSSON/NCC

Sture Nilsson, koncernchef, Byggpartner:

Anna Högberg, klimatspecialist på

Peab:

Kristina Thorvaldsson, exploateringsansvarig, och Jonas Thärning, KMA-ansvarig GBJ Bygg:

Kristina Thorvaldsson, exploateringsansvarig GBJ Bygg.

Jonas Thärning, KMA ansvarig GBJ Bygg.

Sture Nilsson, koncernchef, Byggpartner.

2022 har präglats av stora händelser som kriget i Ukraina och dess påverkan på branschen, frågan om Slites framtid, valet, minskat bostadsbyggande och varsel.

Här presenterar vi ett urval av Byggvärldens nyheter, mest lästa artiklar och förstasidor.

JANUARI – MARS

Q 22 åtgärder mot fusket: Byggmarknadskommissionen summerade sitt två-åriga arbete med att lägga fram förslag på 22 åtgärder för att minska kriminaliteten inom byggsektorn. Bland annat ville man förändra sekretessreglerna för att enklare komma åt fuskarna.

Q Skattesmäll: Byggmax-grundaren Göran Peterssons bolag på Cypern upptaxeras med över 55 miljoner kronor efter en aktieförsäljning som gjordes 2015.

Q Tog över Plankan: I november 2021 meddelade Serneke att de hävde sitt kontrakt med Svenska Bostäder för det problemkantade projektet Plankan på Södermalm i Stockholm. Förklaringen var att de inte kunnat enats med beställaren kring ökade kostnader. Via ett ramavtal, anlitade Svenska Bostäder i stället Skanska för att färdigställa 25 lägenheter.

”Det vi tror kommer att hända direkt är att energipriserna kommer att öka och det kommer att påverka samtliga företag i landet och även våra inom byggsektorn.”

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen, strax efter att Ryssland invaderat Ukraina.

Q Ny Generaldirektör: Roberto Maiorana tog över rodret som ny generaldirektör för Trafikverket. Han har varit chef för verksamhetsområde Trafik vid Trafikverket sedan 2016 med 1 850 medarbetare indelade i fem områden i Sverige.

Q Fler överklaganden: Sedan tidigare har Föreningen Urbergsgruppen överklagad regeringens beslut att ge Cementa tillstånd för kalkstensbrytning i Slite I februari lämnade även Naturskyddsföreningen in en överklagan och senare samma månad gjorde även Greenpeace det.

Q Första järnvägskontraktet för tunnelbanan: I konkurrens med nio andra anbudsgivare tilldelades Strukton Rail järnvägskontraktet för sträckan Akalla-Barkarby.

18 , 5

... miljoner kronor tvingades Stockholms stad att betala i skadestånd till restaurang Eriks Gondolen som anser att Slussenbygget har stört deras verksamhet. Domen fastställdes av Mark- och miljööverdomstolen.

Q Dörr föll från Karlatornet: I början av mars föll en hissdörr ner från Karlatornets 30:e våning och landade på marken där byggnadsarbetare vistades. Senare under året skedde andra incidenter men lyckligtvis har ingen skadats.

APRIL

cementkrisen som är den stora orosfaktorn.

Q Nya regementen: Fortifikationsverket presenterade planerna på återetableringar och nybyggnationer av flera regements- och kasernområden. På fyra orter ska helt nya militära anläggningar byggas: Falun, Sollefteå, Östersund och Kristinehamn.

Q Grönt ljus: Nu är det klart att Tvärförbindelse Södertörn får full finansiering. Leden blir drygt två mil lång. Byggstart beräknas till 2023 och kostnaden blir drygt 15 miljarder kronor.

Q Årets Byggkvinna: Malin Söderson, vd på Iskad, Industri och Skadesanering AB, blev Årets byggkvinna. Årets Byggkvinna ska vara en förebild och inspiratör inom bygg- och anläggningsbranschen. Bakom priset, som instiftades 2021, står Byggföretagen och bygginfluencern Sandra Mobaraki.

Q Dömdes för grova insiderbrott: Två högt uppsatta chefer på fastighetsbolaget Balder döms för grova insiderbrott i den så kallade Collector-härvan. Resterande nio som stått åtalade döms för insiderbrott av normalgraden.

Q Klartecken: Efter flera turer med överklaganden och godkännanden har nu Mark- och miljööverdomstolen gett klartecken för detaljplanen för Hästen 21. Den nya fastigheten kommer uppföras mitt i centrala Stockholm, granne med varuhuset NK.

20%

– JUNI

Q Förutspådde tvärnit: I Byggföretagens nya konjunkturrapport förespås en kraftig minskning av byggandet under 2023. Främst när det gäller bostäder. Och det är

... högre än förväntat låg anbudspriserna, enligt medlemmar i Sveriges Allmännytta. De ökade kostnaderna syntes även hos de 103 bolag som hade pågående nyproduktion. I 170 av 265 pågående projekt hade entreprenörerna aviserat och åberopat extra betalning eller kommit in med ett nytt kontraktspris.

”Nu gör regeringen den största infrastruktursatsningen någonsin. Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten.” Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), när han presenterade regeringens nya nationella plan för infrastruktursatsningar.

JULI – SEPTEMBER

Q Almedalen: Veckan blev en kortvecka, fem dagar, men hade ändå 100 000 besökare på plats. På programmet fanns över 200 punkter som handlade om byggande. Byggvärlden var på plats och skrev bland annat om seminarier om skenande byggkostnader och arbetskriminalitet.

Q Polisanmälan: Tyréns polisanmälde en före detta avdelningschef. Till grund för polisanmälan låg ekonomiska oegentligheter som upptäcktes efter en anmälan till Tyréns visselblåsartjänst.

av antalet platser på landets fängelser. Sammanlagt ska det bli 3400 nya platser för intagna.

Q Inför valet: Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen, lyfte cementkrisen som en viktig valfråga samt betydelsen av att den nya regeringen vill se näringslivet och industrin som en medspelare.

Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads ansåg att en av de mest avgörande frågorna för hela branschen var att få bort arbetslivskriminaliteten.

Q Valenkät: Byggvärlden gjorde en stor enkät med partierna. Kristdemokraterna, som senare fick bostadsministerposten, svarade bland annat att för att lösa cementkrisen behöver miljöbalken ses över så att klimatnyttan vägs in tydligare vid beslutsfattandet. För att hjälpa de yngre in på bostadsmarknaden ville de se startlån för förstagångsköpare, främjat bosparande bland unga och att kreditrestriktionerna ses över.

116”Ge din kollega lite beröm för att han INTE tillhör nidbilden av en inskränkt, känslokall byggman.”

hälften kriget som en viktig orsak. Mest har de kommersiella bostadsutvecklarna påverkats.

OKTOBER – DECEMBER

Q Ny bostadsminister: Andreas Carlsson (KD) blev både bostads- och infrastrukturminister i Kristerssons regering. Senare under årets intervjuades han av Byggvärlden och på frågan vilka åtgärder han såg som mest akuta, svarade han:

– Regeringen kommer ta fram reformer för att öka byggandet och tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. På infrastrukturområdet handlar det om att rusta upp väg och järnväg.

8 av 10

... chefer eller arbetsledare skulle rekommendera andra att söka sig till byggbranschen. Samtidigt saknar hälften av dem möjlighet till tillräcklig återhämtning efter arbetsintensiva perioder. Det visade en ny undersökning gjord gemensamt av Byggföretagen och Ledarna.

ELLER

... miljoner kronor krävde Trafikkontoret i Göteborg av Cowi för bland annat bristande fackmannamässighet i bygget av Hisingsbron.

Q Batterifabriker: Micropowers beslutade sig för att expandera och bygga nytt huvudkontor och produktionsanläggning i Växjö. Volvo meddelade också att deras nya batterifabrik kommer att byggas intill E20 i Mariestad. I Skellefteå var det full fart i bygget av Northvolts stora batterifabrik, och Byggvärlden besökte bygget under våren. I början av året gick Northvolt också ut med att de ska bygga fabriker i Göteborg och Borlänge.

Q Fängslande byggstart: Utbyggnaden av Österåkeranstalten påbörjades. Totalt satsar regeringen upp emot 20 miljarder på utbyggnaden

Jeanet Corvinius, Byggchefernas ordförande, i en uppmärksammad krönika som handlade om att branschen kryllar av män som vill göra gott, visar empati och försöker jobba inkluderande.

Q Centrum öppnade upp: Under de tre första dagarna i september invigdes Kirunas nya centrum. Men för LKAB återstår 2 500 bostäder att bygga fram till 2032.

Q Ny regering: Ulf Kristersson (M) fick uppdraget att bilda ny regering. Två oberoende experter som intervjuades förväntade sig inte några större reformer inom bostadspolitiken som skulle påverka byggbranschen nämnvärt.

Q Krigets påverkan: En rapport från Byggfakta visade att svallvågorna från kriget i Ukraina påverkade även byggbranschen i Sverige. Av alla projekt som flyttats fram i tid under våren och sommaren uppgav

Q Nedgång för kontor: Byggstarterna för kontor minskade något i landet mellan september 2021 och augusti 2022, jämfört med den tidigare tolvmånadersperioden. Men Göteborg går mot strömmen, där ökade nyproduktionen av kontor, visade en rapport från Byggfakta.

Q Varsel: Flera företag varslade anställda om uppsägning, bland annat Lindbäcks som varslade 100. Andra bolag som meddelade varsel under hösten och som Byggvärlden skrivit om var Serneke, SH Bygg, Hökerum, Götenehus och Bomidul.

Q Oro för fler varsel: Enligt Byggföretagen finns en stor oro för fortsatta varsel.  Under november var arbetsbrist det enskilt största sakområde som medlemmarna hade frågor om när de ringde deras rådgivning.

Q Årets Byggchef: Carolina Detter-

BYGGER

Byggvärlden nummer 4 2022 hade fokus på kriget i Ukraina.

Cementkrisen har varit en av de stora frågorna i år. Byggvärlden besökte Cementas anläggning i Slite och pratade med fabrikschefen Matilda Hoffstedt.

I valenkäten svarade partierna på hur de vill ta sig an branschens utmaningar.

felt, avdelningschef på JM Entreprenad i Stockholm, utsågs till Årets Byggchef 2022. Juryn beskrev henne som: ”En modig ledare som står för framtagande av nya rutiner och inte är rädd för obekväma beslut som kräver omorganisering.”

Q Det Goda Projektet: Arrangerades för första gången i Stockholm. Huvudarrangör var Byggherrarna och medarrangör Binosight. Byggföretagen och Byggcheferna var partners och Byggvärlden mediapartner. Syftet med eventet var att samla

Bland konjunkturprognoser, stora kontrakt, tvister och polisanmälningar letade sig en dumper in. Nyheten om att världens första anläggningsmaskin tillverkad med fossilfritt stål hade anlänt till NCC:s stentäkt i Södra Sandby lockade till läsning.

– Vi är väldigt glada att många visar intresse för de här frågorna, säger Grete Aspelund, affärsområdeschef för NCC Industry.

Världens första anläggningsmaskin tillverkad med fossilfritt stål togs i drift i NCC:s stentäkt i Södra Sandby utanför Lund i mitten av augusti.

Och den har fått mycket uppmärksamhet. Den har blivit omskriven och omnämnd i flera medier, inte bara i Sverige, utan även utomlands. Till exempel nämnde Washington Post dumpern i en artikel och under hösten gjorde även Al Jazeera ett reportage med både text och video som i skrivandets stund ännu inte publicerats.

USA:S KLIMATSÄNDEBUD JOHN Kerry och dåvarande klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) medverkade när NCC tog emot dumpern, sedan har många andra nyfikna varit på plats. En av de som nyligen

besökte täkten var näringsminister Ebba Busch (KD).

Q Vad betyder den uppmärksamheten för NCC?

– Vi är väldigt glada att många visar intresse för de här frågorna. Jag hoppas att uppmärksamheten bidrar till ökad förståelsen för att omställningen kräver samarbeten genom hela värdekedjan – att vi alla behöver bidra och arbeta på flera fronter för att möjliggöra innovativa lösningar för en hållbar utveckling, säger Grete Aspelund, affärsområdeschef för NCC Industry.

Q Varför tror du att så många ville läsa artikeln om dumpern?

– Dumpern är en symbol för både omställning, innovation och att näringslivet har en viktig roll att spela i framdriften av dessa. Och den är den första i sitt slag – och en världsnyhet som väcker intresse med all rätt.

Q Vad har ni på gång framöver när det kommer till hållbarhetsarbete/minska utsläpp i täkternas verksamhet?

– Transporter är ett av våra prioriterade områden inom NCC Industry och vår täktverksamhet. Här ser vi inte bara till minskade utsläpp från motorer utan det totala avtrycket från en maskin. NCC väljer alltid de bästa maskinerna med den senaste

branschens aktörer och under en heldag fokusera på hur vi minskar riskerna för till exempel förseningar, fördyringar, byggfel och olyckor.

Q Prisades för projektkvalitet: Sperlingens Backe 47 i centrala Stockholm och Uppsala Business Park Labbhus tilldelas kvalitétsutmärkelsen PQi-Utmärkt Projektkvalitét, som delades ut under Det Goda Projektet.

Q Lyra lämnades över: Vattentornet Lyra stod klar och lämnades över

till kommunen, som till sist godkände slutbesiktningen. En tvist om mängden armering i Lyra har pågått under året och i början av december var parterna, NCC och Örebro kommun, fortfarande inte överens.

Q Cementa-domen: På Luciadagen kom avgörandet som branschen väntat på. Mark- och miljödomstolen beslutade att ge Cementa fortsatt tillstånd att bryta kalk i Slite de närmaste fyra åren.

Återstår att se om domen kommer att överklagas.

tekniken, och som stor köpare så kan vi bidra genom att göra hållbara val. Sedan är det viktigt att poängtera att vårt arbete för att minimera klimatpåverkan rör inte bara vår egen verksamhet utan vi ser till hela värdekedjan.

Södra Sandby är NCC:s största stentäkt. Härifrån levereras cirka en miljon ton sten varje år. Det är material till olika byggen, men också till asfalt- och betongproduktion.

ANNA SJÖSTRÖM

Årets Byggchef delas ut av Bygg- cheferna och Byggvärlden. I år dela- des det ut för trettonde året i rad.

Längre

RISE forskningsprojekt HCT –City undersöker möjligheterna med tyngre byggtransporter i städer. Konceptet kan enligt forskarnas beräkningar minska den totala bränsleförbrukningen med upp till fyrtio procent. I december sätts en ny cityoptimerad HCT-lastbil in i trafik i Stockholm.

Byggen i storstäder kräver mycket transporter och det medför problem som koldioxidutsläpp, trängsel, dålig luftkvalitet och olycksrisker. Trängsel och kapacitetsbrist kan också vara ett hinder för byggprojekt att rulla på som planerat. En lösning är ”High Capacity Transport” (HCT) som innebär att man ökar bilarnas lastvikt med bibehållet axeltryck.

HCT – forskning inriktad på långväga transporter har pågått i Sverige under flera decennier. Den har visat att HCT ökar effektivitet och lönsamhet vilket har drivit en utveckling mot både längre och tyngre lastbilar. Nu ska forskningsprojektet HCT – City studera hur konceptet kan användas i städer för transporter av massor (jord och bergmaterial) inom byggsektorn. Hypotesen är att transporteffektiviteten kan förbättras betydligt och att utsläppen av både koldioxid och partiklar kan reduceras samtidigt som vägslitaget minskar eller blir oförändrat.

FÖR NÅGRA ÅR sedan genomförde konsultbolaget Ecoloop en förstudie av HCT City - konceptet. En femaxlad lastbil lånades från Finland och testades för körningar i Norra Djurgårdsstaden under tre månader. Resultatet var positivt. Antalet körningar minskade med 35 procent och bränsleförbrukning per tonkilometer minskade med tio procent. – I det pågående projektet ska vi testa två helt nya femaxlade lastbilar för byggtransporter. De kommer att vara ungefär elva meter långa och anpassade till förhållanden i svenska städer. Vi kommer också att analysera hur ett byte till sådana fordon påverkar byggprocessen, säger Fredrik Cederstav, projektledare för HCT – City.

I STOCKHOLM ANVÄNDS främst treaxlade boggibilar som lastar 10–12 ton för den här typen av transporter. I förstudien ökades lasterna till ungefär 19 ton och de optimerade fordonen kommer att kunna lasta ungefär 24 ton, alltså dubbelt så mycket som dagens. Bränsleförbrukningen per tonkilometer beräknas minska med 40 procent med de nya bilarna. Det innebär stora möjligheter att minska transporternas klimatbelastning.

– Det finns många fördelar med konceptet. Klimatmässigt men också ekonomiskt, eftersom i princip

samma arbete kan utföras med hälften så många lastbilar. Färre lastbilar ger också lägre bullernivåer och färre lastbilsfronter i rörelse och därmed troligen en lägre olycksrisk, säger Fredrik Cederstav.

Slitaget på vägarna hänger ihop med bilens axeltryck. Enligt de beräkningar som gjorts kommer axeltrycket inte att öka med de optimerade bilarna. Man måste ändå söka dispens för att få köra med dem i Stockholm, där de flesta vägar har bärighetsklass 2. Ett av syftena med projektet är att kunna påvisa att slitaget på vägarna inte ökar bara för att bilarna är tyngre.

– Lastbilarna kommer att ha fem axlar i stället för tre. Det gör att vi får lägre eller oförändrat axeltryck än de som används i dag trots att vi ökar lasten till det dubbla. Vi tror att slitaget på vägarna faktiskt kan komma att minska, säger Fredrik Cederstav.

BILARNA KOMMER ATT vara ”cityoptimerade” vilket bland annat innebär kameror som hjälper föraren att täcka döda vinklar, axlar som kan lyftas vid tomkörning och styrbara axlar för bättre svängradie.

Men HCT – City handlar inte bara om att ta fram och testa cityanpassade lastbilar med hög lastkapacitet. För att den högre kapaciteten ska kunna effektivisera byggprocessen krävs också bättre samordning och kontroll. Konceptet innefattar där-

spar bränsle

för uppkopplade fordon och sensorer i infrastrukturen som registrerar lastbilarnas axelvikter, hastigheter och rutter.

Hur digitaliseringen kan användas på bästa sätt är något som ska utforskas i projektet. Uppkoppling innebär nya möjligheter eftersom fordonens vikt och rutt kan följas i realtid. Föraren kan få kontinuerlig information och på sikt kan farten regleras automatiskt. Geofencing som är ett slags digitalt hastighetsstaket kommer att testas.

– VI PRATAR EGENTLIGEN om ett IT-system som ska styra hela fordonsparken. Där man har kontroll över respektive fordons lastkapacitet och vad man bör lasta. Då kan till exempel onödiga tomkörningar och överlastning undvikas och säkerheten öka, säger Fredrik Cederstav.

I december 2022 kommer den första HCT City – bilen att börja transportera massor från byggprojekt i Norra Djurgårdsstaden. Sommaren 2023 beräknas ännu en bil vara färdigbyggd och sättas in i trafik. Den ska då vara anpassad efter de lärdomar man fått av körningarna med den första bilen.

Fredrik Cederstav hoppas att HCT City – projektet ska kunna visa på fördelarna med högre lastkapacitet i städernas byggtransporter och möjligheterna med att kombinera digitalisering och effektivare lastbilar.

– Vi arbetar redan nu mycket med kommunikation och vi kommer att försöka sprida projektets resultat. Förhoppningsvis vill fler kommuner testa konceptet framöver när de ser vilka möjligheter det ger, säger Fredrik Cederstav.

Södra Värtan, Norra Djurgårdsstaden. HCT-City är inriktad på tunga masstransporter (jord- och bergmaterial) inom byggsektorn.

FOTO: ERIC CUNG DINH

Den första HCT-Citybilen är färdig och väntar på att sättas in i trafik. Bilen ska användas för att transportera massor från byggprojekt i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

FOTO: LENA LARSSON

Norra Djurgårdsstaden på Östermalm i Stockholm är ett av Europas största stadsutvecklingsområden. Byggproduktionen förväntas fortsät

Fredrik Cederstav, projektledare för HCT – City.

Det finns många fördelar med konceptet. Klimatmässigt men också ekonomiskt, eftersom i princip samma arbete kan utföras med hälften så många lastbilar

”

DET ÄR LÄTT ATT

TIPSA OSS OM MISSFÖRHÅLLANDEN”

Hon jobba som arbetsmiljöinspektör och rycker ofta ut när någon allvarlig olycka inträffat. Jenny Bengtsson drivs av att förbättra arbetsmiljön på byggena.

– Vi är professionell men vissa ärenden sätter sig i själen, säger hon.

SAMUEL KARLSSON

Idag har Arbetsmiljöverket 270 anställda inspektörer. En av dem är Jenny Bengtsson. Hon är arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, region öst och arbetar med det som kallas för händelsestyrd tillsyn. Vilket innebär att hon för det mesta utövar tillsyn efter inträffade händelser som allvarliga olycksfall, tillbud och dödsfall.

– Mitt uppdrag är att utreda händelsen när något har inträffat och se till att åtgärder vidtas så att något liknade inte ska hända igen. Jag utreder även ärenden vid begäran från skyddsombud och vid skyddsstopp, säger hon.

Q Vad brukar utlösa att ni genomför en inspektion?

– Det normala är att vi får in en rapport om en händelse från arbetsgivaren. Eller så kan ambulans och polis varit ute på en arbetsplats och då får vi vetskap om ärendet genom dem. Det händer också att vi får en anmälan från ett skyddsombud eller tips från allmänheten.

Q Gör ni även oannonserade inspektioner inom din avdelning?

– Ja, vi dyker upp utan förvarning ibland och då handlar det ofta om tips från allmänheten. Jag och mina kollegor åker ut på ärenden om det är något som är förenade med livsfara.

– Det vanligaste förekommande är arbeten på hög höjd utan fallskydd. Om tid finns så stannar vi även upp vid arbetsplatser som vi passerar om vi ser något som verkar bristfälligt.

Q Vilka reaktioner brukar ni få vid oanmälda inspektioner?

– Blandat. De flesta förstår vårt syfte. Men det kan bli tryckt stämning. Avbryter vi ett arbete på en byggarbetsplats så innebär det två saker.

– Det ena är att man får ett beslut om förbud och det kopplas till ett vite. Det andra är att man får betala sanktionsavgiften. Eftersom den är differentierad så kan det bli en betydande kostnad upp mot flera hundratusen kronor.

Q Händer det att du kan känna dig rädd när du tvingas konfrontera arbetsgivarna med kostsamma åtgärder?

– Nej, jag har aldrig upplevt något sådant under mina

inspektioner. Även om det kan uppstå hetsiga diskussioner.

– I grunden får man tänka vad är en människas liv värt. Jag har utrett dödsfall där någon fallit och avlidit på grund av bristfälliga fallskydd och då känns avgifter eller böter som en relativt billig prislapp.

Q Undersöker ni också arbetslivskriminalitet?

– Det görs främst inom gruppen som kallas för myndighetsgemensamma insatser. Men om man arbetar som jag gör med mycket oanmälda inspektioner så tillhör det vardagen att man hamnar på arbetsplatser där det förekommer arbetslivskriminallitet.

– Det händer att folk springer när vi kommer oanmält på inspektion. Om man är så rädd för myndigheter så visar det att man är i en väldigt utsatt situation. Men våra åtgärder handlar inte om att sätta åt arbetstagarna. Vi skickar inte ut någon ur landet.

Q Vad var det som gjorde att du ville bli arbetsmiljöinspektör?

– Jag har en lång facklig bakgrund och har varit skyddsombud både lokalt och regionalt i många år. Jag jobbade tidigare i restaurangbranschen och gillar att vara ute på golvet. Jag hade inga planer på att bli tjänsteman. Men så såg jag en annons där man sökte inspektörer och tycket att det lät spännande. Jag fick tjänsten och det här är nog det enda jobbet som jag kan tänka mig som tjänsteman.

Q Vilka är dina drivkrafter i jobbet?

– Jag vill göra skillnad på riktigt. Som arbetsmiljöinspektör är det mycket här och nu där vi kan tvingas avbryta ett arbete för att värna om människors liv och hälsa.

– Och så gillar jag variationen i arbetsuppgifterna. Jag kan stå i ett lerigt schakt ena dagen och nästa dag är jag på något huvudkontor och inspekterar.

Q Vad är det roligaste med jobbet?

– Det är själva inspektörshantverket. Att läsa mellan raderna, ställa rätt frågor och utreda lite djupare om bakomliggande faktorer. Jag utreder väldigt allvarliga händelser. Kan man inte uppskatta hantverket i jobbet blir det väldigt tungt.

Q Vad är det svåraste med jobbet?

– Det är att känna att man gjort nog. Det är väldigt få olyckor och dödsfall som leder till att en arbetsgivare blir dömda eller att de får en ordentlig sanktion.

– Ibland kan jag känna ett visst mått av maktlöshet.

Men jag har fått lära mig att det inte mitt ansvar att ordna arbetsmiljön på en arbetsplats. Det är alltid upp till arbetsgivaren.

Q Är det något ärende som påverkat dig mer än andra?

– Ja, det var ett dödsfall där en man klämdes ihjäl mellan sin kranskopa och ett par säckar.

– Vi åkte dit och inspekterade och den här mannen var ungefär lika gammal som jag. Jag råkade titta in i hans

bil, som fanns kvar på plats, och där fanns två bilbarnstolar i olika storlekar. Det såg ut som han hade barn i samma ålder som jag och det satte sig i själen.

– Annars gillar jag ärenden som börjar som en liten grej och slutar i något mycket större. Gärna att det är rättsligt obevandrad mark så man måste läsa in sig. Det intresserar mig.

Q Ser du någon förbättring på arbetsmarknaden över tid?

– Nej, vi får inte färre ärenden nu än tidigare och det är inte färre som dör på arbetsplatsen. Däremot ser vi olika trender på arbetsplatserna. Just nu hanterar vi mycket hot och våld.

– Vi ser framför allt på mindre byggarbetsplatser hur människor från andra länder är väldigt utsatta. För tillfället är det många från Ukraina som arbetar under hemska förhållanden.

Q Är det något som du skulle vilja önska för att underlätta ert arbete?

– Vi är långt ifrån så många inspektörer som vi borde vara. Vi har inte ögon och öron överallt. Allmänheten behöver hjälpa till så att vi få reda på vart vi behöver åka. Det är betydligt mer effektivt att åka på kvalificerade tips än att försöka göra stickprov på måfå.

– Det är väldigt lätt att tipsa om missförhållanden på Arbetsmiljöverkets hemsida och gör man det så får vi en chans att agera. I övrigt borde alla se fram emot våra inspektioner. Vi är väldigt trevliga och vårt syfta gagnar alla.

JENNY BENGTSSON

Tidigare arbetslivserfarenheter: servitris, dealer, receptionist, ordningsvakt, riksdagsledamot (4 mån (V)).

Författare och ledarskribent.

Ålder: 39

Bor: Södra Stockholm

Familj: Sönerna Max, 14 år och Tiago, 9 år. Hunden Hilda.

Gör helst en ledig dag: Lagar mat

Senaste spelade låt på Spotify: [Sittin’ On] The Dock Of The Bay – Otis Redding

Senast lästa bok: Vilhelm Moberg – Förrädarland

Senaste resan: New York

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör.

FOTO: PRIVAT

Jag och mina kollegor åker ut på ärenden om det är något som är förenade med livsfara

TEXT:

Tar krafttag mot fusket

Veidekke tar nu ännu ett steg i sitt proaktiva arbete mot fusk och kriminalitet för en sund byggbransch. Genom att stärka kontrollprocessen ytterligare ska oseriösa aktörer hållas borta eller snarare utvecklas och rättas in i ledet.

– Det lyser röda lampor överallt i våra granskningar, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

För snart ett år sedan släppte Byggmarknadskommissionen sin rapport om arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen. Det var en dyster lägesbild som visades upp; bland annat konstaterades att omkring 80 procent av alla företag från fem länder i östra Europa inte lever upp till ställda krav. Därefter vidtog den dåvarande regeringen en rad åtgärder för att komma till rätta med problemet.

PÅ BOLAGSNIVÅ HÖR Veidekke till de byggbolag som länge har jobbat för en sundare byggbransch. Till exempel granskar bolaget sedan flera år tillbaka sina underentreprenörer för att upptäcka fusk och oseriösa företag och man strävar även efter att använda högst två led av underentreprenörer. Nu tar man ytterligare ett steg genom att stärka sin enhet Seriositet och lansera en omfattande strukturerad kontrollprocess för att på sikt kunna försäkra sig om att man enbart arbetar med seriösa aktörer.

– Det lyser röda lampor överallt i våra granskningar. Idag finns ett omfattande fusk och kriminalitet i byggbranschen. Det gäller exempelvis löner, skatter, sociala avgifter och arbetstider, säger Lennart Weiss, och fortsätter:

Denna vassare kontrollprocessen som Veikekke nu börjar tillämpa omfattar tre steg. Det första är pre-kvalificering, som fungerar som så att Veidekke bjuder in entreprenörer till en strukturerad prekvalificeringsprocess relaterat till seriositet och sociala villkor. En ”självdeklaration” från entreprenören ligger till grund för en analys som följs av

möten där eventuella oklarheter och Veidekkes förväntningar på ett samarbete diskuteras.

– Om man vill jobba med Veidekke tvingas man välja väg. Vissa, som inte vill göra rätt, hoppar av. De andra kan vi jobba vidare med. Då börjar vi puffa dem framåt, mot en anpassning till svensk standard, säger Lennart Weiss.

DET ANDRA STEGET är bolagskontroller; förutom sedvanliga leverantörskontroller genomförs även utökade bolagskontroller med fokus på att upptäcka oegentligheter när det gäller till exempel löner, pensioner/ trygghetsförsäkringar och så vidare. Det sista steget är arbetsplatskontroller och fördjupande ID-kontroller där man vid inspektionerna kontrollerar så att endast de avtalade entreprenörerna finns på plats och att deras personal kan identifiera sig och sköter in- och utloggning på rätt sätt.

– Målet är att kunna vara stolta över vår bransch. Vi ska enbart arbeta med seriösa aktörer. Men förändringen till det bättre kommer inte hända över en natt. Under 2023

siktar vi på att ha pre-kvalificerat våra huvudpartners inom olika områden, vilket handlar om 50 till 70 bolag, säger Lennart Weiss.

SEDAN 2012 SAMARBETAR Veidekke med Byggnads när det till exempel gäller fackliga villkor, pensionsavsättningar och lönestatistik. Samarbetet innebär att bolaget har tillgång till uppgifter ur system som FORA och Lösen, vilket möjliggör en

heltäckande analys av såväl kollektivavtal som lagar och regler.

– VI HAR NU landat i en fungerande granskningsmetodik där vi samkör uppgifterna från de olika systemen. Utredningsprotokollet för den fördjupade bolagskontrollen avslöjar fusket med all önskvärd tydlighet när uppgifterna helt enkelt inte går ihop, enligt Lennart Weiss som kallar metodiken för tvättmaskinen. Dessutom förstärker Veidekke även organisationen genom att ta in Ulrika Svärd som ny projektchef för enheten Seriositet. Hon har tidigare bland annat jobbat som miljöchef på Botkyrka kommun och verksamhetschef på ID06.

– Vi ser främst oegentligheter i bolag med utländska ägare. Av de företag som vi har undersökt fuskar alla på något sätt. Vi har identifierat flera olika brister som förekommer ofta. Men en del fel görs för att det är svårt att orientera sig bland alla regler. Vi vill hjälpa underentreprenörerna att göra rätt för sig, säger Ulrika Svärd.

DEN NYA PROJEKTCHEFEN betonar att det inte handlar om att stänga ute någon entreprenör.

– Hade vi spärrat alla bolag som fuskar hade vi inte haft kvar så många leverantörer. Därför vill vi utveckla dem, kultivera dem in i rätt arbetssätt. Vi tror att alla har mer att vinna på att vi hjälps åt att göra rätt. Med utgångspunkt i detta arbetar vi framåtriktat i stället för reaktivt, säger hon.

HENRIK EKBERG

Åtgärder mot arbetslivskriminalitet i byggbranschen

Q I februari i år släppte Byggmarknadskommissionen sin slutrapport: Från svart till vitt – Vänd den osunda utvecklingen i byggbranschen! Där presenterade kommissionen 22 punkter inom fem områden som minska arbetslivskriminaliteten. De fem områdena är: Upptäcka och motverka arbetslivskriminalitet, Utländsk arbetskraft, Offentlig upphandling, Branschens kontroll och Byggtjänster i hushållen.

I somras presenterade dåvarande

regering 45 åtgärdspunkter mot kriminaliteten, de spänner över sex departement och är samlade i de sju åtgärdsområdena. Minska utrymmet för kriminella aktörer på arbetsmarknaden, Effektivare tillsyn och kontroll, Mer kännbara sanktioner, Bättre samarbete mellan myndigheter, kommuner och arbetsmarknadens parter, Bättre information och ökad kunskap, Bättre registerförfattningar och sekretessbestämmelser, Utvecklat internationellt- och EU-samarbete.

Ulrika Svärd,

Seriositet på Veidekke och Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Målet är att kunna vara stolta över vår bransch. Vi ska enbart arbeta med seriösa aktörer.

Gotland och Nacka går mot strömmen

När mörka orosmolnen hopar sig över byggbranschen i Sverige fortsätter solen att skina över region Gotland och Nacka kommun. Och trenden verkar hålla i sig. Det visar en summering av året som gått.

I Byggfaktas sammanställning över byggstarterna det senaste året ökar den totala kostnaden för projekten i Gotlands län med 114 procent. Från 430- till 922 miljoner kronor. Vilket innebär att man ligger i topp av alla län i landet när det gäller procentuell ökning. Det är främst bostadsbyggandet som ligger bakom den positiva trenden. Och än ser man inga tecken på avmattning.

– VI FÖRVÄNTAR OSS att efterfrågan på bostäder kommer fortsätta att ligga på en hög nivå. Inte minst mot bakgrund av den ökade närvaron av Försvarsmakten framöver. Regementet på Gotland är P18 och allt talar för att det kommer behövas fler bostäder åt de anställda, säger Anneli Bergholm Söder, länsråd på region Gotland.

Bebyggelsetrycket på Gotland är störst i attraktiva lägen som Visby och några andra större serviceorter. Både vad gäller permanentboende och fritidshus. Men nybebyggelsen är även spridd över hela länet. En stor andel av de nybyggda bostäderna uppförs av enskilda utanför planlagda områden. Det kan vara i grupper om fem, sex hus eller enstaka hus. Det är både större projekt för turism eller mindre exploateringsprojekt för bostads- och fritidshusbebyggelse, enligt Anneli Bergholm Söder.

– Många husköpare frågar efter bostäder i lantliga lägen. Där kan man tänka sig att distansarbetet

ökar dragningen mot Gotland, säger hon.

Samtidigt ökar befolkningen på Gotland och en utmaning för regionen är att nybyggda bostäder, som klassificeras som permanentbostäder, används som fritidshus. Det kan göra det mer komplicerat att bedöma hur markanvändning bidrar till det allmännas intresse.

– Vi behöver fler permanentbostäder samtidigt är efterfrågan på fritidshus så hög att det minskar tillgången på året runt boende. Vi ser ingen antydan till minskning när det gäller byggandet av bostäder i regionen, säger Anneli Bergholm Söder.

FLYTTAR VI FOKUS och tittar närmare på vilka kommuner där byggstarterna ökat mest så hamnar Nacka i topp med en ökning på 130 procent. Från 2874- till 6621 miljoner kronor enligt uppgifterna i Byggfaktas databas. Även här handlar om den totala byggkostnaden för projekten. Grunden bakom den kraftiga tillväxten är främst tunnelbaneöverenskommelsen som tecknades 2013.

– Det händer väldigt mycket i Nacka nu. Vi vill bygga stad i centrala delar av kommunen där de här tre nya tunnelbanestationerna kommer ligga. Nu är vi i full gång och det är bostäder, arbetsplatser och infrastruktur som byggs, säger Nina Morling, enhetschef, Exploateringsenheten

Projekten är även fler i övriga delar av Nacka utanför tunnelbanesatsningen med bland annat utbyggnader av lokala centrum i Älta, Orminge och Fisksätra. Trots det osäkra omvärldsläget så ser inte Nina Morling någon vikande trend i byggandet på lite längre sikt.

– Vi kommer fortsätta i samma takt när det gäller infrastruktursatsningarna. Det är stora projekt som går över lång tid. Vad gäller bostäder och arbetsplatser så pågår det många projekt just nu. Där är det omvärldsfaktorer som räntor, byggkostnader och en skakig bostadsmarknad som skapar osäkerhet vilket gör det mer utmanande i närtid. Men vi har fullt tempo med detaljplanearbeten och på lite sikt kommer vi fortsätta med byggandet i samma höga takt, säger hon.

TITTAR VI PÅ vilka typer av projekt som byggstartats under det senaste året så hamnar sjuk- och hälsovård i topp. Den totala investeringskostnaden låg på 17 662 miljoner kronor vilket är en ökning med 157 procent. Här är det utbyggnaden av sjukhuset i Västerås som sticker ut i statistiken. Även samlingslokaler och idrottsanläggningar ökar. Störst minskning under året har det varit för affärslokaler med en nedgång på 35 procent.

– Det är inte helt ovanligt att byggandet av sjukhus, idrottshallar och andra iögonfallande offentliga inrättningar tar fart just under valår när kommunpolitiker gärna vill synas. Just nu är det dock bra att det offentliga byggandet kan kompensera för ett minskande privat byggande, kommenterar Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

SAMUEL KARLSSON

1 182 Idrott-, Fritidsanläggning 1 040 1 416 36% 376 Kontorsbyggnader 14 909 18 384 23% 3 475 Vägar, gator, broar och vatten 41 259 49 945 21% 8 686 Hotell och restaurang 2 251 2 482 10% 231 Samfärdselbyggnader 7 649 8 240 8% 591 Skola och förskola 19 888 19 343 -3% -545 Flerbostadshus 103 662 89 784 -13% -13 878 Gruppbyggda småhus 13 506 11 607 -14% -1 899 Kraft & Belysning 9 601 8 225 -14% -1 376 Idrott Inomhus 6 957 5 827 -16% -1 130 Industrier, Verkstad, och Lager 26 044 21 635 -17% -4 409 Samfärdselanläggning 2 516 1 717 -32% -799 Affärslokaler 10 330 6 678 -35% -3 652

Summa

893

580 -27% -1 340 Eskilstuna 2 929 2 053 -30% -876 Borås 3 348 2 100 -37% -1 248

Försvarsmaktens ökade närvaro på Gotland skapar efterfrågan på bostäder för personalen på P18. FOTO: ANTONIA SEHLSTEDT/FÖRSVARSMAKTEN

Det är inte helt ovanligt att byggandet av sjukhus, idrottshallar och andra iögonfallande offentliga inrättningar tar fart just under valår

Fusket inom bygg går att kontrollera bort

På redaktionell plats i detta nummer av Byggvärlden beskrivs hur Veidekke nu växlar upp arbetet mot fusk och kriminalitet inom byggsektorn. Betyder det att vi inom kort kan hissa vit flagg som en signal om full koll? Svar nej. Visar Veidekkes arbetssätt att problemen kan lösas på företagsnivå? Tveksamt, men det Veidekkes arbetssätt visar är att det vore fullt möjligt att åstadkomma ett effektivt kontroll- och övervakningssystem, om det sker på rätt nivå och i rätt konstellation.

På den punkten finns möjligen vissa hoppingivande tecken. Inom ID 06 pågår ett intressant utvecklingsarbete med potential att nå brett. Byggnads bedriver just nu en ambitiös utbildningssatsning som syftar till att öka förmågan att göra djuplodande bolagsanalyser. Byggföretagen driver kampanjen ”schyssta byggare” och har precis ändrat sina stadgar vilket gör det möjligt att pausa medlemskap eller utesluta medlemmar som inte uppfyller stadgarnas villkor.

JAG ÄR INTE mannen att svara på om det finns en vilja eller ens ambition att tillsammans skapa ett komplett system av arbetsplats- och bolagskontroller som filtrerar bort fuskarna. Att det vore fullt möjligt är jag dock övertygad om. Tillsammans med Företagsgranskning i Sverige AB och den fackliga leverantörsbedömningsgrupp som finns inom Veidekke har vi utvecklat ett arbetssätt samt tagit fram digitala verktyg som gör det möjligt att göra

fördjupade bolagskontroller och fortlöpande följa upp att våra nyckelleverantörer följer lagar och avtal. Så vad är det vi gör?

Kärnan i Veidekkes arbetssätt utgörs av bolagskontroller, det vill säga en systematisk och siffersatt kontroll av de uppgifter som företagen själva lämnar i årsredovisning, till ID 06, utstationeringsregistret samt FORA och Lösen med flera. Basen i kontrollarbetet utgörs av de kontroller som sedan 2012 utförs av MB Byggnads, inom ramen för mbl § 38 – 40. Via en digital självdeklaration som utvecklats av Veidekke och Företagsgranskning i Sverige sammanställs företagens egna uppgifter i en utredningsmall som ger en pedagogisk överblick av företagens betalningar av löner, skatter, sociala avgifter eller om man använder sig av ”falska företagare”. Denna självdeklaration kan sedan jämföras med de faktiska omständigheterna.

BASERAT PÅ DE cirka 55 kontroller vi gjort så här långt är facit deprimerande. Hittills har vi inte funnit något östeuropeiskt bolag som gör rätt för sig. Samma sak med svenska så kallade ”frontbolag”, det vill säga bolag utan eller med lite personal. Den enkla vägen vore givetvis att spärra alla bolag som fuskar. Den modellen skulle säkerligen få en styrande effekt, om den tillämpades på branschnivå. Som enskilt bolag tvingas vi dock agera annorlunda. Med fördjupade bolagskontroller i botten arbetar vi

nu med att ”prekvalificera” våra nyckelleverantörer. Vi ger dem handböcker som beskriver de specifika villkor som gäller för utstationerade företag från Baltikum, Polen, Slovakien och Tyskland. I nästa steg konfronterar vi företagen med deras egna (osammanhängande) uppgifter. Om det finns en ärlig vilja att göra rättelse och anpassa sig till svenska normer släpper vi igenom dem, men endast om de accepterar regelbunden och framåtriktad rapportering till Veidekke som gör att vi svart på vitt kan se att de gör rätt för sig.

LÖSNING FÖR BRANSCHEN? Absolut. ID 06 har visat att det går att utveckla fungerande system för identitets- och inpasseringskontroller. Varför skulle det inte vara möjligt att etablera ett motsvarande för branschgemensamma bolagskontroller som säkerställer att lagar och avtal efterlevs? Om vi menar allvar med konkurrens på lika villkor är det svårt att se att det finns någon annan väg att gå.

LENNART WEISS KOMMERSIELL DIREKTÖR VEIDEKKE

Välbesökt event kan bli återkommande

my Lenberg som betonar vikten av att börja mäta projekt och därefter lyfta fram de goda exemplen, som också gjordes på eventet.

– Vi fick klart för oss att det absolut finns ett intresse för den här typen av event, säger Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna.

Den fullspäckade dagen på Norra Latin med närmare 20 programpunkter löpte på väl och uppskattades av deltagarna.

– Allt gick bra, jag tror verkligen det är bra att träffas så här, alla med olika roller och perspektiv men med en gemensam målbild, säger Tom-

MEN EFTERSOM DET var första gången som eventet arrangerades så finns förstås saker som kan förbättras.

– Vi har inte utvärderat än, men kanske är det blev lite väl brett, det tror jag vi ska tänka på till nästa gång; att smalna av lite och fördjupa sig mer inom vissa områden. Jag tror på att använda PQi-databasen och se vilka trender som finns och fokusera på några av dessa. Många

hade till exempel synpunkter under eventet på bristande planering i byggprojekt, det är ett område som vi kan fördjupa oss i mer, bjuda in aktörer som har kunskap och berörs av detta. Men eftersom det var första gången vi arrangerade eventet så får vi se det som att vi skannade av och testade oss fram.

Q Du nämner nästa gång, det blir alltså ytterligare ett Det Goda Projektet nästa år?

– Ja, som det känns nu så är ambitionen att arrangera ett även nästa år.

HENRIK EKBERG

Vinner pris för bästa projektkvalitet

– Detta är två projekt

fått

Som sista punkt på eventet Det Goda Projektet utsågs vinnarna i Byggherrarnas och Binosights utmärkelse PQi-Utmärkt Projektkvalité, som delas ut för andra året. Totalt har 120 projekt mätts med PQi under året och av dessa utmärkte sig två projekt: Sperlingens Backe 47 på Stureplan med Vasakronan som byggherre och Byggstyrning som Construction Management-samordnare samt UBP Labbhus 5B i Uppsala där Corem är byggherre och NCC totalentreprenör.

Sperlingens Backe 47 är en totalrenovering som utförs helt utan pappersritningar; all dokumentation och kommunikation sker digitalt med hjälp av bland annat 3D-modeller, BIM-modeller, surfplattor och en 360-kamera som fil-

mar bygget varje vecka. Vasakronan genomför renoveringen tillsammans med Byggstyrning och projektet är en Construction Management, det vill säga delad entreprenad. Om två år ska projektet vara helt klart.

– Det är ett innerstadsprojekt som ska totalrenoveras, vi har gjort

stomrent och ska bygga på en våning, säger Martin Fhölenhag på Red Management.

JAN-ERIK HELLMAN PÅ Vasakronan: – Just att vi fått dessa fina resultat är inte jätteförvånande, vi är ett väldigt bra team.

byggprojekt. Syftet med PQi är att sätta fokus på kvalitetsfrågan i i projektet, där allt ifrån planering, ledarskap och arbetsmiljö till tidplan och budget mäts. Alla som jobbar i ett projekt, inklusive underentreprenö-

rer, får svara anonymt via en molnbaserad enkät. Mätmodell och mätverktyg är utvecklade av Binosight i samverkan med Luleå tekniska universitet och Byggherrarna Sverige.

HENRIK EKBERG

Projektets framgångsfaktorer: Innovativa och digitala arbetssätt, i kombination med ett prestigelöst och inkluderande ledarskap, gav projektet framgång i en komplex och krävande miljö. Detta är ett projekt

där projektmedarbetarna prisar det goda arbetsklimatet och ledningens hänsyn till och respekt för individen. Hög kompetens och en stark sammanhållning där ”laget kommer framför jaget” bidrog till engagemang och stolthet i alla led. Ett helt digitalt arbetssätt, där alla i realtid haft tillgång till den senaste informationen, skapade transparens, kortade ledtider och gjorde att kostsamma fel kunde undvikas.

Det nya avancerade labbhuset eller Research Hub, som byggs i stadsutvecklingsprojektet Uppsala Business Park får en total yta om cirka 4 000 kvadratmeter. Byggnaden uppförs enligt Miljöbyggnad Silver, Corem är byggherre och NCC totalentreprenör.

– Framgångssagan är alla involverade människor, det är ordning och reda. Vi har haft samsyn från början av projektet för att tillsammans ta det här i mål, säger Fredrik Kronqvist på Corem.

PQi, Project Quality Index, är en modell för att mäta kvaliteten i

Fakta om Uppsala Business Park Labbhus

Projektets framgångsfaktorer:

Genom att tidigt investera tid i parternas samsyn gavs projektet de allra bästa förutsättningar för framgång.

Genom att reda ut de svåra frågorna från start lades grund för en samver-

kan utöver det vanliga. Redan i förfrågningsskedet involverades strategiska parter och gjordes delaktiga i en gemensam målbild. Parter och individer valdes och matchades för att få ut bäst effekt av varandra. Trygghet, tillit och öppenhet lyfts fram av projektdeltagarna som avgörande framgångsfaktorer. Den gemensam målbilden och allas förståelse för projektets förutsättningar möjliggjorde sänkta kostnadsprognoser trots utmanande omvärldsfaktorer.

Årets Byggchef: ”Ser mycket fram emot det här året”

För några veckor sedan utsågs hon till Årets Byggchef 2022. Vid eventet Det Goda Projektet intervjuades Carolina Detterfelt av Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Programpunkten inleddes med en film från ceremonin där årets pristagare överraskades på sin arbetsplats på JM Entreprenads kontor i Solna. Nu har hon fått lite distans till utmärkelsen. – DET KÄNNS SÅKLART jättekul, är smickrande och ärofyllt. Och lite ovant att se sig själv överallt i olika medier, sade Carolina Detterfelt som förklarade vad hon tror är en anledning till utmärkelsen:

Det känns såklart jättekul, är smickrande och ärofyllt.

Och lite ovant att se sig själv överallt i olika medier

– Jag har haft förmånen att jobba med många goda ledare, det har jag burit med mig genom åren. Samverkan och inkludering är en självklarhet för mig.

Även förra Årets Byggchef Jack Len dök upp på scenen. Jack Len har även suttit med i årets jury.

– De har alla varit bra kandidater. Det är små detaljer som avgör. Men vi var helt eniga i juryn om att Carolina skulle vinna, hon har en modern ledarstil där man ser alla, inte enbart sina underställda chefer.

Jack Len har haft ett hektiskt år, berättar han.

– Utmärkelsen har betytt mycket, det utvecklar en, men det blir samtidigt en press på att leva upp till de fina orden om en. Man får också vara med mycket på bild, det var jag själv inte van vid. Sen känner jag att jag har fått vara med i många diskussioner och påverka, vilket är positivt.

I PRISET INGÅR en ledarskapsutbildning i Ledarstudions regi. Jack Len tips till Carolina Detterfelt är att fortsätta utveckla sitt ledarskap, på det egna företaget, men även andra så hela branschen gynnas. Något Carolina Detterfelt tar med sig.

– Vi måste tillsammans hjälpas åt för hitta de goda ledarna så att de väljer byggbranschen. Det här blir ett spännande år som jag ser fram emot.

Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna, till höger i bild. FOTO: HENRIK EKBERG

Alla PQi-pristagare samlades på en av Norra Latins scener.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Eventet Det Goda Projektet lockade hela 165 deltagare till Norra Latin i Stockholm i slutet av november.

Sperlingens Backe 47 i centrala Stockholm och Uppsala Business Park Labbhus tilldelas kvalitétsutmärkelsen PQi-Utmärkt Projektkvalitét.

som

väldigt höga PQi-poäng, säger Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna.

Carolina Detterfelt, Årets Byggchef 2022, i samtal med Jack Len, Årets Byggchef 2021 och Jeanet Corvinius, ordförande för Byggcheferna.

JURISTEN

MARIA FAHLCRANTZ

Efter ungefär ett års vånda och obeslutsamhet tog jag i våras tag i frågan angående renoveringarnas renovering. Dags för badrumsrenovering. Sagt och gjort fick jag tips om olika bolag och jag hämtade in offerter. Jag kunde ganska snabbt konstatera att jag privatekonomiskt sett fick smaka på efterdyningarna av pandemin och det pågående kriget i Ukraina. Jag lät dock inte priset avskräcka mig utan inledde en förhandling om priset med den entreprenör som sett till helheten föll mig mest i smaken.

JAG BRUKAR SÄGA att jag lever i en nattsvart verklighet där jag tror att alla vill luras när det kommer till affärer. Lite av en yrkesskada eller sedvanlig juristnoja. Vem vet. Jag kände hursomhelst att det rös till av obehag när vd:n på byggbolaget tyckte att det efter överenskommelse om priset borde kunna räcka med att jag skriftligen accepterade offertpriset. Nej, tänkte jag och propsade på att det skulle skrivas ett ordentligt avtal. Här borde kanske byggbolaget ha dragit öronen åt sig kring mig som kund. Jag misstänker i vart fall att det för byggbolaget blev tydligt vad jag jobbar med då det förhandlades kring frågor om förseningsvite, avhjälpandevite, reglering för ÄTA-arbeten, lyftplan, innehållanderätt, besiktningsförfarande och garantier/dokumentation. Ni läsare tänker säkert, varför drog sig inte byggbolaget ur denna affär illa kvickt. Det hade varit förståeligt. Efter

ett antal rundor fram och tillbaka kom till slut ett avtal på plats, och renoveringen tog fart i slutet av september, med en beräknad sluttid om åtta veckor. Nu ställer ni er säkert frågan, hur gick det?

JAG BÖRJAR MED att konstatera att jag har fått ett fantastiskt snyggt nytt badrum och att det byggbolag som jag anlitade var precis så seriöst och vettigt som jag trodde, eller i vart fall har jag för närvarande ingen anledning att misstänka något annat.

Det tog förvisso inte åtta veckor utan tio veckor och vid slutbesiktningen saknades det ett elintyg, vilket föranledde att besiktningsmannen inte kunde godkänna entreprenaden. Både jag och den av mig anlitade besiktningsmannen var dock rörande överens om att arbetet i övrigt var kontraktsenligt och bra utfört. Jag tyckte därför lite synd om mitt byggbolag som gjort ett så fint jobb. Jag började också tänka på det saknade elintyget i förhållande till mitt arbete som entreprenadjurist.

JAG HAR NÄMLIGEN under de senaste åren inom ramen för olika tvister stött på just frågor om att entreprenader vid slutbesiktning inte kan godkännas på grund av avsaknad av dokumentation. Frågor om vilken dokumentation som en entreprenör ska lämna ifrån sig till beställaren regleras i avtalet och då oftast i de adminis-

trativa föreskrifterna. Ibland villkoras entreprenadens godkännande av att handlingarna måste vara överlämnade till beställaren senast inom ett antal veckor innan slutbesiktning sker.

FÖR EN ENTREPRENÖR är det därför viktigt att noga läsa igenom kontraktshandlingarna så att godkännandet av entreprenaden inte faller på målsnöret vid slutbesiktning. Det kan bli en bitter eftersmak att en kvalitativt utförd entreprenad inte kan godkännas på grund av avsaknad av ett eller flera intyg/handlingar. Konsekvensen av att entreprenaden inte kan godkännas i en sådan situation kan beroende på vad som avtalats bli att beställaren bland annat i det fall försening föreligger har rätt till vite och att innehållna medel inte får faktureras ut.

MARIA FAHLCRANTZ PARTNER AG ADVOKAT

Enklare batterilösning

Q Fein lanserar modellerna 500, 700 och 700-1.7 av den sladdlösa Multimastern med ett nytt batterigränssnitt för AMPShare 18 V-system. Denna batteriplattform ger tydliga fördelar för användare eftersom dt går att använda befintliga AMPShare 18 V-batterier från andra fabrikat. Ett elektroniskt cellskydd skyddar också batteriet från överbelastning, överhettning och djup urladdning.

www.hultaforsgroup.com

Handtag och krokar i grått

Q Nu lanserar Habo en ny ytbehandling i grått. Handtagsserier som utökas med den nya färgen är Edmonton, Wimbledon och hela Lexington-serien med tillhörande knoppar och kökshandtag. Habo utökar samtidigt de klassiska skolkrokarna med den nya ytbehandlingen. www.habo.com/se/

Fasadsystem designat för återbruk

Q Steni har utvecklat ett nytt fasadsystem, Steni Colour Reuse, en standardiserad fasadskiva för återbruk. Fasadskivorna är tillverkade med solid och slagtålig stenkomposit och kräver inget underhåll utöver eventuell fasadtvätt. Skivorna finns i 12 olika format med standardiserade borrmönster. De har tekniska egenskaper som gör det möjligt att montera, demontera för att sedan montera om och om igen utan att de tar skada i processen.

Q Finns i 80 standardkulörer och tre glansgrader.

Q Kan monteras horisontellt, vertikalt och diagonalt.

Q 60 års garanti. Livslängden förväntas vara över 100 år. www.steni.se

Smart styrning av el och värme

Q Wisers nya uppkopplade radiatortermostat för vattenburna element kan styras via Wiser by SE-appen. Det går att höja eller sänka via appen. Det går att ha individuell styrning av värmen i rummen, vilket gör att vissa rum kan ha lägre temperatur än andra.

Wiser lanserar även en smart plug som är en uttagsadapter som styr inkopplade elapparater via knappen på adaptern, appen eller via röststyrning. Den gör det även möjligt att se energiförbrukningen för den inkopplade apparaten, schemalägga tider när den ska sättas på eller stängas av samt att man kan integrera den i scenarier (favoritinställningar) och automationer. www.se.com/se/sv

Flexibel fläkt

Q Milwaukee Tool erbjuder 18V-prestanda med fläkten M12 för kylning, cirkulation och ventilation på arbetsplatsen. Med en lätt och kompakt design för enkel manövrering i trånga utrymmen kombinerat med flera monteringslösningar ger den nya fläkten yrkesanvändaren flera möjligheter. Den har integrerade magneter, monteringshål och krokar som möjliggör 360° fläktrotation.

Q Tre hastighetsinställningar för optimerat luftflöde upp till 22,53 km/h.

Q Två timmars drifttid på ett Redlithium 3.0 Ah-batteri. Q Vikt 2,2 kg. www.milwaukeetool.se

Ny lackfärg från Colorex

Q Colorex Briljant är baserad på en helt ny kombination av polyuretanalkyd och en speciell akrylat. Det ska ge färgen en kraftig vidhäftning och en hård men ändå flexibel yta utan risk för att gulna. Färgen är utvecklad för snickerier, dörrar, köksluckor, lister, möbler och annat grundmålat trä. Den ska ha hög täckförmåga och inte rinna.

Colorex Briljant finns i fyra varianter: matt, halvmatt, halvblank och blank. Den går även att använda vid sprutmålning. www.hagmansnordic.com

Bosch lanserar nya verktyg

det lättare att hantera. Det frånkopplade handtaget ska även ge lägre verktygsvibrationer.

Q Kolvsåg GSA 18V-28 möjliggör för kapning av gjutjärnsrör snabbt, tillförlitligt och sladdlöst.

Q Vinkelslipen GWS 18V-180 med ett stort skärdjup och bekväm hantering kombinerar den fördelarna med stora och små vinkelslipar.  www.bosch.se

Nyligen upphandlade projekt Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Star Crew Europe AB Stockholm

Rgd Montage AB Sundbyberg

R&S schakt AB Trångsund

Byggmed Sthlm AB Tumba

H-lunds Bygg & Montageservice AB Stockholm HeadStrap AB Stockholm

J&A Stenspecialist AB Stockholm

Invest Nordic Global Holding AB Huddinge Kidi Sport & Lek AB Grödinge SHK måleri AB Stockholm

Mariestad 215 Michael Landberg Boklok Housing AB Tallkronan, Östra Kungsbäck Nybyggnad av bostadsområde Gävle 200

Håkan Stjernqvist Dynacon Construction AB

Läroverket Tillbyggnad av skola Älmhult 175

Liljedahl Skanska Sverige AB Celsiusgatan bostadsrätter Nybyggnad av bostäder i Eriksberg Göteborg 175

SKP Tak AB Hägersten

Mälardalens projektering och entreprenad AB Stockholm

Täby Byggkonsult AB Vallentuna Milano 020 AB Västerhaninge Montemax Construction AB Stockholm

Magnus Persson K-Fast Holding AB

Munkegärdeverket Nybyggnad av värmeverk Kungälv 175

Rusthållaren Nybyggnad av kontorshus Hässleholm 175 Kai Simfors HA Bygg Entreprenad AB

Sven Tägtsten NCC Sverige AB Ny skola Sundborn Nybyggnad av grundskola och förskola i Sundborn Falun 170 Johan Edlund TL Bygg AB Sicklaön, kvarter 7 Nybyggnad av flerbostadshus Nacka 150 Christer Karlsson Granflo Bygg AB WIP Group – Sydöstra industriområde Nybyggnad av fabrik i Åseda Uppvidinge 150

Isaac Ido NCC Sverige AB

Rimforsa Rivning, ny, till och ombyggnad av skola i Kisa Kinda 130

Byggvännerna Entreprenad & Bemanning AB Huddinge Sentinel Gruppen AB Enskede Gård

Abdal & Rawan AB Stockholm Uppsala län

Swedenborgs Bygg AB Knivsta Södermanlands län

Lilla Tvärgatan Nybyggnad av bostäder Lund 125 Karl Sköld Bygg Dialog AB Nya Kyrkskolan Nybyggnad av skola Sala 125 Johan Sahlén GBJ Bygg AB Färjebacken Nybyggnad av flerbostadshus i Färjestaden Mörbylånga 115

Carl-Gustaf Fritz JM AB

Carl Marshall Boetten Bygg AB Järvastaden skola/ förskola Nybyggnad av skola/förskola i Järvastaden Solna 110 Anders Bergeling Peab Sverige AB Spiralen Ombyggnad av kontor och galleria Norrköping 109 Mikael Östman Peab Anläggning AB Uddebo reningsverk Ny intagsdel och mekanisk rening på Uddebo reningsverk Luleå 100 Daniel Grufvelgård JSB Construction AB Viggbyskolan Om- och tillbyggnad av skola Täby 98 Henrik Sundström Arbrå Byggarna AB Scandic Falun Ombyggnad av hotell Falun 90 Mats Claudius AB Lindstams Bygg Djurgårdsgatan Nybyggnad av flerbostadshus Linköping 90 Daniel Lemac Tuve Bygg AB Brf Linneförrådet, Fixfabriksområdet, Kvarter 3 Nybyggnad av flerbostadshus Göteborg 87,5

Viktor Ryd MOBY Modulärt byggande AB Tranbäret Nybyggnad av flerbostadshus Kalmar 85 Peter Sendelbach Byggbiten i Norrland AB Saltvik Nybyggnad av industrihus Härnösand 80 Emma Blomgren Bygg Dialog AB Töcksmarks Stom Nybyggnad av skola Årjäng 80 Albert Ellervik Asplunds Bygg i Örebro AB Norra Ormesta Nybyggnad av radhus i Ormesta Örebro 77,5 Albert Ellervik Asplunds Bygg i Örebro AB Norra Ormesta Nybyggnad av parkeringshus i Ormesta Örebro 75

Andreas Liljefors Skanska Direkt AB Skeppsbron Nybyggnad av flerbostadshus Karlskrona 75 Magnus Berndt Peab Sverige AB Indrottsområdet Nybyggnad av ishall Landskrona 75 Birger Jansson Byggconstruct Uppsala AB Rosendal förskola nr 4 Nybyggnad av förskolor etapp 5 Uppsala 75 Lennart Åkerlund Lundsby Biogas AB Bigasanläggning Nybyggnad av biogasanläggning Götene 75 Erik Lindholm Wästbygg Entreprenad AB Kymmendö Nybyggnad av bostäder i Farsta strand, Stockholm Stockholm 73 Niklas Berglund Dala Byggsamverkan AB Bullermyren Stambyte i Borlänge Borlänge 70 Niklas Zander Arkö Bostad AB Snickaren Nybyggnad av bostäder i Nässjö Nässjö 65

Peter Lindstedt Peab Sverige AB Badskon Nybyggnad av flerbostadshus i Malmö Malmö 60

Peter Fredriksson K 21 Entreprenad AB Bergsala, Vara Nybyggnad av kontor i Kungsbacka Kungsbacka 55

Andreas Salmela ByggPartner i Dalarna AB Hagaskolan Om- och tillbyggnad av skola i Borlänge, etapp 2 Borlänge 55

Peter Gustafsson

Vida Building AB Grönsakslandet Nybyggnad av bostäder i Skövde Skövde 55

Peter Gustafsson Vida Building AB Krukan Nybyggnad av bostäder i Skövde Skövde 55

Peter Gustafsson

Vida Building AB Blomlådan Nybyggnad av bostäder i Skövde Skövde 55

Pontus Lindström Krafthus AB Trålen Nybyggnad av industrihus i Norrtälje Norrtälje 55

Peter Andersson

Sven Johansson Bygg AB Kvarteret Pilen 5 Ombyggnad av sjukhus till verksamhet för särskilt boende i Strömstad

Strömstad 55

Ljustell Bygg och Inredning AB Eskilstuna Fix Idé AB Oxelösund Miljöretur i Sverige AB Vagnhärad Östergötlands län

Bygg & Industrigolv i Östergötland AB Norrköping Skapa Trygga Hem Linköping AB Linköping Jönköpings län

Malmbecks lots och bemanning AB Malmbäck Kalmar län Ingström Bygg & Montage AB Södra Vi Blekinge län

SKCM El & Säkerhet AB Karlskrona THK Bygg&Måleri AB Karlskrona Malcolms Måleri & Bygg AB Mörrum Skåne län

Lukas Fandrych Byggnads AB Malmö DesignTeknik Syd AB Malmö AB H. Bygg av 2018 Billeberga navvy sverige AB Ystad TBS AB Malmö Hallands län

Amegra Bygg Kakel AB Kungsbacka Oles Entreprenad AB Laholm Nowa Sverige AB Halmstad Din ventilation i Sverige AB Halmstad Västra Götalands län

KM Bygg & Förvaltning i Göteborg AB Göteborg Brännö Allteknik AB Brännö

CL Byggmontage AB Västra Frölunda Sankey Tak1ett AB Borås

Ögårn's Entreprenad AB Högsäter VG Måleri AB Göteborg

DRM Bygg AB Mölnlycke Horta Tak & Fasad AB Alingsås Värmlands län

Lackutbildningar i Täby AB Kristinehamn Örebro län

Dormens Mek & Service AB Mullhyttan Västmanlands län

Bröderna Norström Byggnads AB Västerås Dalarnas län

Renström i Lima AB Mora Gävleborgs län

Ch:S Rör AB Söderala Västernorrlands län

P&J Elinstallatörerna AB Härnösand

Projektera Bygg & Badrum i Sundsvall AB Sundsvall Norrbottens

GSG Gruvservice i Gällivare

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

län

AB Gällivare

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR PROJEKTNAMN PROJEKT KOMMUN

Kevin Hailemichael Wästbygg Entreprenad AB Nämnden 1 Nybyggnad av bostäder, förskola, vårdlokaler m.m. Malmö 650 Donatas Styra CustomBygg AB Helio, Livia & Luna, Kvarter 11 Nybyggnad av flerbostadshus i Barkarby, kvarter 11 Järfälla 600 Johan Larsson Gärahovs Bygg AB Sanda högstadium Nybyggnad av skola Jönköping 450 Joacim Larsson YLAB Larssons Bygg AB Randmärket Nybyggnad av lager Norrköping 400 Anders Jonsåker Derome AB Eds Allé, Sydost, etapp 4 Nybyggnad av bostäder Upplands Väsby 300

Anton Sjöholm Serneke Sverige AB Gårdsten Nybyggnad av flerbostadshus Göteborg 225 Peter Lennartsson Skeppsviken Bygg i Skövde AB Katrinefors Bruk Utbyggnad av pappersbruk

Henrik

Eva Almén Peab Sverige AB Skenäs Nybyggnad av industrihus Norrköping 50

Markus Gatu Skanska Sverige AB Kv Vasen 3 Ombyggnad till seniorbostäder i Vasastaden Stockholm 50

Glenn Andersson Tommy Byggare AB Nygårdsvägens förskola Nybyggnad av förskola Partille 47

Mårten Dahlqvist Eksjöhus Bostad AB Brf Skogsbrynet Nybyggnad av rad- & parhus i Rikstens friluftsstad Tullinge, etapp 1 & 2

Botkyrka 40

Göran Svensson Peab Anläggning AB Hjortens vattenverk Förläggning av huvudvattenledningar Västervik 40

Johan Carlsson Gärahovs Bygg AB Knektgatan 4-32 Ombyggnad av flerbostadshus i Linköping Linköping 37,5

Linus Sandell Bosse Sandells Bygg AB Köpingebro Nybyggnad av flerbostadshus Ystad 36

Håkan Andersson Elis Textil Service AB Binga Nybyggnad av industrihus Karlskrona 35

BYGGKOSTNAD MKR

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och strömlinjeforma ditt dagliga arbete med anbud och offerter. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är byggherre, entreprenör, leverantör, konsult, hantverkare eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bl.a.

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa dina viktigaste partners

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Han

blir ny chef för samhällsutformning på WSP

Q Efter 20 år i olika roller, närmast som avdelningschef, på WSP utses nu Peter Svedin till chef för sektion samhällsutformning. På sektionen arbetar i dag 320 medarbetare inom gata, mark, landskapsarkitektur, geografisk information, detaljplanering och MKB samt kulturmiljö. De största kunderna återfinns inom kommun och region samt byggentreprenörer och Trafikverket.

Forsen satsar i norr och rekryterar ny regionchef

Q Nu satsar Forsen på norra Sverige och lanserar den nya regionen Mitt och norr, som sträcker sig från Mälardalen till Kiruna. Regionchef blir Erik Lindholm, som börjar på Forsen den första december. Han kommer närmast från rollen som avdelningschef på analys- och teknikkonsultföretaget WSP. Han har studerat ekonomi på Stockholms universitet och har tidigare arbetat bland annat på Ericsson och Tillväxtverket.

Erik Lindholm blir ansvarig för samordningen av Forsens regionala kontor och syskonföretaget Projektledarbyrån. Han kommer att utgå från Projektledarbyråns Gävlekontor.

Torbjörn Nilsson blir ny vd på Vinninga Cementvarufabrik

Q S:t Eriks koncernen har utsett Torbjörn Nilsson som ny vd på Vinninga Cementvarufabrik. Han har en teknisk utbildningsbakgrund och kom-

mer närmast från en längre karriär inom Westcoast Windows, där han de senaste sju åren varit vd.

Torbjörn Nilsson tillträder tjänsten i början av januari.

Han tar över efter Bengt Egeman som varit tillförordnad vd under 2022.

Ny vd tar över i Hoforsföretag

Q BS Entreprenad AB i Hofors tillsätter en ny vd från den första januari 2023. Från de egna leden påbörjar Mattias Mattsson uppdraget. Han har verkat i företaget sedan 2016 och jobbat som arbetsledare på byggavdelningen.

Han tar över efter Mats Östblom, som kvarstår i ledande befattningar i organisationen.

Lambertsson förstärker för ökat fokus på arbetsmiljön

Q Lambertsson förstärker organisationen med en KMA-samordnare, kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det är Pascal Lehmbeck Malmquist som ska stötta bolagets arbete med säkerhet på arbetsplatsen och andra arbetsmiljöfrågor.

Pascal Lehmbeck Malmquist har en bakgrund som jurist samt stor erfarenhet av arbetsmiljöfrågor och ledningssystem inom byggbranschen.

Q Peab Fastighetsutveckling i Syd fortsätter att växa. Senaste tillskottet Caroline Camara som under november tillträdde som uthyrningsansvarig för kommersiella fastigheter.

Hon kommer senast från MKB Fastighet där hon har jobbat med både uthyrning och förvaltning.

Svensk Byggtjänst värvar förlagschef och chefredaktör

Q Johanna Kullman blir ny förlagschef på Svensk Byggtjänst. Den flerfaldigt prisade förläggaren kommer närmast från Norstedts förlag.

Johanna Kullman påbörjade sin anställning på Svensk Byggtjänst den första december. Nuvarande förlagschef Helen Strandgren fortsätter att i en mer renodlad roll vara chef för produktområde Kunskap på Svensk Byggtjänst, dit förlaget samt även Byggkoll och Bygginfo hör.

Svensk Byggtjänst välkomnar också Ingar Lindholm som ny chefredaktör för nyhetstjänsten och magasinet Byggkoll. Hon har totalt fjorton års erfarenhet av att bevaka miljö- och energifrågor. Hon kommer närmast från Pauser Media där hon verkat som chefredaktör för tidskriften Miljö & Utveckling.

Jesper Johansson stärker Tyréns inom hållbar mobilitet

Q I november fick Tyréns förstärkning på mobilitetsområdet genom Jesper Johansson. Han är en tidigare medarbeta-

re som under en period drivit eget, men nu återvänder till Tyréns.

Hållbar mobilitet handlar om allt från ”mjuka” åtgärder, eller mobility management, där man försöker förändra resenärers beteenden och attityder för att få dem att använda det reseslag som ger minst klimatpåverkan, till kombinerade mobilitetstjänster, eller mobility as a service – MaaS. Där integreras bilpooler, kollektivtrafik och annat som ska underlätta för människor att lösa sina transportbehov utan egen bil.

Tre rekryteras till Sundbybergs nya stadskärna

Q Martin Fjällman har rekryterats till rollen som projektstrateg och ska stötta projektchefen Sara Widås Johansson. Som projektstrateg kommer han bidra med att utveckla struktur och strategi för det ekonomiska arbetet, från löpande projektekonomi och rapportering till helhetskalkyl och finansieringslösningar.

Q Signhild Petrén blir ny projektledare för kommunikation och näringsliv. Som projektledare för kommunikation och näringsliv kommer hon ha att vara en länk till olika grupper och intressenter berör och berörs av projektet.

Q Jelena Selov börjar som projektingenjör. Hon kommer närmast från rollen som projektingenjör på Nacka kommun, på enheten för Bygg och anläggning.

Heba anställer expert på hyresrätt

Q Heba stärker verksamheten med en bolagsjurist som är expert på hyresrätt,  Haymanot Wachtmeister som har doktorerat i hyressättning. I dag arbetar hon som General Counsel och COO på startupbolaget Songsay Media Group från Draknästet, samt med rådgivning inom hyresrätt och fastighetsrätt. På Heba kommer hon driva rättsliga hyresärenden, stötta vid hyresförhandlingar samt stötta ledningsgruppen med affärsutveckling. I mitten av januari börjar hon börjar sin anställning på Heba.

Vasakronan gör två internrekryteringar

Q Martin Sandgärde  tillträder som Affärschef Stockholm city. Han kommer närmast från en roll som Affärschef Stockholm nord. han inledde sin karriär på Vasakronan 2010 och då som Biträdande fastighetschef. Han har sedan dess jobbat både som Fastighetschef, Affärsutvecklare handel och därefter i rollen som Chef handel Stockholm.

Jesper Swedenborg som går in i rollen som Affärschef Stockholm Nord. Han började i bolaget 2005 och hade då en roll som Uthyrare innan han gick vidare till en roll som Fastighetschef. Sedan 2012 har han haft rollen som Uthyrningschef i Stockholm.

Gladsheim Fastigheter anställer två nya chefer

Q Som transaktionschef med plats i ledningsgruppen, anställs Hanna Keberku. Hon är fastighetsekonom med erfarenhet av fastighetstransaktioner, kapitalresning, analys och affärsutveckling. Hanna ansluter i januari och kommer närmast från Birger Bostad (f.d. SHH Bostad) där hon har arbetat som transaktionsansvarig.

Christer Fors blir ny hållbarhetschef. Han kommer närmast från Amasten Fastighets AB där han arbetat som fastighetschef för region Mitt sedan 2015. Christer har tidigare bland annat även arbetat på American Express och Alnova.

Karin Clevberger blir ny inköpsdirektör på Caverion

Q Karin Clevberger

har gedigen erfarenhet från byggbranschen och kommer närmast från en chefstjänst på Bonava. Dessförinnan hade hon rollen som inköpschef på NCC. Hon tillträdde tjänsten undre november.

Carina Ohlander blir ny CFO på Patriam

Q Patriam rekryterar Carina Ohlander som ny CFO. Hon har senast arbetat med fastighetsuppdrag i eget bolag och dessförinnan bland annat varit CFO på Savills och JLL. Carina Ohlander tillträdde tjänsten den 1 december.

Q Stockholmsbaserade AB Franska Bukten, som erbjuder konsult – och utförandetjänster inom fastighetsteknik , har utsett Richard Björn till operativ chef för bolaget. Richard Björn har arbetat inom bolaget sedan 2019 i rollen som affärsområdeschef och har sedan start arbetat företagsövergripande. Han kom till Franska Bukten efter en karriär inom fastighets- och förvaltningsbranschen

Martinsons rekryterar flera nya medarbetare

Q Martinsons stärker upp den egna projekteringsgruppen, projektledarsidan, montage och marknad, med totalt tolv personer.

Martinsons Byggsystem har rekryterat sex nya medarbetare till Skellefteå och Umeå-kontoren: Malin Widerlund, Emmy Schönfeldt, Elin Skoglund, Julia Dahlberg, Petter Ljungkvist och Birger Ambertsson.

På projektledarsidan har Johanna Burman kommit in efter semestern.

En annan central del i Martinsons erbjudande är montaget där man besitter långvarig kompetens av att bygga upp stomsystem i KL-trä och limträ. Tack vare hög efterfrågan har man anställt ytterligare fyra montörer under 2022: Lars Olofsson, Jakob Sörell, Thorleif Sörell och Isak Olsson.

På marknadsavdelningen fyller man också på med kompetens genom att utöka med en tjänst. Det blir Emma Dahlgren som börjar som försäljningsassistent den 1 februari.

Carina Ohlander

Richard Björn

Johanna Kullman

Haymanot Wachtmeister

Karin Clevberger

Mattias Mattsson

Peter Svedin

Ingar Lindholm

Martin Sandgärde

Pascal Lehmbeck Malmquist

Erik Lindholm

Jesper Johansson

Jesper Swedenborg

Christer Fors

Caroline Camara

Torbjörn Nilsson

Ny uthyrningsansvarig till Peab Fastighetsutveckling

Franska Bukten har utsett Richard Björn till COO

Hanna Keberku

Beijer Byggmaterials podd

Bygga åt idioter sände i november det 100:e avsnittet. De har nu 140 000 lyssningar i veckan, ligger på en andraplats på Spotifys topplista över de populäraste poddarna i Sverige, samt hamnade på topplaceringar i Guldpodden 2022 i två olika kategorier.

Bygga åt idioter har skaffat sig en trogen lyssnarskara under de tre år som den har funnits. Under de senaste fyra veckorna har podden ett snitt på 140 000 lyssningar i veckan

Tips: fler byggpoddar

BIMpodden – om BIM

Byggnadsvårdpodden

Hela kedjan – om samhällsbyggnad Infraprojektpodden – infrastrukturoch snläggningsprojekt

Kakelpodden – branschfrågor, nyheter och trender Snåret – Svensk byggtjänst om byggbranschen Staden podcast – om arkitekturoch stadsfrågor Stadspodden – om hållbar stadsutveckling

och varit uppe på plats två över de mest populära poddarna på Spotifys topplista.

VARJE VECKA GÄSTAR två hantverkare studion för att dela med sig av deras konstigaste och märkligaste situationer hos kunder. Avsnitten har namn som; Ögonmått, Byggjobb i Troppan, Foga i fred, Bonde söker borr, Lyftkranspizza och Inbyggd rörmokare.

– Vi på Beijer är utgivare av Bygga åt idioter och att vi som kommersiellt bolag har en podd som är i toppen bland Sveriges mest lyssnade poddar känns både svindlande och väldigt mäktigt. Det var precis det här vi ville skapa när vi lanserade Bygga åt idioter, ett starkt humordrivet innehåll som ska göra alla hantverkares arbetsdag lite bättre och roligare, säger Elisabet Heinrich, som är marknadschef hos Beijer Byggmaterial.

NU STÅR DET också klart att podden fick topplaceringar i två kategorier i Guldpodden 2022 där de kom på tredje plats i Årets hobby/ fritidspodd och på sjätte plats i Årets humorpodd.

– Det är så skoj att intresset vart så stort för Guldpodden i år. Över 240 000 röster fick vi in, berättar Mathie Martinez, grundare av Guldpodden som prisar årets bästa podcasts genom omröstning.

Han tycker att det varit intressant att se vilka lyssnarna röstar på.

– Poddlandskapet i Sverige är oerhört mycket större än det som ofta syns i media, så det är trevligt att se att det inte bara är de mest kända som tar hem priser.

Han har inga exakta siffror på hur många som lyssnar.

– Det är svårt att säga något om poddlyssnandet i siffror men antalet poddar i varje kategori har ökat väldigt mycket sedan förra året.

VILKA KATEGORIER SOM är mest populära var tydligt då omröstningen summerades och priserna delades ut den första december.

– Poddar med kvinnliga skapare har verkligen exploderat. Annars är

ju mord en stark trend inom poddar fortfarande. Jag hoppas också att folk får upp ögonen för fler än de som är gjorda av kända stockholmsprofiler, det är ofta de små poddarna som jobbar hårdast.

På frågan vad han själv lyssnar på så kommer svaret snabbt:

– Jag försöker alltid lyssna in mig på något avsnitt av finalistpoddarna i Guldpodden och uppskattar verkligen humorn och nytänket med Bygga åt Idioter. ANNIKA RÅDLUND

idioter

varje vecka träffar två hantverkare som delar med sig av knasiga historier. Här tillsammans med skärgårdssnick -

Klas Eriksson (th) tillsammans med elektrikern Kalle och målaren Malin som intervjuades i ett av avsnitten.

FOTO: BEIJER BYGGMATERIAL

Mathie Martinez, grundare av Guldpodden som prisar årets bästa podcasts genom omröstning.

FOTO: ERIK LUNDBACK