Byggvärlden nr 5, 2023

Smarta västar för säkrare arbetsplats

REVOLUTION I TUNNELBYGGET

Tema säkerhet på byggarbetsplatsen

Lidköping går till försvar för upphandling

DEBATT

Det är inte längre sant att alla vill komma till Sverige

ropeisk arbetskraft för given och det har varit en självklarhet att de har kommit hit och hjälpt till med att bygga upp landet. Men vad händer om den arbetskraften en dag väljer att inte komma längre? Nu verkar det som att den dagen är här.

Vem ska bygga Sverige?

En varningssignal om bristen på arbetskraft inom byggbranschen

Enligt en artikel på di.se väljs Sverige och Norden bort av östeuropeisk arbetskraft, vilket är en stor varningssignal för oss alla. Vi behöver ställa oss frågan: Vem ska bygga upp vårt land om inte de som har gjort det under så många år?

Det är inte längre sant att alla vill komma till Sverige för att arbeta och att det inte finns andra alternativ för dem. Arbetsmarknaden har förändrats och det finns fler möjligheter i andra länder. Dessutom har det blivit allt svårare för utländsk arbetskraft att få uppehållstillstånd i Sverige.

MEN DET ÄR inte bara det att utländsk arbetskraft väljer bort Sverige. Även våra egna ungdomar vill inte arbeta inom byggbranschen. Detta är en oroande utveckling med tanke på hur mycket som behöver byggas i Sverige de kommande åren.

Vi behöver bygga sjukhus, kraftverk, skolor och infrastruktur. Men vem ska göra det om vi inte har tillräckligt med arbetskraft?

Det är en fråga som vi alla behöver ta på allvar och fundera på hur vi ska lösa.

En lösning kan vara att göra yrkesprogrammen på gymnasiet mer attraktiva. Vi

behöver se till att ungdomar ser möjligheterna inom byggbranschen och att det faktiskt är ett yrke som behövs och uppskattas.

Samarbete med näringslivet: Genom att samarbeta med företag och organisationer inom byggbranschen kan skolorna erbjuda praktikplatser och lärlingsutbildningar. Detta ger eleverna en möjlighet att få erfarenhet och lära sig mer om yrket, samtidigt som de bygger upp nätverk och relationer med arbetsgivare.

Fokus på teknik och innovation: Byggbranschen utvecklas ständigt och det är viktigt att eleverna får lära sig om nya tekniker och metoder som används inom branschen. Det kan vara allt från digitala verktyg och robotteknik till nya byggmaterial. Genom att visa på möjligheterna att arbeta med teknik och innovation kan eleverna få en större förståelse för yrken inom byggbranschen och känna sig mer motiverade att satsa på en karriär inom detta område.

Mer praktiska moment: Genom att erbjuda mer praktiska moment i undervisningen

Malmö kan visa hur arkitektur och stadsutveckling kan ta tillvara på olikheter, och på samma gång minska ojämlikheter.

Finn Williams, stadsarkitekt Malmö. SID 20

Det är alltid bra med konkurrens, det får branschen att bli mer effektiv och kostnadsmedveten.

Johan Färm, vd på Ramirent. SID 5

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Ansvarig utgivare:

n Mikael Sagström, Svenska Media i Ljusdal AB

kan eleverna få en bättre förståelse för yrket och vad det innebär att arbeta inom byggbranschen. Det kan vara allt från att bygga en modell av en byggnad till att utföra enklare reparationer och renoveringar.

Karriärvägar och möjligheter: Det är viktigt att eleverna förstår vilka karriärvägar som finns inom byggbranschen och vilka möjligheter det kan leda till. Det kan handla om allt från att bli byggmästare eller projektledare till att starta en egen verksamhet. Genom att visa på möjligheterna kan eleverna känna sig mer motiverade att satsa på en karriär inom byggbranschen.

Uppmuntra mångfald: Genom att uppmuntra mångfald inom byggbranschen kan man locka till sig en bredare och mer varierad grupp av människor. Det handlar inte bara om att locka fler kvinnor till yrken inom byggbranschen, utan också att locka personer med olika bakgrunder och erfarenheter. Detta kan bidra till att öka kreativiteten och innovationen inom branschen och därmed öka attraktiviteten för yrken inom byggbranschen.

De senaste månaderna har vi upplevt en tydlig sättning främst när det gäller projektering för bostäder inom den privata sektorn.

Tomas Engelbertsson, vice vd, Bjerking. SID 8

När en ung person förolyckas på arbetet går också ett långt produktivt arbetsliv förlorat.

Mahmoud Rezagholi forskare vid Högskolan i Gävle. SID 11

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Samtidigt behöver vi se över vårt system för att locka utländsk arbetskraft till Sverige. Vi kan inte längre ta östeuropeisk arbetskraft för given. Det är dags att ta ansvar och se till att vi har tillräckligt med arbetskraft för att bygga upp vårt land. Detta är en fråga som berör oss alla och som vi alla behöver ta på allvar. Sverige behöver en långsiktig plan för att säkerställa att vi har tillräckligt med kompetent arbetskraft för att bygga upp vår framtid. Ännu viktigare är att de som kommer hit för att arbeta ska ha möjlighet att anställas av företag som agerar etiskt och ansvarsfullt.

Brända tomten får nytt liv

Den i folkmun kallade Brända tomten i Göteborg, som ingår i Kvarteret Johanna, bebyggs nu och får åtta våningsplan. Byggnaden på tomten eldhärjades 2005 och har huserat den internationellt kända Restaurang Johanna som bland andra Leif Mannerström startade upp. SID 24

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n Tryck: Pressgrannar AB Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

BENJAMIN VON JAHF GRUNDARE AV OCH CEO PÅ BEMANNINGSFÖRETAGET EHRAB

Under många år har Sverige tagit östeu-

Nya ishallen ska stå klar om drygt ett år. BILD: MAF ARKITEKTER

Peab bygger ny ishall

Q Peab har fått uppdraget att bygga en ny ishall, Mälarhöjdens IP, i Fruängen söder om Stockholm.

Beställare är fastighetskontoret vid Stockholm stad och kontraktssumman uppgår till 114 miljoner svenska kronor. Projektet omfattar nybyggnation av en ishall med 150 ståplatser för publik, sex fullstora omklädningsrum och två mindre flex- och domaromklädningsrum. Ishallen kommer att inrymma garage för ismaskin, uppvärmda förråd och och samlingslokaler.

Uppdraget är en utförandeentreprenad med vissa delar totalentreprenad. Projektet orderanmäls i det första kvartalet 2023.

16,5 %

... ökade byggkostnadsindex för flerbostadshus med på årsbasis, jämfört med februari 2022, det visar siffror från SCB. Entreprenörernas kostnader steg med 10,1 procent, vilket bidrog med 8,4 procentenheter till den totala ökningen. Byggherrekostnaderna steg med 47,8 procent och påverkade Byggkostnadsindex uppåt med 8,1 procentenheter. De ökade byggherrekostnaderna beror till stor del på att räntekostnader steg med 162,5 procent.

Byggkostnadsindex för flerbostadshus steg med 1,0 procent mellan januari och februari 2023.

Markanvisningarna halverades 2022

Markanvisningstakten halverades för bostäder under 2022 och direktanvisningar har blivit det vanligaste sättet för kommuner att tilldela mark. Stockholms stad redovisar den lägsta nivån sedan 2011. Det visar en helt färsk rapport.

I rapporten ”De fick marken” sammanfattar Markanvisning.se Sveriges kommuners arbete med markanvisningar: vilka aktörer som vann tävlingarna, vilka som tog hem direktanvisningarna och till vilket pris. Störst framgång under 2022 hade Riksbyggen och JM med de helägda dotterbolagen Seniorgården och Borätt, samt arkitektbyrån Kaminsky.

– VI FÖLJER ALLA aktörers hit-rate i markanvisningstävlingar och det är ovanligt att befinna sig högt på topplistan utan att också ha förlorat en del. Att samarbeta med rätt aktörer i rätt kommun, som kanske tidigare haft framgång lokalt, är en nyckel till framgång, säger Johan Brisvall, vd för Markanvisning.se. Sett till hela Sverige minskade antalet markanvisningar med cirka 30 procent jämfört med 2021. Antalet markanvisade bostäder halverades och över hela landet syns en dalande trend för markpriser. Stockholm har landets högsta markanvisningsmål, men det nåddes bara till 44 procent. Trots det har Stockholm högst markanvisningstakt av samtliga kommuner. På andraplats hamnar Skellefteå och Göteborg och Malmö återfinns på delad tredjeplats.

– VALÅRET SAMT stigande räntor och materialpriser har tydligt på-

verkat markanvisningsarbetet. Intresset för projekt med färdiga byggrätter och gårdagens markpriser är iskallt medan projekt längre från genomförande är intressanta för marknaden. Vi ser också att

kommuner i större utsträckning avbryter markanvisningsavtal och att byggaktörer lämnar tillbaka markanvisningar, säger Johan Brisvall och fortsätter: – Effekterna av det här kommer

Markanvisningsåret 2022

Q På delad första plats över vilka aktörer som fick markanvisningar 2022 kom Riksbyggen och JM med sina helägda dotterbolag Seniorgården och Borätt, fem markanvisningar vardera. På andra plats, med fyra markanvisningar, kom Nordr och Skanska och bronsplaceringen gick till Contractor, Ekeblad Bostad, Granitor, Hemsö, HSB, KlaraBo, OBOS och SBB med Sveafastigheter, tre markanvisningar vardera.

Q Mest framgångsrika arkitekter var Kaminsky Arkitektur, med åtta vinster. Med fem vinster och en delad andra plats kom Arkitema och Krook & Tjäder. På tredje plats kom bsv arkitekter & ingenjörer, Fojab, Liljewall, LINK Arkitektur, Utopia, White Arkitekter samt Wingårdhs.

Q Det högsta markpriset för flerbostadshus var på 31 000

Valåret samt stigande räntor och materialpriser har tydligt påverkat markanvisningsarbetet

påverka hela landet. Den minskade byggtakten skapar utmaningar för kommunernas långsiktiga arbete med bostadsförsörjning och tillväxt.

AV BESLUTADE markanvisningar under 2022 var hela 60 procent direktanvisningar, vilket kan ses som ytterligare en effekt av en vikande marknad.

– Dokumenterad genomförandeförmåga går före högsta pris. Det är mönster vi har sett tidigare i osäkra skeden. Det är ett förhållandevis effektivt arbetssätt, men baksidan är den bristande transparensen, säger Johan Brisvall.

kr/kvm ljus BTA i Traneberg i Stockholm, en direktanvisning till Anders Bodin Fastigheter. På andra plats låg Bonava med 28 026 kr/kvm ljus BTA i Sickla.

Q Högsta pris för radhus var 35 750 kr/kvm ljus BTA, också det en anbudsanvisning i Fiskebäck i Göteborg, som vanns av Riksbyggen.

Q Stockholms stads markanvisade 2022 4 379 bostäder, vilket är den lägsta takten sedan 2011. Målet att anvisa 10 000 bostäder under 2022 nåddes till 44 procent.

Stockholm hade trots detta högst markanvisningstakt av samtliga kommuner under 2022 (52 markanvisningar), där Skellefteå landar på en andraplats (15 markanvisningar) och Göteborg och Malmö på delad tredjeplats (12 markanvisningar).

Därför stöder SH Bygg

kraven från Byggnads

Lars Svensson, koncernchef för SH Bygg gör gemensam sak med Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm och går till angrepp mot Byggföretagen. De hävdar att Byggföretagen inte tagit sin del av ansvaret för att stoppa fusket.

SH Bygg ställer sig bakom Byggnads i kraven på tuffare tag mot arbetslivskriminaliteten från Byggföretagens sida i en nyligen publicerad debattartikel.

Det finns ingen motsättning mellan att bekämpa fusket och stå upp för branschens småföretag

Mottagningshuset kommer att ha trästomme och en fasad av återbrukat tegel. BILD: WHITE ARKITEKTER

Skanska får grönt ljus för miljardprojekt

Q I september 2021 tecknade Skanska ett samarbetsavtal med Region Värmland gällande en ny- och ombyggnad av Karlstads Centralsjukhus . Nu har jätteprojektet tagit ett viktigt steg mot byggstart. Regionfullmäktige i Värmland har beslutat att godkänna den första etappen, som förväntas kosta 5,2 miljarder kronor och stå klart 2033.

Projektet är regionens största sjukhusinvestering någonsin och omfattar ett nytt akuthus, mottagningshus, teknikförsörjningscentral och parkeringshus. Byggstart är planerad 2024.

Redan i januari 2019 fick White uppdraget av Region Värmland att ta fram programhandling för omstruktureringen av CSK och i fjol stod det klart att arkitektkontoret fick uppdraget att utveckla systemhandling för till- och ombyggnaden.

Cembrit blir Swisspearl

Efter att Swisspearl Group förvärvade Cembrit i juni 2022 går koncernerna nu ihop under det gemensamma varumärket Swisspearl.

– Vi byter namn och får fler kompetenta medarbetare och kan erbjuda ett bredare sortiment till våra kunder, säger Niklas Andersson, vd Cembrit Sverige.

Med 2 400 medarbetare i Europa blir Swisspearl en ledande aktör inom multi-funktionella fibercementprodukter på en internationell marknad. Swisspearl-gruppens historia går tillbaka till slutet av 1800-talet. Det är ett schweiziskt familjeägt företag som nu går in som långsiktig ägare.

– MED VÅR GEMENSAMMA erfarenhet, kompetens kommer vi fortsätta satsa framåt både när det gäller

utveckling av produkter och service för att bidra till en mer hållbar byggindustri, säger Niklas Andersson.

Cembrit Sverige erbjuder idag förutom fasadskivor av fibercement även till exempel takskivor och byggskivor.

– Vi har sett en stadig ökning inom detta segment de senaste åren. Ett annat stort område som ökar är energirenoveringar till exempel inom miljonprogrammet.

Cembrit Sveriges omsättning landade på ett rekord 2022 och efterfrågan på produkterna ökar.

– SIFFRAN ÄR INTE officiell ännu. Men det blir mer än 2021 då vi hade en omsättning på drygt 244 miljoner kronor. Ökningen speglar både prisökningar men även en betydande volymökning, säger Niklas Andersson.

– VI GÖR detta samtidigt som vår egen arbetsgivarförening Byggföretagen avvisar kraven, eller i värsta fall vill gå in helt annan riktning. Som det är idag värnar Byggföretagen varken de seriösa företagen som faktiskt finns i organisationen. Det är helt oacceptabelt, säger Lars Svensson, koncernchef för SH Bygg.

Q Varför väljer ni att göra gemensam sak med Byggnads i den här debattartikeln nu?

– Vi uppfattar inte att frågan om arbetslivskriminalitet kommer upp i avtalsrörelsen. Sjukt viktig för företag som vårt vilka har egna anställda yrkesarbetare för vilka vi betalas såväl skatt, egenavgifter samt vi utbildar och tar vårt lagstadgade och avtalade ansvar för, och allt därutöver. Viktigt för svensk byggbransch också kan jag tycka

Q Är det något ni upplevt som försämrats på senare tid?

– Oseriös konkurrens samt direkt kriminalitet urholkar vårt bolags förmåga att överleva samt

få konkurrera på lika villkor. I den rådande krisen i byggindustrin så upplever jag att incitamentet att ”köpa billigt” och utnyttja oseriösa eller rent kriminella lösningar ytterligare stärks, oavsett orsak till det låga priset.

Q Vilka åtgärder förväntar ni er från Byggföretagen?

– Att på riktigt komma åt dessa problem. På såväl lång som kort sikt. Jag tänker att Byggnads och Byggföretagen bör kunna ha samsyn i denna fråga.

Carin Stoeckmann, ordförande för Byggföretagen, och Jonas Steen som är ordförande i Byggföretagens utskott för små- och medelstora företag avvisar Byggnads krav i en replik.

– Arbetslivskriminaliteten ska bekämpas. Men när det kommer till kravet på egen personal är Byggföretagen och Byggnads inte överens. Bygg- och anläggningsbranschen har ett stort behov av olika former av specialisering. Att mindre aktörer samverkar med större ger fler valmöjligheter och ökar produktiviteten. Det finns ingen motsättning mellan att bekämpa fusket och stå upp för branschens småföretag, säger de.

SAMUEL KARLSSON

I Stockholm sjönk antalet markanvisningar kraftigt under 2022.

Niklas Andersson, vd Cembrit Sverige som nu blir Swisspearl.

FOTO: CEMBRIT

Därför blir Slussen fem miljarder dyrare

Enligt en ny prognos från Stockholms stad blir kostnaden för ombyggnationen av Slussen 21 miljarder kronor, alltså nästan 5 miljarder dyrare än den senaste prognosen från 2020. Dessutom kommer bygget att försenas ytterligare två år.

Enligt den nya kostnadsprognosen från Stockholm stad landar notan på 20,77 miljarder kronor för hela ombyggnationen av Slussen. I den senaste prognosen från juni 2020 låg kostnaden på 15,8 miljarder. När genomförandebeslutet klubbades 2015 var summan 12,4 miljarder kronor.

– EFTER MAKTSKIFTET I Stockholm förra året inleddes arbetet med att gå igenom och ta ett samlat grepp om stadens stora projekt. Vid genomgången upptäcktes att kostnaderna för Projekt Slussen kraftigt

skenat. Nu har vi agerat och tagit fram en realistisk tidsplan och budget, säger Anders Österberg (S), ordförande i Stockholm stads exploateringsnämnd.

Avvikelsen överskrider tillåten avvikelse enligt stadens investeringsregler och därför måste ett nytt genomförandebeslut nu tas för projektet. De ökade investeringsutgifterna jämfört med genomförandebeslutet från2015 är bland annat merkostnader för bussterminalen i Katarinaberget och utökad entreprenadkostnad.

Utökad entreprenadkostnad

fördelas på flera delprojekt. Det är bland annat:

Q Avbördningsanläggningen som blir 1 927 miljoner kronor dyrare än beräkningen från 2015.

Q Huvudbro, lågbroar, gång- och cykelbro samt åtgärder Gamla stan, 600 miljoner kronor.

Q Konstruktioner och funktioner Södermalm, 1 600 miljoner kronor.

Q Renovering Lokattens trappa, prov. slutstation för Saltsjöbanan, 78 miljoner.

Q Förändrad byggherrekostnad (exkl. bussterminalen), 964 miljoner.

– DET FINNS ALLTID en risk för kostnadsökningar i komplexa projekt, men här är det också uppenbart för den som läser ärendet att den politiska styrningen av projektet inte fungerat. Till skillnad från hur Moderaterna har agerat är vi nu transparenta och öppna med projektet. Därför går vi fram med en realistisk tidplan och budget till kommunfullmäktige, säger Anders Österberg Förseningarna innebär också att slutdatum för hela bygget försenast med cirka två år.

– Det finns en komplexitet som

gör att projektet försenas. Det är en mängd arbeten med olika entreprenader som ska utföras på ett begränsat område, både vad gäller transporter ut och in, upplag av material och själva utförandet. Och när det tar längre tid så blir det också dyrare.

Det övergripande trafiksystemet bedöms kunna tas i drift årsskiftet 2027/2028 och tidplanen för driftsättning av bussterminalen är i augusti 2025. Anders Österberg säger också att det viktigaste nu från stadens perspektiv är att projektet inte försenas eller fördyras ytterligare.

– SLUSSEN HAR EN stor betydelse för Stockholm och hela Mälardalsregionen. Det handlar om att skapa en attraktiv och tryggare plats men också att säkra dricksvattnet för två miljoner människor.

ANNA SJÖSTRÖM

Ramirent räds inte konkurrens från Norge

Nyligen blev det klart att Ramirent köper JIAB Hyrcenter, därmed förstärker man sin position i Norrbotten. Men konkurrensen hårdnar, lika nyligen gick norska uthyrningsjätten Rental Group ut med att man etablerar sig i Sverige.

JIAB Hyrcenter, som består av både JIAB Hyrcenter och JIAB Boden, har cirka 60 medarbetare i norra Sverige. Medarbetare som nu blir en del av Ramirent.

– Ramirent var redan innan förvärvet en av Sveriges största maskinuthyrare med kundcenter på närmare 100 platser runt om i landet.

Genom förvärvet av JIAB stärker vi ytterligare vår lokala förankring och vår position i norra Sverige, där vi ser en stor potential i och med de många industrisatsningar som sker där, säger Johan Färm, vd på Ramirent.

RAMIRENT FÅR DÄRMED fem nya kundcenter i Luleå, Piteå, Boden, Kiruna och Gällivare. Ramirent blev 2019 en del av franska Loxamkoncernen, som är störst inom maskinuthyrning i Europa och även en av världens största.

Men konkurrensen blir allt hårdare inom branschen. I början av

mars gick norska Rental Group ut med ett pressmeddelande om att man etablerar sig i Sverige. Enligt bolaget förfogar man över Nordens största maskinflotta inom byggoch anläggningssektorn, med bland annat över 750 maskiner mellan 25 och 110 ton. Enligt koncernvd:n Erik Sollerud har man arbetat

Konkurrensen blir hårdare i och med att byggvolymerna minskar

rens, det får branschen att bli mer effektiv och kostnadsmedveten. Vi har en maskinflotta som fullt ut täcker det behov som finns inom byggbranschen. Utöver det finns vi över hela landet och har en stark position på marknaden, säger han.

ENLIGT JOHAN FÄRM hårdnar också alltid konkurrensen i tuffa tider.

Bygget påbörjas i april 2023 och beräknas vara klart i september 2026. BILD: BIG

Bygger hotell för två miljarder i Århus

Q NCC har tecknat avtal med Bassin 7 Erhverv om att bygga ett Scandic-hotell på Århus Ö i Danmark. Uppdraget är en totalentreprenad och ordervärdet uppgår till cirka två miljarder kronor.

Enligt NCC är hotellet totalt 37 000 kvadratmeter stort, får 342 rum och 16 000 kvadratmeter kontorsytor. I källaren byggs en 8 600 kvadratmeter stor parkering i två våningar. I hotellet, som designats av BIG, kommer det även att finnas ett 2 000 kvadratmeter stort wellness-center, skybar, restauranger, butiker, café, konferenscenter och takterrass.

Får böta 200 000 kronor för fallolycka

Q En anställd på ett snickarföretag i nordvästra Skåne drabbades av frakturer i ena axeln efter att ha ramlat ner från en byggnadsställning och fått en trall över sig. Företaget får nu en företagsbot på 150 000 kronor eftersom det inte hade sett till att det fanns en stoppkloss som förhindrade att trallen skulle glida ur sitt läge och lossna från ställningen när man gick på den. Det framgår av ett strafföreläggande.

... personer inom byggverksamhet berördes av varsel under februari, det visar siffror från Arbetsförmedlingen. Ungefär hälften av de varslade personerna, 254, arbetade i Stockholms län. 89 berörda arbetade i Västra Götalands län. Totalt lades 32 varsel inom byggverksamhet under februari. Sett till alla näringsgrenar i hela landet lades 243 varsel, som berörde 15 684 personer.

länge med etableringen i Sverige och, enligt vd:n, är trenden tydlig att allt fler bolag inom bygg- och anläggningsbranschen vill minska kapitalbindningen i sin egen maskinpark och öka flexibiliteten och lönsamheten i sina projekt.

Johan Färm: – Det är alltid bra med konkur-

– Den blir hårdare i och med att byggvolymerna minskar. Men vi ser också att vår affärsidé med att dela maskiner, kan få ett uppsving när fler ser det kostnadseffektiva i att hyra i stället för att köpa maskiner. Hållbarhetskraven för byggbranschen är också något vi ser gynnar oss – att hyra i stället för att köpa är i sig klimatsmart. Hållbarhet är något vi satsar stort på och i dag är cirka 85 procent av vår hyrpark helt fossilfri och genom att finnas på många platser runt om i Sverige ökar vi incitamenten för branschen att hyra maskiner i stället för att köpa.

Södra storsatsar på korslimmat trä

Q Södra har nu invigt den nya fabriken för korslimmat trä i Värö på Västkusten. Fabriken blir enligt Södra en Sveriges största fabriker för produktion av korslimmat trä med kapacitet att leverera stommaterial till drygt 4 000 bostäder varje år. Det innebär en tiofaldig ökning av Södras produktionskapacitet jämfört med tidigare. Satsningen har inneburit att Södra rekryterat 90 nya medarbetare till företagets segment Building Systems.

Södras nya fabrik i Värö. FOTO: SÖDRA

Johan Färm, vd på Ramirent.

FOTO: RAMIRENT

Entreprenadkostnaderna för ombyggnationen av Slussen skenar. Det är flera delprojekt som blir betydligt dyrare än kostnadsprognosen från 2020. FOTO: SAMUEL KARLSSON

I april i år börjar Serneke bygga den nya tågdepån. FOTO: FELIX GERLACH

Serneke bygger ny tågdepå i Falköping

Q Serneke har skrivit entreprenadavtal med Intea Fastigheter om att uppföra en ny tågdepå i Falköping. Ordersumman uppgår till cirka 285 miljoner kronor.

Den nya tågdepån kommer att byggas i anslutning till en befintlig tågdepå. Nya depån kommer att omfatta cirka 4 000 kvadratmeter samt ett externt lager på cirka 800 kvadratmeter. I projektet ingår även spår- och signalentreprenad. Byggstart är planerad till april i år och den nya tågdepån beräknas stå klar för inflyttning under våren 2025.

Lidköpings svar till Konkurrensverket

”Så här det ser ut i mängder av kommuner”

Lidköpings kommun svarar nu på kritiken från NCC som anmält kommunen för otillåten upphandling.

– Vi känner oss trygga med vår skrivelse till Konkurrensverket, säger Erik Gustafsson på Lidköpings kommun.

I slutet av januari skickade NCC in en anmälan till Konkurrensverket där man menade att Lidköpings kommun agerat i strid med de upphandlingsrättliga principerna. Ärendet gäller en upphandling om ett beläggningsarbete i kommunen – ett ramavtal på fyra år.

NCC förlorade upphandlingen till Skanska vars anbud var på närmare 9 miljoner kronor medan NCC:s bud låg på närmare 16 miljoner kronor. Ytterligare ett par anbud inkom till kommunen; ett på cirka 21 miljoner kronor och ytterligare ett på närmare 28 miljoner kronor.

8EFTER ATT HA tagit del av fakturorna som Skanska skickat till Lidköpings kommun ifrågasatte NCC bland annat ersättningens storlek och de ändringar som skett från grundavtalet efter att arbetet påbörjats.

Vi känner oss trygga med skrivelsen

randet i verkligheten inte kunnat ske med de resurser som angetts som grund för anbudet”.

... år tog det för Södertälje kommun att utreda frågan om ett bygglov för ett garage på en fastighet. Dessutom tog det hela 13 år innan själva tillsynsärendet var avslutat. Detta leder nu till allvarlig kritik från Justitieombudsmannen, som även pekar på att anmälaren varken har fått någon rimlig förklaring eller ursäkt för det inträffade.

Nu har Lidköpings kommun skickat sitt svar till Konkurrensverket. Där skriver man bland annat att kommunen i denna typ av

på Sektor service på Lidköpings kommun. FOTO: PRIVAT

upphandlingar anger en bedömd mängd i mängdförteckningen som utgör basen för anbudsgivarnas anbud. Kommunen har baserat mängdförteckningen på MER (Mätoch ersättningsregler) Anläggning

13. ”Systemet med MER är ett väl inarbetat system i branschen innebärande att anbudsgivarna vet vad som förväntas för de olika arbetsmomenten som efterfrågas” står i skrivelsen.

I SKRIVELSEN FRAMGÅR också att den vinnande entreprenören i några fall haft rätt att reglera arbetet i kvadratmeter i stället för i ton, i enlighet med MER. Ett ton är att jämföra med tio kvadratmeter, därmed blir det ett mindre angi-

vet mått på i det här fallet ballastmaterialet i asfalten. Men även om det skiljer mycket mellan anbuden vid givandet så landar de oftast på ungefär samma summor i slutändan ändå, enligt Erik Gustafsson, områdeschef på Sektor service på Lidköpings kommun, som tillägger att Skanska hade det lägsta budet oavsett vilken måttenhet som användes.

– DET ÄR SÅ här det ser ut i mängder av kommuner och det är ganska invecklat med kodningen i regelverket, säger han och fortsätter:

– Vi känner oss trygga med skrivelsen och skulle Konkurrensverket ändå vilja ha något mer så är vi bekväma med det. Självklart skapar detta en hel del administrativt jobb och tar tid från annat. Men nu ser vi fram emot våren så att asfaltsverken öppnar igen och vi kan fortsätta vårt arbete med att förbättra vägar och cykelvägar i Lidköpings kommun.

I skrivelsen nämner även kommunen att Skanska haft rätt att reglera det lämnade priset för tilläggsarbeten eftersom förutsättningarna har ändrats och eftersom ”utfö-

Enligt Konkurrensverket kommer beslut om eventuell närmare utredning att fattas inom de närmaste veckorna. Enligt Alexander Albrecht, sakkunnig jurist på Konkurrensverket, får man regelbundet in tips och klagomål där det framförs synpunkter på kommunala eller regionala upphandlingar av byggentreprenader och man uppmärksammar också den typen av frågor med jämna mellanrum i sin omvärldsbevakning.

– Det kan skilja sig åt en hel del kring vad som framförs och av vem och så vidare. Men det är inte ovanligt att det rör sig om påstådda/möjliga otillåtna direktupphandlingar, till exempel som en följd av väsentliga ändringar under ett avtals löptid.

Q Har de här ärendena ökad på senare tid?

– Svårt att svara på om den typen av tips eller frågor har ökat den senaste tiden – det beror nog på hur man avgränsar det och vi för inte heller någon hundraprocentig statistik på det sättet. Däremot så har vi andra pågående ärenden som rör ändringar av upphandlade byggentreprenader, så det är en aktuell fråga, säger han.

Cementa-bolagen samlas

under nytt varumärke

Samtliga bolag i Sverige inom Heidelberg Cement-koncernen samlas nu under namnet Heidelberg Materials Sweden. Dels för att visa bredden, men också för att förtydliga sin klimatstrategi.

Utskovsluckan som ska byggas om till två segmentluckor.

FOTO: OSKAR GUNNEBRINK

Får i uppdrag att renovera kraftverk

Q NCC ska på uppdrag av Statkraft genomföra dammsäkerhetshöjande åtgärder på Hammarforsens kraftverk, i Indalsälven, Jämtland. NCC ska utföra arbete med fångdammen, genomföra rivningsarbeten, byta ut befintlig segmentsutskovslucka och ersätta med två mindre dammluckor. I uppdraget ingår gjutnings- och betongarbeten för kraftverket samt instrumentering och en höjning av tätslitsen vid Hammarnäset.

Affären är en utförandeentreprenad i samverkan och har ett ordervärde på cirka 160 miljoner kronor. Projektet beräknas stå klart under våren 2025.

Vill lätta på kraven för studentbostäder

Q För att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud ger regeringen Boverket i uppdrag att ta fram förslag på betydande lättnader i byggkraven.

Myndigheten ska föreslå lättnader i byggkraven avseende lämplighet, tillgänglighet och användbarhet, reglerna för dags- och solljus samt skydd mot buller. Uppdraget ska redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 30 april 2024.

Götenehus varslar igen

Småhustillverkaren Götenehus meddelar att de varslar 65 medarbetare om uppsägning. Det är tredje gången på kort tid som företaget tvingas varsla. Orsaken är hög inflation och stigande räntor.

I oktober meddelade Götenehus att de varslade 25 medarbetare om uppsägning, då handlade det främst om tjänstemän. I januari varslade de 25 kollektivanställda inom tillverkningen om uppsägning – medarbetare inom hustillverkningen vid den egna fabriken i Götene. Och nu kommer nästa smäll för småhustillverkaren: ett varsel om uppsägning för upp till 65 medarbetare.

– Det här är något som det rådande läget tvingar oss att göra. Som vi tidigare har kommunicerat i samband med bokslutskommunikén, ligger nyförsäljningen på mycket låga nivåer. Det gör att vi måste anpassa verksamheten till dessa nya förutsättningar, säger Andreas Gustafsson, vd för Götenehus Group.

Varslet, som påverkar såväl produktionen som tjänstemännen,

Under förra året sålde vi 222 bostäder, vilket kan jämföras med 623 som vi sålde år 2021

förväntas leda till minskade kostnader om 45 miljoner kronor på årsbasis.

– Under förra året sålde vi 222 bostäder, vilket kan jämföras med 623 som vi sålde år 2021. Vi behöver minska kostnaderna, men samtidigt säkerställa att vi gör det på ett sätt som inte påverkar våra kunder. Parallellt med detta arbetar vi internt för att förstärka våra värdeskapande strukturer och aktiviteter. Alla insatser vi nu genomför syftar till att anpassa oss efter rådande marknadsförutsättningar men också till att ge oss bättre förutsättningar när konjunkturen väl vänder.

DE FÖRSTA EFFEKTERNA av dagens varsel kommer att märkas under det tredje kvartalet och få full effekt under det fjärde kvartalet 2023. Detaljer och tidplan kring varslet utformas i nära samverkan med de lokala fackföreningarna.

Namnskiftet ska spegla bredden i hela organisationens produkterbjudande som i Norden, utöver cement, också omfattar betong, ballast samt konstruktion och montering av stål- och betongstommar. Men också bidra till ökat fokus i arbetet mot det gemensamma målet att kunna bygga det framtida samhället utan nettoutsläpp från värdekedjan. Som bland annat innefattar CCS-satsningen i Slite på Gotland.

KARIN COMSTEDT WEBB, vice vd på Heidelberg Materials Sverige, är övertygad om att övergången kommer att hjälpa bolagets arbete med klimatomställningen.

– Vi måste jobba integrerat när det gäller hållbarhetsutmaningar och där har vi en samsyn inom koncernen, säger hon.

Q Förutom CCS-anläggningen, hur märks ert hållbarhetsarbete i övrigt i Sverige?

– Vi måste fortsätta att få in ännu mer bioenergi, i dag ligger den siffran på cirka 25 procent. Vi måste använda mera alternativa ersättningsmaterial i stället för kalk, vi använder i dag cirka 200 000 ton slagg från SSAB, det behöver öka. Vi behöver också jobba fram fler

Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials Sverige.

bindemedel i vår betong- och prefab-verksamhet.

GLOBALT HAR HEIDELBERG Materials 51 000 anställda, i Sverige är siffran 1 800 och de operativa bolagen i Sverige är Cementa, Betongindustri, Sand och Grus AB Jehander, Abetong och Contiga.

Q Var är ni nu i arbetet med CCS-anläggningen?

– Förstudien, som pågår fram till slutet av året, går enligt plan. Vi kommer också snart under senvåren att inleda miljöprövningen för den om- och tillbyggda fabriken. Vi har haft goda resultat under förstudien, målbilden är fortsatt att förbereda så att vi kan ta ett investeringsbeslut 2026/2027 så att anläggningen kan stå klar 2030. Vi hoppas också att vi under våren får besked om utbyggnad av elförbindelsen till Gotland, som är helt avgörande för satsningen.

Q När ska ansökan för ert långa brytningstillstånd lämnas in? – Under hösten; september eller oktober. HENRIK EKBERG

för Heidelberg Materials

Grus AB Jehander – Heidelberg Materials Ballast Sverige AB

Q Abetong AB – Heidelberg Materials Precast Abetong AB

Q Contiga AB – Heidelberg Materials Precast Contiga AB

HENRIK EKBERG

Erik Gustafsson, områdeschef

ANNA SJÖSTRÖM

Götenehus har meddelat varsel av totalt 105 anställda sedan oktober. BILD: GÖTENEHUS

Andreas Gustafsson

CERTIFIERAT VIRKE ÄR SCHYSTARE.

När du väljer certifierat virke bidrar du bland annat till mer hållbar skogsavverkning och schystare arbetsförhållanden för dem som arbetar i skogsbruket. Vi på XL-BYGG har som målsättning att alla våra anläggningar ska vara certifierade, och även om vi inte är där riktigt än, så kan vi redan nu erbjuda både FSC®- och PEFC-certifierat virke oavsett var i Sverige du jobbar. Tillsammans fixar vi allt.

Sämsta inflödet av projekt på tio år

Byggbranschen tvärnitar och det börjar avspegla sig även på projekteringarna. På ett halvår har värdet på projekt i tidiga skeden som registrerats i Byggfaktas databas minskat med närmare 42 procent. Och osäkerheten är stor inför framtiden i branschen. – De kommande sex månaderna ser mörka ut, säger Mats Carlsson, vd, på Lindberg Stenberg arkitekter.

Den kraftiga nedgången i konjunkturen sätter sina spår i byggbranschen.

Byggstarterna har minskat framför allt för bostadsprojekt men nu märks även en nedgång i nya projektplaner och projekteringarna. Framför allt under hösten och inledningen av 2023.

Från augusti 2022 till januari 2023 registrerade Byggfakta 6856 nya projektplaner, vilket kan jämföras med 7923 nya projektplaner den föregående sex-månaders perioden, februari 2022 till juli 2022. Den sammanlagda uppskattade framtida byggkostnaden på de nya projekten minskade från 322 miljarder kronor till 187 miljarder kronor. Totalt minskade antalet projekt med 13 procent och det sammanlagda värdet rasade med 42 procent på ett halvår.

Från branschen sida märker man av nedgången i projekteringarna och det ställer nya krav på anpassning och utveckling av verksamheten. För teknikkonsultföretag Bjerkings innebär det bland annat att man tittar på nya verksamhetsområden.

– Hösten var bra för oss men de senaste månaderna har vi upplevt en tydlig sättning främst när det gäller projektering för bostäder inom den privata sektorn. Nu upplever vi även en nedgång för förstudier i tidiga skeden, säger Tomas Engelbertsson, vice vd och affärsområdeschef på Bjerking.

DE HAR INTE upplevt samma nedgång för infrastrukturprojekt eller kommunala samt statliga investeringar kring hus och installationer. Det förändrade marknadsläget gör att man nu anpassar verksamheten efter de nya förutsättningarna.

– Vi behöver delvis vikta om våra resurser och rikta in oss mot nya kunder och verksamhetsområden. De som har jobbat med bostadsprojekt får byta inriktning. Men det gäller hela branschen, alla behöver ställa om, fortsätter han.

Den vikande konjunkturen märks inte bara i färre projekt på marknaden. Enligt Tomas Engelbertsson upplever man också en större prispress än tidigare.

– När det gäller offentliga upphandlingar av ramavtal är det en väldigt stor prispress. Det blir allt svårare att få lönsamhet i den typen av projekt. Troligen handlar det om att allt fler vill försäkra sig om framtida uppdrag.

Men trots nedgångarna ser han utmaningarna som en möjlighet och Bjerking nyanställer och satsar för att ta sig ur krisen i branschen.

– Inget ont som inte har något gott med sig. Det har varit extremt svårt att hitta medarbetare tidigare. Nu upplever vi att det har lättat. Vi anställer medarbetare och startar satsningar både geografiskt och med nya tjänster bland annat mot järnväg och energi. Vi ser även en ökad efterfrågan på projekt med

hållbarhetsprofil som klimatanpassning och energieffektivisering, säger Tomas Engelbertsson.

Även Sweco ser en tveksamhet inför nya projekt inom vissa segment.

– Marknaden är fortsatt relativt god, med vissa variationer. Investeringar i infrastruktur-, energi-, vatten- och miljöprojekt skapar stor efterfrågan på Swecos tjänster. På fastighetsmarknaden är bostadssegmentet försvagat, liksom segmentet för kommersiella byggnader, där vi noterar en fortsatt tveksamhet inför att påbörja nya projekt, säger Ann-Louise Lökholm Klasson, vd på Sweco Sverige.

EN OSÄKER OMVÄRLD skapar inte bara tveksamhet inför nya projekt den bidrar också till att efterfrågan ökar för fler av Swecos tjänster, enligt Ann-Louise Lökholm Klasson.

– Många av våra kunder investe-

rar i grön omställning och digitalisering, inom dessa områden ser vi en stark efterfrågan. Den osäkerhet som råder i omvärlden, till följd av bland annat klimatförändringar, inflation, krig och energikris, skapar också behov och efterfrågan av rådgivning och tjänster kopplade till resiliens, för att stärka förmågan att stå och emot och anpassa sig till en turbulent omvärld, säger hon.

ENLIGT MATS CARLSSON, vd på Lindberg Stenberg Arkitekter, har man inte upplevt någon nedgång på projekt i tidiga skeden. Den stora nedgången har berört projekt i senare skeden.

– Det är trots allt en viss efterfrågan på tidiga utredningar. Förstudier och detaljplaneprojekt efterfrågas just nu. Man vill ha projekt i portföljen när konjunkturen vänder. De kommande sex månaderna ser mörka ut. Det finns tecken på att det vänder under hösten.

Även White arkitekter påverkas av omvärldsläget. De har en hel del uppdrag i tidiga skeden men upplever att

kunderna inte vill gå vidare till projektering och bygghandlingsskeden inom vissa segment. Enligt Whites vd Alexandra Hagen ser man en skillnad mellan olika länder där man är verksam.

– Vi märker att det är lägre efterfrågan på nybyggnadsprojekt inom kontor och bostäder. Det är framför allt sena projekteringsskeden som minskar. Vi märker en skillnad mellan de olika länderna där vi har kontor. Storbritannien och Tyskland är påverkade men det upplevs inte lika dramatiskt som här i Sverige. Det finns projekt framför allt i de större städerna som London, Hamburg och Berlin, säger hon.

EFTERFRÅGA PÅ PROJEKT med hållbarhetsprofil och energieffektiva lösningar är fortsatt hög.

– De hållbara lösningarna vinner mark både på grund av EU-taxonomin men också av ekonomiska skäl. Energieffektivitet står högt på agendan. Det är också intressant att diskussionen om återbrukade material tar fart när de jungfruliga materialen stiger i pris. Vi upplever fortsatt efterfrågan inom vård, infrastruktur och utbildningsbyggnader. Vi har flera statliga beställare som har

många projekt som rullar på framåt. I tidiga skeden finns fortsatt ett intresse att driva även inom kontor och bostäder. Det är intressant att ha projekt redo för projektering och genomförande när de finansiella förutsättningarna blir mer förutsägbara, säger Alexandra Hagen.

NÄR DET GÄLLER uppgifterna i Byggfaktas statistik så handlar det om inrapporterade nya projekt till databasen. Flera månader i rad – från augusti 2022 till och med februari 2023 har påfyllnaden av nya tidiga projektplaner varit de lägsta på tio år.

Än så länge har den nedåtgående trenden inte drabbat branschen fullt ut men det bäddar, enligt Byggfakta, för färre konsultuppdrag i det kortare perspektivet med ökad konkurrens för arkitekter och andra bygg- och installationskonsulter. På längre sikt kan det leda till färre anbudsförfrågningar, upphandlingar och byggstarter och minskad byggstartsvolym.

Även om vi tittar på projekt som projekteringsstartat syns en tydlig nedgång om vi bryter ut de senaste sex månaderna. Där ligger Byggfakta projekteringsindex på minus 36 procent augusti 2022-januari 2023 jämfört med motsvarande period föregående år. Det är viktigt att påpeka att statistiken jämför med väldigt goda tider för konsulterna under en längre tid, enligt Tor Borg, analyschef på Byggfakta. – Efter en ordentlig uppgång under 2021 och början av 2022 har antalet projekt där projektering påbörjas fallit snabbt. Jämför vi perioden septemberfebruari med samma period ett år tidigare är nedgången 36 procent, räknat i bedömda byggkostnader. Därmed är vi tillbaka på nivåerna innan pandemin. Så gott som samtliga segment har tappat, anläggningar och infrastruktur mest med en nedgång på 61 procent, säger Tor Borg.

Det kan skilja sig geografiskt samt mellan olika projektsegment men sammantaget har det fyllts på med färre nya framtida projektplaner, projekt som första gången registrerats i projektdatabasen, till en framtida uppskattad lägre byggkostnad.

Nya akutsjukhuset i Växjö är ett exempel på ett projekt där Sweco har fått i uppdrag att göra programhandling samt system- och bygghandling. ILLUSTRATION: ARKITEMA OCH LINK ARKITEKTUR

Mats Carlsson

Tomas Engelbertsson

Man vill ha projekt i portföljen när konjunkturen vänder

Tor Borg

Alexandra Hagen

Ann-Louise Lökholm Klasson

KÄLLA:

ANGE KODEN BYGG FÖR 1000KR

I RABATT!

Extra Kurstips!

Nu kommer den mycket uppskattade kursen Konsten att hantera besvärliga personer till ännu fler städer.

KOLLA IN ALLA KURSDATUM PÅ VÅR HEMSIDA!

”

Kan inte vara nöjd så länge byggnadsarbetare skadas eller omkommer”

Säkerhetsarbetet står högt i kurs hos Byggföretagen, som tampas med en högriskbransch där allt heller inte kommer fram i ljuset.

– Man pratar ofta om våra utmaningar, men det är ju ändå inte så att branschen är livsfarlig, säger Berndt Jonsson, nationell arbetsmiljösamordnare på Byggföretagen.

Säkerhet hör till en av Byggföretagens fem fokusområden. Visionen är noll olyckor på byggarbetsplatser och ett skadefritt arbetsliv för byggnadsarbetarna så att både kropp och knopp mår bra vid pension. I varje region har organisationen en särskild arbetsmiljörådgivare som ger råd och stöd till medlemsföretagen.

Dessa sex rådgivare är själva kärnan i Byggföretagens arbetsmiljöarbete, berättar Berndt Jonsson.

– Vi stödjer medlemsföretagen utifrån behov, vissa väljer att kontakta oss, andra inte. Men vi har fått fina resultat när vi har frågat våra medlemmar om vad de tycker om vårt stöd i arbetsmiljö och säkerhetsfrågor, säger han.

ORGANISATIONEN HAR ÄVEN ett utskott som jobbar med dessa frågor, framför allt tillsammans med de större medlemsföretagen. Det är också i utskottet som initiativ har tagit för bland annat landets enda säkerhetspark för byggbranschen och säkerhetsutbildningen Safe

Construction Training, som är obligatorisk för medlemsföretagen och som närmare 400 000 personer hittills har genomgått.

– Det är ingen jätteomfattande utbildning, men det viktigaste är att man höjer lägstanivån. Vid de projekt där våra medlemmar har en samordnande roll så krävs det att samtliga går den här utbildningen,

Det är en stor utmaning, det finns viktiga lärdomar från riskobservationer, tillbud och olyckor som behöver tillvaratas.

även om du är anställd på ett företag som inte är medlem hos oss. Det handlar om att få kompetent personal och där är inte minst attityden till säkerhetsfrågorna viktig, säger Berndt Jonsson.

Byggbranschens Säkerhetspark i Märsta, den enda i sitt slag i Sverige, öppnade upp hösten 2019. Några månader senare drog pandemin in över världen så det var egentligen inte förrän förra året som parken på allvar kom i gång med sina utbildningar kring säkerhet. Konceptet hämtades från Finland som hade kommit längre än Sverige med den här typen av parker. Den svenska varianten har fokus på handledande, beteende och attityd.

– Till säkerhetsparken kommer allt från byggherrar och projektörer till entreprenörer och elever från yrkesprogram eller ingenjörsprogram. För den sistnämnda gruppen är ambitionen att det ska vara kostnadsfritt. Just nu är det full fart där ute varje dag och hittills har flera tusen utbildats, säger Berndt Jonsson, som konstaterar att säkerheten generellt sett är god ute vid svenska byggarbetsplatser.

– Men man kan inte vara nöjd så länge som byggnadsarbetare skadas eller omkommer. Vi måste jobba vidare med de utmaningar som finns inom hälsa och säkerhet. Det är fortfarande så att det finns områden där det inträffar alldeles för många olyckor, säger Berndt Jonsson och utvecklar:

– De flesta är kopplade till arbetssituationer där människor blir utsatta för höga rörelseenergier, som till exempel fallolyckor, misslyckade lyft, en konstruktion som ger vika och så vidare. Ofta inträffar olyckorna när man har frångått de ordinarie arbetssätten. Bland arbetssjukdomar är vibrationsskador vanligt förekommande samt belastningsskador. Vad gäller vibrationsskador så finns det många verktyg i dag som kan ge vibrationsskador om man använder dem för frekvent och detta har också visat sig vara svårt att komma till rätta med, säger han.

HAN POÄNGTERAR ATT branschen måste bli bättre på att följa upp och dra lärdomar av olyckor som inträffar.

– Det är en stor utmaning, det finns viktiga lärdomar från riskob-

servationer, tillbud och olyckor som behöver tillvaratas. Det gäller att stanna upp och tänka efter innan man går vidare.

ENLIGT ARBETSMILJÖVERKETS statistik har antalet arbetsolyckor på byggarbetsplatser legat tämligen stabilt de senaste åren. Men siffrorna är samtidigt svåra att dra några slutsatser av, bland annat beroende på att olika benägenhet att anmäla samt att det finns mörkertal. – Känslan är att olyckor som inte anmäls ändå minskar. Samtidigt, om mörkertalet minskar så märks det ändå inte i statistiken att olyckorna minskar. Men för de allvarligaste olyckorna som dödsolyckor så får man ändå anta att mörkertalet är noll. Lite skillnad är det också beroende på vilken typ av byggprojekt det handlar om, jag skulle tro att det

är vanligare att mörka vid ett mindre inomhusprojekt än vid mer synliga projekt.

HÄR SPELAR SKYDDSOMBUDEN en viktig roll, enligt Berndt Jonsson. Men antalet fackanslutna byggnadsarbetarare sjunker, vilket naturligtvis gör att det blir färre potentiella ombud att välja emellan.

– Därför hoppas jag att även medarbetar som inte är med i facket ska kunna utses till skyddsombud, vilket inte är möjligt i dag. Då pratar vi lokala skyddsombud som är på plats, till skillnad från regionala. Facket gör mycket bra ur skyddssynpunkt, men det vore ju samtidigt bra att det finns skyddsombud på arbetsplatser där ingen är fackligt ansluten eller där de fackligt anslutna inte vill vara ombud.

Berndt Jonsson vill också nyansera bilden av byggsektorn som en ”farlig bransch”.

– Man pratar ofta om våra utmaningar, men det är ju inte så att branschen är livsfarlig, även om det inträffar olyckor oftare än på många andra arbetsplatser. Samtidigt ska man komma ihåg och detta kommer sällan fram – så är antalet anmälda arbetssjukdomar lägre i byggbranschen än till exempel inom vård, omsorg och tillverkningsindustrin.

Gamla nötta uttryck att byggnadsarbetare sällan arbetar ändå fram till pension, vill han också slå hål på.

– Jämför man pensionsåldern för yrkesarbetare i byggbranschen så ligger den på i genomsnitt 64,5 år och i riket är det 64,9, så det handlar bara om några månader. Och då ska man komma ihåg att det är svårt att jobba med krämpor på byggen, som tjänsteman kan man kanske jobba vidare ändå trots lite krämpor.

På Byggbranschens säkerhetspark har tusentals personer inom byggsektorn utbildats. FOTO: LINDA HARLING

Berndt Jonsson, nationell arbetsmiljösamordnare på Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Uppkopplad väst larmar vid fall

Vid arbetet med trafikplats

Häggvik, en del av Förbifart Stockholm, har NCC testat uppkopplade varselvästar som ett led i säkerhetsarbetet. Västen kan exempelvis larma om bäraren faller och blir liggandes.

– Smart och uppkopplad teknik som gör att vi syns bättre och larmar vid fara är en viktig pusselbit för att nå våran nollvision för arbetsplatsolyckor, säger Claes Henschel, digital innovation manager på NCC Group.

Västarna från Swanholm Technology har Ai-styrning känner av om bäraren ramlar och blir liggandes. Vid ett tillbud larmar västen automatiskt förinställda kontakter, till exempel kollegor och arbetsledare. Målet med västen är att göra arbetet tryggare för utsatta yrkesgrupper såsom lastbilschaufförer, bygg- och anläggningsarbetare, lageranställda och andra yrken där personer jobbar ensamma eller i potentiellt i farliga miljöer.

NCC HAR TIDIGARE testat västen i Toresta grustag i Bro, och nu i Häggvik. – Teknik är som allra bäst när du inte tänker på att den är där. Det vill säga den ska inte innebära några extra arbetsmoment, men samtidigt underlätta vardagen och, i det är fallet, öka säkerheten, säger Claes Henschel, digital innovation manager på NCC Group.

TESTERNA HAR GJORTS inom projektet Digital transformation av byggplatser, som är en del av Smart Built Environments.

– Vi har ett jättebra samarbete med Swanholm, där vi exempelvis ger feedback på olika funktioner och på så sätt får vara med och bidra med vår kompetens från byggarbetsplatser. Under våren kommer fler funktioner i västen att presenteras.

Västen kommer att fortsätta användas i Häggvik och på andra arbetsplatser. NCC:s tanke är att teckna ett ramavtal med Swanholm Technology så att de projekt som vill och ser nytta av lösningen får möjlighet att använda västarna.

– En stor fördel som jag ser är att funktionerna finns inbyggda i utrustning som vi redan använder,

det vill säga det är inget extra som behöver tas med ut, utan det är enkelt. Själva teknologin i västen, att den kommunicerar med en smartphone, gör att det i princip bara är fantasin som sätter gränser för vilka ytterligare funktioner vi kan lägga till, säger Claes Henschel.

– NCC har varit en väldigt bra plattform att göra tester med, krävande arbeten och duktig personal.

Det har givit oss värdefull feedback och därmed har vi kunnat förbättrat våra produkter, speciellt appen som är kopplad till Alert vest, säger Jonas Svanholm, Swanholm Technologys vd och grundare.

IDÉN TILL VÄSTEN tog form runt 2018 när han ansvarade för en innovationsavdelning på Scania.

– Vi såg att dödsrelaterade arbetsolyckor hos lastbilschaufförer låg i

topp. Vi kände att vi behövde utforska vad kan vi göra för att förbättra säkerheten runt omkring lastbilen. Västen blev idén som senare blev en fungerande prototyp, säger han.

VÄSTEN VISADES PÅ diverse mässor och event och man såg att behovet var så mycket större än lastbilsförare.

– Då föddes idén att köpa loss produkten vi prototypat på Scania och starta Swanholm Technology för att kunna nå fler utsatta yrkesgrupper.

Under 2022 släppte Swanholm Technology den första versionen av Swanholm Alert Vest. Västen har funktioner som att den automatiskt kan kalla på hjälp vid fall och en AI har tränats för att göra den så smart som möjligt för att minimera falsklarm. Användaren kan också själv kalla på hjälp om det behövs.

– Vi lade även till en extra ljus på västen för att vara synlig på längre håll än en normal varselväst. Vi valde en elektroluminiscent färg som är en patenterad teknik som drar lite ström och bländar inte men syns på håll. Västen är såklart certifierad enligt EN ISO 20471, säger Jonas Svanholm.

SEDAN LANSERINGEN AV Alert Vest har Swanholm Technology genomfört pilotprojekt med flera högprofilerade kunder. Detta har legat till grund för utvecklingen av en app som kontrollerar västen. Den nya appen släpps nu under februari med bland annat utökade larmkontakter, timeralarm och uppkoppling även via wifi.

– Vårt mål är att Swanholm Sense-appen ska vara så enkel som möjligt för användaren. När man väl har

ställt in den efter sina egna preferenser ska man inte behöva göra så mycket mer. Timern för jobb i farliga miljöer är en beprövad feature som är eftertraktad i många branscher, säger Jonas Svanholm.

Q Vad händer just nu?

– Vi är i gång och säljer västen och har sålt västen i dagsläget till sex europeiska marknader även om det i dagsläget är små volymer så är intresset stort. Vi har även fått förfrågningar från USA och nu senast ett stort gruvbolag i Chile så produkten börjar sprida sig runt världen vilket är kul. Sen såklart hoppas vi att den svenska marknaden för vår produkt verkligen tar fart och vi har de säkraste arbetarna i världen, säger Jonas Svanholm.

Så mycket kostar dödsolyckorna

Enbart produktivitetsförluster vid dödsolyckor på arbetet har kostat samhället drygt åtta och en halv miljard kronor under åren 2008-2019. Det visar en ny studie från Högskolan i Gävle.

– Mer resurser på det förebyggande arbetet skulle spara miljarder, förutom att minska det mänskliga lidandet, säger Mahmoud Rezagholi forskare vid Högskolan i Gävle.

Med hjälp av statistik från Arbetsmiljöverket har han bedömt kostnader i form av produktivitetsförluster för de 543 dödsolyckorna som inträffade under arbete åren 2008-2019.

– Jag kände att det fanns en lucka i den arbetshälsoekono-

Att se dessa verkliga kostnader för samhället är nödvändigt för att förstå att man måste investera mer för att förebygga olyckorna på arbetsplatserna

miska forskningen att fylla här. Det finns flera studier om kostnader för arbetsrelaterade besvär och sjukfrånvaro, men få om just de långsiktiga kostnaderna för dödsolyckor, säger han.

Slutsatsen? Förutom administrativa kostnader, försäkringsersättningar och vårdkostnader, handlar det om ytterligare 8,5 miljarder kronor enbart i produktivitetsförluster. Och det är en siffra som sannolikt är högre i verkligheten, enligt Mahmoud Rezagholi.

– Det är ingen perfekt uträkning eftersom den inte tar hänsyn till exempelvis fackliga förhandlingar som kan ge högre löner, eller om personer väljer att utbilda sig eller byta jobb och på så sätt få högre lön. Så ja, det är en underskattning. Det sanna värdet är högre än det jag räknat ut, men den höga siffran förvånar mig ändå, säger han.

DE 543 DÖDSOLYCKORNA innebär 10 863 förlorade arbetsår, vilket genererar en hög ekonomisk kostnad för det svenska samhället som han menar inte riktigt synliggörs i de få rapporter som finns.

– När en ung person förolyckas på arbetet går också ett långt produktivt arbetsliv förlorat. Att se dessa verkliga kostnader för samhället är nödvändigt för att förstå att man måste investera mer för att förebygga olyckorna på arbetsplatserna.

Genom att visa svart på vitt vad det kostar hoppas jag att frågan om arbetsmiljö lyfts högre upp på beslutsfattarnas och lagstiftarnas agenda, säger Mahmoud Rezagholi.

En norsk studie från Oslo Economics beräknar den totala samhällskostnaden för arbetsmiljöbrister till 75 miljarder norska kronor och den årliga kostnaden för norska arbetsmiljöåtgärder till 30 miljarder kronor.   – Varje dödsolycka är en tragedi, ingen ska behöva dö under arbetet. Jag vill visa att förebyggande arbetsmiljöarbete ger en otroligt mycket tillbaka i ökad nationalinkomst och välfärd.

DET ÄR FRAMFÖR allt män mellan 55 och 64 år som arbetar i enmansföretag, eller företag med få anställda, som råkar ut för dödliga olyckor under arbetet. Under den senaste

tioårsperioden har nio av tio som förolyckats i arbetet varit män. Byggverksamhet är enligt Arbetsmiljöverkets siffror en av de värst drabbade branscherna.

NÅGOT SOM FÖRVÅNADE Mahmoud Rezagholi när han granskade dödsolyckorna var att 22 av personerna var 74 år, eller äldre.

– Utifrån arbetsmiljöverkets uppgifter förstod jag att inom transport och jordbruk/skogsarbete jobbar man längre, det vill säga även efter pensionsåldern.

Nu hoppas han att studien ska lyfta frågan om arbetsmiljö och olyckor ytterligare och när det kommer till hans eget arbete vill han bilda en forskningsgrupp som tittar ännu närmare på arbetsolyckor och dess samhällsekonomiska konsekvenser.

ANNA SJÖSTRÖM

Anton Jensen Wennberg, arbetsledare NCC, och Mattias Bring, markarbetare, har testat västarna på arbetsplatsen i Häggvik. FOTO: JOHAN RÖISLAND

Jonas Svanholm

Claes Henschel

Mahmoud Rezagholi

Revolution för arbetsmiljön i tunneln

Teamet bakom mekanisk bultsättning i Nya Tunnelbanan är ett av finalist-teamen i Håll Nollans arbetsmiljöpris 2023. Med ny teknik revolutionerar man ett föråldrat och riskfyllt arbetsmoment.

Hundra meter ner i berget under Södermalm i Stockholm pågår arbetet med utbyggnaden av nya tunnelbanan och bygget av Station Sofia. Här är maskinoperatören Kalle Pellinen i full gång med att säkra berget med långa bultar som monteras i taket på tunneln. Han arbetar i en tyst och ombonad hytt på Epirocs bultsättningsmaskin. När han drar i gång sin spellista på Spotify störs inte musiken av bullret utifrån.

– DEN HÄR MASKINEN är en revolution för arbetsmiljön. I normala fall monteras bultarna för hand av ett arbetslag på fyra man. Det är tungt och skitigt och man har inte samma kontroll på monteringen av bultarna, säger han.

Bultsättningsmaskinen utför fyra moment i ett svep. Den borrar ett hål i berget och fyller på med cement innan den skjuter in den långa armeringsbulten. Det tar bara några minuter innan hela proceduren är klart. Spellistan är nio timmar lång och under den tiden hinner Kalle montera 80 bultar som är upp till fyra meter långa i taket i bergtunneln.

– Om jag skulle utför arbetet manuellt så skulle jag behöva jobba upp i en skylift och fylla hålen med cement med en slang innan det är dags att skjuta in bultarna för hand. Du kan få cement i ögonen eller drabbas av cementbränna. Du kan klämma dig och få förslitningsskador. Under tidigare projekt har det hänt att jag stått åtta timmar i sträck om monterat bultar. Det sliter på kroppen, fortsätter Kalle Pellinen.

Under utbyggnaden av nya tunnelbanan ska flera mil med nya tunnlar sprängas ut i berget och säkras. Det blir många tusen bultar som ska monters och i de flesta delentreprenader arbetar man fortfarande på det traditionella sättet. Projektet med bultsättningsmaskinen är en försöksverksamhet men syfte är att utarbeta ett nytt arbetssätt för att få bort de tunga manuella momenten. – Arbetsmiljön är alltid väldigt viktig för oss. Det är viktigt att inget händer ute på arbetsplatserna men det är också viktigt att det är hållbart över tid och att man inte drabbas av förslitningsskador för att man jobbat i bultsättningsmiljö, säger Martin Hellgren, avdelningschef söder på Nya tunnelbanan.

FÖRSTA GÅNGEN SOM Förvaltningen för utbyggnaden av nya tunnelbanan testade bultsättningsmaskinen var under arbetet med Järfällatunneln tillsammans med entreprenören Subterra. Men tekniken är inte ny. Den har använts länge i gruvor men där ställs det andra krav på kvalité och livslängd och därför gick det inte att överföra arbetssättet rakt av. Efter ett möte med maskintillverkaren Sandvik byggdes en gruvrigg om för att möta de höga kvalitetskraven som ställs i en tunnelentreprenad. Projektet blev en framgång och har nu gått till final till arbetsmiljöpriset ”Håll nollan”.

– Att ersätta den tunga hanteringen vid bultsättningen innebär stora arbetsmiljövinster för alla inblandade. Men vi kan bara lyckas om vi jobbar tillsammans byggherre, entreprenör och maskinleverantör och samverkan har varit väldigt viktigt under projektet. Det är också därför som vi valt att nominera det här pilotförsöket till Håll nollans arbetsmiljöpris, fortsätter Martin.

Det finns inga nackdelar, bara fördelar om man jämför med det manuella arbetssättet

Bultsättningsmaskinen har även testat vid bygget av tunneln under Hammarby kanal och nu fortsätter man med Implenias entreprenad vid Station Sofia. Men här har man valt Epiroc som maskinleverantör i stället för Sandvik.

– ETT AV syftet med att använda två olika maskinleverantörer i projekten är att bidra till utvecklingen och att även prova hur det funkar på lite olika entreprenader. Vi får ett bredare test av tekniken som vi kan dra lärdom av inför framtiden, säger

Andreas Burghauser, projektchef för Station Sofia.

KALLE PELLINEN HAR några timmar kvar på sin spellista innan skifte i bultsättningsmaskinen är färdigt för dagen.  Men det är inget som han klagar över när han får arbeta i den säkra miljön i hytten.

– Det finns inga nackdelar, bara fördelar om man jämför med det manuella arbetssättet. Arbetsmiljömässigt är det en ickefråga. Det är så otroligt mycket bättre och även mer tidseffektivt. Jag försöker bevisa att vi håller högre kvalité med bultrigg än med manuell montering. Jag tycker vi är där men nu måste alla andra förstå att det är så, säger han.

Andreas Burghauser, projektchef för Station Sofia, Richard Lindholm, byggledare berg på station Sofia, Pär Holmgren, ansvarig Epiroc, Kalle Pelli -

nen maskinoperatör. FOTO: SAMUEL KARLSSON

Kalle Pellinen sköter bultsättningen från hytten på Epirocs maskin.

Bultarna säkrar taket i tunneln.

Finalister till Håll Nollan

Q Berggruppen, NCC

Q Teamet bakom mekanisk bultsättning, Nya tunnelbanan

Q Team Fredricelundsskolan, Karlstad

SAMUEL KARLSSON

Din mening gör skillnad

Är du fastighetsutvecklare eller i position att bestämma över byggmaterialets klimatpåverkan? Då har du makten att ställa hållbarhetskrav! Din mening gör skillnad. Du kan styra byggbranschen mot mer hållbara byggmaterial. Ett byggprojekts klimatavtryck minskas väsentligt med rätt byggmaterial.

Förnybart armeringsstål från Celsa Steel Service bidrar till att reducera byggprojektets totala klimatutsläpp. Vårt armeringsstål är tillverkat med återvunnet skrot från Norden och ingår i en cirkulär värdekedja.

Förnybart armeringsstål. Tillverkat med omtanke och vattenkraft.

”Vi tar de obekväma besluten”

– Myndigheterna klarar inte lösa problemen med arbetslivskriminalitet inom byggbranschen på egen hand, det finns inte resurser till det. Det är också en orsak till att jag valde att byta jobb, säger Mattias Eklöf.

Han jobbade tidigare som gränspolis, men är sedan ett år tillbaka operativ chef på Ansvar Säkerhet i Europa AB.

Han och kollegorna har kontor i centrala Stockholm. Det är kompetenser från polisen, Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

– Vi vill spegla A-krimcentren så mycket som möjligt, säger Mattias Eklöf.

HAN HAR JOBBAT som polis i 32 år, varav de 12 senaste som gränspolis. Nu har han varit på Ansvar Säkerhet i snart ett år.

– Idén med företaget tilltalar mig, att få hjälpa kunder, främst beställare inom byggbranschen, så att de kan sova gott om nätterna i vetskapen att deras projekt är schyssta. Vi fyller en lucka där myndigheterna inte räcker till.

Ansvar Säkerhet jobbar med att hjälpa kunderna att upptäcka risker förknippade med arbetslivskriminalitet och ekonomisk brottslighet. Det sker genom upphandlingsstöd, bakgrundskontroller, arbetsplatskontroller och löpande kontroller. I praktiken handlar det exempelvis om att förstärka AF-delar, Administrativa Föreskrifter, i entreprenörsavtalet genom att ge beställaren rätt till ökad kontroll av projektet, med hjälp av en tredje part.

– Många AF-delar är i dag rätt så skrala, det står inte så mycket om beställarens rätt att kontrollera, eller hur många underentreprenörer som får anlitas. I våra delar har vi också ganska kraftiga skrivningar där man vitesbelägger den som bryter mot avtalet. Vi har märkt att kontroller, viten och uppföljningar är ett effektivt sätt att rätta till saker, säger Mattias Eklöf. Bakgrundskontrollerna är en djupare granskning där man genom öppna källor tar reda på bland annat om det finns rättliga dokument kring bolaget, om Arbetsmiljöverket gjort nedslag och om Skatteverket har några anmärkningar.

– Vi tittar också på företrädarna för bolaget. Där kan det hända att det dyker upp saker som personen gjort i det privata, som rattfyllor och så vidare. Det är visserligen allvarligt, men i det här fallet är vi inte intresserade av det, utan vi letar efter brott som är typiska för arbetslivskriminalitet som bokföringsbrott och liknande. Resultatet av kontrollerna presenteras sedan i en rapport som visas för kunden. Där är vi med och agerar bollplank och ger råd om det behövs.

VID ELVA PROCENT av de bakgrundskontroller som Ansvar Säkerhet gör avråder de från affär med det granskade bolaget. Det handlar ofta om utländska bolag som inte anmält till utstationeringsregistret, anmärkningar hos Arbetsmiljöverket, tvister och fall där företrädarna är dömda för brott kopplade till arbetslivskriminalitet.

Mattias Eklöf tycker att både beställare och byggföretag borde ta ett större ansvar.

– Det räcker inte att bara luta sig tillbaka och säga att det här ska staten fixa. Det har införts vissa system,

Ofta kan man se direkt man kliver in på en arbetsplats hur det är ställt. Är det ordning och reda i den fysiska miljön brukar det också vara ganska bra med resten

rätt, men att det alltid finns några som fuskar medvetet.

Upptäcks stora felaktigheter föreslår Ansvar Säkerhet vite, men det är alltid upp till beställaren att avgöra hur de vill gå vidare med sådant som upptäcks vi kontrollerna. Illegal arbetskraft, personer som inte är inloggade i personalliggare och utländska bolag som inte anmält utstationering till Arbetsmiljöverket är de vanligaste felaktigheterna som upptäcks.

– Huvudentreprenören sköter sig ofta bra, utan problemen är längre ner i underentreprenörskedjorna. Ofta kan man se direkt man kliver in på en arbetsplats hur det är ställt. Är det ordning och reda i den fysiska miljön brukar det också vara ganska bra med resten. Vi har också sett att ju mer seriös en platschef är desto bättre ordning är det, säger han.

Just huvudentreprenörens platschef och beställarens projektchef är två funktioner som har en utsatt roll, enligt Mattias Eklöf. Han förklarar det med att de ofta är på plats på bygget, jobbar nära övriga på arbetsplatsen och fikar och lunchar ihop. Det gör att det blir jobbigt att ta upp problem och dra i bromsen om man upptäcker oegentligheter.

– JAG HAR VARIT med om att man har berättat om upplevda subtila hot men även direkta i de projekt vi jobbat med. När vi är inne i projekt tar vi de obekväma besluten och delger dessa. Som tredjepartsleverantör kan vi avlasta organisationen och projektledare och platschefer kan fokusera på att bygga.

Q Vilka är de största problemen i branschen, enligt dig?

som ID06-systemet, policys och överenskommelser om sund byggsektor, utbildningar och seminarier med mera. Dock krävs tredjepartskontroller av efterlevnad och uppföljning. En signerad policy kan vem som helst skriva under, det gör ingen skillnad, det är inte tillräckligt. Enkla kontroller som att titta om bolagen betalar arbetsgivaravgifter, har F-skatt/ moms eller inte har skulder räcker inte. Man måste gå djupare och noga kontrollera företrädare. Men jag tycker att beställarna blir mer och mer medvetna och kanske

får det ytterligare skjuts till hösten om taxonomin gällande social hållbarhet klubbas i höst.

ARBETSPLATSKONTROLLERNA som Ansvar Säkerhet gör är oanmälda och då kontrolleras saker som personalliggare, ID06-kort, arbetstillstånd och den fysiska arbetsmiljön, att den är rätt inhägnad och så vidare. Ofta är en representant för beställaren med.

– De besöken görs i skeden som rivning, ställningsbyggande, gjutning och när vi vet att projektet är

under extra tidspress. Det är alla faktorer då varningsflaggan hissas, då händer det att obehörig personal tas in för att det måste gå snabbt.

Bemötandet vid kontrollerna är för det mesta bra.

– VISST HÄNDER DET att någon försöker dra sig undan, och hoppas att de inte syns, men inget värre än så.

När vi är ute får vi också tips, där till exempel en entreprenör säger att vi borde kolla närmare på något bolag eller några arbetare. Min uppfattning är ändå att de flesta vill göra

– Utländska nätverk och den organiserade kriminaliteten. När jag jobbade inom gränspolisen 2015 såg vi hur ryska nätverk bussade in ukrainare genom organiserade resor där man kunde få hjälp med bostad, arbetstillstånd i Polen, eller falska handlingar. Det var de personerna vi sedan hittade ute på byggen och andra arbetsplatser. De blev omhändertagna och skickades tillbaka hem, eller till Polen. På den tiden var det inte gränskontroller som senare infördes och varje dag kom det mellan 150 och 200 ukrainare till Stockholms hamnar, så det är en stor, kriminell verksamhet bakom. Dessutom sprider den som ringar på vattnet, genom till exempel andra verksamheter som svarthotell, handel med falska papper och så vidare. Frågar du mig om det är mycket kriminalitet inom bygg, så ja, det är det. Q Vad krävs för förbättring inom bygg?

– Alla måste göra sitt: beställarna, byggföretagen och myndigheterna. Vi kan hjälpa till, för myndigheterna och branschen själva kommer inte att få ordning på det. Det är egentligen inte konstigare än att det finns privata vaktbolag, säger Mattias Eklöf.

Efter 32 år som polis började Mattias Eklöf jobba som operativ chef på Ansvar Säkerhet. Det bästa med jobbet tycker han är att få vara med och göra skillnad i de projekt de jobbar med. Det sämsta är att han i jobbet ser byggbranschens baksida och det får honom att tvivla på att det går att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten.

FOTO: NIRVANA GHARNI

Så lyfte jämställdhet lönsamheten för Cramo

Byggbranschen har stora utmaningar med jämställdhet Men för oss på Cramo har jämställdhetsarbetet gett högre lönsamhet, bättre trivsel och lägre personalomsättning – med enkla men viktiga insatser

I bygg- och anläggningsbranschen jobbar människor i alla åldrar från många olika delar av världen Men den är fortfarande enormt mansdominerad Nio av tio arbetstagare är män, och av de som lämnar branschen är den stora majoriteten kvinnor Vi på Cramo vill vara en föregångare som visar vägen mot ökad jämställdhet

För att klara den hållbara omställningen behöver vi bygga smartare genom att dela både verktyg och kunskap Ökad jämställdhet ger oss en större bredd av kompetens och erfarenhet, och även om vi är i början av vår resa ser vi redan goda resultat, säger Ola Rantatalo, Head of Marketing and Communications på Cramo

På våra 90 depåer märks jämställdhetsarbetet tydligt; de depåer som har den jämnast fördelning mellan kvinnor och män är mer lönsamma, har en bättre arbetsplatskultur och lägre personalomsättning

Jämställdhetsarbetet lönar sig både socialt och ekonomiskt för oss Förhoppningsvis kan det inspirera andra i byggbranschen att jobba hårdare för att attrahera både kvinnor och män, säger Ola Rantatalo

Att rekrytera jämställt i en mansdominerad bransch är dock inte alltid lätt För oss har en lösning varit att se bortom byggbranschen Personer utan erfarenhet från bygg- och verktygsområdet men med värdefulla kunskaper inom t ex kundservice, ledarskap och arbetsplatslogistik

Om du bara letar kandidater i den egna branschen blir urvalet snävt och du tenderar att anställa personer med samma erfarenhet och bakgrund som du själv har Att tänka bredare kring rekrytering har hjälpt oss att öka mångfalden och därmed också inkluderingen i bolaget På köpet har vi fått en jämnare könsfördelning, säger Linda Heikki, Head of Human Resources på Cramo

Cramo strävar aktivt efter att få en mångfald bland rekryterande chefer, samt att säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i rekryteringsprocessen En förutsättning är även att den fysiska miljön är inkluderande för alla Hur till exempel toaletter, omklädningsrum och arbetskläder är utformade är fortfarande eftersatt inom byggbranschen

– Att jobba strategiskt och uthålligt med jämställdhet och mångfald på alla nivåer ser vi är värt varenda insats – det handlar om att ändra strukturer och kultur som i grunden är dålig för jämställdhet säger Linda Heikki

Läs mer om Cramos jämställdhetsarbete här:

Ohälsosam arbetsmiljö tar tusentals liv varje år

Varje år dör cirka 3 000 personer i förtid av sjukdomar eller skador orsakade av ohälsosamma arbetsmiljöer. Bara av jobbstress dör drygt 700 personer varje år och fler riskerar att dö av detta i framtiden.

– Det är en oerhört viktig kunskap, eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

– Dödsolyckor på jobbet är oacceptabla, de är dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor i förtid, av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt efter att man varit på den ohälsosamma arbetsplatsen. Arbetsgivare måste förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt, säger Erna Zelmin.

Varje år dör 30–50 personer i arbetsrelaterade olyckor i Sverige. Arbetsrelaterade sjukdomar står däremot årligen fortfarande för omkring 3 000 personers död i förtid.

PÅ UPPDRAG AV Arbetsmiljöverket har Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, sammanställt kunskapsläget om riskfaktorer i arbetsmiljön som leder till sjukdomar och för tidig död varje år. Tidigare beräkningar visar att exponering för riskfaktorer som hög arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress, skift-

arbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera.

ANDRA FAKTORER – som damm, asbest, kvarts och passiv rökning - leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige. Antalet dödsfall på grund av dessa riskfaktorer bedöms minska medan dödligheten på grund av arbetsrelaterad stress ökar i framtiden.

– Det är en oerhört viktig kunskap, eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga. Vi lyfter fram vissa nya risker för dödlighet där kunskapen är mer osäker men där effekten av förebyggande insatser ändå kan vara stora som exempelvis kemiska ämnen och kränkande särbehandling, säger Erna Zelmin.

NYA STUDIER TYDER på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord, att jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökade risken för självmord eller självmordsförsök.

Studier visar också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord. De som hade kränkts hade oftare gjort självmordsförsök och begått självmord och att män hade högre relativ risk än kvinnor för självmordsbeteende.

– Jämfört med tidigare studier så har sambandet mellan kränkande särbehandling och självmord stärkts,

men fortfarande är kunskapsläget osäkert. Det är viktigt att arbeta med den sociala arbetsmiljön och förebygga kränkande särbehandling, säger Bengt Järvholm.

ARBETSTAGARE I SMÅ och medelstora företag, med färre än 100 anställda, är oftare drabbade av dödsolyckor. Även sett till antalet arbetsrelaterade sjukdomar som orsakar dödfall i förtid kan man befara att de som arbetar i små företag är mest utsatta.

– Arbetsmiljöer som innebär risker, som exempelvis exponering för kemiska ämnen, tenderar att flyttas

till små företag. De metoder man använder för att uppskatta och förebygga risker i stora organisationer kan ofta inte överföras direkt till små företags förhållanden. Småföretagens arbetsmiljöarbete behöver uppmärksammas mer, säger Bengt Järvholm.

Många arbetsrelaterade dödsfall beror på att många är utsatta för i och för sig låga eller måttliga risker, ibland under mycket lång tid, medan antalet personer som är utsatta för de allra högsta riskerna är få. Sammanställningen bygger på en rad data från tidigare forskning och

flera olika register men också på nya studier som exempelvis den om sambandet mellan mobbning och självmordsfall i yrkesverksam ålder.

– MÅNGA AV dagens arbetsrelaterade dödsfall är effekten av tidigare arbetsmiljöer, till exempel var det vanligt med asbest tidigare. Dödsfall orsakade av asbest minskar framför allt bland yngre personer medan arbetsrelaterad stress förväntas skörda fler liv i framtiden, säger Bengt Järvholm.

ANNA SJÖSTRÖM

Varje år dör cirka 3 000 personer i förtid på grund av sjukdomar eller skador till följd av jobbet. Stress är en av riskfaktorerna. FOTO: GETTY IMAGES

Erna Zelmin

Bengt Järvholm

Dörrar som gör livet tryggare.

Ibland är en dörr viktigare än man kan tro. Den är till exempel helt avgörande när man vill skapa trivsel och trygghet på ett äldreboende. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa oljud, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Återbruk av gamla betongelement

Återanvändning av material är hett inom byggbranschen. I två aktuella forskningsprojekt studeras och testas återbruk av hela betongelement.

Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. För att minska utsläppen behöver återbruk av olika byggmaterial öka i omfattning, och de största klimatvinsterna kan göras om tunga byggnadsdelar återanvänds. Två svenska forskningsprojekt, Recreate och Återhus, fokuserar just på återbruk av tunga byggnadsdelar.

I RECREATE FORSKAR Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, tillsammans med tre andra europeiska universitet om återbruk av prefabricerade betongelement. Erik Stenberg leder den svenska delen av projektet. Han framhåller behovet av att minska byggsektorns klimatavtryck och att reducera avfallsmängderna som till stor del består av betong.

– Det bästa ur resurs- och klimatsynpunkt är att inte riva alls utan att återanvända hela byggnaden. Om man ändå river är det mycket bättre att återanvända hela element än att kassera dem eller krossa materialet och använda som utfyllnad, säger Erik Stenberg.

Hela betongelement återbrukas mycket sällan i nuläget. På EU-nivå är siffran noll procent och i Sverige finns några enstaka exempel. Enligt Erik Stenberg beror det på att det är billigast och enklast att bygga med ny betong. Regelverk och utbildningar av arkitekter och konstruktörer är inte anpassade till en återbruksprocess.

– Affärsmodellerna för återbruk finns inte och alla delar av byggsektorn är anpassade efter nya material för att det har varit tillgängligt och billigt, säger Erik Stenberg.

KTH – forskarna ska undersöka affärskedjan för återbruk av betongelement i den svenska kontexten och hur den påverkas av processer och regelverk inom byggsektorn. En inventering av var betongelementen finns och hur de ser ut ska göras. Ett delprojekt handlar om digitalisering och vilken process man kan använda för att följa betongelementen och logga skador och förändringar som sker på individuella element.

SVERIGE HAR ENLIGT Erik Stenberg goda förutsättningar att återanvända betongelement eftersom vi byggde mycket med prefabricerad betong på 1960 - till 1980-talen. Även om elementen inte tillverkats för

att plockas isär och användas igen är det fullt möjligt att göra det. Erik Stenbergs studenter på Arkitekthögskolan har fått gestalta byggnader utifrån konceptet i Recreate.

– Mina studenter har visat att det går att rita hus med bra planlösningar och goda ljusförhållanden av återbrukade betongelement och att det är möjligt att gestalta både radhus och punkthus med element från lamellhus, säger Erik Stenberg.

Förra sommaren deltog Recreate på H22 med en paviljong som innehöll betongelement från fyra olika byggnader, bland annat från miljonprogramsområden i Drottninghög i Helsingborg. Paviljongen bestod till 99 procent av återanvänt material och återbruket ledde till att byggets klimatavtryck reducerades med 90 procent.

ÅTERHUS ÄR TILL skillnad från Recreate ett helsvenskt forsknings- och innovationsprojekt. Med fjorton samverkanspartners från olika delar av byggbranschen testas återbruk av betongelement i praktiken i fyra olika pilotprojekt. Ett av projekten, Faberges Hållbarhetshus i Haga Norra,

är redan färdigställt. Huset består av cirka sjuttio procent återbrukat material viket har minskat byggets klimatavtryck med 105 ton koldioxid.

EN ANNAN PILOT är NCC:s Forma som fortfarande befinner sig i projekteringsstadiet. Betongelement från ett kontorshus från 80-talet ska användas för att bygga ett nytt kontorskomplex i Solna. Materialet i den gamla kontorsbyggnaden har varit en utgångspunkt för den nya byggnadens design.

– Det vanliga sättet har varit att leta upp material som passar till det hus man vill bygga. Vi har vänt på processen. Det kommer att vara viktigt för fastighetsägare framöver att planera för vilka hus man planerar att demontera och att identifiera vilket material de innehåller, säger Anna-Clara Ackebo, hållbarhetsspecialist på NCC.

Ett hinder för återbruk av bärande byggnadsdelar har varit bristen på standardiserade provningar av materialet. Inom ramen för Återbruk har Rise tagit fram en process för tillståndsbedömning och kvalitetssäkring av betongelementen. Det är enligt Anna-Clara Ackebo ett avgörande steg för att möjliggöra återbruk av betongelement i större skala.

Betongelement som ska användas till Hållbarhetshuset.

Visionsbild på NCC:s Forma i Solna som ska byggas med betongelement från ett kontorshus från 80-talet. BILD: WALK THE ROOM

ÅTERHUS FYRA PILOTPROJEKT har alla gjorts inom en och samma fastighetsägares bestånd. Nästa steg är enligt Anna-Clara Ackebo att kunna köpa och sälja tunga byggnadsdelar på en marknad för återbruksmaterial. Matchning mellan behov och tillgång samt mellanlagring av materialet är då stora utmaningar. Den problematiken är något som man hoppas kunna fördjupa sig i under nästa delprojekt som kan komma att ta vid efter att det nuvarande projektet går i mål 2023.

Bilia Haga Norra är Fabeges demonteringsprojekt som betongelement demonteras ned från och sedan har byggts in i Hållbarhetshuset.

Fakta Återhus

Q Projektperiod: 2021–2023

Q Finansiering: Vinnnova (Utmaningsdriven innovation steg 2)

Q Koordinator: Codesign Sweden AB

Q Partners: RISE, KTH, Svensk Betong, Vasakronan, NCC, Faberge, Stockholm stad med flera.

Fakta Recreate

Q Projektperiod: 2021–2025

Q Finansiering: EU:s Horizon 2020-program, grant agreement No 958200

Q Projektledning Sverige: Erik Stenberg, KTH (Arkitektur)

Q Deltagande länder: Finland, Tyskland, Nederländerna och Sverige

Paviljongen vid H22 i Helsingborg i somras bestod till 99 procent av återanvänt material. FOTO: JOSÉ HERNANDEZ VARGAS

Erik Stenberg leder den svenska delen av Recreate.

FOTO: PETER LYDÉN

Anna-Clara Ackebo, hållbarhetsspecialist på NCC. FOTO: NCC

FOTO: MARIE HJÄRTKVIST

Construction & Property

Enkelhet? Det är inte så svårt.

Vi tror att enklare projekt bygger på en nära dialog med våra lokala fackhandlare, som både har lager och själva är tillgängliga på plats för att utföra jobbet snabbt och smidigt. Där ni behöver, när ni behöver. Det behöver inte vara svårare än så.

Läs mer på elon.se/foretag eller få en personlig kontakt direkt på jessica.soderlindh@elongroup.se

Elon Business är en nordisk helhetsleverantör, byggd på lokalt entreprenörskap. Vi hjälper alla typer av företag med produkter för att inreda alla typer av lokaler – från bostäder och kontor till hotell, samt tjänster för distribution, lagerhållning och logistik.

HAN SÄTTER MALMÖ PÅ ARKITEKTKARTAN

Han har jobbat åt Boris Johnson i London och toppar årets Maktlista. Malmös stadsarkitekt Finn Williams är van att göra avtryck i stadsplaneringen. – Utmärkelsen är en bekräftelse på att Malmö är en bra plats att jobba på med stadsplanering, säger han.

Varje år utser arkitekturtidskriften Rum de 100 mest inflytelserika personerna i branschen. De kallar det för maktlistan och i år hamnade Malmös Stadsarkitekt Finn Williams i topp. Han har en lång och framgångsrik karriär bakom sig som stadsplanerare i London och Storbritannien. Han var bland annat med och grundade ett nätverk för kommuner med utmaningar i stadsplaneringen. Total var det 50 kommuner som medverkade med över olika 500 projekt. I London jobbade han under fem års tid i Croydon Council som är ett område som är nästan lika stort som Malmö med lite samma förutsättningar. Det är bara en av 33 förorter i London.

– Området har inte så bra rykte men människor som kommer från Croydon är väldigt stolta över platsen. Det är en blandad och progressiv miljö. Jag var där i fem år och vi lyckades förändra stadsplanering på ett positivt sätt. Efter det jobbade jag i Greater London Authority för två av Londons borgmästare, Boris Johnson och Sadiq Khan. De var väldigt olika som personer men jag upptäckte att den största utmaningen inom den offentliga stadsutvecklingen var bristen på kompetens. Till exempel, om Malmös stadsbyggnadskontor har 230 anställda så var vi färre än 30 i Croydon.

Q Vad gör en stadsarkitekt?

– Det finns nog lika många jobbbeskrivningar som det finns stadsarkitekter i Sverige. Min roll har ändrats ganska mycket sedan jag kom hit. Jag tittar på gestaltning i alla olika skalor och alla olika faser i stadsutvecklingsprocessen i Malmö. Det är allt från diagram i översiktsplanen till bygglov mockups, men även andra processer som staden har inflytande över som marknadsanvisning och upphandling. Det handlar i grunden om olika dimensioner av kvalitét och hur det påverkar jämlikhet och hållbarhet i staden. Det är ganska brett.

Q Vad är det unika med Malmö?

– Det är en stad som är öppen för förändring. Kanske på grund av stadens geografiska läge där Sverige möter resten av världen. Saker händer först. På gott och ont. Vissa utmaningar kommer till Malmö innan det sprider sig till övriga landet men också vissa progressiva idéer som kräver mod och kreativitet. Redan när jag jobbade i

London kände jag till Malmö och Västra hamnen. Malmö har ett internationellt rykte om sig att vara en progressiv stad när det gäller stadsplaneringen.

Q Vilka projekt fokuserar du på just nu?

– Vi har två prioritetsområden för stadsutveckling i Malmö just nu. Det är Nyhamn, som är nästa fas av utveckling av Malmös gamla hamnområde, och det är Rosengård, där en storsatsning på infrastrukturen kommer att leda till första generationen av utveckling sedan området byggdes. Motorvägen som klyver området kommer att göras om till en stadsgata och tillföra nya bostäder och andra anläggningar.

– DET ÄR DÄRFÖR som Malmös bidrag till World Capital of Architecture 2023 i Köpenhamnen, Malmö in the making, har fokus på just Nyhamnen och Rosengård. Vi vill visa att även om områdena är väldiga olika så är det viktigt att vi har lika höga ambitionsnivå. På både platser jobbar vi hårt för att förstår det som är bra med det som redan finns, och hitta en stadsutveckling som är grundad i de befintliga identiteter, resurser, kunskap och nätverk. Både Nyhamnens industriarv och Rosengårds kulturrikedom är stora tillgångar för staden.

Q Varför ville du bli arkitekt?

– Det kommer nog från Lego – så egentligen började det här i Skandinavien! Jag började med ett intresse för byggnader och hur de såg ut. Men ganska tidigt blev jag mer intresserad av de förutsättningar som formar arkitektur och staden. Jag har alltmer fokuserat på den tidiga processen och hur en plats utvecklas. Närmare policy och politik där arkitektur inte bara handlar om att hitta rätt svar till fel frågor utan där man kan vara med och utforma frågorna.

Q Hur känns det att hamna i topp på Maktlistan?

– Jag kom till Sverige för ett och ett halvt år sedan och då kändes som jag började om från noll, med språk och med mitt nätverk. Så jag är både jätteförvånad och tacksam att det arbete som vi gör uppmärksammas utanför Malmö. Men det är resultatet av att Malmö är en bra plats. Jag arbetar i en framtidsinriktad kontext när det gäller ledarskap. Jag tror att Malmö har råd att ta en risk att anlita någon som inte är från Sverige på grund av att de har en stark position med stadsbyggnadskontoret som redan har en stor expertis. Det har varit lätt för mig att börja från början.

Q Hur hamnade du i Malmö?

– Det är kärleken så klar. Min sambo är svensk. Vi bodde sexton år i London. När barnen började bli större kändes det rätt att flytta till Sverige och då passade så bra att den här tjänsten kom ut i Malmö. Jag hade tur som fick den. Det underlättade beslutet att flytta.

Q Var det inte svårt att lämna uppdragen i London? – Ja, men jag kom allt längre från det konkreta arbetet med stadsplaneringen. Det handlade alltmer om hur vi

Det är inte bara jag som har en vision för Malmö. Det är något vi skapar tillsammans som stad

skulle jobba på nationell nivå och nära regeringen. Det fanns en liten risk att jag blev en del av det politiska etablissemanget. Det passar inte mig. Det var en bra tid att flytta och komma närmare platser och projekt igen.

Q Vad är din framtidsvision för Malmö?

– Det är inte bara jag som har en vision för Malmö. Det är något vi skapar tillsammans som stad. Det finns en ambition från politikernas sida att vi ska bygga staden helt. För min del kan man bara göra det om man erkänner och hyllar det som är unikt för Malmö och det är den mångfalden. Både den fysiska brokigheten som finns i byggmiljön och mellan olika områden. Men också blandningen av alla kulturer. Jag tror det är det som gör Malmö väldigt spännande. Vi har en ung befolkning och 56 procent har en utländsk bakgrund. Det är en otrolig fördel att vi har så många kopplingar till övriga delar i världen.

– AV ALLA STÄDER i Skandinavien borde det vara Malmö som kan visa hur arkitektur och stadsutveckling kan ta tillvara på olikheter, och på samma gång minska ojämlikheter. Att bygga ett samhälle som håller ihop.

FINN WILLIAMS

Arbete: Stadsarkitekt i Malmö

Tidigare arbetslivserfarenhet i korthet: 10 år som arkitekt inom den offentliga sektorn hos Croydon Council och Greater London Authority. Sedan medgrundare och VD för det sociala företaget Public Practice fram till 2021.

Ålder: 40 år

Familj: Sambo Anna och två barn, Ivo 9 år och Ina 6 år.

Bor: Halva veckan i Rosengård och andra halvan i Göteborg.   Gör helst en ledig dag: Tar tid att laga en god middag till familj och vänner.

Senast lästa/lyssnade bok: Blir du ledsen om jag dör? –Nicolas Lunabba

Senast spelade låten: Andas Malmö – Rahimic, Ayla, Lazee + Rankz

Senaste resan: Till Kiruna förra sommaren för att se Ralph Erskines byggnader inom de rivs.

Drivkrafter: Att sträva efter ’an equality of quality’ – eller i andra ord ’lika rätt till kvalitet’.

Finn Williams, stadsarkitekt i Malmö. FOTO: MALMÖ STAD

TEXT: SAMUEL KARLSSON

PROGRESSIV BLADFJÄDRING.

SÅ BRA.

Pickuper kan vara stötiga utan last. Men inte om man gör som vi och använder progressiv bladfjädring. Vilket på ren svenska betyder dubbelverkande fjädring. Då är pickupen mjukare och mer komfortabel när flaket är tomt. När du sedan lastar tungt, jobbar båda fjädringselementen tillsammans. Det ger styrka, uthållighet – och komfort. Det är så vi bygger pickuper som går att lita på. 7 dagar i veckan, 24 timmar om dygnet. Pickuper med hårt arbete i blodet, precis som du.

I GÖTEBORG

”Byggmässan är årets stora branschhändelse”

I slutet av april förvandlas Sernekes multisportarena i Kviberg till en Byggmässa. En av utställarna är Ahlsell, som framför allt kommer att lyfta fram sitt tjänsteutbud ihop med sina olika specialistskrån.

– Tonvikten kommer att ligga på vårt tjänsteutbud, men också beslag och sakvaror samt vårt betongkomplement, säger Joachim Jungtell, försäljningschef på Ahlsell region Väst, Bygg.

Årets stora händelse för byggsektorn i landet är Byggmässan i Göteborg, som äger rum i Kviberg 26:e och 27:e april. Förutom alla talare, seminarier och andra programpunkter kommer över hundra företag och leverantörer att visa upp sina tjänster och produkter. En av dessa är Ahlsell.

– BYGGMÄSSAN I GÖTEBORG är den stora branschhändelsen i år i regionen och Ahlsell Bygg Region Väst vill förstås medverka och synas på den lokala marknaden. För oss är det viktigt att var dag jobba proaktivt och möta kunderna i deras vardag och miljö, säger Joachim Jungtell.

Ahlsell är landets enda heltäckande distributör med ett komplett sortiment inom installationsområdet, men det blir förstås bygg-segmentet som kommer att prioriteras och visas upp i Prioritet Serneke Arena.

– Vi kommer att ha en monter på tolv meter och bredvid denna ytterligare en där vi visar upp segmentet Ahlsell Workwear som är vår verksamhet inom Kläder&Skydd, säger Joachim Jungtell.

Tyngdpunkten i den stora montern kommer att ligga på bolagets

tjänste- samt specialistutbud.

– Vi benämner det tjänstelogistik, någon annan kanske kallar det byggplatslogistik. Men vad det handlar om är att varuförsörja rätt sak i rätt tid på byggarbetsplatsen. Det blir en viktig del i vår monter, men vi kommer även att presentera beslag och sakvaror, inom det området har vi en egen specialistkår som finns på plats på mässan.

Ett annat område som mässbesökarna kommer att få ta del av är Ahlsells produktutbud inom betongkomplement, där man förutom att stå för varuförsörjningen även

hjälper till med konsultation.

– Vi hjälper till redan på ritningsstadiet med att bland annat välja material, räkna ut åtgång, upprätta leveransplaner med mera säger Joachim Jungtell och fortsätter:

– FÖR ATT YTTERLIGARE visa bredden på sortiment och utbud har vi också med det egna varumärket Ironside, med allt från enkla handverktyg till laserinstrument och så vidare. Det blir framför allt produkter från Ahlsells egna byggsegment som marknadsförs på mässan.

Ahlsell Bygg i Väst har 24 medar-

betare och inom samtliga segment i region Väst jobbar omkring 350 personer. Totalt har man 19 butiker i regionen med regionkontor i Mölndal. Joachim Jungtell lyfter fram Ahlsells totala produktkatalog som en konkurrensfördel.

Byggmässan i Göteborg

– Vår stora produktbredd skapar möjligheter till kostnadseffektiva inköp för våra kunder när det gäller byggförnödenheter som därmed också ger en kostnadsbesparing för verksamheten. Samtidigt har vi också motsvarande sortiment och produktbredd för våra marknader inom VA, VVS, Ventilation, El, Fastighet, Industri vilket för många av våra kunder betyder allt under samma tak för deras respektive verksamhet.

BYGGSEKTORN STÅR INFÖR stora utmaningar kopplade till stundande lågkonjunkturen och läget i omvärlden med framför allt en minskning av byggstartade bostadsprojekt som en funktion av detta. Enligt Joachim Jungtell kan det vara ett bra läge för byggbolagen att se över sina inköpsmönster. Och helt nattsvart är det inte för sektorn, byggandet av till exempel skolor, sjukhus och övriga kommersiella fastigheter ihop med en hel del stora infrastrukturprojekt tuffar på bra.

Vi märker att en del mindre byggare som primärt vänder sig mot privatmarknaden börjar möta lite mer utmaningar samtidigt som de större har bra täckning i sina orderböcker. Oavsett marknadsläge är det bra med en byggmässa där man ges möjlighet att nätverka och möta kunderna.

REDAKTIONEN

Q Var: Prioritet Serneke Arena i Kviberg, Göteborg.

Q När: 26-27 april

Q Fokusområden: Digitalisering, kompetensförsörjning och hållbarhet.

Q Kostnad: Gratis för alla verksamma inom bygg och anläggningssektorn.

Q För mer info och anmälan: www.bygg-goteborg.se

Joachim Jungtell, försäljningschef på Ahlsell region Väst, Bygg.

FOTO: AHLSELL

Anri ka Kvarteret Johanna

Kvarteret Johanna i centrala Göteborg byggs om och till, men tillgängligheten och de tuffa restriktionerna innanför vallgravarna är en utmaning för entreprenören NCC.

– Det är många hus som ska byggas ihop. Några blir nya, men vi har även ett från början av 1800-talet som ska bevaras, säger Peter Olsson, projektchef på NCC.

Längs Södra Hamngatan vid Brunnsparken rullar spårvagnar, bussar, bilar och en och annan taxibil. Längst ner på handelsstråket Fredsgatan står en hop av shoppingssugna göteborgare och väntar på att trafiken ska skingras för att komma över till Brunnsparken och vidare till köpcentrumet Nordstan. I detta myller av fordon och fotgängare pågår upprustningen och tillbyggnaden av Kvarteret Johanna – miljardprojektet som NCC och fastighetsägaren Hufvudstaden tillsammans utför i en samverkansentreprenad.

– Det är ett oerhört komplext projekt, det är väldigt många hus som är olika gamla och det geografiska läget gör projektet komplicerat eller utmanande, säger Peter Olsson, projektchef på NCC, där vi sitter vid projektkontoret, precis ovanför den trafikerade korsningen.

KVARTERET RINGAS IN av Södra Hamngatan, Fredsgatan, Drottninggatan och Östra Larmgatan och består av flera olika byggnader som rests från början av 1800-talet och framåt. Kvarteret ingår i Fredstan –Göteborgs mest centrala shoppingsområde som utvecklas av Hufvudstaden, Vasakronan och Balder. Vissa byggnader i Kvarteret Johanna ska

rivas och ersättas av nya, andra ska renoveras och en öde tomt ska bebyggas. Just nu pågår rivningen av tre byggnader där materialet från de cirka 10 000 kvadratmeterna håller på att sorteras fraktionsvis på byggarbetsplatsen. Den största byggnaden i kvarteret kommer delvis att bevaras.

– Där har vi rivit mittskeppet, yttertaket och översta bjälklaget för att möjliggöra rumsvolym och standarder efter dagens krav. I övrigt behåller vi murverket och stommen på denna byggnad som vi också bygger på med tre våningsplan så det blir totalt sju våningsplan. Innergården blir inglasad med 30 meter i takhöjd, berättar Peter Olsson.

KVARTERET KOMMER NÄR allt står klart att få en yta på 44 000 kvadratmeter och rymma butiker och restauranger i bottenplan och kontor i resterande ytor. De olika byggnaderna i kvarteret har tidigare varit

Vi har med oss antikvarier i projektet och vi kommer även att behålla en betydande del av materialet i vissa fastigheter

invändigt separerade från varandra, men nu byggs hela kvarteret ihop så det blir möjligt att gå de hundratalet meter från ena sidan i ett våningsplan till den andra. Stommarna i husen som bevaras, och som framför allt restes på 1900-talet, beskrivs av Peter Olsson som ”optimerade och slimmade”. Därför krävs det stomförstärkningar, dels för att klara ytterligare våningsplan, dels för att klara rivningsarbetet av i synnerhet betongbjälklagen. Kompletteringar i befintliga byggnader görs med betong och stål, som även används för de nya stommarna i våningsplanen.

Under samtliga befintliga byggnader har ytterligare ett hundratal stålpålar slagits ner till berget för att klara belastningen av de nya våningsplanen. Bara att verifiera den befintliga grundläggningen har tagit mycket tid, enligt Peter Olsson. I de fall det funnits grundläggning.

– DET FANNS INGEN grundläggning alls i det äldsta huset, som vetter mot Drottninggatan. Det är från början av 1800-talet och byggdes troligtvis på en rustbädd. Under årens gång har det gamla huset satt sig, men det har satt sig oerhört jämnt mellan de båda grannhusen. Så där har vi har grundförstärkt med pålar och även spontat runt huset för att kunna resa fasadställning och väderskydd så att vi kan restaurera det huset samtidigt som vi fortsätter med grundläggningsarbetet för de nya byggnaderna, ett arbete som beräknas pågå ytterligare ett år.   Det har även gjorts arkeologiska

utgrävningar vid det gamla huset och rent generellt i hela kvarteret så finns det ett antal bevarandekrav och skyddsbestämmelser att beakta. – Vi har med oss antikvarier i projektet och vi kommer även att behålla en betydande del av materialet i vissa fastigheter, som fasadtegel, både i syfte att återbruka och bevara den gamla gestaltningen. Även bland annat kopparplåt, fasadkonst och trapphus återanvänder vi, säger Peter Olsson.

80 BYGGARBETARE ÄR i gång just nu i kvarteret samt ett 30-tal tjänstemän på plats och ett 50-tal projektörer. Den troligtvis mest kända tomten i kvarteret har stått öde sedan 2005 då byggnaden eldhärjades. Denna kvarterets glugg har av göteborgarna döpts till Brända tomten, men i projektet går den under namnet Johanna-tomten. Under 1970-, 1980-, och 1990-talen huserade här den internationellt kända Res-

Vid korsningen Fredsgatan/Drottninggatan har några byggnader rivits, här ska nya hus resas och integreras med övriga. Till höger i bild syns gaveln till huset som byggdes i början av 1800-talet. FOTO: HENRIK EKBERG

Här syns spontningen runt det äldre huset från början av 1800-talet. FOTO: HENRIK EKBERG

Peter Olsson, projektchef på NCC. FOTO: HENRIK EKBERG

Vy från Brunnsparken där huset på Johanna-tomten utmärker sig med sina åtta våningsplan och fasad i tegel och marmor. BILD: GENERAL ARCHITECTURE

rustas upp

taurang Johanna som startades upp av Leif Mannerström och Christer Svantesson och som var landets första med inriktning mot det franska köket.

– Även om inte några hyreskontrakt är påskrivna än så är sannolikheten stor att det blir restaurang i det här huset med tanke på historiken. De båda kockarna medverkade också vid det första spadtaget här i höstas, berättar Peter Olsson.

DEN NYA BYGGNADEN på Johanna-tomten blir högst i kvarteret med åtta våningsplan och en källare. Fasaden kommer att kläs i tegel och marmor, medan övriga byggnader får tegelfasader i olika kulörer, där visst tegel från befintliga byggnader alltså kommer att återanvändas. På taket kommer terrasser att byggas som blir tillgängliga för alla i kvarteret. Där kommer bland annat Ljunghed att växa, inspirerat av det bohuslänska landskapet.

MEN DEN STORA utmaningen i projektet är logistiken. Brunnsparken är stadens stora kollektivnav och bara ett stenkast bort ligger Centralstationen.

– Vi arbetar tätt med trafikkontoret i Göteborg och har så gjort i ett och ett halvt år innan byggstart. Det

Kvarteret Johanna

Q Byggherre: Hufvudstaden

Q Entreprenör: NCC

Q Arkitekt: General Architecture

handlar om att få transporterna att flyta samtidigt som tillgängligheten runt kvarteret bibehålls så kollektivtrafiken kan fortsätta störningsfritt. Extra hårda krav är det också här innanför vallgraven med begränsningar på fordonslängd och vikt. Därför har vi en leveranshub vid Gullbergsvass, dit alla transporter först går och lastas om, sen kör vi skytteltrafik med egna anpassade bilar emellan. En konsekvens av att bygga såhär centralt är att vi inte får utföra några transporter vid rusningstrafik. Det är enkelt, vi skulle inte få plats mellan alla kollektivrörelser.

VISST MATERIAL, SOM till exempel betongelement, levereras nattetid när trafiken är glesare.

– Den största utmaningen är egentligen sådant som ligger utanför vår kontroll, blir det till exempel ett spårstopp någonstans i närheten så blir det snabbt köer ända hit. Buller är också en utmaning, vi har fem hotell samt många externa verksamheter i direkt närhet till projektet som vi har en god dialog med och tar hänsyn till under genomförandet

HENRIK EKBERG

Q Projekt: Om- och tillbyggnad av kontors- och verksamhetslokaler.

Q Total yta: 44 000 kvadratmeter, varav 22 000 kvadratmeter nybyggnad.

Q Kontraktssumma: 1,2 miljarder

Q Miljöcertifiering: Breeam, nivå Excellent

Q Beräknad inflytt: 2025/2026

Medverkade vid första spadtaget. Kockarna Crister Svantesson och Leif Mannerström som startade upp Restaurang Johanna 1974 i byggnaden som brann ner 2005. I mitten Fredrik Ottosson, fastighetsägaren Hufvudstadens affärsområdeschef i Göteborg. FOTO: HUFVUDSTADEN

Närmast syns Brända tomten där anrika Restaurang Johanna tidigare låg. Här pågår grundläggningsarbetet för nya hus. FOTO: HENRIK EKBERG

Verktyg för köksplanering

Q Vedum lanserar en ny digital kökskonfigurator. Det digitala verktyget gör det möjligt att testa olika luckor, bänkskivor, handtag och kulörer direkt i telefonen eller på datorn. När alla val är gjorda får användaren en ungefärlig prisbild och kan ta med förslaget till ett möte med Vedums köksinredare. Mötet hålls antingen på en av Vedums utställningar eller som en digital konsultation.

www.vedum.se

Årets färg 2023

Q Varje år utser färginstitutet Panone en färg för året och Viva Magenta har utsetts till året kulör. Viva Magenta beskrivs som kraftfull röd nyans som tar stor plats. Det är en nyans som är rotad i naturen som härstammar från den röda färgfamiljen. Den ska symbolisera självsäkerhet och styrka samt förmedla lycka och optimism. Färgkoden är 18-1750. www.pantone.com

Batteridriven låsnitpistol

Q Nya M18 Fuel låsnitpistol är utformad för att tåla tuffa verkstads- och monteringsmiljöer. Den har en dragkraft på 20 000 N och en slaglängd på 30 mm.One-Key ger möjligheten att spåra, hantera och spärra låsnitpistolen.

Q Batterisystem: M18

Q Låsnitsdiameterintervall: 4,8 och 6,4 mm

Q Typer av låsnitar: Bobtail; C120L, C6L, Hucktainer och Magna-Grip.

Q Vikt med batteri: 2,5 kg. se.milwaukeetool.eu

Våtrumslampa i stål

Q Clover 12 har klöverformad skärm i stål och är IP21 klassad och får därmed även användas i badrum. Clover 40 med nedåtriktade E27 lamphållare och skärm i plast och bländskydd i härdat glas. Med spotlights ger den riktat ljus rakt ner och med rundstrålande ljuskällor även ljus åt sidan. Clover 20 är rund och har skärm i stål och är försedd med E27 lamphållare. Ljuskälla ingår. Finns i rostfritt (Clover12), röd, grå , turkos eller vit lack. Finns i tre storlekar. www.bsweden.se

Ny betonglasyr

Q Uppsalaföretaget NYTA AB lanserar en betonglasyr på den svenska och finska marknaden. Går att få i de flesta NCS kulörer.

Q Skyddar underlaget från vatten och olja.

Duschsortiment i svart

Q Nu finns hela Gustavsbergs duschsortiment i mattsvart; en mattsvart duschvägg med matchande duschblandare och takdusch. De senaste tillskotten i sortimentet av mattsvarta produkter är duschdörrar ur serierna Round och Square, som är försedda med svarta knoppar och svart magnetlist som effektivt stänger duschdörrarna Det finns även svarta badrumsmöbler, blandare och olika detaljer som knoppar, krokar, handtag och hängare. www.gustavsberg.com

Q Vattenburen produkt.

Q För både inomhus och utomhusbruk.

Q Bryts i butik, så användaren kan styra täckningsgraden. www.nyta.se

72 kulörer för välbefinnande

Q Flügger har skapat en ny färgkarta som bygger på välbefinnande och stämningen som kulörer kan skapa i ett rum. Korrekt valda färger kan skapa lugn, skärpa fokus och ge ökad kreativitet.

Q Färgkartan innehåller 72 färger som delats upp i 18 harmonier och fyra ”moods”:

Q Positive: 20 färger som är bra i rum med sociala eller kreativa funktioner.

Q Calming: 20 färger som är bra i rum som ska ge sinnesro och få oss att växla ned.

Q Performance: Används i rum för att skärpa vårt fokus och öka vår motivation. Som exempelvis i hemmakontoret.

Q Reflective: Mysig atmosfär för kontemplation med ökad närvaro www.flugger.com

26 - 27 APRIL 2023 | PRIORITET SERNEKE ARENA | GÖTEBORG

DU HAR VÄL SPIKAT DITT BESÖK PÅ

VÄSTSVERIGES AFFÄRSARENA

FÖR BYGG- & ANLÄGGNINGBRANSCHEN

Fri entré för dig i branschen!

OBS för att komma in på mässan

måste du registrera dig via QR koden

innan du går in på mässan.

Krisen för bostadsbyggandet blir långvarig och reser krav på helt nya grepp

Låt oss börja med det alla inom bygg- och bostadsbranschen redan vet: Sedan i höstas har bostadsbyggandet gått rakt in i väggen. Det avspeglar sig i att den svenska småhusbranschen säger upp personal, stänger fabriker och lagerställer redan färdiga typhus på sina parkeringsplatser. Hos projektutvecklingsföretagen säger man i det tysta upp folk, i vissa fall genom att låta personal gå hem på dagen. Vissa av företagen försöker bemästra situationen genom att sälja snart färdigställda lägenheter med kraftig rabatt. Andra förbereder sig på att köpa ut lägenheter och hyra ut dem i andra hand.

HOS MÅNGA KOMMERSIELLA fastighetsaktörer har man redan justerat sina investeringsplaner. De projekt som inte hunnit stängas skjuts på en osäker framtid. Eftersom hyresförhandlingarna långt ifrån gett kompensation för bolagens ökade driftskostnader inriktas alla krafter på att spara och därefter vårda balansräkningen. För bolag som försörjts med billiga pengar från privata och statliga pensionsfonder väntar nya tider, nu när eran med billiga pengar är över. Två frågor pockar därför på ett svar; hur långva-

rig blir krisen för bostadsbyggandet och vad krävs för att bostadsbyggandet ska hämta sig?

TYVÄRR ÄR DET mycket som talar för att svackan blir djupare och mer långvarig än vad många hoppas. I den nya samhällsbyggnadsrapport som Veidekke levererar i dessa dagar har läget analyserats genom att sammanställa effekterna av fallande priser (i reala termer nu nere på 2014 års nivå), sti-

gande byggkostnader och hushållens minskade köpkraft till följd av en kombination av sjunkande realinkomster och finansiella tillgångar.

Analysen visar att den så kallade ”köpkraftiga efterfrågan” eller annorlunda uttryckt, marknadsdjupet, förändrats radikalt. Köpkraftsförändringen är så stor att det är sannolikt att antalet påbörjade bostäder 2023 faller under 30 000. Riskerna ligger dock på nedsidan. Högst troligt kommer antalet påbörjade bostäder 2024 landa på cirka 25 000 men det kan mycket väl falla ytterligare något tusental. Bedömningen är att rådande tillstånd biter sig fast till minst 2026. Eftersom det sannolikt kommer att ta tid innan hushållens köpkraft återställts finns risk för att bostadsbyggandet ligger kvar på låga nivåer under hela 2020-talet.

DETTA KOMMER GIVETVIS få konsekvenser för Sveriges ekonomi, kortsiktigt i form av fallande BNP och medellångsiktigt när det gröna industriskiftet i norr och tjänsteföretagen i våra storstäder får svårt med arbetskraftsförsörjningen. Det som alla nu behöver inse, det vill säga bransch, politiker och myndighe-

ter, är att vi har ett helt nytt läge. De fundamentala villkoren för den efterfrågestyrda bostadsmarknad som Sveriges politiker införde i början av 1990-talet har förändrats. Teoretiskt sett skulle politikerna kunna stimulera efterfrågan genom att lätta på amorteringskrav och ändra på KALP-räntor (Kvar att leva på). Men det kommer inte att ske. Alltså måste det till en ny politik baserad på riskdelning mellan hushåll och bransch respektive staten och kommunerna. Frågan är när det insikten kommer att ticka in?

Ny spetsutbildning ska säkra kompetensen i branschen

I höst startar en ny YH-utbildning upp som ska fokusera på omställningsarbetet inom byggoch anläggningssektorn.

– Flaskhalsen är i dag kompetent personal, säger Ulla Gustafsson, verksamhetschef på Lernia Yrkeshögskola.

Nyrekryteringsbehovet är generellt sett stort i dag inom bygg- och anläggningssektorn och inte minst inom omställningsarbetet. För att öka takten med att få fram kunnig personal inom klimat- och miljöfrågor i branschen startar Lernia upp YH-utbildningen Digitaliseringsutvecklare smarta hus, som ska se till att branschen i framtiden har rätt kompetenser.

– Det finns ett stort behov av att effektivisera fastigheter för att kunna möta branschens krav på hållbarhet och smart teknik är en viktig del för att kunna nå målen. Branschen prioriterar att öka takten i den här omställningen men idag är flaskhalsen kompetent personal. Det är den stora anledningen till att det finns ett så stort behov av den här utbildningen, säger Ulla Gustafsson, verksamhetschef Lernia Yrkeshögskola.

Digitaliseringsutvecklare smarta hus är, enligt Lernia, den enda utbildningen som helt och hållet är inriktad mot smarta hus inom byggoch fastighetsbranschen. Den är sammansatt för att möta fastighetsoch byggbranschens krav på kunnande inom detta område.

DET SOM GÖR utbildningen unik är att den kombinerar flera relevanta kunskapsområden: IT/Systemutveckling och så kallade Cloud-tjänster för fastigheter (informationsnivå, central analys och lagring av data). Dessutom ger den kunskaper och färdigheter inom flera andra områden som hållbart byggande, energieffektivisering och installationsteknik.

–  Vi ser fram emot den injektion av kompetens den nya utbildningen kommer ge. Utvecklingen i branschen går snabbt och det är många som söker samma personal. Lösningen på kompetensbristen stavas utbildning och praktik, säger Johan Möller på företaget GK Sverige.

Utbildningen är 1,5 år och sker på distans med fysiska träffar.

HENRIK EKBERG

Ulla Gustafsson, verksamhetschef Lernia Yrkeshögskola.

JÄTTESTOR CHANS ATT GÖRA SKILLNAD

Lars Bergqvist-stipendiet är kanske inte världens största stipendium, men det stöttar initiativ som kan göra världens skillnad. De som belönas med 60 000 kronor vill nämligen göra vår bransch till en bra plats för alla.

Du kan få stipendiet för något som du vill genomföra eller redan har gjort. Allt som räknas är hur du bidrar till ökad jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnad. Ansök direkt via qr-koden, senast den 31 maj, eller läs mer på vår sajt.

Läs om stipendiet på

byggcheferna.se/stipendium

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Lastutrymmet är upp till 6,6 kubikmeter.

Italiensk skåpbil med 33 mils räckvidd

Fiat E-Scudo är ett av de senaste tillskotten av helelektriska skåpbilar på den svenska marknaden. Med 33 mils räckvidd och en omfattande standardutrustning kan den bli en vanlig syn på byggarbetsplatserna.

Det har blivit allt vanligare att olika billtillverkare samarbetar för att pressa kostnaderna för att ta fram nya modeller, och samma sak gäller de varumärken som ingår i Stellantiskoncernen.

När Fiat nu slår på trumman för sin helt nya E-Scudo är denna ett resultat av ett samarbete mellan de övriga tillverkarna inom koncernen, vilket innebär att E-Scudo delar en hel del teknik med bland annat Peugeot e-Expert, Opel Vivaro-e och Citroën ë-Jumpy.

FÖR ATT SÄRSKILJA sig från syskonmodellerna har Fiat valt att profilera E–Scudo med egna designelement samt att lägga till viss utrustning som standard.

Bland annat får kunderna en extra skjutdörr på vänster sida som standard på Nordic-versionen. För den som väljer Maxi-versionen skickar även Fiat med det som man kallar Magic Cargo, det vill säga en möjlighet att förlänga lastytan så att den blir upp till 4,02 meter. Detta sker via den fällbara luckan som finns under passagerarsätet och kan komma väl till pass när man lastar långa och inte alltför skymmande föremål som till exempel byggtimmer.

I LIKHET MED sina syskon har E-Scudo generösa utrymmen med en takhöjd på 190 centimeter samt lastkapacitet på upp till 6,6 kubikmeter. Den maximala lastvikten är 1275 kilo och fordonet får dra upp till 1000 kilo.

Fiat erbjuder två olika batteristorlekar. Det mindre är på 50 kWh

Q Lättlastad

Q Miljösmart

Minus

Q Högt pris utan klimatbonus

Q Långsam snabbladdning

och ger fordonet en teoretisk räckvidd på upp till 230 km, medan räckvidden för en bil med det större batteriet på 75 kWh är upp till 330 km.

RÄCKVIDDSSIFFRORNA SKA TAS med en stor nypa salt och därför bör man köpa det större batteriet. Förutom längre räckvidd gör det även att man slipper ladda lika ofta, vilket i sin tur

gör att batteriet håller längre eftersom varje laddcykel minskar kapaciteten.

Det går att snabbladda bilen med upp till 100 kW likström och det är bland de bästa när de gäller rena transportbilar just nu, men idag när det finns vanliga personbilar som klarar en bra bit över 200 kW är det inte speciellt imponerande.

ELMOTORN ÄR PÅ 136 hästkrafter och har ett vridmoment på 260 Nm, vilket är fullt tillräckligt för de allra flesta.

När det gäller säkerheten är E-Scudo väl försedd med 14 aktiva och passiva säkerhetssystem som omfattar bland annat skyltavläsning där fordonet automatiskt kan

anpassa framfarten efter högsta tilllåtna hastighet.

VIDARE FINNS filhållningsvarning, dödavinkelsvarning, autobroms samt Fiats Grip Control som samarbetar med stabilitetssystemet (ESP) och kan ställas in för asfalt, snö, sand eller lera.

Syskonmodellerna har funnits en

tid på den svenska marknaden och är du spekulant på en helelektrisk skåpbil är det vettigt att jämföra vad som skiljer de olika modellerna åt. Rent tekniskt är det inga större skillnader, men återförsäljarna har olika erbjudanden vad gäller standardoch extrautrustning, garantipaket och olika typer av serviceavtal.

PETER FREDRIKSSON

Fiat E-Scudo L2 Basic 2023

Q Pris: 449 900 kronor exklusive moms (kampanjpris)

Q Lastutrymme: Upp till 6,6 kubikmeter

Q Räckvidd: Upp till 33 mil.

Q Motor: 136 hk/ 260 Nm

Q Batteri: Upp till 75 kWh

Q Snabbladdning: 100 kW likström

Fiat E-Scudo lockar med generösa utrymmen och beprövad teknik. FOTO: FIAT

Förarmiljön är luftig och har knappar och högupplöst skärm. FOTO: FIAT

Nyligen upphandlade projekt

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR PROJEKTNAMN PROJEKT

Ulf Johansson Peab Sverige AB Magasin 113, Frihamnen Om- och påbyggnad av magasinbyggnad Göteborg 400

Per Percival Nybergs Entreprenad AB Solbergabadet Nybyggnad av badhus i Visby Gotland 275

Magnus Frisk Egirs Bygg AB Väderstads-Nybble Hus

74–75 Tillbyggnad av industrihus Mjölby 250

Martin Ström Skanska Sverige AB Skeneskolan, etapp 3 Om- och tillbyggnad av F-6 skola i Kinna Mark 250

Ulrika Videli Vestia Construction Group AB Göteborgs universitet, Experimentell biomedicin Ombyggnad av laboratorielokaler Göteborg 250

Stefan Lindvert Peab Sverige AB Särlaskolan, etapp 2 Om- och tillbyggnation på grundskola Borås 240

Stefan Lindvert Peab Sverige AB Särlaskolan, etapp 3 Om- och tillbyggnation på grundskola Borås 240

Linda Stark Skanska Direkt AB Humlan Nybyggnad av skola Nybro 230

Peter Lindgren HMB Construction AB Segerdal, kv C Nybyggnad av flerbostadshus och kommersiell verksamhet Knivsta 225

Linus Wåhlin Veidekke Entreprenad AB Tellusborgshallen Nybyggnad av idrottshall m.m. i Hägersten Stockholm 215

Jan Borén Svenska Entreprenad & Förvaltnings AB Ronna, etapp 1 ROT renovering av flerbostadshus mm Södertälje 175

Marc Micallef Credentia AB Kopphuslandet Nybyggnad av bostäder Älvkarleby 130

Robert Kjell RO-Gruppen AB Simonsland, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus Borås 125

Fabian Edeland Bygg Dialog AB Södermalms IP och Södra Ryds IP Om- och tillbyggnad av idrottsplatser Skövde 120

Max Österberg Peab Sverige AB Mälarhöjdens IP Nybyggnad av ishall Stockholm 114

Jerry Månsson JM AB Lomma hamn, kv. 15 Nybyggnad av bostäder Lomma 100

Johan Eriksson NCC Sverige AB Strandängskolan Om- och tillbyggnad av skola Båstad 100

Mikael Svensson Bergman & Höök Byggnads AB Brf Lärkliden Nybyggnad av bostäder på Hisingen Göteborg 100

Susanne Weidemanis JM AB BRF Tellus Nybyggnad av radhus i Hjärup Staffanstorp 95

Arvid Cedergren Skelleftebygg AB Skellefteå lasarett, by 105 & 106 Tak- och fasadåtgärder på by 105 och 106 på Skellefteå lasarett Skellefteå 95

John Gustavsson Tuve Byggservice AB Fyrklöversgatan Invändig renovering i flerbostadshus Göteborg 92

Pär Mattsson Bygg Dialog AB Solbacken Nybyggnad av förskola Tranemo 90

Marie Trikson Lööw Peab Sverige AB Brf. Kv Lunden Nybyggnad av flerbostadshus Lund 85

Magnus Harrström Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Kullborg Stamrenovering mm i flerbostadshus Söderköping 80

Anders Bringert Peab Sverige AB Norra Varalöv Nybyggnad av industrihus Ängelholm 70

Marcus Olsson Sidskogen Bygg AB DB Schenker Nybyggnad

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Linders Rör AB Täby

Tedi Installationer AB Stockholm

ANSTA BYGG AB Tungelsta

Mpw Consulting AB Stockholm

Harri Hynynen Ventilation & Bygg AB Grödinge

Peo Karlsson Bygg AB Åkersberga

ASH Bygg & Badrum AB Bromma

ASH Bygg AB Bromma

Byggstabil Stockholm AB Stockholm

My Properties Partner AB Färentuna

Jibro Bygg AB Södertälje

NS Kroppsvård i Stockholm AB Stockholm

28 Bygg & Entreprenad Värmdö AB Gustavsberg

Sin Motors AB Sundbyberg

Norr till Söder Entreprenad AB Vallentuna

Brolin Projekt & Konsult AB Adelsö

Uppsala län

Fir Fasad & Industrirengöring AB Örsundsbro

Hyresrättsförädling HRF AB Uppsala

JÖTA Bolaget AB Uppsala

Borgtrappan AB Uppsala

Westgolv AB Uppsala

Södermanlands län

Trisolab AB Eskilstuna

Nyköping Plåt & Tak AB Nyköping

Bröderna Stenberg Bygg och Entreprenad AB Nyköping

HEA Bygg AB Eskilstuna

Preludia Management AB Eskilstuna

Skåne län

MSA Service Entreprenad Skötsel AB Lomma

M Andersson Måleri i Helsingborg AB Malmö

White wing AB Malmö

Lödde gräv & bygg AB Dösjebro

Bergdahls Allservice AB Malmö

Hallands län

R G MB Entreprenör & Konsult AB Halmstad

Västra Götalands län

Mölndals Låsservice AB Mölndal

Afab Anläggning AB Mölndal

Chardon Invest AB Hjo

J.H.N BYGG AB Göteborg

SLN Bygg och Projekt AB Ödsmål

2V Måleri och Entreprenad AB Borås

Vega Entreprenad AB Göteborg

PetroDynko Bygg AB Göteborg

Göteborgs mark och anläggning AB Gråbo

Målerientreprenad i Väst AB Borås

Örebro län

Berga Markentreprenad AB Örebro

Markteknik i Mitt AB Askersund

Dalarnas län

Grontlov AB Sågmyra

Västernorrlands län

Sjögrens Elementmontering AB Sörberge

Jämtlands län

Sunnebjer & Riemer VVS-Teknik AB Trångsviken

Norrbottens län

CU Byggteknik AB Kiruna

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV

Sten Carling JM AB

Johan Eriksson Bygg AB Lars Bengtsson & Son Täppan

av gruppbostad Falkenberg 35

Mattias Kågeby MVB Väst AB Göingegården Nybyggnad av padelhall Varberg 35

Per Gärdelöv Erik Larsson Bygg AB Olsagården, etapp 2 Nybyggnad av bostäder i Kinna Mark 35

Wictor Krancher NCC Sverige AB Marieholm Nybyggnad av flerbostadshus Mariestad 35

David Lawner Kils Byggservice AB Kv Siggebo Ombyggnad av flerbostadshus i Deje, Forshaga kommun

Johan Persson REOMTI Bygg AB Fabriken 4 Totalrenovering av flerbostadshus

Mika Kaipio Raumaster Oy Bränslehantering Igelstaverket, panna 3 Ombyggnad av bränslehantering för panna 3 vid Igelstaverket

Artis Burtnieks L2 bygg AB

Danmarks-kumla Nybyggnad av industrihus

Roger Mild Miljöbyggarna Entreprenad i Linköping AB Ängahuset Nybyggnad av förskola i Väderstad

Forshaga 32

Stockholm 30

Södertälje 30

Uppsala 30

Mjölby 30

Thomas Emet E Edvardsson Byggresurs AB Sjöbohus 1 Ombyggnad av bibliotek Borås 30

Erik Reinholdt Peab Sverige AB Södra Slevgränd Renovering av badrum och tvättstugor i flerbostadshus

Umeå 30

BYGGKOSTNAD MKR

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Högtidlig avslutning hos byggnadsföreningen

Den Fria Byggakademien hade högtidlig avslutning nyligen på Stockholms Byggnadsförening. Det var finalen för den 27:e omgången av utbildningen och de 44 eleverna fick under pompa och ståt sina välförtjänta klumpar och diplom.

Eleverna har under 20 måndagskväl-

lar fått lyssna till ett fyrtiotal spännande föredrag av ledande personer i näringslivet, stat och kommun.

Utbildningen har också fokuserat på att eleverna ska få ett bra nätverk i branschen, bland annat genom ett seminarium om hållbarhet över två dagar.

Vid högtidsmötet talade den tidigare riksdagsmannen och landshöv-

dingen Chris Heister. Chris är tillika hedersledamot i Fria Byggakademien.

SEDAN 1965 HAR Fria byggakademien utbildat över 1 100 elever inom samhällsbyggnadsbranschen med ett syfte att öka kunnandet inom bygg- och fastighetssektorn i ledarskap och i samhällsfrågor i stort

genom att erbjuda fortbildning för unga samhällsbyggare. Utbildningen genomförs vartannat år i form av en föreläsningsserie om fyrtio föreläsningar, två per kväll på vardagar under september till mars. Företag, myndigheter och organisationer inom samhällsbyggnadssektorn inbjuds att nominera var sin elev. Fria Byggakademiens nuvarande

stiftare är Lars Benton, vd på Viktor Hansson, Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, Ann-Sophie Forsberg, regionchef Stor-Stockholm på Nordr, Ola Månsson, vd på Installatörsföretagen, Eva Nygren, styrelseproffs, Svante Torell, civilingenjör och Johan Skoglund, vd för JM. SVANTE TORELL HENRIK EKBERG

De 44 eleverna tog emot sina diplom och plumpar i Stockholms Byggnadsförenings lokaler i Stockholm. FOTO: SVANTE TORELL Vid högtidsmötet talade den tidigare riksdagsmannen och landshövdingen Chris Heister. Chris är tillika hedersledamot i Fria Byggakademien. FOTO: ANN-SOPHIE FORSBERG

Hon blir ny hållbarhetschef

för NCC Building Sverige

Q Elisabeth Schylander tillträder som ny hållbarhetschef för

NCC Building Sverige. Hon kommer närmast från rollen som hållbarhetschef

på Rikshem där hon bland annat arbetat med verksamhetens klimatomställning och social hållbarhet. Innan dess har hon ansvarat för hållbarhetsfrågor bland annat på Svenska Kraftnät och Vattenfall Eldistribution.

AG Advokat förstärker inom avtals- och fastighetsrätt

Q Nischbyrån inom fastighet och entreprenad, AG Advokat, rekryterar Erika P Björkdahl. Hon är professor i civilrätt på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, där hon också varit föreståndare för IFF-Institutet för Fastighetsrättslig Forskning. Hon är specialiserad i avtalsrätt och fastighetsrätt och har publicerat såväl böcker som artiklar på området.

Carlstedt Arkitekter satsar på omsorgsfastigheter

Q Carlstedt Arkitekter rekryterar Martin Nilsland till en ny roll som affärsansvarig för omsorgsfastigheter. Med affärsområdet förtydligar Carlstedt Arkitekter erbjudandet inom äldreboende och särskilt boende.

Martin Nilsland kommer närmast från BSK Arkitekter där han har mångårig erfarenhet av vårdoch omsorgsboenden, men även av kontor och rättsväsende. Martin har också erfarenhet av projekt med höga hållbarhetsambitioner som NollCO2 och Leed Gold.

Byggvarubedömningen

utökar med forskning  Q Byggvarubedömningen inrättar en ny avdelning – Forskning och Utveckling.

Chef över den nya avdelningen blir Anna Vikström. Målet med den nya avdelningen är bland annat att leda Byggvarubedömningens arbete med kriterieutveckling för miljöbedömningar och att delta i externa forsknings-, innovations- och utvecklingsprojekt.

Norconsult växer med nytt

kompetensområde

Q Nu kan Norconsult erbjuda tjänster inom brandskyddsprojektering och riskhantering. Två nya medarbetare som kommer att utgå från Luleå men jobba i projekt över hela Norconsults marknad.

Kalle Håkansson har en lång och brokig bakgrund inom området. Han började med både operativa och strategiska frågor inom räddningstjänsten, sedan blev det övningsverksamhet på MSB. De senaste 15 åren har han arbetat som konsult, nu senast på Tyréns. Där jobbade han tillsammans med Evelina Vikberg som hoppat på sitt första jobb efter sin examen från brandingenjörsprogrammet på Luleå tekniska universitet 2019.

Johan Jarskog ny vd på Next One Technology

Q Next One Technology, som levererar affärssystem och digitala projektverktyg till bygg- och entreprenadföretag, får ny vd i form av nuvarande försäljningschef

Johan Jarskog. Han har arbetat som försäljningschef inom bolaget sedan 2019 och byggt upp en internationell säljorganisation för Nexts produkter. Dessförinnan har han en bred bakgrund inom IT-branschen och även erfarenhet av vd-roll från telekomindustrin. Johan Jarskog tillträder vd-posten den tredje april.

Cowi hämtar avdelningschefer från Afry och WSP

Q Cowi rekryterar två nya avdelningschefer till affärsområdet Samhällsbyggnad. Lisa Kullendorff tar hand om Samhällsbyggnad syd och Daron Omed Anläggningsteknik.

Lisa Kullendorff kommer närmast från en roll som uppdragsledare på Afry. Dessförinnan har hon mångårig erfarenhet av ledarskap, såväl som chef som uppdragsledare för stora multidisciplinära infrastrukturprojekt. Hon tillträder den 2 maj.

Daron Omed kommer senast

från rollen som avdelningschef för bro- och anläggningskonstruktion på WSP. Han har tidigare varit på Ramböll som uppdragsledare och brokonstruktör. Han tillträder den 24 april.

David Johansson ny vice vd och COO på Aros Bostad

Q Aros Bostadsutveckling anställer

David Johansson för en nyinrättad roll som operativ chef för bolagets projektverksamhet. Hanbörjar sin anställning den 24 april 2023 och tar då plats i Aros Bostads ledningsgrupp som vice vd och COO.

David Johansson är civilingenjör från KTH och har en gedigen bakgrund inom projekt- och stadsutveckling, senast i rollen som regionchef för Fastighets AB Balder.

I samband med att David tillträder tar även chefsjurist Emmy Fredenklo samt finans- och transaktionschef Daniel Bergström plats i ledningsgruppen.

Bjerking rekryterar ny chef för enhet Järnväg Q Teknikkonsultföretaget Bjerking har rekryterat Joakim Matti till rollen som chef för den nya enheten Järnväg. Han har nästan 20 års erfarenhet av järnvägsbranschen och kommer att ansvara för att bygga upp Bjerkings enhet Järnväg med Luleå som bas. Uppbyggnadsarbetet är en del av Bjerkings nyligen presenterade nationella expansionsplan.

Han blir ny vd för Bostadsbolaget

Q Pontus Werlinder blir ny vd för Bostadsbolaget, ett av Göteborgs allmännyttiga bostadsföretag. Han arbetar i dag som vd på Telge Bostäder AB, i Södertälje kommun, en tjänst som han haft sedan 2019. Han var tidigare fastighetsutvecklingschef i samma bolag och innan tiden i Telge Bostäder har han arbetat som utrednings- och utvecklingschef kopplat till fastigheter i både kommun och tidigare landsting. Pontus Werlinder tillträder tjänsten i september.

Frida Karlsson blir ny CFO på RO-Gruppen Q RO-Gruppen har rekryterat Frida Karlsson till rollen som Chief Financial Officer med ansvar för finans- och ekonomifrågor inom koncernen.

Hon är utbildad civilekonom från Linköpings Universitet och har

över 15 års erfarenhet inom revision, redovisning och controlling. Hon kommer närmast från rollen som Controllerchef på Ramirent. och tillträder rollen som CFO den 3 april.

Fredrik Cavallin utsedd till ny vd för C.F. Møller Architects

Q C.F. Møllers nuvarande kontorschef

Fredrik Cavallin utses till ny vd för C.F. Møller Architects

i Sverige. Han har varit anställd sedan december 2020, men har tidigare arbetat på C.F. Møller i Stockholm, då som studiochef och uppdragsansvarig arkitekt. Han har mer än 20 års erfarenhet och är utbildad vid KTH Arkitekturskolan i Stockholm och har tidigare arbetat som planchef på Värmdö kommun, Berg Arkitektkontor och Marge Arkitekter. Fredrik Cavallin tillträder sin nya roll den 3 april 2023.

Företagets nuvarande vd, arkitekt och partner Mårten Leringe, går in i en ny roll som styrelseordförande för det danska moderbolaget.

Johan Ekström är ny chef för public relations på WSP

Q WSP har utsett Johan Ekström som ny PR-chef för WSP Sverige. Han har mångårig erfarenhet av pr-, press- och kommunikationsarbete.

Under de tre senaste åren har han arbetat i Regeringskansliet som pressekreterare hos Magdalena Andersson.

Ny chef för Marknad och kommunikation på Jernhusen

Q Cecilia Österholm utses till chef för Marknad och kommunikation på Jernhusen. Tillsättningen sker i samband med att Jernhusen adderar en ny funktion för marknad och kommunikation.

Cecilia Österholm har en gedigen kommunikations- och marknadsföringsbakgrund från bland annat AMF Fastigheter, Epicenter och Alecta Fastigheter. Hon rollen den nya rollen på Jernhusen den 1 april 2023.

Klart med ny vd och koncernchef för Castellum

Q Styrelsen har utsett Joacim Sjöberg till vd och koncernchef för Castellum med omedelbart tillträde.Joacim Sjöberg är sedan den 17 januari 2023 tillförordnad vd för Castellum och har suttit i bolagets styrelse sedan 2020.

Joacim Sjöberg har arbetat större delen av sitt yrkesliv i finansbranschen och särskilt mot fastig-

hetsbranschen. Han har erfarenhet från tidigare chefsroller, bland annat på Öhman Fondkommission, Swedbank och Jones Lang LaSalle där han arbetat aktivt med transaktioner och finansiering i kapitalintensiva branscher. Utöver sin erfarenhet från bank- och finanssektorn har Joacim Sjöberg varit advokat på Mannheimer Swartling.

Han ska leda Piteås ny avdelning för Hållbar tillväxt Q Nu är det klart att Tomas Backeström blir chef för den nya avdelningen Hållbar tillväxt på Piteå kommun. Avdelningen ska jobba nära kommunledningen för att på bästa sätt tillvarata möjligheter och möta utmaningar som Piteå kommun står inför de kommande åren. Avdelningen ska samla olika strategiska funktioner som utgår från de politiska prioriteringarna och samhällsutvecklingen. Några exempel är social och ekologisk hållbarhet, strategisk samhällsplanering, regionala och internationella samarbeten, Norrbotniabanan

Tomas Backeström

Tomas Backeström arbetar i dag på Region Norrbotten, men har tidigare haft flera olika chefstjänster inom Piteå kommun.

Rototilt växlar upp med nya säljteam på tre marknader Q Som ett steg i den fortsatta satsningen på innovationen Quick Change genomför Rototilt en rad investeringar i organisationen. Tre dedikerade säljare är rekryterade för marknaderna i Frankrike, Norge och Finland. Teamet kommer att ledas av Hampus Jonsson som är själv relativt nytillträdd affärsområdeschef för Quick Change.

Alla tre säljare har en gedigen bakgrund inom Rototilt. I Norge och Finland tar Hans-Ronald Hohlweg och Jukka Hautala klivet över till en nyskapad roll som säljansvarig för Quick Change, inom affärsområdet Demolition och återvinning. I Frankrike är Guillaume Aviles ny säljansvarig för QuickChange med fokus på segmenten demolering, återvinning och järnväg.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Välkommen att utbilda dig hos oss.

Lisa Kullendorff och Daron Omed

Pontus Werlinder

Johan Ekström

Anna Wikström

Elisabeth Schylander

David Johansson

Frida Karlsson

Cecilia Österholm

Erika P Björkdahl

Joakim Matti

Fredrik Cavallin

Joacim Sjöberg

Johan Jarskog Martin Nilsland

Evelina Vikberg och Kalle Håkansson

Lyft för ikoniskt växthus

I april kommer en modernisering och restaurering av byggnadsminnesförklarade Palmhuset i Göteborg att starta. Växthuset från 1800-talet är byggt i stål och glas och processen att få byggnaden i sin forna glans förväntas kosta 98 miljoner.

Palmhuset uppfördes 1878 och det har en yta på nästan 1 000 kvadratmeter. Byggnaden är unik, eftersom det finns få växthus av samma ålder och storlek bevarade i Europa. Förebilden när det byggdes var Kristallpalatset i Hyde Park i London, ett växthus som sedan länge är rivet efter en brand.

En utmaning i renoveringen av Palmhuset är alla de känsliga växter som finns i byggnaden. För att minimera riskerna för dem ska all rustning och byggarbeten göras under sommarhalvåret, under fyra år framåt. Växterna ska flyttas

Den här gången kommer allt arbete att utföras på plats

till andra lokaler eller skyddas på plats.

Den senaste upprustningen gjordes 1980–1985.

– På 1980-talet gjordes en renovering där hela stålkonstruktionen togs ned, men den här gången kommer allt arbete att utföras på plats. Restaureringen ska utföras i etapper, med en huskropp i taget. Det innebär att de delar av Palmhuset som för tillfället inte påverkas av restaureringen kan vara öppet för besökare under hela restaureringstiden, säger Charlotte Karlsson, projektägare Göteborgs Stad.

I DEN HÄR renoveringen kommer flera ursprungliga detaljer att komma tillbaka. Aluminiumdörrarna

från åttiotalet kommer att ersättas med mer tidstypiska dörrar och de glas som under förra renoveringen byttes till akryl kommer nu att bytas tillbaka till riktigt glas. Byggnadens gjutjärnsstommar kommer att blästras och målas om och ett nytt och modernt bevattningssystem ska sättas in.

–Två mindre sidobyggnader planeras också uppföras mot norrsidan, ett för att rymma den nya befuktningsanläggningen och ett blir ett kallförråd. Dessa utförs i tidstypisk stil och utifrån originalritningar där dessa små sidobyggnader fanns med.

VATTENHUSET ÄR DET som kommer att renoveras först.

– Efter att växter flyttats och ställningar monterats såväl invändigt som utvändigt kommer blästring av gjutjärnsstommen, spröjs med mera att genomföras för att

därefter målas och senare glasas. Den första av fyra etappen startar i mitten av april och planeras vara färdig i oktober.

ANNIKA RÅDLUND

Palmhusets restaurering

Q Budget: 98 miljoner kronor.

Q Tidsperiod: 2023–2026 under sommarhalvåren.

Q Ansvarig för projektet: Stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs Stad förvaltar byggnaden och ansvarar för restaureringsprojektet. Palmhuset finns med i kommunens bevarandeprogram från år 2000.

Q Placering: Ligger i Trädgårdsföreningen centralt i Göteborg.

Q Totalentreprenad med partnering: FO Petersson & söner byggnads AB.

Q Byggherre och fastighetsägare: Göteborgs Stad

ÖKA FASTIGHETSVÄRDET

Palmhuset består av fem huskroppar som kommer att restaureras och två mindre sidobyggnader ska byggas på norrsidan.

FOTO: MAGNUS BRINK

De fönster som byttes till akryl i förra restaureringen kommer att bytas till riktigt glas igen.

FOTO: LO BIRGERSSON