Byggvärlden nr 7, 2023

Tips:

HÖGRE OCH STÖRRE I TRÄ

Cembrit har bytt namn till Swisspearl i samband med att företagen gått samman. Tillsammans kan vi erbjuda ett bredare sortiment med bibehållet fokus på hållbarhet. Vi tror att det alltid finns MORE TO CREATE.

Hundra

Regeringen

DEBATT

Gör handel med återbrukat material momsfri

Landets byggmaterialhandlare har en hög ambition att minska sin klimatpåverkan. Ett viktigt bidrag är återbruk av byggmaterial. Men andelen återbrukade produkter är än så länge låg. Regeringen bör redan i höstbudgeten komma med konkreta förslag på hur vi kan öka andelen återbrukat byggmaterial.

NYLIGEN PRESENTERADES TVÅ rapporter som slår fast att de närmaste åren blir avgörande för om vi ska kunna bromsa en accelererande global uppvärmning som i förlängningen kommer hota mänskligt liv på jorden.

Enligt FN:s klimatpanel IPPC är mänsklig påverkan otvetydigt orsaken till den globala uppvärmningen. ”Det är bråttom och allt kortare om tid. De globala utsläppen fortsätter att öka, kolbudgeten börjar ta slut. En global temperaturökning på 1,5 grader ligger nära i tid och hittills tagna beslut räcker inte för att vända utvecklingen”, säger Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson för IPCC.

I slutet av mars överlämnade också Kli-

KRÖNIKA

matpolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen. Där konstateras att Sverige har förlorat styrfarten i sitt klimatarbete. Under två decennier har utsläppen i Sverige minskat varje enskilt år. Nu står vi i stället inför en situation där nationell politik kommer att leda till en ökning av utsläppen. Enligt rådet måste regeringen ta fram en handlingsplan för samhällets alla sektorer med målet att nå noll nettoutsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp.

Byggmaterialhandeln är en sektor som i allra högsta grad är delaktig i det arbetet och som vill hjälpa till att öka takten i klimatarbetet. Landets byggmaterialhandlare har en viktig roll som leverantörer av material, lagerfunktioner och logistik åt Sveriges samtliga byggbolag. Branschen omsätter i dag 110 miljarder kronor men mindre än 1 procent är återbrukat material.

DEN LÅGA SIFFRAN beror till stor del på att återbrukade svenska produkter har svårt att prismässigt konkurrera med nya produkter från låglöneländer, där arbetskostnaderna är avsevärt lägre än i Sverige. Denna situa-

tion får till följd att det i dag blir kostsamt att köpa återbrukat byggmaterial och att handeln är väldigt begränsad.

Våra förslag:

1) Om handel med återbrukade produkter och material gjordes momsfri skulle dessa bättre kunna konkurrera med nyproducerade varor, samtidigt som vi som handlar med dem också gör en konkret klimatinsats. Det strider inte heller mot EU:s momsdirektiv och är således en insats som går att genomföra med kort tidshorisont. Här skulle också offentlig sektor kunna gå före och ställa krav i kommande upphandlingar att en viss del skall vara återbrukat byggmaterial, för att driva på skapande av en ny marknad.

2) Regeringen bör också ta initiativ till att förbjuda rivning av byggnader som inte inventerats och där möjligheterna att återbruka stomme och övriga material inte har utretts grundligt. Tillsammans med momsfriheten skulle det vara viktiga åtgärder för att vi ska nå de klimatpolitiska målen.

3) Slutligen behövs det också en generell

Vad kan vi lära oss av gruvindustrin?

Båda branscherna är mansdominerade och riskfyllda. Ändå har gruvindustrin och byggsektorn gått åt olika håll, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Att jämföra branscher är alltid knepigt. Förutsättningarna är sällan likadana. Men jag tror att vi ändå borde göra det lite oftare. Hur har andra sektorer, som påminner om samhällsbyggnad, hanterat samma frågor som vi?

Till exempel har Sveriges gruvindustri alltid haft två stora likheter med byggbranschen: den har varit extremt mansdominerad och haft svåra problem med olyckor.

I DAG VERKAR det vara lite annorlunda. I gruvindustrin. Den har fortfarande sned könsfördelning, men andelen kvinnor uppges ha stigit från 6 till 17 procent mellan 2005 och 2019 (medan byggindustrin har gått från cirka 8 till 10 procent på tio år). Samtidigt har antalet gruvolyckor minskat rejält, och dödsolyckor blivit ytterst ovanligt, medan vi inom samhällsbyggnad snarare gått bakåt. I statistiken över våra dödsolyckor har kurvan stigit från fyra dödsfall (2013) till fem (2015), sju (2017) och tolv

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

(2018). Sedan 2019 har tio människor dött i vår bransch varje år!

SÅ VAD HAR gruvindustrin gjort? Häromveckan läste jag en artikel om det i tidningen Entreprenad. Där berättade Per Renman, arbetsmiljöchef hos Boliden, om tre nycklar för att höja säkerheten: att motverka machokulturen, att uppmärksamma bra beteenden och att prioritera ett gott ledarskap. Han beskrev också hur en öppen, inkluderande säkerhetskultur har fått medarbetare att alltid ha detta i åtanke.

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Tillsammans med flera egna, konkreta insatser för att höja säkerhetstänket har det gjort skillnad.

DET VAR HOPPFULLT att läsa. Inte bara för att gruvindustrin har visat att olyckor kan förhindras. Den har dessutom gjort det med samma metoder som vi inom samhällsbyggnad har börjat jobba med.

Byggcheferna har länge lyft fram just machokulturen som ett hinder i säkerhetsarbetet. Vi är säkra på att olyckorna kommer att minska om vi tillsammans hjälps åt med att lyfta fram (och lära av) de säkra beteenden som INTE leder till olyckor. Vägen dit går via ett modernt ledarskap, där vi tar hand om varandra och ingen vill tumma på säkerheten. Det är livsnödvändigt att vi på riktigt sätter säkerheten i första rummet, trots alla andra frågor som vi behöver hantera i dessa kristider. Ekonomisk överlevnad får aldrig vara viktigare än människors liv.

MEN SJÄLVKLART FINNS ju tydliga skillnader mellan branscherna. Som regionchef på ett entreprenadbolag vet jag mycket väl hur komplex frågan är, och hur många fler med-

översyn av avfallslagstiftningen med målet att öka det cirkulära kretsloppet av produkter och material. Vi i byggmaterialhandeln vill ändra definitionen för när en produkt blir avfall så den får längre liv. Det gör det möjligt för fler produkter att återbrukas. Dagens avfallslagstiftning är ett hinder för cirkulär innovation. Vi bör sikta på att byggmaterial ska produceras på det mest resurseffektiva sättet. Då behöver utvinning av material ur avfall behandlas på samma sätt som jungfruligt material, inte särregleras.

(Debattartikeln har tidigare också publicerats i Altinget.)

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

arbetare vi har. Att ha total koll på säkerheten är svårare på tillfälliga projektplatser än i en mer stationär arbetsmiljö. Men jag köper inte riktigt den förklaringen ändå: även om våra arbetsmiljöer förflyttas kan väl säkerhetstänket vara konstant? Trots allt gör vi ju ungefär samma sak gång på gång.

Genom Byggchefernas och Byggnads initiativ Stoppa machokulturen har många andra branscher hört av sig till oss för att få inspiration i mångfaldsfrågor. De har sett hur samhällsbyggnadssektorn jobbar för en schystare kultur och har velat göra samma sak. Kanske är det nu vår tur att lyfta blicken? Vad kan vi i våra byggprojekt lära oss av hur andra jobbar med säkerhet? Att vara ödmjuk och nyfiken är en säker väg till kunskap.

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se n Petter Bergman, 072-858 82 49 petter.bergman@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Regeringen bör redan i höstbudgeten komma med konkreta förslag på hur vi kan öka andelen återbrukat byggmaterial, skriver Monica Björk, vd Byggmaterialhandlarna.

MONICA BJÖRK VD PÅ BYGGMATERIALHANDLARNA

Upptäck våra MASCOT® ACCELERATE SAFE-produkter här: www.mascot.se/sv/mascot-accelerate-safe

Nya polishuset är ritat av AG Arkitekter. BILD: AG ARKITEKTER

Peab får kontrakt på nya polishuset i Malmö

Q Peab har fått uppdraget att bygga ett nytt polishus i Malmö. Beställare är Specialfastigheter och kontraktssumman uppgår till 448 miljoner kronor. Projektet orderanmäldes i det första kvartalet 2023.

Uppdraget är en totalentreprenad med planerad byggstart i september 2023. Beräknat färdigställande av entreprenaden är våren 2026, vartefter Specialfastigheter lämnar över huset till Polismyndigheten.

Det nya polishuset ska ligga i Vintrie i Malmö och ska bland annat omfatta kontors- och träningsytor och omklädningsrum. Totalt omfattar huset cirka 17 000 kvadratmeter. Byggnaden kommer att uppföras enligt miljöbyggnad Guld.

Cementa får uppskov med bullerdämpning

Q Länsstyrelsen beslutade i fjol att Cementa måste slutföra bullerbegränsande åtgärder på Slitefabriken till senast 31 maj i år, med risk för ett vite på tio miljoner om inte kraven uppfylls. Nu skjuter markoch miljödomstolen upp tidsfristen med ett år, efter att Cementa överklagat.

Domstolen delar bolagets uppfattning att nio månader inte är en skälig tidsfrist inom vilken bolaget förväntas komma till rätta med bullerproblematiken så att riktvärdena varaktigt innehålls. Bolaget hade i första hand velat se föreläggandet helt upphävt. Länsstyrelsen hade motsatt sig en ändring av beslutet.

Ola Serneke om att sälja sin bebis

Dagen före Byggmässan drog igång i Göteborg offentliggjordes att skånska Doxa lägger ett bud på Serneke. Ola Serneke kommenterade saken på mässsan där han även berättade om uppväxten, utvecklingen av Karlastaden.

Ola Sernekes programpunkt på mässan hade namnet Mod att ha visioner. Och just mod är viktigt, poängterade vd:n för Serneke Invest, som själv tackar sina föräldrar för att han har vågat ta ut svängarna.

– DE VAR TILLÅTANDE, jag fick ta ut svängarna, när jag var liten påbörjade jag väldigt många projekt utan att slutföra dem, men efterhand lärde jag mig även att slutföra projekten. Jag har mycket att tacka idrotten också, med att sätta upp målsättningar. Jag har gjort väldigt många misstag, det ska sägas, men det måste man också få göra, sade han och blev även lite politisk:

– Det är farligt att bli kuvad, som det till exempel var i Sovjetunionen. Som företagsledare, medarbetare, föräldrar måste man vara tillåtande och behandla alla lika. I dag hängs folk ut till höger och vänster på sociala medier, det har gått åt fel håll i Sverige, se på polismästaren Mats (Löfving, reds.anm) som tog livet av sig. Vi är på fel riktning i Sverige.

HAN BERÄTTAR NÄR han köpte en gammal fallfärdig pråm i början av sin karriär, kompisarna skrattade åt honom, pråmen luktade gammal, rutten fisk.

– Men jag gav mig inte. Det blev till slut en fin båt på 160 kvadratmeter med pool som jag körde upp till Stockholm och sålde. Det blev startskottet för mig. Man kan lösa saker som många inte tror går att lösa.

Ola Serneke startade upp företaget tillsammans med en kollega 2002 och 2014 bildades Serneke

Bebisen är inte såld, den är bara putsad i kalufsen lite

som i dag omsätter 9,2 miljarder kronor.

– Men pengar är sekundärt, det måste finnas ett högre mål. Se på Prioritet Serneke Arena där vi befinner oss i dag, här finns barn som tränar, skrattar och har roligt. Inte många på kommunen trodde på detta, nu är det Nordens största multisportarena.

OLA SERNEKE KÖPTE första tomten på Lindholmen på Hisingen, där Karlastaden nu utvecklas, 2004. – Alla göteborgare kan nu se Kar-

JM varslar 200 om uppsägning

JM lägger ett varsel som berör cirka 200 medarbetare. Bolaget vill dimensionera verksamheten för lägre produktionsvolymer till följd av det försämrade konjunkturläget.

Nya Hallunda skola blir en F-9-skola för totalt 915 elever. BILD: ARKITEMA

Arcona bygger skola för en halv miljard

Q Arcona har fått i uppdrag av Botkyrka kommun att bygga Eleonoraskolan, i Hallunda utanför Stockholm. Projektet är en totalentreprenad med en total yta om 13 500 kvadratmeter. Kontraktssumman är på cirka 533 miljoner kronor.

På platsen står i dag den befintliga Borgskolan, byggd på 1970-talet. Den kommer att rivas i samband med uppförandet av den nya skolan och idrottshallen.

Det nya skolområdet kommer att bestå av två fristående huskroppar som förbinds med ett skärmtak, samt en idrottshall. I projektet ingår även uppförande av en komplementbyggnad och UC-byggnad.

I ett pressmeddelande skriver man: ”Den avsevärt minskade bostadsförsäljningen som vi ser i spåren av det försämrade konjunkturläget medför en lägre takt i antal sålda bostäder. Då JM alltid arbetar utifrån strategin att det ska finnas en tydlig efterfrågan för planerade bostadsprojekt är det nödvändigt att anpassa verksamheten till de marknadsmässiga förutsättningar som bedöms råda under överskådlig tid”.

DÄRFÖR VIDTAR MAN åtgärder för att dimensionera kostnader och bemanning för lägre produktions-volymer och samtidigt skapa förutsättningar för en väl dimensionerad organisation inför ett förbättrat konjunkturläge. Koncernens bemanning anpassas genom en minskning med cirka 200 medarbetare.

– Vi är i ett läge där vi behöver vidta åtgärder för att anpassa våra kostnader till en lägre produktionsvolym under rådande marknadsförutsättningar. Det är mycket tungt att som ett led i det behöva fatta beslut om att mins-

ka bemanningen och att medarbetare kommer att drabbas till följd av konjunkturläget, säger Johan Skoglund, vd och koncernchef.

Dagen efter presenterade bolaget även årets första kvartalsrapport som visade på ökade intäkter men ett rörelseresultat som minskade till 417 miljoner kronor, från förra årets 477 miljoner kronor. Än värre var det för produktionsstarterna som minskade från förra årets 808 till 214 för årets kvartal. Orsaken är den rådande marknaden med stigande marknadsräntor och inflation samt kunders ökade levnadskostnader. ”Samtidigt möjliggör den svaga konjunkturen för att köpa mark och byggrätter i attraktiva lägen”, enligt Johan Skoglund. HENRIK EKBERG

latornet. I augusti börjar de första flytta in och i augusti nästa år invigs tornet. Själv tror jag mycket på Utsiktsplatsen i Karlatornet, jag tror på 525 000 besökare, betalar de 200 kronor för biljetten blir det intäkter på 100 miljoner kronor. Burj Khalifa drar in 670 miljoner euro varje år bara på biljettintäkter för utsikten.

Nyligen offentliggjordes att skånska fastighetsbolaget Doxa lagt ett bud på Serneke och att Sernekes styrelse ställt sig positivt till det. På mässan svarade Ola Serneke på frågan om hur det känns att sälja sin bebis.

– Man missar lite här, medierapporteringen blir alltid lite höger och vänster och så där. Det är så att vi har fått ett bud på samtliga Serneke-aktier. Men budet är att på varje

Serneke-aktie får vi sex Doxa-aktier. Serneke blir därmed dotterbolag till Doxa och jag blir storägare i Doxa i stället. Serneke lever vidare i onoterad miljö, men Doxa är noterat på First North, säger han och fortsätter:

– SÅ JAG SÄLJER inte min bebis utan det är en strategisk sammanslagning och tillsammans blir man starkare och jag själv blir storägare av ännu fler fastigheter. De äger bland annat Malmö Arena som jag tycker är extremt intressant. Resan har bara börjat för mig. Jag är purung i förhållande till Joe Biden. Bebisen är inte såld, den är bara putsad i kalufsen lite grann. Han får mycket bebismat så han blir stark.

HENRIK EKBERG

Varslar och lägger ner fastighetsbolag

Wästbygg varslar cirka 70 anställda, det meddelar de i samband med släppet av kvartalsrapporten. De ska också avveckla Inwita Fastigheter, som är koncernens bolag för förvaltning och ägande av egenutvecklade samhällsfastigheter.

Rörelseresultatet minskade under årets första kvartal (22 mkr), jämfört med samma period förra året (30 mkr). Samtidigt som orderingången föll rejält.

– Under 2022 kunde vi, trots utmaningar på marknaden, åstadkomma en positiv tillväxt inom Wästbygg Gruppen men resultatet nådde inte önskad nivå. Då vi har sett tydliga signaler på att det sämre konjunkturläget kommer att bestå under längre tid framöver, har arbetet med att återskapa lönsamhet genom ett åtgärdsprogram initierats. En av åtgärderna inkluderar varsel av medarbetare. Ett sådant beslut är aldrig lätt att fatta, men för att kunna fortsätta bygga en långsiktigt stark och lönsam koncern behöver vi anpassa verksamheten, skriver Jonas Jönehall, vd och koncernchef på Wästbygg Gruppen, i delårsrapporten.

WÄSTBYGG GRUPPEN HAR också beslutat att avveckla Inwita Fastigheter och därmed också satsningen på att bygga upp en fastighetsportfölj av egenutvecklade samhällsfastigheter i koncernbolaget.

– Sedan Inwita startades har såväl förutsättningarna på marknaden som den politiska inställningen till privat verksamhet inom vård och skola förändrats. Vi är, och kommer fortsatt att vara, en stor aktör inom att bygga samhällsfastigheter. Dock kommer vi inte efter färdigställande att äga och förvalta dessa i egen regi, skriver Jonas Jönehall.

Wästbygg Gruppens orderingång för första kvartalet uppgick till 328 mkr (1 345).  Framför allt är det bostadsbyggandet som har påverkats av det sämre konjunkturläget.

INOM KOMMERSIELLT KOMMER det ut relativt många förfrågningsunderlag, står det i rapporten, men det höga kostnadsläget medför att vissa projekt skjuts på framtiden. Kostnader relaterade till omstruktureringen kommer att belasta andra kvartalet 2023.

Ola Serneke, vd på Serneke Invest, från Byggmässan i Göteborg. FOTO: HENRIK EKBERG

grann

Johan Skoglund, vd och koncern chef för JM. FOTO: JM

Jonas Jönehall, vd och koncernchef på Wästbygg Gruppen. FOTO: WÄSTBYGG GRUPPEN

Läckage kan försena Var bergstunneln

I december nästa år ska tågen börja rulla under centrala Varberg. Så är planen. Men liksom med många stora infrastrukturprojekt dyker det upp utmaningar som rör både ekonomi och tidsplan.

– Just nu har vi en utmaning med inläckande grundvatten i tunneln, säger Johan Hjertström, projektchef för Varbergstunneln på Trafikverket.

Avtalet omfattar en byggnad på 150 000 kvadratmeter för produktion av grönt stål i Boden.

Miljardkontrakt till Wästbygg-gruppen

Johan Hjertström

Budgeten för den nära tre kilometer långa Varbergstunneln har justerats upp ett flertal gånger. Den första från 2015 klubbades till 4,9 miljarder kronor. I dag ligger budgeten på 7,8 miljarder. En orsak till justeringarna är förstås de ökade materialkostnaderna, men också bergets kvalité som kräver förändrade arbetsmetoder och andra tekniska lösningar. Just nu har man problem med att berget läcker in mer vatten än beräknat. Det gör att Trafikverket och totalentreprenören Implenia ligger efter inför sista genomslaget i tunneln, som är planerad att genomföras nu under våren. Orsaken till läckaget beror på ökad sprickbildning i berget.

Därför har Trafikverket nu ansökt om ett utökat tillstånd att leda bort mer grundvatten hos Mark- och miljödomstolen. Men domen kan dröja upp till ett år och fram till dess försöker man hindra läckaget genom att bland annat att täta bergssprickor med cement både innan och efter sprängning.

– Vi måste få utökat tillstånd annars ser vi att konsekvenserna blir väldigt stora för projektet i form av förlängd byggtid och högre kostnader, säger Johan Hjertström och fortsätter:

– MEN VI jobbar utifrån att vi får ett positivt besked. Får vi ett negativt besked har vi två vägar att gå; antingen får vi fortsätta att vidta åtgärder för

Vi måste få utökat tillstånd annars ser vi att konsekvenserna blir väldigt stora för projektet

att minska inläckaget eller överklaga domslutet.

I DAG GÅR järnvägstrafiken på enkelspår ovan mark genom centrala Varberg. Den dubbelspåriga järnvägstunneln kommer att gå genom 2,8 kilometer berg och inkluderar en lika lång service- och räddningstunnel. 900 meter betongtråg byggs och 300 meter betongtunnel samt broar, nytt stationsområde, stationsbyggnad och godsbangård. Vissa delprojekt är redan klara, som till exempel godsbangården i Lassabacka.

Enligt Johan Hjertström har man gjutit ungefär 60 procent av betongtråget och av bergtunneln återstår att spränga sig igenom 130 meter.

– Det är ganska jobbiga 130 meter, besvärliga zoner med inläckage där

Lönsamt att byta jobb

Ingenjörernas löner i privat sektor steg snabbare under 2022 än de gjort på tio år. Det visar Sveriges Ingenjörers nya lönestatistik. Den visar också att det lönar sig att byta jobb.

– Ingenjörernas löneutveckling under fjolåret var den högsta på tio år. Tack vare den stora efterfrågan på ingenjörer har det varit lätt att byta jobb och företagen har varit beredda att betala bra för ingenjörernas höga kompetens, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer.

De individuella löneökningarna för ingenjörer i privat sektor var 2022 i genomsnitt 6,9 procent, att jämföra med 5 procent som varit snittet under perioden 2013–2021.

I DEN OFFENTLIGA sektorn syns inte lika höga ökningar. Där ligger de individuella löneökningarna på 3,9 procent, vilket är nära genomsnittet under samma period. Var fjärde ingenjör, 25 procent, i den privata sektorn bytte jobb externt eller internt i sitt företag förra året.

Sammanställningen visar också att det lönar sig att byta jobb. I de yngsta åldersgrupperna fick de som bytte jobb förra året individuella löneökningar på 15–16 procent. De som inte bytte landade mellan 7 och 9 procent i genomsnitt. En ingenjör i åldersgruppen 50–54 år som bytte jobb fick 2022 en genomsnittsök-

Ett arbetsbyte ger oftast en högre löneökning jämfört med att stanna kvar på samma position, visar sammanställningen från Sveriges ingenjörer.

FOTO: GETTY IMAGES

ning på 8 procent. De som stannade kvar på samma jobb fick knappt 4 procent. ANNA SJÖSTRÖM

Snittlön på drygt

57 000 kronor

Q Medellön för alla ingenjörer: 57 200 kronor/månaden.

Q Medellön exkl. chefer/företagsledare: 52 400 kronor/ månaden.

Q Medellön för chefer/ företagsledare: 78 100 kronor/ månaden.

Q Medellön för högskoleingenjörer: 50 700 kronor/månaden.

Q Medellön för civilingenjörer: 59 400 kronor/månaden. KÄLLA: SVERIGES INGENJÖRER

arbetet går långsamt, säger han. Budgeten för tunneln har justerats upp flera gånger. Den första budgetet som satte av Trafikverket och Implenia låg på 4,9 miljarder kronor. Denna summa justerades 2021 upp till 6 miljarder på grund av bland annat ökade råvarupriser och ändrade byggmetoder på grund av bergets kvalité. Därefter har budgeten korrigerats till 6,9 miljarder och i höstas även till 7,8 miljarder kronor i 2021-års prisnivå.

– DET ÄR DEN prognosen vi jobbar efter nu. Men i och med de utmaningar vi har med domen, vissa förseningar och komplikationer med mycket

Varbergstunneln

Q Detta ingår i projektet

9 km dubbelspår

300 meter betongtunnel

2,8 km bergtunnel

2,8 km service- och räddningstunnel Ny godsbangård

vatten i tunneln så får vi se om vi klarar oss med dessa pengar.

– Vi har haft en del kostnadsökningar, det är helt klart. Bland annat på stål och betong. Vi vet inte exakt hur prisökningarna slår framöver och jag tycker ändå det har lugnat ner sig lite och en del material har blivit lite billigare, bland annat betong. Det släppte lite när Cementa fick fortsatt tillstånd i Slite. Men detta förändras månad för månad, säger han och fortsätter:

– Tidsmässigt känns det ändå helt överkomligt att projektet ska bli klart till december 2024.

HENRIK EKBERG

Ny station och nytt stationsområde

900 meter betongtråg

3 broar

Fyra partner står för kostnaden: Trafikverket, Varbergs kommun, Region Halland och Jernhusen.

Stopp vid flera byggen

Ett 60-tal företag på Öland och Gotland har inspekterats i en myndighetsgemensam insats mot arbetslivskriminalitet. Flera arbetsplatser, framför allt inom bygg, hade så allvarliga säkerhetsbrister att arbetet stoppades direkt.

Härom veckan fick ett 60-tal arbetsplatser på Öland och Gotland oanmälda besök av Arbetsmiljöverket och Polisen. På Gotland deltog även Kronofogden och Arbetsförmedlingen. Myndigheterna hade valt ut företag i de branscher som normalt är extra utsatta för fusk och brottslighet i arbetslivet. Den här gången inspekterades främst bygg och restaurang, men även gröna näringar och verkstäder.

PÅ ÖLAND OCH i Kalmar inspekterades nära 40 arbetsplatser, framför allt byggen. Vid elva byggarbetsplatser upptäcktes så allvarliga brister i fallskydden att arbetet fick stoppas

– Vi ser tyvärr för många byggnadsarbetare som jobbar på hög höjd utan, eller med bristfälligt, fallskydd. En del byggen saknade helt skydd medan andra hade satt upp ett skydd på bara ena sidan av huset, trots att det är lika stor risk att ramla ner och skada sig från den andra sidan. Det här är allvarligt eftersom en olycka kan få svåra följder, säger Helen Magnusson,

Men vi hittade en del utländska arbetstagare som inte var anmälda som utstationerade

enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll.

Myndigheterna granskade också om de utländska arbetstagare som fanns på plats var anmälda som utstationerade.

– Här hade de flesta företag som vi inspekterade skött sig bra, både på Öland och Gotland. Men vi hittade en del utländska arbetstagare som inte var anmälda som utstationerade, säger Helen Magnusson.

På Gotland inspekterades drygt 20 arbetsplatser inom bygg, restaurang, verkstad, livsmedelsproduktion och växthusverksamhet.

Inspektionerna ledde till sju omedelbara förbud mot fortsatt arbete på grund av bland annat brister i fallskydd på byggen Flera företag riskerar nu att få betala sanktionsavgifter.

Kronofogden fattade beslut om nya löneutmätningar hos personer som har skulder. Utöver de fysiska kontrollerna ute på arbetsplatserna kan inspektionerna leda till att andra myndigheter gör fortsatta utredningar om till exempel rätt till anställningsstöd eller olika bidrag. HENRIK EKBERG

Q Wästbygg-gruppens koncernbolag Logistic Contractor har tecknat avtal med H2 Green Steel om att uppföra delar av en anläggning för produktion av grönt stål i Boden. Avtalet omfattar en byggnad på 150 000 kvadratmeter och ordervärdet uppgår till cirka 1,7 miljarder kronor. Affären är villkorad av att H2 Green Steel beviljas finansiering för projektet. Ordervärdet kommer att inkluderas i Wästbygg Gruppens orderingång först efter att beställaren har erhållit ett positivt finansieringsbeslut.

Projektstart planeras till hösten 2023.

Infranord bygger

ny bangård i Kiruna

Q Infranord har fått i uppdrag av LKAB att bygga en ny bangård i anslutning till nuvarande Sjöbangården i Kiruna. Anbudssumman uppgår till 134 miljoner kronor. Sjöbangården påverkas av brytningen i Kirunagruvan och därför har LKAB beslutat att bygga en helt ny bangård väster om den befintliga. Arbetet kommer omfatta nya sliprar, ny räls och kontaktledning samt ett nytt ställverk.

Det har sedan 2020 pågått markoch utfyllnadsarbeten i området för att förbereda för bygget av den nya Sjöbangården som planeras stå klar under 2025. Fram till dess att bangården tas i drift kommer de befintliga anläggningarna i området att vara i full produktion.

... sjönk priserna på småhus med under första kvartalet 2023, jämfört med kvartalet innan, det visar statistik från SCB.

På årsbasis, första kvartalet 2023 jämfört med första kvartalet 2022, har priserna sjunkit med 9 procent på riksnivå för permanenta småhus. Det genomsnittliga priset i landet för ett småhus för permanent boende, villa, par-, rad- eller kedjehus, var drygt 3,7 miljoner kronor under första kvartalet. I storstadsregionerna spänner medelpriset från 4,8 miljoner kronor i Stormalmö till 6,7 miljoner i Storstockholm.

Enligt SCB:s fastighetsiprisindex för fritidshus på riksnivå, så sjönk priserna med 13 procent under första kvartalet 2023, jämfört med kvartalet innan.

Kommun kritiserad för felaktig upphandling

Q Det var en otillåten direktupphandling när Upplands-Bro kommun under 2019 genomförde ändring av en upphandling som gällde ombyggnation av en väg i kommunen. Efter att upphandlingen hade färdigställts inkom synpunkter som gjorde att kommunen fattade beslut om att ändra den ursprungliga planeringen för genomförandet av ombyggnationen.

Upphandlingen är inte heller dokumenterad enligt upphandlingsreglerna. I ett tillsynsbeslut riktar nu Konkurrensverket kritik mot Upplands-Bro kommun för felaktigheterna.

BILD: WÄSTBYGG

Tunnelarbete under stadshotellet mellan service- och tågtunneln.

FOTO: KATARINA YNGVESSON

Åtgärder mot arbetslivskriminalitet i avtalet

Byggföretagen och Byggnads är överens om ett nytt byggavtal. Avtalet sträcker sig över två år och överenskommelsen innebär löneökningar på 7,4 procent. Det innehåller också flexiblare arbetstider och en ny partsgemensam kontrollfunktion för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Avtalet följer märket. Det är glädjande att även bygg- och anläggningsbranschen tar ansvar i ett bistert konjunkturläge. Förhandlingarna har skett i god anda, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, Byggföretagen.

– DET HAR varit intensiva förhandlingar men vi är glada att vi har ett avtal på plats. Byggnadsarbetarna får högre löner och företagen tar ett större ansvar för att få ordning och reda i branschen. Nu börjar det hårda arbetet för att se till att kontrollerna blir så effektiva som möjligt. Arbetet för en byggbransch fri från kriminalitet slutar aldrig, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare Byggnads.

Parterna är också överens om en

Det här är en seger för alla som värnar en byggbransch utan kriminalitet

utökad tidskorridor som möjliggör att förlägga arbetstiden 40 timmar per vecka mellan kl 06.00-18.00 måndag till och med fredag.

– BYGGBRANSCHEN HAR liksom många andra branscher svårt att hitta nya medarbetare. Flexiblare arbetstider gör ett arbete i byggoch anläggningsbranschen lättare att kombinera med familjeliv, säger Mats Åkerlind. Överenskommelsen mellan Byggföretagen och Byggnads innehåller även åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet. Parterna har enats om att etablera Svensk Byggkontroll som genom aktiva åtgärder av Byggnads och Byggföretagen ska stävja kriminalitet i byggsektorn.

– BYGGFÖRETAGEN HAR hela tiden varit beredda att diskutera åtgärder för att skapa en sund konkurrens.

Snedvriden konkurrens till följd av brottslig verksamhet drabbar hederliga företagare som följer lagar och regelverk, säger Mats Åkerlind.

– DET HÄR ÄR en seger för alla som värnar en byggbransch utan kriminalitet. Vi har alltid sagt att fusket går att kontrollera bort och Svensk byggkontroll ger oss bättre verktyg för att identifiera och sparka ut fuskarna ur branschen. Det här är frukten av flera års hårt arbete, resan tar aldrig slut men det här kommer göra skillnad på riktigt, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

VID BEGÄRAN AV Byggnads region ska granskat företag inom tre veckor översända begärda dokument. Medlemsföretag i Byggföretagen kan i stället välja att visa dokumenten på Byggföretagens lokalkontor inom samma tidsperiod.

Finansiering ska ske genom att det införs en tillsynsavgift för hängavtalsbundna företag som kommer att anslås på Byggnads hemsida.

Avtalet i korthet

Q Lön och ersättningar:

Löneökningar enligt märket på 7,4 procent fram till 30 april 2025. Höjd reseersättning till 25 kr/mil för alla som har minst 2 km till jobbet och säkrad reseersättning för kranförare och alla som åker till arbetsplatsen via arbetsgivarens lokaler. Höjd pensionsavsättning. Inflytande över individuella lönetillägg. Ny och uppdaterad ackordslista.

Q Arbetslivskriminalitet, fusk och utnyttjande: Svensk byggkontroll – en helt ny partsgemensam kontrollfunktion som effektivt och snabbt granskar företag och underentreprenörer. Arbetsgrupp för samordningsnummer med syfte att säkerställa obligatorisk skatteregistrering av utländsk arbetskraft, liknande system som finns i Finland. Säkerställt rätten till traktamente för utländsk arbetskraft.

Q Familjeliv och arbetsmiljö: Föräldralediga kan spara sin arbetstidsförkortning längre. Under en femårsperiod ska samtliga duschar i personalutrymmen utrustas med lås.

Minskat bostadsbyggande drar ner Skanskas resultat

Skanskas intäkter för årets första kvartal minskade med 13 procent. Rörelseresultatet uppgick till 0,4 miljarder kronor, att jämföra med 1,9 miljarder kronor för samma period förra året, vilket betyder en minskning med 81 procent. Det minskade bostadsbyggandet har stor påverkan.

Intäkterna minskade från förra årets 37,8 miljarder kronor till 34,9 miljarder. Rörelseresultatet i Bostadsutveckling påverkades av låga försäljningsvolymer och ett negativt resultat om -331 miljoner kronor i Boklok, till följd av en svag marknad och pågående åtgärdsprogram.

”KOSTNADER HÄNFÖRBARA TILL åtgärdsprogrammet i Boklok som genomförs för att anpassa verksamheten till den nya marknadssituationen har en betydande negativ påverkan på resultatet i första kvartalet”, skriver koncernchef Anders Danielsson i vd-ordet. Men han poängterar också att den underliggande efterfrågan på bostäder ändå är hög och han bedömer att aktiviteten kommer att komma tillbaka när osäkerheten relaterat till makro- och hushållsekonomiska förutsättningar avtar.

Rörelseresultatet i Projektutveckling uppgick till -0,5 (1,3) miljarder kronor.

ORDERINGÅNGEN I Byggverksamheten uppgick till 25,8 (30,0) miljarder kronor. Justerat för valutakurseffekter minskade orderingången på kvartalsbasis med 18 procent. På rullande 12 månader var orderingången i förhållande till omsättningen 99 (109) procent. Rörelseresultatet i Byggverksamheten uppgick till 1,0 (0,8) miljarder kronor.

Anders Danielsson: ”Byggverk-

Blandade tongångar i Peabs kvartalsrapport

Orderläget minskade för Peab under det första kvartalet med fem miljarder kronor. Det är främst bostadsprojekten som minskar. En stor del av orderingången berör projekt till offentliga beställare.

Koncernens nettoomsättning ökade under det första kvartalet 2023 och uppgick till 12 690 miljoner kronor. Rörelseresultatet uppgick till – 156 miljoner kronor och rörelsemarginalen till -1,2 procent.

samhetens resultat för första kvartalet var starkt. Intäkterna ökade och byggmarginalen för rullande 12 månader låg kvar på en nivå över vårt uppsatta mål. Den stabila lönsamheten är resultatet av ett medvetet fokus på att minska risken i byggprojektsportföljen genom selektiv anbudsgivning och ett starkt kommersiellt fokus. Vår finansiella ställning är fortsatt stark vilket gör det möjligt för oss att hantera en svagare fastighetsmarknad med fokus på långsiktigt värdeskapande”.

HENRIK EKBERG

– TRENDEN FRÅN DET fjärde kvartalet fortsätter med en allt svagare bostadsmarknad. Däremot är investeringar kopplade till framför allt offentlig verksamhet på en stabil nivå. Orderingången var lägre än första kvartalet i fjol men vår orderstock är på en fortsatt god nivå, säger Jesper Göransson, vd och koncernchef för Peab.

ORDERINGÅNGEN UPPGICK under perioden till 11 042 miljoner kronor (15 375 miljoner kronor). Minskningen förklaras till största delen av den svaga efterfrågan på bostadsprojekt.

I Norge har man också varit mer selektiva vid lämnande av anbud inom beläggningsverksamheten. I orderingången är det en stor andel projekt till offentliga beställare. – I det långa perspektivet finns

Jesper Göransson, vd och koncernchef för Peab. FOTO: PEAB

det goda förutsättningar för tillväxt inom de segment och marknader där vi verkar. Med våra kompetenta medarbetare, vår gedigna affärsmodell med fyr samverkande affärsområden och omfattande lokala närvaro i Norden, står vi rustade även i sämre tider, säger Jesper Göransson. SAMUEL KARLSSON

Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, Byggföretagen.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

KÄLLA: BYGGNADS

Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads. FOTO: BYGGNADS

Anders Danielsson, koncernchef på Skanska. FOTO: SKANSKA

ANNA SJÖSTRÖM

Framtidens viktigaste verktyg

Nej, med appar och molntjänster bygger man inga hus. Men i dagens och framtidens tuffa branschklimat är digitala verktyg nödvändiga för att automatisera och få järnkoll på din projektekonomi, från budget till prognoser och fakturering.

Låt oss på Next hjälpa dig att få full överblick över både dina projekt och din verksamhet. Så att du får mer pengar över och tid att planera inför framtiden.

Dog ensam i schakt vid badhusbygge

Tisdagen 21 februari hittades en 47-årig litauisk arbetare död i en kulvert under badhusbygget i Kiruna. Då hade ingen sett till honom sedan föregående dag. Polisen har beslutat att inte inleda någon förundersökning och nyligen avslutade Arbetsmiljöverket sitt tillsynsärende.

Den avlidne litauiske arbetaren sågs senast i livet måndag 20 februari klockan 15 då han och en kollega delade en cigarett utanför arbetsplatsen. Sedan saknade kollegorna honom inte förrän på morgonen dagen därpå och då var han död. Mannen arbetade med ventilation och var anställd av Caverion Litauen som ingår i samma koncern som Caverion Sverige.

ENLIGT POLISENS RAPPORT var det en kollega till 47-åringen som hittade honom avliden när han kom till arbetet på morgonen. Hur länge han hade varit död då är det ingen som vet.

Översikt på hur man tar sig ner till schaktet där det döde mannen hittades. Bild från polisprotokollet.

hade klagat på några sjukdomar, till exempel om han nämnt något om att han åt mediciner eller hade ont i hjärtat. Kollegan svarade: ”Nej, bara klagat på ont i benet”.

DEN AVLIDNES NÄRMASTE arbetsledare befann sig vid dödsfallet i Litauen.

För att komma till den kulvert där mannen påträffades måste man klättra ned för en stege i ett schakt och därefter huka sig, alternativt krypa för att kunna röra sig. Några meter in i kulverten hade han satt sig på en liten pall, lutat sig mot väggen och avlidit.

Enligt obduktionsrapporten talar fynden och omständigheterna starkt för att döden orsakades av en hjärtinfarkt.

Mille Örnmark, koncernchef för We Group, som i mars fick lämna uppdraget som generalkonsult vid badhusbygget. FOTO: WE GROUP

Kollegan anger i polisförhöret att senaste gången han själv hade sett 47-åringen var klockan 11 måndag 20 februari, då han hämtade honom och flera andra från flygplatsen och skjutsade dem till sitt boende.

Kollegan berättar att det var när de stod och rökte utanför arbetsplatsen vid 6,7-tiden på morgonen den 21 februari som de insåg att 47-åringens bil stod kvar sedan dagen innan. De bestämde sig då för att leta efter honom. Kollegan uppger i polisförhöret att ”eftersom han var yngst bad de honom gå ned i schaktet och kolla efter honom”.

Där påträffade han den avlidne mannen i sittande ställning på en pall.

Polisen frågade om den avlidne

Polisen beslutade den 20 mars att inte inleda någon brottsutredning eftersom det inte förelåg någon misstanke om brott.

I den avvikelserapport som projektledaren och generalkonsulten vid tillfället, We Group, upprättade i samband med dödsfallet noterades att ensamarbete inte är tillåtet i tunnlar och andra kapslade och trånga utrymmen. Det noterades också att platsledningen inte fanns på plats vid händelsen och därmed inte har kunnat räkna in medarbetarna vid arbetsdagens slut, något som ingår i gällande arbetsmiljöplan.

DET VAR WE Group som anmälde dödsfallet både till kommunen och polisen. Anmälan till Arbetsmiljöverket skedde därefter per automatik.

Arbetsmiljöverket krävde att få in arbetsgivarens utredning av orsaken till tillbudet, vilka faktorer som

låg bakom händelsen och vilka åtgärder de vidtagit eller skulle vidta för att förhindra liknande händelser.

Caverion svarade 15 mars att inga arbeten skulle utföras i det område där den avlidne påträffades den aktuella dagen och att han inte hade några arbetsuppgifter där.

”Det går endast att spekulera i varför den avlidna valde att gå till området”, skriver de, men med största sannolikhet är det kopplat till att han ”inte mådde bra och drog sig undan för att vila”.

DEN AVLIDNE HADE flera andra uppgifter dagen innan och rörde sig in och ut från arbetsplatsen. Därav har ingen reflekterat över att den avlidne ej sågs under de sista timmarna skriver Caverion.

Efter det här svaret bedömde Arbetsmiljöverket att Caverions utredning och åtgärder inte gav någon anledning till ytterligare tillsynsinsatser från myndigheten och avslutade ärendet den 3 april.

Mille Örnmark, vd på WeGroup, tycker det finns stora brister i hur ärendet har hanterats från början till slut. Han ser också luckor i de förklaringar som har angetts.

– På måndag förmiddag klagade den litauiske arbetaren på att han hade smärtor i benet till sina kollegor. Han lämnade arbetsplatsen alldeles före lunch och checkade in igen vid 13-tiden. Då visste kollegorna att han inte mådde bra. Men ingen hade sagt något till projektledningen.

47-ÅRINGEN TOG SIG till kulverten genom att klättra ner i ett schakt.

– Enligt den uppgift vi fick från personal på plats så hade han avvikit för att inte tappa inkomst under da-

gen när han inte mådde bra. Strax efter klockan 18 checkade övriga medarbetare ut.

– Då är det ingen som går och tittar efter honom. Det är heller ingen som kontrollerar om han är i bostaden, ingen som ringer honom. Ingen gör någonting. Förmodligen har de glömt bort honom.

NÄSTA MORGON NÄR de ska leta efter honom inträffar, enligt Mille Örnmark flera märkligheter.

Parkeringsplatsen där bilen som de upptäckte stod parkerad ligger 150 meter från bygget.

– De ser alltså att bilen står kvar och inser att mannen är borta. Då låter de den yngsta kollegan pinna ner 150 meter till bygget och klättra ner i schaktet där man inte får vara. Han går alltså till det minst tillgängliga området på hela bygget, ett område där det är förbjudet att vistas ensam, och hittar honom död.

För att gå in i kulverten är man först skyldig att starta fläktar och man måste ha radiokommunikation, poängterar han. En person ska vänta på kanten och två gå ner.

– De begår ett arbetsmiljöbrott när de skickar ner en ensam person i kulverten, utan ventilation och radiokommunikation, det är väldigt tydligt.

Mille Örnmark köper inte berättelsen om att de inte kände till att han var där.

– Det naturliga hade varit att gå in i omklädningsrummet, gå upp och fråga på kontoret, larma eller ringa någon. Kulverten är den sista platsen på hela bygget man skulle komma på att leta efter någon på.

MILLE ÖRNMARK ÄR övertygad om att 47-åringen hade berättat för sina kollegor vart han gick för att vila, en plats där projektledningen inte skulle hitta honom.

– Arbetsledningen var inte ens på plats, de var i hemlandet. Det är oetiskt och osvenskt och för mig talar det bara om att systemet har havererat, när vi tar in folk som vi egentligen bara belägger med arbete mot betalning utan att bry oss om dem

Problemfyllt projekt

över huvud taget. Annars hade det här inte kunnat hända.

HAN ÄR ÖVERTYGAD om att enda anledningen till att komma från Litauen till Sverige och ligga ute på sajt långt från sina anhöriga är viljan att tjäna pengar.

– Det är inte för att man är stolt över att vara med och resa ett monument eller att man vill utveckla sin kompetens och lära sig ny teknik, utan man vill bara tjäna pengar. Det är därför det kan hända att man till och med ser förbi varningssignaler om sin egen hälsa.

Han fortsätter sitt resonemang:

– Det normala, om arbetsledningen hade varit på plats, är att mannen hade gått och sagt till dem att han hade ont i benet. De hade sagt till honom att gå och lägga sig en stund och om det inte hade hjälpt hade de kört honom till sjukhuset. Man lämnar inte någon ensam i ett läge där man vet att han har ett defekt av något slag. För Mille Örnmark handlar det inte enbart om vad som är juridiskt korrekt eller inte.

– Det viktiga är att alla på en arbetsplats ska kunna lita på chefen och när man tar in arbetskraft från andra länder så måste det ske med omtanke och moral.

Q Vilket ansvar hade ni som samordnare och arbetsmiljösamordnare (Bas U)?

– Vårt ansvar är att skapa föreskrifter för hur man ska agera på byggarbetsplatsen, vi ska verifiera att det följs genom kontrollskyddsronder. Vi gör uppföljningar där vi finner brister och vi ska bedöma riskanalyser. Bas U har aldrig ett direkt arbetstagarskyddsansvar annat än om det föreligger en risk, och då ska alla på arbetsplatsen säga ifrån och stoppa arbetet. Sen ska nämnas att vad gäller installations-entreprenaderna, (som den avlidne mannen jobbade med, reds.anm) där hade installations-aktörerna egen samordning, enligt avtal.

ULRIKA VALLGÅRDA HENRIK EKBERG

Q Bygget av badhuset i Kiruna har kantats av problem med både förseningar och fördyringar. Kiruna kommun är byggherre och flera byggentreprenörer är involverade i projektet. Från början var projektet budgeterat till 360 miljoner kronor, nu ligger budgeten på över 800 miljoner kronor. Avtalet med We Group som generalkonsult bröts i slutet av mars, nu står det kommunala bolaget Kirunabostäder för projektledningen. We Group planerar i sin tur att stämma Kiruna kommun.

”Arbetsmiljöverket tar för lätt på saken”

Byggnads tycker att Arbetsmiljöverket tar för lätt på saken vad gäller dödsfallet i Kiruna.

– De borde begärt skriftlig återkoppling på en rad bristande punkter, säger Johan Torstensson Aas, ombudsman på Byggnads.

Johan Torstensson Aas har tagit del av Arbetsmiljöverkets utredning och polisens förundersökning och har förståelse för att utredningen om arbetsmiljöbrott kopplade till annans död läggs ner. Men däremot finns det, enligt Torstensson Aas, en rad uppenbara organisatoriska brister, både hos arbetsgivaren och i samordningen av arbetsplatsen. Dels vad gäller inpasseringen, eftersom mannen som dog inte saknades.

– De har egentligen stängt bygget utan att veta om det är någon kvar därinne.

Han tycker det är märkligt att det i Arbetsmiljöverkets rapport inte nämns något om riskbedömningar kring det arbetet som skulle utföras som ensamarbete.

– DET TYCKER JAG är anmärkningsvärt. Oavsett om det är ett särskilt riskfyllt arbete eller inte så ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren vid ett ensamarbete har kontakt med andra människor. Han ska ha fått adekvat utbildning och instruktioner för hur arbetet ska utföras ensam. Sen ska särskild hänsyn ta till personens fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. Särskilt viktigt är att hälsoundersökningar görs på nyanställda.

PROBLEMATISKT ÄR OCKSÅ att mannens arbetsledning befann sig i Litauen när händelsen inträffade. – Det är problematiskt när arbets-

ledningen sitter så långt ifrån och inte har rutiner för att säkerställa kontakt. Det borde ligga i arbetsgivaren ansvar att alla lämnar arbetsplatsen, det har man kapitalt misslyckats med här.

HAN STÄLLER SIG också frågande till varför mannen valde att gå ner i kulverten för att han mådde dåligt då det finns krav på vilorum. Han undrar om det överhuvud taget fanns vilorum på arbetsplatsen?

– Det finns delar i detta som jag tycker borde lett till ett tillsynsmeddelande från Arbetsmiljöverket där byggherren och arbetsgivaren får svara på frågor som rör bland annat första hjälpen, riskbedömningar för ensamarbete, inloggningssystemet som säkerställer att ingen är kvar på arbetsplatsen. Jag tycker Arbetsmiljöverket tar för lätt på saken här, de borde begära skriftlig återkoppling

på en rad bristande punkter så att det går att följa upp ärendet ordentligt.

Företaget Ansvar Säkerhet har läst artikeln, men har inte hela bilden och kan därför inte kan kommentera ärendet som sådant. Dock konstaterar man att reglerna gällande arbete i trånga utrymmen och schakt inte har följts. Också olyckligt att arbetsledningen inte var på plats.

– JAG HAR TIDIGARE jobbat som polis och gjort många arbetsplatskontroller. En känsla jag har är att utstationerad verksamhet med utländsk arbetskraft ibland tummar på säkerheten. Särskilt i mindre projekt. Jag har till exempel varit med om byggnadsarbetare med sandaler, säger Mattias Eklöf, operativ chef på Ansvar Säkerhet.

TJÄNSTER FÖR FRAMTIDEN

Vi vet inte vilka tjänster du som proffsbyggare kommer att efterfråga i framtiden. Men en sak vet vi: Att vi kommer fortsätta lyssna på dina önskemål och sätta oss in i dina utmaningar. För vi gör allt för att göra din arbetsdag enklare. Tillsammans fixar vi allt.

Hårda tider för småhustillverkarna

Men det stora underliggande bostadsbehovet håller lågan vid liv

Trots att träbyggandet de senaste åren har fått ett rejält uppsving så undkommer inte branschen inbromsningen av bostadsbyggandet. Det är tuffa tider för många av Trä- och Möbelföretagens medlemmar.

– De företag som tillverkar småhus och flerfamiljshus har fått en kraftig minskad orderingång och tvingats varsla i olika omgångar, säger David Johnsson, vd för TMF.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen har 650 medlemsföretag som tillsammans sysselsätter omkring 30 000 anställda, framför allt i Småland och Västra Götalands län. En del av dessa är småhustillverkare som har drabbats hårt av bostadsbyggarkrisen.

– Det är tufft läge för oss. Sen sprider sig detta också i underleverantörsled. Vi organiserar även tillverkare av golv, fönster, dörrar, kök, badrum och inredningssnickerier. Även där har varslen börjat komma i en ganska stor skala, säger David Johnsson som efter tio år som vd på TMF nu genomgår sin största utmaning.

Vd:n uppskattar att antalet varslade uppgår till gott och väl tio procent av samtliga anställda i branschen och han befarar att det är långt ifrån över.

– Samtidigt berör detta företag som har varit med om svängiga byggkonjunkturer tidigare och de senaste tre, fyra åren har det ändå gått väldigt bra. Vi ser heller inga tecken än på att det ska vara några större konkurser på gång.

Q Hur kan ni hjälpa era medlemsföretag?

– Som arbetsgivarorganisation stöttar vi dem praktiskt i neddragningsprocesser och förhandlingar så att allt går rätt till enligt alla lagar. Som branschorganisation arbetar vi på lång och kort sikt med att förbättra förutsättningarna för företagen. När det gäller byggande så kan det handla om att få politiker att bli bättre på att hantera tillgången till byggbar mark, särskilt på kommunnivå, detta är en fråga vi jobbar mycket med, säger han och fortsätter:

Samtidigt berör detta företag som har varit med om svängiga byggkonjunkturer tidigare och de senaste tre, fyra åren har det ändå gått väldigt bra

och rör även TMF:s medlemmar. Därför lobbar man bland annat för införande av korttidsarbete så att krisande bolag kan behålla sina medarbetare vid varseltider och inte riskera att mista dem till andra branscher.

– Kompetensfrågan är viktig för oss, liksom i hela byggsektorn. Övrig industri tuffar på ganska bra nu och där riskerar vi ett kompetenstapp.

för våra medlemmar, säger David Johnsson, som också poängterar att det billigaste över tid är att bo i eget ägt hus.

– SJU AV TIO vill bo i eget hus. Och dessa byggs till 90 procent med trästomme.

Röster från byggbranschen:

Rolf Calmstierna, CTO, Vibisol AB

Q Beskriv kort vad ni jobbar med. – Vi erbjuder lösningar och produkter för att isolera stegljud, stomljud och vibrationer. När det gäller specifikt höga byggnader i trä dominerar elastomerer för användning som stomljudsisolerande komponenter på flank till KL-konstruktioner och volymelement. Men också i bjälklag, både som traditionella metoder som golvsystem.

Q Hur upplever ni intresset för era produkter?

– I takt med ett ökat byggande med trästomme ökar också behovet av våra produkter.

Q Påverkar konjunkturläget efterfrågan från era kunder?

– En del projekt har skjutits upp och då främst bostäder. Det har kompenserats väl av fler aktörer och mindre projekt.

Q Hur viktigt är klimatfrågan för att de ska välja er?

– Inte alls tror vi. Med våra komponenter utgör vi en mycket liten

– Finansieringen är en annan viktig fråga; vi är för en sund amorteringskultur, men det är lite väl svårt i dag för vanliga människor med god inkomst att köpa en bostad. Här jobbar vi till exempel med olika typer av bosparande för unga och att banker ska kunna göra individuella kreditprövningar. Man ska komma ihåg att bankerna historiskt sett i stort sett aldrig förlorar pengar på privata boenden, bostaden är det sista man ger upp.

Behovet av kompetent personal är en stor fråga för hela byggsektorn

I BÖRJAN AV pandemin rusade priset på trävaror, men det senaste året har materialet legat ganska stabilt och till och med sjunkit i pris. Men det sammantagna läget med hög inflation, skyhöga räntor, kriget i Ukraina och skrala privata ekonomier bidrar till en osäkerhet i att vilja och kunna investera. Det som ändå talar för småhustillverkarna är den enormt stora underliggande efterfrågan på bostäder i Sverige. – Industriellt byggda bostäder är både snabbare och effektivare än att bygga traditionellt på plats. Över tid kommer detta vara ett bra sätt att pressa priser. Enligt en studie som gjorts på Luleå tekniska universitet kan industriellt träbyggande höja produktiviteten med 30 procent och korta byggtiden med flera månader. Så förutsättningarna är stora

Enligt TMF:s Omvärldsanalys 1, 2023, som släpptes för några veckor sedan, minskade den totala orderingången för småhus med 42 procent under 2022. Minskningen för styckebyggda småhus var förra året 47,1 procent, jämfört med 2021. Dessa siffror till trots så står ändå medlemsföretagen sig väl positionerade, enligt David Johnsson. Både med tanke på det underliggande behovet av bostäder samt hållbarhetsfrågan där han lyfter trä som det enda förnybara byggmaterialet som även binder koldioxid.

– Jag har stor respekt på stora satsningar som görs på fossilfritt stål och så kallad grön betong, men vi är redan där. Så vi är i grunden väldigt optimistiska. Jag tror det börjar vända 2024. Nyckeln är inflationen, när den börjar gå ner och räntorna sjunker så kan människor börja planera sin ekonomi på ett annat sätt. Folk behöver någonstans att bo och det har byggts för lite i det här landet i 30, 40 år, säger han och lyfter även bankernas ansvar.

– DE HAR ETT stort ansvar, de tjänar enormt mycket pengar nu på ett stort räntenetto samtidigt som många hushåll går på knäna.

Röster från byggbranschen:

Försäljningschef Mikael Lindberg, Martinsons

Q Beskriv kort vad ni jobbar med. – Martinsons Byggsystem utvecklar, konstruerar och levererar stomsystem i limträ och KL-Trä för byggnader, bostadshus och kontor.

Q Hur upplever ni intresset för era produkter?

kopplad till de investeringar som görs inom industrin, inte minst här uppe i norra Sverige men även inom det offentliga byggandet av till exempel skolor.

Q Hur viktigt är klimatfrågan för att de ska välja er?

del av totalen. Ljud är en betydligt viktigare parameter.

Q Hur ser ni på utvecklingen framöver?

– Med hög tillförsikt. Det går framåt på bred front och inte minst inom teknikområdet ljud där vi själva är involverade i forskning och produktutveckling.

– Vi upplever ett stort intresse för våra produkter och tjänster. Utvecklingen och intresset för att bygga hållbart med trä fortsätter att öka inom alla våra produktsegment. Vi ser också att trä tar andelar från andra stommaterial inom segment som till exempel logistikhallar som traditionellt tidigare byggts i stål.

Q Påverkar konjunkturläget efterfrågan från era kunder?

– Ja, framför allt inom byggandet av flerbostadshus märker vi av nedgången och en minskad byggstart inom flerbostadshussegmentet. Samtidigt ser vi en ökad efterfrågan

– Helt klart är klimatfrågan viktig i valet av stomsystem och leverantör. Betydelsen av en erfaren leverantör som kan erbjuda helhetslösningar med allt från projekteringshjälp i tidiga skeden till leverans av stomsystem, inklusive montage spelar såklart också in i valet av leverantör.

Q Hur ser ni på företagets utvecklingen framöver?

– Vi ser mycket positivt på utvecklingen framöver, det industriella träbyggandet kommer definitivt att fortsätta att utvecklas och ta marknadsandelar.

David Johnsson, vd på Trä- och Möbelföretagen. FOTO: TMF

Myter och sanningar om trä

Fukt, brand, akustik och höga kostnader – fyra argument som ofta talar emot trä som byggmaterial. Men det är gamla sanningar enligt arkitekten Jan Larsson. – Det finns metoder som löser problemen, säger han.

Jan Larsson är arkitekt på Semrén & Månsson samt adjungerad professor på Chalmers. Han jobbar främst med på bostäder och hållbart byggande och trä är inget nytt byggmaterial för honom. Han har jobbat med materialet i lite olika omfattning sedan 1994. Då ändrades brandreglerna i Sverige och det blev tillåtet att bygga i trä högre än två våningar.

HAN VILL AVLIVA många seglivade myter som lever kvar när det gäller att bygga större fastigheter i trä. Och brandfrågan har varit en av de svåra myterna att knäcka för träbyggandet. – Tidigare var vi rädda för de stora stadsbränderna som vi hade i Eksjö och Umeå exempelvis. Där hela städer brann ner helt enkelt. Man måste ha respekt för brandfrågan men det gäller alla hus det är inte extra farligt i träbyggnader. Det går att brandskydda och brandklassa träbyggnader också med rena trästommar och fasader i trä. Man kan räkna på brand och man kan sprinkla för att minska riskerna. Då behöver man inte täcka trä inomhus. Sprinkler är vanliga i USA.

Q Men om sprinklersystemet löser ut riskerar det väl att bli vattenskador?

– Jo, men den största vattenskadan vid brand uppstår när räddningstjänsten sprutar vatten på huset för att släcka elden. Oavsett om det är ett trähus eller ett annat hus.

Det bästa sättet är att se till att släcka branden på plats så fort som möjligt på ett begränsat område. Och då är sprinkler det bästa alternativet.

Q Är det inte säkrare att klä in allt trä i gips?

– Visst, om man inte sprinklar måste man klä in det brandfarliga träet. Det har man exempelvis gjort i Cederhusen i Hagastaden men osäker på omfattning. Om man gipsar in allt trä tappar man lite av fördelarna med materialet. Det finns en försäljningsfördel och känsla med att låta trädetaljerna vara synliga. Ett alternativ kan vara att överdimensionera och låta det förkolnade träet skydda mot fortsatt brandspridning.

Q Många ser risker för fuktskador om man använder trä som byggmaterial. Stämmer inte det?

– Fukt i hus är alltid ett problem oavsett vilket material man använder. Det är fukt som skapar mögel och dålig lukt. Tidigare menade många stora byggföretag att vi skulle bygga i icke organiska material. Men trä i sig är ett bra material. Det kan suga åt sig fukt men det kan också avge fukt ganska lätt. Problemet är, precis som med många andra material, att man måste få det att lufta. Betong tar också till sig fukt men avger inte fukt lika snabbt. Myten har varit att du inte kan bygga med trä utomhus men det är precis tvärt om. Följer man de metoder som finns så gör det inget om det regnar och snöar. Bara man sköter det bra och är vaksam.

Q Måste man använda väderskydd för att vara på den säkra sidan?

– Det är också en myt när man påstår att man måste ha väderskydd för att bygga med trä. Det handlar lite om vilken metod man väljer.

Ställ dej alltid frågan, varför inte trä

Men många tror att det krävs väderskydd om man använder KLträ. De kostar pengar och man tycker att det blir för dyrt. Men det gör inget om det regnar. I Österrike och även många i Sverige bygger utan väderskydd. Regnar det så får man se till att suga bort vattnet så det inte står kvar i ansamlingar. Om man bara luftar materialet så släpper fukten. Det är ingen fara om man använder KL-trä. Men däremot om man bygger med färdiga moduler. Då måsta man vara försiktig. Då får det absolut inte bli fuktigt.

Q Den tredje myten om träbyggande handlar om akustiken. Hur svårt är det att få bukt med oönskade ljud om man väljer trä i stället för exempelvis betong?

– Trä är ett lätt material men betong, som man brukar jämföra med, är ett tungt material. I lätta material så är det en viss sorts ljud som fortplantar sig. I byggnaden med tunga material är det en annan storts ljud som kan vara störande. Det är helt olika. Det branschen har haft svårt med är att beräkna akustiken i trä. Men jag hoppas det kommer en ny standard snart. Använder du trä så måste du anpassa byggtekniken. Du måste se till att inte vissa delar sitter ihop så inte ljudet kan fortplanta sig i byggnaden. Det är ett litet annat sätt att tänka. Den upplevda ljudupplevelsen i trähus är ofta bättre än den beräknade.

Q Vilka träprojekt har du själv varit inblandad i?

– Det som haft mest trä är Frostaliden som är ett flerbostadshus i Skövde. Det är ett av de största husen i Sverige i KLträ som är sprinklade.

Där har vi jobbat med synligt trä överallt. Både på insidan och utsidan. Allt är trä utom trapphuset som vi valde att göra i betong ur förvaltningssynpunkt.

Q Finns det några skillnader i upplevelse bland de boende om man bor i ett hus av trä eller betong?

– Vi har genomfört undersökningar på Chalmers och jämfört Frostaliden med ett motsvarande hus i betong. Och där ser vi att man generellt sätt är mer positiv till trähuset. De boende känner sig lite piggare och stoltare och upplever att det är lite vackrare. Jag tror att det ligger i våra gener. Vi är ett skogsfolk från början. Du får samma effekt om du bygger sjukhus i trä. Då ser vi att patienterna tillfrisknar snabbare. Hjärtfrekvensen går ner och blodtrycket sjunker. Det är väldigt intressant.

Q Hur har attityden till trä som byggmaterial förändrats?

– Träbyggandet med stora hus med stommar av trä tog riktig fart efter 2015. Och 2018 byggdes var närmare var fjärde hus med trästomme. Det var väldigt mycket klimatdiskussioner som drev på utvecklingen. Sedan kom pandemin och lade lock på hela frågan. Efter det kom kriget i Ukraina och den ekonomiska krisen. Hela klimatfrågan har blivit undanskuffad. Nu pratar man inte längre om brand och fukt utan det är mer en ekonomisk diskussion. Kan vi bygga överhuvudtaget med det höga ränteläget? Det positiva är dock att intresset för trä åter ökar

och allt fler upptäcker fördelarna med materialet.

Q Är det dyrare att bygga i trä?

– Problemet är att man ofta börjar med att planera en byggnad i betong och sedan försöker man titta på vad det skulle kosta att använda trä i stället. Då är det svårt att göra en bra kalkyl. Men om du börjar med att planera för att bygga i trä redan från start har du bättre förutsättningar.

Då är det många gånger bättre att välja trä än i betong. De tidiga skedena är väldigt viktiga. Nu är det lätt att säga att det är svårt att bygga i trä.

Det är dyra tider och då gör vi som vi alltid har gjort.

Q Finns det en fördel med att kombinera olika material?

– Vi i Sverige är väldigt mycket antingen eller. Men man måste titta på var betongen och stålet är ett bra alternativ och var det fungerar bäst med trä. Och då kan det vara så att hybriderna med en blandning av olika material är det bästa. Ställ dej alltid frågan, varför inte trä, säger Jan Larsson.

Frostaliden i Skövde. FOTO: SEMREN & MÅNSSON

Jan Larsson reder ut frågetecknen som finns kring trä som byggmaterial. FOTO: SEMREN & MÅNSSON

Rekordstort träbygge i Jönköping

I Jönköping byggs just nu en av Nordens största logistikanläggningar. Den bärande konstruktionen består helt av limträ, vilket är ovanligt för lager- och logistikhallar av denna storlek.

Byggnationen inleddes hösten 2022. Just nu pågår markarbeten, betongarbeten och montage av limträstommen. Monteringen av stommen påbörjades i slutet på mars och beräknas vara klar under hösten. Den bärande konstruktionen består helt av limträ. Totalt rör det sig om över 500 sadelbalkar som är 24 meter långa och nästan 2 meter höga. – Det är fantastiskt roligt att visa exempel på att valet av trä inte behöver begränsas av ett projekts storlek, säger Anders Nolander, Avdelningschef på BRA Bygg. Anläggningen ska bli 76 600 kvadratmeter, 86 600 kvadratmeter med entresol.

Anders Norlander

– Men principen är i stort sett densamma, oavsett om det hade varit 6 000 kvadratmeter eller 76 000 kvadratmeter, säger Anders Nolander.

I Dansered bygger BRA just nu också två logistikanläggningen med stommar av limträ. Andra stora träprojekt är Nodi i Nya Hovås, som färdigställdes i maj 2021.

– Vi börjar mer och mer se att närproducerade material värderas av våra beställare. Det är väldigt kul att miljötänket ökar i byggbranschen.

MEN EN UTMANING på logistikanläggningen i Jönköping är däremot den korta byggtiden på cirka 14 månader.

– Det kräver mycket noga genomtänkt och väl koordinerad planering, inte minst för att säkerställa leveranserna, säger Anders Nolander. En hög grad av stommen färdig-

Elgigantens nya logistikanläggning i Jönköping tar form.

ställs i fabrik för vidare transport till montageplatsen, vilket medför kortare byggtid och minskad klimatpåverkan, bland annat i form av kortare transporter.

HISTORISKT SETT HAR byggen av lager- och logistikhallar i denna storlek använt sig av stål. Men med det förändrade världsläget med stigande priser i kombination med det starka fokuset på cirkularitet och hållbarhet har efterfrågan på alternativ ökat.

– Vi upplever att efterfrågan på våra limträstommar har ökat kraftigt. Det gäller inom alla affärsområden vilket omfattar flervåningshus,

stora kommersiella byggnader så väl som lager och logistikanläggningar. Det har också blivit vanligare att kombinera både trä, stål och betong i så kallade hybridbyggnader. Det handlar om att använda rätt material på rätt plats, säger Johan Åhlen, vd på Moelven som levererar trästommen.

PROJEKTET HAR HÖGT ställda hållbarhetskrav med målsättningen att miljöcertifieras enligt Breeam Excellent. Certifieringen ställer höga krav på hela produktionsledet vilket är en av anledningarna till att stommen byggs i limträ.

– Vi är stolta över att vara del av

Arbetsplats för cirka 600 personer

Q Byggherre: Catena

Q Byggentreprenör: BRA Bygg

Q Hyresgäst: Elgiganten

FOTO: BRA BYGG

Q Inflyttning: Planeras till våren 2024. På sikt planerar Elgiganten att det ska arbeta cirka 600 personer på den nya logistikanläggningen.

Q Certifieringar: Målet är att den ska certifieras enligt WELL Core och Breeam Excellent.

att bryta ny mark och visa att det är möjligt att bygga rekordstort i trä, säger Magnus Riemer, Koncernchef på BRA AB.

– Med den här anläggningen är vi banbrytande på flera sätt. Målet är att den både ska certifieras en-

ligt Well Core för att säkerställa en hälsosam arbetsplats och Breeam Excellent för en hög miljöprestanda, säger Jonas Arvidsson, regionchef på Catena.

ANNA SJÖSTRÖM

Trä i väggarna – och i produktionen

Det blir trä rakt igenom när Echohelix nya produktionsanläggning står klar i Örnsköldsvik. Sweco har utformat en industribyggnad helt i trä och dessutom är trä en viktig del i själva tillverkningen som ska ske därinne.

Trä är fortfarande i dag är ett ovanligt materialval för industribyggnader. Merve Olsson Sarr, gruppchef för Swecos byggkonstruktörer inom industri, säger att det till stor del beror på tradition och att det tidigare inte funnits utbud som varit anpassade för industrin.

– Det finns även fördomar inom industribranschen som att trä inte klarar av brandkraven eller inte har lika lång livslängd som annat material. Men på sistone har trämarknaden utvecklats. Det finns numera bättre verktyg för att konstruera träbyggnader och eftersom trä har självisolerande egenskaper är det till och med mindre omfattande att brandberäkna en stomme i trä än en av stål.

SWECOS UPPDRAG BESTÅR i att gestalta och konstruera byggnaden, ansvara för brandsäkerheten, ansvara för infrastrukturen och vattenhantering i form av logistik, vägar, parkering, cykel- och laddplatser, samt vatten och avlopp.

Industribyggnaden är för ett nytt bioteknikföretag i Örnsköldsvik, Ecohelix. De producerar förnybara träbaserade polymera produkter som används som hållbart lim och bindemedel i bland annat förpackningar och hemvårdsprodukter. Med andra ord blir det trä rakt igenom byggnaden – i såväl pro-

2026.

duktion som i byggnadsmaterial. Att det blir en träbyggnad har flera orsaker, inte bara miljömässiga.

– DET ÄR TRIVSAMMARE och enligt vissa studier mår människan bättre av att arbeta i en träbyggnad. Den sociala faktorn väger tungt för Echohelix. Sedan får vi inte glömma

VISALISERING: SWECO ARCHITECTS

byggnadens arkitektur och utseende, en byggnad som är gestaltad i trä blir väldigt vackert och signalerar hållbarhet. Eftersom den ligger nära ett bostadsområde är det viktigt att byggnaden ska bli ett vackert och trivsamt tillskott till platsen och de boende där, säger Merve Olsson Sarr. Sweco kunde också visa skillna-

der på kostnader och koldioxidutsläpp mellan traditionell stålstomme och trästomme, och det visade på fördel för trä. Att bygga med trästommelösning blir i detta fall med Ecohelix byggnad billigare än med stål.

– Det finns också tekniska fördelar med att bygga i trä, det blir kortare byggtid och mindre behov av sekundärstål för upphängning av kabelstegar och rör. Under byggnationen kan man använda lättare verktyg, det blir mindre ljud, lättare element, mindre damm och så vidare. Det är också ett förnybart material och en kolsänka.

Swecos beräkningar visar att 3,5 miljoner kronor sparades in genom att använda pelare och balkar av limträ istället för stål. 250 ton koldioxid sparades in genom att använda trä istället för stål.

Q Vad kan ni säga om utformningen av byggnaden?

– Våra arkitekter har haft stort fokus på att den yttre utformningen på byggnaden ska syfta till att koppla samman de olika delarna av anläggning till en helhet och även skapa en inbjudande entré för personal och besökare. Väst- och norrfasaden blir mycket synliga från intilliggande gator och hanteras därför med extra omsorg. Vid entrén används återanvänd tegel som en hyllning till tegelarkitektur till närliggande Domsjöfabrikerna, säger Merve Olsson Sarr.

Planen är att fabriken ska vara igång

Merve Olsson Sarr

NIBE Fastighet

Oss möjliggörare emellan.

Vi på NIBE Fastighet jobbar inte med lösningar från redan stöpta mallar. Här är det dina behov som styr. Hos oss får du hjälp med större fastigheter, allt från enskilda komponenter och råd kring dimensionering, till mer komplexa lösningar och den stora omfattande helheten.

Av oss får du en skräddarsydd energilösning som möjliggör det totala effektbehovet för din byggnad och med energibesparingen i fokus. Den består av produkter med prestanda i världsklass, som skapar ett behagligt inomhusklimat och underlättar din vardag.

Med driv, kunskapsutbyte och ett gemensamt ansvarstagande i projektet tar vi tillsammans fram hållbara energilösningar. För oss handlar det inte bara om fastighetens totala energibehov och optimerad besparing. Det handlar lika mycket om att ta hand om människor och miljö, så att vi tillsammans kan skapa en mer hållbar framtid.

Med tillsammansskap möjliggör vi morgondagens hållbara fastigheter.

Läs mer på nibe.se/fastighet

NIBE-modellen

Vi arbetar enligt NIBE-modellen. Det innebär inte bara enkla, trygga och hållbara energilösningar. Det handlar lika mycket om ett sätt att vara på.

När du samarbetar med oss på får du tillgång till ett team som har lösningar, produkter och kunskap under ett tak. Som hjälper dig före, under och efter ditt projekt. Och som du kan ringa när du vill.

En kontakt. En helhet. Vårt ansvar.

Världsunikt trähus spirar

Med tio våningar kommer Fyrtornet i Malmö att bli Nordens högsta kontorsbyggnad med en stomme helt i trä. Det kommer förstås med sina utmaningarbrandrisk, fukt och vibrationer ska hanteras. Å andra sidan är miljövinsten hög.

Fyrtornet är ungefär hälften så högt som det ska bli när Byggvärlden besöker bygget i Hyllie. Huset är en del av Wingårdhs vinnande tävlingsförslag för ett helt kvarter som går under namnet Embassy of Sharing, och fasaden i faluröd cederträ lyser upp en grådassig vårdag och bidrar med ett behövligt färgstänk i ett område som är starkt dominerat av plåt och glas. Det är ingen tvekan att den här tio våningar höga kontorsbyggnaden kommer att stå ut.

– Det är ganska stor skillnad på intrycket av den här varma röda fjällfasaden, säger David Eriksson, byggchef affärsutveckling på Otto Magnusson och tittar ut över byggnaden som de uppför på uppdrag av Granitor Properties.

DET FINNS HÖGRE trähus i Norden. Sara Kulturhus i Skellefteå har 20 våningar och Mjøstårnet i Norge har 18, men inget av dem har en stomme helt i trä.

– Sara Kulturhus har stora inslag av betong och Mjøstårnet har ett antal våningar med betongstomme, men här är allt över källarens bjälklag i trä, förutom en liten betongplatta som skyddar mot fukt högst upp. Jag tror faktiskt inte att det finns ett så här högt hus med så pass hög grad av trä i hela världen, säger David Eriksson.

Stommen är av gran och man har använt sig av både limträ och KL-trä i konstruktionen.

– Eftersom det är en kontorsfastighet med hyresgäster som kommer och går behöver man kunna vara flexibel och flytta innerväggarna. Därför är det limträ i balkar, pelare och strävor. De fasta väggarna runt hissen och trappan flyttar man däremot inte, så där är det KL-trä som ger hög hållfasthet i båda led.

Utanför Otto Magnussons byggbaracker faller regnet från en

gråtung himmel och David berättar att just fukt är en av de stora utmaningarna, framförallt under själva produktionsskedet.

– Det finns olika tekniker när man bygger i trä, som att använda heltäckande tält. I vårt fall hade det dock inte fungerat att ställa ett tält som är elva våningar högt. Det skulle dessutom bli ekonomiskt ohållbart. Så vi jobbar med en teknik där vi tätar av våningarna efterhand. Vi har provisoriska tätskikt på varje bjälklag, och väggar och pelare är skyddade från fukt under en viss tid. När vi har fått styr på klimatet tätar vi igen och torkar ut.

EN STOR FÖRDEL i processen är att de själva tillverkar fasaderna på plats.

– Det blir som en tröja som huset sätter på sig efterhand så det blir tätt och fullt isolerat direkt. Det gör att vi snabbt kan få ett tillfredsställande klimat innanför väggarna och därmed kunna avfukta och så småningom torka ut.

Vi lämnar platskontoret och går in i byggnaden. Som mest är det 20–30 personer som arbetar med stommen som ska stå klar i juni. Om ungefär ett år flyttar de första hyresgästerna in. Vi tar oss uppför en trappa i ljust trä som för tankarna till ett alphotell. Några våningar upp ställer sig David vid en stor tvärgående bjälke framför ett fönster och berättar om den andra stora utmaningen; vibrationer.

– EFTERSOM TRÄ ÄR förhållandevis lätt jämfört med betong påverkas det mer av vibrationer från till exempel vind, människor och järnvägen som går här precis bredvid. Det är till exempel därför Mjøstårnet har de här våningarna i betong. I riktigt höga hus kan de här svängningarna till och med göra folk sjösjuka och då använder man sig av dämpare, men den tekniken hade blivit väldigt kostsam på så få kvadratmeter. Dessutom är de av stål så då försvinner stor del av klimatvinsten.

Istället har underleverantören Binderholz från Österrike dimensionerat stommen för just de här svängningarna.

– Det handlar om hur man för ner lasterna, helt enkelt. Bjälken vi står vid hjälper till exempel till med att sprida vibrationerna och huset är förankrat i berget med ett antal stag som har borrats ner från bottenplattan. Så hela huset sitter fast i berget.

Grundläggningen är klimatförbättrad betong nivå fyra, och för att spara på betong är plattan inte lika tjock överallt. Där stagen kommer ner behövs mycket betong för att distribuera lasterna, men i andra

delar är det bara människorna och utrustningen inne i byggnaden som belastar.

– Bästa sättet att bygga klimatneutralt är att minska mängden, så tjockleken varierar mellan 100 och 800 millimeter. Vi gör samma sak med källarväggarna.

TREDJE UTMANINGEN ÄR brandrisken, och den bekämpar man bäst med ännu mer trä.

– Metodiken är att brandskydda med ett tjockare skikt av trä. När

Fyrtornet

BTA: 9 100m2

Höjd: 51 meter

Mängd: 3 000 kubikmeter virke har använts till byggnaden.

Leverans: Virket transporterades med 29 järnvägsvagnar.

Innehåll

Q Entréplanet och våning 2

• Publik yta med café, bageri, bistro och servicebutiker

• Lounge med sittplatser

• Stor, öppen trappa till plan 2

• Bibliotek och mötesplats på plan 2

• Invändig gångbro på plan 2 till Drivbänken.

trä brinner uppstår en förkolningsprocess. När träet är förkolnat och syret tagit slut kan det inte brinna längre in och då bildas det istället en skorpa. Det gäller bara att skydda de kritiska upplagen extra mycket. När byggnaden är färdig kommer vi även att införa ett sprinklersystem.

VI GÅR UT på byggnadsställningarna utanför och tittar närmare på fasaden. Medan trästommen är tillverkad av gran består den alltså av fjäll av exklusivt men tåligt cederträ.

Miljöklass: Miljöbyggnad Guld

Ingår i LFM30 (Malmös lokala färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till 2030)

Första inflytt: Första kvartalet 2024

Q Våning 3–11

Verksamhetsanpassade kontorslokaler med synliga trädetaljer, dubbelglasfasader och vinterträdgårdar Q Våning 12 Takterrass med orangeri för hyresgäster. För rekreation, kundmöten, event eller AW

Fyrtornet i Hyllie blir tio våningar högt och byggs av Otto Magnusson. FOTO: SIMON LUNDH

Fasaden byggs med faluröd cederträ.

FOTO: SIMON LUNDH

Även trappan byggs i trä.

spirar bland plåt och glas

– Cederträdspån är ett relativt dyrt material, men det har väldigt lång hållbarhet. Färgen kommer inte att hålla i 50 år, men materialet kommer att göra det. Så möjligtvis

behövs det en färgbehandling, om man vill det. Eller så låter man huset leva lite och få lite skiftningar. Men det är förstås inte bara fasaden som har hög hållbarhet. Med trä

istället för betong blir miljövinsten stor.

– EFTERSOM STOMMEN OCH fasaden står för cirka 70 procent av klimatpå-

Det ska vara enkelt att handla rätt!

verkan i ett hus blir det väldigt viktigt vilket material man använder. Koldioxidåtgången när man producerar betong är extremt hög medan trä snarare binder koldioxid under

tiden huset byggs, och även efteråt. När man väl plockar ner byggnaden är det också större återanvändbarhet än med betong.

David Eriksson, byggchef affärsutveckling på Otto Magnusson. FOTO: SIMON LUNDH

Balkar, pelare och strävor byggs med limträ och de fasta väggarna runt hissen och trappan med KL-trä. FOTO: SIMON LUNDH

Solelgrossisten har ett brett utbud av solpaneler, växelriktare, energilager, montageutrustning, elbilsladdare, off grid och annat som behövs för att installera solel på olika sätt.

Så upptäcker du fuskarna

Det kan bli en dyr affär att anlita en fuskande underentreprenör.

Både vad gäller viten och entreprenöransvar. För att undvika att bli lurad krävs fördjupade bakgrundskontroller.

– Vi har varit naiva men det finns metoder att upptäcka fuskarna, säger Miia Vuolama på Ekobrottsmyndigheten.

Nyligen genomförde Ekobrottsmyndigheten i nära samverkan med Polismyndigheten i Region Väst ett tillslag mot flera personer från Polen och Ukraina. De misstänks vara inblandade i en avancerad härva med utbetalningar till svart arbetskraft i byggbranschen. Drygt 28,5 miljoner kronor hade tagits ut på bankomater i Göteborg med omnejd från tio

polska bankkort. Pengarna har sedan kopplas till betalningar från två enskilda firmor i Sverige med polska medborgare som företrädare.

–  Det här är ett ganska bra exempel på hur det kan gå till när man försöker kringgå regelverket. Det finns en firma registrerad i Sverige och vid ett första påseende kan det se ut som ett legitimt förfarande, säger Miia Vuolama, Brottsförebyggande specialist, på Ekobrottsmyndigheten.

MÅNGA AV FÖRETAGEN som fuskar ser ut som de är en del av den vita ekonomin. De är registrerade enligt konstens alla regler och redovisar en del av sin omsättning och även löner. De finns med i personalliggaren och är registrerade som underleverantörer men de använder svart

Våra lagar har tagits fram under en tid då vi hade en kultur som byggde på tillit

arbetskraft. Utbetalningarna av lönerna sker oftast med kontanter och för att möjliggöra det behöver man frigöra pengar. Det löser man genom att skicka falska fakturor till det egna företaget genom fakturabolag.

När utbetalningen sedan sker behåller fakturabolaget bara en liten del av pengarna. Resterande summa skickas tillbaka till huvudmannen. Företagaren kan då behålla en del av pengarna innan man betalar den svarta arbetskraften.

– Vi ser att det ofta finns ett nav av fakturabolag som inte har någon annan verksamhet än att skicka falska fakturor. Ofta slussas pengarna i flera led för att undvika upptäckt innan de plockas ut i kontanter, säger Miia Vuolama.

En annan variant är att betalningen sker till en arbetstagare som är registrerad hos Skatteverket. På ytan ser allt ut som om det går rätt till men vederbörande tvingas att betala tillbaka en del av sin lön till uppdragsgivaren eller dela den med andra arbetstagare.

Andra aktörer är rena skuggbolag som inte finns med i några register.

Q Hur kan det här fortsätta att pågå i Sverige?

– Våra lagar har tagits fram under en tid då vi hade en kultur som byggde på tillit. Vi litade på våra motparter när vi gjorde affärer. Och den här uppfattningen lever kvar. Vi behöver en mer kontrollerande kultur där vi granskar våra motparter när vi

gör affärer. Mycket ansvar ligger på den beställande parten. Vi har inte några minimilöner utan det är den svenska modellen som gäller. Men har man inget kollektivavtal är det arbetsgivaren som bestämmer lönerna och då hamnar arbetstagaren i en väldigt utsatt position.

Q Har vi varit naiva?

–  Många av våra system bygger på tillit men nu jobbar lagstiftaren med att införa fler kontrollfunktioner. Det kan vara så att man tidigare har blundat som beställare och har varit nöjd med att få ett billigt pris på ett uppdrag. Det finns en risk nu när vi går in en lågkonjunktur med höga kostnader på varor och tjänster och krympande inkomster att man blir ännu mer priskänslig. Men det ligger ett stort ansvar på den som är beställare att kontrollera att den som utför arbetet inte fuskar

Q Vilka följder kan det få om man anlitat ett bolag som fuskar?

– Först och främst har du entreprenörsansvaret. Har en arbetstagare inte fått betalt av sin arbetsgivare kan han eller hon gå längre

upp i kedjan för att få ut sin lön. Och sedan har vi bestämmelserna i utlänningslagen. Om du anlitat en person som inte har rätt att vara i Sverige kan få du bli skyldig att betala en avgift. Du riskerar att bli av med dina uppdrag, och även att facket kan granska lönerna om bolaget är anslutet. Man kan även upptaxeras och åtalas om man har betalat svarta löner eller på annat sätt kringgått betalning av skatter.

Brottsmisstankarna mot männen som greps vid tillslaget i Göteborg rör grova bokföringsbrott och grov näringspenningtvätt och ska ha pågått under perioden december 2021 till och med februari 2023. De misstänkta är i huvudsak medborgare i Polen och Ukraina och vissa av dem är kända av polisen sedan tidigare.

Inför insatsen var 14 personer anhållna i sin frånvaro, varav 12 personer greps. Veckorna efter frihetsberövades ytterligare misstänkta personer i utredningen. Tillgångar i form av bilar, kontanter och tillgodohavande på bankkonton har tagits i beslag.

Fyra sätt att upptäcka fuskarna

Q Är kostnaderna för låga för arbetskraften är det en varningsklocka. Titta på den inrapporterade arbetsgivaravgiften till Skatteverket och sätt den i relation till arbetskraften som används. Är det rimligt i förhållande till det arbete du har köpt.

Q Titta i årsredovisningen och undersök hur många anställda företaget har och hur stora personalkostnaderna är.

Q Om företaget är registrerat i ett annat land begär att få ut uppgifter från berörda myndigheter i det landet. Det är viktig att du redan när du ingår ett avtal lägger ansvaret på att ta fram uppgifter på den du anlitar.

Q Har underentreprenören egen personal eller tar de in arbetskraften genom bemanningsföretag? Om så är fallet behöver du granska även bemanningsföretaget. Det räcker inte med att kontrollera första nivån.

Cirka 28,5 miljoner kronor togs ut på bankomater i Göteborg med omnejd under drygt ett års tid, enligt förundersökningen.

Miia Vuolama, Ekobrottsmyndigheten.

SAMUEL KARLSSON

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Succé för Byggmässan i Göteborg

Under två intensiva dagar sammanstrålade byggbranschen i Prioritet Serneke Arena. Responsen från utställarna och besökarna var överväldigande.

– Jag skulle säga att det har varit en glad och varm mässa, säger Linnéa Sörensson, projektledare för Byggmässan i Göteborg.

Runt 150 utställare och mängder av seminarier och olika programpunkter. Linnéa Sörensson är trött i benen när hon slår sig ner vid ett bord på torsdagseftermiddagen.

– JAG HAR GÅTT mycket, det har varit ett par intensiva dagar, överallt har det hänt saker. Det har varit många besökare och en bra blandning av dem. Det här är en varm mässa, människor är glada och kommer varandra nära här, även utställarna umgås och pratar mycket med varandra.

Det här är en varm mässa, människor är glada och kommer varandra nära

Totalt 3403 besökare räknades in under de två dagarna, en siffra Linnéa Sörensson är nöjd med. Bland höjdpunkterna nämner hon Byggfaktas frukostseminarium på onsdagsmorgonen och även Ola Sernekes och Gert Wingårdhs föredrag.

– Alla dessa tre punkter var väldigt välbesökta, säger hon och lovar att mässan återkommer om två år, 26, 27 mars 2025.

– Det är redan bestämt och även den mässan kommer att arrangeras här på Prioritet Serneke Arena. HENRIK

Illegal arbetskraft på var tredje arbetsplats

Ansvar Säkerhets årsrapport visar att nio av tio kontrollerade utländska företag inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet gällande utstationering till Arbetsmiljöverket. Var tredje arbetsplatskontroll avslöjar illegal arbetskraft. Men verkligheten är värre än vad rapporten visar.

– Siffror och statistik i alla ära, det som inte syns i rapporten är historien bakom varje siffra, människan bakom varje siffra, det ska vi inte glömma, säger Jessica Löfström, grundare av gransknings- och säkerhetsföretaget Ansvar Säkerhet.

Rapporten för 2022 visar att arbetslivskriminaliteten är att omfattande problem, i både större städer och små orter. Den konstaterar också att på arbetsplatser med avvikelser upptäcks ofta flera brister.

– Vi vet också att det är värre i mindre företag och på mindre arbetsplatser, säger Jessica Löfström.

NÄR DET KOMMER till bakgrundskontroller av svenska företag tilldelas var tionde hög risknivå, och Ansvar Säkerhet avråder från samarbete med dem.

I de så kallade högriskbolagen fanns lönedumpning och bristande arbetsmiljö. I vissa fanns också kopplingar till kriminella nätverk, våldsbejakande extremism och åsidosättande av regelverk och bristande efterlevnad av kontraktsvillkor.

De mest förekommande avvikelserna är arbetsmiljöbrister (35 %), betalningsanmärkningar (20 %) och annan historik i samband med företrädare (18 %). 33 procent av de granskade bolagen tilldelades medelhög

risk, 33 procent låg risk och 25 procent inga risker.

När det kommer till utländska bolag tilldelades 71 procent hög risk.

– Där handlar det framför allt om lönedumpning, varierande siffror på antalet anställda och förmodat skattebrott, säger Jessica Löfström.

I DE SÅ KALLADE högriskbolagen fanns lönedumpning och bristande arbetsmiljö. I vissa fanns också kopplingar till kriminella nätverk, våldsbejakande extremism och åsidosättande av regelverk och bristande efterlevnad av kontraktsvillkor.

De mest förekommande avvikelserna är arbetsmiljöbrister (35 %), betalningsanmärkningar (20 %) och

annan historik i samband med företrädare (18 %). 33 procent av de granskade bolagen tilldelades medelhög risk, 33 procent låg risk och 25 procent inga risker.

När det kommer till utländska bolag tilldelades 71 procent hög risk.

– Där handlar det framför allt om lönedumpning, varierande siffror på antalet anställda och förmodat skattebrott, säger Jessica Löfström.

Ansvar Säkerhet genomför också arbetsplatskontroller. Vid drygt en tredjedel av dessa kontroller upptäcktes yrkesarbetare som saknar arbetstillstånd. I flera fall hade uppehållstillståndet gått ut.

– Men de har ändå ID06-kort. Därför är det viktigt att inte enbart för-

lita sig på digitala lösningar, säger Löfström.

En panel bestående av Mattias Eklöf, operativ chef på Ansvar Säkerhet, Sara Jägermo, Fastighets- och Hållbarhetschef på Vacse AB, Klas Friberg, tidigare Säpo-chef och som nu sitter i styrelsen för Ansvar Säkerhet och Cecilia Strandberg, jurist och specialist sund konkurrens, Göteborgs stad, pratade bland annat om vad som krävs för att motverka arbetslivskriminaliteten i branschen.

– Det krävs att vi jobbar tillsammans. Det här är ett stort och utbrett problem. Det jobbar systematiskt och våra kontroller visar hur stort det är. Rapporten är främst baserad på större företag, eftersom det är

den typen av bolag som våra kunder anlitar. Men vi vet att i mindre företag är det betydligt värre, så verkligheten är värre än vad rapporten visar, säger Mattias Eklöf.

– INLEDNINGSVIS MÅSTE man inse att den här typen av brottslighet kan inte rättsväsendet ensamt ta hand om. Det måste finnas en vilja i branschen. Man måste också ha kunskap om det som sker och tänka på de övergripande principerna hur brottslighet uppstår och hur kriminella tänker. Syftet är att tjäna pengar och själva upplägget bygger på att det är en liten risk att upptäckas och om det upptäcks är straffen låga. Tyvärr uppfyller byggbranschen alla de kriterierna, så jag är inte förvånad över att det ser ut som det gör i branschen. Jag önskar också att branschen inte ska vara rädd för ny lagstiftning, som till exempel taxonomin, utan inse att man behöver hjälp för att förstå och agera på detta, säger Klas Friberg.

– Man brukar säga att man hellre ska fria än fälla, men i det här fallet kanske det är tvärtom. Man måste våga granska, utbilda och föra diskussioner. För ett och ett halvt år sedan började med kontroller, och har anlitat Ansvar Säkerhet. Vi insåg att vi inte kan göra allt själva. Vi trodde inte att det var så illa som det är, säger Sara Jägermo.

– MEDVETENHETEN ÖKAR hela tiden, men vi står inför stora utmaningar. Mitt fokus just nu är att till bra kontroller, sedan göra uppföljningar. Vi måste jobba successivt och det är ett arbete som ständigt trappas upp, säger Cecilia Strandberg.

Linnéa Sörensson, projektledare för Byggmässan i Göteborg. FOTO: HENRIK EKBERG

Jessica Löfström, grundare av gransknings- och säkerhetsföretaget Ansvar Säkerhet. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

ANNA SJÖSTRÖM

Byggmässan i Göteborg

Hur kan byggföretag praktiskt arbeta för en sund konkurrens? Det var frågan som stod i fokus under Byggföretagens seminarium. Dan Sandén, vd för Framtidskoncernen Byggutveckling, berättade att de i pilotprojektet Litteraturgatan kvarter 4 ska testa Byggföretagens modell Sunda Byggen. Modellen innehåller etablerade processer, rutiner och arbetssätt för en säker arbetsplats och sund konkurrens.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

I pilotprojektet Trikåfabriken 2.0 i Malmö testar Stena Fastigheter återbruk av stålbalkar i stommen. De återbrukade balkarna kommer från Stena Stål. Emilia Sevelius, miljösamordnare på Stena Fastigheter, Moa Persson, projektutvecklare på Stena Fastigheter och Christoffer Muhl Pollari, affärsutvecklare Återbruk på Stena Stål, pratade på seminariet Återbruk – från powerpoint till business.

Hur djup blir nedgången var det dystra namnet på programpunkten som leddes av Tor Borg, analyschef på Byggfakta. Han konstaterade att byggandet befinner sig i en skarp nedgång, i synnerhet vad gäller bostadsbyggandet. En av orsakerna till nedgången är inflationen som styr räntenivåerna, vilket berör finansieringssidan som i sin tur påverkar byggandet.

Byggfaktas frukostseminarium Västsveriges hetaste byggprojekt drog mycket folk. På bilden Susanne Bengtsson, content producer, och Peter Åhs, marknads- och affärsutvecklare på Byggfakta. Vid programpunkten presenterades ett par av Västsveriges hetaste projekt: Forsåker i Mölndal och Park Central vid Centralstationen i Göteborg.

Totalt besökte 3 403 personer mässan. FOTO: HENRIK EKBERG

Malin Söderson, vd på Iskad, pratade om hur man skapar trivsel och hållbara relationer på arbetsplatsen. FOTO: HENRIK EKBERG

Runt 150 olika företag ställde ut på mässan. FOTO: HENRIK EKBERG

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

FOTO: HENRIK EKBERG

Eldriven taxi som hantverkarbil

Eldrivna Londontaxin LEVC från kinesiska Geely bygger på beprövad Volvo-teknik. Fordonet säljs även i det renodlade hantverkarutförandet VN5 och bjuder på många värdefulla finesser.

Bilen togs ursprungligen fram för taxibranschen i London, där förarna ville ha en robust och rymlig bil med liten svängradie.

Intresset för den praktiska elbilen visade sig vara stort och när Geely bestämde sig för att sälja den som vanlig personbil samt i ett speciellt hantverkarutförande öppnade sig en helt ny marknad.

Nu har bilen kommit till Sverige och hos svenska återförsäljaren Autocar finns några exemplar för omedelbar leverans. Vill man istället skräddarsy sitt fordon är väntetiden cirka 12 veckor.

LEVC VN5 sticker ut bland de lätta lastbilar som säljs i Sverige, där de flesta ser i stort sett identiska ut. För den som vill använda sitt arbetsfordon som en rullande reklampelare finns det knappast något bättre alternativ.

MÅNGA MENAR ATT bilens front ser ovanligt läcker ut medan andra tycker att den är ful, men oavsett åsikt så är det här en bil för den som vill synas i trafiken. Dessutom går det inte att blunda för det generöst tilltagna utrymmet på 5,5 kubikmeter som gör det enkelt att lasta skrymmande gods. Som tillval går det att utrusta bilen med skjutdörr på vänstersidan, som tillsammans med den standardmonterade skjutdörren på höger sida ökar tillgängligheten.

Trots det uppseendeväckande utseendet är det tekniken och finesserna som döljs under skalet som är

Plus

Q Lastutrymme

Q Utseende

Minus

Q Högt pris

Q Osäkert andrahandsvärde

det verkligt intressanta. Drivlinan är helt elektrifierad och räckvidden på ren eldrift uppges till närmare tio mil. När batteriet är tomt tar en bensinmotor över, men istället för att motorn driver bilen framåt laddar den istället upp batteriet som i sin tur ger ström till elmotorn. Detta i sin tur ger en total räckvidd på cirka 50 mil innan det är dags att antingen stanna och ladda, eller fylla på tanken med bensin och sen köra vidare.

Bilen är i likhet med många an-

Dessutom går det inte att blunda för det generöst tilltagna utrymmet på 5,5 kubikmeter

dra moderna elbilar bakhjulsdriven, och här har LEVC tagit tillvara möjligheterna till att ge fordonet en svängradie på endast 10,8 meter. Trots att fordonet är fem meter långt går det att vända bilen nästan på en femöring, vilket är fördel för såväl taxichaufförer i London som hantverkare på trånga byggarbetsplatser.

EFTERSOM LEVC ÄGS av kinesiska Geely-koncernen har den fått tillgång till en hel del teknik från Volvo, vilket tydligt märks i kupén med Volvos säten och infotainment-system. Även bottenplattan och motorn kommer från Volvo, medan

Skåpet rymmer upp till 5,5 kubikmeter.

LEVC VN5

Fordon: LEVC (London Electric Vehicle Company) VN5

Pris: från 552 000 kr exkl. moms

Tjänstevikt: 2 070–2 222 kilo

Styrning: Elektrohydraulisk servostyrning

Vändradie (vägg till vägg): 10,83 m

Räckvidd med enbart eldrift: Cirka 10 mil

Total räckvidd: Cirka 50 mil

Lastutrymme: 5,5 m2 (två stycken Euro 3-pallar)

Skatt: 360 kr/år

Laddningstid: Snabbladdning från 0–100% på 30 minuter

Chassi: Aluminium

Växellåda: Automat

Fordonsgaranti: Fem år eller 240 000 km

Batterigaranti: Åtta år eller 240 000 km

Serviceintervall: 40 000 km

karossen och övrig teknik kommer från andra håll. Grundpriset på 500 520 kronor

är högt och eftersom märket är nytt på den svenska marknaden är det

svårt att uppskatta hur värdeminskningen blir. Däremot lär de rörliga driftskostnaderna bli låga tack vare eldrift och låg fordonsskatt. PETER FREDRIKSSON

JÄTTESTOR CHANS ATT GÖRA SKILLNAD

Lars Bergqvist-stipendiet är kanske inte världens största stipendium, men det stöttar initiativ som kan göra världens skillnad. De som belönas med 60 000 kronor vill nämligen göra vår bransch till en bra plats för alla.

Du kan få stipendiet för något som du vill genomföra eller redan har gjort. Allt som räknas är hur du bidrar till ökad jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnad. Ansök direkt via qr-koden, senast den 31 maj, eller läs mer på vår sajt.

Läs om stipendiet på

byggcheferna.se/stipendium

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Tak med integrerad solpanel

Q Lindab meddelar att deras mest populära takprofiler nu kommer att bli utrustade med en ny kraftigt förbättrad solpanel. Panelen är mindre än tre millimeter tjock, lätt böjbar och anpassningsbar efter underlaget.

Q Solpanelerna kommer i två olika svarta utföranden, matt och blank, och är förmonterade på plåten. Plåten finns i sju olika kulörer.

Q Effekten i solcellen ligger på 200W per m2 och installerad på Lindabs takprofiler blir effekten 149-173W per kvadratmeter, beroende på val av profil.

Q Produktgarantin på solpanelen i Lindab SolarRoof är 10 år och effektgarantin efter 25 år är 85 procent. www.lindab.se/solarroof

Inga fler stopp i vattenlåset

Q Geberit ONE tvättställ med horisontellt avlopp har integrerad hårsil med vitt täcklock som standard och är placerat i bakkant för att minimera vattenstänk. Täck-

lock i blank krom, matt krom eller matt svart finns att beställa som tillval. www.geberit.com

Fasadsiffror i rostfritt stål

Q Med inspiration från det industriella samhället som spirade i början av 1900-talet har Habo utvecklat hussiffrorna Work. Siffrorna är 18 cm hög, kommer i svart och materialet är rostfritt stål. Siffrorna finns även i andra typsnitt i rostfritt stål i grått eller guld. www.habo.com

Återvunnen aluminium

Q Nu tar Wibe Ladders ytterligare ett steg i sitt miljöarbete och lanserar nu sin arbetsbock 5500+ i återvunnen aluminium. Arbetsbocken har funnits med i sortimentet länge men kommer nu att bestå av minst 75% återvunnen aluminium. Materialet kommer bland annat från byggmaterial och fönster.

Q Det återvunna aluminiumet har ett koldioxidavtryck på max 2,3 kg CO2e per kg aluminium, vilket är 85% mindre än världsgenomsnittet. www.hultaforsgroup.com

Ny slät innedörr

Q Ekstrands innerdörr Slät furu plywood har en naturmatt yta av kvistrent furufanér med en kant av skiktlimmad plywood. Den synliga plywoodkanten ger en råare känsla på en i övrigt slät innerdörr. Dörren levereras med naturmatt lack, det är en helt ny typ av ytbehandling som ger ytan en känsla av obehandlat trä. Dörren går att få med tappbärande eller dolda gångjärn samt Ekstrands tillvalslås. www.ekstrands.com

Gnistfria verktyg

Q För den som arbetar med underhållsarbete i ex-zoner eller har sin arbetsstation i riskfyllda områden kan nu enkelt uppdatera verktygslådan med gnistfria alternativ för de flesta verktyg. Hammare, kniv, kofot, rörtänger, hylsnycklar, mejslar, yxor, polygrip, spadar, sågar och skiftnycklar finns i Denios onlineshop.

Q Verktygen består av speciella kopparbaserade legeringar (koppar-beryllium, specialbrons) och är certifierade av Federal Office for Materials Research (BAM) i enlighet med ATEX 1999/92. www.denios.se

Moduluppbyggda

odlingslådor i plåt

Q Mogsy står för Modular Garden System och är moduluppbyggda odlingslådor och spaljéer i plåt. Odlingslådorna är 40 cm höga och finns i tre olika material –corten, galvaniserad plåt och antracitgrått. Alla material är helt underhållsfria.

www.mogsy.se

Skyddssko i återvunnet material

Q Gecko Skyddssko från Blåkläder är tillverkad i delvis återvunnet material. De är bäst lämpad för utomhusarbete inom byggnation och konstruktion, transport, underhåll, reparation och drift.

Q Material: Mycket slitstarkt och delvis återvunnet material med ett skydd runt om av KPU. Yttersula av nitrilgummi. Anatomiskt utformad innersula i ett mjukt PU-material och textil ovansida med bra fuktabsorbering. Det textila spiktrampet klarar kraven i EN 22568-4 med 3 mm spikar.

Q Freelock-lösning gör det enkelt och smidigt att komma i och ur skorna.

Q Storlekar: 35–48. Damläst: 35-39.

www.blaklader.se

VÄRMER EN NY GENERATION

Nästa generation kommer att kräva fjärrvärmelösningar som inte förbrukar mer energi än nödvändigt. Därför skapade vi Cetetherm

Optimizer – den första smarta, uppkopplade fjärrvärmecentralen som samlar in data, analyserar och optimerar med hjälp av AI.

Matlåda i rostfritt stål

Q To Go matlåda håller maten kall länge. Matlådan är försedd med termosskål och lock med dubbla väggar. Använd matlådan till sallader, snacks och smörgåsar – eller till gårdagens matrester. Tillverkad av rostfritt stål och plast.

Q Rymmer 0,75 l.

Q Finns i färgerna svart och stål/svart.

www.evasolo.se

cetetherm.com

Nyligen upphandlade projekt

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR PROJEKTNAMN PROJEKT KOMMUN

Mattias Westheim JM AB Västerbro, Kugghjulet Nybyggnad av bostäder i västra Lund

Stefan Danielsson Peab Sverige AB Stureplan Norra Ombyggnad av galleria och kontor på Östermalm

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

BYGGKOSTNAD MKR

Lund 1 500

Stockholm 850

Sarah Segerman Åke Sundvall Byggnads AB Barkarbystaden, kv 9 Nybyggnad av bostäder m.m. i Barkarby Järfälla 500

Niklas Forsmoo Skeppsviken Bygg i Skövde AB Framtidsfabriken Metsä Tissue AB Nybyggnad av industrihus Mariestad 500

Anna Källström Flodén Byggnads AB Blå Stjärnan Djursjukhus Nybyggnad av veterinärstation i Lackarebäck

Thomas Andersson S-K Bygg AB Tröingedal Nybyggnad av bostäder och verksamhet på Tröingeberg

Mölndal 350

Falkenberg 350

Johan Månsson Arcona AB Hallunda nya skola Nybyggnad av F-9 skola i Hallunda Botkyrka 279

Jonas Särnström Byggnads AB Tornstaden Smörslottsgatan/ Robertshöjdsgatan område B

Nybyggnad av flerbostadshus Göteborg 250

Johan Gustafson Gärahovs Bygg AB Djupadalskolan, etapp 1 Nybyggnad av grundskola, grundsärskola och sporthall i Kortebo

Stockholms län

Divonne Förvaltnings AB Stockholm

Plj Service AB Stockholm

Gotland Venture AB Stockholm

Rewab Entreprenad AB Stockholm

Gemator AB Stockholm

SGA Svea GolvAvjämning AB Enskededalen

Åkerhielms Elektriska AB Stockholm

Talang 4 Bygg AB Järfälla

KRS BYGGAKUSTIK AB Älvsjö

Golvfiness Sthlm AB Enskededalen

IB & Company AB Stockholm

Voorkraft AB Stockholm

Dafulim AB Nynäshamn

Yuscandic AB Årsta

D Haegermarck Projektpartner AB Södertälje

AB Geko-Invent Stockholm

Enskede Fönsterkonsult AB Enskede

Jönköping 240

Johan Berggren Peab Sverige AB Veddesta, Etapp 1 Nybyggnad av bostäder och handel i Veddesta Järfälla 200

Fredrik Lennhede Byggbolaget Lennhede/ Kringberg AB Bifrost förskola Rivning och nybyggnad av förskola Mölndal 175

Peter Lundgren MVB Väst AB Walkeskroken 14-16, Tjärhovsgatan 18 ROT-renovering i flerbostadshus Uddevalla 175

Urban Johnsson T3 Group AB Kristinegränds vård- och omsorgsboende, etapp 2 Nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Borås, etapp 2 Borås 165

Christer Håkansson Wästbygg Entreprenad AB Brf Teaterkatten Nybyggnad av bostäder Lund 162

Michael Sundhäll Bygg Dialog AB Oskarshamns sjukhus Hus 01, 03, 04 Om- och tillbyggnad av sjukhus Oskarshamn 150

Ulf Asplund Skanska Sverige AB Gamla kommunhuset Nybyggnad av kontorshus Enköping 130

Josef Sheik-Khalil Wästbygg AB Spjutet Nybyggnad av flerbostadshus Ängelholm 125

Martina Forslund BF Stambytesentreprenad AB BRF Skeppstornet Nybyggnad av flerbostadshus Gävle 125

Anders Lindkvist NCC Sverige AB Stenkumla äldreboende Nybyggnad av trygghetsboende Västerås 120

Magnus Nilsson Tida Byggpartner AB

Michael Ivancsi Byggnadsfirman Otto Magnusson Entreprenad AB

Torshälla Trygghetsboende, Kv Gillet etapp 1 Nybyggnad av trygghetsboende Eskilstuna 100

ICA MAXI Mobilia Nybyggnad av affärshus Lund 100

Jonas Torkelson Protective System Svenska AB Änggården, Lillängsgatan 1, 3, 4, 5 och 7 Renovering av klimatskal och stammar i flerbostadshus, etapp 1

Göteborg 100

Andreas Hansson OF Bygg AB Dragonskolan Tillbyggnad av skola Umeå 90

Fredrik Nilsson SERNEKE Sverige AB Sigfridsområdet, Hus 1 och 2 Ombyggnad av Hus 1 och 2 i Sigfridsområdet Växjö 90

Lars Nyberg Veidekke Entreprenad AB Hyvleri & Timmersortering Nybyggnad av lager/ produktionslokaler i Iggesund Hudiksvall 90

Martin Junblad COBAB Sverige AB Fors reningsverk Nybyggnad av reningsverk i Fors Haninge 75

Magnus Lindskog Protective System Svenska AB Gärdsås, Siriusgatan 1676, hus 1605 och 1607 Invändig renovering flerbostadshus, etapp 1

Stefan Andersson Byggconstruct Uppsala AB Kantorn hus 1 Om och tillbyggnad av studentlägenhet

gatan Nybyggnad av batterilager Landskrona 70

Joakim Strid Henrik Anderssons Byggnads AB Oxievång Nybyggnad av flerbostadshus i Malmö

Sven-Göte Johansson Brixly AB Korseberg Vik Nybyggnad av flerbostadshus Vänersborg 65

Mats Karlsson Svenska Entreprenad & Förvaltningsab Eneby Nybyggnad av förskola i Eneby Norrköping 60

Emil Jensen Peab Sverige AB Äsperöd förskola Rivning och nybyggnad av förskola Uddevalla 60

Björn Edvardsson Skanska Direkt AB Charlottenborgshemmet Om- och tillbyggnad av vårdoch omsorgboende Kristianstad 60

Ulrik Strand Bohag Bygg i Jönköping AB Werket Etapp 2 Ombyggnad av kontorshus mm Jönköping 60

Marcus Forsmark MVB Syd AB Sunnan 10, Båtsmansängen Nybyggnad av bostäder i Torekov Båstad 55

Helen Larsson-riis Skanska Sverige AB Brf Studio115 Nybyggnad av flerbostadshus Lund 55

Johan Lilja Protective System Svenska AB Robertshöjd, Träkilsgatan 53-87 Stambyte och badrumsrenovering samt ventilation i flerbostadshus

Göteborg 51

Johan Nilsson Tressport & Lek AB Vara Nybyggnad av idrottsplats Vara 50

Johan Bergman Kvalitetsbygg R AB Coop Vemdalen, etapp 1 Nybyggnad av affärslokaler Härjedalen 50

Johan Bergman Kvalitetsbygg R AB Coop Vemdalen, etapp 2 Nybyggnad av affärslokaler i Vemdalen Härjedalen 50

Johan Bergman Kvalitetsbygg R AB Coop Vemdalen, etapp 3 Nybyggnad av affärslokaler i Vemdalen Härjedalen 50

Sebastian Ritola Jungfrusunds Mark & Sjö Entreprenader AB Ekebyhov 1:41 Nybyggnad av hotell Ekerö 40

Sebastian Ritola Jungfrusunds Mark & Sjö Entreprenader AB Ekebyhov 1:41 Nybyggnad av affärshus Ekerö 40

Olof Kjellström Johannesson Tommy Byggare AB

Kort & Gott Måleri AB Spånga

Nordic Totalentreprenad AB Sollentuna

Bunova Mur & Puts AB Upplands Väsby

Nordica Creandum AB Stockholm

Uppsala län

Vensak Consulting AB Uppsala

Silveris Allservice AB Uppsala

Södermanlands län

ÖR Nordic Bygg AB Flen

Ärna Ventilation AB Eskilstuna

Östergötlands län

Christian Appelskog Måleri AB Mjölby

NMC Bygg & Mark AB Norrköping

Jönköpings län

Kvalitetsservice J K AB Värnamo

Kronobergs län

Klättorps Linjeservice AB Växjö

PFS Bygg AB Växjö

Skåne län

Glemminge Entreprenad AB Glemmingebro

BRD Service AB Kristianstad

Jan Puchalski Bygg AB Vallåkra

Fogelnabben Entreprenad AB Malmö

SUL AB Helsingborg

Construction Management Partners

Sweden AB Malmö

71ans Service i Skåne AB Billeberga

Malmö City Bygg AB Malmö

Neginterior Bygg & Design AB Malmö

Afridi Sverige AB Malmö

Hallands län

CL Falkenberg Måleri AB Falkenberg

Västra Götalands län

PK Gräv-, mur- och byggtjänst AB Surte

Ekbloms Kakeldesign & Bygg AB Falköping

Murbiten Ställning AB Hisings Backa

AB Horreds Kakel, klinker & bygg Horred

Platina Bygg AB Göteborg

Vogli Bygg AB Stenungsund

Värmlands län

Björknäs Bergsprängning AB Arvika

Wikströms Entreprenad i Wermland AB Säffle Örebro län

Bröderna Högbergs Rör AB Örebro

Blockchain Infrastructure Group

Sweden AB Karlskoga

Gävleborgs län

Delsbo Gräv & Schakt AB Delsbo

Montagegruppen i Gävleborg AB Gävle

KF Group AB Gävle

Mark, sten & anläggning i Gävleborg AB Sandviken

Västerbottens län

Ohlssons Byggservice Lycksele AB Lycksele

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

49kr 3 månader för

därefter 199 kr/mån

Få full koll på byggbr anschen www.byggvar lden.se/kampanj

Senaste branschnyheterna

Aktuella reportage och intervjuer

Fördjupande analyser och rankinglistor

Statistik från hela byggbranschen

Hetaste Stockholmsbyggnaderna 2023

Nu har juryn utsett de tio fina- listerna till utmärkelsen ”Årets Stockholmsbyggnad 2023”. Vinnaren presenteras i början av juni. Stockholms stads tävling Årets Stockholmsbyggnad anordnas i år för fjortonde gången. Tio finalister har valts ut av en jury som utgått från projektens arkitektur, hållbarhet, innova-

tion och betydelse för Stockholm. Nu börjar omröstningen – där alla får delta. Röstningen pågår till och med den 25 maj. Vinnaren presenteras den 7 juni.

Här är de tio finalisterna:

1. Cederhusen är ett av de största trähusprojekten i världen i innerstadsmiljö med 245 bostäder och cirka

21 500 kvadratmeter ljus bruttoarea. Det är också Stockholms första stora flerbostadshus i massivträ. Kvarteret Bologna är projektets första etapp.

2. Campus Birka omfattas av 166 små studentbostäder i Björkhagen i ett punkthus i tegel och ett ramverk i betong. De relativt låga lamellhusen är klädda i trä och har ett ramverk i

trä som inramar den loftgång.

3. Kvarteret Drevkarlen 9 är ett hus från 1962, ritat av Backström och Reinus, och ursprungligen uppfört som ett så kallat pensionärshem. Huset byggdes på 1990-talet om till vårdboende, delvis på bekostnad av sina ursprungskvaliteter. I och med renoveringen återfår byggnaden sin ursprungsfunktion som seniorboende, det vill säga ett flerbostadshus med lägenheter för äldre.

4. Folkungagatan 44 som är Vasakronans kontorshus på Folkungagatan ligger beläget intill Katolska domkyrkan. Här låg tidigare en byggnad för Skatteverket från 1978. Det nya huset öppnar upp sig mot Folkungagatan och Medborgarplatsen med publika ytor i bottenvåningen. Förutom kontor rymmer de 22 000 kvadratmetrarna också restaurang- och konferenslokaler.

5. Kabelverket 17 ligger i Älvsjöstaden som är ett stort utvecklingsområde som kommer att få mer än 1 700 bostäder samt verksamhetslokaler med mera då det står klart. De 129 hyresrätterna är fördelade på tre byggnader, två lägre hus och ett högt hus i 20 våningar. Tillsammans bildar de, med den bevarade delen av Ericssons kabelfabrik, ett öppet kvarter.

6. Kvarteret Skrönan rymmer 114 kooperativa hyresrätter. Inom området finns även ett skifferklätt servicehus med gemensamhetslokal och återvinning.

7. Teaterparken är en upprustning av en äldre friluftsteater som nu fått nya tillskott såsom en skatepark för nybörjare, lekplatser, sittplatser och promenadstråk. Amfiteatern utgår från platsens naturliga skålform och skådespelen kommer här att utspela sig med den nya staden som fond.

8. Projektet Trilling innehåller 383 studentbostäder fördelade på tre byggnader. Husen är byggda av träelement och putsade utan synliga skarvar.

9. Villa Mälarhöjden.  De två hus som byggts på ömse sidor om

den gamla villan i Hägersten har byggts som byggemenskaper. De är byggda i egen regi av de boende. Det ena huset rymmer en större och en mindre lägenhet, medan det andra är uppdelat på tre bostadsenheter. Arkitektkontoret som ritat husen har också varit drivande i arbetet med byggemenskaper i Sverige.

10. Midsommarkransens nya grundskola för 1 000 elever är uppförd i prefabricerad betong. Den stora byggnaden är väl inpassad mellan brandstationen, som nu bland annat inrymmer matsal, och en kulle med bevarad vegetation. Den nya byggnaden har också fått detaljer som påminner om äldre skolbyggande, till exempel den analoga klockan och sexkantiga fönster vid entréerna.

1. Cederhusen i Hagastaden. FOTO:: SAMUEL KARLSSON

6. Kvarteret Skrönan. FOTO: BARA BILD

2. Campus Birka. FOTO: ANDERS BOBERT

8. Trillingen. FOTO: JOHAN DEHLIN

Alexandra Laurén lämnar Bonava för Specialfastigheter

Q Alexandra Laurén har utsetts till ny vd för Specialfastigheter. Hon kommer närmast från en roll som affärsenhetschef för Bonava Sverige. Dessförinnan var hon vice vd i Skanska Sverige.

Alexandra Laurén tillträder rollen under hösten 2023. Åsa Hedenberg lämnar såsom tidigare kommunicerats sin tjänst den 30 juni 2023. Styrelsen har från den 1 juli 2023 interimt utsett Charlotte Hybinette till vd, fram till dess att Alexandra Laurén tillträder sin tjänst.

Johan Eriksson återvänder som vd för Tuve Bygg

Q Styrelsen för Tuve Bygg har utsett Johan Eriksson till ny vd och koncernchef.

Han har även tidigare varit vd för Tuve Bygg, under åren 2011 till 2014. Johan Eriksson tillträdde tjänsten i samband med årsstämman den 19 april. Han efterträder Robert Bengtsson som går vidare inom Hedin Group som ny fastighetschef för koncernens verksamhet i Sverige.

NCC utser ny chef för avdelning Building i Norrland

Q Daniel Ödling tar över som chef för avdelning Building i Norrland, med ansvar för samhällsbyggnader, kontor och bostäder. Han har över 20 års erfarenhet inom NCC från flertalet roller. Han kommer närmast från rollen som produktionschef i avdelningen och kommer utgå från kontoret i Umeå.

Daniel Ödling är utbildad civilingenjör inom Väg och Vatten på Luleå Tekniska Universitet.

Tobias Rönje är ny vd på Byggelement

Q Tobias Rönje är ny vd på Byggelement från den 1 maj. Han tar över ansvaret när Peabbolaget är inne i ett expansivt skede då tillverkningen av byggelement automatiseras och cementbehovet ska halveras.

Han har tidigare varit försäljningschef och vice vd på Byggelement. Han har lång erfarenhet av branschen, bland annat från Finja Betong. Nu tar han över den ledande posten sedan Carl Rülcker klivit upp som ansvarig för Peab Byggsystem.

Ramboll Water i Sverige

har ny chef

Q Anna Hamrin blir Country Market Director, CMD, för Rambolls

affärsenhet Water i Sverige, efter att ha varit tillförordnad rollen under en tid.

Hon efterträder Annika Renheim som i februari utsågs till CMD för Ramboll

Transport i Sverige.

Anna Hamrin började på Ramboll som team leader 2012 och har sedan dess haft olika ledarroller. Som CMD ansvarar hon för att leda det svenska Water-teamet, som består av cirka 170 medarbetare.

Elinor Blomberg blir hållbarhetschef på Belatchew Q Elinor Blomberg

går in som ny partner på Belatchew.

Hon får samtidigt rollen som hållbarhetschef med det övergripande ansvaret för företagets fortsatta utveckling av tjänster inom hållbarhet.

Ellinor Blomberg är utbildad arkitekt och ekonom från Lunds och Stockholms universitet. Innan Belatchew arbetade hon på BSK arkitekter i sju år.

Smidmek rekryterar för satsning på lager och logistik

Q Smidmek storsatsar på lager- och logistikbyggnader. Som en del i detta har bolaget förstärkt med Henrik Gullberg som blir affärsansvarig för konceptet.

Henrik Gullberg har mångårig branscherfarenhet och inledde sin karriär som lärling och betongarbetare på Peab. De senaste 15 åren har han haft roller som arbetsledare, platschef och projektledare hos främst NCC men även på MTA Bygg och Anläggning.

Sika Sverige rekryterar ny vd internt

Q Daniel Jonsson tar över som ny vd på Sika Sverige. Han har en lång och gedigen erfarenhet av försäljning inom byggbranschen, bland annat från Crawford-Allhabo där han började sin karriär och Sto Scandinavia där han sedan var försäljningschef. Han fortsatt till Lujabetong där han var vd under 10 år och stannade i den rollen till 2019 då han rekryterades till Sika Sverige som Affärsområdeschef för Betong, Vattentätning och Betongrenovering.

RO-Gruppen expanderar till Helsingborg

Q RO-Gruppen etablerar sig nu i södra Sverige genom det nya affärsområdet Helsingborg. För att leda den nya satsningen tillsätter de två nya affärsområdeschefer.

Jonas Karlsson  har över 20 års erfarenhet från byggbranschen, va-

ANNONSBÖRSEN

Jonas Karlsson och Gustav Holm

rav merparten i ledande befattningar. Han kommer närmast från rollen som Projektchef på Nordr och har tidigare arbetat på Peab och Skanska. Han tillträdde rollen i början av maj. Gustav Holm har 15 års erfarenhet från byggbranschen där han arbetat i flera olika roller, senast som platschef på Peab. Dessförinnan har han bland annat drivit egen entreprenadverksamhet i nordvästra Skåne. Han arbetar på RO-Gruppen sedan hösten 2022.

Thomas Concrete rekryterar ny varumärkesansvarig

Q Från och med 17 april är Sofia Arvidson Schultz ny varumärkes- och kommunikationsansvarig för betongkoncernen Thomas Concrete Group. Hon har jobbat med marknadsföring och kommunikation sedan 2005. Då inom industri och fordonsindustrin, där hon bland annat varit marknads- och kommunikationsansvarig för Semcon Automotive och inom Greencarrier.

Senast kommer hon från rollen som kommunikationsansvarig för det globala mjukvaruutvecklingsbolaget Qmatic.

Byggfakta Group utser ny nordenchef

Q Byggfakta Group har utsett Max Lagerstedt till vd för rörelsesegmentet

Construction Solutions – Nordic.

Han har lång erfarenhet från vd och ledande chefsroller från olika bolag och branscher. Sedan 2020 arbetar han inom Lantmännen Cerealia och har där framgångsrikt varit med att utveckla bolagets erbjudande och affär. Dessförinnan var han chef för byggmaterialdivisionen på Bergman & Beving och vd för ESSVE Group.

Max Lagerstedt tillträder sin nya roll senast den 14 augusti 2023 och kommer att ingå i Byggfakta Groups koncernledning.

Olof Philipson är ny vice vd på Gatun Arkitekter

Q Olof Philipson är utvecklingschef och ansvarig arkitekt på Gatun, och har bland annat ritat flera kontorsbyggnader som Sthlm05, NOD och Bahnhof, samt arbetat med stadsutveckling i Slakthusområdet och Sickla. Nu har styrelsen utsett

honom till ny vice vd på Gatun Arkitekter.

Pia Sandvik lämnar Rise för Teknikföretagen

Q Pia Sandvik har utsetts till ny vd för Teknikföretagen med tillträde senast den 1 november. Hon sitter för närvarande i Teknikföretagens styrelse och kommer närmast från en roll som vd för Rise.

Pia Sandvik efterträder Klas Wåhlberg, som går i pension med fortsatt engagemang i flertalet styrelseuppdrag utanför Teknikföretagen.

Link Arkitektur rekryterar erfarna bostadsarkitekter

Q Link Arkitektur rekryterar två bostadsarkitekter.

Patrik Myrberg, som har arbetat på Link Arkitektur tidigare under sin karriär, är nu tillbaka på företaget. Han kommer senast från bostadsutvecklaren Bonava, där han medverkade till att bygga upp deras Designstudio från 5 till 50 medarbetare. Han har drygt 25 år i branschen.

Sebastian Lindqvist har drygt 20 års branscherfarenhet, med tyngdpunkt på bostäder. Han har varit verksam i både Argentina och Sverige, i alla skeden från underlag för detaljplan till färdiga handlingar. De senaste fem åren har han inriktat sig på tidiga skeden och hjälpt kunder att bedöma potential och utmaningar för olika tomter.

Ny koncernchef för SaintGobain Distribution i Sverige

Q Annica Hagen, har utsetts till ny vd för SGDS Gruppen AB. Saint-Gobain Distribution i Sverige har närmare 3000 medarbetare och där ingår bland andra bolagen Dahl, Optimera, Bevego, Kakelspecialisten och Konradssons Kakel.

Hon kommer närmast från posten som vd i Åhléns, dessförinnan var hon vd för Nobia Sverige. Annica Hagen tillträdde sin nya befattning 2 maj 2023.

Rutger Arnhult utses till ny vd för Corem

Q Styrelsen i Corem har utsett Rutger Arnhult till verkställande direktör för bolaget med tillträde den 16 juni 2023. Rutger Arnhults utnämning till vd återspeglar ett fortsatt

fokus på att stärka balansräkningen genom fortsatta avyttringar som möjliggör minskad skuldsättning. Han efterträder Eva Landén som kommer att anta rollen som vice vd.

Ny ordförande i Samhällsbyggarna Stockholm

Q Bertil Rosquist blir ny ordförande i Samhällsbyggarna Region Storstockholm. Han tar över ordförandeposten efter Alexander Yü, affärsutvecklare på Atrium Ljungberg, som tillträdde 2019.

Bertil Rosquist har arbetat med hållbarhetsfrågor i över 30 år, de senaste 9 åren på Skanska. Nu har en civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, där han gick Samhällsbyggnadslinjen, vägoch vattenbyggnad. Under större delen av karriären har han jobbat med hållbarhetsfrågor på chefsnivå.

Lena Erixon ny styrelseordförande för Akademiska Hus Q Lena Erixon har valts till ny ordförande för Akademiska Hus styrelse.

Lena Erixon var generaldirektör för Trafikverket från 2015 till 2021 och hade dessförinnan flera ledande befattningar inom Trafikverket, Vägverket och kommunal verksamhet. Hon har också varit generaldirektör för Försvarets materielverk under åren 2012-2015.

Hon är även verksam i en rad andra styrelser, där ibland Saab Group, Hector Rail och Statens tjänstepensionsverk. Hon är också på uppdrag av Regeringskansliet särskild utredare för förstudien om nationell fysisk planering. Lena Erixon efterträder Anitra Steen, som efter sju år på ordförandeposten har valt att avgå.

Svensk Byggtjänst har valt ny ordförande

Q Cecilia Granath, vd på Tyréns Sverige, har valts till ny ordförande för Svensk Byggtjänst.

Svensk Byggtjänst ägs av samhällsbyggnadssektorn och har som uppgift att för och tillsammans med sektorn erbjuda kunskap för hållbart byggande. Ett år efter införandet av ett nytt ägardirektiv väljs en ny ordförande och nya personer tar plats som ledamöter.

Nya ledamöter är: Olof Johansson från Trafikverket, Desirée Morast från Allmännyttan och Ann-Louice Windblixt från Peab Norden.

Henrik Gullberg

Sofia Arvidson Schultz

Annica Hagen

Tobias Rönje

Alexandra Laurén

Daniel Jonsson

Pia Sandvik

Bertil Rosquist

Anna Hamrin

Johan Eriksson

Max Lagerstedt

Elinor Blomberg

Daniel Ödling

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Lena Erixon

Cecilia Granath

Patrik Myrberg och Sebastian Lindqvist

Jubileum för tågstationer i limträ

I år är det 100 år sedan SJ gjorde sina första beställningar av limträ till tågstationer som skulle byggas. Än i dag kan resenärerna se dessa konstruktioner om de tittar upp mot taket på våra tre största tågstationer.

– Det är bevis på hållbart byggande som är än mer aktuellt i dag, säger Carl-Magnus Nordkvist, försäljningschef på Moelven Töreboda AB.

1923 beställde SJ både en konstruktion av limträ till Centralstationen i Malmö, för att bygga banhallen, och en konstruktion till Göteborgs Centralstation där banhallen byggdes om till vänthall. Två år senare beställdes det även en limträkonstruktion till Stockholms Centralstations nya vänthall. Den nya vänthallen i Stockholm, med en spännvidd på 24 meter, blev ett genombrott för den fortsatta satsningen på takkonstruktioner av limträ. AB Träkonstruktioner, nuvarande Moelven Töreboda AB, levererade balkarna.

– Limträkonstruktionerna från tjugotalet, som vi ser på många av

landets stationer än i dag, togs fram som en industriellt tillverkad produkt och blev tydligt profilskapande för stationerna, säger Carl-Magnus Nordkvist på Moelven Töreboda AB.

Eftersom limträ varken vrider eller kröker sig, och är ett av de starkaste konstruktionsmaterialen i förhållande till sin vikt, så kan de spänna fritt över stora avstånd.

– En annan av fördelarna är att delar av en limträbalk eller limträpelare vid behov kan bytas ut. Det gör att man kunnat underhålla och bevara konstruktionerna i landets centralstationer som i flera fall anses kulturhistoriskt viktiga och därför klassats som byggnadsminnen, säger Johan Fröbel, chef teknik och handel på branschorganisationen Svenskt Trä.

MATERIALET ÄR AKTUELLT i stationssammanhang även i dag. I Trafikverkets planer för en ombyggnad av Sundsvalls stationsbangård ingår

en väderskyddad gångbro mellan de ombyggda plattformarna och stationsbyggnaden. I slutet av förra året utsågs det vinnande förslaget som är en svängd gångbro i limträ och glas med ett böjande plåttak. Jo-

VI HJÄLPER DIG

han Fröbel berättar att även vid ombyggnationen av Järnvägsmuseet i Gävle, som pågår just nu, så används limträ.

– Limträ är på många sätt med och formar framtidens hållbara

samhälle där även byggandet och bevarandet av våra stationsmiljöer ingår. Under optimala förhållanden så håller en limträbalk i ett par hundra år, förklarar Johan Fröbel.

1923 beställde SJ en konstruktion av limträ till centralstationen i Malmö. FOTO: SÖREN HÅKANLIND

De rödmålade limträbågarna i Malmös banhallar är kvar än idag.

FOTO: SÖREN HÅKANLIND

1923 byggdes även banhallen i Göteborgs Centralstation om till vänthall med en ny konstruktion i limträ. FOTO: MOELVEN TÖREBODA

Det är bevis på hållbart byggande

FOTO: MOELVEN TÖREBODA

Vänthallen i Stockholms Centralstation som byggdes 1925 har ett tak av limträbågar med 24 meter i spännvidd.