Byggvärlden nr 10, 2023

BYGGSEKTORN TOG PLATS I ALMEDALEN

Stort fokus på kriminalitet och hållbarhet

Bostadsministern: Konstruktivt möte om byggkrisen

Så tacklar betongbranschen utmaningarna

Boråsbyggare siktar mot topp­tio i landet

Just nu har vi en mängd byggnader som står inför stora renoveringsbehov

Med ökade krav på klimatanpassning och hållbarhet måste vi i byggbranschen lämna det paradigm som präglats av nybyggnadsideal och i stället bejaka ett byggande baserat på återanvändning och återbruk.

Dags för paradigmskifte i byggbranschen

Länge har vår bransch präglats av ett nybyggnadsideal. Med utgångspunkt i modernismen, långt ifrån hållbarhetstanken, har vi arkitekter tagit oss an utmaningarna i samhället och det har nästan alltid handlat om att bygga nytt. Detta förhållningssätt håller inte i en verklighet där vi inte får använda mer resurser än vad som är nödvändigt. AIX hållning till arkitektur är att allt vi gör är tillägg och förändringar i en befintlig miljö, där även nybyggnader blir tillägg till vår existerande värld. Det befintliga är en resurs att förvalta, förädla och vidareutveckla.

Just nu har vi en mängd byggnader från 70-, 80- och 90-talet som står inför stora renoveringsbehov och som vi måste hitta sätt att hantera. Även dessa byggnader har ett stort resursvärde. Vi vill därför ta oss an dem med målet att skapa nya fungerande helheter och därigenom hitta fram till ny arkitektur.

Här riskerar nybyggnadsparadigmet att göra att ombyggnation inte får status som ett viktigt arkitekturprojekt och hindra oss från att ta oss an frågan med ett nytt angreppssätt.

För att kunna göra dessa byggnader attraktiva och användbara måste vi kunna tänka friare kring deras funktion och utformning. Dagens regelverk är anpassat för nyproduktion och ex-

akt definierade lösningar. Ett exempel är den hårda funktionsstyrningen i detaljplaner, som försvårar tex omvandlingen av kontor till bostäder. Vi behöver i stället ett mer målstyrt regelverk, som definierar vad som skall uppnås men inte exakt hur och som ger mer generella förutsättningar för framtida flexibilitet.

VI BEHÖVER ETT paradigmskifte i vår bransch.

Vi behöver ett nytänkande som tar spjärn 200 år tillbaka i tiden, men samtidigt blickar 200 år framåt i tiden och använder modern teknik och produktion för att göra våra befintliga miljöer användbara och attraktiva för lång tid framöver. Vi behöver göra ett omtag för att kunna skapa en hållbar arkitektur. Det här ställer krav på ett nytt sätt att tänka även när det gäller användandet av byggnader. Inom nybyggnadsnormen har det handlat om att få maximal effektivitet med skräddarsydda lösningar för specifika lokalprogram. Vid ombyggnad måsta man tvärtom vara beredd att anpassa verksamheten efter byggnaden. Att ta sig an en befintlig struktur ställer krav på nya och mer innovativa lösningar, vilket skulle kunna ge ny energi till vår bransch. Trappan för Resurshushållning är resultatet av ett tankearbete vi gjort inom AIX. Den il-

lustrerar vår hållning och omfattar hela spannet från förlängning av en byggnads – eller stadsplans liv till nyproduktion. Ju högre upp i trappan åtgärden hamnar, desto mer resurser krävs för att uppfylla åtagandet.

PÅ DET FÖRSTA trappsteget har vi identifierat vårt mest resurssnåla sätt att lösa uppgiften –att helt enkelt behålla en byggnad som den är genom att inventera, dokumentera och projektera underhållsåtgärder.

Det andra trappsteget handlar om att återanvända, där det byggda behåller eller återfår sin ursprungliga användning, en funktion som ibland har ändrats sedan byggnaden uppfördes.

Det tredje steget handlar om återbruk. Att återbruka material och byggnadsdelar har historiskt varit ett naturligt sätt att bygga hus, infrastruktur och städer. Idag är det en överlevnadsfråga att alltid hitta lösningar som är resurssnåla och helst koldioxidneutrala.

Att förnya är det fjärde steget. Att transformera är att programmera om en byggnad. Genom att bygga om och göra tillägg med låg miljöpåverkan kan byggnaden ges nya funktioner och dess livslängd förlängas.

Högst upp i vår trappa börjar vi om. Vi byg-

Varje byggnad som reser sig blir en del av vår gemensamma kultur och historia

Genom att sluta diskriminera och välkomna mångfalden inom arbetslivet, kan vi skapa en mer rättvis och inkluderande arbetsmarknad som gynnar oss alla, skriver Mariam Mohammedamin, arbetsledare på Tommy Byggare och Årets Byggkvinna 2023.

Det är verkligen fantastiskt att se hur långt vi har kommit i byggbranschen, och samtidigt finns det ännu mer vi kan göra för att minska fördomar och skapa en kultur av lika möjligheter. Det är otroligt inspirerande att upptäcka att många företag i Sverige aktivt arbetar för att främja religiös mångfald och respektera olika symboler som kors, kippa och slöja. Det ger oss en stark grund att bygga vidare på. Ska vi inte tillsammans bygga upp en ännu mer inkluderande och positiv företagsvärld?

I vårt fantastiska Sverige finns ingen plats för diskriminering baserad på etnisk tillhörighet eller religion, och tillsammans kan vi arbeta för att tydliggöra detta för alla. När företagen följer lagstiftningen och ger individer rätt att utöva sin religion skapar vi en atmosfär av inkludering och rättvisa.

Tillsammans måste vi arbeta för att bekämpa strukturell rasism och fördomar. Det är oacceptabelt att människor med arabiskkling-

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström, Svenska

ande namn eller från socioekonomiskt utsatta områden nekas anställning. En rättvis arbetsmarknad där vi bedöms utifrån våra förmågor och inte utifrån våra kläder är avgörande för att alla ska ha lika möjligheter att lyckas. Företagen bör spela en viktig roll genom att vara föregångare och välkomna olika erfarenheter och perspektiv. Vi strävar efter att berika samhällsutvecklingen och främja framsteg, och vi ser till att ingen ovärderlig potential och kompetens går förlorad genom att ge kompetenta individer rätt till arbete. Om vi vill bygga samhället, då ska vi se till att vi tar med hela samhället.

FORSKNING HAR UPPREPADE gånger visat att arbetsplatser som är mångfaldiga främjar innovation, problemlösning och kreativitet. Genom att välkomna olika individer med olika bakgrund kan företagen dra nytta av deras unika perspektiv och skapa en mer välmående och framgångsrik verksamhet.

För att bli ännu starkare och mer oövervinnliga bör företagen omfamna mångfald och inkludering. Tillsammans kan vi skapa en observerbar gemenskap där vi lyfter varandra och visar att en inkluderande företagskultur är nyckeln till framgång. Samtidigt finns det en annan fascinerande värld som formar vår

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

fysiska omgivning och bidrar till samhällets utveckling - byggbranschen. Byggbranschen förvandlar en liten markbit till majestätiska strukturer som reser sig mot himlen. Det är en sektor som kombinerar konst och vetenskap på ett unikt sätt, där noggrann planering, teknisk expertis och kreativitet skapar imponerande verk av arkitektur.

EN AV FÖRDELARNA med att vara en del av byggbranschen är den direkta inverkan man har på samhället. Varje byggnad som reser sig blir en del av vår gemensamma kultur och historia. Byggbranschen bidrar till att forma stadslandskapet och skapa platser där människor kan leva, arbeta och trivas.

Byggbranschen skapar också arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Byggprojekt genererar sysselsättning inom olika sektorer och bidrar till den lokala ekonomin genom att stimulera efterfrågan på material, tjänster och infrastruktur. Dessutom är byggbranschen en bransch som ständigt utvecklas och anpassas till nya teknologier och innovationer, vilket skapar möjligheter för lärande och professionell tillväxt.

Den unika kulturen inom byggbranschen betonar lagarbete och samarbete, där olika yrkesgrupper och discipliner samverkar för

ger nytt när behov finns – ett noga avvägt tilllägg som stärker och lyfter den byggda miljö vi redan har, gärna tillbyggnad eller påbyggnad och alltid med tanke på långt liv, funktionalitet, återbrukbarhet och med minimerat klimat- och energiavtryck.

LÅTER VI TRAPPAN för Resurshushållning prägla vår attityd till byggnader och byggande kan vi röra oss bort från nybyggnadsidealet och i stället fokusera på att skapa mer arkitektur med minsta möjliga resursanvändning. Hållbarhetsmålen gör det till en nödvändighet idag. Det är i detta arbete vi måste grunda ett nytt paradigm för en arkitektur som håller långt in i framtiden.

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

att nå gemensamma mål. Att vara en del av denna samhörighet och kreativa miljö skapar en speciell arbetsplatskultur där man kan lära av varandra, utmana sig själv och känna en gemensam stolthet över det man åstadkommer. I slutändan är både kampen mot diskriminering och engagemanget inom byggbranschen en del av att forma vår värld, skapa platser för människor att leva och arbeta i samt bidra till samhällets utveckling och kultur. Genom att sluta diskriminera och välkomna mångfalden inom arbetslivet, kan vi skapa en mer rättvis och inkluderande arbetsmarknad som gynnar oss alla. Byggbranschen representerar möjligheten att omvandla idéer till konkreta resultat och bygga både strukturer och samhällen för en framtid som är vacker och hållbar.

Annonsförsäljning/platsannonsering:

n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

n Petter Bergman, 072-858 82 49 petter.bergman@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring:

Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

MARIAM MOHAMMEDAMIN ARBETSLEDARE TOMMY BYGGARE

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Målet är att det ska nya kontoret ska certifieras enligt Leed Gold.

BILD: VECTURA

Skanska får kontrakt

värt 650 miljoner

Q Skanska har fått i uppdrag av Vectura Fastigheter att uppföra en byggnad för kontor och forskning i Brunnshög, Lund. Kontraktet är värt cirka 650 miljoner kronor.

Det nya kontoret blir säte för Kockums och Combitechs verksamheter i Skåne. Kontorshuset kommer att bli nio våningar högt och omfattar totalt 24 000 kvadratmeter. Byggnadsarbetena påbörjas inom kort och projektet ska vara färdigt under tredje kvartalet 2025.

1,2%

... steg byggkostnadsindex för flerbostadshus med i maj 2023 jämfört med april 2023, enligt siffror från SCB. Jämfört med maj 2022 steg Byggkostnadsindex med 10,9 procent (11,5 procent i april). Entreprenörernas kostnader och byggherrekostnaderna steg vardera med 1,2 procent. Lönekostnaderna ökade med 3,8 procent, medan kostnaderna för maskiner och omkostnaderna steg med 0,9 respektive 0,2 procent mellan april och maj 2023.

Tunnelarbete i Göteborg förlängs

Renoveringen av Tingstadstunneln skulle bli klar i år. Nytt datum är 6 maj 2024. – Den var i sämre skick än väntat, säger Stefan Frisk, projektledare på Trafikverket.

Arbetet med den mest trafikerade älvsförbindelsen i Göteborg påbörjades under våren 2022 med planen att de båda rören skulle ta nio månader vardera att renovera. Men eftersom redan det första röret drog ut på tiden gör nu Trafikverket bedömningen att slutdatumet också får justeras.

– Tingstadstunneln är en gammal tunnel i stort behov av renovering. Det visste vi från början men inte förrän vi påbörjade arbetet har vi efterhand kunnat se hur stort behovet var. Det har tillkommit arbeten som vi inte kunde förutse från början. Redan tidigt i renoveringsarbetet upptäckte vi att tunneln var i sämre skick än väntat, säger projektledare Stefan Frisk.

Trafikverkets projektkostnad för Tingstadstunneln låg 2022 på totalt 850 miljoner kronor. Men den summan kommer sannolikt att uppjusteras.

– Det kommer att bli dyrare eftersom det blir ett mer omfattande projekt. Hur mycket vet vi inte än, säger Stefan Frisk.

UPPDRAGET ÄR ETT samverkansprojekt med tre större entreprenader där Peab har den största delen som omfattar själva renove-

Redan tidigt i renoveringsarbetet upptäckte vi att tunneln var i sämre skick än väntat

ringsdelen i tunneln, det vill säga bland annat betong-, förstärknings- och kakelarbeten. Markoch trafikentreprenaden ligger på

NCC och Sice Nordics utför installationsentreprenaden. Sweco står för projektering för byggnadsverk och mark- och trafikentreprenaden

NORMALT SETT HAR tunneln cirka

125 000 passager per dygn. Under renoveringsarbetet är endast ett rör öppet, trots det har trafiken flutit på bra så här långt, enligt Trafikverket.

– Vi bedömer att det ska fortsätta så. Vi gjorde noggranna analyser och var väl förberedda innan vi påbörjade renoveringsarbetet och det har gett resultat, säger Stefan Frisk. Vissa arbeten utanför tunneln i anslutande vägnät och trafikplatser såsom skyltar för vägvisning, beläggning och linjemålningar utanför tunneln är planerade att bli klara efter den 6 maj 2024.

Besqab varslar om uppsägningar

Bostadsutvecklaren Besqab har lagt ett varsel som berör cirka 40 medarbetare.

Eden har en yta på cirka 8 000 kvadratmeter och färdigställdes 2021. FOTO:: MVB

Första Well Core

Platinum-fastigheten

Q Kontorsfastigheten Eden i Malmö, som MVB byggt i samverkan med Castellum, har som första fastighet i Sverige erhållet certifieringen Well Core Platinum, den internationella byggstandardens högsta nivå. Certifieringen syftar till att förbättra hälsa och välmående för de som verkar i huset.

Certifieringen omfattar tio kategorier som påverkar människans hälsa såsom luft, ljus, ljud, material, vatten, kost, motion, termisk komfort, gemenskap och välbefinnande.

JM introducerar ny boköpsmodell

Q JM lanserar en ny boköpsmodell kallad JM Deläga. Syftet är att göra det möjligt för fler att köpa en nyproducerad bostad. JM Deläga innebär att köparen till en början finansierar minst 50 procent av bostaden och samäger resterande del med JM.

Modellen kommer inledningsvis att erbjudas i ett antal utvalda bostadskvarter samt till kunder som vid köptillfället inte har möjlighet att finansiera hela bostadsköpet, men som bedöms kunna göra det längre fram.

Med modellen köper kunden successivt flera andelar för att till slut äga bostaden helt själv, men har även frihet att när som helst sälja bostaden.

Mannen påbörjade i september 2022 en tillsvidareanställning med sex månaders provanställning hos ett byggföretag i Stockholmsom -

Får skadestånd

för diskriminering

Ett byggföretag betalar ut skadestånd till en snickare som inte fick förlängd provanställning eftersom han tagit ut vab. Detta efter att DO, diskrimineringsombudsmannen, hotat med stämning.

Mannen påbörjade i september 2022 en tillsvidareanställning med sex månaders provanställning som snickare hos ett byggföretag i Stockholmsområdet. Eftersom mannens barn fick en allvarlig sjukdom var han tillfälligt föräldraledig för vård av barn i stor utsträckning. I början av mars meddelade mannen att han skulle kunna återgå i arbete men att han fortsatt skulle behöva vabba i viss utsträckning.

Arbetsgivaren avbröt ett par dagar senare provanställningen. När mannen ytterligare ett par dagar senare ringde upp arbetsgivaren

– Vi befinner oss i en situation där vi behöver vidta åtgärder för att anpassa våra kostnader och vår organisation till en lägre produktionsvolym, säger Carola Lavén, vd.

I ett pressmeddelande skriver Besqab att försäljningen av bostäder taktar på, men till avsevärt lägre volymer och det tar längre tid för bostadsköparna att fatta köpbeslut. Osäkerhet om framtiden, det höga kostnadsläget, ränteutvecklingen och minskad köpkraft ökar utmaningarna i att starta nya projekt.

för att få en förklaring till beslutet fick han till svar att de inte lärt känna varandra eftersom anmälaren inte varit på arbetet tillräckligt mycket.

DO BEDÖMDE ATT företagets agerande har var ett missgynnande enligt föräldraledighetslagen. DO begärde att byggföretaget skulle betala 200 000 kronor i skadestånd till snickaren.

Arbetsdomstolen har i en tidigare dom klargjort att en arbetsgivare kan förlänga en provanställning om frånvaro, som exempelvis vab, har gjort att den anställdes prestation inte har kunnat bedömas.

I mitten av juni gick företaget med på att betala ut ersättning på 200 000 kronor. I och med företagets beslut att betala ersättningen avslutar DO ärendet.

BESQAB VIDTAR DÄRFÖR åtgärder för att anpassa verksamheten och dimensionera kostnader och personalstyrka för lägre produktionsvolymer. För att möta de nya förutsättningarna har bolaget lagt ett varsel om cirka 40 medarbetare.

Förhandlingar med fackliga parter kommer att inledas snarast. – Vi befinner oss i en situation där vi behöver vidta åtgärder för att anpassa våra kostnader och vår organisation till en lägre produktionsvolym och rusta oss för några tuffa år framåt. Det är självklart väldigt tungt att behöva fatta ett sådant beslut och att våra medarbetare blir drabbade, säger Carola Lavén, vd. Hon fortsätter: – Besqab har varit verksam som bostadsutvecklare i drygt 30 år och har varit med om konjunktursvängar tidigare. Det finns ett stort behov av bostäder på våra marknader. Vi samlar nu vår långa erfarenhet som bostadsutvecklare och fokuserar på att skapa förutsättningar för ett starkt och konkurrenskraftigt bolag där vår kärnverksamhet är projektutveckling och genomförande av attraktiva och hållbara boendemiljöer, fortsätter Carola Lavén. ANNA

HENRIK EKBERG

Det blir först 6 maj 2024 som Göteborgarna kan räkna med att Tingstadstunneln är klar. FOTO: TRAFIK GÖTEBORG

SJÖSTRÖM

Världsnyhet för största trästaden

Atrium Ljungberg tar nu initiativ till Stockholm Wood City som enligt bolaget ska vara världens största stadsbyggnadsprojekt i trä, där första spadtaget planeras att tas 2025 och de första husen förväntas stå klara 2027.

milstolpe för svensk innovationsförmåga, säger Annica Ånäs, vd för Atrium Ljungberg, i ett pressmeddelande.

Länssjukhuset i Kalmar byggs ut med en ny byggnad. BILD: BYGGDIALOG

Bygger vårdbyggnader för en halv miljard

Q Under våren har Byggdialog tilldelats två vårdbyggnadsprojekt i Kalmar och Oskarshamn. Det är Region Kalmar län som är beställare av båda projekten. Den totala budgeten är på cirka en halv miljard kronor.

På Länssjukhuset i Kalmar behöver onkologi- och strålbehandlingsenheten att utöka kapaciteten. Där ska en omfattande ny- och ombyggnation på totalt 7 200 kvadratmeter genomföras.

På Oskarshamns sjukhus genomförs om- och tillbyggnation av vårdenheterna för medicinteknik, mammografiscreening, radiologi och administration.

Båda projekten beräknas vara färdigställda under 2026.

47%

– Stockholm Wood City manifesterar vår framtid. Från hyresgästerna finns en stark efterfrågan på nytänkande hållbara lösningar som vi möter med det här projektet, fortsätter Annica Ånäs.

Annica Ånäs

Projektet sträcker sig över 250 000 kvadratmeter och ska därmed vara världens största kända stadsbyggnadsprojekt med trästomme. Stockholm Wood City markerar en ny era för hållbar arkitektur och stadsutveckling, enligt bolaget. Det rör sig om ett område med 7 000 kontorsplatser och 2 000 bostäder i Sickla i Nacka kommun. Det nya området kommer att erbjuda en mix av arbetsplatser, bostäder, restauranger och butiker.

– Vi är stolta över att kunna introducera Stockholm Wood City. Det här är inte bara ett viktigt steg för oss som företag, utan en historisk

TRÄBYGGANDE ÄR ETT hett diskussionsämne internationellt, men de byggnationer som blivit verklighet har oftast rört sig om enskilda byggnader eller kvarter. Bland annat The Economist och The New European Bauhaus har på senare år drivit på för ökat träbyggande, men gamla konventioner och föreställ-

Stockholm

Wood City:

Q 250 000 kvadratmeter bruttototalyta

Q 7 000 kontorsplatser

Q 2 000 bostäder

ningar har enligt Atrium Ljungberg bromsat utvecklingen. Annica Ånäs fortsätter:  – Vår bransch lämnar stort avtryck och det är viktigt för oss att göra en positiv skillnad på både kortare och längre sikt. Vi vill skapa en miljö där våra kunder, de som kommer att bo och arbeta här, kan vara delaktiga i utvecklingen och utformningen av framtidens stad. Kontorsfokuset är ett sätt att

möta underskottet på arbetsplatser söder om Stockholms innerstad och därmed också korta pendlingstiderna för fler. Projektets klimatpåverkan minimeras med hjälp av egenproducerad, lagrad och delad energi. Genom att satsa på resurseffektiva byggmetoder och cirkulära materialflöden vill bolaget förändra stadsutvecklarens roll och bli en katalysator för innovation.

Snickare hårt drabbade av arbetsolyckor

Under förra året anmälde 35 400 personer att de drabbats av arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro. Byggnadsträarbetare var en av de mer utsatta grupperna. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket presenterar statistik för arbetsskador med anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar under 2022. Sammanlagt anmälde cirka 35 400 personer, drygt 20 300 män och 15 100 kvinnor, att de råkat ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro. En fjärdedel av dem behövde vara sjukskrivna längre än 14 dagar. Unga män (16-24 år) anmäler flest arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta.

– DET ÄR allvarligt att tusentals personer utsätts för farlig arbetsmiljö och drabbas av olyckor på arbetet, särskilt när vi vet att många olyckor skulle kunna förebyggas, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Många arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro inträffar när det

händer något som avviker från det normala eller när man inte har följt de vanliga rutinerna. Bland män är det vanligast att förlora kontrollen över verktyg, maskiner och transportfordon. För kvinnorna dominerar olyckor på grund av fall och tunga eller besvärliga lyft av till exempel patienter. Hot och våld är också orsaken till många arbetsolyckor som anmäls av kvinnor. De flesta arbetsolyckor ger skador på höft, ben eller fot. Näst vanli-

gast är att få skador på flera kroppsdelar, hand, finger eller rygg. Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro varierar stort mellan olika yrken. Bland män var det byggnadsträarbetare och inredningssnickare som hade flest anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta med närmare 85 stycken under 2022. Det är en liten minskning jämfört med 2021, men i nivå med 2020. Jämfört med 2019 är det en kraftig minskning.

Bland kvinnor var det processoch maskinoperatörsarbetare samt lagerassistenter som hade flest anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta, cirka 40 stycken. Det är något högre än de senaste åren. Lastbils- och bussförare har närmare 35 stycken. Det är en tydlig minskning jämfört med 2021 då det var den yrkesgrupp som hade flest anmälningar per 1 000 sysselsatta, 52,9 stycken.

– Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. För att vi ska nå dit är det viktigt att lära av tidigare olyckor och incidenter, så att de inte sker igen. Det är arbetsgivarens ansvar att undersöka, bedöma och åtgärda de risker som finns på varje arbetsplats. Detta ska ske regelbundet, i dialog med de anställda, säger Erna Zelmin.

UNDER FÖRRA ÅRET inträffade 40 arbetsolyckor med dödlig utgång i den svenska arbetskraften, varav 31 män och 9 kvinnor. Ytterligare 9 personer som inte ingår i den svenska arbetskraften omkom i arbetsolyckor 2022.

... i Sverige anser att bostadsmarknaden inte är väl fungerande. Det är en ökning med åtta procentenheter från föregående år, enligt en undersökning som Kantar Sifo genomfört på uppdrag av JM.

En större andel anser också att det är för svårt att komma in på bostadsmarknaden: 61 procent jämfört med 44 procent för ett år sedan. Drygt två tredjedelar av de tillfrågade, 68 procent, tycker att det är svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden utan ekonomisk hjälp från föräldrar eller annan familj.

Var

tredje flyttar fram renoveringsplanerna

Q Höjda el- och matpriser i kombination med stigande räntor har bromsat den renoveringsboom som kulminerade under pandemin. En ny undersökning som Mora Armatur låtit Novus genomföra visar att 35 procent av svenskarna har skjutit fram planerade renoveringar av kök och badrum helt eller delvis på grund av det samhällsekonomiska läget.

Projektet går under namnet Fältläkaren. BILD: SWECO

NCC bygger 276 studentbostäder

Q NCC ska på uppdrag av Uppsalahem bygga 276 studentbostäder i stadsdelen Kåbo, i centrala Uppsala. Uppdraget utförs som totalentreprenad i samverkan. Affären uppgår till cirka 260 miljoner kronor och orderregistreras i det andra kvartalet 2023 i affärsområde NCC Building Sweden.

Lägenheterna kommer att fördelas i tre huskroppar med fem våningar och kommer att ha 1-2 rum i storlekarna 25-40 kvadratmeter. Första inflyttning beräknas mot slutet av 2024 och projektet planeras vara färdigställt 2026.

SAMUEL KARLSSON

Det handlar om 7 000 kontorsplatser och 2 000 bostäder.

BILD: ATRIUM LJUNGBERG / HENNING LARSEN

En ny trästad ska uppföras i Sickla.

SAMUEL KARLSSON

Bland män var det byggnadsträarbetare och inredningssnickare som hade flest anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta under 2022. FOTO: GETTY IMAGES

Kriminaliteten – fortsatt ett stort problem

Kriminaliteten inom byggsektorn är fortsatt stor och dagens tuffa ekonomiska läge gör inte saken bättre, enligt Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke som lyfte frågan i Almedalen.

– Det blir snarare värre, säger han.

Det har tagits en del initiativ mot arbetslivskriminalteten, slår Lennart Weiss fast inledningsvis från scenen på innergården på Clarion Hotel Wisby.

Förra regeringen antog en nationell strategi med 45 olika förslag mot arbetslivskriminalteten, däribland

A-krimcentren och Delegationen mot arbetslivskriminalitet, som nu kommit halvvägs i sitt uppdrag. Byggnads och Byggföretagen har sitt gemensamma Svensk byggkontroll. Men så mycket bättre har det inte blivit, enligt Lennart Weiss, som i sina granskningar av företag från framför allt Östeuropa inte hittar någon med rent mjöl i påsen.

– DET ÄR väldigt lätt att fuska, myndighetskontrollerna är fortfarande svaga, de är även underbemannade, jag får till och med signaler från att antalet inspektioner från Skatteverket och Arbetsmiljöverket minskar, detta ska vi gå till botten med i höst, vi förstår inte varför det sker. Man arbetar fortfarande på det gamla sättet där en myndighet arbetar med sitt och en annan myndighet med sitt.

Han är även besviken på branschens sätt att hantera arbetslivskriminalteten.

– Jag är rent allmänt besviken på branschen, jag hade förväntat mig att branschen skulle reagera med större allvar. Men de fortsätter att fokusera på arbetsplatskontroller, det är inte fel, men det är heller inte där

Jag är rent allmänt besviken

på branschen

man hittar problemens mest allvarliga karaktär. Allt för många arbetar med dokumentkontroll av kollektivavtal, det ska man ha och det är rätt, men det säjer inte ett jävla dugg, det är en del av en systematisk fasad, de skaffar sig hängavtal för att gå med i Byggföretagen för att det ska se bra ut, men man undersöka inte hur det verkligen ser ut med företagen.

DET MÅSTE BLI ett uppvaktande i de här frågorna, fortsätter Lennart Weiss, som säger att det är oerhört svårt idag att tjäna pengar inom

Skellefteå kommun efterlyser ”Kod grön”

Skellefteå kommun har en tillväxt som innebär 10 000 nya jobb de kommande sju åren och behovet av nya bostäder beräknas till 10 000.

– Det kan inte vara rimligt att en kommun ska stå ytterst ansvarig för allt från bostadsbyggande till all övrig infrastruktur, säger Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå. Han efterlyser Kod grön men fick svar att han inte kan få några allmosor.

Sverige står inför det största industriskiftet i modern tid och i Norrland planeras investeringar för över 1 000 miljarder kronor. Utöver det tillkommer följdinvesteringar i form av hamnar, vägar, skolor och annan service. För att klara arbetskraftsförsörjningen beräknas att runt 100 000 människor flyttar norrut, vilket ställer krav på 50 000 nya bostäder. Men vem tar risken och kommer de 50 000 nya bostäder som behövs verkligen att byggas?

– Vi är i stabsläge 24 timmar om dygnet nu. Vi är mitt inne i en makalös omställning och senast vi var med om något liknande var nästan 100 år sedan, 1924, när Boliden hittade guld, säger Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå.

DET VAR DEN 21 mars 2017 när Skellefteå kommun valde att räcka upp handen för Northvolts etablering, berättar Burman.

– Och räcker man upp handen får det enorma följdkonsekvenser. Det ska investeras cirka 200 miljarder i kommunen under en tioårsperiod, och kommunens investeringar uppgår till cirka 30 miljarder. Det är stopp i bostadsbyggandet, men vi har inte tid med det, säger han. Folk behöver kunna flytta hit.

I år räknar kommunen med att det färdigställs runt 800 nya bostäder, och ungefär lika många nästa år.

Men sen?

– Inflationen är en faktor just nu, men den är övergående. Vad vi behöver nationellt stöd. Det som sker går inte att stoppa nu, vi är inne i en total samhällsomvandling och vi jobbar dygnet runt, men får inget stöd från stat, regering eller myndigheter, säger han.

HAN VILL SE ”Kod grön”, det vill säga ett system där staten kan rikta insatser för att underlätta för kommuner med stora industrietableringar.

– Det är fem och ett halvt år sedan vi fick en industrietablering med 5 000 anställda direkt i en fabrik. Och mer jobb blir det framöver. Det kan inte vara rimligt att en kommun ska stå ytterst ansvarig för allt från bostadsbyggande till all övrig infrastruktur.

Elin Söderberg, klimat- och landsbygdspolitisk talesperson, Miljöpartiet, höll med om att det saknas ett nationellt styre.

– Det saknas en tydlighet, en riktning. Det saknas ett nationellt ledarskap som skapar förutsättningar

byggbranschen i Stockholmsregionen för ett företag som jobbar ”vitt”. Vissa har till och med ratat Stockholm för det går inte att tjäna pengar där.

– Jag är rädd för att det blir värre med den höga inflationen och höga byggpriser. Jag är rädd för att detta blir ett bete, en morot för att anlita de här skurkföretagen.

Medverkade vid seminariet gjorde Pia Bergman, expert på arbetslivskriminalitet, tidigare på Skatteverket.

– Det som behövs är att myndigheterna som har havererat får hjälp, bland annat polismyndigheten. Arbetsmiljöverket klarar inte av att leda det hela. Ge myndigheterna tydliga direktiv att vara ute på fältet,

nu är det riskfritt där ute, så kan vi inte ha det.

Ola Petersson, ordförande, delegationen mot arbetslivskriminalitet:

– Jag jobbar med en analys om hur den här myndighetssamverkan fungerar så att regeringen får ett bra underlag. Jag hoppas kunna bidra mycket till en bättre situation.

Miia Voulama, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten:

– Det ska vara lätt att göra rätt och det är det inte i dag. Det måste bli bättre reglering på alla nivåer, brottsbekämpning, administrativa åtgärder i beställarled, så att alla kan göra det här tillsammans.

Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads:

– Ska vi få något byggt i det här landet så måste vi kunna locka ungdomar i landet, som det är nu flyr de från branschen. Jag träffar studieoch yrkesvägledare nästan månadsvis som berättar att inga föräldrar rekommenderar sina barn i dag att välja byggbranschen.

JIMMY BENGTSSON, VD för Veidekke Sverige, tror på ett ökat samarbete mellan Byggnads och Byggföretagen, som han säger fungerar bättre i Norge.

– Se till att det blir en rejäl kvalitetsstämpel att vara med i Byggföretagen och i Byggnads samt få ordning på myndigheternas samarbete. HENRIK

munerna är det bedömda investeringsbehovet över 62 miljarder. – Hur ska kommunerna kunna täcka det? De får en liten intäkt när de säljer mark, men annars är enda sättet att få högre intäkter genom fler invånare. Men nu kan arbetsförmedlingen inte skicka hit personer eftersom det inte finns någonstans att bo, säger Annika Wallenskog, chefsekonom, SKR.

Deras analys visar att på plussidan finns faktorer som att flyttvågen i kommunerna vänder, näringslivet får fart och att de bidrar till att Sverige kan nå klimatmålen.

På minussidan finns osäkerhet kring energitillgången, konsekvens av tillfälliga boenden, konkurrens om arbetskraften, miljörisken om planerna ställs in samt bostadsbyggandet.

för hela landet när det kommer till exempelvis infrastruktur, vatten och energi, säger hon.

TOBIAS ANDERSSON, NÄRINGSUTSKOTTETS ordförande, Sverigedemokraterna:

– Utmaningarna är stora. Jag tycker inte att politiker ska diktera marknaden eller ge ut allmosor till kommuner. Utan regeringen ska snarare jobba med att skapa system och incitament för att främja utvecklingen i lokalsamhället.

Han sa också att han inte tror att alla industrisatsningar blir av, på grund av kompetensbrist och energifrågan.

– Det är extremt beklämmande att höra vad ordförande i närings-

utskottet säger. Det som händer i Sverige nu är att vi är ledande i den här gröna industrins omställning och det är ett fönster som nu är öppet mot Europa. Om inte staten, eller regeringen kan möjliggöra för kommunerna att kunna möta upp de här etableringarna då har vi en situation där Sverige under flera år framöver kommer att vara väldigt trasigt, säger Lorents Burman.

SVERIGES KOMMUNER OCH Regioner, SKR, har analyserat läget i tre kommuner: Boden, Skellefteå och Luleå. Slutsatsen: samhällsbyggandet äventyras av att kommunerna ensidigt får stå den ekonomiska risken. Enbart i de tre granskade kom-

LENNART WEISS, EXPERTKOMMENTATOR, Veidekke, avslutade med att säga att det krävs riskdelning. – Kommunerna ska inte ta allt ansvar själva. Staten och kapitalet kan kroka arm, historiskt sett har det fungerat. Exempel på det är, efter andra världskriget när man byggde bland annat miljonprogrammet.

SKR:s utredning lyfte också exempel på vad som görs i Norge för att underlätta för kommuner med stora investeringsbehov till följd av industrisatsningar. Fastighetsskatt för vindkraftverk och vattenkraftverk till norska kommuner, naturresursskatt till kommunerna baserat på antalet kilowattimmar och att kraftkommunerna får köpa el till självkostnadspris som de sedan för nyttja själva eller själva fritt på marknaden är exempel från grannlandet.

Lennart Weiss på Veidekkes scen i Almedalen.

Övriga i panelen, från vänster moderator Anna Bellman, Pia Bergman, Ola Petersson, Miia VouFotolama, Johan Lindholm, Jimmy Bengtsson. FOTO : HENRIK EKBERG

Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

”Vi har möjlighet att ta en ledande position i omställningen”

För ett halvår sen tog Magnus Persson över som vd för Skanska Sverige. Nu börjar han bli varm i kläderna, säger han, efter att ha klivit av Skanskas scen i Almedalen.

– Nu kan jag inte skylla på att jag är ny längre, skrattar han.

Magnus Persson har precis stått på Skanskas scen vid Rostockergränd i Visby och diskuterat hur stora och små bolag inom olika sektorer kan hjälpa varandra med innovationer inom hållbarhetsarbetet.

– Bygg- och fastighetsbranschen

är en stor klimatbov och jag tycker vi har en möjlighet att ta en ledande position i omställningen där, säger han när vi satt oss i skuggan en bit från scenen.

DET MESTA SOM händer vid Skanskas scen under veckan handlar om hållbar samhällsutveckling, ur ett brett perspektiv. Men Magnus Persson deltar även på andra scener, bland annat Skanskas roll i totalförsvaret.

– Vi är ju ett stort rikstäckande bolag och har mycket resurser som arbetar med att underhålla bland annat infrastrukturen i samhället, men även sociala institutioner som sjukhus, skolor och liknande. Det är

viktigt att veta hur vi ska använda dessa resurser och stötta civilsamhället i händelse av krisläge.

MAGNUS PERSSON HAR nu gjort ett halvår som vd för Skanska Sverige. Frågan är om han börjar bli varm i kläderna?

– Ja, det måste jag säga. Jag har haft möjlighet att bekanta mig med de delar jag inte haft lika mycket

Det som krävs är att riksbanken lyckas dämpa inflationen och få en stabil räntenivå

våra kunder. Vi kan arbeta mer crossover mellan olika avdelningar.

Många av de byggrelaterade programpunkterna i Almedalen rör bostadsbyggarkrisen. Hur den har drabbat Skanska vill inte Magnus Persson gå in på eftersom det råder så kallad tyst period inför halvårsrapporten, men påverkas gör förstås bolaget.

dämpa inflationen och få en stabil räntenivå. Sen kan man till exempel förenkla för förstagångsköpare så de kommer in på marknaden. Jag är positivt till bostadsministerns runda-bordssamtal häromveckan och det kommer lite förslag nu också. Jag är dock rädd att det blir mer utredningar än lösningar.  Även om jag inte tror på någon quickfix.

Q Även arbetslivskriminaliteten diskuteras på flera scener. Gör Skanska tillräckligt där?

att göra med tidigare, som industridelen, betong- och asfaltsverksamheten, bergtäkterna, väg- och anläggningssidan och så vidare.

Q Är det något som har förvånat dig, som du inte kände till tidigare?

– Det jag inte fullt ut insåg var omfattningen av bredden inom företaget och hur vi kan använda den här breda kunskapen mer för att hjälpa

Almedalen i bilder

Under de fem dagarna i Visby har över 2 000 programpunkter arrangerats, av dessa flera hundra inom byggsektorn. Nedan bilder är ett axplock från några byggrelaterade seminarier.

– Det är tydligt att bostadsbyggandet har gått ner. Hushållen har fått ta smällen av ökade kostnader och räntor så efterfrågan har avtagit. Men den finns där fortfarande, vi säljer bostäder men det är ett annat mönster nu. De bostadsprojekt med inflyttning om två år avvaktar kunderna med eftersom det är svårt att fatta något beslut just nu. Och då får vi också avvakta. Men vissa projekt som vi tror på hårt startar vi ändå. Bostadsmarknaden är cyklisk och det underliggande behovet är stort.

Q Vad krävs för att det ska komma i gång, tror du?

– Detta är makroekonomiskt, det som krävs är att riksbanken lyckas

Vid Samhällsbyggarscenen diskuterades bland annat satsningen på Stockholmshusen vid programpunkten Är seriellt byggande lösningen på Stockholms bostadsbrist? Medverkade gjorde Ola Andersson, arkitekt, författare och debattör, Aneta Mattsson, distriktschef, Skanska, Anja Norman, Chef Stadsutveckling & Nybyggnad, Stockholmshem och Dag Urban Hoas, Chef Nyproduktion, Familjebostäder.

– Jag tycker vi gör mycket. Långsiktigt kommer vi att lösa denna frågan, även om vi agerar här och nu. Till exempel implementerar vi digitala system på våra arbetsplatser för att säkra att de individer som finns där har alla handlingar i ordning. Vi gör kontroller av underleverantörer och leverantörer på arbetsplatser. Vi har centrala inköpsenheter som säkerställer att den leverantörsbas som vi använder lever upp till de regler som finns. Vi har många arbetsplatser runt om i landet och det är klart att någonstans fallerar det, men denna fråga ligger högt upp på vår agenda. Vi har nu även en centralt ansvarig för att samordna detta arbete inom bolaget.

Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius deltog i flera seminarier, här vid Ledarskapsscenen och programpunkten Att leda i kris och osäkra tider – vad behöver chefen? På bilden också Andreas Miller, förbundsordförande, Ledarna och Jenny Wibacke, områdeschef Skånes Universitetssjukhus. FOTO:

Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet, Sara Gorton, hållbarhets- och innovationsdirektör, Skanska, Melker Jernberg, vd, Volvo Construction Equipment, Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen, Evelina Fahlesson, kommunalråd och ordförande föreningen klimatkommunerna, Skellefteå kommun och Maria Taljegård, Forskningsledare och enhetschef Energiteknik, Chalmers diskuterade hållbarhet under ett seminarium arrangerat av Skanska. FOTO:

Hessel, vd för Svensk Byggtjänst, på seminariet Hur lång är en hållbar leverantörskedja?

HENRIK EKBERG

Magnus Persson, vd för Skanska Sverige. FOTO: HENRIK EKBERG

Team Nordbygg genom Lina Hann och Liv Ljunqvist höll till vid Samhällsbyggararenan.

Kajsa

HENRIK EKBERG

Många trängdes på gator och i gränder i centrala Visby under Almedalsveckan.

Ny utredning för ökat bostadsbyggande

Mot bakgrund av det tuffa läget för bostadsbyggandet samlades representanter från bygg- och fastighetsbranschen till rundabordssamtal med ansvarig minister. Nu kommer de första konkreta åtgärderna.

Bostadsministern, Andreas Carlsson (KD), bjöd in 29 aktörer till samtalen med hänvisning till den ekonomiska krisen. Han sammanfattar mötet med branschen som konstruktivt och framåtblickande,.

– Mötet bekräftar den tuffa bilden som vi redan har och som ges i SCB prognosen och Boverkets rapport. Det är viktigt med en korrekt och aktuell lägesbild från aktörerna. Så det var på det sättet ett positivt möte även om det är ett mycket dystert läge i svensk ekonomi och bostadsmarknad, säger han.

Efter mötet hade inte bostadsministern några konkreta åtgärder att bjuda på för att sätta fart på bostadsbyggandet igen.

– Regering är beredd att vidta åtgärder. Det finns flera intressanta förslag som lyftes under mötet idag. Sedan behöver man ha insikt i att det inte finns en politisk lösning, en quick fix eller genväg i kurvan som man kan ta för att mota de starka krafter som finns med tanke på att vi har hög inflation, höga räntor och stor osäkerhet på marknaden, säger Andreas Carlsson.

MEN DET VERKAR som samtalen med branschen ledde eldade på beslutsprocessen i Regeringskansliet. Det gick inte mer än nio dagar innan bostadsministern kallade till en ny pressträff. Denna gång i sällskap med finansminister Elisabeth Svantesson och med förslag om att återställa regelverket för presumtionshyror och förenklingar för privatuthyrning, ska utredas. Vid pressträffen underströk finansministern Elisabeth Svantesson (M) det kärva ekonomiska läget.

– Det råder en ekonomis vinter och det är särskilt bostadsinvesteringarna som tynger tillväxten. Det

Regeringen står redo att vidta åtgärder

är kanske inte så konstigt med hög inflation, höga räntor och boprisfall. Det är inbromsning som vi inte sett på väldigt länge. Nu finns orsak och tillfälle att genomföra reformer på kort och lång sikt för att få i gång bostadsinvesteringarna igen. Men det allra viktigaste just nu är att bekämpa inflationen. Det är viktigt att inte föra en expansiv finanspolitik som riskerar att bidra till att inflationen biter sig fast., säger hon.

Även bostadsministern, Andreas Carlsson (KD), belyste det tuffa ekonomiska läget för bygg och bostadsmarknaden.

– Vi ser väldigt allvarligt på den tuffa situationen på bygg- och bostadsmarknaden. I förra veckan bjöd jag in 29 olika aktörer i branschen till runda bordssamtal där det rådde samsyn i hur svårt läget är just nu. Syftet med mötet var att få en lägesbild här och nu. Men också att ge aktörerna en möjlighet att komma med inspel med vad de ser för åtgärder på kort och lång sikt som skulle kunna dämpa effekterna, säger han.

Den stora nyheten för dagen är att regeringen tillsätter en ny utredning som ska se över reglerna för privatuthyrning samt ändra förutsättningarna för presumtionshyror. När det gäller presumtionshyrorna så handlar det om att återställa det regelverket som funnits sedan 2006 men som inte längre är tillämpbara efter två avgörande i hovrätten. Kortfattat handlar presumtionshyror om att bostadsutvecklarna kan höja hyran upp till 50 procent i nyproduktion av hyresrätter under de 15 första åren. En hyra på 20 000 kronor kan alltså bli 30 000 kronor.

Det har framförts kritik mot att de här domarna som dramatiskt försämrar kalkylen för byggandet av hyresrätter. En utredare får nu uppdrag att ta fram förslag hur reglerna i huvudsak ska kunna återställas för att förbättra investeringskalkylen när det kommer till byggnation av hyresrätter.

– Vi har fått in synpunkter från flera byggbolag som pekar på det här är en viktig del och en förklaring till osäkerheten som gör att man nu inte vågar sätta spaden i backen. Presumtionshyrorna är stor del i investeringskalkylen och det är viktigt att i huvudsak återställa, säger Andreas Carlsson (KD).

DEN ANDRA DELEN i utredarens uppdrag handlar om att förenkla för privatuthyrning. Det ska bli enklare och mer lönsamt att hyra ut privat. Det ska bland annat bli möjligt att hyra ut till fler än en person. Utredaren ska även titta på möjligheterna att hyra ut en bostadsrätt. Regeringen har redan remitterat ett förslag om att höja schablonavdraget för privatuthyrning.

– Det här är ett viktigt steg för att få en bättre fungerande bostadsmarknad där det befintliga beståndet kan användas på ett bättre sätt. Man kan förstärka hushållskassan samtidigt som det ger tak över huvudet åt kanske en student som kan hyra in sig i en källare eller ett Attefallshus, fortsätter han.

DEN DELEN I utredningen som gäller presumtionshyror ska redovisas till regeringen i september nästa år. Och när det gäller utredningens övriga delar som gäller privatuthyrning så ska det redovisas senast den 3 mars 2025.

– Vi är i ett väldigt tufft läge. Bostadsmarknaden har betydande bekymmer. Vi kommer återkomma med fler steg för att bygga bort strukturella hinder och få en bättre bostadsmarknad i Sverige, säger bostadsministern Andreas Carlsson (KD).

”Vi har minst två förlorade år framför oss”

Ris och ros från branschens representanter. Förväntningarna på regeringen för att få fart på bostadsbyggandet infriades inte i och med den nya utredningen om presumtionshyror och privatuthyrning.

Byggnads kallar utredningen gällande presumtionshyror vid nybyggnation och åtgärder för förenklad andrahandsuthyrning för en besvikelse och kräver att fler satsningar görs för att motverka bostadskrisen.

– Jag hade höga förväntningar inför pressträffen men det blev bara en tummetott. Krisen är på riktigt och då behövs kraftfullt politiskt ledarskap, det var inte det vi fick se i dag. Det positiva var att regeringen lovar återkomma med fler insatser. Jag tolkar det som att det kommer

att komma stora satsningar i höstbudgeten och det ser vi väldigt mycket fram emot, säger Johan Lindholm, Byggnads förbundsordförande.

Från Byggföretagens sida är man något mer positiva till regeringens initiativ.

– Det var en viktig signal att både finansminister Elisabet Svantesson (M) och bostadsminister Andreas Carlson (KD) gemensamt presenterade utredningen. Det visar på krisinsikt och förståelse kring hur avgörande bostadsbyggandet är för

BNP-utvecklingen och hela samhällsbygget. Reformerna kommer att göra skillnad framåt och vi ser fram emot fler pressträffar om hur byggkrisen kan mildras här och nu, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Anna Broman, bostadspolitisk talesperson på Byggföretagen, lyfter att domarna som kom förra året gällande presumtionshyror har fått en negativ påverkan på fastighetsvärden och investeringsviljan i nyproduktion av hyresrätter.

– Presumtionshyresdomarna fick kraftig påverkan på möjligheterna att investera i hyresrättsbyggande och slog hårt mot hela affären. Den här utredningen är ett mycket välkommet första steg – vi hoppas att regeringen kommer att fortsätta med strukturreformer på området och även remittera utredningen om fri hyressättning i nyproduktion, säger hon.

FRÅN TRÄ- OCH möbelföretagens sida vill man se fler konkreta åtgärder.

– Det är positivt med reformerade regler kring hyressättningar som

ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Men det är en liten byggsten. Vi saknar fortfarande ett helhetsgrepp, den utlovade omläggningen av bostadspolitiken och reformer för att öka byggandet, där är regeringen fortsatt svaret skyldig, säger TMF:s vd David Johnsson.

Samtidigt har han tilltro till att det kommer fler åtgärder på sikt.

– Vid rundabordssamtalet med ministern var vi rörande överens om att mark- och finansieringsfrågorna måste åtgärdas i grunden.

Där har jag stora förhoppningar på regeringen, säger David Johnsson.

KENT PERSSON, samhällspolitisk chef för Heimstaden, tycker att besked från regeringen om att utreda en återställning av presumtionshyressystemet visar att regeringen har en insikt i de problemen som

finns för nyproduktionen av hyresrätter. Men han menar att det krävs snabbare åtgärder. – Vi är oroliga för att regeringens utredning tar för lång tid. Utredningen ska vara klar i september 2024, vilket innebär att förändringar av systemet sannolikt kan komma på plats tidigast under 2025. Det innebär att vi har minst två förlorade år framför oss där byggandet av nya hyresrätter kommer vara mycket lågt. Nyproduktionssituationen kräver snabbare hantering. Återställandet av presumtionshyressystem rättar heller inte till de stora problem vi har med nyproduktionen av hyresrätter, nämligen förutsägbarheten av hyresnivåerna och de årliga hyresjusteringarna. Det försvårar investeringsbesluten framåt, säger Kent Persson.

Johan Lindholm

Catharina ElmsäterSwärd

Anna Broman

Bostadsministern positiv efter möte med byggbranschen.

FOTO: NIKLAS FORSSTRÖM/REGERINGSKANSLIET

David Johnsson

Kent Persson

SAMUEL KARLSSON

Topplista: Sjukhusprojekt för miljarder

När bostadsmarknaden tvärnitar har det offentliga byggandet med bland annat sjukhusprojekten fått en allt större betydelse för byggföretagen. I Byggfaktas databas över projekt som byggstartat det senaste året hamnar Västerås akutsjukhus i topp.

Det nya sjukhuset i Västerås kommer innehålla bland annat operation, röntgen, akutmottagning, förlossning, neonatalvård, intensivvård, vårdplatser och mottagningar och det är NCC som är huvudentreprenör för projektet.

– Det här är ett gigantiskt stort projekt. Både till ytan och omfattningen när det gäller inblandade underentreprenörer och specialister. Totalt kommer cirka 4 000 personer att jobba i projektet innan det är klart, säger Henrik Roos, produktionschef på NCC.

ÄN SÅ LÄNGE är man i ett relativt tidigt skede av själva byggprocessen. Sent under hösten 2022 påbörjades de förberedande markarbetena och just nu har man precis börjat med att gjuta grunden. Först i mars 2024 räknar man med att börja med själva stommen och byggnationen väntas stå helt färdigt under 2028. Efter det tar regionens arbete vid med att förbereda och flytta in. Sjukhuset planerar att öppna för första patient 2030.

Det nya akutsjukhuset uppförs i en byggnad men med två olika delar. I den norra delen blir det en stål­ och betongstomme med en

fasad med ett något mer påkostat utseende som inte är bärande. Den södra delen uppförs med betongstomme och där fasaden är en del av den bärande konstruktionen. Totalt omfattar vårdbyggnaden cirka 75 000 kvadratmeter.

– Det är ett stort och komplicerat projekt och storleken i sig är en utmaning för alla inblandade. Det krävs god samverkan mellan alla parter för att vi ska lyckas, säger han.

NCC uppger att de är Sveriges största sjukhusbyggare och bygger just nu även sjukhus i bland annat

Gävle, Örebro, Eskilstuna och Nyköping. Dessutom bygger man stora sjukhus i Danmark och Finland. Nyligen skapades en ny division som man kallar Stora projekt där nu sjukhusgruppen ingår.

– DIVISIONEN ÄR en viktig del i NCC:s verksamhet. Och vi vill alltid utveckla vår förmåga att bygga sjukhus. Fördelen med den nya organisatio­

nen är att vi lättare kan dra lärdomar av varandra. I vårt projekt utbyter vi en hel del erfarenheter med de som är inblandade i bygget av exempelvis Nya Mälarsjukhuset i Eskilstuna, säger han.

Q Hur känns det för dig personligen att vara engagerad i ett så omfattande projekt?

– Jag lockas av storleken på projektet, och av samarbetet. När vi många projektmedlemmar tillsammans skapar ett team som dagligen ska lösa alla utmaningar på bästa sätt. Det kräver en viss erfarenhet

och kunskap för att driva arbetet framåt, säger Henrik Roos.

I sammanställningen från Byggfakta har vi listat ett urval av de största sjukhusprojekten som byggstartat de senaste tolv månaderna. Västerås nya akutsjukhus ligger i topp följt av påbyggnad och ombyggnad av Falu lasarett.

Den totala budgeten för det nya akutsjukhuset i Västerås hamnar på cirka 5,8 miljarder kronor, enligt Byggfaktas databas, varav NCC:s del av byggnationen beräknas till 250 miljoner kronor. SAMUEL KARLSSON

280 november 2022

Östra Sjukhuset Göteborg Västra Götaland 240 mars 2023

Hässleholms, sjukhus Hässleholm Skåne Ej officiell Sommar 2023

NÄL, kirurgoperation Trollhättan Västra Götaland 150 april 2023

Oskarshamns sjukhus Hus 01, 03, 04

Oskarshamn Kalmar 150 Vår 2023

Vrinnevi Norrköping Östergötland Ej officiell september 2022

Örnsköldsviks sjukhus Örnsköldsvik Västernorrland 140 2022-08-19

Skellefteå lasarett, by 105 & 106 Skellefteå Västerbotten 95 maj 2023

PCI/PACE­labb

SÖS (Södersjukhuset)

Stockholm Stockholm 53 maj 2022

Hallands sjukhus Halmstad Halland 50 Q1 2023

KÄLLA:

Markarbetet för Västerås nya akutsjukhus påbörjades i höstas.

FOTO: ADAM HELLSTADIUS, NCC

Henrik Roos

Vi vill alltid utveckla vår förmåga att bygga sjukhus.

Urval – största sjukhusprojekten

Betong – fundamentet för bostadsbyggandet

Malin Löfsjögård, vd på branschorganisationen Svensk Betong, om hur de 54 medlemmarna tacklar byggkrisen, elförsörjningen till Gotland och konkurrensen från träindustrin.

Q Hur står det till med Svensk

Betongs medlemmar?

– Det är generellt sett bra, det tuffar på med stort fokus på hållbarhet och minskad klimatpåverkan, men det är en utmanande tid med samhällsekonomin och det minskade bostadsbyggandet. Man ser med oro på hur det kommer att påverka produktionen och volymerna. Betong används mycket i bostadsbyggandet så det påverkar oss förstås.

Q Har det lagts några varsel bland medlemmarna?

– Vi har inte arbetsgivarfrågorna hos oss, så vi hanterar inte varslen, men vi kan se att det finns medlemmar som har lagt varsel. Boverkets prognos, som kom nyligen, om bostadsbyggandet ser ju allvarligt ut. Och vi har bara sett början på det, och det gäller hela byggsektorn, 2024 blir troligen ett väldigt utmanande år. Detta är problematiskt eftersom vi samtidigt behöver fler bostäder. Sen har vi kompetensfrågan och även hela hållbarhetsutvecklingen, hur det riskerar att påverkas av byggkrisen.

Q Vad är oroande med kompetensfrågan?

– Blir det en kraftig inbromsning och stora varsel läggs i sektorn så kommer kanske både tjänstemän och yrkesarbetare tvingas lämna branschen och hur gör vi då när det vänder? För det kommer att vända någon gång. Kompetensfrågan är dessutom utmanande redan i dag, när det till exempel gäller att fylla pensionsavgångar och se till att det utbildas tillräckligt många inom sektorn.

Q Från er horisont, vad kan politiken göra för att mildra krisen?

– Vi fick tyvärr inte vara med på regeringens rundabord-samtal om byggkrisen men organisationen

Byggmaterialindustrierna var där och representerade hela materialsektorn. Det är viktigt att ge rätt förutsättningar för att hålla i bland annat bostadsbyggandet. Byggföretagen för bland annat fram flera viktiga förslag för att stärka köpkraften och investeringsviljan för dämpa krisen. Det pågår också arbete kring förändring av byggregler, klimatgränser och så vidare, detta är viktiga delar, men man måste också se hur det kan hanteras när det samtidigt är utmaningar kring bostadsbyggandet.

Inte minst gällande de förändringar som Boverket föreslår med byggreglerna. Det är också viktigt att politiken fortsätter infrastrukturbyggandet och att kommunala bostadsbolag håller i sina bostadsplaner.

Nyligen blev det klart att Svenska Kraftnät kommer att bygga ut elnätet till Gotland för 5,8 miljarder kronor, vilket också Heidelberg Materials och Svensk Betong har lobbat för. Den nya förbindelsen ser ut att stå klar 2031, vilket är ett år efter att Heidelberg Materials CCS-anläggning beräknas stå klar.

Vi jobbar nu med en uppdatering av vår färdplan för klimatneutral betong som ska vara klar efter sommaren

Q Vad innebär beslutet för er fortsatta satsning?

– Det är positivt med beslutet i sig, men vi har vår färdplan för klimatneutral betong med målsättningen att det ska börja tillverkas klimatneutral betong på marknaden 2030 och även om vi kan göra mycket här och nu med till exempel alternativa bindemedel samt andra aktörers arbete inom bindemedelsindustrin så är CCS-anläggningen i Slite en avgörande förutsättning för att nå den målsättningen fullt ut till 2030. Och då är 2031 för sent. Det betyder att det inte är industrin som bromsar vår färdplan utan politiken och myndigheterna och det blir så klart en frustration. Men vi fortsätter kämpa på med vårt påverkansarbete och våra medlemmar med att minska klimatpåverkan här och nu så långt det går med klimatförbättrad betong med alternativa bindemedel. Vi vill så klart inte behöva senarelägga vissa milstolpar i klimatarbetet om inte Svenska Kraftnät blir klar med detta tidigare.

Q Går det att skynda på processen?

– Vi får göra allt vad vi kan för att lyfta fram de konsekvenser som blir inte bara för vår bransch utan för hela byggsektorn att nå uppsatt klimatmål. Vi får fortsätta påverkansarbetet gentemot bland annat Svenska Kraftnät. Vi jobbar nu med en uppdatering av vår färdplan för klimatneutral betong som ska vara klar efter sommaren och vi har inga planer på att backa på våra målsättningar. Det behöver också komma på plats ett långsiktigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite. Vi har också många medlemmar som ställer

om sin flotta med eldrivna betongbilar, så elfrågan är större än bara försörjningen till Gotland.

Strax före årsskiftet kom Markoch miljödomstolens beslut att inte ge fortsatt tillstånd till NCC:s bergtäkt för ballastproduktion i Södra Sandby, utanför Lund. Något som också Svensk Betongs nyhetssajt Forum Betong har rapporterat om.

Q Hur påverkar detta betongindustrin?

– Det som sker i Södra Sandby påminner om det i Slite, även om allt inte är helt lika i de två ärendena. Men detta kommer att få effekt. Ballastförsörjningen är väldigt regional, det är ett tungt material och klimatpåverkan är till stor del kopplat till transporterna. Södra Sandby

är också utpekat som riksintresse och sätter också, liksom Slite, fingret på klimatfrågan ur ett samhällsperspektiv gentemot lokal miljöpåverkan. Det kan bli utmanande vad gäller ballast i den regionen, även om det inte är samma akuta situation ännu eftersom nuvarande avtal löper ut 2028.

Q Hur påverkas ni av det ökande användandet av trämaterial?

– Vad gäller småhus är trä i det närmaste totalt dominerande. Tittar man på flerbostadshus så kan man se på statistik från SCB gällande stommar att trä de senaste tio åren har varierat mellan 1020 procent. Betong är det dominerade byggmaterialet för flerbostadsstommar och ligger runt 80 procent. Vad som är frus-

trerande är när framför allt kommuner går in och styr byggmaterialet i träbyggnadsstrategier, då får våra medlemmar inte ens möjlighet att lämna anbud. Då riskeras sund konkurrens med risk för negativa konsekvenser kopplat till kostnader och att bygga långsiktigt hållbart. Stommar med klimatförbättrad betong står sig starkt i konkurrensen gentemot andra material som trä, det finns konkreta exempel på det kopplat till lägsta klimatpåverkan och även kostnader. Så länge det är en sund konkurrens och den sker på lika villkor, då blir det rätt material och rätt byggmetod utifrån det specifika projektets förutsättningar och krav. Detta är en grundläggande fråga som vi driver.

NCC:s bergtäkt för ballastproduktion i Södra Sandby, utanför Lund. FOTO: NCC

Heidelberg Materials fabrik i Slite på Gotland. FOTO: HEIDELBERG MATERIALS

Malin Löfsjögård

Dammar rustas för framtiden

I Lilla Edet pågår ett omfattande dammprojekt för att säkra driften av förnybar vattenkraftproduktion i minst 100 år till. En del av den nuvarande dammen från 1918 ska ersättas med en ny som tas i drift 2024. Det är bara en av flera dammar som rustas upp med klimatförbättrad betong. Den gamla dammen börjar nå slutet av sin livslängd och behöver ersättas. Med den nya konstruktionen säkerställer Vattenfall dessutom att man kan hantera framtida förväntade högre vattenflöden i älven. Det är NCC som är entreprenör och arbetet med formning och gjutning av den högra delen av utskovsdammen pågår för fullt. Den nya dammen byggs med klimatförbättrad betong enligt ett nytt recept som ska minimera sprickor och därmed öka livslängden.

– Man kan säga att vi är något av pionjärer i Sverige. Det är första gången som flygaska används i den här omfattningen i den här typen av konstruktioner. Samtidigt gör vi dammen mer hållbar och med högre säkerhet, säger Iad Saleh, teknisk specialist på NCC Teknik.

DET ÄR ETT omfattande byggarbete som inleds med torrläggning av arbetsplatsen genom en så kallad fångdamm som ska stå emot hela älvens vattenmassor under byggtiden. Bakom den tillfälliga konstruktionen kommer sedan en 125 meter lång ny betongdamm med fyra nya betydligt större dammluckor att byggas.

En avgörande skillnad från när den ursprungliga dammen uppfördes är att materialkännedomen blivit mycket bättre idag. Det handlar exempelvis om mängden och typen av bindemedel och vilken ballast som används. Med den nya sammansättningen får man en moderat värmeutveckling och minskar risken för sprickbildningar. Genom att blanda in flygaska blir även klimatavtrycket lägre.

Det finns många äldre dammar och alla gamla konstruktioner behöver underhållas

När det handlar om dammar till vattenkraftverk ställer det speciella krav på betongen. Det gäller att hitta en konstruktion som klarar av både belastningen av vattnet men också vara beständig över tid.

– Vi ska ha minst lika bra styrka och beständighet som tidigare. Den nya kompositionen hjälper oss att få en mindre temperaturutveckling och därmed lägre risk för temperatursprickor vilket också kommer att göra konstruktionen mer beständig. Nu pågår en snabb utveckling i branschen för att hitta material som minskar andelen cement och samtidigt bidrar till att vi kan bygga hållbara och beständiga konstruktioner. Det är en väldigt intressant utveckling som tagit fart de senaste åren, säger Iad Saleh.

DAMMPROJEKTET I LILLA Edet är inte det enda som NCC är engagerade i. Just nu pågår även dammutbyggnad vid vattenkraftverket Rengård som ligger i Skellefteälven och togs i drift 1970. De har även en entreprenad vid Forshuvuds vattenkraftverk i Dalälven. Där ska kraftverket rustas upp och få nya dammluckor.

– Det är spännande när beställare, entreprenör och leverantör drar åt samma håll. I Lilla Edet är det Vatten-

Fakta om projektet:

fall, NCC och Thomas Betong som är engagerade i projektet och alla är med på tåget. Vi kan inte lösa det här själva utan måste samverka för att uppnå bästa resultat, säger Iad Saleh.

Utvecklingsarbetet av den klimatförbättrade betongen som används vid gjutningen i Lilla Edet genomfördes vid Vattenfalls forskningslaboratorium i Älvkarleby. Projektet inleddes för fem år sedan med ambitionen att reducera koldioxidavtrycket så mycket som möjligt.

– Vi har gjort en mängd tester hos oss. Vi tittade bland annat på hur man designade betongen under de stora utbyggnadsepokerna på 50 och 60-talet och hur det skulle fungera i dag. Nu använder vi pumpar i stället för gjutning med kran och bask och det sätter vissa krav på betongens utformning, säger Erik Nordström, Programchef Dammsäkerhet och Infrastruktur, Vattenfall R&D.

FÖR ATT SÄNKA koldioxidavtrycket har man ersatt delar av cementet i betongen med tillsatsmaterial, i det här fallet flygaska. En annan åtgärd för att minska klimatavtrycket är att man använder den största storleken på sten som är möjlig att pumpa. Det möjliggör en sänkning av cementhalten men med bibehållen hållfasthet.

Q Vattenfall Vattenkraft AB är beställare och stöttar med driftpersonal, Sweco Sverige AB är konstruktör och NCC Sverige AB är entreprenör.

Q Uppdragets huvuduppgift är att riva den 95 meter långa gamla föråldrade betongdammen och dess över hundra år gamla luckor och bygga en 125 meter ny betongdamm. Dessutom installeras fyra nya moderna större dammluckor.

Q Byggtid: År 2021-2024

Q Kostnaden beräknas till 370 miljoner kronor.

Q Detta är Vattenfalls vattenkrafts största projekt i Göta älv sedan början av 1990-talet.

Q Bygget av Lilla Edet påbörjades 1918 och togs i drift 1926. Det var den femte av Vattenfalls vattenkraftstationer som byggdes i Sverige efter Trollhättan, Porjus, Älvkarleby och Motala.

Totalt ska man gjuta 8000 kubikmeter i den nya dammen. Med det nya klimatförbättrade receptet minskas utsläppen med 30 procent.

– Det här är ett steg på vägen. Vi har en målsättning inom Vattenfall att sänka klimatavtrycket inom all betong till så nära noll som möjligt fram till 2030. Just nu förekommer en hel del forskning på området och vi skannar kontinuerligt av marknaden. Det kommer hända mycket på området de närmsta åren, fortsätter han.

Efter att Vattenfalls forskningsavdelning tagit fram ett framgångsrikt recept utvecklades mixen vidare till industriell skala tillsammans med

NCC och NCC:s betongleverantör Thomas Betong . Den nya betongen testades vid en fullskalig demonstrationsgjutning redan 2021 och nu används den i full produktion. Behovet av klimatförbättrad betong lär inte minska i framtiden.

– Det finns många äldre dammar och alla gamla konstruktioner behöver underhållas. Vattenfall inspekterar och åtgärdar där det behövs kontinuerligt, säger Erik Nordström. Det kan även bli aktuellt att använda betongkonceptet till fundament för vindkraftverk på land eller till havs.

Hotell på hjul!

Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige.

Ring 036-393725

www.kaberental.se

SAMUEL KARLSSON

I Lilla Edet pågår arbetet för fullt med att renovera den gamla kraftverksdammen. FOTO: NCC

Iad Saleh

Erik Nordström

700 kvadrat för framtidens betong

Swerock och Peab Asfalt öppnade nyligen ett stort betong- och ballastlabb i Danderyd.

Här finns den senaste utrustningen för provtagning och analys av cement, ballast och betong. Verksamheten blir en viktig del av Swerocks arbete med att utveckla nya klimatförbättrade produkter för att nå målet om halverad klimatpåverkan från betong till år 2030 och klimatneutralitet till år 2045.

I lokalerna står fortfarande en hel del av utrustningen inplastad på pallar och det som packats upp ser oanvänt ut; siktarna är skinande blanka och gjutformarna har ännu inga spår av betongrester. Det 700 kvadratmeter stora labbet i Danderyd är just nu tyst och lugnt.

– En del av verksamheten är i gång, bland annat interna produktionskontroller. Framöver kommer vi att göra fler tester och även erbjuda våra tjänster till externa kunder. Det här är bara början, säger Masaab Mohamad, laboratorieföreståndare.

– Det finns många fördelar med att ha ett eget labb. Det ger oss möjlighet att bättre fokusera på forsknings- och utvecklingsarbetet. Dessutom kommer vi kunna utföra hela vår produktionskontroll i egen regi, vilket blir både effektivare och säkrare. Vi behöver inte fundera på om det förekommer variationer i hur testerna utförs, vilket blir fallet när vi skickar bort proverna till andra labb. Det finns standarder för hur provningarna ska utföras, men det kan förekomma olika tolkningar ändå. Vi får så att säga kontroll på kontrollen, säger Oskar Linderoth, produktutvecklare.

Totalt fem personer arbetar i labbet, inklusive Oskar och Masaab. Det finns en förhoppning om att kunna anställa fler när verksamheten utökas, men än så länge finns inget sådant behov.

Swerock och Peab Asfalt har nu sex ackrediterade laboratorier, från Boden i norr till Helsingborg i söder. Det nya labbet kommer i första hand att ta emot prover från betongfabrikerna i norra och mellersta Sverige.

Labbet har sökt ackreditering för provning av betongens tryckhållfasthet och frostbeständighet samt för kontroll av alkalikiselsyrareaktivitet i ballastmaterial.

Dessutom har man möjligheten att mäta och kontrollera reaktiviteten hos cement och andra bindemedel till betong i en isoterm kalorimeter. Instrumentet används för att med hög precision mäta den värme som genereras av kemiska reaktio-

ner, till exempel mellan cement och vatten.

Oskar Linderoth, förklarar närmare:

– Kalorimetern är ett mycket viktigt instrument för oss, särskilt i arbetet och forskningen med att ta fram nya mer klimatvänliga betongrecept, där en viktig nyckel är att hitta alternativ till det traditionella cementet. Några få gram material räcker för att snabbt bedöma om ett bindemedel fungerar eller inte. Metoden blir också en viktig del av Swerocks leverans- och produktionskontroll som också den kommer bli mer effektiv.

– Vi kommer löpande att kontrollera de cement och andra bindemedel som levereras till våra fabriker för att säkerställa att de håller förväntad kvalitet. Liknande kontroller har utförts tidigare men då i mindre omfattning eftersom det inneburit att man behövt gjuta och hållfasthetsprova bruksprismor med det aktuella bindemedlet, säger han.

KALORIMETRI ANVÄNDS SEDAN tidigare inom exempelvis livsmedelsindustrin för att kontrollera färskvarors hållbarhet, men att använda det inom betong är relativt nytt, åtminstone i Sverige. Labbet kommer också att vara ett viktigt nav för Swerocks forsknings- och utvecklingsarbete.

– Det kommer att bli fullt upp. Efterfrågan på betong ser ut vara fortsatt hög inom överskådlig framtid samtidigt som det pågår ett stort arbete med att minska betongens klimatavtryck, säger Oskar Linderoth.

Swerock kommer främst att arbeta med att ersätta cement med slagg för att minska betongens klimatavtryck. Slagg är en restprodukt från tillverkningen av stål som tidigare hamnat på deponi men som visat sig ha cement-lika egenskaper. Swerocks dotterbolag Swecem har avtal med SSAB om att köpa och förädla deras slagg till bindemedlet Merit vilket gör att tillgången och kvaliteten är tryggad de närmsta åren.

– Meriten är ett bra bindemedel eftersom det har flera likheter med cementet men ett betydligt lägre klimatavtryck. En viktig del av vårt utvecklingsarbete är därför att undersöka hur vi kan öka inblandningen av Merit och samtidigt bibehålla en hög kvalitet på betongen. PEAB ANLÄGGNING HAR nyligen färdigställt en bro på riksväg 23 i Småland där delar av konstruktionen gjöts med betong där 50 procent av cementet ersatts med Merit.

– Det är första gången vi använder betong med så hög inblandning av Merit i konstruktion av den här typen, så det krävdes omfattande tester innan för att visa att hållfastheten och beständigheten var tillräckligt. Eftersom betongsammansättningen går utanför branschens standard krävdes ett godkännande av beställaren Trafikverket, men vi hade ett gott samarbete, säger Oskar Linderoth.

Swerocks mål är att halvera sin klimatpåverkan till år 2030. Utmaningarna just nu är tillgången på alternativa bindemedel, normer och standarder och kunskap hos projektörer och beställare.

Volymen är en annan utmaning, kanske den största.

– Vi kan i dag redan producera cementfri och närmast klimatneutral betong i små mängder, utmaningen är att skala upp och få ekonomi i en sådan produkt. Då krävs nya bindemedel och en del av lösningen blir sannolikt CSS-tekniken.

Men just med tanke på de stora volymerna så har även små förbättringar i betongsammansättningen stor effekt.

– Det är främst där forskningen kan göra skillnad.

När det kommer till framtidens betong så tror han att den sannolikt kommer vara en mer komplex sammansättning av delmaterial än den betong vi har i dag. Det kommer troligtvis finnas flera olika alternativa bindemedel och fler regionala eller till och med lokala lösningar. – Tittar man internationellt så finns det flera spännande alternativ som börjar dyka upp på marknaden. Betong med vulkaniska aska eller aktiverade leror som del av bindemedlet finns och används redan. Det lär inte dröja många år innan sådana produkter dyker upp även i Sverige, säger Oskar Linderoth

Masaab Mohamad, laboratorieföreståndare, och Oskar Linderoth, produktutvecklare, visar det nya labbet i Danderyd. Förutom själva labb-lokalerna på 500 kvadrat finns också 200 kvadrat- och kontorsytor.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Några få gram material (I burken) räcker numera för att snabbt be döma om ett bindemedel fungerar eller inte, förklarar Oskar Linderoth.

ANNA SJÖSTRÖM

Inflation och höga räntor påverkar bland annat bostadsbyggandet i Europa och inte minst Sverige. FOTO: GETTYIMAGES

Snabb försämring på byggmarknaden

Byggkonjunkturen viker i Europa. Efter en period med hög inflation och snabba räntehöjningar, har effekten för byggsektorn blivit kännbar. Fallande efterfrågan och allmänt försämrat ekonomiskt läge bidrar till ökad osäkerhet i en tid av försämrade investeringsförutsättningar. Prognoserna för de europeiska bygg- och anläggningsmarknaderna revideras ned jämfört med i vintras.

Enligt Euroconstructs vårprognos som publicerades den 9 juni uppskattas de totala investeringarna i de europeiska bygg- och anläggningsmarknaderna under 2023 sjunka med 1,1 procent. Förra årets investeringar ökade samtidigt med 3 procent, vilket var något högre än förväntan. Återhämtningen bedöms komma först år 2025.

Inflationen har varit genomgående hög i hela Europa. Få länder har lyckats undkomma den kraftiga spiralen av ökade kostnader. I kampen mot inflationen har centralbankerna behövt agera resolut för att säkerställa förtroendet för det långsiktiga inflationsmålet om två procent och undvika att det fortsätter skena bortom kontroll. Byggsektorn, som tidigare gynnats av en expansiv penningpolitik som medfört låga finansieringskostnader, ser nu snabbt försämrade investeringsförutsättningar.

DEN HASTIGA FÖRÄNDRINGEN av ränteläget inverkar på bostadsmarknaden. Under förra året dubblerades räntorna i stor sett hela Euroconstruct-området och hushållens finansiella situation urholkades ytterligare med hänsyn till den försvagade köpkraft som inflationen innebär. Efterfrågan har tagit en smäll med påverkan på bostadspriserna som gått ned i vissa länder, samtidigt som det blivit svårare att finansiera nya bostadsprojekt. Sverige sticker jämför med övriga länder med den kraftigaste inbromsningen av byggnation av nya bostäder. Euroconstruct bedömer nu att investeringarna i bostadsbyggandet under 2023 kommer att uppgå till 996 miljarder Euro (i 2022 års priser), en nedgång motsvarande 3,6 procent eller 37 miljarder jämfört med 2022. Som jämförelse ökade investeringarna mellan 2021 och 2022 med 4,6 procent. Anläggningsmarknaden är mindre konjunkturkänslig än övriga segment. Projekten sträcker sig ofta över långa perioder och en hög andel är offentligt finansierade. EU:s infrastrukturfond samt statliga infrastruktursatsningar har historiskt sett stabiliserat anläggningsmarknaden vid konjunkturnedgångar, likt den Europa nu träder in i. Euroconstruct

bedömer att anläggningssegmentet i Europa växer genom hela prognosperioden, med drygt 2 procent per år fram till 2025.

EN STABILISERING AV energipriserna i många länder på en relativt hög nivå och EU-program som stöder övergång till grön ekonomi tillsammans med förbättring byggnaders energieffektivitet kommer att stödja utvecklingen av renoveringsmarknaden. Inom nästan alla länder i EU finns olika bidrag och skatteavdrag för hushållens renoveringar av bostäder. I de flesta fall är dessa avhängigt att renoveringen också innebär en energieffektivisering. Trots detta visar prognosen för renoveringar av bostäder för EU som helhet en nedgång under 2023 och 2024 för att sedan öka under 2025. Det är dock en splittrad bild mellan länderna där Italien utmärker sig med en stor nedgång under 2023 som beror på att utbetalningarna till den så kallade Superbonusen för energieffektiviseringar har stoppats.

Inom lokalbyggnadssegmentet håller löpande underhåll, hyresgästanpassningar och energieffektivisering uppe renoveringsaktiviteten. Prognosen innebär en svag ökningstakt med drygt 1 procent per år under hela prognosperioden fram till 2025.

Många länder i EU har likt Sverige en låg statsskuld. Sverige, Danmark, Holland, Irland, Polen och några ytterligare länder ligger alla under gränsen i EU där statsskulden får uppgå till högst 60 procent av BNP. Förutom Polen har dessutom dessa länder ett lågt underskott eller till och med överskott i statsbudgeten. Här finns därför statsfinansiella muskler för ökade satsningar framöver medan det ser svårare ut i PIGS-länderna och Frankrike som dras med statsskulder över 100 procent av BNP.

Kort om Euroconstruct

Q Euroconstruct är ett europeiskt nätverk av analysföretag, institutioner och myndigheter som bevakar de europeiska byggoch anläggningsmarknadernas aktivitet och utveckling. Den 9 juni 2023 hölls nätverkets vårkonferens i Amsterdam. Under konferensen presenterade nätverket nya prognoser för nitton europeiska bygg- och anläggningsmarknader.

Q Mer info finns på www.euroconstruct.org samt på Prognoscentret www.prognoscentret.se som är Sveriges representant i nätverket.

Totala investeringar i bygg och anläggning

(procentuell volymutveckling av fasta priser)

”VÅRT MÅL ÄR ATT BYGGA EN BÄTTRE VÄRLD”

Leif Ahlberg tog över som vd för RO-Gruppen förra året med målsättningen att bli ett av landets tio största byggbolag. Man är på god väg, Boråsbolaget lyfter likt draken i konjunktur-motvinden och lyckas samtidigt hålla sig friskast i landet.

Efter tre år som operativ chef på RO-Gruppen klev Leif Ahlberg förra året upp i vd-stolen. Från corona-året 2020 och fram till byggkrisens år 2023 har RO-Gruppen nästan fördubblat sin omsättning, från närmare 900 miljoner kronor till årets cirka 1,7 miljarder kronor. En smått otrolig utveckling under en minst sagt prövande period. Leif Ahlberg förklarar tillväxten med tre nyckelfaktorer. – Dels bygger vi allt, och även om det inkluderar bostäder så har vi inte haft mycket bostäder i orderstocken den senaste tiden och det är vi förstås tacksamma för i dag. Det är nog den främsta förklaringen. Den andra nyckeln är vår geografiska spridning i landet och den tredje är vår starka företagskultur som vi har byggt upp under en lång tid. Här kavlar man upp ärmarna. Vi anställer till och med fortfarande personal. Men givetvis berörs vi av byggkrisen, bland annat vad gäller prisökningarna. Men dessa har vi försökt hantera kontinuerligt med beställaren, det får inte bli en snöboll som man skjuter framför sig.

RO-GRUPPEN HAR I dag omkring 210 anställda som är fördelade på huvudkontoret i Borås och regionalkontoren i Göteborg, Stockholm, Alingsås (som liksom Borås-kontoret hör till region Södra Älvsborg) samt i Helsingborg. I bolaget finns även en konceptdel med inriktningen på byggnation av butiker och restauranger och med kunder som Max och Lidl.

– Den delen gör oss lite unika, eftersom vi följer konceptuella kunder runt om i Sverige. Den är också stabil från år till år, säger Leif Ahlberg som tillägger att sett till marknadsandelar är man fortfarande starkast i Borås.

– Vi hör till ett av de större byggbolagen i staden, men vi går också bra i Göteborg och i Stockholm där vi varit

sen 2018. I höstas etablerade vi oss i Helsingborg, det är tufft eftersom det där, liksom i övriga Skåne, finns en stor bostadsdrivande byggnation som nu svajar. Samtidigt ger en expansion där nu en bra möjlighet att rekrytera goda medarbetare.

DAGEN FÖR INTERVJUN befinner sig Leif Ahlberg på Göteborgskontoret. Under många år var Peab hans arbetsgivare, där började han som hantverkare och slutade som biträdande regionchef innan han 2019 anslöt sig till RO-Gruppen.

Till bolagets större kunderna hör Sagax, som man bland annat just nu bygger ett kafferosteri på 16 000 kvadratmeter åt i Järfälla. Riddartorpet i Borås och de göteborgska fastighetsbolagen Platzer och Castellum är andra återkommande kunder. Av de dryga 200 medarbetarna är 60 byggnadsarbetare, vilket enligt Leif Ahlberg är en förutsättning.

– Vissa projekt kräver en större andel yrkesarbetare från oss, annars riskerar vi att projekten inte blir som vi vill, förklarar han.

FLERA GÅNGER UNDER intervjun nämner Leif Ahlberg betydelsen av att anställda ”rätt” person och inte den med vassast cv.

– Kompetens går alltid att få eller lära upp, personligheterna däremot går nästan aldrig att förändra. Det är grunden i vårt rekryteringsarbete. Det har också visat sig vara rätt, säger han och syftar på de utmärkelser bolaget fått, bland annat det senaste då Feelgood utsåg RO-Gruppen till landets friskaste företag.

– Man måste inse att ett byggbolags värde inte består av en massa inventarier, fastigheter och annat. Utan värdet sitter i medarbetarna. Det är egentligen sunt bondförnuft. Sen är det en lång process att skapa en kultur där folk trivs. Även om jag inte har några siffror så vet jag att vi inte har många sjukskrivningar.

Samtliga chefer på RO-Gruppen genomgår ett specialkomponerat ledarskaps-program under åtta dagar. Hela koncernen träffas minst en gång om året. Vd:n lyfter även ”tillgänglighet för varandra” som betydelsefullt för klimatet inom koncernen samt en strävan mot ”Sveriges bästa vardag”.

– Jobbet är en del, men det är också en stor del av ens liv, därför försöker vi hjälpa till att få medarbetares livspussel att gå ihop.

RO-Gruppen har sedan starten framför allt fokuserat på samverkansprojekt.

Kompetens går alltid att få eller lära upp, personligheterna däremot går nästan aldrig att förändra

– Vi har alltid jobbat med den entreprenadformen, nära beställaren och inte bara springa på allt. Det är sådana vi är, helt enkelt. Sen måste man alltid ha lite konkurrens, men en stor del är samverkansprojekt. Vi har en enorm kompetens inom bolaget och den skulle inte utnyttjas fullt ut i en klassisk totalentreprenad. Våra medarbetare tycker också detta är roligt, de får kliva ur företaget ett tag och in i projektet och hos beställaren. Ekonomiskt är det också mest fördelaktigt.

DEN FOTBOLLSINTRESSERADE HAR säkert lagt märke till att spelarna i allsvenska topplaget IF Elfsborg bär RO-Gruppens logga på ryggen. En fotbollsklubb med rejäl medvind sponsras alltså av ett byggbolag med samma förliga vind i ryggen.

– Jag har inte reflekterat över det, men det är klart, viss betydelse har det kanske att det går bra för Elfsborg. Det borde man kanske analysera lite närmare, funderar han och fortsätter:

– Vårt övergripande mål är att bygga en bättre värld och att även göra det i andra sammanhang. Som huvudsponsorer till Elfsborgs så bidrar vi aktivt i deras stora samhällsengagemang ”Vi tillsammans”.

LEIF AHLBERG

Gör: Vd för RO-Gruppen.

Tidigare arbetslivserfarenhet: Efter många år på Peab började han 2019 som operativ chef på RO-Gruppen, en tjänst han hade fram till 2022 då han tog över som vd.

Ålder: 45 år.

Bor: Långared, utanför Alingsås.

Familj: Fru och två barn.

Gör helst en ledig dag: Åker ut på vattnet, sjö eller hav spelar ingen roll. Seglar, åker vattenskidor, fiskar.

Senast lästa eller lyssnade bok: Är ingen större läsare, men det är nog någon Camilla Läckberg.

Senast spelade låt på Spotify: Någon topplista, Svensktoppen kanske.

Senaste resan: Kroatien i höstas. Och nu ska jag åka dit igen.

FOTO: RO-GRUPPEN

TEXT: HENRIK EKBERG

Uppåt för första gången sedan hösten 2021

Byggstarterna av nyproduktionsprojekt ökade med 0,6 procent mellan april och maj.

Bostadsbyggandet ökade med 0,3 procent medan övrigt byggande ökade med 0,7 procent. Det visar nya siffror från Byggfaktas Byggstartsindikator.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader, förutom anläggningar och infrastruktur, ökade med 0,6 procent under maj, vilket var första gången den ökade sedan hösten 2021. – Byggstartsindikatorn har ökat något den senaste månaden, samtidigt som tidigare månadsutfall inte reviderats ned. Detta kan vara ett tidigt tecken på att nedgången i byggandet börjat plana ut, men det kan också vara tillfälligt. Oavsett signalerar indikatorn att byggstarterna ligger på markant lägre nivåer än de gjort de senaste åren, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.

Efter ett och ett halvt års brant fall visar nu byggstarterna i bostadssektorn äntligen preliminära tecken på att plana ut

De senaste tolv månaderna har Byggstartsindikatorn minskat med 11,8 procent. Bostadsindikatorn har fallit med 38 procent medan Indikatorn för övrigt byggande ökat med 21 procent.

Efter att ha minskat 20 månader i sträck steg byggstartsindikatorn för bostäder med 0,4 procent under maj. Utfallet för de tre föregående månaderna reviderades också upp något. Fortfarande ligger dock indikatorn på hälften av toppnivåerna under hösten 2021. Jämfört med maj i fjol har bostads -

indikatorn gått ned 38,7 procent. – Efter ett och ett halvt års brant fall visar nu byggstarterna i bostadssektorn äntligen preliminära tecken på att plana ut. Indikatorn är dock nere på de nivåer den senast låg på i slutet av 2014, vilket visar hur nedpressat byggandet är, säger Tor Borg.

Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, och som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 59,0 miljarder kronor. Det är en nedgång med 41,4 miljarder kronor sedan föregående tolvmånadersperiod.

Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 76,5 miljarder kronor, en uppgång med 12,9 miljarder.

KONSEKVENSER AV BYGGKRISEN

Uppsägningar? Ökad stress? Osäkerhet kring byggstarter? I vår nya rapport ger drygt 3 000 byggchefer sin bild av nuläget och framtiden.

Läs rapporten på byggcheferna.se

ANNA SJÖSTRÖM

Byggfaktas nya Byggstartsindikator visar att byggstarterna av nyproduktionsprojekt ökade något mellan april och maj. FOTO: GETTY IMAGES

Tor Borg

Kompakt och mer kraftfull

Q Den nya FlexiClick borrmaskinen är mer kompakt än föregångaren och har mer kraft. Med Bosch GSR 18V-90 FC Professional går det att skruva nära kanter och borra i trånga hörn. Verktyget ska passa både hantverkare, köksmontörer, möbelbyggare, elektriker och rörmokare – tack vare borrchuck-, off-set- och rätvinkeltillbehör samt ett unikt rotationshammartillbehör.

Q 4 mm kortare än den tidigare versionen.

Q Sladdlös. Drivs av Bosch Professional 18V laddningsbara litiumjonbatteri (även batterier som tillhör batterisystemet AmpShare passar).

Q 64 Nm hårt och 36 Nm mjukt vridmoment.

Q Rotationshastighet på upp till 2 100 varv per minut. www.bosch.se

Blixtljus som klarar hetta

Q Exolöfs högpresterande blixtljus 1570884 från tillverkaren Exolöf är tillverkad med högkvalitativa material för att säkerställa en lång livslängd. Blixtljuset är särskilt utformad för att hantera höga temperaturer och krävande förhållanden. De passar för användning på olika typer av maskiner och utrustning och om man behöver öka synlighet och säkerhet och fotgängare runt fordonet.

www.oemautomatic.se

Putsverktyg med läderhandtag

Q Serien Tebo Premium Leather Edition är högkvalitativa putsverktyg för proffs. I serien finns verktyg som är utvecklade för bearbetning av olika typer av puts, så kallad Venetian plastering. De har en pulverlackerad lätt aluminiumskena och är utrustade med ett läderhandtag som ska ge ett bra grepp. Med tiden kommer handtaget att formas efter handens grepp. De guldpolerade bladen av härdat rostfritt stål har förutom rundade hörn och avfasade kanter även olika flexibilitet vilket möjliggör stegvis bearbetning av ytan.

www.tebo.se

USB- ficklampa med justerbart ljus

Q Milwaukee Tools utökar sitt sortiment med en USB- uppladdningsbar ficklampa med upp till 2 000 lumen. Den är IP66-klassad för skydd mot vattenstänk och damm och klarar även fall från upp till två meter. Ficklampan har fyra ljusstyrkelägen och det går även att justera ljusstrålens storlek.

Q Räckvidd: upp till 200 meter.

Q Avtagbar bältesklämma för smidig fastsättning.

Q Redlithium USB-batteriet kan laddas direkt med en USB-C-kabel från en USB-strömkälla eller nätuttag.

Q Drifttid: 4 till 24 timmar beroende på ljusstyrka. www.milwaukeetool.se

Bastu och lounge i färdiga moduler

Q Folkpool har nu utökat sitt sortiment med flexibla bastumodullösningar från Finland. FinVision Nordic misty består av de färdigbyggda modulerna bastu, lounge, omklädningsrum och terrass som kan kombineras efter behov. Loungen har ett stort isolerat glasfönster och en isolerad rökfärgad glasdörr. Insidan har en värmebehandlad asppanel. LED stripe och spotlight. Omklädningsrummet har två dörröppningar för att kunna kombinera med bastu och lounge. Allt lyfts på plats på ett färdigt jämnt underlag som tål vikten. Grunden kan jämnas ut med stenkross eller så gjuter man en betonggrund.

www.folkpool.se

Brandsäker takisolering för solpaneler

Q Stenullsproducenten Rockwool har lanserat Toprock Dura System, ett isoleringssystem för låglutande tak. Toprock Dura System har en tryckfastighet på 60 kPa, vilket är hög belastning under lång tid, som gör att det går det att installera de flesta solpanelssystem på taket. Taklösningen består av lameller och 30 mm Toprock Takboard som är framställda av obrännbar, fukt- och vattenavvisande Rockwool stenull. De levereras sampaketerade på miljöpall emballerad i återvinningsbar plastfolie. www.rockwool.se

Ny barometer visar dyster utsikt för bostäder

En tredjedel av landets bostadsbyggare tror på ännu lägre försäljningstakt under det kommande kvartalet, enligt den nya Bobyggarbarometern som Prognoscentret nu presenterar för första gången.

Bobyggarbarometern är en indikator där landets bostadsutvecklare och småhusproducenter ger sin syn på utvecklingen i branschen under det kommande kvartalet. Barometern syftar till att ge en tidig fingervisning om hur försäljningstakt, antalet byggstarter och rekryteringsbehov kommer förändras framöver. Resultaten visar på en fortsatt mycket negativ syn på framtiden, dock med en något positivare bild rörande det egna företaget än branschen totalt sett.

BAROMETERN I JUNI visar att det även fortsättningsvis finns stora utmaningar för såväl bostadsutvecklare som småhusleverantörer. Hälften av alla tillfrågade tror att den rådande låga försäljningstakten kommer att bestå i det egna företaget det kommande kvartalet, och en tredjedel tror att försäljningen kommer försämras ytterligare. Bilden blir ännu mer negativ när branschen som helhet bedöms då hälften av alla svarande gör bedömningen att försäljningstakten kommer försämras ytterligare. Företagen har alltså en något mer positiv syn på det egna företagets utsikter det kommande kvartalet.

– Det är tydligt att sentimentet i branschen lutar åt det negativa hållet. Branschen spår en fortsatt nedgång vilket är väntat med tanke på att det till exempel flaggas för yt-

terligare räntehöjningar. Samtidigt kan man spekulera i att hushållen nu har hunnit vänja sig vid nya pris och räntenivåer vilket skulle kunna underlätta deras beslut om att köpa en nyproducerad bostad. Ännu är det dock för tidigt att säga att botten är nådd, säger Ellinor Lindström, vd på Prognoscentret.

Resultat från Bobyggarbarometern*

Hur tror du att försäljningen av nyproducerade bostäder kommer att utvecklas under det kommande kvartalet?

1= minska mycket 4= oförändrat 7= öka mycket

Hur bedömer du att antalet byggstarter kommer att utvecklas under det kommande kvartalet?

1=minska mycket 4=oförändrat 7=öka mycket

Hur bedömer du att antalet anställda kommer att förändas under det kommande kvartalet?

1=minska mycket 4=oförändrat 7=öka mycket

*Vet ej-svar redovisas inte i tabellerna.

Om Bobyggarbarometern

Q Prognoscentrets Bobyggarbarometer består av cirka 120 beslutsfattare hos landets bostadsutvecklare och småhusföretag. Personerna har besvarat en enkät med sex frågor om förväntad försäljningstakt, byggstarter och rekryteringsbehov både för det egna företaget och för branschen som helhet. Undersökningen kommer att genomföras kvartalsvis och målet är att framöver kunna redovisa ett index som i ett tidigt skede visar vart branschen är på väg.

Q Undersökningen genomfördes i juni 2023 och hade en svarsfrekvens på 63 procent. Åtta av tio arbetar hos en projektutvecklare och resterande hos en småhustillverkare.

Den negativa bilden blir ännu tydligare när man beaktar utvecklingen av antalet byggstarter. Nio av tio tror på sjunkande byggstarter i branschen under det kommande kvartalet, varav en klar majoritet förväntar sig kraftigt sjunkande antal byggstarter. Även när det gäller byggstarter har man en mer positiv bild för det egna företaget, andelen väldigt pessimistiska utgör då 58 procent.

– Vi har fått indikationer på att detaljplaner och bygglov drar ut på tiden. Det försvårar såklart läget för branschen ytterligare kan bidra som en delförklaring till resultat för antalet förväntade byggstarter, fortsätter Ellinor Lindström.

Även företagens rekryteringsbehov undersöktes och inte helt oväntat tror de flesta att antalet anställda i branschen kommer att minska. Inom detta område är skillnaden

ännu större mellan bedömningen av det egna företagets och branschens framtidsutsikter. Hälften av alla tror att antalet anställda i det egna företaget kommer vara oförändrat samtidigt som endast fyra procent tror att antalet anställda i branschen är konstant mellan kvartalen. Kanske tyder bedömningen av det egna företaget att utvecklingen inte behöver bli fullt så negativ.

HENRIK EKBERG

Det ser ut att bli en dyster framtid för bostadsbyggandet, enligt Prognoscentret.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Branschen spår en fortsatt nedgång

Ny stjärna bland elbilarna

Mercedes Citan får elektrisk drivlina och börjar levereras under hösten. Det här är ett fordon med generösa lastutrymmen och som är avsett för tuffa uppdrag i stadsmiljöer.

Mercedes skåpbil Citan såldes tidigare med enbart bensin- eller dieselmotor och har därför hamnat på efterkälken när det gäller elektrifieringen. Bland annat finns systermodellen Renault Kangoo E-tech Electric sedan en tid tillbaka på den svenska marknaden.

När Mercedes nu slår på stora trumman för sin eCitan har man ansträngt sig för att ge den en egen identitet jämfört med sitt franska syskon, bland annat genom att erbjuda en hög utrustningsnivå redan i sitt standardutförande samt förmånliga garantier och tillgång till ett omfattande servicenätverk.

Den elektriska eCitan bygger på samma chassi som den fossildrivna varianten och under huven ruvar en elmotor på 90 kW (122 hk) som strömförsörjs av ett batteri på 45 kWh.

DETTA SKA GE en räckvidd på upp till 28 mil vid blandad körning och upp till 40 mil vid körning i tradstrafik, enligt Mercedes. Den sistnämna siffran bör man dock ta med en rejäl nypa salt. Även om elbilar är extra snåla med elektronerna i låga hastigheter och att bromskraftåtervinningen kan ställas in i tre steg så lär det bli svårt att komma 40 mil mellan laddningarna.

Det går att ladda med 22 kW växelström och det är bra eftersom det ofta finns trefasuttag på till exempel byggarbetsplatser eller industrier, och det gör att det tar lite drygt två timmar att ladda ett helt tomt bat-

Plus:

Q Kompakta yttermått

Q Rymlig och lättlastad

Minus:

Q Elversionen ännu inte krocktestad

Q Något daterat infotainmentsystem

teri till fullt. Med en 11 kW laddbox tar motsvarande procedur cirka 4,5 timmar.

FORDONET STÖDER SNABBLADDNING med likström och då går det att fylla på med upp till 80 kW, vilket innebär att det tar cirka 38 minuter att ladda från tio till 80 procent.

Fordonet stöder snabbladdning med likström och då går det att fylla på med upp till 80 kW

Förklimatisering och elektrisk tillsatsvärmare med värmepumpsteknik är standard, vilket gör att man kan förvärma kupén när bilen är ansluten till elnätet.

I LIKHET MED den befintliga fossildrivna varianten av Citan går det att beställa eCitan med skåp i två olika längder. Det minsta och kortaste är 4,5 meter långt, rymmer 2,9 kubikmeter och har en maxlast på 544 kilo. Det större och längre skåpet är 4,9 meter, rymmer 3,6 kubikmeter och har en maxlast på 722 kilo.

Fordonet har som standard skjut-

dörr på höger sida och det går att välja till en skjutdörr på vänster sida. Det går även att välja mellan bakdörr eller baklucka. Oavsett val är Citan lätt att lasta och lastgolvet är 57 centimeter från marken.

MED DRAGKROK ÄR den maximala släpvagnsvikten mellan 1 400 och 1 500 kilo beroende på modell och utförande, och som standard har bilen släpvagnsstabilisering.

Fakta Mercedes eCitan

Pris: Från 3 99900 kronor

Lastutrymme: Upp till 2,9 kubikmeter

Räckvidd: 28 mil blandad körning (WLTP)

Motor: 122 hk/90 kW

Batteristorlek: 45 kWh

Den fossildrivna versionen har krocktestats av Euro NCAP 2022 och fått högsta betyget fem stjärnor, vilket bör innebära att även den eldrivna versionen kommer att klara samma resultat.

Som tillval finns bland annat aktiv filhållningsassistent, aktiv farthållare samt parkeringsassistent som själv styr bilen rätt vid fickparkering.

Laddning: 22 kW AC, 80 kW DC (snabbladdning)

PETER FREDRIKSSON

Mercedes eCitan kommer till Sverige under hösten och räckvidden vid blandad körning är upp till 28 mil.

FOTO: MARCEDES

Trots ett kompakt ytterformat ryms det upp till 3,6 kubikmeter last.

Förarmiljön består av en mindre skärm och vanliga knappar.

Nu söker vi Årets Byggchef 2023

Läs mer och nominera på byggvarlden.se

Årets Byggchef - ett samarbete mellan:

Vinnare 2022: Carolina Detterfelt

Avdelningschef på JM Entrepenad

Chalmersstudenter bakom Jubileumsbron

Häromveckan invigdes den jubileumsbro som studenter från Chalmers började bygga inför publik under Jubileumsfestivalen i Göteborg. Bron är en prototyp för en eventuell träbro över vallgraven i centrala Göteborg.

Under Jubileumsfestivalen i början av juni började studenter från Chalmers bygga en bro i Frihamnen. Fes-

tivalens besökare kunde följa bygget live, ställa frågor och samtidigt lämna egna förslag på var i stan en större variant av träbron skulle kunna finnas. Två veckor efter byggstart står bron klar utanför Omställningslabbet. Den är en klassisk träkonstruktion som använts i århundranden för att konstruera broar och är en prototyp för att testa möjligheten att på sikt eventuellt ha en träbro, en

verklig gång- och cykelbro, över Vallgraven i centrala Göteborg. – Det behövs fler broar i Göteborg. En del av jubileets tema har varit att bygga broar, och det framför allt mellan människor. Mellan akademin, staden, näringslivet och all-

mänheten. Därför är det här brobygget också så symboliskt, säger Kajsa Sperling, projektledare från White arkitekter.

DET HON SYFTAR på är samarbetet dels mellan White arkitekter, studenterna från Chalmers och Prototyp Göteborg. Men hon syftar också på hur olika kompetenser har vävts samman. De studenter som byggt bron är nämligen också tidigare deltagare i ”Chalmers Structural Design Challange”, en tävling som är ett studentinitiativ som engagerar såväl arkitektstudenter som ingenjörsstudenter.

Brobygget har även byggt broar mellan brobyggare och medborgare. Under bygget fanns ett infotält uppställt där besökare kunde se en mindre modell av hur bron skulle se ut när den var klar. Där kunde de ställa frågor om brobygget och pricka in förslag på en karta över var i Göteborg de tyckte att en färdigutvecklad bro skulle kunna finnas i framtiden. Under invigningen lämnade representanter från studenterna över dessa kartor till Simon Wallqvist, planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen och

Prototyp Göteborg

med i projektgruppen för Prototyp Göteborg.

– Vi har verkligen fått jättespännande inspel från våra medborgare, säger Simon och tillägger att han själv var med och vann den första brobyggartävlingen.

– Fast den var inte riktigt lika stadig och bra som den här.

SEDAN DEN FÖRSTA tävlingen 2007 har blivande framtida arkitekter och ingenjörer utmanat varandra i att skapa den bästa bron utifrån både design och konstruktion. Och i år blev alltså den årligen återkommande och studentinitierade tävlingen på Chalmers en del av Prototyp Göteborg. Studenterna prototypade på plats, även om det fanns en grundplan fick de samtidigt testa sig fram för vad som fungerade bäst och vad som blev snyggast.

– Brobyggarna har bidragit stort med sitt pågående prototypbyggande under Prototyp Göteborgs inledning, att kunna följa bygget från en trave virke till färdig bro visar verkligen kraften i att bygga tillsammans, säger Malin Finlöf, projektledare för Prototyp Göteborg

Fyra av de 20 Chalmers-studenter som varit med och byggt Jubileumsbron kikar fram genom träkonstruktionen på bron.

Q Prototyp Göteborg – staden som utställning är en del av Göteborgs 400-årsjubileum och drivs av stadsmiljöförvaltningen, Göteborg & Co och stadsbyggnadsförvaltningen i bred samverkan med Göteborgs Stads övriga förvaltningar och bolag, stadsutvecklingsbranschen, akademin, ideella föreningar och allmänheten. Prototyp Göteborg pågår till den 3 september.

Jubileumsbron står nu vid Omställningslabbet på Södra Frihamnspiren 15 och det är fritt fram för allmänheten att provgå över den.

Det behövs fler broar i Göteborg

Bjerking rekryterar järnvägsexpert till ny enhet

Q Bjerking har rekryterat Mattias Långström till rollen som digital strateg på den nystartade järnvägsenheten. Han har arbetat med järnväg i stora delar av sitt yrkesverksamma liv. Han kommer närmast från Sweco där han hade rollen som datasamordnare. Han har även varit ett antal år på Banverket projektering och Vectura.

Rekryteringen av Mattias Långström och uppbyggnaden av en ny järnvägsenhet är en del av Bjerkings nationella expansionsplan. Under året planerar företaget att bygga upp ett team och öppna kontor i såväl Luleå som Västsverige.

Johanna Bjurskog är ny hållbarhetschef på Riksbyggen

Q Från den 1 september axlar Johanna Bjurskog rollen som hållbarhetschef på Riksbyggen. I den rollen kommer hon att fokusera på hur Riksbyggen ytterligare kan öka återbruk, biologisk mångfald och social hållbarhet - frågor med stor utvecklingspotential i bostadssektorn.

Johanna kommer närmast från rollen som bostadspolitisk expert och projekt- och förändringsledare för klimatfärdplan nyproduktion på Riksbyggen.

Structor Miljöpartner växer inom sol- och vindkraft

Q Lina Vikström Bergqvist och Petter Håkansson har anslutit till Structor Miljöpartner för att arbeta med tillståndsprövningar för soloch vindkraft. Petter kommer närmast från OX2 och Lina kommer närmast från Gnesta kommun. Båda två finns på plats i mitten av juni.

Tre nya sektionschefer till PE Teknik & Arkitektur

Q PE Teknik & Arkitekturs affärsområde Miljö får förstärkning av tre nya sektionschefer.

Sedan mitten av maj är Magdalena Frisk sektionschef för Miljö på PE

i Karlstad med uppgift att bygga upp en miljögrupp på orten. Hon har 20 års erfarenhet inom branschen.

Närmast kommer hon från WSP och posten som avdelningschef för Samhällsbyggnad i Karlstad, med ansvar för ett 50-tal konsulter.

Sedan början av maj är Emma Gille ny sektionschef för Förorenade områden och tillstånd på PE i Stockholm/Uppsala. Med 20 års erfarenhet av branschen kommer hon närmast från Sweco där hon senast varit gruppchef för Miljö Industri i Stockholm och ansvarat för ett 20tal konsulter.

I augusti tillträder Andrea Rutgersson som sektionschef Miljö på PE i Göteborg och ska bygga upp en ny grupp som erbjuder affärsområde Miljös tjänster brett. Andrea har över tio års erfarenhet av branschen och stor vana att driva omfattande tillståndsprövningar av främst industrier, exempelvis miljökonsekvensbeskrivning för tillverkningsindustri, P2X (e-metanol) och solcellsanläggning. Andrea kommer närmast från Sweco, och har tidigare varit på WSP och Afry.

Hon blir ny stadsbyggnadsdirektör i Stockholm

Q Den 1 september börjar Amanda Horwitz som ny stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Amanda Horwitz kommer närmast från Sollentuna kommun där hon varit samhällsbyggnadschef under åren 20192023. Under 2014–2018 var hon miljö- och stadsbyggnadschef i Lidingö stad. Hon har tidigare även jobbat som konsult inom stadsutveckling på Temaplan, Tyréns och Evidens.

Han är ny  affärsenhetschef

för Bonava Sverige

Q Michael Björklund har utsetts till ny affärsenhetschef för Bonava Sverige. Han är i dag affärsenhetschef för Bonava Baltikum och har varit medlem av Bonavas koncernledning sedan 2016. Han har en gedigen erfarenhet inom bygg- och bostadsutveckling och har haft ledande positioner på bland annat Skanska, Ikea, Kingfisher, NCC och Bonava.

Från och med den 1 september kommer han att vara affärsenhetschef för både Bonava Sverige och Bonava Baltikum, och fortsatt ingå i koncernledningen.

Jonas Granström är ny regionchef för Bonava i Stockholm

Q Jonas Granström tillträder rollen som regionchef för Bonava i Stockholm och Mälardalen. Han kommer närmast från rollen som affärsenhetschef för Bonava Norge. Han har en lång erfarenhet inom bostadsutveckling och har haft ledande befattningar inom Skanska Norden, hotellkedjan Scan-

dic, samt fastighetsbolaget ByggVesta. Jonas Granström tillträder sin nya roll den 1 september och lämnar sin plats i koncernledningen i samband med tillträdet.

Byggdialog anställer två ny projekteringsledare

Q Byggdialog välkomnar två nya projekteringsledare: Per Widstrand och Maria Freeney. Båda har varit en del av ByggDialog i flera år som konsulter i rollen som projekteringsledare.

Per Widstrand har tidigare varit vd för VVS-plan. Han har lång erfarenhet av projekteringsledning i olika projekt runt om i Sverige.

Maria Freeney har erfarenhet som arkitekt. Något som ger värdefulla insikter i de tidiga skedena i ett byggprojekt. Hon har även kunskap inom digitalisering och hur man implementerar digitala verktyg i byggprocessen.

Maja Ivarsson blir ny vd för Nyréns Arkitektkontor

Q Maja Ivarsson har tidigare varit vd på Okidoki och projektledningsföretaget Preopening. Hon har gedigen erfarenhet av företagsutveckling och ledarskap på kreativa arbetsplatser. Sedan hennes arkitektexamen vid Chalmers Tekniska Högskola har hon bland annat haft ett särskilt fokus på klimatanpassning och hållbarhetsfrågor. Hon har även erfarenhet av projektutveckling och projektledning i fastighetsbranschen vilket kompletterar hennes erfarenheter som arkitekt.

Maja Ivarsson efterträder Ulrika Bergström den 1 augusti då Ulrika går i pension.

Veidekke stärker kompetensen inom geoteknik

Q För att ytterligare stärka kompetensen inom geoteknik har Veidekke Grundläggning anställt Anders Palmén som teknisk specialist inom geoteknik och geokonstruktion.

Anders är specialiserad inom mark- och grundläggningsfrågor men har intresserat sig lite extra för samspelet mellan entreprenadjuridik, produktion och teknik. Efter avslutade studier 2012 till civilingenjör inom bro- och geokonstruktioner på KTH har Anders jobbat hos entreprenörer som geoteknisk specialist större delen av sin karriär. Enda undantaget är en kortare period på Tra-

fikverket Stora Projekt, även där som teknisk specialist.

Sabina Lerne är utsedd till ny CFO för SGDS Gruppen

Q Sabina Lerne har utsetts till ny CFO för SGDS Gruppen. Saint-Gobain Distribution i Sverige har närmare 3 000 medarbetare och där ingår bland andra bolagen Dahl, Optimera, Bevego, Kakelspecialisten och Konradssons Kakel. Sabina Lerne kommer närmast från Novax där hon i dag är CFO. Dessförinnan har hon haft flera ledande roller, bland annat som CFO på Åhlens, Finance Director på Adidas och ledande ekonomiroller på Sportamore och Nike.

Hon tillträder sin nya befattning den 15 augusti 2023.

Humlegården förstärker med nya affärsområdesansvariga

Q Humlegården förstärker teamet med två affärsområdesansvariga.

Julia Sommer, som tillträdde redan i april, har gedigen erfarenhet inom hyresgästrådgivning, uthyrning samt inom analys och transaktioner. Hon har en civilekonomutbildning från Stockholms universitet samt en kandidatutbildning inom fastighet och finans från KTH och kommer närmast från Tenant & Partner där hon arbetade som fastighetskonsult.  Henrik Åström tillträder i augusti och har tidigare arbetat som fastighetsförvaltare på Akademiska Hus. Han har en civilingenjörsutbildning i samhällsbyggnad från KTH, med inriktning på bygg- och fastighetsekonomi, och har en bakgrund inom bland annat fastighetsförvaltning.

Bengt Dahlgren Linköping välkomnar ny vd Q Bengt Dahlgren utnämner Cecilia Aldén som ny vd i Bengt Dahlgren Linköping från och med den 1 september 2023. Cecilia Aldén har de senaste 19 åren haft olika ledande befattningar, varav de senaste 11 åren inom bygg- och fastighetsmarknaden och har stor erfarenhet och kunskap om marknaden i Östergötland. Hon kommer senast från posten som CEO på Archus Syd.

Nuvarande vd Sören Karlsson, blir kvar i bolaget i rollen som vice vd.

AMF Fastigheter har ny marknadschef

Q Anna Gissler, i dag vd på Invest Stockholm, blir ny marknads- och kommunikationschef på AMF Fastigheter. Hon tillträder den 1 augusti och kommer att ingå i AMF Fastigheters ledningsgrupp. Anna Gissler ersätter därmed Anna Thelander, som innehaft rollen sedan 2018 och som nu har valt att kliva av uppdraget.

Anna Freiholtz ny energichef hos Stockholmshem Q Stockholmshem förstärker kompetensen och utvecklingen av sitt miljöoch klimatarbete ytterligare med Anna Freiholtz som ny energichef. Hon kommer närmast från Uppsalahem där hon har arbetat med energi- och miljöfrågor, varav de senaste sex åren som hållbarhetschef.

Anna Freiholtz ansvarar för Energienheten med tio medarbetare som arbetar med energi, styr- och övervakning samt värmeproduktion.

Modulhusbyggare rekryterar ny Sverige-vd

Q Rikard Nyhrén träder in som vd för Parmacos svenska marknad. Han har många års erfarenhet i fastighetsbranschen efter att ha haft befattningar i flera ledande bolag. Hans senaste roll var som COO på Newsec, med ansvar för Norden och Baltikum. Dessförinnan var han ansvarig för det svenska fastighetsbeståndet för Hemsö.

Maria Vallejo och träder samtidigt in i styrelsen. Hon har tidigare erfarenhet från bland annat PwC och KPMG. Även Torborg Chetkovich har tidigare rekryterats som ny styrelseledamot.

Afry rekryterar ny regionchef från konkurrent

Q Linda Leijonberg blir ny chef för Afrys bygg- och fastighetserbjudande i region Väst. Hon har arbetat inom samhällsbyggnadssektorn sedan 2001, varav åtta år på WSP och kommer närmast från en ledande position på Cowi Sverige.

Affärsområde Buildings är indelat i fyra regioner och består av totalt 1 500 medarbetare. Det är ingenjörer, experter, projektledare och designers. Majoriteten av kunderna finns inom bygg- och fastighetsbranschen.

Per Widstrand och Maria Freeney

Sabina Lerne

Anna Gissler

Magdalena Frisk, Emma Gille och Andrea Rutgersson

Julia Sommer och Henrik Åström

Anna Freiholtz

Michael Björklund

Cecilia Aldén

Lina Vikström Bergqvist och Petter Håkansson

Mattias Långström

Maja Ivarsson

Johanna Bjurskog

Anders Palmén

Rikard Nyhrén

Jonas Granström Bonava

Byggkollo inspirerar till bygglädje

Under sommaren arrangeras olika varianter av byggkollon runtom i landet. –Det här är spännande dagar med nya kompisar och snickarglädje. Tillsammans vill vi bidra till positiv aktivitet i närområdet vi befinner oss i och sprida barns bygglädje, säger Sandra Mobaraki, som är initiativtagare till ett av årets kollon.

Barnen bygger Huddinge är ett dagkollo för barn i årskurs 2-4 där de bygger kojor med återbrukat material från fastighetsbolaget Huddinge Samhällsfastigheters verksamhet. Bakom projektet står även Huge Bostäder och Balder samt byggentreprenören Arcona. Bygginspiratören Sandra Mobaraki, som driver Byggsandra Consulting, är initiativtagare till satsningen som genomförs i Vårby Gård. – Jag gläds åt att få sprida bygglädje i Huddinge kommun, kommunen som jag själv bor i och jobbar från. Det känns extra roligt att barnen får testa på att snickra, skaffa nya vänner och få testa på att skapa något som de kan vara stolta över. Vem vet, kanske är det de som i framtiden är med och bygger samt utvecklar kommunen?

Henrik Örneblad, som är vd för

Huddinge Samhällsfastigheter, hoppas att man med initiativet ska väcka ett intresse som kan utvecklas till någonting mer.

– För oss som fastighetsbolag är Barnen bygger Huddinge också ett viktigt tillfälle att tillgängliggöra byggbransch för en ny generation.

Vi behöver tjejer och killar som i framtiden vill vara med och utveckla Huddinge kommun. Det blir också ett fint tillfälle för barnen att få vara stolta över det de gjort och att fylla Vårby Torg med bygglädje.

ÄVEN I BORÅS arrangeras dagkollo där deltagarna under en vecka får lära sig om byggmaterial, design och hur en skapandeprocess går till. Där är det Bostäder i Borås som startat upp kollot som en del i bostadsbolagets hundraårsjubileum.

– Vi vill ge mellanstadiebarn en möjlighet att prova på byggbranschen och förhoppningsvis utveckla ett intresse som stannar kvar hos deltagarna. Det blir en kul vecka med nya vänner, kreativitet och chans att testa nya saker, säger kommunikationschef på Bostäder i Borås.

Deltagarna i Borås får planera och bygga en miniatyrstad och samtidigt lära sig om konstruktion och byggnadsprocess. Där är det byggföretaget RO-gruppen står för verktyg och material de ställer även upp med personal.

– Vi tror att det här kommer vara ett bra alternativ till andra dagkollon i Borås. Vi erbjuder en idé- och skapandeprocess som många barn tilltalas av. Och vem vet, kanske får vi se exempel på hur vi kan utforma Borås även i framtiden, tillägger Sophia Jonsson.

ÖKA SÄKERHETEN MED DEMEX LARMADE ELSTÄNGSEL

I Teknikens hus i Luleå arrangeras Byggkollo där Norrbottens Byggmästareförening och Byggföretagen är med och samarbetar. Där är högstadieelever från länet på plats för att handleda barnen tillsammans med pedagoger från Teknikens Hus.

Där får barn födda 2012-2014 lära sig att bygga i trä, hantera olika verktyg och bygga egna kojor — från ritning till visning.  – Förra sommaren var första året vi anordnade Byggkollo, och det var en stor succé med engagerade deltagare och härlig gemenskap, säger

Erik Ranängen, chefstjänsteman på Norrbottens Byggmästareförening.

Att både ha roligt och lära sig saker samtidigt är en bra kombination tycker han.

– Det kommer att ske under professionell ledning och ett säkert arbetssätt med hjälm, väst och handskar är en del av det barnen får lära sig. Alla barn gillar att bygga och vi hoppas att det intresset ska hålla i sig och att vi får välkomna de som gått kollot hos oss som anställda när de vuxit upp.

DEMEX SILENT

Levererar upp till 35dB dämpning

ANNIKA RÅDLUND

På Byggkollot i Luleå vid Teknikens Hus får barnen lära sig att bygga kojor.

FOTO: TEKNIKENS HUS

Sandra ”Byggsandra” Mobaraki är initiativtagare till kollot.

FOTO: SAUMAN NG/HUDDINGE SAMHÄLLSFASTIGHETER

På dagkollot Barnen bygger Huddinge återbrukar de material från Huddinge Samhällsfastigheter. FOTO: SAUMAN NG/HUDDINGE SAMHÄLLSFASTIGHETER

Vi vill på ett lekfullt och roligt sätt öka intresset