Byggvärlden nr 15, 2023

Hälften så tung som ditt vanliga virke

Ansvarsfullt producerade lättbalkar sedan 1974.

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR NUMMER 15 • oktober 2023

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: HENRIK EKBERG

FOTO: LOGICENTERS

Han styr Sveriges äldsta byggbolag SID 16

Miljardprojekten som byggs just nu

SID 6 FOTO: LENNART JOHANSSON

Rikets kändaste hiss åter i bruk SID 28

TRÄBYGGARNA Men Lindbäcks har hittat lösningar – stort trätema

SID 10-14

SID 4

Träbyggande är en viktig del i hållbart samhällsbyggande

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

TUFF TID FÖR

Här byggs landets nya häkten

2

Nummer 15 • oktober 2023

Trä är utan tvekan ett konkurrenskraftigt byggnadsmaterial när det gäller kvalitet, estetik, kostnadseffektivitet och hållbarhet. Med mer kunskap och samverkan mellan aktörer skulle trä bli förstavalet för ännu fler än i dag, skriver Helene Hellmark Knutsson, ordförande i Trästad Sverige och landshövding i Västerbottens län, tillsammans med Janet Ågren, vice ordförande i Trästad Sverige och kommunalråd i Umeå kommun.

Med ökad kunskap kommer fler att välja trä byggsektorn har även kommit långt när det gäller resurseffektiva processer genom industriellt byggande som avsevärt kortar ner tiden på byggarbetsplatsen då husen bara behöver monteras. Träets lägre vikt gör det också lämpligt till påbyggnader. Samtidigt vet vi att byggprocessen är komplex och att en rad olika hänsyn måste tas för att hitta den bästa lösningen i varje projekt. Det är positivt att företag som baserar sin produktion på stål och betong också arbetar för en minskad klimatpåverkan. Betong ska användas där det passar bäst och stål där det passar bäst, men vi är övertygade om att mer kunskap om trä, oftare än i dag skulle göra trä till förstavalet.

T R Ä BYG G A N D E Ä R E N viktig del i ett hållbart

samhällsbyggande. Trä binder koldioxid och en ökad användning av trä kommer att starkt bidra till Sveriges minskade koldioxidutsläpp och målet om koldioxidneutralitet 2050. Trä-

F Ö R E N I N G E N T R ÄSTA D SV E R I G E har funnits i mer än tio år och arbetar för att sprida kunskap och inspiration för ett ökat hållbart byggande. Föreningen samlar ett stort antal

kommuner och byggföretag och har ett nära samarbete med Rise. Vi går nu in i en ny fas där vi särskilt vänder oss till kommuner och regioner samtidigt som vi bygger upp ett branschråd med företrädare från näringslivet och lärosäten. Branschrådet blir en arena där Trästads medlemmar kan möta näringslivet och tillsammans arbeta för att utveckla och sprida kunskap kring byggande i trä. Vi har skapat regionala noder som vi fortsätter att utveckla och vi arbetar tillsammans med New European Bauhaus. Vårt fokus är: samhällsbyggande, cirkularitet, klimatneutralt byggande och industriell utveckling.

I Sverige har vi en lång tradition av att bygga hus i trä och idag står det moderna träbyggandet av flervåningshus för en marknadsandel på nästan 20 procent. Intresset fortsätter att öka och med avstamp i den positiva utvecklingen vill vi i Trästad bjuda in fler aktörer i

ekosystemet som kan bidra till ökad kunskap, samverkan och utveckling av både svenskt och europeiskt trähusbyggande.

FOTO: TRÄSTAD

Efterfrågan på hållbara bostäder och lokaler ökar. Byggprocessens klimatpåverkan har fått stor uppmärksamhet och därmed också insikten om att material- och systemval har stor betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Kortare byggtider blir allt viktigare när bostadsbehovet är stort och byggbranschen behöver ställa om till mer resurseffektiva processer. En av de absolut största utmaningarna i den pågående omställningen är att skapa och utveckla hållbara, attraktiva och inkluderande livsmiljöer. Att åstadkomma detta är en komplex utmaning där olika aktörer behöver jobba ihop.

HELENE HELLMARK KNUTSSON, ORDFÖRANDE I TRÄSTAD SVERIGE, LANDSHÖVDING I VÄSTERBOTTENS LÄN JANET ÅGREN, VICE ORDFÖRANDE I TRÄSTAD SVERIGE, KOMMUNALRÅD I UMEÅ KOMMUN

Fem år efter larmet om 100 miljarder

V E R K L I G H E T E N I DAG är en helt annan än när

Boverkets rapport kom ut 2018. Frågan är vad det innebär för summan. Slösar vår bransch

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Ansvaret för att minska slöseriet ligger hos oss alla. Att en kostnad blir högre än väntat kan bero på en mängd olika faktorer: en felprojektering, en felbeställning, en kommunikationsmiss, en olycka, slarv, chansningar, bristande beslutsunderlag… ja, listan kan göras lång. Att i varje skede lyckas ta helt rätt beslut, och utföra allt på exakt rätt sätt, blir knappast lättare i kristider. I den klassiska projekttriangeln med tid/ekonomi/kvalitet blir ju både tid och ekonomi alltmer av en bristvara.

om det. Och genom att hjälpas åt. Att för varje ny vecka, och varje nytt projekt, bestämma oss för att vara ytterligare lite smartare, noggrannare och klokare tillsammans. Är det lättare sagt än gjort? Jo, tack – jag vet. Men om vi kan få även den där fjärde kronan att komma till nytta och inte slösas bort, då anlägger vi en tryggare väg framåt genom 20-talets byggkris.

SÅ H U R S K A vi lösa det? Genom det tråkiga svaN Ä R B OV E R K E T S LO G larm om det enorma slö-

seriet erbjöd myndigheten samtidigt stöd för förändring. Det stödet hade två övergripande punkter: dels korrekt tillämpning av kontrollsystemet i PBL – dels en förändring av projektkulturen i byggbranschen. Och en slutsats var att även brister i kontrollsystemet kunde förklaras med just projektkulturen och dess invanda beteenden.

ret, tror jag: att bara fortsätta försöka. Att prata Läs Boverkets rapport från 2018 här.

Q

JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Layout: n Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

n Stefan Jonsson, 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

N VA

ENMÄRK

Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på

Facebook,

Twitter och

Linkedin.

Trycksak 3041 0174

E T

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n

FOTO: BYGGCHEFERNA

Minns du när Boverket slog fast att fel, brister och skador inom byggsektorn kostar 100 miljarder kronor per år? I höst har det gått exakt fem år sedan dess. Vad har hunnit hända och förändras på den tiden?

Det blir nästan tragikomiskt när man tänker på det. Under de här fem åren har vi ju (bland annat) tagit oss igenom en global pandemi. Det har utbrutit krig i Europa. Och vi har behövt hantera en hotande cementkris, materialbrist, inflation, räntehöjningar, en rekordsvag svensk krona, varsel, uppsägningar, konkurser…

fortfarande bort så mycket som 100 miljarder kronor per år – eller har det blivit ännu mer?

I kristider blir den här frågan ännu viktigare. Om det är någon gång som vi absolut inte har råd att ödsla pengar är det ju nu.

Att komma till rätta med ett svinn på 100 miljarder kan kännas övermäktigt. Mer greppbart blir det kanske om vi översätter det till att var fjärde investerad krona i byggbranschen inte är värdeskapande. Då kan man tänka sig att många små insatser skulle kunna göra den stora skillnaden.

S

Vi har en annan verklighet i dag än 2018.

Därför är det ännu viktigare att vi slutar slösa 100 miljarder per år, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Upptäck våra MASCOT® ACCELERATE SAFE-produkter här www.mascot.se/sv/mascot-accelerate-safe

Byxor med hängfickor 19031-711-1709

4

Nummer 15 • oktober 2023

Snabbspår för nationellt register Ett nationellt register för sprängmedel ska finnas på plats 1 juli nästa år. Det meddelade regeringen nyligen på en pressträff om de ökade sprängningarna i samhället.

Enligt åtalet rör det sig om tolv personer som jobbade på Northvolt under 2021. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Överklagar den friande Northvolt-domen Tingsrätten ogillade åtalet för brott mot utlänningslagen mot en Northvolt-chef, samt avslog åklagarens yrkande om särskild avgift, 600 000 kronor enligt utlänningslagen.

Rätten konstaterade att utlänningarna inte kunde anses ha varit anställda eller anlitade av bolaget enligt de definitioner som framgår av utlänningslagen.

Nu är det klart att åklagaren överklagar domen till Hovrätten för övre Norrland.

Det är en chef med personalansvar som stått åtalad för brott mot utlänningslagen. Enligt åtalet rör det sig om tolv VVS-montörer och svetsare från Indien och Serbien som jobbade på Northvolt under 2021 utan att ha rätt att vistas i Sverige och utan arbetstillstånd.

Q

Den nya byggnaden förväntas vara BILD: VEIDEKKE klart i mars 2025

Veidekke får projekt i Forsmark Veidekke har tecknat avtal med Svensk Kärnbränslehantering, SKB, för att bygga kontor och verksamhetslokaler i trä. Entreprenaden genomförs i form av en totalentreprenad i samverkan och omfattar cirka 2 000 kvadratmeter. Ordervärdet uppgår till cirka 55 miljoner kronor.

Byggnaden kommer att byggas i trä och inrymma kontor och kemilab för att analysera borrprover från SKB:s verksamhet i Forsmark. I fastigheten inryms även ett förråd för borrkärnor samt en mindre verkstad. Projektering påbörjas omgående och produktion planeras att påbörjas första mars 2024 och förväntas vara klart i mars 2025.

Q

Det har funnits brister i den kommunala tillsynen och tillstånds­ givandet av sprängmedel, konstaterade Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar vid pressträffen.

Därför ska ett ”batteri” av straffskärpningar mot sprängningar genomföras. Infrastruktur- och bostads­ minister Andreas Carlson (KD) sa att tillgången till dynamitsprängämne kommer i flera fall från byggarbetsplatser.

– Där har man sett att kriminella har kommit över sprängämnen genom stölder alternativt genom någon anställd. För att förhindra och motverkan till att kriminella nätverk får tillgång till sprängmedel måste arbetet mobiliseras. Vi måste arbeta proaktivt med samlade krafter, stat, kommun och den privata sektorn.

G E R DÄ R F Ö R flera myndigheter, bland annat MSB,

REGERINGEN

Polismyndigheten, Tullverket och Trafikverket, i uppdrag att intens­ ifiera och utveckla arbetet att förhindra tillgång till sprängämnen.

Bland uppdraget ingår att föreslå åtgärder som kan vidtas på kort och lång sikt, bedöma möjliga metoder för märkning av sprängämnen och stärka det internationella arbetet mot de ökade sprängningarna i Sverige. Samt skapa ett nationellt register för sprängmedel.

– Ett stort problem är att kunna spåra sprängämnen som används av kriminella. Därför behöver vi ett nationellt register för tillstånd över explosiva varor för att motverka att de hamnar i orätta händer.

Ett nationellt register är ett viktigt verktyg för att stoppa den illegala hanteringen av sprängämnen. Ett register ger också en bättre samlad bild över de sprängmedel som finns, sade jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L). i egenskap av tillståndsmyndigheter, ska föra in uppgifter om tillstånd avseende explosiva varor i registret.

Sen ska bland annat myndigheter och handlare av explosiva varor

M S B O C H KO M M U N E R N A ,

FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

kunna söka i tillståndsregistret vid behov.

MSB fick uppdraget redan i december förra året att utveckla ett nationellt register och har redan kommit en bit på väg. Ett antal lagändringar krävs dock för att registret ska kunna fungera fullt ut. Dessa lagändringar ska vara på plats innan registret kan driftsättas.

– Vi ser det som väldigt nödvändigt att få på plats det här registret så fort som möjligt och därför väljer regeringen att lägga det i ett snabb-

spår. Målsättningen är att det ska vara på plats 1 juli nästa år.

Byggföretagen välkomnar ett nationellt register.

– Byggföretagen har efterfrågat ett nationellt register länge. Vi vill även se tillstånd kopplat till person, snarare än företag. Byggföretagen anser också att polisen bör ta över tillståndsgivningen från kommunerna, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

HENRIK EKBERG

Nya häkten byggs i Stockholm och Göteborg Två helt nya häkten och ytterligare platser i de planerade anstalterna. Totalt ska Kriminalvården skapa 950 nya platser på landets anstalter och häkten.

Beslutet offentliggjordes häromveckan och är ett resultat av det hårda trycket som nu råder på anstalter och häkten. Två nya häkten ska byggas i Göteborg och Stockholm med plats för upp till 300 vardera. Dessa planeras att tas i drift 2030.

– Inom Kriminalvården arbetar vi intensivt med att dels hantera den pressade beläggningssituationen från dag till dag, dels planera för att skapa fler platser på sikt. Här kommer nya häkten i Stockholm och Göteborg att vara viktiga pusselbitar i det arbetet, säger Susanne Wedin, chef för avdelningen anstalt, häkte och frivård.

Dessutom ska de planerade anstalterna i Norrköping, Kalmar och Värnamo få fler platser.

– Vår ökningstakt är redan

historiskt hög, men vi behöver fortsätta skapa fler platser – även på längre sikt. Besluten om fler platser på de nya anstalterna Norrköping, Värnamo och Kalmar är en logisk följd av ett tidigare beslut som innebär att fler celler ska dubbelbeläggas där vi bygger nytt, säger Susanne Wedin.

Enligt Kriminalvården pågår cirka 50 olika platsökningsprojekt redan runt om i landet, och bara i år har nya anstalts- eller häktesbyggnader öppnat på anstalterna Rödjan, Skänninge, Högsbo, Luleå, Beateberg, Hall, Fosie, Hällby, Borås, Hinseberg, Umeå, Ystad, Åby (Uppsala) och Nyköping. Tidigare i september ska även ett liknande beslut ha fattats för den planerade anstalten i Trelleborg.

De nya häktena planeras få upp till 300 platser vardera. Anstalten Norrköpings platser ökas från 200 till 400, Kalmar från 330 till 430 och Värnamo från 200 till 250.

Totalt alltså 950 fler platser jämfört med före beslutet. De nya anstalterna beräknas tas i bruk 2029.

HENRIK EKBERG

Byggföretagens arbete får pris av Brå Brottsförebyggande rådet, Brå, har utsett Byggföretagens arbete för sund konkurrens i byggbranschen till vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award, ECPA. European Crime Prevention Awards är en årlig brottsförebyggande tävling där Europas bästa brottsförebyggande projekt eller verksamhet utses. Brå utser vinnaren av den svenska deltävlingen. Årets tema är arbetskraftsexploatering och människohandel. Finalen kommer att hållas den 13-14 december i Spanien, som är nuvarande ordförandeland och de som valt årets tema.

Byggföretagen har valt att skänka prissumman på 20 000 kronor till Brottsofferjouren.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Q

Rättscentrum i Göteborg. Häkte och frivård.

FOTO: KRIMINALVÅRDEN

Boverket reviderar återigen ner byggprognosen.

FOTO: GETTYIMAGES

Bostadsprognosen revideras ner – igen Antalet påbörjade bostäder minskar kraftigt i år, och nedgången förväntas fortsätta under 2024. Det visar Boverkets revidering av sin byggprognos från juni 2023.

Boverket bedömer att det i år påbörjas cirka 27 000 bostäder, varav 2 000 genom ombyggnader. Det är en minskning med cirka 55 procent jämfört med året före. Prognosen för år 2024 är att bostadsbyggandet minskar ytterligare då det påbörjas cirka 19 500 bostäder inräknat ombyggnader, vilket är 2 000 bostäder färre jämfört med prognosen från juni.

– Byggprognosen pekar på en långvarig låg byggtakt vilket riskerar leda till att kapaciteten i byggsektorn minskar betydligt.

Vilket kan leda till att det kommer ta tid att växla upp byggtakten när efterfrågan åter ökar. Det blir då svårt att möta de cirka 67 000 bostäder som behöver tillkomma per år fram till 2030. Underskottet på

bostäder kommer åter öka, säger Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren.

Markant försvagad köpkraft hos hushållen, samtidigt med tredubblade bostadsräntor och en kraftig ökning av byggkostnaderna under de senaste åren bidrar till utvecklingen.

ANNA SJÖSTRÖM

Ta del av hur bostadsbyggandet har utvecklats de senaste åren samt hela rapporten från Boverket.

Q

5

oktober 2023 • Nummer 15

Ökat byggande i september

Byggstarterna av nyproduktionsprojekt ökade mellan augusti och september enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. Bostadsbyggandet steg med 1,4 procent medan övrigt byggande ökade med 0,9 procent.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader förutom anläggningar och infrastruktur, steg med en procent under september. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten +3,9 procent i september.

– Byggstartsindikatorn steg under september. En utplaning av nedgången i bostadsbyggandet bidrog en del. Framför allt Tor Borg bidrar dock byggstarten av några få enstaka mycket stora projekt till att de senaste månadernas nedgång förbytts till en uppåtgående trend.

Det faktum att det handlar om ett fåtal större byggstartade projekt gör månadens utfall svårtolkat. Förmodligen är det för tidigt att prata om en vändning, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta. bostäder steg med 1,4 procent under augusti, vilket var andra månaden med ökande byggstarter. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn -39,2 procent lägre. Det innebär att även om de senaste månadsutfallen tyder på att nedgången i bostadsbyggandet planat ut så är

BYG G STA RT S I N D I K ATO R N F Ö R

Installationsarbetet påbörjas under det andra kvartalet 2025.

Bravida får T-banekontrakt för 1,3 miljarder

I somras kom domen från tingsrätten. Mannen, som är i 40-års­åldern dömdes för flera fall av grovt näringspenningtvätt och grovt bokföringsbrott. Han fick fängelse i fem år och sex månader. Dessutom dömdes han till näringsförbud i sju år och utvisning med förbud att återvända till Sverige under tio år.

E N L I GT D O M E N HAR han via fem bolag, alla registrerade för verksamhet inom byggbranschen, tvättat stora summor pengar. Eller som rätten skriver: ”XXX har ensam eller gemensamt

Enligt Byggfaktas senaste Byggstartsindikator ökar byggandet något under september.

De senaste sex månaderna har vi sju byggstartade projekt med beräknade byggkostnader på över en miljard kronor nivån som utplaningen sker på lägre än tidigare beräknat.

– Det senaste utfallet visar att byggstarterna i bostadssektorn fallit 63 procent sedan toppnivån hösten 2021. Den stabilisering som vi ser tecken på nu sker på de nivåer vi hade för tio år sedan, säger Tor Borg.

Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande steg med 0,9 procent under september. Års­­­­­­takten var +40 procent i september vilket är en kraftig upprevidering jämfört

och samförstånd med andra under tiden mars 2021 – januari 2023 i Stockholm, i näringsverksamhet eller som led i en verksamhet som bedrivits vanemässigt eller annars i större omfattning, medverkat till åtgärder som skäligen antas vara vidtagna i syfte att dölja att pengar härrör från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig medlen eller dess värde.”

Det rör sig om exempelvis om 38 miljoner kronor som i in- och utbetalningar i ett av företagen under perioden, men räkneskapsinformation saknades helt.

Båda parterna överklagade tingsrättens dom, där åklagaren yrkade på längre fängelsestraff, men hovrätten fastställer tingsrättens dom på alla punkter.

ANNA SJÖSTRÖM

Svea hovrätt fastställer dom om näringspenningtvätt, grovt brott.

Bravida tecknar två kontrakt med Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana. Ordervärdet för de båda kontrakten uppgår till cirka 1,3 miljarder kronor.

I Bravidas uppdrag ingår projektering och utförande av VVS, el och styrsystem för samtliga tunnlar samt för de sju nya tunnelbanestationerna på sträckan Kungsträdgården via Södermalm till Nacka och Söderort.

Bravidas del påbörjas med projektering i början av 2024 och installationsarbetet påbörjas under det andra kvartalet 2025. Slutbesiktning sker i slutet av 2028.

Q

med förra månaden. Byggstart av en handfull mycket stora projekt de senaste månaderna medför att trenden reviderats upp markant.

– De senaste sex månaderna har vi sju byggstartade projekt med beräknade byggkostnader på över en miljard kronor. Historiskt har antalet byggstartade projekt av sådan storlek varit 3-4 stycken per halvår. Dessutom har vi bland de nyligen byggstartade projekten H2 Green Steels stål- och vätgasfabrik i Boden som är det överlägset största byggstartade projekt som finns i Byggfaktas databas. Sammantaget får detta stort genomslag på indikatorberäkningarna, och medför att trenden nu ser ut att vara kraftigt uppåtgående. Med tanke på att det är ett fåtal byggstarter som ligger bakom så finns det anledning att

FOTO: GETTY IMAGES

vara försiktig med tolkningen av utfallet.

Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 46,9 miljarder kronor.

Det är en nedgång med 43,1 miljarder sedan föregående tolvmånadersperiod.

Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som består av affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 115 miljarder, en uppgång med 50,5 miljarder. Av denna uppgång står industriprojekt för merparten.

ANNA SJÖSTRÖM

Fem års fängelse för grov penningtvätt Svea hovrätt fastställer en dom angående näringspenningtvätt, grovt brott. Mannen, som döms till fem och ett halvt års fängelse, har via fem byggbolag tvättat stora summor pengar.

BILD: REGION STOCKHOLM/SWECO

FOTO: GETTY IMAGES

Kyrkan har en area på 1 600 kvadratmeter och väger ungefär 600 FOTO: VEIDEKKE ton.

Veidekke påbörjar flytten av Kiruna kyrka Veidekke har tecknat avtal med LKAB för flytten av Kiruna kyrka.

Projektet är en totalentreprenad i samverkan.

Veidekkes uppdrag består av att ta fram projekteringsunderlag för transportvägar samt utredning kring ett säkert sätt att flytta kyrkan till sin nya plats. Vidare ska även utredningen behandla hur delar som orgel och altartavla ska skyddas under flytten. Nu pågår detaljprojektering för transportvägen som är tänkt att påbörjas under vintern 2023-2024. Planerad flytt till Nya Kiruna Centrum är satt till sommaren 2025.

Q

Trästomme och återbrukat tegel är tongivande material och viktiga BILD: LILJEWALL ingredienser för att nå låg klimatpåverkan.

De bygger Ängelholms nya stadshus Det blir Liljewall som ritar och SSEA som bygger nya stadshuset i Ängelholm. Det står nu klart sedan juryn nu har offentliggjort vinnaren i arkitekt- och entreprenadtävlingen.

Uppdraget från Ängelholms kommun bestod bland annat i att skapa en byggnad vars arkitektur lyfter fram demokrati, goda arbetsmiljöer, mötesplatser och hållbarhet.

Det nya stadshuset ska även kunna hållbarhetscertifieras enligt Breeam Excellent och Well Gold samt skapa goda förutsättningar för social hållbarhet och mötesplatser i staden.

Det vinnande förslaget med namnet Dialog ska vara en byggnad som leker med form och bearbetade detaljer, samtidigt som den skapar utrymme för öppenhet och möten mitt i staden.

SSEA är en del av SSEA Group där även Vestia och Kiruna Måleri ingår. Gruppen, som tillsammans omsätter cirka tre miljarder kronor, ägs i sin tur av Ratos – en bolagsgrupp med fokus på teknikoch infrastrukturlösningar.

– Med det här förslaget skapar vi en arkitektur som blir en symbol för en öppen stad i dialog. Genom sin utformning och placering mellan Ängelholmsbornas olika färdvägar – till och från arbete samt skola och nöjen – synliggör och förstärker byggnaden de sociala möten som behövs för att lyfta fram demokrati och för att alla ska känna sig välkomna och som en del av staden, säger Jeff Robles, arkitekt på Liljewall.

Målet är att det nya stadshuset ska stå klart under 2027. Kostnaden beräknas till 320 miljoner kronor.

HENRIK EKBERG

Anläggning av fundament till ett annat vindkraftverk vid Markbygden, Pitå.

FOTO: ERIK HOLMSTEDT, NCC

NCC bygger fundament till ny vindkraftpark NCC får uppdrag när OX2 bygger en ny vindkraftpark i Ånglarna, norr om Falun. Vindkraftparken kommer att bestå av 18 vindkraftverk om 220 meter. Parken kommer att ha en årlig produktionskapacitet på cirka 315-355 GWh. NCC:s uppdrag omfattar att projektera och bygga ut vägar och kranplaner, gjuta fundament till vindkraftverken, anlägga ställverk och dra elnät inom parken.

Kontraktet är en totalentreprenad med ett ordervärde på cirka 280 miljoner kronor. Ordern registreras i affärsområde NCC Infrastructure i fjärde kvartalet 2023.

Q

6 NYHETER

Nummer 15 • oktober 2023

Miljardprojekten som får igång Sverige Stålverk, sjukhus, batterifabrik och laxodling – Sveriges största byggprojekt just har en bred spännvidd. Det visar en färsk topplista från Byggfakta. Men lågkonjunkturen hotar att bromsa flera av jätteprojekten som brottas med finansieringen.

Sammanställningen med de allra största projekten bygger på uppgifter från Byggfaktas databas och omfattar uppskattad byggkostnad och byggstarter för projekt de senaste tolv månaderna. Det är en blandning av infrastruktur, industri, kommersiella lokaler och offentlig verksamhet som kvalar in på listan.

Bostadsprojekten lyser med sin frånvaro medan det allra största projektet, byggandet av en ny anläggning H2 Green Steel i Boden för produktion av grönt stål och grön vätgas är ett av de största industriprojekten i modern tid.

Där förekommer olika uppgifter om hur mycket investeringar på mellan 35-40 miljarder som krävs för att komma igång med produktionen.

I början av september gick man ut med att man tagit in de 18 miljarder som krävs för att låna upp resterande belopp till själva bygget av anläggningen. Men för att komma igång med produktionen krävs ytterligare miljarder i investeringar och där är det fortfarande oklart hur man ska få in tillräckligt med kapital.

Ambitionen är att starta byggarbetet efter nyår E T T A N N AT O M FAT TA N D E projekt i norr är fabriken för batterikomponenter som ska uppföras i Luleå.

I september tog det australienska företaget Talga Resources det första spadtaget för sin stora batterifabrik på Hertsöfältet i Luleå.

– Detta är en väldigt viktig milstolpe för oss och blir den första kommersiella batterianodfabriken i Europa. Vår vision är att bli den ledande leverantören av hållbart europeiskt batterianodmaterial, sa Mark Thompson, grundare, tillika koncernchef för Talga.

Fabriken är en del av projektet som kallas Vittangi Anode Project.

Fabriken ska tillverka anodmaterial som ska användas i litiumjonbatterier för elbilar. Tillståndet ger bolaget rätt att tillverka upp till 22 000 ton anodmaterial per år. Den årliga produktionen av batterianodmaterial är tillräcklig för cirka 200 000 elbilar per år.

Martin Phillips, Europachef och global COO Talga, Melissa Roberts, finanschef Talga, Carina Sammeli, kommunalråd i Luleå, Lotta Finstorp, landshövding, Region Norrbotten, Mark Thompson, grundare och koncernchef Talga och Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister.

FOTO: TOMAS BERGMAN/TALGA tog det första spadtaget för Talgas fabrik i Luleå.

Bygget inleddes med ett första spadtag, där Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, deltog tillsammans med representanter från Talga AB och lokala politiker.

Bygglov för fabriken beviljades i början av året, men för miljötillståndet tog det längre tid. Det överklagades till mark- och miljödomstolen. Frågan gällde anläggningens befarade utsläpp av zink till vattnet i Sörbrändöfjärden. Länsstyrelsen i Norrbottens län har ifrågasatt om utsläppen kan tillåtas. Mark- och miljödomstolen bedömer dock att utsläppen inte leder till otillåten försämring av vattnet.

uppge hur mycket pengar som saknas för att slutföra finansieringsrundan men den totala kostnaden beräknas till 2,7 miljarder kronor. Anläggningen kommer att omfatta alla produktionssteg

HAN VILL INTE

nya batteri­ fabriken markerade även den första etableringen på Luleå industripark, Hertsöfältet.

På fjärde plats i sammanställningen ligger ett projekt som sticker ut i listan. Det är jättesatsningen på landbaserad laxodling som ska uppföras i Säffle i Värmland. Det är laxodlingsbolaget Reocean som är byggherre för projektet. De har redan anlitat NRC Group som utfört markarbeten på platsen. I uppdraget ingick projektering, jord- och bergschakt, 180 000 kubik fast berg, S PA DTAG E T F Ö R D E N

Skogomeanstalten i Göteborg byggs ut för en miljard kronor.

terrassering och VA-arbeten för en yta om cirka 150 000 kvadratmeter.

Samt anläggning av tillfarts- och körvägar inom och i anslutning till arbetsområdet. Markarbetet är klart men för att slutföra projektet krävs att finansieringen blir helt säkrad.

– Just nu handlar det i huvudsak om att slutföra designen på anläggningen och förbereda för byggarbetet. Ambitionen är att starta byggarbetet efter nyår. Men först måste vi avsluta finansieringsrundan och säkerställa allt kapital till projektet.

Det är tuffa tider men vi gör framsteg hela tiden, säger Morten Malle, som är vd på Reocean.

FOTO: HENRIK EKBERG

En gigantisk laxodling planeras i Säffle. i laxodlingen, från ägg till skörd, slakt, förädling och förpackning.

Laxen kommer odlas i 88 bassänger där vattnet cirkulerar, renas, och återanvänds i ett slutet kretslopp.

När allt står klart kommer man producera 10 000 ton fisk per år i Säffle.

Det motsvarar en av fem laxar som

BILD: REOCEAN

äts i Sverige. Nästan all lax som äts i Sverige i dag är importerad. Övriga projekt i listan visar på en stor bredd av projekt med allt från kontor, järnvägsunderhåll, datacenter och tillbyggnad av en anstalt.

ANNA SJÖSTRÖM SAMUEL KARLSSON

MILJARDPROJEKTEN

Projekt med över en miljard i bedömd byggkostnad som byggstartats okt 2022 – sep 2023

STAD/KOMMUN PROJEKT Boden

Produktionsanläggning, grönt stål, grön vätgas

BYGGKOSTNAD (MRD KR) 35

Västerås

Nytt akutsjukhus

5,8

Region Västmanland

Luleå

Fabrik för batterikomponenter

3

Talga AB

Säffle

Landbaserad laxodling

2,7

Reocean AB

Solna

Kontorshus

1,6

Skanska

Göteborg

Kontorshus

1,6

Vasakronan

Östersund

Kraftvärmeverk

1,5

Jämtkraft AB

Göteborg

Kontor och verksamhetslokaler

1,5

Volvo Lastvagnar AB

Göteborg

Tillbyggnad universitetslokaler

1,2

Akademiska Hus

Uddevalla

Översvämningsskydd, kajpromenad

1

Uddevalla kommun

Boden

Järnvägsunderhåll

1

Trafikverket

Stockholm

Del av nya tunnelbanan

1

SL Nya Tunnelbanan AB

Falun

Datacenter

1

Ecodatacenter i Dalarna

Göteborg

Tillbyggnad Skogomeanstalten

1

Specialfastigheter Sverige KÄLLA:

BYGGHERRE H2GS AB

Projektverktyg och affärssystem av byggare, för byggare.

Framtidens viktigaste verktyg Nej, med appar och molntjänster bygger man inga hus.

Men i dagens och framtidens tuffa branschklimat är digitala verktyg nödvändiga för att automatisera och få järnkoll på din projektekonomi, från budget till prognoser och fakturering.

Låt oss på Next hjälpa dig att få full överblick över både dina projekt och din verksamhet. Så att du får mer pengar över och tid att planera inför framtiden.

www.next-tech.com

8 BYGGREPORTAGE

Nummer 15 • oktober 2023

Carl Gabrielsson, affärsområdeschef på Hökerum Bygg, inspekterar det som så småningom ska bli en löparbana på takterrassen.

FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Hållbara studentbostäder

I Hisings Backa på Hisingen i Göteborg byggs Sveriges första lägenheter enligt certifieringssystemet Breeam Excellent.

– Standarden motsvarar snarare bostadsrätt än hyresrätt, säger Carl Gabrielsson, affärsområdeschef på Hökerum Bygg.

Backa var tidigare ett typiskt miljon­ programsområde med Selma Lager­ löfs torg i mitten och höghusen utkastade på enorma, dåligt upp­ lysta gräsmattor. Med tiden kom stadsdelen alltmer att förknippas med ungdomsgäng, bilbränder och stenkastning och för att ändra på det tog Göteborgs kommunstyrelse 2015 beslut om en rejäl omdaning av hela området. Genom upprustning och förtätning skulle Backa förvand­ las från ödslig förort till urban stads­ miljö.

Tack vare prefab har vi kunnat kapa byggtiden med fyra månader jämfört med planen fem våningar med lägenheter ovan­ på en bottenvåning med lokaler. Nå­ gon källare finns inte – huset är pålat och byggt med platta på mark.

STO M M E N B E STÅ R AV prefabricera­

de betongelement, vilket visade sig vara ett bra val ur ekonomisk synvin­ kel.

– Tack vare prefab har vi kunnat kapa byggtiden med fyra månader jämfört med planen, säger Carl Gab­ rielsson glatt och visar vägen in i hu­ set genom en dörr på långsidan.

Med lite god vilja tar vi oss förbi pall efter pall med innertak som näs­ tan helt blockerar entrén.

Flertalet av de dryga 300 lägenheter­ na i huset är studentlägenheter på 25 kvadratmeter. Om två månader kommer hyresgästerna och det är ganska mycket som ska på plats inn­ an dess. Bland annat saknas inner­ taktak och ytskikt i trapphusen och i de långa korridorerna.

– Vi har lagt mycket kraft på färg­ valet i de allmänna utrymmena, berättar Carl Gabrielsson. Många korridorer har 25 eller 30 lägenhets­ dörrar och vi vill ju inte skapa sjuk­ huskänsla. Det ska också vara lätt att hitta i huset och därför ska ingen korridor vara den andra lik.

V I T I T TA R I N i en av de vitmålade

lägenheterna där stora fönsterdör­ rar mot en fransk balkong i glas har maximerat ljusinsläppet och fortsät­ ter sedan upp på takterrassen som löper runt hela byggnaden. Här ska

det finnas sittmöbler, odlingar och en löparbana. Byggnaden rymmer också en hel del ytor för umgänge och aktiviteter, så som gemensamt kök, bokningsbara rum, gym och café.

– NREP som ska ta över fastighe­ ten har en stor del av sin bostads­ portfölj utomlands och de vågar utmana boendenormen. Innan vi startade här var vi på studiebesök i Köpenhamn för att hämta inspira­ tion, berättar Carl Gabrielsson.

Projektet Skogsdrottningen efter­ strävar inte bara social utan även ekologisk hållbarhet. Utöver lagkraven i BBR måste alla som byg­ ger med kommunal markanvisning i Göteborg också tillämpa ”program­ met för miljöanpassat byggande” – ett lokalt regelverk med strängare miljökrav. Dessutom ska alltså byg­ get, som första bostadshus i landet,

certifieras enligt Breeam Excellent, den näst högsta klassen. Projektet siktade till en början på Breeam Very Good, men under processens gång har man höjt ambitionerna.

– Vi såg att vi kunde plocka fler poäng på ett antal områden. Bland annat fick vi ner koldioxidavtrycket genom att byta ut vissa material till alternativ med lägre avtryck, så som grön betong i allt som är platsgjutet och fönster med ett högre U-värde.

P OÄ N G SYST E M E T Ä R KO M P L E X T och

en miljöklassning innebär en hel del extra pappersarbete eftersom allt ska mätas och dokumenteras. Men det är ändå ett arbete som betalar sig, menar Carl Gabrielsson. Miljö­ klassningen höjer värdet på huset.

Fönstren, god isolering, FTX-fläk­ tar med värmeåtervinning och smarta styrsystem begränsar upp­

BILD HÖKERUM: BYGG

runt torget kallas numera Selmas stad och här ligger femvåningshus­ en tätt. Från vissa bullrar fortfarande sågar och slipmaskiner men i de fles­ ta har folk börjat flytta in.

Granne med Skälltorpsskolan byggs Kvarteret Skogsdrottning­ en. Den varmgula fasaden i brand­ impregnerad termowood skiner i solen när Carl Gabrielsson visar runt. Utefter långsidan sträcker sig Selmas park.

– Parken är en del av vårt ansvar, förklarar Carl Gabrielsson. Klassi­ ficeringen i Breeam tar stor hänsyn till platsen där huset är byggt och hur vi hanterar omgivningen. Vi får extra poäng för att vi valde träd och växter som gynnar biologisk mång­ fald.

Kvarteret Skogsdrottningen om­ fattar närmare 12 000 kvadratmeter och består av en huskvadrat med innergård samt en friliggande bygg­ nad. Huskropparna har tre, fyra eller

I DAG Ä R arbetet i full gång. Området

Kvarteret Skogsdrottningen Plats: Selma Lagerlöfs torg i Hisings Backa.

Kvadratmeter: 11 978 kvm.

Q Antal lägenheter: 311 ettor om 25 kvm vardera, samt ett antal tvåor.

Q Hyra för ettorna: Cirka 6 600 kr.

Q Energiåtgång: 25,9 kWh per kvm.

Q Uppvärmning: Fjärrvärme, samt 5 stora FTX-ventilationsaggregat där värmen i frånluften tas tillvara.

Q Q

Takterrassen löper runt hela byggnaden. Här ska det finnas sittmöbler, planteringar och en löparbana.

FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

BYGGREPORTAGE 9

oktober 2023 • Nummer 15

Bostadskvarteret Skogsdrottningen vid Selma Lagerlöfs torg omfattar närmare 12 000 kvadratmeter.

BILD: HÖKERUM BYGG

i miljonprogramsområdet värmningskostnaderna till 25,9 kWh per kvadratmeter och år, att jämföra med ett genomsnitt för lägenheter i Sverige på en bra bit över 100. materialvalet gjort med omsorg. Inredningen får inte fresta på miljön för mycket och den ska vara hållbar, vilket har gett lägen­heterna en högre standard än de flesta hyresrätter.

Sedan spaden sattes i marken i mars 2021 har pandemin, inflationen och Ukraina-kriget förändrat både världen och byggpriserna. Det har gjort att kostnaderna ökat även för bygget av kvarteret Skogsdrottningen.

– Men byggentreprenadindex har ökat 20 procent och det har vi inte kommit upp i så vi gör ändå ett hyfsat resultat, säger Carl Gabrielsson.

ÖV E R L AG Ä R

BENEDIKTA CAVALLIN

Stellan Oribulescu spacklar väggarna i korridoren.

Kvarteret Skogsdrottningen närmar sig färdigt. I december flyttar hyresgästerna in.

FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

AG Advokat firar 40 år Nischbyrån inom fastighet och entreprenad.

agadvokat.se

FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

10 TEMA TRÄ

Nummer 15 • oktober 2023

Träbranschen håller andan i byggkrisen Den svenska träbranschen rustade för ett ökat träbyggande lagom till den stora lågkonjunkturen. Nu håller man andan och inväntar vändningen.

– Vi har haft flera goda år men nu är det tufft läge för många, säger Susanne Rudenstam, kanslichef på Träbyggnadskansliet.

Ett allt större fokus på byggandets klimatpåverkan har bidragit till att intresset för träbyggande tagit fart på allvar under de senaste tio åren. Och i takt med den ökade efterfrågan på balkar i limträ och element i KL-trä har den svenska träindustrin investerat miljardbelopp i nya fabriker i anläggningar. På sågverkssidan har Södra Skogsägarna investerat i ny fabrik i Varberg som invigdes i våras, Stora Enso har satsat i Grums, Setra i Långshyttan och Holmen Martinssons startade en ny fabrik för KL-trä i Bygdsiljum 2017.

– Vi har haft en väldigt fin utveckling för träbyggandsindustrin. Det har varit en lång period av investeringar i produktionskapacitet och Susanne det har genomförts Rudestam jättesatsningar för att möta byggindustrins ökade efterfrågan. Nu har läget framför allt för bostadsbyggandet tvärnitat. Så nu är det tufft läge för många, säger Susanne Rudenstam.

N Ä R D E T G Ä L L E R flerfamiljshus i fle-

Sara Kulturhus och The Wood Hotel i Skellefteå.

FOTO: PATRIK DEGERMA

ra våningar än två så hade trähustillverkarna en marknadsandel på 20 procent. Det finns inga uppdaterade siffror på hur det ser ut i nuläget.

Men många av företagen som gjort stora investeringar, som Lindbäcks, Derome, Moelven, Obos och Götenehus har tvingats dra ner på produktionen och varsla personal.

Det kanske var lite dålig timing nu när orderingången dyker – Tittar vi bara på Derome och Lindbäcks så har de investerat tre och en halv miljard kronor i helt nya fabriker sammanlagt. Andra som Boklok och Moelven har investerat i nya maskiner och robotisering. Det kanske var lite dålig timing nu när orderingången dyker, säger hon.

En ljusning i konjunkturmörkret är byggandet som inte handlar om bostäder. Några exempel på byggnader där man använd sig av KL-trä är Magasin X, Kilströms kaj, Cederhusen, Kulturhuset Sara och Embassy of sharing. Och flera företag som levererar KL-trä har än så länge en relativ gynnsam orderingång som sträcker sig in på nästa år.

– När man bygger högre hus och har större krav på spännvidd och flexibilitet så blir KL-trä ett intressant alternativ. Det går att ha hög prefab-grad på byggnaderna men många gånger är det planelement där man har KL-trä i lastbärande väggar och bjälklag. Men här är det svårare att mäta marknadsandelen, säger hon och fortsätter: – När det gäller bostäder så vet vi vad det är för stommaterial men i de

Interiör från Cederhusen under uppbyggnaden. här andra husen finns inte samma underlag. Men den är starkt växande, främst när det gäller samhällsfastigheter som skolor och liknande, säger hon.

D E N STO R A A N D E L E N av trämaterial

som används i svenska projekt kommer också från inhemsk produktion. Det importeras en del från Baltikum, Österrike och Tyskland men det är inte några stora mängder och med den svaga kronkursen blir de svenska tillverkarna ofta billigare.

– De byggen där vi ser importerade trävaror är ofta projekterade innan den svenska produktionen kom upp i den kapacitet som vi har

idag. Tidigare var det en flaskhals men det är det inte längre. Nu är det snarare så att vi ser ett ökat intresse från andra länder att köpa från svenska tillverkare. Intresset för KLträ är jättestort globalt, inte minst i Norge, Danmark, Tyskland, Belgien, Storbritannien och Nederländerna, säger hon.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Magasin X i Uppsala är ett flaggskepp för svenskt FOTO: SAMUEL KARLSSON träbyggande.

lingen för industriellt byggande i Sverige ser ut. Och slutsatsen visade på positiva siffror för det industriella byggandet som har höjt produktiviteten med 30 procent och kortat byggtiden med 3,3 månader.

– Vi har upplevt några år där pengar inte har kostat något och där man inte har värderat tidsaspekten så högt. Då har haft råd att prata

om hållbarhet enbart ur det ekologiska perspektivet. Nu har vi andra förutsättningar då vi måste titta på hållbarhet i alla dimensioner.

Inklusive det ekonomiska perspektivet och där blir produktiviteten en avgörande faktor, säger Susanne Rudenstam.

SAMUEL KARLSSON

D E N T R A D I T I O N E L L A byggindustrin

har under lång tid haft svag produktivitetsutveckling. Samtidigt finns en delsektor som skiljer sig markant, den industriella träbyggnadsindustrin. I en studie som gjorts av Luleå Tekniska Universitet (LTU) tittade man på hur produktivitetsutveck-

Kort om Träbyggnadskansliet Sveriges Träbyggnadskansli verkar för ökat träbyggande och tillväxt av den industriella träbyggsektorn i Sverige. Kansliets verksamhet sker inom ramen för samarbetet mellan Svenskt Trä (del av Skogsindustrierna) och Trä- och Möbelföretagen, TMF.

TEMA TRÄ 11

oktober 2023 • Nummer 15

Så vände Lindbäcks kris till succé För något år sedan dominerades rapporteringen från träbyggarna Lindbäcks av svarta rubriker om varsel och vikande efterfrågan.

Nu har man lyckats vända trenden och ser försiktigt positivt på utvecklingen.

– Fler kunder vågar ta tag i nya projekt, säger David Sundström som är tillträdande vd på Lindbäcks.

Lindbäcks försäljning för årets tre första kvartal är den näst högsta i bolagets snart 100-åriga historia. Mitt i den rådande bostads- och byggkrisen ökade bolaget sin försäljning med 300 procent jämfört med föregående år. Lindbäcks sålde projekt för 1,5 miljarder kronor under årets första nio månader.

Från och med den första november kommer David Sundström tillträda som ny vd för bolaget. Men än så länge är han fortfarande David affärschef på företaSundget som specialiserat ström sig på att bygga flerfamiljshus i trä i en industrialiserad process. Han har jobbat på Lindbäcks i fyra år, först som affärsområdeschef för norra Sverige och sedan som affärschef med hela landet som ansvarsområde. Innan dess jobbade han med affärsutvecklingsfrågor i norra Sverige.

– Mitt hjärta och mina kontakter ligger i norra Sverige. Det är primärt min styrka och bakgrund, säger han.

N Y H E T S R A P P O RT E R I N G E N

Lindbäcks fabrik på Haraholmen, Piteå. under 2023. En annan orsak till den positiva utvecklingen kan vara att Lindbäcks är stora i de norra delarna av landet. Och det är i norra Sverige som marknad är absolut hetast, säger han.

KRING

Lindbäcks har de senaste åren präglats av både positiva och negativa besked från företaget. Under 2022 tvingades man genomföra stora nedskärningar på personalen. Bakgrunden till nedgången förklarar David Sundström delvis med företagets tidigare strategi med snabba leveranser och en kort orderstock som visade sig vara sårbar när konjunkturen vände ner, enligt David Sundström.

– Vi mötte väldigt tidigt den byggkris som Sverige står i nu. Redan under sommaren 2022 hade vi väldigt många projekt som var på väg till beslut men som alla sattes på paus.

Och så var det nog för hela marknaden. Skillnaden för oss om vi jämför mot våra konkurrenter var att vi just då hade en kortare orderstock, säger han och fortsätter: – Vi hade haft en hög produktion under 2021 och vi upplevde att det var viktigt att möta kundens behov med snabba leveranser. Det gjorde i sin tur att när orderingången gick ner var vi tvungna att effektivisera våra processer och tyvärr genomföra stora varsel. Vi hade även haft lönsamhetsutmaningar i den stora industriella utvecklingen som vi drivit sedan 2018 då vi invigde vår nya fabrik, säger han.

Efter den kraftiga nedgången i orderingången under 2022 har Lindbäcks bytt strategi för att få en bättre hållbarhet i produktionen. Man ändrade inriktning på säljsidan och gick från att fokusera på projektutvecklande bolag till förvaltande kunder med ett mer långsiktigt perspektiv på ägandet. Och resultatet lät inte vänta på sig. I somras bjöd man på överraskande nyheter och flaggade för att orderingången varit ”all-timehigh”.

– Vår bedömning var att det var den förvaltande sidan som kunde se bortom kvartalsekonomin och uppfatta ett fastighetsvärde på längre sikt när räntan går ner igen.

Det har inneburit att det har gått mycket bättre på ordersidan för oss

E N L I GT DAV I D S U N D ST R Ö M S bedöm-

ning kommer marknaden i norra Sverige att ha fördubblat sin marknadsandel under 2023 totalt sett när det gäller kontrakterade lägenhetsstarter.

– Vi ser en stor tillväxt av nya projekt i det som vi kallar malmfälten.

Där har vi en större andel av affärer framför oss. Men vi har också fortsatt affärer utefter Norrlandskusten även om det är något lägre än tidigare. Däremot har vi utmaningar i södra Sverige och då primärt Mälardalen som går knackigt. Även om läget ser stabilt ut för Lindbäcks just nu så vill han inte ge sig in på någon längre framtidsprognos.

– Det känns jättefarligt att försöka förutspå hur det ser ut i framtiden särskilt nu med all oro som är i omvärlden. Men min bedömning är att det mest avgörande handlar om vad som händer med den långa räntan. Det finns tecken hos oss som tyder på att det händer lite mer det här kvartalet än det gjorde i det förra. Fler kunder vågar ta tag i nya projekt. Ska man se positivt på utvecklingen så kanske vi har nått botten om ett halvår och sedan ser vi en långsam uppgång när det gäller order­ingång. Men det kommer ta lång tid innan vi är tillbaka på samma nivåer som under 2021. Det kommer dröja många år.

DAV I D S U N D ST R Ö M M E N A R att de senaste årens byggkonjunktur varit dopad. Med onormalt låga räntor och ett investeringsstöd som eldat på produktionen. Vilket gjort att diskussioner rörande kostnad ställt mot betalningsvilja har varit få. Man har investerat med en stor förhoppning om en stark värdeutveckling på fastigheten i stället för att titta på hur man får kassaflöde i projekten.

Den inställningen har nu helt ändrats.

– Nu är det mycket mer diskussioner om vad kunderna som ska bo i lägenheterna vill ha. Vad är viktig

FOTO: MARIA FÄLDT

Vi mötte väldigt tidigt den byggkris som Sverige står i nu för att skapa ett attraktivt boende för den enskilde individen och vad kan man välja bort? Extravaganser kopplade till fasadutsmyckningar minskar i prioritet till förmån för ett kvalitativt boende för lägenhets­ innehavaren.

Han lyfter fram två konkurrensfördelar som gjort Lindbäcks heta på projektmarkanden. Den första handlar om den industriella tillverkningen som bidrar till att man får en kortare byggtid på byggarbetsplatsen. Det i sin tur medför att bostadsutvecklaren får ett lägre behov av byggkreditiv. Ett byggkreditiv är det företagslån som utvecklaren tecknar under själva byggprojektet och som ofta lånas upp till en hög ränta.

Idag ligger den på runt sju procent.

– Kostnaden för byggkreditivet är kanske den största på hela byggproduktionssidan idag. Det slår hårt och direkt på resultatet eftersom du inte har några hyresintäkter under själva byggprocessen. Men kostnaden minskar när du kortar ner byggtiden. Tidigare har det inte varit så viktigt när räntan var låg för byggkreditiven men nu är det högintressant.

Den andra fördelen som gjort Lindbäcks attraktiva på marknaden är att man till stora delar bygger i trä vilket bidrar till att minska klimatavtrycket. Men här spelar även prisbilden en viktig roll om det ska bli någon affär med nya kunder. Där valet ofta står mellan trä och betong.

– Träpriserna påverkas av tillgång och efterfrågan. Men betongen påverkas mer av elpriset. Vi är lite mer förskonade nu från elkrisen än betongindustrin. Men vi hade en högre kostnadsutveckling på trä under pandemin. Nu har betongen haft en tuffare tid sedan kriget inleddes mot Ukraina och energikrisen. Det brukar jämna ut sig över tid. för bostadsbyggandet pekar på att vi behöver bygga 64 000 nya bostäder varje år för att uppnå önskad tillväxt i samhället. Men enligt Boverket kommer det byggas endast 21 000

DEN LÅNGSIKTIGA PROGNOSEN

Under 2022 tvingades Lindbäcks genomföra stora nedskärningar på FOTO: LINDBÄCKS personalen.

Fasad i trä från projektet Jakten i Nyköping. Kund Heba. nya bostäder i år. Om det nu stämmer.

– Jag uppskattar att Boverket ligger väsentligt mycket fel. Jag tror vi ligger mycket lägre i nyproduktionen i år och det är en allvarlig kris för Sverige. Vi ökar trångboddheten vilket genererar osäkerheten i samhället med otrygga bostadsområden.

Och en massa följdeffekter som vi kan läsa om dagligen, säger han och fortsätter: – Bostadspolitikens värde för Sverige AB när vi pratar om trygghet och långsiktig attraktionskraft är helt avgörande. Levererar vi som bransch endast 20 procent av ett långsiktigt behov så orsakar det problem i samhället. Och då ska men veta att behovet av nya bostäder i norra Sverige är ännu större. Den industriella revolutionen som pågår

FOTO: LINDBÄCKS

just nu skapar en enorm stor efterfrågan på bostäder.

F Ö R L I N D B ÄC KS D E L handlar det nu om att inte upprepa samma misstag som man gjorde under 2021. Nu handlar det om att långsiktigt bygga upp orderstocken till en hållbar nivå. Det är inte aktuellt med några stora nyanställningar trots medvinden.

– Vi känner oss fortfarande ganska otrygga när det gäller den långsiktiga utvecklingen av bostadsmarknaden i Sverige. Vi väljer att inte dra på med stora gasen. Vi kommer säkert rekrytera en del på vissa platser men inte i några stora mängder. Vi försöker nyttja den kompetens i bolaget som vi har idag så långt som möjligt, säger David Sundström.

SAMUEL KARLSSON

12 TEMA TRÄ

Nummer 15 • oktober 2023

Logistikanläggningen blir 225 meter lång och 80 meter bred. En lägre kontorsbyggnad på ena kortsidan sammanfogas med logistikhallen, den kommer att färdigställas när hyresgästerna ska flytta in.

BILD: LOGICENTERS

Minskar utsläppen med alternativa lösningar Hur mycket går det att sänka koldioxidavtrycket vid bygget av en stor logistikanläggning?

Det har Logicenters tagit reda på i ett projekt i Bålsta.

Det innebär att alla delar satts under lupp – allt från stomme till strömbrytare.

Den nya logistikanläggningen har en total yta på cirka 21 000 kvadratmeter och blir en av Sveriges största i trä. För Byggherren Logicenters är det ett pilotprojekt i hållbarhet.

– Vi vill verkligen testa gränserna och se hur långt vi kan nå när det kommer till att minska koldioxidutsläppen under från byggmaterial.

Eva Det har varit jätteinSterner tressant och lärorikt att laborera med alla parametrar. Vissa byggmaterial, som betong, är förstås svårare att få neutrala, men det går ändå att göra en hel del, säger Eva Sterner, chef för utvecklingsprojekt på Logicenters. logistikanläggningar byggts i stål och betong på grund av sin storlek, men här har stålstommen bytts ut mot trä för att reducera koldioxidavtrycket så mycket som möjligt.

– Stomme fasad, tak och betonggolv utgör cirka 80 procent av allt material, så vi började med att se över de stora volymerna.

För att få till dimensionerna på stommen tog de hjälp av Lars Stehn, professor i industriellt och hållbart byggande, vid Luleå tekniska universitet och konstruktören Joakim Österlund på Stiba.

– De hittade en lösning på en trästomme som är så lik som möjligt vår normala stomme. Vi fick addera en pelarrad i huset jämfört med om man bygger med stålstomme. Men

T R A D I T I O N E L LT S E T T H A R

vi klarade 11,7 i fri takhöjd säger Eva Sterner.

Nästa steg var att titta på fasaderna och vilka alternativ det finns till stålplåt och stenull. Stålet bytes till trä, och stenullen ville Logicenters försöka byta ut till hampaisolering, men det fanns ingen som hade en sådan lösning.

SÅ D E F I C K konstruera en egen lösning. De kontaktade firmor som jobbar med takelement i trä och undrade om de kunde byta ut stenullen mot hampa och om de i stället för att göra en taklåda kunde göra en fasadlåda? Och genom att kombinera ihop olika leverantörer fick de till ett eget, nytt väggelement.

– Det var mycket jobb för att få till det. Vi har varit i kontakt med forskare, industridesigners och verkligen grottat ner oss i detta. Sedan hoppas vi att det ska bli bra och att det inte blir ett fuktproblem. Hampa är ett organiskt material som andas, men än vet vi inte med säkerhet hur det kommer att gå. Vi är först ut och det kommer att ta oss minst tio är innan vi får svar, säger Eva Sterner.

Andra lösningar för att få ner koldioxidemissionerna är att välja betong med lägre andel cement i grunden och att göra betongsockeln en meter hög i stället för två meter, som vanligtvis.

– Det är enkla åtgärder och lägre sockel kommer vi att införa som standard framöver.

Koldioxidjakten har gått ända ner till marksten och strömbrytare.

Ett samarbete med Benders ledde till en ny produkt av marksten med betong med lägre cementhalt.

– Man måste våga fråga efter saker och pusha för förändring, annars sker ingen förändring. Samma sak med knapparna som styr ljuset i kontorsdelen, där entreprenören hittade knappsatser med återvunnen plats från havet.

Trästommen gör att det krävs en extra pelarrad i huset jämför med om man byggt med stålstomme.

Vi har varit i kontakt med forsk­are, industridesigners och verkligen grottat ner oss i detta Totalt sett räknar de med att den materialbundna koldioxiden minskar med 60 procent jämfört med en anläggning byggd med mera traditionella material.

– Den svåraste utmaningen just nu är att hitta material och installationer med låg koldioxidhalt och som är godkända att använda. Det finns många befintliga och nya aktörer som jobbar febrilt med detta och innovationstakten är hög vilket är mycket glädjande.

E F T E R S O M D E T Ä R första gången som Logicenters bygger på det här sättet innebär det också ökade kostnader. Anläggningen blir ungefär dubbelt så dyr som om den skulle ha byggts på det vanliga sättet.

– Men vi måste testa för att få svar, och vi måste testa på riktigt i stor skala. Vi bestämde oss tidigt för att

FOTO: LOGICENTERS

verkligen gå på djupet i det här projektet och därför la vi också mycket tid på projekteringen. Man kan säga att vi har varit inne och petat i precis överallt.

De har valt delad entreprenad, med flera entreprenörer.

– Det är ett sätt att kunna vara med och styra över alla de olika delarna, säger Eva Sterner.

M A RT I N S O N S

HAR

L E V E R E R A R AT

komplett limträstomme samt KL-trä till bjälklagen och även ansvarat för montaget av stommen. Montaget skedde under första halvåret i år. De har haft mellan två och fyra yrkesarbetare på plats.

– Vi har tidigare visat att det går bygga rekordhögt i trä och nu är det roligt att få visa att det går bra att bygga stora hallar med trä som stommaterial.

Att få vara med och Robert bryta ny mark och Martinson bidra till ett projekt med så här höga hållbarhetsmål känns spännande, säger Robert Martinson, account

manager på Martinsons Byggsystem.

Råvarorna som använts till trästommen har skördats i närområdet till Martinsons fabrik, en radie på cirka tio mil.

Logistikanläggningen, som Logicenters kallar Innovationsprojektet i Bålsta ska vara helt klar i februari.

Det mesta börjar bli färdigställt nu, betonggolvet är precis färdiggjutet och nu monteras glaspartierna på kontorsdelen. Eftersom fastigheten är byggd på spekulation görs kontorsdelen inte helt klar nu, utan det avvaktar man med i väntan på hyresgäster.

– På grund av konjunkturcykeln som vi befinner oss i just nu märker vi att efterfrågan på nya logistikytor generellt sett går ner. Att bygga hållbart är dock en riskminimering I form av att vi tillhandahåller en attraktivare produkt som kan passa bolag med höga miljöambitioner.

Förhoppningsvis är våra hyresgäster med på denna utvecklig och hjälper till med att ta en något högre hyra, säger Eva Sterner.

ANNA SJÖSTRÖM

UR PROGRAMMET

Hur får vi en tillförlitlig nationell materialförsörjning för hållbart samhällsbyggande och krisberedskap?

Magnus Ohlsson, VD Heidelberg Materials Cement Sverige AB

Stefan Fölster Nationalekonom Tankesmedjan Better Future Economics

Larry Söder, Ledamot Civilutskottet, KD

Karin Lexén Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Arrangörer:

ÖNSKAR NI HJÄLP MED PROJEKTERING AV SOLEL? En noggrann projektering är viktig för att få en solelanläggning som ger hög kvalitet, hög säkerhet och god ekonomi på kommersiella fastigheter.

Vi hjälper er! Kontakta oss!

WWW.SOLELGROSSISTEN.SE ⎮ 010-30 333 00

Catharina Elmsäter Svärd Byggföretagen

Joakim Henriksson, VD OBOS Sverige

14 NYHETER

Nummer 15 • oktober 2023

Dubbla satsningar på höga trähus

Nyligen var det ett 100 meter högt trähus i Karlstad. Nu spänner norske miljardären Arthur Buchardt musklerna ytterligare med sin vision om ett 140 meter högt kontorshus i trä i Kista.

Arthur Bucchardts AB Invest vill bygga högt och man vill göra det med trä från de svenska skogarna. Bolaget ligger bakom det närmare 85 meter höga norska hotellet Mjöstornet som hör till en av världens högsta träbyggnader. Med Karlstads-­ visionen om ett 100 meter högt trähotell klättrade man ytterligare några steg i riktning mot himlen.

Hotellet i Karlstad ska få 240 rum och är ritat av Wingårdhs Arkitekter.

Men innan det kan bli verklighet väntar givetvis en lång process. Till Sveriges Radio P4 säger Arthur Buchardt att han är säker på Arthur att hotelldrömmen Buchardt kommer att bli verklighet och att Karlstad är en lämplig plats bland annat eftersom Karlstad har en marknad och eftersom ”KarlHotellet i Karlstad planeras bli 100 meter hög och bestå av 240 hotellrum. Idén nu är att det ska Visionsbild över takterrassen med utsikt över stad och Värmland är världens kanBILD: WINGÅRDHS BILD WINGÅRDHS byggas nära bibliotekshuset i centrala Karlstad.

Karlstad. ske största område för träindustri.”

– Jag är beroende av att politiken – Arthur trodde på vår vision och Kista, inte långt från miljardärens och fastighetsägaren Arthur Buctycker om det, men jag har tålamod ländsk Eiffeltorn” skulle ha för och jag tror att det är rätt för Karl- betydelse för regionen som både bad oss koppla ihop honom med hotell Victoria Tower som mäter hardt att det handlar om ”ingenjörsstad, säger han också till P4 Värm- en signalbyggnad som visar visar rätt personer inom kommun och 117 meter. Exploateringskontoret konst på hög nivå” och att det är ”en Värmlands styrkor inom trä sam- region. Sagt och gjort. Vi agerade i Stockholm uppges vara positiv komplex konstruktion i trä”. land.

Idén om ett högt trähus i Karlstad tidigt som det blir ett besöksmål i matchmakers och han kom till Karl- inställd till idén och enligt SR P4 stad och fick träffa såväl politiker Stockholm ska en detaljplan nu M AT E R I A L E T S K A H Ä M TAS från de kommer från början från Sandra världsklass.

I samband med en träff med som tjänstepersoner inom Karlstads upprättas för området. Tanken är att svenska skogarna vilket enligt BucSundbäck, vd för Paper Province och norska Wood Cluster i Mjöstårnet kommun och region Värmland, sä- kontorshuset ska få 40 våningar och hardt gör det hela till ett ”signalMia Landin, vd för Visit Värmland. möjliggöra för 2 000 arbetsplatser. bygge”. träffades Sandra Sundbäck och Art- ger Sandra Sundbäck.

SA N D R A S U N D B ÄC K B E R ÄT TA R att Skulle visionen bli verklighet blir hur Buchardt och hon berättade för HENRIK EKBERG hon och Mia i flera olika samman- honom om tankarna på en hög trä- D E T S E N AST E Ä R ett 140 meter högt det världens högsta träbyggnad. Till ANNA SJÖSTRÖM kontorshus i trä som ska byggas i P4 Stockholm säger entreprenören hang har pratat om vad ett ”värm- byggnad i Värmland.

ë-BERLINGO BUSINESS PREMIUM 100 % elektrisk

4.000 kr

/mån Från Omgående leverans

Läs mer

Citroën ë-Berlingo förbrukning 18,0–20,5 kWh/100 km, CO2-utsläpp 0 g/km.

Utsläppsvärden angivna enligt WLTP, blandad körning och specificerad grundnivå.

DNB Finansiell företagsleasing med 30% första förhöjd hyra, 50% restvärde, 36 mån löptid, ränta 8,45%. Uppläggnings- och aviavgifter kan tillkomma. Citroën garantier: 5 års fabriksgaranti, 5 års genomrostningsgaranti och 3 års lackgaranti. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella ändringar, avvikelser och tryckfel. Läs mer på citroen.se.

Dörrar som gör livet tryggare.

Ibland är en dörr viktigare än man kan tro. Den är till exempel helt avgörande när man vill skapa trivsel och trygghet på ett äldreboende.

Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa oljud, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen.

På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

16 INTERVJUN

Nummer 15 • oktober 2023

LANDETS ÄLDSTA BYGGBOLAG SER FRAMÅT Jonas Steen, vd för F O Peterson som startades upp 1870.

1870 startade Frans Oscar Peterson upp ett byggföretag som på många sätt har satt sin prägel på hur Göteborg ser ut i dag. F O Peterson & Söner är i dag Sveriges och sannolikt även norra Europas äldsta byggbolag.

– Det är klart man är stolt när man går runt i Göteborg, säger vd:n Jonas Steen, som hör till fjärde generationen i familjeföretagen.

TEXT: HENRIK EKBERG

1872, alltså två år efter uppstarten, etablerade sig F O Peterson på Kyrkogatan i centrala Göteborg. Vi pratar om en tid då Göteborg hade drygt 50 000 invånare och Hisingen betraktades som utlandet, dit man fick ro. Sedan dess har stadsdel efter stadsdel tillkommit, befolkningen har mer än tiodubblats, staden har industrialiserats och blivit en storstad. Med på hela resan har F O Petersons funnits.

– I början byggde vi mycket bostäder, även om vi byggde mycket annat också. Men från cirka 1910 och framåt blev det en hel del åt industrin, som åt de stora varven Eriksberg och Götaverken samt åt Volvo och SKF. Och detta fortsatte egentligen ändå fram till när varvskrisen kom på 1970 och 1980-talen, då gick vi mer över till att renovera fastigheter. Vi köpte även gamla fastigheter som vi renoverade, berättar Jonas Steen.

Vi sitter i konferensrummet som är döpt till Oscar Fredrik efter kyrkan med samma namn i stadsdelen Olivedal. Oscar Fredriks kyrka, som stod klar 1893, är en av alla dessa prestigebyggnader i Göteborg som F O Peterson har byggt. 120 år senare fick man även renoveringsuppdraget. Exemplen där bolaget antingen har ritat, byggt eller både och är häpnadsväckande många. Vi har de pampiga stenhusen i Vasastan och ett pärlband av kolosser kring hamnen från varvs- och sjöfararstaden Göteborgs storhetstid. Som Broströmia – rederiet Broströms huvudkontor - som uppfördes mellan 1926-1928 och Amerikahuset som F O Peterson både ritade och byggde åt Svenska Amerikalinjen. Det är kyrkor, skolor, värdshus och till och med ballonghuset som restes på Spetsberget på Svalbard för att inhysa Andrées väteballong Örnen under polarexpeditionen i slutet av förra århundradet.

Varje byggnad med en historia värdig en bok.

Det är svårt att ta in att familjeföretaget som ligger bakom dessa historiska monument i allra högsta grad är levande och i detta nu både ritar och projekterar för nya landmärken vid kontoret på Götgatan, inne i köpcentrumet Nordstans östra del, som man givetvis också har byggt. Men lite bläddring i boken som släpptes för 150-jubiléet visar också modernare exempel, som till exempel renoveringen av Stadsbiblioteket som stod klart för snart tio år sedan och samarbetena med White som resulterade i prisade flerbostadsprojekt i stadsdelarna Lunden och Västra Frölunda.

– Det var i början av millenniumskiftet då White ritade och vi byggde, sen ägde vi bostäderna i ett gemensamt bolag. Det blev väldigt uppmärksammat då just att en arkitektbyrå och ett byggbolag samarbetade på det sättet. Vävskedsgatan i Lunden blev Årets Bygge 2005 och Äppelträdgården i Västra Frölunda belönades med Bostadspriset 2011.

Frans Oscar är nuvarande vd:n Jonas Steens farfars far. I dag äger Jonas Steen och brodern Sven Steen femtio procent var av F O Arkitektkontor som är själva moderbolaget. Arkitektkontoret äger till hundra procent F O Petersons & Söner Byggnads AB, som i sin tur äger Grundförstärkningar i Göteborg AB. Koncernen har även en fastighetsdel som man äger till 50 procent. Men det är byggverksamheten som är den största och där cirka 70 medarbetarna arbetar av de totalt cirka 90 anställda. I dag omsätter koncernen runt 400 miljoner kronor.

Just för dagen befinner sig ett 20-tal personer från de olika verksamheterna på kontoret på Götgatan. Bland pågående projekt kan nämnas renoveringsarbeten av Dicksonska Palatset från 1862 och ikoniska Palmhuset i Trädgårdsföreningen samt ett bostadsprojekt i före detta Fixfabriken med 127 lägenheter och med första inflyttning nu i december.

– Vi har kunskapen inom företaget för dessa renoveringar. Men detta är komplicerade projekt som kräver samarbete, det gäller att även beställaren är kunnig och att man utgår från husets förutsättningar, säger Jonas Steen.

I tider då byggbolagen faller som furor kan man undra hur man lyckas överleva i 153 år?

– Vi har varit illa ute många gånger, men vi har klarat oss. Bolaget har stannat i familjen, det kan vara en anledning. Här är det nära till beslut och vi har en platt organisation, man ser närheten till ägarna. Kanske beror det också på att vi har stannat i Göteborgsregionen. Vår ambition är i första hand att föra bolaget vidare till nästa generation.

FOTO: HENRIK EKBERG

Från cirka 1910 och framåt blev det en hel del åt industrin, som de stora varven Eriksberg och Götaverken samt åt Volvo och SKF

inte behöver vara verksam i bolaget, utan man kan vara en god ägare. Men det är Svens och min förhoppning att de vill driva bolaget vidare .Just nu befinner sig byggsektorn i en kris. Med ert långa perspektiv, hur svår är den här byggkrisen?

– Varje kris ser olika ut. Under 1990talet var det en bankkris, då fanns det en risk att hela systemet skull kollapsa, men det var inte riktigt samma fokus på bostäder då och heller inte den prisuppgången. 2008 med Lehman Brothers och sedan också IT-bubblan drabbade inte byggsektorn på samma sätt, inte heller pandemin gjorde det. Det som är nu att ränteökningarna drabbar både husköparen och den som bygger.

Q

Har ni drabbats?

– Inte mer än att vi har några nybyggda bostäder som vi inte får sålt, men jag tycker ändå det har lossnat lite där det senaste. Vårt arkitektkontor har mindre aktivitet, men vi har ändå inte behövt varsla. På byggsidan har vi full sysselsättning i cirka ett år framåt.

Q

Vad tycker du om era byggnader från slutet av 1800-­talet och fram till i dag när du går runt i Göteborg?

Det är klart man är stolt. Man hade råd på ett annat sätt att utsmycka husen förr i tiden, man hade det liksom i sig. Arkitekturen har förändrats genom åren, på 1930 och 1940-talen kom funktionalismen, då var det inte mycket utsmyckning. Tiderna förändras, sen kan man ha synpunkter på vad som är fult och snyggt.

Q

Vad tycker du själv är snyggt?

– Jag kan tycka att det är väldigt vackra stenhus i Vasa­ stan, men sen har vi ett modernt villaområde i Tångudden som jag också kan tycka är jättefint. Bland enskilda projekt tycker jag om vår ombyggnad av Stadsbiblioteket. Men jag kan även tycka att Läppstiftet är fint, även om vi inte har byggt det.

Q

Q

Hur ser det ut med efterträdare?

– Min bror har en dotter och jag har tre barn. Och alla har praktiserat här på bolaget. Men vi har sagt att man Q

JONAS STEEN

Ї Ålder: 61 Ї Bakgrund: Civilingenjör väg och vatten vid Chalmers.

Sedan 1991 på F O Peterson. Ї Familj: Fru och tre barn. Ї Bor: Göteborg. Ї Gör helst en ledig dag: Umgås med familj och vänner. Ї Senast spelade låten: Bo Kaspers senaste skiva. Ї Senast lästa bok: Zero zero zero av Roberto Saviano. Ї Senaste resa: Turin i Italien.

Pretecs stålfundament & laddstolpe Gjorda för att hålla När livslängd är viktigt. Pretec har utvecklat en 60-rörstolpe och ett stålfundament för laddstolpar som kombinerar enkel montering, hög kvalitet och en unik livslängd.

Hör av dig till oss så hjälper vi dig med ditt projekt!

Pretec AB | www.pretec.se 0303 - 35 19 00 | order@pretec.se

Skanna QR-koden för att se vårt utbud inom Energi:

18 NYHETER

Nummer 15 • oktober 2023

Invigningen av badhuset flyttas fram igen Kiruna nya badhus kommer inte att stå klart förrän sensommaren/hösten 2024. I slutet av september besökte även Arbetsmiljöverket bygget med ytterligare krav, samtidigt som rättsprocessen kring miljonstämningen fortsätter.

När spaden sattes i marken hösten 2020 var tanken att badsugna Kiruna­bor skulle kunna ta ett dopp i det hypermoderna badhuset två år senare, hösten 2022. Sen dess har mycket hänt. Bygget har skjutits fram flera gånger, kostnaderna har nästan tredubblats och närmar sig nu miljarden, kommunen har själva tagit över projektledningen och samtidigt stämts på över 17 miljoner kronor av konsultbolaget som tidigare ledde projektet.

Det talades om en invigning av badhuset kring jul i år, sedan några månader in på det nya året. Det senaste budet är att badhuset kommer att invigas under sensommaren/ hösten 2024. Kiruna kommun skriver i ett mailsvar till Byggvärlden att ”Tidsplanen kommer att förskjutas något ytterligare. Detta beror i första hand på markarbeten som behöver färdigställas under nästkommande barmarkssäsong då vintern kommer tidigt på våra breddgrader.” bassängerna att börja fyllas med vatten och därefter följer justeringar, provdrift och besiktningar, enligt Kiruna kommun.

Byggvärlden skrev i våras om Arbetsmiljöverkets besök vid bygget där man fann flera brister. Dessa brister har man från kommunen sida åtgärdat. I slutet av september var det statliga verket där igen och

I M A R S KO M M E R

Kirunas nya badhus.

FOTO: FON NUTTI

Detta beror i första hand på markarbeten som behöver färdigställas under nästkommande barmarkssäsong då vintern kommer tidigt på våra breddgrader anmärkte på dokumentationen av ställningarna. Något Kiruna kommun nu också nu har svarat på. ”Åtgärderna är inlagda i arbets-

miljöplanen för projektet samt protokollförda i projektportalen.

Denna plan följs upp på ett samordningsmöte varannan vecka, vilket säkerställer framfart samt att skyddsombud också är delaktiga i arbetet” skriver Kiruna kommun.

KO N S U LT B O L AG E T W E G R O U P fick i våras lämna uppdraget som generalkonsult och projektledare för badhuset eftersom man enligt kommunen ”inte uppfyllt kommunens för-

väntningar” som lett till bland annat kostnadsökningar. We Group, som gav en annorlunda bild av bland annat den ekonomiska situationen, stämde sedan Kiruna kommun på cirka 17,5 miljoner kronor för kostnader som hänger ihop med det uppsagda avtalet.

E N L I GT VA D K I R U N A kommuns advokat sa i våras är det en process som kan ta flera år. Kiruna kommun svarade efter stämningen i våras med

att ställa motkrav på konsulten. Hur detta motkrav ser ut vill man dock inte gå in på idag. ”Vi vill inte i detta läge spekulera i storleken på ett eventuellt motkrav från kommunen gentemot We Group. Just nu arbetar våra juridiska ombud med kommunens yttrande till tingsrätten gällande detta. Vi kommer inte att uttala oss mer i detta skede utan låta den juridiska processen ha sin gång”, skriver kommunen.

SÄLJER - KÖPER - LEASAR

FLYTTBARA BYGGNADER

Bygg nytt och snabbt med begagnat.

Lägenhetsmoduler, skolbyggnader, kontorsmoduler m.m.

Bygg billigare och samtidigt oslagbart klimatsmart!

08-644 20 50 I info@modulhuset.se I www.modulhuset.se

HENRIK EKBERG

19

oktober 2023 • Nummer 15

KRÖNIKA

Byggbranschens framtid enligt AI Återigen präglas mina tankar av hur framtiden egentligen ser ut och vad framtiden är för samhällsbyggnad. Landskapet är annorlunda än vad vi är vana vid och någon ljusning verkar inte vara i närstående.

Kanske finns svaret delvis i AI. Ingen har väl missat den stora debatten i samhället kring AI, artificiell intelligens. Ämnet delar upp oss i olika poler där de som är positiva ser enorm potential i till exempel sjukvård, diagnostisering och så vidare. Medan den mer negativa sidan är orolig för att utvecklingen av säkerhetsprotokoll inte är i närheten lika snabb som utvecklingen av tekniken som sådan. Jag har fått lära mig att det finns en distinktion mellan Generell AI (AGI) och AI, utan att vara någon expert har jag förstått det som om orosmolnen primärt rör den generella AI:n som vi till exempel ser i ChatGPT som kan lösa i princip vilken utmaning som helst som kastas till den, medan den mer riktade AI:n är tänkt att lösa en specifik uppgift, till exempel skanna ett antal röntgenbilder efter misstänkt cancer.

J AG Ä R A L L D E L E S för okunnig för att argumen-

tera för det ena eller det andra men jag blir onekligen lockad av att utforska AI och dess potential i en samhällsbyggnadskontext. Jag ser till exempel en potential i att fastighetsutvecklare blixtsnabbt kan få jämförelser mellan olika områden baserat på en rad olika mycket

komplexa parametrar för att möjliggöra optimering av sina satsningar. Likväl torde det finnas en stor potential inom projekt­ering och kollisionskontroller eller inom gestaltning för att uppfylla allehanda krav utan att kompromissa på design.

Det finns säkert en rad mycket spännande områden där AI kan komma till väldigt stor nytta inom samhällsbyggnad som jag inte i skrivande stund kan komma på, har er organisation något spännande på gång inom området?

Själv nöjde jag mig i detta skede med att sätta en AI-motor på ett väldigt enkelt och ganska trivialt test, nämligen vad som i dessa tider är ett lämpligt ämne för en krönika riktad till samhällsbyggnad. Resultatet blev följande: H Å L L B A R H E T I BYG G B R A N S C H E N : Du kan diskutera hur byggbranschen anpassar sig till hållbarhetskrav och gröna byggmetoder, inklusive användningen av förnybara material, energieffektivitet och gröna byggnadsstandarder. Teknologins påverkan: Utforska hur teknologiska innovationer, som BIM (Building Information Modeling), drönare och artificiell intelligens, påverkar effektiviteten, säkerheten och kvaliteten i byggprojekt. Arbetskraftsbrist: Diskutera den pågående bristen på kvalificerad arbetskraft inom byggbranschen och dess påverkan på projekt och företag.

Byggbranschens digitala transformation: Ta upp hur digitaliseringen och användningen

av mobila appar och plattformar har förändrat sättet byggprojekt hanteras och kommuniceras på. Bostadsbrist och urbanisering: Skriv om den ökande efterfrågan på bostäder i städer och hur byggbranschen kan bidra till att lösa denna utmaning. Säkerhet på byggarbetsplatser: Belys riskerna och fördelarna med olika säkerhetsåtgärder och standarder inom byggsektorn. Kostnadsöverskridningar och tidslinjer: Utforska varför många byggprojekt överskrider sina budgetar och tidsramar och hur detta kan förbättras. Byggbranschens framtid: Spekulera om framtida trender och utmaningar som byggbranschen kan ställas inför och hur de kan påverka affärsmodeller och metoder. Covid-19:s påverkan på byggbranschen: Diskutera hur pandemin har påverkat byggprojekt, arbetskraft och säkerhet.

Utbildning och kompetensutveckling: Betona vikten av att investera i utbildning och fortbildning inom byggbranschen för att möta de föränderliga behoven och teknikerna.

SA M T L I G A Ä M N E N Ä R högst aktuella och något som engagerar mig själv och många andra, dessutom har flertalet av dessa ämnen under ganska lång tid präglat branschens diverse sammankomster och även den publika debatten.

Och nu när tankarna är tunga och framtidstron är naggad i kanten kunde jag inte hålla mig utan ville utmana motorn lite till och frågade vad framtiden är för byggbranschen.

Svaret jag fick var i sammanfattad form enligt nedan: ”Sammanfattningsvis är framtiden inom byggbranschen präglad av hållbarhet, digitalisering och teknologisk innovation, urbanisering och behovet av att anpassa sig till en föränderlig värld. Byggbranschen kommer att spela en avgörande roll i att skapa en bättre och mer hållbar framtid.”

SÅ VA D Ä R egentligen sensmoralen i denna

krönika, för egen del reflekterar jag att ur mitt perspektiv tror jag inte att AI är någon universallösning på ämnena den själv listat som framtiden för byggbranschen. Jag tror att utan en samverkan mellan kedjans aktörer över organisatoriska gränser uppnås inget av ovanstående. Men vad vet jag, som AI inte redan vet…

JIMMY DAHLSTRÖM, CHEF PÅ DEN TEMPORÄRA FABRIKEN, RAMIRENT

20

Nummer 15 • oktober 2023

Nissan Townstar Electric kan snabbladda med upp till 80 kW.

FOTO: NISSAN

Rymligt elskåp i kompakt format Nissan Townstar Electric är en eldriven skåpbil som är skräddarsydd för byggbranschen. Med en räckvidd på 29 mil räcker det ofta att ladda batteriet under natten.

Nissan Townstar Electric ersätter e-NV200 i modellutbudet och det innebär en rejäl uppryckning både vad gäller räckvidd, komfort och säkerhet.

Nissan Townstar är resultatet av ett samarbete mellan Renault och Mercedes-Benz, som med sina systermodeller Renault Kangoo E-Tech Electric och Mercedes-Benz eCitan slåss om samma köpare. Och det är en stor fördel för den som är spekulant på en mindre och rymlig eldriven skåpbil, eftersom de olika tillverkarna har valt att profilera sina modeller på olika sätt när det gäller standardutrustning, tillval och garantier.

De märkbara skillnaderna mellan bilarna är framförallt designmässiga detaljer som bakljus, fälgar och kylargrillar.

N I S SA N H A R VA LT att erbjuda sina

kunder en nybilsgaranti på fem år, alternativt 16 000 mil beroende på vilket som inträffar först. Till det kommer sedan en batterigaranti som gäller i 8 år eller 16 000 mil. Batterigarantin innebär att Nissan garanterar att om kapaciteten sjunker under nio av tolv staplar på bilens kapacitetsmätare så står Nissan för kostnaden att åtgärda detta.

Plus Q Q

Räckvidd Hög dragvikt

Minus Q Q

Dyr Långsam snabbladdning

Bakdörrarna har en generös öppningsvinkel till lastutrymmet som sväljer mycket last.

FOTO: NISSAN

Förarmiljön har en bra avvägning mellan vanliga knappar och digitala FOTO: NISSAN lösningar.

Enligt Nissan ska Townstar komma upp till 29 mil vid blandad körning innan det är dags att ladda, och det kan säkert stämma under sommarhalvåret. Vintertid när föraren drar på ordentligt med kupévärme lär räckvidden bli kortare, men tack vare att bilen har en värmepump bör räckviddstappet inte bli alltför stort.

kortare L1H1-modellen. Den längre L2H1-modellen rymmer 4,3 kubikmeter och 4,9 kubikmeter med vikbar mellanvägg. Båda modellerna har standardmonterad dragkrok och får dra upp till 1500 kilo, och det är bra eftersom det inte var så länge sedan som elbilar inte var godkända för att dra tunga lass.

Nissan har valt att sälja ­Townstar

D E N S O M I N T E kör mer än 20 mil per arbetsdag behöver sannolikt inte ladda bilen under arbetstid, men skulle det behövas går det att snabbladda med upp till 80 kW, och då kan man återfå cirka 17 mil räckvidd på 30 minuter.

Den som inte kör mer än 20 mil per arbetsdag behöver sannolikt inte ladda bilen under arbetstid Riktigt bra är att bilen levereras bilen med en ombordladdare på 22 kW, vilket gör att man kan ladda ett helt tomt batteri till fullt på cirka två timmar när bilen ansluts till en vanlig laddbox.

I likhet med sina systermodeller är lastutrymmet lättlastat och rymmer upp 3,3 kubikmeter (3,9 kubikmeter med vikbar mellanvägg) i den

med tre olika utrustningsnivåer, Acenta som är den billigaste kostar från 418 900 kronor, N-Connecta från 428 900 kronor samt Tekna från 438 900 kronor. Utöver det går det att göra ett fåtal tillval som inte är speciellt kostsamma, men som kan öka komforten och användarvänligheten.

PETER FREDRIKSSON

Nissan Townstar Electric L1H1: Pris: från 418 900 kronor Räckvidd enligt WLTP: 291 kilometer Batteri: 45 kWh med batteriylning Laddning: Snabbladdning med lik-

ström 80 kW, trefasladdning växelström 22 kW Motor: 122 hk/245 Nm Lastutrymme: 3,3/4,3 m3

GRATTIS!

*

* Till Amanda Eklund, Anna Bength och hela samhällsbyggnadssektorn

Årets mottagare av Lars Bergqvist-stipendiet heter Amanda Eklund och Anna Bength. Tillsammans delar de på 60 000 kronor och äran i att deras arbete har gjort stor skillnad för andra.

Vi på Byggcheferna skickar ett stort grattis till båda – men även till hela samhällsbyggnadssektorn. Amandas och Annas insatser är nämligen ett tecken på att vår bransch går åt rätt håll: mot ökad mångfald och jämställdhet.

Det är en lång bit kvar. Men med Lars Bergqvist-stipendiet från Byggcheferna riktar vi ljuset mot några av alla ledare som går i täten.

Kanske blir det du som får det nästa år?

Läs mer på byggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

22

Nummer 15 • oktober 2023

PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Lampa som laddar mobilen Emendo LED-lampa har en trådlös Qi laddare som gör det enkelt att ladda mobiltelefonen. Lampan har en touchfunktion på skaftet och har en dimmer med tre ljusstyrkenivåer. Strömförsörjning ingår.

Tillverkad av aluminium, plast och stål.

H: 29 och Ø13 cm. Finns i tre modeller och tre färger: Cloud, Black och den nya höstfärgen Emerald. Design: Hans Thyge.

www.evasolo.com/sv

Q

Bullerabsorbent för järnväg Hammerglass erbjuder nu en lösning som effektivt minskar bullernivån vid järnvägar. Absorbenten har fått namnet Hammerglass A500 och den klarar de högt ställda kraven kring absorptionsprestanda och vibrationer vid höghastighetståg. På grund av sin konstruktion ska den vara enkel att montera och göra att installations-

Q

kostnaderna blir lägre. Just nu tillverkas systemet inom EU men förberedelser är på gång för produktion i Hammerglass egna lokaler i skånska Förslöv, Båstad.

Lackningen av den zinkmagnesiumbehandlade stålplåten kommer att utföras hos grannföretaget Lindab.

www.hammerglass.se

Stålstativ till grenuttag MyNolla har designat grenuttag som finns i flera olika utföranden, bland annat med en dekorativ överdel i trä.

Grenuttaget finns i vitt eller svart med ovandel i ask, ek eller valnöt.

Q Deras senaste nyhet är elstativet som gör att det är lättare att komma åt uttagen. Tillverkat i stål. Finns i vitt eller svart.

Allt tillverkas i Finland.

www.mynolla.com Q

Tapet som täcker sprickor

Hornbachs tapet Grafik betong ingår i tapet­ kollektionen My home My spa. Det är en non woven tapet som även täcker sprickor. Limmet rollas direkt på väggen och tapetvåderna sätts dit när de är torra - ingen svällningstid behövs.

Q Längd: 10,05 m Bredd: 0,53 m.

Q Med Hornbach tapetkalkylator går det enkelt att räkna ut hur många tapetrullar som behövs.

www.hornbach.se

Q

Arbetshandskar tillverkade av PET Soft Touch AB har tagit fram en arbetshandske som är bättre för miljön. Hanvo Bestgrip Ecotech handske gjord av återvunna PET flaskor.

Q Certifierad enligt Global Recycled Standard (GRS) som ställer krav på tredjepartscertifiering av återvunnet innehåll, spårbarhetskedjan, sociala och miljömässiga rutiner och kemikalierestriktioner.

Q Specialbehandlade fingertoppar för pekskärmskompatibilitet.

Q Arbetshandsken är stickad av ett polyester/Spandex-garn tillverkat av återvunna PET-flaskor. Med varje par handskar som produceras av detta garn minskar Soft Touch koldioxidutsläppen med 281,8 gram.

www.softtouch.se Q

Styr enskilda lampor i appen Philips Hue har lanserat nya och förbättrade funktioner i Hue-appen.

Med justering av ljusstyrkan går det att anpassa den relativa ljusstyrkan för enskilda lampor i ett underhållningsområde, i stället för att styra lamporna som en grupp. Det går då att bestämma vilken del av rummet som ska få mest ljus när belysningen synkroniseras med TV, filmer, spel eller musik.

www.philips-hue.com/newlaunches

Q

Effektivisera ditt arbete med SMART SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform.

Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat • Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar • Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval • Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter • Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter • Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post • Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

24

Nummer 15 • oktober 2023

Nyligen upphandlade projekt Byggentreprenör

Konkurser i byggbranschen FÖRETAG

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun

Bygg­kostnad

Jonas Ganefalk

Logistic Contractor Entreprenad AB

Ahlsell

Nybyggnad av logistikhall i Hallsberg

Hallsberg

600 mkr

Oskar Granler

Noccon AB

Orminge Torg

Nybyggnad av flerbostadshus i Orminge

Nacka

400-500 mkr

Elias Hallberg Jesper Wahlkvist

Peab Sverige AB

Skjutskontoret 4

Nybyggnad av bostäder med garage under mark i Kirseberg, Malmö

Malmö

360 mkr

Richard Jacobsson

SSEA AB

Stadshuset, stationsområdet

Nybyggnad av stadshus i Ängelholm

Ängelholm

320 mkr

Askin Midbeck

Peab Sverige AB

Hus 21, psykiatrin

Nybyggnad av sjukhusbyggnad i Värnamo

Värnamo

250 mkr

Peter Jansson

Oljibe AB

Galderma

Nybyggnad av läkemedelsfabrik i Uppsala

Uppsala

250 mkr

Kajsa Flack

Zengun AB

Marievik 14

Om- och påbyggnad av kontorhus i Marievik, Stockholm

Stockholm

230 mkr

Alice Fazel

SSEA AB

Väsjöskolan

Nybyggnad av F-6 skola i Sollentuna

Sollentuna

Ej officiell

Valdemar Hansson

Svenska Entreprenad & Förvaltningsab

Ryd

Renovering av flerbostadshus i Linköping

Linköping

200-250 mkr

Magnus Simonsson Fredrik Sjolid

NCC Sverige AB

Salix

Nybyggnad av rättspsykiatri i Göteborg

Göteborg

225 mkr

Robert Ohlsson

Peab Sverige AB

Fiskeby äldreboende

Nybyggnad av äldreboende i Norrköping

Norrköping

220 mkr

Tomaz Bodmark Henrik Helmersson

AF Öresund AB

Södra Brunnshög

Nybyggnad av flerbostadshus i Brunnshög, Lund,

Lunds kommun

Ej officiell

Andreas Dahlberg

Byggmäster i Mälardalen AB

Nya Fridnässkolan

Nybyggnad av skola i Västerås

Västerås

150 mkr

Roland Andersson

Peab Sverige AB

Brf Gyllins Park

Nybyggnad av radhus i Husie, Östra Malmö

Malmö

100-150 mkr

Pierre Björn Elin Lindfors

Consto AB

Slagsta strand, etapp 2.

Kvarter 6

Nybyggnad av flerbostadshus i Slagsta, Botkyrka

Botkyrka

100-150 mkr

Davor Sinik

Skeppsviken Bygg i Göteborg AB

Bräckeskolan

Om- och tillbyggnad av skola i Göteborg

Göteborg

120 mkr

Anders Skogström

J A Skogström AB

Ängevallen

Nybyggnad av sporthall i Härnösand

Härnösand

116 mkr

Jonas Persson Anders Holmström

AF Bygg Syd AB

Busör ARV

Ombyggnad av avloppsreningsverk norr om Halmstad

Halmstad

100 mkr

Jörgen Larsson

T3 Hus 1 AB

Skene vattenverk

Nybyggnad av vattenverk i Marks kommun

Marks

100 mkr

Timmy Hellman

TL Bygg AB

Campus Sickla

Tillbyggnad av skola i Nacka

Nacka

100 mkr

Carl Gabrielsson

Hökerum Bygg AB

Tröinge

Nybyggnad av flerbostadshus i Falkenberg

Falkenberg

90 mkr

Petra Ahlström

NCC Sverige AB

Brf Fotografen, Nya Hovås

Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg

Göteborg

exakt 85 mkr

Carl Gabrielsson

Hökerum Bygg AB

Västerport, Lott 11

Nybyggnad av bostäder i Varberg

Varberg

50-100 mkr

Peter Johansson

Veidekke Entreprenad AB

Kiruna kyrka

Flytt av kyrka i Kiruna

Kiruna

Ej officiell

Mikael Svensson

Bergman & Höök Byggnads AB

Doktoranden

Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg

Sundbyberg

50-100 mkr

Martina Forslund

BF Stambytesentreprenad AB

Panncentralen Valbo

Nybyggnad av flerbostadshus i Valbo

Gävle

50-100 mkr

Torbjörn Mårtensson Niklas Andersson

Byggnadsfirman Otto Magnusson Entreprenad AB Otto Nilssons Byggnads AB

Ramavtal; byggservicearbeten

Ramavtal avseende byggservicearbeten för KKB Fastigheter

Kävlinge

Ej officiell

Martin Johansson

Boklok Housing AB

Hjällsnäs, etapp 1

Nybyggnad av flerbostadshus i Lerum, etapp 1

Lerum

60-80 mkr

Martin Johansson

Boklok Housing AB

Hjällsnäs, etapp 2

Nybyggnad av flerbostadshus i Lerum, etapp 2

Lerum

60-80 mkr

Martin Johansson

Boklok Housing AB

Hjällsnäs, etapp 3

Nybyggnad av flerbostadshus i Lerum, etapp 3

Lerum

60-80 mkr

Håkan Stjernqvist Jonas Kristiansson

Dynacon Construction Kalmar AB

Rosenfors brandstation

Nybyggnad av brandstation i Järnforsen

Hultsfred

60-70 mkr

Henrik Johansson Christian Lindholm

Peab Sverige AB

Norra Hallsås skola, etapp 2

Nybyggnad av skola i Lerum, etapp 2

Lerums

50-80 mkr

Leif Forsell

Asplunds Bygg i Mellansverige AB

Fåraberget etapp 2B

Nybyggnad av enbostadshus i Falköping, Etapp 2B

Falköping

Ej officiell

Björn Sonesson

Flodén Byggnads AB

Sörsedammen

Ombyggnad av flerbostadshus i Sörse, Varberg

Varberg

40-70 mkr

Rustam Melikov

Grand Construction Stockholm AB

Viby-Olofstorp 4:4 m fl

Nytt verksamhetsområde i Mjölby

Mjölby

Ej officiell

Björn Pedersen

Bra Bygg AB

Biltema

Nybyggnad av affärshus i Nyköping

Nyköping

40-60 mkr

Håkan Lindskog Emil Lindskog

HL Bygg & Fastighetsservice AB

Skegrie

Nybyggnad av skola i Trelleborg

Trelleborg

50 mkr

Roland Turesson

Turessons Bygg i Varberg AB

Iduna

Nybyggnad av industrihus i Varberg

Varberg

40-60 mkr

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

KOMMUN

Stockholms län Rolf Jeppssons Vent. Service AB Cabletronic AB Sisyfos Fastighetsförädling AB Bandhagen Entreprenad AB Belstroj AB Service E.M.J Entreprenad AB Ursachi Snickeri & Måleri AB Baykoff AB Jem i Stockholm Måleri AB BX3M Måleri AB NTB Entreprenad Stockholm AB Johhanes Lund Ställningsbygg AB LCL Group AB L Bygg & Co AB Moes Bygg och industritjänst AB RörNu AB

Österhaninge Hägersten Bromma Bandhagen Djursholm Solna Farsta Sundbyberg Farsta Norsborg Täby Täby Stockholm Sollentuna Stockholm Stockholm

Rextan Entreprenad AB Eclipsar AB CAG SVETS OCH MONTAGE AB Uppsala län Svenska Braboende AB Milonen AB Södermanlands län Takbolaget I Sverige AB Sipan Bygg AB Östergötlands län Slusarsson Bygg AB Skåne län Arvidssons Rörledningsverkstad AB Goji Tech AB Entreprenören Kandan AB Robertas Bygg AB AIJ Bygg AB Hallands län Niclas Wisén Byggnads AB Västra Götalands län I.B.E.-Svets AB P Törnbergs Bygg i Lidköping AB Piping och IT i Uddevalla AB Orrmyr Entreprenad AB Örebro län Martens Maskinentreprenad Sverige AB Kakelmontage och Bygg Bergslagen AB Takmästaren Wermland AB AB BYGG ESTETIK I VÄRMLAND Dalarnas län Siljabygdens Byggteknik AB Ytvård i Mora AB Jämtlands län Storlien Bygg AB Mattes VVS i jämtland AB Norrbottens län Exulto i Norr AB

Bandhagen Järfälla Dalarö Uppsala Järlåsa Eskilstuna Eskilstuna Norrköping Tygelsjö Svedala Malmö Malmö Svalöv Varberg Hisings Kärra Lidköping Uddevalla Stenungsund Hallsberg Örebro Örebro Örebro Leksand Mora Storlien Aspås Luleå

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

Senaste nytt på byggvarlden.se Med vårt kostnadsfria nyhetsbrev missar du inget!

MEDLEMSERBJUDANDE

Medlem i Byggcheferna?

Nu får du läsa Byggvärlden +Plus kostnadsfritt i 6 månader Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

Fördjupande analyser och rankinglistor

Senaste branschnyheterna

Statistik från hela byggbranschen

Aktuella reportage och intervjuer

E-tidning

TILL ERBJUDAND

ET

Medlemserbjudande

6 månader kostnadsfritt därefter 49 kr/mån (Ord. pris 199:-)

Säg upp när du vill!

www.byggvarlden.se/byggcheferna

26 NAMN OCH NYTT

Nummer 15 • oktober 2023

Okidoki vinner Plåtpriset 2023 Arkitektbyrån Okidoki fick ta emot Plåtpriset 2023 för transformationen av biograf Kaparen i Göteborg.

Varsam och omsorgsfull gestaltning, återbruk och nytänkande var några av orden från juryn.

Arkitekterna Klara Jutéus och Rickard Stark representerade Okidoki när Plåtpriset delades ut.

– Det här känns jättebra. Det var så många fina förslag och då är det extra roligt att vinna. Med Kaparen är vi mest nöjda med att vi har gjort ett dekorativt tillägg till det som redan fanns. Vi har kompletterat och utvecklat den befintliga vackra byggnaden.

Biograf Kaparen invigdes 1940 och var i bruk fram till 1982. Därefter har såväl Posten som Lidl huserat i lokalerna som de senaste åren stått tomma och börjat förfalla. Men nu har denna arkitekturpärla fått nytt liv. Den nya trapphuskupolen som leder gäster direkt upp till takterrassen är helt klädd i återbrukad koppar från byggnaden och från ett avrivet kyrktak.

Okidoki har arbetat med renoveringen och utbyggnaden av Kaparen i nära samarbete med Göteborgsfamiljen och designern Jennie Bramer.

Juryns motivering: ”Plåtpriset 2023 tilldelas en byggnad som efter en tids dvala har fått ett helt nytt liv. Tack vare en varsam och omsorgsfull gestaltning, liksom skickligt plåthantverk, är denna uppskattade och ikoniska fastighet ett fint exempel på när återbruk och nytänkande får berika med en historia och förstärka ett uttryck. Genom att förlägga teknikutrymmen i en tillbyggnad så har ursprungsbyggnadens rum och detaljer kunnat bevaras.

Arkitekterna Klara Jutéus och Rickard Stark tog emot Plåtpriset för FOTO: PLÅT- OCH VENTFÖRETAGEN Okidokis räkning.

Tillbyggnaden har trots sin slutenhet blivit ett värdigt tillskott till gatumiljön genom sin utformning i plåt med dekorativa detaljer. Denna välbevarade Göteborgsklenod har blivit en markör för hur då och nu kan samspela synligt och samtidigt sömlöst.

Uppgraderingen har via intressanta

Kaparen Ort: Göteborg Arkitektbyrå: Okidoki Q Plåtmaterial: Fasad tillbyggnad: Aluminiumplåt produkt ”Hybrix” kulör RAL 6028 (Pine green) i metallicutförande, Lamera AB. Fasad nya trapphuskupolen: Kopparplåt (bl.a. återbrukad från platsen).

Q Plåtslageriarbete/plåtmontage: Pogab AB Q Byggherre/beställare: Göteborgsfamiljen Q Byggföretag: Bra bygg Q Q

arkitektoniska lösningar öppnat upp byggnaden för en lovande framtid och en levande stad.”

Prisutdelningen skedde under arkitekturevenemanget Plåt23 i Stockholm.

REDAKTIONEN

Varvsbron i Helsingborg.

FOTO: FREDRIK REGE

Varvsbron vinner Stålbyggnadspriset Som avslutning på Stålbyggnadsdagen den 19 oktober i Stockholm, delade Stålbyggnadsinstitutet ut Stålbyggnadspriset. Priset gick till Varvsbron som akrobatiskt spänner över hamnbassängen i Helsingborg.

Stålbyggnadsinstitutet delar vartannat år ut Stålbyggnadspriset till ett byggnadsverk där man på ett innovativt, miljömässigt hållbart och arkitektoniskt tilltalande sätt utnyttjat stål i den bärande konstruktionen.

SY F T E T Ä R AT T uppmuntra till ett effektivt användande av stål i byggandet och ge upphov till nya idéer och inspirerande lösningar. Stålbyggnadspriset uppmärksammar arkitekter, ingenjörer och företag som utnyttjar stålets egenskaper för att bygga en hållbar framtid.

I år går utmärkelsen till Varvsbron i Helsingborg.

Juryns motivering: ”I en nästan akrobatiskt svävande och lutande rörelse mellan olika marknivåer, spänner Varvsbronbron över E4, för att med två svängda partier skapa en S-formad rörelse över

hamnbassängen och landa i linje med ett nytt torgrum vid en kanal.

Samspelen mellan rum och struktur, mellan massa, tryck och drag, bidrar till både ett effektivt materialutnyttjande, en upplevd spänstighet och en vacker plats att vara och röra sig på.Projektet genomsyras av en eftersträvansvärd god samverkan mellan Helsingborgs stad som engagerad beställare, den gestaltande landskapsarkitekten, broingenjören, övriga tekniska konsulter och en kunnig entreprenör. Allas kunskaper har sömlöst vävts in i projektet och den sammantagna upplevelsen har fått styra.”

Under ­Stålbyggnadsdagen presenterades Stålbyggnads­prisets fyra finalister.

Det var mycket hög nivån på samtliga finalprojekt men bland dessa valde juryn att tilldela ett hedersomnämnande till projektet Hage i Råängen.

H AG E I R Å Ä N G E N är den första permanenta struktur som byggs för Råängens konst- och arkitekturprogram. Den består av en sittplats i skydd av ett tak i corténstål med nitade knutpunkter samt en tresidig tegelmur.

REDAKTIONEN

Vinnarna av Stålbyggnadspriset 2023. Henrik Undeland och Tore Lundmark från Ramboll, Ronny Södergren från Stål & Rörmontage, Arion Statovci från Helsingborgs Kommun.

FOTO: MATTIAS HAMRÉN

De vinner Stålbyggnadspriset Företagen bakom Varvsbron och mottagare av Stålbyggnadspriset är: Q Arkitekt:Ramboll Sverige Q Stålbyggare:Stål & Rörmontage Q Konstruktör:Leonhardt Andrä & Partner Q Beställare:Helsingborgs Stad

NAMN OCH NYTT 27

oktober 2023 • Nummer 15 Lämnar NCC för Obos

Erik Lind blir ny ekonomichef på Obos Nya Hem. Han kommer närmast från rollen som business controller på NCC Property DeveErik Lind lopment. Han har tidigare också arbetat som revisor på EY. Han tillträder sin nya tjänst den 15 november.

Bostadsutvecklaren Obos startade 2020 upp Obos Nya Hem som i dag leder koncernens satsningar i storstäderna.

Q

Hon är ny hållbarhets­ ansvarig på Svenska Hus

Emma Wilson är ny hållbarhetsansvarig på Svenska Hus. Hon tillträdde tjänsten den 16 oktober.

Emma har under de senaste åren arEmma betet på Wallenstam Wilson inom hållbarhet och innan dess även inom ekonomi på samma fastighetsbolag. Hon kommer att utgå ifrån Svenska Hus huvudkontor i Göteborg.

Q

Patrik Höglund blir ny arbets­ chef på Svevia

Patrik Höglund blir ny arbetschef på division Industri, med ansvar för tillPatrik verkning och utläggHöglund ning av asfalt i norra Sverige. Arbetschefsområdet omfatQ

Sverige och lett den svenska verksamheten. När ARE nu går in i en ny strategiperiod krävs större fokus på de lokala marknaderna. Peter Peter Ramstedt, RegionRamstedt chef Väst och Öst inom ARE Sverige, utses till vd för ARE Sverige per den 1 januari 2024.

Peter Ramstedt behåller rollen som Regionchef Väst och Öst med ansvar för Kungälvs Rörläggeri och Inter El parallellt med att han axlar rollen som vd för ARE Sverige och tar plats i ARE Groups Ledning.

tar länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.

Patrik Höglund kommer närmast från en roll som arbetschef på Peab och arbetade före det under många år på Skanska. Han har arbetat i olika ledande positioner inom branschen i över 25 år och har även arbetat med affärs- och teknikutveckling samt försäljning inom av asfalt. Han tillträder sin tjänst den 19 december.

Går från Sweco till Fimpec

Energikonsultbolaget Fimpec har rekryterat Jasim Al-Naser till posten som ansvarig för byggverksamheten med placering på Jasim kontoret i Kista.

Al-Naser Jasim är civil­ ingenjör från Chalmers. Han kommer närmast från ett arbete som teknisk projektledare på Sweco. Där arbetade han som teknikansvarig för olika väg- och bro­ projekt runt om i Sverige, Dessförinnan har han arbetat för Afry och Vattenfall.

Fimpecs svenska bolag är inriktade på projektledning och projektering av byggprojekt inom energi-, industri-, infrastrukturprojekt samt fastigheter. Den svenska verksamheten startade för drygt ett år sedan och har sedan dess startat huvudkontor i Västerås och dessutom kontor i Kista och Luleå.

Q

Derome rekryterar ny divisionschef

Henrik Granath blir ny divisionschef inom Derome, där han ska ansvara för bygghandelsverksamheten i Göteborg, Bohuslän, Henrik Dalsland och den Granath nya etableringen i Värmland. Han kommer närmast från rollen som vd för Prevex, en och före det har han haft ett flertal roller inom Dooria.

Q

GK Sverige tillsätter ny ny regionchef i syd

Jane Kylberg blir ny regionchef i region Syd i GK Sverige.

Hon har en civilingenjörsexamen från Chalmers tek-

Q

ARE Sverige utser ny vd

Jane Kylberg

Jarno Hacklin, CEO ARE Group, har sedan februari 2023 varit vd för ARE

Q

Olle Samuelson tilldelas Excellence in Civil Engineering 2023 Olle Samuelson har varit en drivande kraft för en digital omställning av hela samhällsbyggnadssektorn i över 30 år. För insatserna tilldelas han Samhällsbyggarnas pris Excellence in Civil Engineering 2023.

– Om det är någon som kan få sektorn att ta rejäla kliv framåt i den digitala transformationen, så är det Olle. Genom utbildning, forskning och praktisk yrkesverksamhet har han skaffat breda kontakter och djupa kunskaper om branschen.

Därför ser han också de möjligheter som digitaliseringen ger för att klara många av framtidens utmaningar. En sådan helhetsbild förtjänar i allra högsta grad att hyllas, säger Joanna Messmer, vd Samhällsbyggarna.

I juryns motivering står det bland annat att: ”Olle Samuelsons exceptionella kompetens och engagemang för digital utveckling är en källa till inspiration för hela branschen. Han har konsekvent arbetat för att förbättra samhällsbyggnadssektorn.

Med en förmåga att se helheten och samtidigt hantera detaljerna gör honom till en respekterad rådgivare och expert inom sitt område. Han har också visat stor förmåga att samarbeta och bygga starka relationer med andra aktörer inom branschen. Olle Samuelson delar dessutom gärna med sig av sina kunskaper, inte minst till yngre kollegor.”

Han är utbildad civilingenjör, adjungerad professor i byggproduktion och teknik på Luleå tekniska universitet och har en doktorsexamen inom digitalisering av byggsektorn från Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.

Han är ledamot i styrelsen för Södertörns högskola och ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning för Samhällsbyggnad. Olle har arbetat i samhällsbyggnadssektorn i över 30 år, bland annat som it- och kvalitetschef på Tyréns och som vd för BIM Alliance.

Vad betyder utmärkelsen för dig?

– Jag är väldigt stolt och glad över den fina utmärkelsen och att de viktiga frågorna kring digitalisering Q

Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar områdesskydd Avspärrning

www.vagjobb.se

niska högskola, där hon specialiserade sig inom Väg- och Vattenbyggnadslinjen. Dessutom innehar hon en högskoleingenjörsexamen från högskolan i Östersund inom byggnadsingenjörslinjen. Dessa utbildningar har gett henne en stark teknisk grund och en djup förståelse för bygg- och fastighetsbranschen.

Hon har tidigare jobbat på bland annat Afry, Granitor (tidigare Midroc) och NCC. Jane Kylberg kommer att utgå från GK:s kontor i Malmö.

Carlstedt Arkitekter rekryterar Daniel Sturaeus

Carlstedt Arkitekter rekryterar Daniel Sturaeus till rollen som uppdragsansvarig inredningsarkitekt.

Han kommer Daniel närmast från egen Sturaeus konsultverksamhet där han bland annat arbetat som underkonsult till Studio Stockholm Arkitektur. Dessförinnan drev han i flera år Nom Arkitekter. Daniel har en bakgrund som möbelsnickare och utbildade sig därefter till inredningsarkitekt och har en mångårig erfarenhet av allt från komplexa specialsnickerilösningar och hyresgästanpassningar till taklandskap och tillfälliga konsthallar.

Hon blir ny HR-chef på Infranord

Johan Wewel är ny CFO för Ecoclime Group

Axel Alm lämnar Solkompaniet, som han varit vd för sedan 2019. Till ny vd har styrelsen utsett Thomas Sparrmo, som senast komThomas mer från rollen som Sparrmo vd för Saltå Kvarn och som har över 20 års erfarenhet av olika ledande befattningar inom teknik- och tillväxtbolag.

Thomas Sparrmo tillträder rollen som vd för Solkompaniet den 1 november. Axel Alm stannar kvar inom bolaget november månad ut för att säkerställa en bra överlämning.

Q

Den 9:e november 2023 tillträder Johan Wewel rollen som CFO för Ecoclime Group.

Johan har växlat mellan rollerna Johan som vd, CFO och styWewel relseledamot både i noterade och onoterade bolag.

Tyngdpunkten i Johans arbete har varit tjänsteproducerande företag men han har också erfarenhet av produktion och internationell försäljning.

Q

Vice vd blir ny vd för Semrén & Månsson Arkitekter

Maria Persson har lång erfarenhet som arkitekt och har tidigare haft rollen som affärsutvecklingschef och vice vd. Nu har Maria hon klivit in i rollen Persson som vd för Semrén & Månsson Arkitekter med kontor i Göteborg, Stockholm och Malmö.

På koncernnivå riktar Semrén & Månsson Group blicken mot framtiden genom att etablera nya affärsområden och stärka arkitektbolaget, fastighetsbolaget Månsson Fastigheter och algodlingsbolaget Blue Fields.

Q

Olle Samuelson tilldelas utmärkelsen Excellence in Civil Engineering 2023 – ett pris som delas ut av Samhällsbyggarna varje år.

FOTO: LTU

uppmärksammas på detta sätt. Det betyder jättemycket och ger mig personligen positiv energi att fortsätta arbetet tillsammans med alla duktiga människor som driver förändring i sektorn., säger han.

Priset delades ut under Samhällsbyggnadsdagarna som arrangerades i Stockholm 5–6 oktober.

bolag i Benelux och utvecklat sin säljorganisation med nya dotterbolagschefer i Norge och Finland. Nu står det klart att Stefan Bergström blir ny marknads- och försäljningschef hos Rototilt Group AB. Stefan tar över rollen efter Per Väppling som går i pension.

Stefan har en lång bakgrund som bland annat vd och säljchef inom tillverkningssektorn och för företag som agerar på en global marknad. Senaste uppdraget var som vd i Emballator Metal Group, ett företag som omsätter cirka 1 miljard kronor med hög exportandel.

Rototilt har ny marknadsoch försäljningschef

Marie Dahlgren Åström tillträder rollen som HR-chef på Infranord senast den 1 april 2024 och kommer att ingå i bolagets koncernMarie ledning.

Dahlgren Hon kommer Åström närmast från rollen som HR-chef för MTR pendeltågen och MTR Mälartåg. Tidigare har Marie­­­arbetat på SAS under många år där hon haft flera olika roller inom HR, bland annat som HR-chef och förhandlingschef.

Q

Styrelsen har utsett ny vd för Solkompaniet Q

Karlstad har fått en ny stadsbyggnadsdirektör

Kommunstyrelsen har beslutat att utse Martin Hollertz till ny stadsbyggnadsdirektör för Karlstads kommun.

Martin Han har lång Hollertz erfarenhet av ledarskap och brinner för samhällsbyggnadsfrågor. Han kommer närmast från en tjänst som samhällsbyggnadschef i Skövde kommun och har en bred kommunal erfarenhet från bland annat Kungälvs kommun och Uddevalla kommun.

Martin Hollertz börjar sin tjänst som samhällsbyggnadsdirektör i Karlstads kommun vid årsskiftet.

Q

Rototilt förbereder fortsatt tillväxt och har under det senaste året bland annat etablerat nytt dotter-

Q

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss.

010-228 15 55 • www.byggakademin.com

28

Nummer 15 • oktober 2023

Hissen har kapacitet för 33 personer eller 2 500 kg. I stället för två hisskorgar är det en större så att det även finns plats för rullstolar och barnvagnar.

FOTO: MÅNS BERG

Katarinahissen har öppnat igen efter 13 år Torsdagen den 19 oktober startade Katarinahissen igen, efter att ha stått stilla sedan 2010.

Hissen är q-märkt, vilket är den starkaste formen av kulturminnesmärkning, på håll ser den likadan ut, men tekniken har moderniserats, hisskorgen har förändrats och den är betydligt mer energieffektiv.

Katarinahissen har varit ett landmärke i Stockholm sedan den invigdes 1935. Nu var många delar uttjänta och den behövde efter alla tusental resor driftsäkras och moderniseras.

– Katarinahissens fundament är utbytt och vilar på nya stålpålar.

Fackverksstommen har renoverats, hisstornet är utbytt samt hissmaskinen och hisskorgen. På Gondolen-bron har ytskikt och nätfyllningen till räckena bytts ut men stommarna är bevarade, berättar Mikael Wilhelmsson som är affärsutvecklare på Atrium Ljungberg.

D E N N YA H I S S E N är mer energieffek-

tiv än den tidigare. Den är utrustad med frekvensstyrning samt återmatning till elnätet av överbliven

Instabil grundläggning krävde många säkerhetsåtgärder energi och den har en sleep- funktion som gör att när den inte används så släcks den ner.

– Broarna har också fått ny belysning och gått från lysrörslimpor till smäcker LED-belysning.

Han förklarar att det har varit en hel del utmaningar med projektet.

– Instabil grundläggning krävde många säkerhetsåtgärder, fackverksstommen var rostskyddsmålad med blymönjefärg som behövde avlägsnas och ersättas, kulturminnesmärkningen har varit ständigt närvarande och utmaningen har varit att anpassa det gamla mot det nya. Nätfyllningen i räcket är bland annat ett sådant exempel.

Katarinahissen är helt unik i sitt slag med sitt utförande med ett öppet stålschakt. För den som åker hissen kommer det också att vara en skillnad mot tidigare.

–Själva hissen är annorlunda där två mindre hisskorgar ersatts med en ny större och mer genomsiktlig modell.

Katarinahissen var färdigbyggd 1936. Bilden är tagen vid invigningen av Slussens ombyggnad till trafikkarusell 1935.

FOTO: GUSTAF W:SON CRONQUIST, STOCKHOLMS STADSMUSEUM

Där finns det nu gott om plats, man räknar med att 33 personer ska kunna åka samtidigt.

Det kommer att, som tidigare, vara gratis att åka med hissen. Men från och med våren 2024 kommer en tur att kosta 20 kronor, för att täcka de löpande drift- och underhållskostnaderna. Hissen kommer att vara öppen varje dag mellan 0822.

ANNIKA RÅDLUND

Konstruktionen är nu pålad ner till fast berggrund och det har tillkommit en våning nedåt mot kajen.

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Katarinahissen Användning: Offentlig hiss Var: Slussenområdet i Stockholm Q Höjd: 38 meter Q Kapacitet: 33 personer eller 2500 kg Q Arkitekter: Eskil Sundhal och Olof Thunström Q Invigdes: 1936 Q Stängd: 2010–2023 Q Renovering klart: Oktober 2023 Q Q

Byggherre: Stockholms stad (Katarinahissen och hisstorn) och Atrium Ljungberg (gångbron).

Q Entreprenad: Skanska har haft uppdraget för renoveringen med grundläggning och Hissgruppen har levererat själva hissen samt tillhörande teknik. Atrium Ljungberg har genomfört bland annat ytskikts- och räckesutbyte på broar.

Q

BISON TUNGA BARRIÄRER

BISON TA-BALK ELITE

SÄKRA DIN ARBETSPLATS KONTAKTA OSS: tel. 0371-33 500 bygg@demex.se www.demex.se

BISON TA-BALK STRONG